Partners påverkan på
revisionskvalité: En andelsfråga?
En studie om hur partnerandelen i de fyra största
revisionsbyråerna i Sverige influerar organisationen och på så vis påverkar revisionskvalitén
Magisteruppsats
Författare:
Handledare:
Medbedömare:
Examinator:
Termin:
Ämne:
Nivå:
Kurskod:
Jacob Cronholm Elin Didriksson Sven-Olof Yrjö Collin Natalia Semenova Andreas Jansson Våren 2020
Examensarbete i redovisning och finansiering för
Civilekonomprogrammet Avancerad
Förord
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till vår handledare Sven-Olof Yrjö Collin för ditt stora engagemang och din tillgänglighet under uppsatsens gång. Genom din feedback och handledning har du fått oss att ständigt utveckla vårt tankesätt.
Vi vill även tacka vår medbedömare Natalia Semenova och seminarieledare Håkan Locking samt kurskamrater för bra konstruktiv feedback och
intressanta diskussioner.
Till slut vill vi tacka vår familj för er hjälp med korrekturläsning och ert stöd längs vägen.
Växjö, 26 maj 2020
Jacob Cronholm Elin Didriksson
Sammanfattning
Titel: Partners påverkan på revisionskvalité: En andelsfråga? En studie om hur
partnerandelen i de fyra största revisionsbyråerna i Sverige influerar organisationen och på så vis påverkar revisionskvalitén.
Bakgrund: Utvecklingen av revisorsprofessionen kan härledas ända till 1895. En utveckling som grundas i professionalitet men som på senare år blivit allt mer kommersialiserad. Revisionsbyråernas ägare benämns som partners och likt andra organisationstyper har ägarna en stor påverkan på organisationen. Partners skiljer sig dock från många andra ägare i stora företag med sin aktiva närvaro i det dagliga arbetet. Positionen som partner innebär bl.a. makt, status och finansiella fördelar.
Incitamenten med partnerskapet bör variera beroende på partnerandel, vilket kan tänkas leda till en dominans av antingen professionell eller kommersiell logik.
Syfte: Studiens syfte är att undersöka om partnerandelen
påverkar revisionskvalitén inom de fyra största revisionsbyråerna i Sverige.
Metod: För att undersöka studiens syfte har en hypotes skapats utifrån agentteorin samt kommersiell och professionell logik. Studien utförs med hjälp av en
tvärsnittsdesign och en deduktiv ansats. Studien har utförts på ett urval som består av de fyra största revisionsbyråerna i Sverige och deras klienter på
Stockholmsbörsens tre största listor för år 2012 och 2018.
Slutsatser: Studien kan från analys och diskussion komma till en slutsats att
partnerandelen har en påverkan på revisionskvalitén. Med studien kan det utläsas att auktoriserade revisorer per partner har en positiv relation till revisionskvalitén.
Nyckelord: Partnerskap, Partnerandel, Revisionskvalité, Revisionskostnad, Revisionsbyrå, Big 4, Kommersiell logik, Professionell logik.
Abstract
Title: Partners impact on audit quality: a share question? A study about how the
partner share in the four biggest audit firms in Sweden influence the organization thus effects the audit quality.
Background: The development of the auditor profession originates from 1895.
However, the development that is based on professionalism has in recent years become increasingly commercialized. The audit firm’s owners are called partners and like other types of organizations, the owners have a big impact on the
organization. However, partners differ from other owners with their presence in the daily business. The position as a partner comes with power, status and financial advantages, which may lead to a dominance of either professional or commercial logic.
Purpose: The purpose of the study is to explore whether the partner share affects the quality of auditing within the four biggest audit firms in Sweden.
Method: To fulfill the purpose of the study, a hypothesis has been formulated with agency theory and commercial and professional logics. This study uses a cross- sectional design with a deductive approach. The selection of data includes the four biggest audit firms in Sweden and their clients on the three biggest lists in the Swedish stock market during 2012 and 2018.
Conclusions: The study can conclude from analysis and discussion that the partner share has an impact on audit quality. The study shows that authorized auditors per partner have a positive relationship to audit quality.
Keywords: Partnership, Partner share, Audit quality, Audit fee, Audit firm, Big 4, Commercial logic, Professional logic.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemdiskussion 4
1.3 Syfte 7
1.4 Disposition 8
2 Vetenskaplig metod 10
2.1 Litteraturval 10
2.2 Teoretisk forskningsansats 11
2.3 Forskningsdesign 12
3 Teoretisk referensram 14
3.1 Partnerskapet 15
3.1.1 Partnerskapsorganisationen 16
3.1.2 Incitament med partnerskapet 17
3.2 Revision 20
3.3 Organisationen 24
3.3.1 Partners logik 24
3.3.2 Incitament 26
3.3.3 Övervakning 28
4 Empirisk metod 30
4.1 Urval 30
4.2 Datainsamling 31
4.3 Simunics modell 32
4.4 Operationalisering 35
4.4.1 Beroende variabel 35
4.4.2 Oberoende variabel 38
4.4.3 Kontrollvariabler 39
4.5 Metodkritik 47
4.6 Statistiska kontroller 48
4.6.1 Normalfördelning 48
4.6.2 Multikollinearitet 49
4.6.3 Heteroskedasticitet 49
4.7 Bortfall 50
4.8 Etiskt förhållningssätt 51
5 Empiri 52
5.1 Deskriptiv statistik 52
5.2 Bivariat analys 57
5.3 Multivariata analyser 62
6 Diskussion 67
6.1 Hypotes 67
6.2 Diskussion av hypotes 69
7 Slutsats och implikationer 77
7.1 Slutsats 77
7.2 Teoretisk implikation 80
7.3 Praktisk implikation 82
7.4 Studiens begränsningar 83
7.5 Framtida forskning 84
8 Källförteckning 86
9 Appendix 93
9.1 Appendix 1 93
9.2 Appendix 2 95
9.3 Appendix 3 96
9.4 Appendix 4 97
9.5 Appendix 5 98
Tabell och figurförteckning
Tabell 1: Branschmoderering _________________________________________ 44 Tabell 2: Variabelförklaring __________________________________________ 46 Tabell 3: Bortfallsanalys _____________________________________________ 50 Tabell 4: PA för 2012 _______________________________________________ 52 Tabell 5: PA för 2018 _______________________________________________ 53 Tabell 6: Auktoriserade revisorer i förhållande till partners för 2018 __________ 53 Tabell 7: Deskriptiv statistik över de kontinuerliga variablerna _______________ 54 Tabell 8: Deskriptiv statistik över diskreta variabler _______________________ 55 Tabell 9: Bivariat analys för Totalen (n=433) ____________________________ 58 Tabell 10: Bivariat analys för 2018 (n=255)______________________________ 59 Tabell 11: OLS regressionsanalys REV_KOST/OMS ______________________ 63
Figur 1: Black Box ... 14
1 Inledning
Kapitlet inleds med en bakgrund om revisorernas professionalitet och deras roll i samhället. Vidare ges en inblick i revisionsbyråernas relativt unika ägarstruktur, som följs av en historisk tillbakablick över hur
professionaliteten byggts upp och hur den kommersiella kraften ökat med tiden. Med hjälp av agentteorin samt professionell och kommersiell logik förs en problemdiskussion om partnerandelen och delar i organisationen som den kan komma att påverka. Problemdiskussionen mynnar sedan ut i studiens problemformulering och syfte.
1.1 Bakgrund
2007 bröt finanskrisen ut i USA vilket var en konsekvens av den stora ökning av antal subprime-lånen som gavs ut mellan 2001 och
2006 (Demyanyk & Van Hemert, 2011). Som en följd av finanskrisens utbrott kollapsade Taylor, Bean & Whitaker Mortgage Corp, ett av USA:s största låneföretag. Händelseförloppet mynnade ut i stor kritik mot
revisorerna då de misslyckades med att upptäcka bedrägeri. Kritiken bygger på att revisorerna inte har skött sin uppgift som väktare på den finansiella marknaden (Alzola, 2017).
