ELEVERS FRUKOSTVANOR

(1)

Uppsats med inriktning hem- och konsumentkunskap, 15 hp Vt 2020

ELEVERS

FRUKOSTVANOR

En enkätstudie om barn i

årskurs 5

STUDENTS’ BREAKFAST HABITS

A survey of 5

th

_graders´

(2)

(3)

SAMMANFATTNING

Bakgrund Av många anses frukosten vara den viktigaste måltiden under dagen. Med en energi- och näringsrik frukost får eleverna bättre förutsättningar till att öka

koncentrationen och prestationen i skolan.

Syfte Syftet med studien var att undersöka barn i årskurs 5 och deras frukostvanor, om det var skillnad mellan de som hade undervisning i hem- och konsumentkunskap (HKK) och de som inte haft HKK, om det var någon skillnad mellan flickor och pojkar, vilka livsmedel eleverna valde att äta till frukost och hur de kände när de åt respektive inte åt frukost.

Metod Studien genomfördes i form av en pappersenkät med fem frågor på två olika skolor i Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsval. Enkätsvaren lades in i Google Sheets och Excel och analyserades med hjälp av Chi-två-test och

analystabeller.

Resultat I studien deltog 183 respondenter. Studien visade att 73% av eleverna åt frukost varje dag och att det var 1 % som aldrig åt frukost. Det var ingen skillnad i frukostfrekvens mellan flickor och pojkar. Det var fler som åt frukost varje dag av de som hade haft HKK jämfört med de som inte hade haft HKK. Vanligaste livsmedlet till frukost var mjukt bröd. Vanligaste känsloordet när respondenterna åt frukost var att de kände sig glad medan det vanligaste ordet när de inte åt frukost var att de kände sig hungrig.

(4)

ABSTRACT

Background Breakfast is often considered to be the most important meal of the day. A nutritious energy boosting breakfast provides a better basis for students’ academic performance and concentration.

Objective The purpose of this study was to examine the breakfast habits of 5th grade students: if there was any difference between students who had been taught home economics and those that had not, if there was any difference between boys and girls, what they ate, and how students felt if they ate breakfast or not.

Method This study was based on a paper survey consisting of five questions which was distributed during spring of 2020 to two schools in different regions of Sweden. The survey was administered as a convenience sample. Survey results were entered in Google Sheets and Excel and analyzed with Chi-squared tests and coded to analysis tables.

Results The total number of participants was 183 students. Results from the study showed that 73 % of students ate breakfast daily and that 1 % never ate breakfast. There was no difference between the proportion of boys and girls that ate breakfast. Students who had studied home economics ate breakfast more frequently than those that had not. The most common breakfast food was bread. The most common word used by

respondents to describe how they felt when they ate breakfast was the word “happy”. The word most frequently used to describe how they felt when they did not eat breakfast was “hungry”.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. BAKGRUND ...5

1.1 UNDERVISNING I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP ... 5

1.2 REKOMMENDATIONER KRING FRUKOST OCH FRUKOSTENS BETYDELSE ... 5

1.3 FRUKOSTENS PÅVERKAN PÅ PRESTATION I SKOLAN ... 6

1.4 SKILLNADER I FRUKOSTVANOR MELLAN POJKAR OCH FLICKOR ... 6

2. SYFTE……… ...7

3. METOD… ...7

3.1 METODVAL ... 7

3.2 URVAL OCH REKRYTERING ... 7

3.3 DATAINSAMLING ... 8

3.4 DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 8

3.5 ETISKA ASPEKTER ... 8

3.6 FÖRFÖRSTÅELSE ... 9

4. RESULTAT ...9

4.1 FRUKOSTFREKVENS ... 9

4.2 LIVSMEDELSVAL TILL FRUKOST ... 10

4.3 ANALYS AV KÄNSLOORD ... 10 5. DISKUSSION ...12 5.1 RESULTATDISKUSSION ... 12 5.2 SAMHÄLLSRELEVANS ... 13 5.3 METODDISKUSSION ... 13 6. SLUTSATS ... 14

6.1 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET ... 14

6.2 TACK ... 14

7. REFERENSER ... 15 BILAGA 1 Information till rektorn

BILAGA 2 Information till föräldrar

BILAGA 3 Information till elever i årskurs 5

(6)

(7)

5

1. BAKGRUND

1.1 Undervisning i hem- och konsumentkunskap

Enligt Skolverket (2019b) ska skolan ”ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem”. Hem- och konsumentkunskap (HKK) är ett av de 19 obligatoriska ämnen som ingår i

grundskolans läroplan. Enligt Skolverket (2019c) har barn som går i grundskolan i Sverige rätt till minst 118 timmars undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap, men upp till 20 procent av ett ämnes timmar får falla bort till aktiviteten ”skolans val” i alla ämnen utom svenska, engelska och matematik1. Av timmarna i HKK ska 36 ges i låg- och mellanstadiet men när och hur dessa timmar fördelas bestäms av skolans rektor (Skollag, 2010:800). Eftersom betyg ges i årskurs 6 och 9 antas att elever oftast får undervisning i ämnet dessa år medan undervisning i yngre år troligen är mer begränsat. I slutet av årskurs 6 ska eleven kunna resonera om varierade och balanserade måltider (Skolverket, 2019a).

