Grön och prunkande, vems förtjänst?
En ekokritisk filmanalys av barnfilmerna Happy Feet och Wall-e
Linda Ericson & Iris Hagbjörk
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp
Rapport nr: 2011ht5036
Handledare: Maria Hedefalk
Examinator: Christian Abrahamsson
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strävan efter att bidra med ny forskning för området utbildning för hållbar utveckling inom förskolan, då det är ett tunt utforskat område.
Resultatet av studien är att den antropocentriska natursynen dominerat i båda filmerna, men att de samtidigt ifrågasätts mellan raderna. Slutsatsen av studien är att innehållet i filmerna går att använda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner.
Nyckelord: Utbildning för hållbar utveckling, hållbar utveckling, ekokritik, textanalys, natursyner, barnfilm, förskola
Innehåll
Inledning... 4
Bakgrund ... 6
Hållbar utveckling ... 6
Utfiskning ... 7
Nedskräpning ... 8
Barnfilmer ... 8
Teori ... 9
Ekokritik ... 9
Natursyner ... 10
Antropocentrisk natursyn ... 10
Biocentrisk natursyn ... 11
Ekocentrisk natursyn ... 11
Övergripande syfte och frågeställning ... 13
Syfte ... 13
Frågeställning ... 13
Metod ... 14
Kvalitativ textanalys ... 14
Idé- och ideologianalys ... 15
Analysverktyg ... 15
Data ... 16
Urval ... 16
Presentation av det empiriska materialet... 16
Happy Feet (2006) ... 16
Wall-e (2008)... 16
Forskningsetiska reflektioner ... 17
Analys av material ... 18
Happy Feet ... 18
Wall-e ... 26
Diskussion ... 32
Diskussion av metodval ... 32
Utbildning för hållbar utveckling ... 33
Konklusion ... 35
Referenslista ... 36
Filmer ... 38
4 Inledning
Forskning kring utbildning för hållbar utveckling riktat mot barn i förskolan är ett område det inte forskats mycket kring (SOU, 2004:89). Detta i och med att ämnet är relativt nytt och outforskat vilket gör att denna uppsats kan bidra med ny forskning. Davies (2009:11) har gjort en översikt kring forskning på detta ämne och talar om att det finns brister inom utbildning för hållbar utveckling för barn i förskolan. För att barn ska kunna ta det ekologiska tänkandet till nästa generation krävs en fungerande undervisning. Brister i kunskap kring hur denna undervisning kan bedrivas har väckt ett intresse hos oss till att försöka fylla forskningsbristen, utbildning för hållbar utveckling i förskolan, i denna studie.
Med hållbar utveckling menas att människan idag ska ha ett levnadssätt som uppfyller dagens behov utan att riskera resurserna för framtida generationer (WCED, 1988:57). Då barnen är vår framtid är de en viktig del i arbetet mot en hållbar utveckling (Miljödepartementet, 2011:21). En orsak till miljöförstöringen är ohållbara konsumtionsvanor, vilket påverkar miljön globalt (Miljödepartementet, 2011:8). Att naturens resurser förbrukas på ett ohållbart sätt bör uppmärksammas och åtgärdas. För att stoppa den pågående miljöförstöringen behövs kollektiva ansträngningar för att kunna förändra det ohållbara konsumerandet (Miljödepartementet, 2011:8).
Under de senaste åren har bland annat utfiskningen av haven samt nedskräpningen i världen varit ett hett ämne inom samhällsdebatten. Klimatförändringarna har påverkats bland annat av människan, exempelvis genom okontrollerade avfall från hushåll (Filho et al, 2010:143). Dessa klimatförändringar är ett problem med påverkan på naturen samt livskvaliteten, där människan varit med och påverkat (Filho et al, 2010:142). På grund av dessa klimatförändringar och miljöproblem har begreppet ekokritik blivit alltmer vanligt förekommande. Ekokritiken har lyfts då miljökrisen i världen utvecklat en medvetenhet hos människan kring miljöproblemen (Schultz, 2007:xii). Det talas även om att miljöförstöringen blivit vårt århundrades största problem.
Miljökrisen är ett globalt problem som efterfrågar lösningar på både lokal och global nivå.
Problemet kan motverkas genom att människan är medveten om sambandet mellan det personliga beteendet och miljöproblemen, då alla kan bidra oavsett var man bor (Filho et al, 2010:144). I strävan efter en övergripande lösning på miljöproblemen medförs prövningar på den pedagogiska verksamheten. Då traditionella metoder eventuellt inte räcker till, eller kan kompletteras, i strävan efter miljökrisens lösningar kan alternativa undervisningsmetoder vara en tillgång. Ett exempel på en alternativ undervisningsmetod är diskussion. Diskussion som metod kan användas vid analyser av en upplevelse, exempelvis en barnfilm (Filho et al, 2010:153).