Revisorernas roll som väktare på den finansiella marknaden, innebär att de ska säkerställa att den finansiella informationen om företagen ger en rättvisande bild (Kraakman, 1986), där revisorn ansvarar för att i all sin väsentlighet upptäcka fel och sedan rapportera dem (DeAngelo, 1981). Enligt Revisionslagen (1999:1079) ska företag låta en revisor granska företagets räkenskaper och förvaltning om företaget under de senaste två åren uppfyller två av tre kriterier; Medelantalet anställda är över tre personer,
balansomslutningen överstiger 1,5 miljoner eller har en nettoomsättning över tre miljoner.
Professionaliteten hos revisorerna har sin grund i de krav som införts för att bära upp titeln. För att vara en auktoriserad revisor krävs det att personen avlagt en revisorsexamen, vilket först innebär tre års teoretisk utbildning.
Vidare krävs praktisk utbildning som skett på heltid under minst tre år. Till slut ska revisorsprovet genomföras med godkänt resultat
(Revisorsinspektionen, 2020). En revisor ska även följa Revisorslagens krav på opartiskhet och god revisorssed (2001:883) samt Revisionslagens krav på professionell skepticism (1999:1079). I Sverige finns ett kompetenskrav som enligt Aktiebolagslagen (2005:551) innebär att minst en av revisorerna som granskar ett aktiebolag ska vara antingen auktoriserad eller godkänd. En godkänd revisor har blivit accepterad genom äldre lagar, som då inte krävde en revisorsexamen. Revisorn måste vara auktoriserad om aktiebolaget som ska revideras uppfyller vissa storleksmässiga kriterier inom de två närmsta åren, vilka är; Medelantalet anställda har varit över 50 personer, bolagets balansomslutning har uppgått till över 40 miljoner kronor och
nettoomsättningen har varit över 80 miljoner kronor (2005:551).
Revisorsprofessionens ställning grundas i dess professionalitet som präglas av objektivitet, integritet, stränghet och oberoende (Barac et al., 2019).
Genom att låta revisorn med dessa kvalitéer sköta granskningen av räkenskaperna och förvaltningen, tillförs en ökad pålitlighet till
informationen. Företagen undviker även incitamentsproblem som annars kan uppstå när personen är beroende av företagets framgång (Watts &
Zimmerman, 1983). Revisorn uttalar sig om resultatet av sin granskning i en revisionsberättelse som bland annat innehåller yttrande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkställande direktören samt om fortlevnadsprincipen råder (2005:551). Fortlevnadsprincipen innebär enligt Årsredovisningslagen
(1995:1554) att det utgås ifrån att företaget fortsätter bedriva sin verksamhet.
Revisorernas prestation värderas i revisionskvalité vilket definieras som revisorns sannolikhet att upptäcka fel och sedan rapportera dem (DeAngelo, 1981). Studier argumenterar att de viktigaste faktorerna i fastställandet av revisionskvalité är revisionsbyråns erfarenhet av klienten, revisionsteamet och deras kunskapsuppsättning samt vilken revisionsbyrå som revisionen görs av (Carcello et al., 1992; Francis, 2011).
Lexander och Öggesjö (2011) argumenterade med sin studie att det finns ett positivt samband mellan partnerandel och revisionskvalité. De använde sig av fortlevnadsanmärkningar i förhållande till konkurs och antalet partners dividerat med antalet anställda, för att på så vis skapa en uppfattning om storlek på revisionsbyrån i relation till antalet partners. Deras studie
utvecklade partnerteorin som ämnar att förklara vilken partnersuppsättning som genererar hög revisionskvalité. Vidare konstaterade Tagesson & Collin (2015) att partnerandelen i termer av bolagsstyrningsstruktur är korrelerat till huruvida bolagen följer bolagsstyrningskoder. Därigenom indikerar även dem att partnerandelen har en påverkan på organisationen.
1.2 Problemdiskussion
Revisionsbyråernas organisatoriska uppbyggnad skiljer sig från många andra företag och påminner snarare om ett universitet, då de båda styrs av
professionella. I andra stora företag finns ofta en separation mellan ägande och kontroll, där ägarna är en utomstående part i förhållande till
organisationen (Greenwood et al., 1990; Scott, 1965). Partners roll i
organisationen är därigenom mer komplex än många andra ägares då förutom att vara ägare även är ledare och medarbetare i den operativa verksamheten.
Det gör att det inte sker någon separation mellan ägande och kontroll i revisionsbyråerna (Greenwood et al., 1990). Agentteorin beskriver ett förhållande mellan en principal och en agent, där principalen delegerar uppgifter till agenten. Relationen dem emellan är kontraktsbaserad och principalen måste skapa incitament samt övervaka agenten då hon eller han antas agera i sitt egenintresse (Fama, 1980). Partners utgör principal i sina roller som ägare och ledare, vilket gör att deras medverkan i den operativa verksamheten kan beskrivas som en form av övervakning i sig. I och med partners aktiva roll inom organisationen, behövs en uppfattning om vilka incitament som finns med partnerskapet för att se hur deras struktur påverkar organisationen.
Öhman och Wallerstedt (2012) förklarar att den svenska revisorsprofessionen har sitt ursprung från 1895. Vidare ledde Kreugerkraschen under 1932 till att lagar skapades kring revision. Professionens position förstärktes dessutom då insikter blev större om nödvändigheten av revisionen. Fortsättningsvis blev 1970-talet ett viktigt decennium för revisorerna, då professionen återigen blev starkare när FAR, Föreningen Auktoriserade Revisorer, blev ett regelsättande organ (Öhman & Wallerstedt, 2012). Under senare år har det däremot riktats kritik mot revisorernas professionalism (Alzola, 2017), där det argumenteras att revisorer till störst del ser till sina klienters bästa istället för att utföra sitt jobb som granskare. Med motivation i att öka sina
inkomster och att tillgodose sina klienter har revisionsbyråerna mer eller mindre gått över till en kommersiell företagsmodell med ett expanderat utbud av tjänster utöver revisionsverksamheten (Barac et al., 2019). Problematiken som försiggår i revisorernas dagliga arbete är att det pågår en balansgång mellan professionell och kommersiell logik, när revisorerna avlönas av dem som de granskar (Alzola, 2017; Barac et al., 2019).
Den professionella logiken grundas i att de professionella har målet att skapa kontroll på marknaden vilket de gör genom att mobilisera sig. Kontrollen som skapas leder i sin tur till status i samhället och fokus riktas därmed i upprätthållandet av statusen (Schudson, 1980). Den kommersiella logiken grundas istället i att fokus riktas på att tillfredsställa klienten för att
upprätthålla en god relation på ett lönsamt sätt (Gendron, 2002). Relationen till klienten kan sedan möjliggöra försäljning av tjänster utöver revisionen (Ibid). Hur avvägningen mellan den professionella och kommersiella logiken görs, kan vara ett resultat av hur partnerandelen i revisionsbyrån är utformad.
Det finns två huvudsakliga incitament med partnerskapet, vilka Knechel et al. (2013) kategoriserar som finansiella incitament och maktrelaterade incitament. De finansiella incitamenten är främst vinstutdelningen som tas emot som ägare för revisionsbyrån. Utdelningen har två delar, där en del är en konstant andel utifrån revisionsbyråns prestation och en annan del som utgår ifrån partners individuella prestationer (Knechel et al., 2013). De maktrelaterade incitamenten är kopplade till den status och makt som det ger att vara högt uppsatt i organisationen (Ibid). Partnerandelen kan tänkas spegla hur dessa incitament fördelas hos partners vilket kan vara avgörande i vilken logik som dominerar i partnerskapet.
Den logik som genomsyrar partnerskapet kommer i sin tur att ge utslag på organisationen, som delvis kan förklaras genom partners aktiva närvaro i den dagliga verksamheten. Med rollen som medarbetare har de möjlighet att
uppvisa en norm som medarbetarna anpassar sig efter för att anses bidra till organisationen (Greenwood et al., 1990; Kandel & Lazear, 1992).