De tre huvudområden som ingår i HKK enligt Läroplanen är: mat, måltider och hälsa, konsumtion och ekonomi, samt miljö och livsstil (Skolverket, 2019b). I Läroplanens centrala innehåll ingår att eleverna ska lära om ”olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.” De praktiska momenten i HKK ger elever möjlighet att utveckla kunnande som rör mat och måltider (Skolverket, 2019c; Szajewska & Ruszczyński, 2010; Wyan, Abrahamsson, Järtelius & Fletcher, 1997).

1.2 Rekommendationer kring frukost och frukostens betydelse

Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) äter de flesta barnen i Sverige frukost.

Livsmedelsverket (2019a) ger riktlinjer om vad som är en bra frukost och vad den bör innehålla, som till exempel att minst 500 gram frukt och grönsaker ska ingå per dag och bör ätas vid varje måltid. Måltiderna frukost, lunch, middag och några mellanmål i mellan ska ätas regelbundet för att kroppen ska må bra. Det bästa sättet att få in alla näringsämnen är att dagligen äta varierat från matcirkelns alla delar. Livsmedelsverket rekommenderar att en frukost borde baseras på tallriksmodellens tre delar: kolhydrater, protein, frukt och grönsaker. Sötade livsmedel som sötad yoghurt eller bakverk ska begränsas.

På grundskolor ska ”näringsriktiga skolmåltider” erbjudas utan kostnad (Skollag, 2010:800, 10 §) men frukost nämns inte specifikt. Livsmedelsverket (2019b) säger att det kan vara en fördel om skolan kan erbjuda frukost för de barn som inte kan äta frukost hemma. Några skolor har erbjudit frukost till sina elever, som till exempel i ett pilotprojekt som utfördes av Botkyrka kommun tillsammans med mejeriföretaget Arla (Lochow och Grundkvist, 2018). På dessa skolor åt en av tre elever inte frukost innan projektets start. Efter projektet avslutades berättade 50 % av eleverna att

klassrumsmiljön hade blivit bättre och lärarna upplevde att koncentrationsförmågan hade blivit bättre jämfört med innan frukost erbjöds i skolan.

(8)

6

För barn och ungdomar anses frukost vara en av dagens viktigaste mål eftersom den bidrar med en stor del av dagens energi- och näringsintag (Livsmedelsverket, 2019b). I en studie om ungdomar i Göteborg skriver Sjöberg, Hallberg, Höglund och Hulthén (2003) om att hoppa över frukost är en stark indikation om sämre hälsovanor med sämre livsmedelsval som leder till lägre näringsintag. Att inte äta frukost antyder en livsstil som kan påverka hälsan negativt i framtiden. I en annan studie om amerikanska barn som inte äter frukost visade det sig att de barnen hade ett betydligt lägre energiintag under den totala dagen och hade större energiintag från måltider och snacks som inte var frukost (Ramsay, Bloch, Marriage, Shriver, Spees & Taylor, 2018). Barnen som inte åt frukost konsumerade nästan 40 % av dagens intag från snacks.

En av slutsatserna i Szajewska och Ruszczyńskis (2010) systematiska litteraturöversikt av sexton observationsstudier av 59000 europeiska barn var att Body Mass Index (BMI) ökade för barn som hoppade över frukost jämfört med barn som åt frukost. I en av de ingående observationsstudierna visade det sig att BMI ökade mer hos pojkarna som inte åt frukost än hos flickorna. Szajewska & Ruszczyński poängterade att eftersom de europeiska studierna baseras på observationer kan man inte dra slutsatser om varför barnen inte åt frukost men möjliga orsaker kan vara att de inte var hungriga, tänkte på vikten eller inte hade tid. En studie av Giovannini et al. (2008) visade att barn som äter frukost regelbundet oftare äter livsmedel, som till exempel fiberrika livsmedel, som eventuellt kan förbättra energibalans och viktkontroll. En annan anledning till varför barn som äter frukost har lägre BMI kan vara att dessa barn är mer aktiva än barn som inte äter frukost (Szajewska & Ruszczyński, 2010). Sjöberg, Hallberg, Höglund och Hulthén (2003) skrev i sin studie av 1246 elever i årskurs 9 i Göteborg att elever som inte åt frukost åt mindre näringstät mat, mer socker och drack mer alkohol. Av eleverna var det 76–88 % som åt frukost regelbundet. Det är en hög andel jämfört med andra länder. Grupperna som inte åt frukost regelbundet åt fler mellanmål och snacks.

1.3 Frukostens påverkan på prestation i skolan

I en studie av tioåringars frukostvanor i Göteborg presterade barnen som åt en energirik frukost bättre i test med kreativt tänkande än barn som åt en frukost som innehöll cirka tre fjärdedelar färre kalorier (Wyan, Abrahamsson, Järtelius & Fletcher, 1997). Barnen som åt den energirika frukosten presterade även bättre i test på deras fysiska kapacitet. En signifikant andel av barnen som åt färre kalorier berättade att de mådde dåligt på förmiddagen. Det har även visat sig att både koncentration och inlärning ökar hos skolelever, då de blir piggare och orkar mer efter att ha börjat dagen med ett mål mat (Johansson, 2014). En annan studie visade att barn som åt frukost på sin skola hade en högre närvaro, bättre kapacitet på korttidsminnet och högre matematik- och läsförståelse (Cuetoa & Chinenb, 2008).