Barnfilmer förknippas med humor samtidigt som de kan vara utformade för att visa bra och dåliga egenskaper vilka kan vara förknippade med en viss händelse (Filho et al, 2010:151).
Att många barn tittar på film idag har skapat ett intresse hos oss för att se om dessa samhällsproblem och barnfilm på något sätt kan kombineras i undervisningssyfte. Kan barnfilmer
5 användas som innehåll i utbildning för hållbar utveckling? Detta är något vi tänkt undersöka genom att analysera barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008) i en ekokritisk analys.
6 Bakgrund
Hållbar utveckling
Människans påverkan på miljön är ett faktum i världen och även ett hett samtalsämne inom samhällsdebatten. Agenda 21 är ett globalt handlingsprogram som togs fram i Rio de Janeiro 1992 av FN. Denna miljökonferens var början till en förändring i världen där bland annat hållbar utveckling och miljö skulle komma att stå i fokus. Människans miljöpåverkan i negativ bemärkelse där utfiskning av haven och nedskräpning var några av de ämnen som uppmärksammades och måste åtgärdas. Under 1900-talet har den mest dramatiska utvecklingen på miljöpåverkan samt befolkningsökning skett, vilket har påverkat jordens ekosystem och resurser negativt (Lindgren, 1999:106). Då begreppet hållbar utveckling innefattar flera dimensioner finns det svårigheter att uppfylla det på en nationell nivå i och med att de flesta perspektiv har en global inverkan (Hägglund & Samuelson, 2009:51). Lärande för hållbar utveckling bygger på att människan enskilt agerar för ett hållbart levnadssätt, men samtidigt är medveten om att en hållbar utveckling är beroende av fler människor. Alltså är lärande för hållbar utveckling beroende av globala insatser (Hägglund & Samuelson, 2009:59).
Med hållbar utveckling menas:
”en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov.” (WCED, 1988:57)
Hållbar utveckling handlar i stort om hur människan agerar och vilka konsekvenser dessa handlingar får, samt den ständiga frågan om levnadssättet kan fortsätta utan att äventyra naturens resurser för kommande generationer (Öhman & Östman, 2004:14f). Intresset för utbildning för hållbar utveckling har ökat de senare årtiondena, fokuset har däremot inte riktats mot de tidiga åldrarna, alltså barn inom förskolan (Johansson, 2009:80). Inom området utbildning för hållbar utveckling har Davies (2009:11) gjort en forskningsöversikt för barn inom förskolan där hon skriver att det finns stora brister inom detta forskningsfält. Hon talar vidare om att det krävs mer forskning kring utbildning för hållbar utveckling för att barn ska kunna ta ett ekologiskt tankesätt till nästa generation. Vid diskussion om hållbar utveckling talas det om att alla som påverkas av ämnet bör vara delaktiga (Hägglund & Samuelson, 2009:59). Då konsekvenserna av klimatförändringarna kommer märkas under många år bör unga människor engageras då de kommer påverkas under längst tid (Filho et al, 2010:153). Därför kan slutsatsen dras att barn i förskolan bör vara delaktiga då de tillhör vår framtid. En utmaning vid arbetet för hållbar utveckling med barn i förskolan är att utbilda om detta komplexa ämne. Samtidigt som det är ett ämne som behandlar allvarliga globala problem ska pedagogen ge barnen en positiv framtidstro
7 (Hedefalk, 2010:9). Utbildning för hållbar utveckling har en grund i den formella utbildningen.
Den har en viktig roll för att skapa rutiner och metoder som kan komma att bygga hållbara strukturer för hur människan kan leva och utvecklas i många kommande generationer framöver (Pearson & Degotardi, 2009:98). Den tidiga barndomen är en viktig tid för att etablera utbildning för hållbar utveckling (Lewis et al, 2010:95). Davies (2009:3) håller med tidigare författare och skriver om vikten av att börja tidigt med hållbar utveckling då förskoleåldern är en viktig tid, där grunden byggs för barnets framtida liv. FN har gjort en satsning på utbildning för hållbar utveckling mellan åren 2005-2014, där målet är att integrera hållbar utveckling i alla aspekter av lärande (UNESCO, 2005:6). Inom utbildning för hållbar utveckling kan olika metoder användas.
En metod som kan användas är diskussion, vilket kan användas med de flesta åldrar. En diskussion kan väcka intresse hos barnen och kan med fördel användas efter en upplevelse.
Upplevelserna kan se olika ut, men en barnfilm är ett gott underlag för en diskussion (Filho et al, 2010:153).