Revisionsbyråerna består till störst del av professionella som antas vara självständiga i sitt arbete, vilket leder till att byråkratiska kontrollsystem inte fungerar i samma utsträckning som det kan göra i andra företag (Greenwood
& Empson, 2003). Trots det övervakar partners i en viss mån vilket ges möjlighet till genom deras aktiva närvaro i organisationen (Greenwood et al., 1990; Huddart & Liang, 2005). Enligt agentteorin övervakas agenten av principalen för att säkerställa att agenten agerar i linje med principalens incitament (Jensen & Meckling, 1976). Möjligheten till övervakning av medarbetare kan därför anses vara en chans för partners att påverka
medarbetarna att anta den logik som partnerandelen medfört. Hussinger et al.
(2018) argumenterar även att incitamentet att övervaka är relaterat till grad av ägarkoncentration, där en högre koncentration av ägare har ett högre incitament att övervaka. Agentteorin beskriver även att principalen skapar incitament hos agenten som ska bidra till att agentens egenintresse går i linje med principalens incitament i en större utsträckning (Fama, 1980). Inom revisionsbyråer finns ett “upp eller ut”-system som i praktiken innebär att medarbetarna måste jobba sig upp till högre positioner inom en viss tidsram för att inte riskera att behöva lämna organisationen (Carrington, 2014).
Systemet skapar således incitament hos de medarbetare som vill stanna i organisationen att anpassa sig efter de krav som sätts för att nå högre positioner.
Beroende på vilken logik som organisationen domineras av, torde det i sin tur ge utslag i revisionskvalitén. Tagesson & Collin (2015) argumenterar för att en hög partnerandel tenderar att leda till att de finansiella incitamenten blir starka, vilket får dem att anta en kommersiell inriktning. Eftersom konkurrensen om partnerskapet är tuffare i dessa revisionsbyråer, skapas en tävlingsinriktad och kommersiell miljö inom organisationen. Den
kommersiella logiken argumenteras av Jeppesen (1998) leda till ett minskat oberoende där fokus riktas på relationen till klienten, vilket Cameran et al.
(2010) argumenterar leda till en minskad prioritering av revisionskvalité.
När partnerandelen istället är låg är det fler partners som delar på vinsten och de finansiella incitamenten kan därmed vara svagare hos partners. Istället kan det tänkas att incitament som är relaterade till makt och status tenderar att vara starkare hos partners (Huddart & Liang, 2005; Knechel et al., 2013).
Partners bör därför vara mer benägna att upprätthålla professionens status i samhället. Fokus i en organisation med professionell logik bör därför läggas på att bibehålla ett högt oberoende och genomföra revisionen med hög kvalité i enlighet med argument av Gendron (2002) om professionell logik.
Trots tidigare studier om partnerandelens förhållande till revisionskvalité av Lexander och Öggesjö (2011), är det ett relativt outforskat område. Denna studie kommer särskilja sig genom att undersöka partnerandelen inom perspektivet av professionell och kommersiell logik, för att utöka förståelsen av partnerandelens effekt på revisionskvalité samt tillföra ny data för
partnerandelsmåttet och revisionskvalité.
Hur påverkas revisionskvalitén av partnerandelen i revisionsbyrån?
1.3 Syfte
Studiens syfte är att undersöka om partnerandelen påverkar revisionskvalitén ur ett svenskt perspektiv. Studien ämnar indikera hur partnerandelen i de fyra största revisionsbyråerna i Sverige påverkar organisationen som i sin tur har en effekt på revisionskvalitén.
1.4 Disposition
Kapitel 1 - Inledning
I inledningen kommer en bakgrund till ämnet samt tidigare forskning att presenteras. Vidare under problemformuleringen kommer uppsatsens problematisering att diskuteras för att slutligen nå arbetets syfte.
Kapitel 2 - Vetenskaplig metod
I kapitlet för den vetenskapliga metoden kommer studiens litteratururval, teoretiska forskningsansats och forskningsdesign att presenteras. Vidare kommer valet av den vetenskapliga metoden att argumenteras för utifrån studiens syfte och tidigare studier.
Kapitel 3 - Teoretisk referensram
I kapitlet för den teoretiska referensramen redogörs studiens teoretiska grund.
Här ges en fördjupad uppfattning om partnerskapet, revisorsprofessionen och revisionskvalité inom revisionsbyråerna. Fortsättningsvis så redogörs även agentteorin och den professionella och kommersiella logiken, som ska utgöra referensramen för undersökningen. Avslutningsvis presenteras
undersökningens hypotesformulering.
Kapitel 4 - Empirisk metod
Den empiriska metoden ska förklara studiens urval och hur datan ska samlas in. Studiens beroende och oberoende variabler samt kontrollvariabler
kommer att förklaras och operationaliseras. Vidare kommer en bortfallsanalys att genomföras och de statistiska analyserna förklaras.
Kapitel 5 - Empiri
I empirin presenteras de analyser som utförts på studiens samtliga variabler.
Empirin inleds med deskriptiv statistik över data som inhämtats om partnerandelen. Sedan redogörs den deskriptiva statistiken för de
kontinuerliga och diskreta variablerna, som följs av bivariat analys samt multivariat analys.
Kapitel 6 - Diskussion
I diskussionen diskuteras studiens hypotes, där resultat från samtliga regressionsanalyser återkopplas till den teoretiska referensramen. Slutligen kommer samtliga variabler diskuteras utifrån det empiriska resultatet och den teoretiska referensramen.
Kapitel 7 - Slutsats
I det sista kapitlet presenteras först studiens slutsats där studiens
frågeställning besvaras. Sedan redovisas studiens teoretiska och praktiska implikationer. Kapitlet avslutas med förslag till framtida forskning kring partnerskapet i revisionsbyråerna och revisionskvalité.
2 Vetenskaplig metod
Den vetenskapliga metoden beskriver studiens litteratururval,
forskningsansats och forskningsdesign. Studien kommer att genomföras med en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Den valda forskningsdesignen är en tvärsnittsundersökning där studien kommer att använda sig av en ”black box”-metod.
2.1 Litteraturval
För att undersöka partnerandelens påverkan på organisationen och därmed den slutliga produkten revisionskvalité, kommer agentteorin att användas utifrån en kommersiell logik och en professionell logik. Agentteorin lämpar sig då den beskriver relationer i en organisation, vilket kan skapa förståelse för en organisation bestående av komplexa förhållanden mellan parter såsom en revisionsbyrå gör. Eftersom revisionsbyråerna tillhandahåller tjänster är relationerna med som såväl kunderna som medarbetarna en viktig aspekt.
Vidare så beskriver agentteorin hur incitament och övervakning utspelar sig inom organisationer vilket är en central aspekt i en revisionsbyrå.
Agentteorin beskriver förhållandet mellan principalen och agenten (Fama, 1980). Förhållningssättet dem emellan bygger på ett kontrakt där principalen som delegerar uppgifter och ansvar, ska se till att agenten agerar i linje med principalens intresse. Teorin förutsätter att alla individer drivs av sitt
egenintresse vilket betyder att om principalen vill att agenten ska arbeta för principalens bästa, så måste deras intressen stämma överens vilket görs genom kontrakt och incitamentsskapanden. Principalen kan även lägga resurser på att övervaka och på så vis disciplinera agenten. Kontrakten, incitamentsskapanden och övervakningen leder alla till kostnader som benämns som agentkostnader (Fama, 1980; Jensen & Meckling, 1976). Med hjälp av agentteorin kan studien förstå och förklara vissa fenomen som
uppstår i en revisionsbyrå samt de komplexa relationer som existerar inom organisationen. Partners kan som medarbetare i den dagliga verksamheten även vara en agent, vilket kan bidra till förklaring av deras komplexa roll i organisationen.