1.4 Skillnader i frukostvanor mellan pojkar och flickor

(9)

7

Det finns inte så mycket forskning om åldersgruppen 11–12 åringar och deras

frukostvanor. Med vetskap om frukostens betydelse för hälsan och vikten av att skapa goda rutiner i unga år är det intressant att undersöka ifall det finns en skillnad mellan elever i årskurs 5 som har undervisning i HKK och de som ännu inte haft HKK och ifall det är en skillnad mellan pojkar och flickors frukostvanor.

2. SYFTE

Syftet med studien var att undersöka frukostvanor hos elever i årskurs 5.

Frågeställningar:

• Är det någon skillnad i frukostvanor mellan elever som har hem-och konsumentkunskap och de som inte haft hem-och konsumentkunskap? • Finns det någon skillnad i frukostvanor mellan pojkar och flickor? • Vilka livsmedel väljer eleverna som äter frukost?

• Hur känner eleverna när de äter respektive inte äter frukost?

3. METOD

3.1 Metodval

För att svara på studiens syfte användes en kvantitativ metod med enkäter. För att göra säkra jämförelser, visa samband mellan grupper och utifrån urvalet säga något om den grupp urvalet gäller passar kvantitativa metoder bäst (Holme & Solvang, 1997). Målet med enkätundersökningen var att få in så många svar som möjligt med den korta tid som fanns till förfogande. I väntan på att få in eventuella frågor eller avböjande om deltagande i studien utfördes en pilotstudie i en klass i årskurs 6 som inte ingick i studien. Enkäten korrigerades efteråt med att lägga till en kryssruta med ”annat” vid könstillhörighet.

3.2 Urval och rekrytering

Valet av de två skolorna till studien var ett bekvämlighetsurval: dels en skola där eleverna i årskurs 5 hade haft HKK under höstterminen 2019 eller vårterminen 20202 och dels en skola där eleverna ännu inte hade haft undervisning i HKK. Första steget i rekryteringsprocessen var att kontakta rektorerna på de två skolorna. Efter att de båda rektorerna fått information om undersökningen (Bilaga 1) kontaktades mentorerna i de berörda klasserna. Mentorerna delade ut informationsbrev (Bilaga 2) till elevernas målsmän med information om studien och kontaktuppgifter ifall de skulle ha någon fråga eller skulle vilja avböja deras barns deltagande. Efter godkännande av

målsmännen delades elevernas informationsbrev (Bilaga 3) ut tillsammans med

enkäten. Samtliga elever i årskurs 5 och deras målsmän på de två skolorna tillfrågades.

Totalt blev 271 elever och deras målsmän tillfrågade om att delta; inga avböjde sina barns deltagande. Det blev ett externt bortfall på 88 elever varav tre elever valde att inte delta; övriga elever som inte deltog var sjuka eller hade annan frånvaro den dagen enkäten genomfördes. Det externa bortfallet var således 32 %. Fem elever valde att

2_{På skolan där HKK undervisades i årskurs 5 får halva klassen undervisning under höstterminen; den}

(10)

8

kryssa i alternativet ”annat” vid könstillhörighet. Dessa togs bort från analyser som använde variabeln kön.

3.3 Datainsamling

Enkäten (Bilaga 4) var en pappersenkät som bestod av tre frågor med kryssalternativ där eleverna fick ange könstillhörighet, antal dagar i veckan de äter frukost och vad de brukar äta till frukost. Enkäten bestod också av två öppna frågor där eleverna fick beskriva sina känslor med tre ord, både vad de känner när de har ätit frukost och när de inte har ätit frukost. Avslutningsvis gavs eleverna möjlighet att med egna ord skriva något som de ville lägga till.

Av etiska skäl utfördes enkäten på två olika sätt (se avsnitt 3.5). På skola 1 lämnades enkäterna med instruktioner om genomförandet ut till mentorerna som sedan delade ut och deltog vid ifyllandet av enkäten och svarade på eventuella frågor. Enkäten

genomfördes under elevernas mentorstid på morgonen på skola 1. På skola 2 deltog vi vid ifyllandet av enkäterna. Klassernas mentorer informerade eleverna ett par dagar i förväg om vårt besök och syftet med det. Under ett förmiddagspass besöktes sedan tre klasser på lektionstid. Eleverna fick därmed chans att ställa frågor angående enkäten direkt till oss.

3.4 Databearbetning och analys

Utifrån elevernas svar kunde det göras analyser och jämförelser utifrån syftet med studien. Elevernas svar fördes in i databehandlingsprogrammen Google Sheets och Excel där orden kodades om till siffror som sedan användes för att kalkylera centralmåtten och

spridningsmåtten. Det blev ett internt bortfall på fem elever när vi använde variabeln ”kön”. Statistiska beräkningar med Chi-2 användes i Google Sheets för att jämföra skillnaderna mellan kön, undervisning i HKK och frukostfrekvenser. Signifikansnivån sattes till p <0,05.

Enkäten bestod även av två öppna frågor där eleverna skulle fylla i tre ord till varje hur de känner när de har ätit frukost och när de inte har ätit frukost. Första steget i

analysprocessen var att ordna orden i en tabell där eleverna beskrev hur de kände när de åt frukost och när de inte åt frukost. Dessa ord grupperades sedan i tabeller med positiva och negativa känslor. Nästa steg i bearbetningen av orden var att granska svaren utifrån pojkar och flickor och analysera om det var någon skillnad dem emellan.