Då det råder brist på studier som berör utbildning för hållbar utveckling i förskoleåldern (SOU, 2004:89), är denna forskning relevant. Detta för att framhäva ett innehåll i filmerna som kan ligga till grund för diskussion i barngrupp kring utbildning för hållbar utveckling. Det finns ingen tidigare forskning som berör barnfilmers roll i utbildning för hållbar utveckling hos barn i förskoleåldern, vilket bidrar till att denna studie tillför ny kunskap till detta vetenskapliga forskningsfält.
Utfiskning
En stor förändring som skett under 1900-talet är utfiskningen av våra hav och sjöar. Det ohållbara utfiskandet av marina resurser världen över orsakar ekonomiska, ekologiska samt sociala kostnader, vilket påverkar framtiden hos såväl människor som djur och natur (Brady, 2004:9 & Lövin, 2008:33f). De senaste 60 åren har det har skett en stor ökning av fiskningen, men trots detta har fångsten de senaste 10 åren, trots allt effektivare metoder, inte ökat vilket beror på att fisken börjar ta slut. Trotts detta lyckas samma mängd fisk ändå fångas som för 10 år sedan genom att fisket sker på allt mer besvärliga och oåtkomliga platser, exempelvis Antarktis (Naturskyddsföreningen, 2011:3). Enbart 60 procent av den fångade fisken används till mat för människor (Naturskyddsföreningen, 2011:3). Om denna takt fortsätter att hålla i sig kommer all matfisk vara utfiskad om ungefär 40 år (Worm et al, 2006:787-790).
Många människor i de fattiga länderna i världen försörjer sig på fiske. Denna inkomstkälla minskar drastiskt på grund av utfiskningen vilket gör att många människor i de fattigare länderna lever i svält och fattigdom. Denna utfiskning påverkar inte enbart människan utan hela ekosystemet rubbas där såväl växter och djur påverkas negativt med utrotningshot som följd.
8 Nedskräpning
På senare år har innehållet i hushållsavfallen förändrats från att vara organiskt nerbrytbara produkter till att innehålla alltmer glas, metaller, plast samt andra svårnedbrytbara ämnen.
Samtidigt som avfallet förändrats materiellt har hantering av avfallet inte förändrats i samma takt.
Sedan 1950 har befolkningsmängden ökat samt konsumtionen av varor vilket också bidragit till ökat avfall (WCED, 1988:257, Öckerman & Friman 2003:59ff & Angelöw & Jonsson, 1994:34).
År 2009 slängdes 4 485 660 ton hushållsavfall endast i Sverige (Naturvårdsverket 2011:14). Detta slit och slängkonsumerande har bidragit till att avfallet blivit ett alltmer allvarligt och påtagligt problem i dagens moderna samhälle (Miljö och naturresursdepartementet, 1992:58).
Barnfilmer
Barnfilm är enligt Rönnberg (2006:174) en film som behandlar barns inbördes relationer. Det behöver dock inte betyda att det är ett barn eller ens en människa som är huvudkaraktär, men betyder att barn ska kunna identifiera sig med den aktuella rollfiguren. Jönsson (1985:42 & 142- 150) anser att om den vuxna tittar på filmen tillsammans med barnet så kan TV:n ses som en resurs i barnens liv då de tillsammans med den vuxne lär sig tänka kritiskt och värdera information. Nelson och Svennson (2005:99-106) konstaterar att barn inte nödvändigtvis lär sig mer av material med pedagogisk tanke än av material skapat utan. Lärandet påstår Nelson och Svennson (2005:99-106) sker i samspelet mellan barnet och materialet, pedagogiskt som icke pedagogiskt material. Hylén (2007:7) definierar läromedel på två olika sätt. En snävare syn på där läromedel endast är de produkter som är avsedda och utvecklade för att lära barn något. Den bredare synen på läromedel innefattar allting som lärare och elever använder i sitt lärande. Alltså kan allt vara ett läromedel såväl kottar som glass eller film så länge man lär sig någonting av dem.
Trotts denna bredare syn på läromedel där barnfilm skulle räknas till läromedel anser många vuxna att barnfilm är någonting negativt, och rent ut sagt farligt (Grossman och DeGaetano, 1999:24). En svensk undersökning gjort av Doverborg och Pramling (1995:111-115) tyder på två tendenser. Den ena är att en del barn tror att allt som händer på TV är verklighet, den andra är att barn tror att det som visas på TV med människor är verkligt, men inte det som är tecknat.
Rönnberg (1997, 2001, 2003 & 2006) anser att media kan ha en positiv inverkan på barn. Barn idag ser mycket på film och TV och de flesta barn i de yngre åldrarna tycker om att se på samma film upprepade gånger (Rönnberg, 2006:169). Werner (1996:38f) hävdar att genom film får barn kunskap om vuxenvärlden och samhället snabbare än de skulle gör utan den. Barn tror inte att de är någon av karaktärerna i filmen, men de kan identifiera sig med någon och tillfälligt se ur dennes perspektiv (Rönnberg, 1997:32).