Kommersiell och professionell logik
Den kommersiella logiken ser till en kortsiktig tidshorisont där fokus ligger på att tillfredsställa klienterna och åstadkomma avkastning på kort sikt (Gendron, 2002). Den professionella logiken skiljer sig från den
kommersiella logiken, som istället har en långsiktig tidshorisont där fokus ligger på att upprätthålla kvalitén för att bibehålla professionen (Gendron, 2002). Dessa två logiker ska användas för att försöka förklara partnerandelen och dess påverkan på revisionsbyråernas organisation.
2.2 Teoretisk forskningsansats
Studien kommer att utgå ifrån en deduktiv forskningsansats, vilket är en linjär metod som har utgångspunkt i teori (Bryman & Bell, 2017). Syftet med studien är som tidigare nämnts att hitta ett samband mellan partnerandelen och organisationens prestation i form av revisionskvalité. Den deduktiva forskningsansatsen med dess utgångspunkt i teori är lämpligt vid en sådan granskning, då det finns ett flertal accepterade teorier inom området. En induktiv forskningsansats utgår istället ifrån att observationer inhämtas som sedan leder till formulering av teori (Bryman & Bell, 2017). Ett induktivt tillvägagångssätt hade kunnat fungera med studiens problemformulering, genom att hämta in grad av revisionskvalité i olika revisionsbyråer och sedan granska partnerandelen i byråer med utmärkande hög eller låg kvalité på revisionen. Nackdelen med induktionen blir således ett snävare resultat.
Studiens syfte är inte att hitta specifika fall av revisionskvalitét då studien
istället vill uppnå mer generella samband mellan revisionskvalité och partnerandel inom de fyra största revisionsbyråerna i Sverige.
Den deduktiva forskningsansatsen beskrivs av Bryman & Bell (2017) som en bättre lämpad metod för ett kvantitativt arbete. Studien vill även uppnå ett omfattande resultat gällande variation i utförd revision av de fyra största revisionsbyråerna. Därav kommer en kvantitativ metod att användas där hela den valda populationen kommer att kvantifieras för att kunna uppnå på studiens syfte (Bryman & Bell, 2017).
2.3 Forskningsdesign
Genom den redan etablerade agentteorin som finns inom området som ska studeras, kan vi ställa en välgrundad hypotes som sedan ska testas.
Den forskningsdesign som tillämpas ska skapa en ram som i sin tur ska användas vid inhämtning av data till den empiriska analysen. De vanligaste forskningsdesignerna är experimentell undersökning, tvärsnittsundersökning, longitudinell undersökning, fallstudie och komparativ undersökning (Bryman
& Bell, 2017).
Studien kommer att utföras genom en tvärsnittsundersökning. Designen lämpar sig då studien ämnar att undersöka revisionskvalitén och
partnerandelen vid två utvalda tillfällen, 2012 och 2018. Det var komplicerat att inhämta information om antalet partners för de fyra revisionsbyråerna, vilket gjorde att studien tog beslutet av årtal grundat i vilka år som komplett data kunde inhämtas.
Tidigare studier om revisionskvalité har använt sig av olika
forskningsdesigner för att fullgöra studien där Hoitash et al. (2007) och Hay et al. (2008) använt sig av tvärsnittsundersökning. Hoitash et al. (2007)
undersökte relationen mellan revisionskostnad och revisionskvalité under tre valda årtal. Vidare har även studier berörande partners använt sig av en tvärsnittsdesign (Mohr & Spekman, 1994; Tagesson & Collin, 2015)
Att tidigare studier inom samma områden har tillämpat tvärsnittsdesign ger studien ytterligare stöd till att applicera designen. Studien kommer att föra teori kring partnerandelens effekt på organisationen och vilken påverkan det har på revisionskvalitén. Organisationen är således ett mellanled av de två faktorer som ska undersökas senare i empirin och behandlas därmed utifrån ”black box”-metoden. Det metodologiska sättet blackbox kan beskrivas utifrån argumentation av Glanville (1999) om att det är ett sätt att förenkla en komplex verklighet genom att enbart se
till relationen mellan studiens ingående och utgående variabel.
3 Teoretisk referensram
Under den teoretiska referensramen kommer agentteorin genomsyra kapitlet för att beskriva partnerskapets påverkan på organisationen och
revisionskvalitén. Senare beskrivs de kommersiella och professionella logikerna, för att slutligen leda fram till presentation av studiens hypotes.
Undersökningen ämnar förklara hur utformningen av partnerandelen påverkar revisionskvalitén. I den teoretiska referensramen kommer vi att teoretisera utifrån de effekter som kan uppstå i organisationen genom agentteorin, men även utifrån två olika logiker, en professionell och en kommersiell. Studien kommer att föra teori kring organisationen vilket senare i empirin stängs in i en black box för att skapa förutsättningar att undersöka den ingående effekten partnerandel mot den utgående effekten revisionskvalité. Således kommer inte mellanleden i organisationen undersökas i en analys. Se den teoretiska modellen nedan.
Figur 1: Black Box
3.1 Partnerskapet
Ägarmaximering har länge präglat bolagsstyrningen, där grundtanken med begreppet är att allt som görs i verksamheten görs för att maximera ägarnas vinster (Lazonick & O’Sullivan, 2000). Enligt agentteoretiskt perspektiv utgör ägarna principalen, vars uppgift är att delegera uppgifter till agenten.
Eftersom ägarna vanligtvis utgör en intressegrupp som inte tar del i den dagliga verksamheten, en grupp utanför organisationen, behöver de sätta ihop en styrelse (agenten), vars uppgift är att tillgodose ägarnas intresse inom organisationen (Jensen & Meckling, 1976). Det sker således en separation mellan styrning, ägande och den operativa verksamheten (Greenwood et al., 1990). När en separation mellan ägande och kontroll befinner sig i
verksamheten, behövs incitamenten hos agenten hanteras i ett kontrakt.
Agentteorin förutsätter att alla individer drivs av sitt egenintresse vilket gör att en konflikt uppstår när agenten inte får ta del av välfärdseffekten i företaget (Fama, 1980).
När ägarnas intressen genomsyrar organisationen påverkar det även företagets prestation. Tidigare studier har hittat positiva samband mellan ägarkoncentration och företagets prestation (Gedaljovic & Shapiro, 2002;
Claessens & Djankov, 1999; Kapopoulos & Lazaretou, 2007). Partnerskapet i revisionsbyråer särskiljer sig dock från andra ägarstrukturer, vilket gör att viss teori är svår att applicera på denna struktur. I och med partnerskapet differentierar revisionsbyråerna sig med själva strukturen för ägandet och hur organisationen styrs, men också rollen som ägare. Tidigare beskrevs en separation av ägande, styrning och den operativa verksamheten som ett vanligt fenomen i andra organisationer. Tvärtom är dessa tre delar av
verksamheten sammansmälta i en organisation med partnerskap, där partners är ägare, involverade i styrningen och en medarbetare i den operativa
verksamheten (Greenwood et al., 1990). Enligt Jensen och Meckling (1976) är ägarna principalen som ska se till att agenten kontrollerar företaget så att
det gynnar principalen. På så vis fungerar partners som principal i deras roll som ägare, men likt andra medarbetare ska de även jobba för att skapa värde inom organisationen som en agent.
Agentteorin förklarar övervakning och incitamentsskapande som effekter av en separation av ägande och kontroll, där båda mekanismerna leder till uppkomsten av agentkostnader (Fama, 1980, Fama & Jensen, 1983).
Greenwood och Empson (2003) beskriver kostnaderna som externa agentkostnader och förklarar vidare hur även interna agentkostnader kan uppstå som ett resultat av ägarnas involvering i styrning och ledning.