3.5 Etiska aspekter

(11)

9

Eleverna fick först information om att det var frivilligt att delta. Tre elever valde att inte delta. Eleverna fick vid ifyllandet av enkäten information om studien och fick göra en egen kod så att ingen förutom de själva visste vilken enkät som var deras. Koden möjliggjorde att de kunde ändra sig om sitt deltagande i studien. De blev garanterade konfidentialitet genom hela studien. Enkäterna har hanterats så att ingen annan kunnat ta del av dem. Skolorna och orten nämns aldrig i uppsatsen för att skydda elevernas integritet. Datafilerna kommer att raderas efter att uppsatsen blivit godkänd.

3.6 Förförståelse

Med en bakgrund i form av våra studier inom HKK, livserfarenhet och kulturarv har vi mycket erfarenhet av nyttan att äta en frukost och vad den bör innehålla. Vi arbetar båda med att undervisa i HKK och där möter vi elever som både brukar äta och inte äta frukost. Med det i åtanke försökte vi se på elevernas svar så objektivt som möjligt. Vi förde även en dialog om svaren och hur de skulle tolkas.

4. RESULTAT

Av de 183 elever som deltog i studien var 98 flickor (53,6 %) och 80 pojkar (43,7 %); fem elever identifierade sig som annat (2,7 %). Av eleverna var det 141 (77,1 %) som hade läst HKK och 42 (22,9 %) elever som inte hade läst HKK. Av eleverna som hade läst HKK var 83 flickor (58,9 %), 55 (39,0 %) pojkar och tre (2,1 %) som identifierade sig som annat. Av eleverna som inte hade läst HKK var 15 flickor (35,7 %), 25 (59,5 %) pojkar och två (4,8 %) som identifierade sig som annat.

4.1 Frukostfrekvens

Tabell 1 visar frukostfrekvens hos elever som hade haft HKK och elever som inte hade haft HKK. Signifikant fler elever som hade haft HKK åt frukost dagligen än elever som inte hade haft HKK (76,6 % vs 59,5 %; p = 0,0293).

Tabell 1. Frukostfrekvens hos elever (n = 183) som har och inte har undervisning i hem- och

konsumentkunskap (HKK) i årskurs 5 på två skolor i norra och mellan Sverige. Enkätundersökning om elevers frukostvanor, våren 2020.

Frukostfrekvens HKK, n = 141 Ej HKK, n = 42

Dagligen 108 (76,6) 25 (59,5)

0–6 dagar i veckan, n (%) 33 (23,4) 17 (40,5)

Tabell 2 visar hur ofta pojkarna och flickorna i både grupperna åt frukost. Av pojkarna åt 54 (67,5 %) frukost dagligen; flickorna, 73 (74,5 %). Det fanns inga signifikanta skillnader mellan pojkarna och flickornas dagliga intag av frukost (67,5 % vs 74,49 %; p = 0,304894).

Tabell 2. Frukostfrekvens hos elever (n=178), 80 pojkar och 98 flickor, i årskurs 5 på två skolor i mellan

och norra Sverige, Enkätundersökning om elevers frukostvanor, våren 2020.

Frukostfrekvens Pojkar, n = 80 Flickor, n = 98

Dagligen, n (%) 54 (67,5) 73 (74,5)

(12)

10

4.2 Livsmedelsval till frukost

Figur 1 visar resultaten på frågan i enkäten där eleverna tillfrågades om vilka livsmedel de valde till frukost, eleverna hade möjlighet att kryssa i flera svarsalternativ.

Figur 1. Livsmedelsval till frukost, presenterade i procent, bland elever i årskurs 5

(n = 183) på två skolor i mellan och norra Sverige. Enkätundersökning om elevers frukostvanor, våren 2020. Eleverna hade möjlighet att kryssa i flera livsmedelsval.

Det vanligaste livsmedlet var mjukt bröd; 77,1 % av alla elever åt mjukt bröd till frukost. Det näst mest förekommande livsmedlet till frukost var juice (48,6 %). Tredje platsen var jämnt mellan yoghurt eller fil (44,8 %) och flingor (44,8 %). De livsmedlen som förekom minst var fisk (2,7 %) följt av kex, kakor eller muffins (4,9 %). Den tredje minst förekommande livsmedelsval till frukost var knäckebröd (10,9%).

Signifikant fler flickor än pojkar åt frukt till frukost (44,9 % vs 28,8 %; p = 0,02697). Signifikant fler av pojkarna som inte hade haft HKK åt ost än pojkarna som hade haft HKK (80 % vs 34,6 %; p = 0,0001632). Det fanns även en signifikant skillnad i ost till frukost mellan pojkarna och flickorna som inte hade haft HKK (80 % vs 26,7 %; p = 0,0008581). Det fanns ingen signifikant skillnad i intag av de andra livsmedlen mellan grupperna.

4.3 Analys av känsloord

(13)

11

Figur 2. Ord som elever i årskurs 5 (n = 183) på två skolor i mellan och norra Sverige använde för att

beskriva känslorna de kände när de åt frukost. Enkätundersökning om elevers frukostvanor, våren 2020. Varje elev ombads att ange tre ord.