Alltså drar vi slutsatsen att film kan användas som ett pedagogiskt redskap i undervisning inom en bred syn av läromedel.
9 Teori
Ekokritik
Då denna studie ämnar undersöka relationen mellan människa och natur i barnfilmerna är det relevant att genomföra undersökningen med ett ekokritiskt fokus. Ekokritiken är en litteraturteori vars syfte är att bland annat undersöka hur naturen framställs i litteraturen (Tenngart, 2008:153).
Tenngart (2008:154) definierar ekokritik som en studie av sambandet mellan litteraturen och den fysiska omgivningen, vilket leder till att en ekokritiker analyserar texten med syftet att undersöka människans relation till naturen. Även Glotfelty och Fromm (1996:xviii) anser att detta är vad ekokritiken representerar. Glotfelty och Fromm (1996:xviii) talar vidare om att ekokritiken grundar sig på en jordcentrerad syn. Inom ekokritiken ställer forskaren ständigt frågor och ämnar söka svaren i sin undersökning. En fråga som ekokritiker bland annat ställer sig är: Hur är naturen representerad i denna text? (Glotfelty & Fromm, 1996:xix), vilket är relevant då denna studie ämnar beskriva relationen mellan människa och natur i barnfilmerna.
Litteraturteorier i allmänhet undersöker sambandet mellan författaren, texten och världen (Glotfelty & Fromm, 1996:xix). Glotfelty och Fromm (1996:xix) talar om att i de flesta litteraturteorier är världen synonymt med samhället, alltså det sociala området. Ekokritiken däremot utvidgar detta begrepp, världen, till att rymma hela ekosfären. Glotfelty och Fromm (1996) talar om att om man antar att Barry Commoners första lag om ekologin, ”Everything is connected to everything else,” (Commoner i Glotfelty & Fromm, 1996:xix), är korrekt kan slutsatsen dras att litteraturen omöjligt kan flyta ovanpå vår materiella värld. De menar vidare att litteraturen då är en del av ett komplext globalt system där energi, materia och idéer samverkar.
Schulz (2007:xii) håller med tidigare författare om att ekokritiken har sambandet mellan litteratur och natur i fokus. Schulz förklarar ekokritikens grunduppgift på detta sätt i antologin Ekokritik – naturen i litteraturen (2007):
”Ekokritiken undersöker alltså förhållandet mellan text och natur, mellan språk, kultur/samhälle och natur, och därmed också frågor rörande den teoretiska diskursen om naturen som social konstruktion och språkligt maktbegrepp.” (Schulz, 2007:xii)
Odenbring (i Schulz, 2007:3-17) ger ett förtydligande angående vad den ekokritiska forskningen handlar om. Hon talar om, som tidigare nämnda forskare, att genom ekokritisk läsning av en text klargöra sambandet mellan människa och natur. Hon forstätter med att ekokritikens syfte är att uppmärksamma modeller och metoder som vill förmedla textens specifika idéer, samt sambandet mellan människa och natur.
Ekokritik är alltså ett verktyg med vilket man kan tolka hur naturen beskrivs genom kultur.
10 Natursyner
Människans sätt att se på naturen är individuellt och beroende av uppväxtmiljön både kulturellt och tidsmässigt (Kronlid, 2005:203). Begreppet natursyn svarar på frågorna: Vem är människan i relation med naturen? Hurdan är naturen? Vad är naturen? (Helmfrid, 2007:7).
Människans sätt att förhålla sig till naturen och handla gentemot den kallar Sandell et al (2003:89) för miljömoral. Det berör hur människor värderar konsekvenserna av sitt handlande mot naturen (Sandell et al, 2003:89f). Det finns olika inriktningar inom detta område. Med inriktningar menas ett konsekvent sätt att tänka och värdera handlingar samt sätt att se på naturen (Sandell et al, 2003:91). Det finns tre huvudinriktningar: antropocentrisk, biocentrisk och ekocentrisk. Kronlid (2005:84) menar att grunden för dessa inriktningar är att se vad som anses ha ett egenvärde. Med egenvärde menas att
”något eller någon – det kan röra sig om en växt, ett djur, en människa eller en artefakt som t.ex.
en byggnad, men också hela ekosystem som en dalgång, ett berg eller ett vattendrag – har egenvärde när de är värdefulla för sin egen skull.” (Kronlid, 2005:184).
Dessa tre natursyner används i denna studie som ett instrument vid analys av filmerna. Inom ekokritiken behandlas frågor om hur naturen framställs i litteraturen och för att kunna analysera detta tar vi hjälp av de tre natursynerna.