3.1.1 Partnerskapsorganisationen
Professionella organisationer som erbjuder tjänster har överlag partnerskap som ägarstruktur. Dessa organisationer tillhandahåller ofta tjänster som innefattar konsultering, juridisk karaktär, revision eller sjukvård (Knechel et al., 2013). Syftet är att skapa bredare möjligheter för de professionella och att de kan dela på fördelarna som dessa möjligheter ger (Ibid). Ett av
partnerskapsorganisationens grunddrag är därmed att de flesta som arbetar inom organisationen är professionella och har ett individuellt ansvar för sitt arbete (Greenwood et al., 1990). Däremot brukar det i revisionsbyråer finnas en partner som har ansvar för relationen med klienten samt ansvar för
revisionen i sin helhet. Deras involvering i revisionsteamen är en möjlighet för dem att utöva viss kontroll och övervakning av medarbetarna
(Greenwood et al., 1990). Situationen beskrivs av Marcson (1962) som att alla medarbetare delar på auktoriteten, att de i viss utsträckning har ett eget ansvar för revisionsarbetet, vilket i sig utgör ett sorts kontrollsystem.
Omständigheten kan även förklaras som att revisorerna till viss del är
disciplinerade i agentteoretiska termer, menande att deras individuella ansvar får dem att agera i riktning mot en högre revisionskvalité. Å andra sidan
behöver principalens incitament nödvändigtvis inte vara att uppnå hög revisionskvalité, utan kan istället ha ett högre fokus på kommersiella faktorer som vinst och att tillfredsställa klienten i första hand (Gendron, 2002).
Kontrollsystemet blir än mer effektivt då partnerskapsorganisationen även kännetecknas av att de flesta av medarbetarna strävar efter att bli partners (Greenwood et al., 1990). Partners befinner sig på de lokala kontoren, vilket gör att de har möjlighet att kunna övervaka medarbetarna på ett effektivt sätt i jämförelse med ägare i företag som befinner sig utanför organisationen.
Dessutom så bestämmer befintliga partners vilka personer som ska få bli partner, vilket ger dem en stor auktoritet och status (Ibid). Genom partners aktiva närvaro i organisationen, har de en stor inverkan på kulturen inom organisationen. Med makt, status och övervakning skapar de en ram för vad som krävs av medarbetarna för att komma upp sig i organisationen.
Partnerskapsorganisationer beskrivs som en hierarkisk organisation, där ett
“upp eller ut”-system driver revisorer till att ha incitament att uppnå roller av högre rang inom vissa tidsramar. Om de inte åstadkommer positionen i tid, förväntas de byta jobb (Carrington, 2014). Därför kommer de flesta
medarbetarna att rätta sig efter vad som krävs för att nå toppen (Ibid).
Det motsatta problemet finns även hos partners där de behöver kämpa för att behålla de högkvalitativa medarbetarna så de inte lämnar organisationen (Levin & Tadelis, 2005).
3.1.2 Incitament med partnerskapet
Enligt agentteorin drivs varje individ av sitt egenintresse, menade att de ageranden som individen gör grundas i vad som är bäst för denne (Fama, 1980). Vad det gäller partners incitament, argumenterar Knechel et al. (2013) att incitamentsystemet innehåller två komponenter. Komponenterna är nära kopplade till två av rollerna som partners besitter inom organisationen. I
rollen som delägare i revisionsbyrån finns finansiella incitament i form av utdelningar. Som en ledare kan även intressen som är associerade till makt och status uppstå (Knechel et al., 2013). Utöver dessa två roller, finns rollen som en medarbetare i den operativa verksamheten. Eftersom professionella organisationer kännetecknas av att många av medarbetarna utgörs av
professionella, innehar dessa en expertis i ett område som är nära kopplad till makt (Pinnington & Morris, 1996). För att bibehålla makten och statusen krävs det därmed att partners agerar efter professionens normer och de värderingar som genomsyrar branschen (Knechel et al., 2013). Det ges även stöd för detta i agentteorin som utgår från att principalen kommer att agera utifrån sin nyttomaximering (Fama, 1980).
Enligt Knechel et al. (2013) kan de finansiella incitamenten i sin tur indelas i två olika slag. Det första är utdelning som är en konstant andel av vinsten som partners får ta del av. Denna utdelning grundas i hur hela revisionsbyrån presterat på nationell eller lokal nivå (Knechel et al., 2013). Huddart & Liang (2005) argumenterar att användningen av enbart denna typ av utdelning öppnar upp möjligheter till ett underskott i prestation av partners, ett så kallat fripassagerarbeteende, då det är ett fixerat belopp som tas emot oavsett prestation hos den individuella partnern. Det andra finansiella incitamentet löser dock det första incitamentets problem då det är en utdelning som baseras på partners individuella prestation, vilket gör att partners uppmuntras att prestera individuellt och inte bara låta andra göra jobbet (Ibid).
Det argumenteras för att partnerskapet är sammankopplat med grupptryck (Kandel & Lazear, 1992). Grupptrycket bygger på att partners delar på organisationens utdelning vilket gör att det finns en norm som beskriver en prestation som partners förväntas att följa. Partners som presterar under den förväntade normen anses inte bidra till organisationen (Ibid).
I och med partners finansiella incitament, är de ytterst selektiva till vem som får bli partner. Incitamentet kan tyda på att de vill begränsa antalet partners för att få en större del av vinsten till sig själva. Dessutom så leder ett mindre antal partners till att varje partner bär ett större individuellt ansvar för
gruppens framgång. Om de väljer att ta in en ny partner, är förväntningen att denne ska bidra till en ökning av den utdelning som delas lika mellan
partners. Annars finns inget incitament till att utse en ny partner, då det leder till en minskad generell utdelning och en minskad makt (Huddart & Liang, 2005; Knechel et al., 2013).
Alchian & Demsetz (1972) beskriver att ägaren av organisationen har makten och rättigheterna att vara en central funktion samt ändra medlemskap. Därför är det i första hand själva partnerskapet som medför makt, vilket har sitt ursprung från auktoriteten att kunna sätta precisa mål uppifrån och ned i organisationen. I andra hand finns ytterligare en makt som ligger hos den grupp av partners som har som uppgift att sköta förvaltningen av
organisationen, framförallt genom deras övervakningsfunktion och beslutstagande till nya partners och uppsägningar av befintliga partners (Pinnington & Morris, 1996).
3.2 Revision
Utifrån partnerandelens uppbyggnad kommer en effekt på organisationen och revisionen att ske. Organisationen kommer att beröras i nästa kapitel, men innan dess kommer revisionens teorigrund belysas. Revisionen enligt
Carrington (2014) består av de tre olika teorigrunderna försäkran, förbättring och försäkring. Grunden i försäkran är att åt ägarens vägnar försäkra
organisationen om att företaget redovisar på ett korrekt sätt (Ibid), då det finns en separation mellan ägande och kontroll i det reviderade bolaget (Fama, 1980). Förbättring grundar sig i revisorns roll som
informationsförmedlare där de ska minska den informationsasymmetri som finns mellan företagets intressenter och ledningen. Till sist ska revisorerna, likt ett försäkringsbolag, ge försäkring till ägarna genom att risken som finns hos företagsledning fördelas till revisorn. Anledningen till att fördela risken är för att upptäcka om det finns en moralisk fara i företaget. Den moraliska faran bygger på antagande att företagsledning inte tar del av den ekonomiska förlust som kan uppstå om de agerar opportunistiskt (Carrington, 2014).
Dessa teorigrunder bygger på antagandet att revisorerna har inhämtat
tillräckligt med revisionsbevis för att uttala sig på ett bestyrkande sätt (Ibid).
Kvalitén på revisionen förklaras utifrån möjligheten att upptäcka fel i klientens finansiella system och att rapportera upptäckta fel (DeAngelo, 1981; DeFond & Zhang, 2014). Revisorn bedömer även hur väl styrelsen och VD:n har förvaltat företaget under året. Har företaget förvaltats utan
uppkomna fel kommer revisorn att yrka för att styrelse och VD ska ges ansvarsfrihet. Denna granskningsåtgärd kallas förvaltningsrevision och är unik för Sverige och Finland (Carrington, 2014).