Figur 3. Ord som elever i årskurs 5 (n = 183) på två skolor i mellan och norra Sverige använde för att

beskriva känslorna de kände när de inte åt frukost. Enkätundersökning om elevers frukostvanor, våren 2020. Varje elev ombads att ange tre ord.

(14)

12

och psykiska ord. Respondenterna använde ord som beskrev en känsla av hunger, dåligt humör och att vara ofokuserad. De positiva orden som användes när de inte åt frukost beskrev en känsla av att vara glad, ganska pigg och mätt.

5. DISKUSSION

5.1 Resultatdiskussion

Studien visade att fler elever som hade haft HKK åt frukost varje dag jämfört med de som inte hade HKK. Tidigare forskning visar att elever som får undervisning i näring och hälsa äter frukost oftare än de som inte får undervisning i ämnet (Lauren et al., 2018). I Skolbarns hälsovanor (Folkhälsomyndigheten, 2019) kan man läsa att de flesta 11-åringar äter frukost men att antalet sjunker med åldern. En studie om ett

frukostprogram på en skola på landsbygden i Peru visade att barn som åt frukost kunde koncentrera sig bättre och presterade bättre än barn som inte åt frukost (Cuetoa & Chinenb, 2008).

Det fanns två signifikanta skillnader mellan flickornas och pojkarnas livsmedelsval. Den första skillnaden var att fler flickor än pojkar åt frukt till frukost. Den andra skillnaden var att fler pojkar som inte hade haft HKK åt mer ost än alla flickor och pojkarna som hade haft HKK. I Folkhälsomyndighetens grundrapport Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 (2019) finns inga eller få skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor vid 11 års åldern men skillnader börjar synas vid 13 till 15 års åldern. I Sjöberg, Hallberg, Höglund, & Hulthéns studie om ungdomar i åldern 15–16 år i Göteborg (2003) fanns en skillnad mellan pojkar och flickor som inte åt frukost: 12 % av alla pojkarna och 25% av flickorna hade ett sämre dagligt näringsintag. Dessutom hade pojkarna ett högre intag av socker och alkohol.

För barn och ungdomar anses frukost vara en av dagens viktigaste mål eftersom den bidrar med en stor del av dagens energi- och näringsintag (Livsmedelsverket, 2019b). Eiben & Mårild (2014) skriver: ”ur ett hälsofrämjande perspektiv bör man sträva efter en miljö som gör de hälsosamma valen naturliga och möjliga” I vår undersökning kunde man inte se att eleverna som inte hade HKK hoppade över frukosten oftare än de som hade HKK. Däremot kunde man se att pojkarna som inte hade haft HKK åt ost oftare än de andra grupperna. En frukost som består av mjukt bröd med smör eller margarin och ost innehåller mer mättad fett än ägg, smoothies eller müsli; smoothies och müsli innehåller mer fiber än ost, smör eller margarin. Forskning visar att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar när mättat fett byts ut till omättat (Livsmedelsverket, 2020a; Livsmedelsverket, 2020b). Vår undersökning visar alltså att ämnet HKK är viktigt ur hälsosynpunkt. Med ökad kunskap ges eleverna möjlighet till aktiva val av livsmedel till frukost som leder till hälsosammare val på kort och långsikt. I vår egen undervisning har eleverna som hade haft HKK berättat att de hade lagat frukost hemma till sina föräldrar och syskon på helgen.

(15)

13

ofokuserad. Resultatet av känsloord överensstämmer med tidigare forskning och litteratur. I en studie av 3528 europeiska ungdomar var ”hunger” en av de störst påverkande faktorer på livsmedelsval till frukost (Hallström et al., 2011). Johansson (2014) har skrivit att elever upplever sig pigga och orkar mer när de äter frukost precis som eleverna skrev i denna studie. Enligt Wyan et al. (1997) presterade 10-åriga barn som åt frukost bättre och mådde psykiskt bättre än barn som inte åt frukost.

5.2 Samhällsrelevans

Att äta bra och hälsosamma livsmedel är grunden till ett friskt liv. Livsmedelsverket (2019) skriver att vi lägger grunden till våra matvanor vid en tidig ålder. I NNR (2012) kan man läsa rekommendationer om barn och ungdomars kost där de beskriver att kroppen fungerar bättre när man äter regelbundet dvs frukost, lunch, middag och bra mellanmål däremellan. Forskning visar på att koncentration och inlärningsförmåga ökar för barn som äter frukost (Wyan et al.,1997).

Att äta frukost ingår i hälsosamma matvanor och undervisning i HKK kan stötta elever att göra välgrundade val som att äta frukost (Rampersaud, 2009; Lindblom, Arreman, & Hörnell, 2013). Vår studie visar att elever med HKK åt frukost mer frekvent än de elever som inte haft HKK.Socioekonomisk status ingick dock inte i studien. Enligt Hallström et al. (2011) kan socioekonomisk status påverka frukostfrekvens och livsmedelsval. Vidare visar vår studie att när eleverna äter frukost känner de sig mer positiva än då de inte ätit frukost. Wyan et al. (1997) skrev att elever mådde dåligt på förmiddagen när de inte ätit frukost och detta påverkade självklart humöret. Med bättre matvanor bygger vi upp en bättre hälsa både på kort och längre sikt

(Folkhälsomyndigheten, 2020).