Antropocentrisk natursyn
Den antropocentriska natursynen utgår ifrån människans välbefinnande där människan är det enda som har ett egenvärde och behöver tillgodose sina behov (Kronlid, 2005:185). Inom antropocentrismen finns två synsätt, den moderna antropocentrismen och den senmoderna antropocentrismen (Sandell et al, 2003:91). Den moderna antropocentrismen utgår från att människan ses som endast nu levande människor och inkluderar därför inte kommande generationer (Kronlid, 2005:86). Den senmoderna däremot utgår från att även kommande generationer inkluderas inom begreppen människan (Kronlid, 2005:86, Sandell et al, 2003:94).
Människan har som tidigare nämnts ett egenvärde och behöver tillgodose sina behov. Detta görs med instrumentella föremål så som djur och natur, som ur detta perspektiv endast ses som en resurs för människan att bruka (Kronlid, 2005:51). Människan behöver då endast fokusera på sitt välbefinnande och tar endast hänsyn till naturen om denna påverkar människans välbefinnande (Kronlid, 2005:51). Sandell et al (2003:92) talar om att det finns två argument för detta. Det första är en tanke som är grundad i kristen tro om att människan är skapad som guds avbild, och som Descartes menar är människan skild från djuren eftersom människan är en tänkande och kännande varelse, men inte djuren (Sandell et al, 2003:92). Det andra argumentet är grundat i upplysningens tid och menar på att människan är den enda varelse som med den fria viljan kan handla moraliskt utifrån sina egna tankar (Sandell et al, 2003:92). Med ett modern
11 antropocentristiskt synsätt anses naturen vara en resurs som ska delas upp lika bland dagens nu levande människor. På så sätt kan alla tillfredställa sina behov och utgår från att morgondagens människor kommer uppfinna nya resurser vilket medför att människan därför inte behöver spara eller ta hand om naturen (Sandell et al, 2003:93). Det som skiljer den senmoderna antropocentrismen gentemot den moderna antropocentrismen är att den senmoderna tar hänsyn till kommande generationer och deras behov av resurser, vilket inte den moderna antropocentrismen gör (Sandell et al, 2003:94). Många av de inflytelserika miljödokument som tillkommit på senare år, exempelvis Agenda 21, är skrivna från ett senmodernt antropocentriskt synsätt (Sandell et al, 2003:94). Kronlid (2005:52f) tar upp ett exempel om hur människan behandlar fisken samt andra fiskare ur ett antropocentriskt perspektiv. Han menar då att människan undviker nedskräpning i naturen kring fiskevatten, men då inte för att bevara naturens ekosystem utan för att ta hansyn till andra människor, för att inte förstöra deras estetiska fiskeupplevelse med vacker natur. Undvikning av nedskräpningen är även för fiskens och naturens välfärd då uttömning och förstörelse av naturens resurser inte gynnar människan (Kronlid, 2005:54).
Denna studie utgår från den moderna antropocentrismen om inget annat benämns för att undvika förvirring då antropocentrismen har två inriktningar.
Biocentrisk natursyn
Inom den biocentriska natursynen har människor samt andra levande individer så som växter och djur ett egenvärde och strävar efter att uppfylla mening med dess liv (Kronlid, 2005:186, Sandell et al, 2003:97). Inom biocentrismen är varje individs välbefinnande och livscykel viktig (Kronlid, 2005:55f). Med denna natursyn borde alla individer ta hänsyn till alla levande individer oavsett om det är en växt, djur eller människa. Risken finns då som Kronlid (2005:48) påstår att genom detta synsätt borde det exempelvis sluta fiskas. Som Kronlid (2005:48ff) beskriver den biocentriska natursynen bör människor, djur och natur leva i symbios med varandra och inte orsaka skada på varken naturen eller djuren i onödan.
Ekocentrisk natursyn
Inom den ekocentriska natursynen ser man till hela ekosystemet, exempelvis ett vattendrag eller en äng (Kronlid, 2005:186). Med ett ekocentriskt synsätt ser man till helheten i ett ekosystem där människan inte ska störa eller förstöra så exempelvis fiskestammen och sjön tar skada av beteendet (Kronlid, 2005:54). Människor bör handla på ett sådant sätt att jorden kan utvecklas och blomstra med all sin prakt (Sandell et al 2003:101).
”vi bör bedöma våra handlingar utifrån i vilken grad handlingarna stör ekosystemets skönhet, integritet och stabilitet.” (Kronlid, 2005:55)
12 Med detta menas att människans handlingar i naturen och dess resurser bör bedömas på vilket sätt det stör och förstör ekosystemets hälsa. Med den ekocentriska natursynen som här beskrivs menas, motsatt till biocentrism eller antropocentrism som visar hänsyn enbart till individ, människa eller djur, att ekocentrismen tar hänsyn till helheten i systemet. Med det menas att inom den ekocentriska natursynen visar människan respekt för ekosystemets kapacitet att upprätthålla och producera liv (Kronlid, 2005:55). Den stora skillnaden mellan biocentrism och ekocentrism är att den ekocentriska natursynen ser till helheten i ekosystemet och den biocentriska ser till varje individs välbefinnande och livscykel (Kronlid, 2005:55f). Med den ekocentriska natursynen krävs ett minimerat påverkande på naturen samt ett minskande av jordens befolkning och resursanvändandet så naturen kan leva och blomstra (Sandell et al, 2003:101).