Möjligheten att en revisor ska upptäcka fel förklaras enligt Francis (2011) att det är den tekniska kapacitet som finns i granskningen, men även de
förutsättningar som finns i revisionsbyrån och revisorerna. För att
revisionsbyrån ska kunna upptäcka fel är det viktigt att revisionsgruppen har kompetenta medarbetare med rätt utbildning. De revisionsbyråer med välutvecklat tekniskt stöd och kompetenta revisorer har därmed större
möjligheter att upptäcka fel i revisionsprocessen, där revisorernas kompetens argumenteras utifrån deras utbildning och om de är auktoriserade eller inte.
Det är i revisionsprocessen som revisorerna ska ta beslut om det inhämtade materialet utifrån gällande regelverk (DeAngelo, 1981; Francis, 2011).
Revisionsgruppens kompetens kan ses utifrån de individuella revisorernas erfarenhet, vilket ökar med tiden. En exakt indikation på revisorns erfarenhet är svår att definiera, men under den tiden revisorn närmar sig auktorisation ökar dennes övergripande kunskaper om revision samt den analytiska kunskapen (Agevall & Jonnergård, 2013). Det går även att se att revisorer med större erfarenheter både hittar fler fel och kommer till snabbare och precisare slutsatser. Revisorns erfarenhet ökar genom att praktiskt utföra granskningsåtgärder, vilket både leder till ökad övergripande kunskap om revision och en ökad analytisk förmåga (Agevall & Jonnergård, 2013; Libby
& Frederick, 1990). Vid sidan om revisorernas förmåga att analysera företag, har hjälpmedel för att utföra granskningen ökat i takt med digitaliseringen.
Revisorer använder idag olika tekniska system för att underlätta
granskningsprocessen genom att effektivisera, strukturera och korta ner tiden på granskningen (Dowling & Leech, 2014; Vasarhelyi & Romero, 2014).
Systemen är anpassade till revisorns granskningsmetodik och de rådande lagar och regleringar som finns, vilket ökar säkerheten att revisorerna
förhåller sig till de lagkrav som ställs på dem. De tekniska systemen fungerar även som en intern kontroll där ledare och partners i revisionsbyråerna kan kontrollera processen (Dowling & Leech, 2014). Vad som är viktigt att se till är hur revisionsgruppen använder systemet i granskningen. Det finns
samtidigt en risk i att revisorerna skapar en allt för stor tillit till systemen, vilket måste tas i beaktning (Ibid). Det har dock framkommit att partners
främst ser fördelarna med de tekniska systemen än de överhängande riskerna (Ibid).
Den andra delen är möjligheten att rapportera fel som upptäckts, vilket förklaras med det oberoende som revisorn ska ha till en klient (DeAngelo, 1981). När revisionskostnaden är hög finns det risk att andra incitament kan komma före hög kvalité, som att tillfredsställa klienten, vilket visas genom att färre revisorer rapporterar de fel som hittas under dessa förutsättningar.
Det är även en kostsam process att upptäcka när revisorer fuskar vilket ökar risken för uppkomsten av fusk (DeAngelo, 1981).
Geiger och Raghunandan (2002) argumenterar att oberoendet är av yttersta vikt för revisionen ska vara tillförlitlig och därmed bibehålla en viss standard på revisionskvalitén. Argumentet härleds från att en oberoende revisor har större möjligheter att rapportera fel. Oberoendet argumenteras för att vara som mest utsatt de fem första åren i relationen mellan revisorn och klienten (Geiger & Raghunandan, 2002). Samtidigt beskrivs att desto längre
revisorerna arbetar med en klient desto mer lär de sig om företaget, vilket i sin tur ökar sannolikheten att upptäcka ett fel i granskningsprocessen (Ibid).
Geiger och Raghunandan (2002) argumenterar för att byrårotationen inte tvunget leder till ett lägre oberoende och en högre revisionskvalité. Å andra sidan har revisorer under åren utvecklat en beroendeställning till företagen de reviderar genom relationen till dem och en ökad försäljning av andra tjänster än revision (Hussey, 1999). Hotet mot oberoendet argumenteras dock för att inte vara förknippat av försäljning av andra tjänster än revision som tidigare antagits. Det största hotet mot oberoendet är istället relationen till klienten (Ibid). Hotet mot revisorns oberoende riskerar att öka samtidigt som
relationen med företaget ökar. Eftersom de står i en beroendeställning till att bli omvalda som revisorer, leder det till en utsatt situation för revisorerna i urvalsprocessen. Vidare nämns det att företagen väljer sin revisor utifrån relationen till dem samt längden på relationen (Hussey, 1999).
Vidare har DeAngelo (1981) hittat ett samband mellan större revisionsbyråer och revisionskvalité, vilket förklaras genom att större revisionsbyråer har fler klienter och därmed inte står i samma beroendeställning till en enskild klient som en liten revisionsbyrå. Därför kan mindre revisionsbyråer tvingas agera med en ökad opportunism, vilket i sin tur leder till en lägre förväntad
revisionskvalité (Ibid).
Hopwood (1996) belyser revisionen som en ”black box” där det är en relativt liten insikt i revisionsarbetet för personer som står utanför professionen.
Herrbach (2001) bekräftade behovet av att bryta upp ”black boxen” för att skapa förståelse för revisionsorganisationen. Eftersom revisionsbyråerna är självstyrande och besitter en expertis i området, finns det en
informationsasymmetri mellan revisorerna och personer utanför revisorsprofessionen (Jeppesen, 1998). Vidare argumenteras för att revisionskvalitén är en produkt av hur väl revisionsgruppen och dess
medlemmar presterar i alla revisionsuppdrag. Revisionskvalitén är avgörande för hur revisionsbyrån ska klara sig i framtiden då kvalitén är det som i slutändan upprätthåller professionen och legitimiteten i revisionsbyråerna (Ibid). Vad som är viktigt att förstå är att revisorsprofessionen går en balansgång mellan en professionell och en kommersiell logik där den ena logiken möjligen försöker överväga den andra (Gendron, 2002). Det finns en viss avvägning mellan att tillfredsställa organisationen, professionen och klienten (Suddaby et al., 2009). Dessa två logiker är betydelsefulla för att förstå organisationens prestation, vilket kommer förklaras närmare i nästkommande del.
3.3 Organisationen
3.3.1 Partners logik
Det kan argumenteras att förhållningssättet revisionsbyrån har till
professionell kontra kommersiell logik beror på hur organisationen ser ut (Suddaby et al., 2009). Organisationen är i sin tur influerad av partners, där deras incitament och agerande kan antas genomsyra organisationen. Det förklaras genom agentteorins beskrivning av individens nyttomaximering (Fama, 1980), där medarbetare torde anpassa sig till partners incitament om det gynnar dem själva.
Professionaliteten bygger dels på att de professionella utövarna behöver besitta en viss kunskap och utbildning för att bli inkluderade i professionen.
Ett kvitto på att revisorn är en del av professionen är en formell handling i form av en avklarad universitetsexamen (Brante, 2005). Professionalismen bygger på insikten av revisorsprofessionens betydelsefulla roll i samhället som granskare (Öhman & Wallerstedt, 2012). Den professionella logiken grundar sig i två antaganden. Det första antagandet är att de professionella vill skapa kontroll på marknaden vilket de gör genom att mobilisera sig i revisionsbyråer. Det andra antagandet är att kontrollen som skapas i sin tur leder till status för professionen i samhället (Schudson, 1980). Som följd av den kontroll och status som professionen skapat, ställs vissa krav från samhället att revisorerna ska upprätthålla sin professionalitet i sitt granskningsarbete (Öhman & Wallerstedt, 2012; Schudson, 1980).