5.3 Metoddiskussion

Val av forskningsmetod och utförandet av studien var stark påverkad av den korta tidsramen, begränsade resurser, oförutsägbara faktorer och de praktiska möjligheterna för att genomföra studien. I rekryteringen var det viktigt att ta hänsyn till att deltagarna inte var myndiga.

Den korta tidsramen, de praktiska möjligheterna och etiska faktorer påverkade också beslutet att inte ställa frågor om elevernas socioekonomiska status. I Hallströms et al. studie (2011) åt pojkar från en traditionell kärnfamilj frukost oftare än pojkar som bodde med bara en förälder. Och flickor som hade en högutbildad mamma åt frukost oftare än flickor med lågutbildade mammor.

Efter enkäterna delades ut och under tiden vi sökte information från forskningsartiklar insåg vi att sockerintag skulle vara intressant att studera. Tyvärr hade vi inte specificerat tillräckligt i frågorna om livsmedlen som eleverna åt till frukost innehöll tillsatt socker. Livsmedel som flingor och yoghurt eller fil kan innehålla tillsatt socker. Eftersom vi inte fick specifik information om dessa livsmedel i vår undersökning var det svårt att jämföra vårt resultat med till exempel Sjöberg, Hallberg, Höglund, & Hulthéns (2003) forskning om matvanor hos elever i Göteborg.

(16)

14

frågorna olika. Frågorna skulle kanske ha formulerats annorlunda för att uppnå högre reliabilitet. Dessutom skulle en högre reliabilitet uppnås om en kvalitativ metod som intervjuer använts för att förstå elevernas känslor när de åt eller inte åt frukost. Sammanfattningsvis föreslår vi att forskning i framtiden använder en kombination av både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder.

De två öppna frågorna om elevernas känslor om när de åt eller inte åt frukost valdes utifrån syftet med undersökningen. Det intressanta med öppna frågor är att

respondenterna ges en chans att med egna ord beskriva sin känsla. En annan fördel med öppna frågor är om man vill hitta ett mönster i svaren. Problemet med öppna frågor är att man inte har vetskap om de svarar som de vill eller om de svarar som de tror

förväntas av dem (Trost & Hultåker, 2016). Att bearbeta materialet från öppna frågor är svårt och svaren kan påverkas av respondenternas unga ålder, dagsform och påverkan av varandra. Det i sin tur påverkar frågornas reliabilitet. Det var ett bekvämlighetsurval av respondenter och resultatet kan därmed inte generaliseras.

Ett förslag till fortsatt forskning är att utveckla arbetet som vi har börjat. Eftersom detaljer om innehållet i livsmedel saknades i vår enkätundersökning, som till exempel tillsatt socker i frukostflingor och yoghurt, skulle en bearbetning av frågorna i mer detalj ge en mer preciserat resultat. Enligt Rampersaud (2009) är exempelvis

frukostflingor ett vanligt förekommande livsmedel i frukost hos barn i många länder.

6. SLUTSATS

De flesta eleverna i studien åt frukost varje dag eller fem-sex dagar i veckan. Det var vanligare bland de som hade HKK att äta frukost varje dag men det var ingen skillnad i frukostfrekvens mellan flickor och pojkar. HKK är ett viktigt ämne som behöver få mer undervisningstid och då framförallt med de yngre eleverna för att tidigt ge dem kunskap om en bra kosthållning, så att de utifrån det kan göra val som är välgrundade.

6.1 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET

MT och TT har tillsammans planerat studien och utformat enkäten. MT och TT har samlat in data till enkäten på de olika skolorna. MT och TT har tillsammans analyserat och bearbetat data och författat uppsatsen gemensamt.

6.2 TACK

(17)

15

7. REFERENSER

Arla. (2018) Pilotprojekt med frukost i skolan gav 50% lugnare klassrumsmiljö och 51% bättre koncentrerade elever. Hämtad 2020-05-10 från

www.arla.se/om- arla/nyheter-press/2018/news/pilotprojekt-med-frukost-i-skolan-gav-50-procent-lugnare-klassrumsmiljoe-och-51-procent-baettre-koncentrerade-elever-312580/

Cho, S., Dietrich, M., Brown, C. J. P., Clark, C.A., & Block, G. (2003). The effect of breakfast type on total daily energy intake and body mass index: results from the Third National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES III). Journal of the American College of Nutrition, 22(4), 296-302. doi:10.1080/07315724.2003.10719307 Cuetoa, S., & Chinenb, M. (2008). Educational impact of a school breakfast programme in rural Peru. International Journal of Educational Development, 28(1), 132–148. doi:10.1016/j.ijedudev.2007.02.007

Eiben, G., & Mårild, S. (2014). Hälsosam kost: en viktig faktor i insatserna mot barnfetma. Läkartidningen, 111(11), 489–492. doi:2014;111:CRSP

Eneroth, H. & Björck. (2015). Bra livsmedelsval för barn 2–17 år. Hämtad 2020-03-03 från

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2015/bra-livsmedelsval-2-17-rapport-11-2015.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2019). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18-grundrapport. Hämtad 2020-05-10 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25b49 728/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf

Folkhälsomyndigheten. (2020). Mat och fysisk aktivitet. Hämtad 2020-03-30 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor

Giovannini, M., Verduci, E., Scaglioni, S., Salvatici, E., Bonza, M., Riva E., & Agostoni, C. (2008). Breakfast: a good habit, not a repetitive custom. Journal of International Medical Research, (36), 613-624. doi:10.1177/147323000803600401 Hallström, L., Vereecken, C.A., Ruiz, J. R., Chantal, E. P., Gilbert, C., Catasta, G., & Sjöström, M. (2011). Breakfast habits and factors influencing food choices at breakfast in relation to socio-demographic and family factors among European adolescents. Appetite, 56(3), 649-657. doi.org/10.1016/j.appet.2011.02.019

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder (upplaga 2:18). Malmö: Studentlitteratur AB.