13 Övergripande syfte och frågeställning
Syfte
Syftet med denna uppsats är att genom ekokritisk analys av två barnfilmer beskriva vilka natursyner som förmedlas i filmerna. Detta för att undersöka om filmerna kan användas som underlag inom utbildning för hållbar utveckling vid exempelvis diskussion i barngrupp om hur människan och naturen förhåller sig till varandra.
Frågeställning
Vilka natursyner gestaltas i filmerna Happy Feet och Wall-e?
14 Metod
Denna studie grundar sig på en filmanalys av två barnfilmer. Dock finns ingen universell metod för filmanalys (Anderson & Heding 1999:7), men det finns vissa överväganden och moment som är oundvikliga i en filmanalys. Frågor att begrunda är exempelvis: För vem analyserar jag? Vilken sorts kunskap är jag ute efter? Vilken kunskap förutsätter jag hos mina läsare?” (Anderson &
Heding 1999:7). I denna studie är det då viktigt att notera intressanta delar för undersökningen i filmerna, för att sedan analysera närmare (Anderson & Heding 1999:8). Exempel på intressanta delar för denna studie kan vara när någon relation mellan människa och natur gestaltas, då studien grundar sig på ekokritik samt idé- och ideologianalys.
Kvalitativ textanalys
Anledningen till att vi valt textanalys är för att vi ser på bilder, och därmed filmer, som en text.
Inom området för den kvalitativa textanalysen står textens helhet i fokus. En kvalitativ textanalys kan väljas som metod då innehållet forskaren eftersöker i texten ligger dolt. För att få fram det dolda innehållet behöver texten läsas mycket intensivt (Esiasson et al, 2007:237). Det centrala i metoden är att läsa texten aktivt och därefter ställa frågor för att sedan undersöka om texten kan svara på de ställda frågorna (Esiasson et al, 2007:237). När denna metod används måste forskaren läsa texten flera gånger för att nå en önskvärd förståelse. Då denna studie bland annat undersöker innehåll som kan ligga dolt medför det att den fulla förståelsen är viktig för analysen. Texten bör även läsas på olika sätt för att öka möjligheten till störst förståelse, fundersamt och långsamt men även översiktligt och snabbt för att fånga alla de intressanta delarna i texten forskaren har i fokus (Esiasson et al, 2007:237).
Inom området kvalitativ textanalys finns två centrala frågeställningar. Den första behandlar frågor som systematiserar innehållet i texten. Den andra handlar om frågor som kritiskt granskar innehållet i den aktuella texten (Esiasson et al, 2007:238). De frågor som granskar texten går djupare än de frågor som systematiserar. Detta arbete är inriktat på frågor som kritiskt granskar innehållet då studien ämnar analysera filmer och granska innehållet ur ett ekokritiskt perspektiv.
Inom genren för att kritiskt granska finns det enligt Esiasson et al (2007:238) tre inriktningar:
idékritik, ideologikritik och diskursanalys. Inom idékritiken anser Esiasson et al (2007:239) att man i texten ska undersöka och ta ställning till ”i vilken utsträckning en given argumentation lever upp till bestämda normer – rationella eller moraliska.” (Esiasson et al, 2007:239).
Ideologikritikens syfte anser Esiasson et al (2007:239) är att uppmärksamma de konflikter som finns i samhället som reflekteras i texten. De talar vidare om att texten i denna metod är ett redskap för att synliggöra olika förhållanden i samhället och att analyser av texter medför en
15 uppfattning om föremåls tillstånd i en bredare kontext. En diskursanalys menar Esiasson et al (2007:239) används till att belysa samhällets maktförhållanden.
Idé- och ideologianalys
Grunden för en idéanalys är en tanke om att texten innehåller mer än enbart det som är synligt.
Att man bör läsa mellan raderna för att få syn på helheten (Beckman, 2005:49). För att hitta någonting mer än bara de tryckta orden, och i denna studie de sagda orden samt djupet i bilderna, behövs en idé. En idé kan betraktas som en föreställning om verkligheten, en värdering av företeelser eller föreställningar om hur man bör handla i olika situationer (Bergström & Boréus, 2005:149). Denna undersökning ämnar belysa vilken syn människan kan få på naturen genom att titta på barnfilmer. Rönnberg (2001:141) talar om att dagens barnfilmer ofta handlar om ideologier om samhället, miljön samt människorna och djurens överlevnad.