Revisionsbyråer har under de senaste decennierna utökat sitt utbud av tjänster utöver revisionen, vilket resulterat i att själva revisionen i sig marginaliserats (Jeppesen, 1998). De har som en följd av detta mer eller mindre börjat anta en kommersiell logik (Suddaby et al., 2009). När en kommersiell inriktning dominerar i byrån, ligger fokus på att organisationen
på ett lönsamt sätt tillfredsställer klienten och värderar relationen dem emellan. Genom att fokusera på att behaga klienten, tillgodoses partners inom revisionsbyrån som följd av att byrån behåller klienten och därmed inkomsten, men det skapas även möjlighet till att få in nya klienter (Gendron, 2002). Jeppesen (1998) argumenterar för hur revisionen inom denna logik tenderar att anta en affärsmodell. En strategi som kan förekomma är därmed att revisionsbyrån sänker sitt pris på revisionen för att på så vis vinna större marknadsandelar (Tagesson et al., 2015). Då revisionen är en funktion som främst existerar för företagens intressenter, där revisorn ska granska
förvaltning och räkenskaper samt överensstämmelsen av dessa i företagens rapporter, torde oberoendet hos revisorn minska (Jeppesen, 1998). Med en kommersiell logik tenderar klientrelationen gå över till en kundrelation.
Huvudfokus har över tid flyttats från revisionskvalitén till att tillfredsställa kunden för att åstadkomma lojalitet av det reviderade bolaget (Cameran et al., 2010).
Det diskuteras om att partnerandelen i byrån har en direkt koppling till vilken av de två logikerna som partners präglas mest utav. Tagesson och Collin (2015) beskriver att en hög partnerandel tenderar att leda till en kommersiell effekt på organisationen eftersom konkurrensen om partnerskapet är tuffare i dessa byråer, vilket skapar en tävlingsinriktad miljö inom organisationen.
Tagesson och Collin (2015) lägger även fram argument att de personer som besitter positionen som partners får en större andel av vinsten i jämförelse med en lägre partnerandel, vilket driver partners vid en hög partnerandel till att ha högre finansiella incitament med positionen som partner och därmed anta en kommersiell logik. På motsvarande vis torde partners vid en låg partnerandel bibehålla den professionella logiken i en högre grad, då partners i en byrå med låg partnerandel kan argumenteras för att ha ett lägre
finansiellt incitament med partnerskapet. Det grundas i att det är fler som delar på utdelningen vilket gör att incitament förknippade till makt kan tendera att vara större (Huddart & Liang, 2005; Knechel et al., 2013).
3.3.2 Incitament
Enligt agentteorin är principalen benägen att skapa incitament hos agenten så att deras intressen överensstämmer i en högre grad, eftersom agenten antas agera i sitt egenintresse (Fama, 1980). Partners bör därmed ha intresse i att utforma incitament hos medarbetarna som går i linje med sina egna, vilket antingen domineras av en professionell eller kommersiell logik enligt föregående stycke. Kandel och Lazear (1992) argumenterar att alla i revisionsbyrån delar på den gemensamma kostnaden och därmed vill partners skapa incitament hos medarbetarna genom att belöna dem. Vidare argumenterar Lent (1999) att organisationen vill skapa incitament hos medarbetarna för att gemensamt uppnå revisionsbyråns mål och således öka den övergripande kunskapen i revisionsbyråerna. Utifrån argumentation av Greenwood et al. (1990) om att alla medarbetare antas vara potentiella partners och att de således rättar sig efter partnerns intressen, kan det tänkas att medarbetare anpassar sig utifrån den norm som finns i revisionsbyrån för att anses bidra enligt Kandel och Lazear (1992). Således kan det antas att medarbetarna antar samma logik som partners, vilket argumenteras nedan.
En hög partnerandel har argumenterats leda till att varje partner får en högre andel av revisionsbyråns utdelning och att de finansiella incitamenten därmed är starka. I och med det torde partners skapa incitament som får revisorerna att upprätthålla en god relation till klienterna som skapar möjligheter till att sälja andra tjänster till klienten för att höja byråns lönsamhet (Gendron, 2002). Det kan antas att revisorer i en kommersiellt inriktad revisionsbyrå har ersättning som främsta incitament i enlighet med Gendron (2002). Främst över en långsiktig horisont, där aspirationen kan vara att bli partner och därmed anta de incitament som partnerskapet innebär.
Därför kan det förmodas att de kommer att agera utefter en kommersiell logik då det antas vara tillvägagångssättet för att uppnå de finansiella incitamenten. Det argumenteras leda till att fokus riktas på att tillgodose
klienten på ett lönsamt sätt och att oberoendet och revisionskvalitén därmed bör minska (Tagesson & Collin, 2015; Gendron, 2002; Jeppesen, 1998).
En låg partnerandel har tvärtom argumenterats leda till att varje partner får en lägre andel av revisionsbyråns utdelning och att incitament kopplade till makt därmed är starka. Partners med en professionell logik argumenteras därför skapa incitament hos revisorerna att agera professionellt för att upprätthålla makt och status (Knechel et al., 2013). Tidigare har ett ”upp eller ut”-system förklarats, som ger medarbetarna incitament att ständigt jobba upp sig inom revisionsbyrån för att inte behöva lämna (Carrington, 2014). Det kan därför tänkas att medarbetare som vill nå toppen i en organisation med professionell logik, har främst makt och statusrelaterade incitament som anledning, vilket får dem att anta den logik och de normer som revisionsbyrån kräver för att nå dit. Det innebär även att potentiella partners kan uppnå partnerskap lättare i jämförelse med färre antal partners, vilket bör bidra till en mindre tävlingsinriktad miljö där fokus riktas på att upprätthålla professionaliteten för att nå högre upp i organisationen.
Argumentet tolkas som en motsats av argumentationen av Tagesson och Collin (2015) om att färre partners i förhållande till anställda leder till en mer tävlingsinriktad miljö. Slutligen kan det argumenteras för att organisationen i en revisionsbyrå med professionell logik ser till att uppfylla samhällets krav på dem genom att leverera hög revisionskvalité samtidigt som de
upprätthåller ett högt oberoende utifrån en långsiktig tidshorisont (Gendron, 2002; Schudson, 1980).
3.3.3 Övervakning
Genom partners närvaro på de lokala kontoren och involvering i
revisionsgruppen har de möjlighet att övervaka medarbetarna, men även varandra (Greenwood et al., 1990; Miller, 1997). Enligt agentteorin är övervakning ett effektivt sätt att hantera individers agerande, som annars antas agera i sitt egenintresse. När någon övervakas tenderar denne att
anpassa sig till övervakarens önskemål och anstränger sig därmed hårdare för att uppfylla de förväntningar som finns på individen (Fama, 1980).
Greenwood & Empson (2003) argumenterar för att byråkratiska kontrollsystem sällan fungerar i professionella organisationer som
revisionsbyråer på grund av den kunskapsanpassning som finns. Argumentet styrks av två grunder, där den första är att den professionella antas ha
självständighet och frihet från externa begränsningar. Professionella organisationer är beroende av den kunskap som finns hos medarbetarna, vilket gör dem sårbara ifall de professionella väljer att säga upp sig. Den andra är den höga kostnad som övervakning av avvikande beteende medför.
Därför lämpar sig en form av självövervakning bättre för dessa organisationer (Greenwood & Empson, 2003).
Huddart & Liang (2005) argumenterar däremot att partners ändå övervakar i en viss mån. När partners övervakar varandra, minskar det uppkomsten av fripassagerarbeteende och partners anstränger sig hårdare för att upprätthålla den standard som partnerskapet kräver. Fama (1980) beskriver hur ledare tenderar att övervaka varandra, vilket grundas i oro hur andra presterar då ledarens vinst påverkas av deras arbete också. Det kan därför tänkas att partners på liknande vis vill säkra sin utdelning och vill därför se till att andra partners bidrar till detta (Huddart & Liang, 2005).
Det argumenteras för att det finns ett grupptryck inom partnerskapet som pressar partners att dela på övervakningen av medarbetarna för att säkerställa
att de följer de normer som finns i revisionsbyrån (Kandel & Lazear, 1992).