Johansson, U. (2014). Näring och hälsa (upplaga 3:5). Lund: Studentlitteratur AB.

(18)

16

mass index z-scores and improved dietary intakes in US children: the healthy

communities study. Journal of School Health, 88(9), 627–635.doi:10.1111/josh.12664.

Lindblom, C., Arreman, I. E., & Hörnell, A. (2013). Practical conditions for home and consumer studies in Swedish compulsory education: a survey study. International Journal of Consumer Studies, 37(2013), 556–563. doi: 10.1111/ijcs.12027 Livsmedelsverket. (2019a). Barn och ungdomar 2–17 år. Hämtad 2020-02-10 från https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och-ungdomar/barn-2-17-ar

Livsmedelsverket. (2019b). Bra mat i skolan. Hämtad 2020-05-10 från

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/bra-maltider-i-skolan.pdf

Livsmedelsverket. (2020a). Matfetter – råd. Hämtade 2020-05-30 från

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/matfetter---rad#Fett%20och%20hälsa

Livsmedelsverket. (2020b). Sök näringsinnehåll. Hämtad 2020-05-17 från https://www7.slv.se/SokNaringsinnehall

Lochow, S. & Grundkvist, M. (2018). Effekten av en frukost i Botkyrka. Hämtad 2020-05-10 från

https://www.kantarsifo.se/rapporter-undersokningar?search=SIFO%20eftermätning%20av%20Botkyrkaprojektet

Nordic Council of Ministers. (2012). Nordic Nutrition Recommendations: Integrating nutrition and physical activity (5., uppl). Hämtad 2020-05-10 från https://www.nordic-

ilibrary.org/social-issues-migration-health/nordic-nutrition-recommendations-2012_nord2014-002

Rampersaud, G. C. (2009). Benefits of breakfast for children and adolescents: update and recommendations for practitioners. American Journal of Lifestyle Medicine, 3(2), 86-103. doi.org/10.1177/1559827608327219

Ramsey, S. A., Bloch, T. D., Marriage, B., Shriver, L. H., Spees, C. K., & Taylor, C. A. (2018). Skipping breakfast is associated with lower diet quality in young US children. European Journal of Clinical Nutrition, 72(4), 548–556. doi:10.1038/s41430-018-0084-3 Sjöberg, A., Hallberg, L., Höglund, D., & Hulthén, L. (2003). Meal pattern, food

choice, nutrient intake and lifestyle factors in the Gothenberg adolescence study. European Journal of Clinical Nutrition, 57(12), 1569–1578.

doi:10.1038/sj.ejcn.1601726

Skollag (2010:800). Hämtad från Riksdagens webbplats

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

(19)

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-17

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3Fsubject Code%3DGRGRHKK01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Skolverket. (2019b). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtad 2020-05-10 från

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

Skolverket. (2019c). Timplan för grundskolan. Hämtad 2020-05-10 från

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/timplan-for-grundskolan

Szajewska, S., & Ruszczyński, M. (2010). Systematic review demonstrating that breakfast consumption influences body weight outcomes in children and adolescents in Europe. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, 50(2), 113-119.

doi:10.1080/10408390903467514

Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken (upplaga 5:5). Lund: Studentlitteratur AB.

Wyan, D. P., Abrahamsson, L., Järtelius, M., & Fletcher, R. J. (1997). An experimental study of the effects of energy intake at breakfast on the test performance of 10-year-old children in school. International Journal of Food Sciences and Nutrition, 48(1), 5-12. doi:10.3109/09637489709006958

(20)

(21)

Bilaga 1 (1/1)

Information till rektorn

Elevers frukostvanor

Vi är två studenter på institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå Universitet som skriver en C-uppsats. Syftet med vår studie är att undersöka frukostvanor hos elever i årskurs 5. Vi vill se om elever i årskurs 5 brukar äta frukost, om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor och om det är någon skillnad mellan elever som har hem- och konsumentkunskap och de som inte har det.

Eleverna i årskurs 5 kommer på skoltid få fylla i en enkät i pappersform om sina

frukostvanor. Enkäten tar ungefär 5 minuter att fylla i. Svaren från enkäten kommer att presenteras på gruppnivå, dvs. inga individuella svar eller personlig information

kommer presenteras eller publiceras.

Personuppgifterna behandlas enligt elevens och föräldrarnas informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Eleverna och föräldrarna kan när som helst återkalla sitt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den

databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.

De insamlade uppgifterna kommer att förstöras när uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Umeå universitets studieregister.

Om du har några frågor kan du kontakta oss studenter på följande e-postadresser: Maria Taveson; mtaveson@gmail.com

Thalia Thunander; thalia.thunander@gmail.com

(22)

(23)

Bilaga 2 (1/1)

Information till föräldrar

Elevers frukostvanor

Eleverna kommer få fylla i en enkät i pappersform om sina frukostvanor under skoltid. Enkäten tar ungefär 5 minuter att fylla i. Svaren från enkäten kommer att presenteras på gruppnivå, dvs. inga individuella svar eller personlig information kommer presenteras eller publiceras. Undersökningen är förankrad hos skolans rektor.