En idéanalys har tre övergripande syften, att beskriva, att förklara samt att ta ställning till materialet (Bergström & Boréus 2010:155). Denna studie fokuserar på en beskrivande analys.
Det innebär att inga förklaringar görs och inga ställningstaganden till materialet sker, utan endast beskriver och drar slutsatser genom att granska underliggande budskap. Detta blir tydligt då filmanalyserna i denna studie bland annat ska undersöka dolda budskap i texten och bilderna.
Syftet med analyserna för denna studie är att beskriva idéer om relationen mellan människa och natur i filmerna. Många forskare anser att den beskrivande analysen är otillräcklig då den endast beskriver och inte orsaksförklarar varför olika fenomen i samhället uppstår (Beckman, 2005:48).
En beskrivande analys är däremot tillräcklig i denna studie, då denna ämnar beskriva relationen mellan människa och natur i filmerna för att klarlägga om dessa skulle vara ett bra läromedel i förskolan.
Analysverktyg
Analysverktygen är de frågor vi använder för att upptäcka vilka natursyner som gestaltas i filmerna. Genom att ställa följande frågor kan relationen mellan människa och natur göras, natursynen blir synlig.
Vad ligger dolt i sekvensen?
Här letar vi efter det som inte ses direkt utan måste läsas mellan raderna i sekvensen.
Finns någon konflikt i sekvensen?
Konflikter är när det uppstår motsatser i sekvensen som behandlar natursynerna, exempelvis vem i sekvensen som har ett värde.
Vilken natursyn gestaltas i sekvenserna?
Detta är den relation som uppstår mellan människa och natur.
16 Data
Urval
Det urval som gjorts av filmer har utgått ifrån att belysa två aktuella samhällsproblem. Dessa samhällsproblem är utfiskning samt nedskräpning i naturen. Vi har valt att titta på Happy Feet (2006) då denna film belyser problemet med utfiskningen av haven kring Antarktis vilket leder till att djurlivet på Antarktis påverkas. Wall-e (2008) belyser problemet med nedskräpningen i naturen vilket har lett till att människorna måste lämna jorden då den är täckt med skräp och gifter. Vi har valt att använda oss av dessa filmer då de är relativt nyutgivna samt är inom ramen för FN:s decennium satsning. FN:s decennium är en satsning på utbildning för hållbar utveckling som sträcker sig mellan åren 2005 och 2014. Under denna period ligger satsningen på att integrera hållbar utveckling inom all aspekter av lärande (UNESCO, 2005:6).
Vid transkribering av filmerna har vi inkluderat alla sekvenser som gestaltat någon relation mellan människa och natur. Vid analyserna har vi avgränsat oss och valt ut sekvenser vi ansett tillfört något till studien. Under detta sekvensurval har vi strävat efter att visa de natursyner vi upptäckt samt de dolda budskap som filmen återspeglar. Sekvenserna har även valts ut för att ge möjlighet till läsaren att få ett helhetsperspektiv av filmerna, såväl som gott diskussionsunderlag.
De sekvenser som valts bort är de vi anser varit likvärdiga, och då inte tillför något nytt till studiens resultat.
Presentation av det empiriska materialet Happy Feet (2006)
Filmen handlar om pingvinen Mummel som blir anklagad för att hans beteende orsakar att fisken sinar i vattnen kring deras hem på Antarktis. För att bevisa sin oskyldighet försöker han ta reda på var fisken tar vägen. Mummel får reda på att det är människorna som tar den och försöker stoppa dem från att ta fisken ifrån dem. Hans underliga beteende får människorna att reagera och undersöka hans art vilket leder till att människorna slutar fiska kring Antarktis.
Wall-e (2008)
Filmen handlar om en ensam robot som lämnats kvar på jorden för att städa upp efter människorna. De lämnade jorden då den blev obeboelig på grund av den grova nedskräpningen och de höga halter av gifter som kom att existera i atmosfären. Filmen utspelar sig i framtiden då människorna bor på ett rymdskepp för att undvika jorden som blivit obeboelig för människan.