Partners närvaro i revisionsteamen kan ses som en möjlighet att övervaka medarbetarna och influera dem till att anta en kommersiell eller professionell logik. Då det kan antas att majoriteten är potentiella partners, finns
incitament för karriären att rätta sig efter partners intressen (Greenwood et al., 1990). Enligt agentteoretiskt perspektiv är det övervakningen i sig som leder till ett disciplinerande av medarbetarna (Fama, 1980). Agentteorin beskriver även hur individer agerar i egenintresse (Ibid), vilket gör att medarbetarna presterar utefter vad som gynnar dem själva i slutändan. Har agenten incitament att stanna kvar i organisationen går dennes intressen mer i linje med principalens (Jensen & Meckling, 1976).
Med den teori som lagts fram i kapitlet torde partnerandelen leda till en kommersiell eller en professionell logik som genomsyrar organisationen och leder till en effekt i kvalitén av revisionen som utförs av revisionsbyrån.
H1: Partnerandel har en negativ relation till revisionskvalité
4 Empirisk metod
Den empiriska metoden kommer inledningsvis förklara vilken urvalsgrupp som kommer studeras för att sedan beskriva datainsamling. Fortsättningsvis kommer studiens variabler förklaras för att avslutningsvis beskriva
metodkritiken, studiens bortfall, statistiska kontroller och det etiska förhållningssättet.
4.1 Urval
För att kunna uppnå studiens syfte har ett urval av de fyra största
revisionsbyråerna i Sverige gjorts, vilka är Deloitte, EY, KPMG och PwC.
Avsikten med urvalet är att avgränsa antalet revisionsbyråer i Sverige som har en betydande marknadsandel inom revision.
Revisionsbyråerna som ingår i urvalet kommer i sin tur att studeras vid två olika år, 2012 och 2018. Syftet med urvalet är främst att det ger ett större urval jämfört med att enbart studera ett tillfälle. Vid insamling av data om partners var det dessutom dessa år som det fanns möjlighet att få komplett information om.
Vidare görs ett urval av de företag som de fyra största revisionsbyråerna reviderar. Eftersom studien strävar efter ett generaliserbart resultat gällande utförda revisioner, utförs studien på de bolag som fanns noterade på small, mid och large cap på Nasdaq OMX under de två olika tillfällena, det vill säga 2012 respektive 2018. Bryman & Bell (2017) förklarar att urvalet ska vara representativt för att resultatet ska kunna generaliseras och därmed appliceras på objekt utanför urvalet. För att kunna generalisera resultatet på revisioner utförda av revisionsbyråerna, är det av väsentlighet att inkludera revisioner för olika branscher och storlek på företag. Med valt urval representeras revisioner vid två olika tillfällen, utförda på varierande storlek av de
reviderade bolagen utspridda på olika branscher, som därmed bidrar till ändamålet att resultatet ska kunna generaliseras på populationen, vilket är revision som utförts av de fyra största revisionsbyråerna i Sverige. I slutet av åren 2012 och 2018 fanns totalt 573 företag noterade på de tre valda listorna, varav 53 av dessa var finansiella bolag (Holdings, 2020). Eftersom
finansiella bolag särskiljer sig i både redovisning- och
verksamhetsegenskaper, kommer dessa bolag att uteslutas i enlighet med studier som gjorts innan i området (Hay et al., 2008; Firth, 1997; Abbott et al., 2003). Därav återstår 520 företag i urvalsgruppen.
4.2 Datainsamling
Vid insamling av data har tre olika metoder använts. För det första har databaserna Thomson Reuters Datastream, Holdings och Infotorg Företag använts för att samla in data. Holdings användes för insamling av vilka företag sin ska studeras samt vilken bransch de verkar inom. Thomson Reuters Datastream användes för insamling av nettoomsättning, totala tillgångar, varulager, kortfristiga fordringar, skuldsättningsgrad samt om företaget har gått med vinst eller förlust de studerade åren. Antalet auktoriserade revisorer har hämtats in genom Revisorsinspektionen (Revisorsinspektion, 2020). Att använda sekundärkällor har ansetts mest lämpligt utifrån en tidsaspekt, då det är ett stort antal data som ska samlas in under en kort tidsperiod. Avigsidan av att använda sekundärdata är dock att det kan vara svårt att skapa sig en uppfattning om kvalitén på datan (Bryman
& Bell, 2017). Stickprov av sekundärdatan har utförts för att försäkra att den är tillförlitlig. Stickprovet genomfördes genom att plocka ut data från alla typer av variabler för att sedan jämföra med datans ursprung, den publicerade årsredovisningen. Stickproven visade att den sekundärdata som samlats in stämde överens med årsredovisningarna, vilket gör att en slutsats kan dras om att resterande data är korrekt.
Den andra metoden för insamling av data är granskning av revisionsbyråerna och de reviderade bolagens publicerade årsredovisningar. Metoden användes för insamling av revisionskostnad, revisor, revisorstid och
fortlevnadsanmärkningar, men även kompletteringar till tidigare nämnd data som inte kunde hämtas genom Thomson Reuters Datastream. Vidare kunde antalet medarbetare samt en viss del av datan om antalet partners hämtas från revisionsbyråernas publicerade årsredovisningar. Den data som saknades om antalet partners samlades in genom den tredje metoden; mailförfrågningar.
Dessa skickades ut till betydelsefulla personer på respektive revisionsbyrå.
Tack vare vänligt bemötande av dessa personer, lyckades studien fylla i de luckor som tidigare fanns med saknad data.
Fortsättningsvis redovisar företagen sin årsredovisning med olika valutor i vissa fall. För att all data skall vara jämförbar, omvandlades alla värden till svenska kronor (SEK) genom att hämta data från Riksbanken för de olika valutakurserna vid slutet av respektive utvalt räkenskapsår och sedan beräkna manuellt.
4.3 Simunics modell
Studien kommer med hjälp av en modell för revisionskostnad, som skapades av Simunic (1980), att indikera nivå av revisionskvalité. Modellen skapades för att undersöka de olika faktorer som påverkar revisionskostnaden, vilka huvudsakligen är det reviderade företagets storlek, risk och komplexitet (Simunic, 1980). Med modellen strävar studien att kontrollera bort de tänkbara effekter som kan påverka revisionskostnaden. Senare under operationaliseringen kommer vi att argumentera varför revisionskostnad är ett lämpligt sätt att indikera revisionskvalité samt hur den ska tolkas.
Modellen har använts i en stor uträckning vid studier inom revisionskostnad, där den har använts både för publika och privata bolag, men även för den kommunala sektorn (Collier och Gregory, 1996; Hay et al., 2008; Hay et al., 2006; Firth, 1997; Simunic 1980; Collin et al., 2017; Dey & Lim, 2018), varav modifiering av modellen har skett i försök att anpassa modellen till studiernas undersökningsområden. Hay et al. (2008) använde modellen för att undersöka hur intern kontroll och bolagsstyrning i de reviderade företagen påverkar revisionskostnaden. Collin et al. (2017) använde modellen för att undersöka revisionskostnaden mot olika politiska attribut inom den offentliga sektorn.
Studien kommer att utgå ifrån Simunics revisionskostnadsmodell vilket argumenteras utifrån att ett stort antal tidigare studier använt modellen, likt beskrivet ovan. Om studien inte använder sig av en välutvecklad och välanvänd revisionskostnadsmodell som Simunics finns risker i att det inte går att analysera resultatet i samma utsträckning då studien utan modellen inte vet vilka effekter utöver partnerandelen som påverkar
revisionskostnaden. Hay et al. (2006) förklarar att det har förekommit olika tillägg av variabler och att vissa av variablerna valts bort, men att grunden ligger i Simunics modell för de flesta av studierna inom revisionskostnad.
Eftersom Simunics modell är grunden i revisionskostnadsforskning
argumenterar även denna studie för att utgå från modellen för att undersöka förhållandet mellan revisionskostnaden och partnerandelen. På så vis kommer studien att modifiera Simunics modell genom att addera partnerandelen.
Simunic (1980) använde sig av en dikotom variabel för revisionsbyråer för att analysera skillnader i produktionsfunktionen mellan de åtta största revisionsbyråerna och de icke åtta största revisionsbyråerna. Simunic (1980) använde vidare en dummy för Price Waterhouse och en för resterande av de