Personuppgifterna behandlas enligt ditt och ditt barns informerade samtycke.

Deltagande i studien är helt frivilligt. Eleven eller målsman kan när som helst återkalla sitt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.

Om du har några frågor eller inte vill att ditt barn ska delta kan du kontakta oss studenter på följande e-postadresser:

Maria Taveson; mtaveson@gmail.com

Handledare; Sandra Einarsson; sandra.einarsson@umu.se

Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen

(24)

(25)

Bilaga 3 (1/1)

Information till elever i årskurs 5

Elevers frukostvanor

Eleverna kommer få fylla i en enkät i pappersform om sina frukostvanor under skoltid. Enkäten tar ungefär 5 minuter att fylla i. Svaren från enkäten kommer att presenteras på gruppnivå, dvs. inga individuella svar eller personlig information kommer presenteras eller publiceras. Undersökningen är förankrad hos skolans rektor.

Personuppgifterna behandlas enligt ditt och ditt barns informerade samtycke.

Deltagande i studien är helt frivilligt. Eleven eller målsman kan när som helst återkalla sitt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den databearbetning som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.

Om du har några frågor eller inte vill att ditt barn ska delta kan du kontakta oss studenter på följande e-postadresser:

Maria Taveson; mtaveson@gmail.com

Handledare; Sandra Einarsson; sandra.einarsson@umu.se

Umeå universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen

(26)

(27)

Bilaga 4 (1/2)

Enkät om frukostvanor hos elever i årskurs 5

Vi gör en studie på elever i årskurs 5 och deras frukostvanor. Vi vore glada om du vill hjälpa oss och vara med i studien genom att fylla i frågorna här nere.

Innan du börjar, fyll i en valfri kod med 8 tecken på raden längst upp till höger på sidan. Koden kan användas att ta bort just din enkät om du skulle välja att inte vilja vara med i studien längre. Eftersom det bara är du som vet din kod så är det ingen som vet att det är just du som fyllt i den här enkäten.

Är du

◯ tjej ◯ kille ◯ annat

Hur ofta brukar du äta frukost?

◯ aldrig

◯ 1–2 gånger i veckan

◯ varje dag

Om du äter frukost, vad brukar du äta? Du kan välja flera saker.  mjukt bröd

 knäckebröd  gröt

 flingor  müsli

kex, kaka eller muffins

 ost  ägg

 skinka eller korv  fisk

 mjölk eller vegetariskt alternativ  juice

 smoothie

 smör eller margarin  marmelad eller sylt  yoghurt eller fil  frukt

 grönsak

 annat: ____________________  Jag äter aldrig frukost

Hur mår du när du äter frukost? Beskriv med 3 ord.

När jag äter frukost känner jag mig...

(28)

Bilaga 4 (2/2)

Hur mår du när du inte äter frukost? Beskriv med 3 ord.

När jag inte äter frukost känner jag mig…

1.______________________________________ 2.______________________________________ 3. ______________________________________ ◯ Jag äter alltid frukost

Skriv gärna på raderna om det är något mer som du vill berätta om dina frukostvanor:

_____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________ _____________________________________________________________________

(29)

Bilaga 5 (1/1)

Analystabell över känsloord när elever äter frukost

Känsloord organiserade i kategorier från en enkätundersökning av elever i årskurs 5 på två skolor i Sverige vårterminen 2020. Eleverna ombads beskriva med tre ord vad de känner när de ätit frukost.

Text Kategorier belåten bra humör extra mycket bra fun glad härlig lugn lättad mycket bra mycket bättre mår bra mår bättre njuter normal nöjd okej positiv på humör redo för dagen road rolig trevlig uppspelt väldigt bra

Positiva psykiska känslor

arg deprimerad dåligt döende irriterad ledsen less (på äta) olycklig slöseri med tid stressad sur sömnig

ångest uttråkad

Negativa psykiska känslor

avslappnad energifull gott inte hungrig inte trött mer energi mindre hungrig törstig mycket energi mätt orkar mycket pigg reenergized spring i benen stark vaken varm vill vara ute äcklad

Positiva fysiska känslor

hungrig illamående ingen aptit inte gott inte matsugen kall lite trött magont mer trött mår illa orkar inte äta

seg tjock trött törstig uppblåst

(30)

(31)

Bilaga 6 (1/1)

Analystabell över känsloord när elever inte äter frukost

Känsloord organiserade i kategorier från en enkätundersökning av elever i årskurs 5 på två skolor i Sverige vårterminen 2020. Eleverna ombads beskriva med tre ord vad de känner när de inte ätit frukost.

Text Kategorier bra fint glad härlig lugn normal okej pigg

Positiva psykiska känslor

arg

blandade känslor dåligt

dåligt humör

har inte tid inte så glad irriterad jobbig koncentrationsproblem konstig ledsen negativ nere ofokuserad orolig otrevlig

Negativa psykiska känslor

energi frisk

ganska pigg inte hungrig

mätt Positiva fysiska känslor

hungrig huvudvärk hängig illamående inte energi inte pigg inte uppblåst kall lite hungrig låg energi magont orkar inte sjuk

(32)