17 Forskningsetiska reflektioner
De forskningsetiska reflektionerna är de regler som forskare måste förhålla sig till i sina undersökningar. Forskningsetik öppnar oftast en association till balansen mellan forskningskravet och individskyddskravet, alltså balansen mellan att utveckla forskningen men samtidigt behålla människans integritet inom det som ska forskas. Vid diskussion av detta område behöver studien däremot inkludera människor på något sätt, exempelvis genom intervjuer eller liknande. Då detta arbete handlar om barnfilmer berörs inte den delen av forskningsetiken. Det finns däremot en annan del i forskningsetiken, som kommer beröra detta arbete, som behandlar oredligheten i forskning. SOU (1999:53) beskriver detta som att avsiktligt och vilseledande göra avvikelser från de vetenskapliga kraven eller även att bryta medvetet mot de etiska normer som blivit allmänt accepterade. Det är viktigt att skilja på om forskaren är slarvig eller agerar avsiktligt. Att vara slarvig innebär att bland annat att övertolka eller underlåta insamlad data (SOU, 1999:49). I detta fall anses forskaren ha agerat moraliskt inkorrekt. Att agera avsiktligt däremot handlar om fabricering och förfalskning vilket medför att forskaren bryter mot såväl den etiska normen som den vetenskapliga (SOU, 1999:49). Det finns framförallt två punkter inom oredligheten i den vetenskapliga forskningen som är centrala i detta examensarbete. De två punkterna är plagiering samt fabricerig och förfalskning av data. Plagiering betyder att man tar något en annan person skrivit och anger dessa som egna insatser (SOU, 1999:49). Det kan handla om att en forskare använder sig av vad andra forskat fram utan att ange denne som författare vilket då leder till att det framställs på så sätt att det är eget material. Plagieringen gäller såväl insamlad data som utarbetade teorier och gäller både publicerat och icke publicerat. I arbetet med att undvika plagiering i examensarbetet är det viktigt att vi under arbetets gång ständigt för anteckningar på de texter och källor vi läser och använder oss av i arbetet. Genom dessa anteckningar kan vi lätt visa på var våra tankar och idéer kommit från för att minimera risken att vi anser oss som författarna.
Fabricering och förfalskning av data kan vara när en forskare strävar efter att bekräfta sin hypotes och då anpassar eller manipulerar data för att bekräfta hypotesen, eller eventuellt avlägsna den data som motsäger hypotesen i fråga. Forskaren kan till och med hitta på egen data för att bekräfta sin hypotes. Här är en klar skillnad på avsiktligt fabricera data och att övertolka den (SOU, 1999:48f). För att motverka fabricering av data i detta examensarbete krävs god dokumentation av såväl filmerna som dess analyser samt att vara öppen med arbetet. Med det menas att låta andra läsa texten och låta dem kritisera arbetet. Detta kan i längden medföra ett mer utarbetat och bättre arbete då man ofta kan bli hemmablind för sin egen studie. Då detta examensarbete innefattar filmanalys av barnfilmer mot utbildning för hållbar utveckling, som idag inte är ett etablerat forskningsfält, krävs att denna dokumentation är korrekt för att lotsa läsaren genom det banbrytande området.
18 Analys av material
Happy Feet
Ansvarig: Linda Ericson
Sekvens 1
Mummel är uppe på ett isberg för att få dansa och steppa ifred. På isberget stöter han på tre fåglar som letar efter mat. Mummel ser något på ena fågelns ben och frågar vad det är för något.
00:18:35
Fågel: Jag har två ord att säga dig. Främmande, jordvarelser.
Andra fåglar: Skona oss, var du tvungen att fråga.
Fågel: Tysta! Hör på kompis, det finns nått därute. Skumma djur, inte som vi. Större, vildare och smartare också. Fråga mig hur jag vet det!
Mummel: Hur då?
Fågel: För jag har blitt fångad av dom, fattar du?
Mummel: Helt otroligt.
Fågel: Vad snackar du otroligt, det är sant. Jag satt där på en klippa och bara skötte mitt, och så plötsligt så anföll dom. Varelser som fula pingviner, stora fläskiga nyllen med stirrande blick, inga fjädrar, ingen näbb och nån, nån slags utväxter. Dom undersökte mig, dom band mig, dom nagla fast mig, dom tog en spetsig grej och stack den i mig. Och sen, blev allt svart.
Mummel: Oj.
Fågel: Jag vaknade. Och hade den här, den här grejen på mig. Varenda flygande fågel bara dissar mig. Hörru hur e läget gulben? Det var förnedrande.
Mummel: Och, och, och sen då?
Fågel: Det var förnedrande, räcker inte det?
Mummel: Dom kunde ju ätit dig.
Fågel: Ja, jo. Mina ynkliga rop på hjälp kanske vädjade till deras goda vilja.
När fågeln berättar vad den blivit utsatt för målar den upp en bild av att dessa varelser är onda, vilket direkt visar på konflikten mellan människa och djur. Det som ligger dolt här är att dessa varelser som fåglarna pratar om är människorna. Den slutsatsen dras genom att det orangea föremålet runt benet visar på mänsklig kontakt. Natursynen som framkommer här är en
19 antropocentrisk syn då fågeln blivit fångad och märkt av människan, för att tillfredställa människans eget behov av att hon vill forska.
Dolt ”Dom” är människorna Konflikt Människorna vs djuren Natursyn Antropocentrisk
Sekvens 2
I denna sekvens får vi se Manfred som är guru för pingvinsamhället Mummels vänner kommer ifrån. Han ses som en guru då mystiska väsen talar genom honom vilket gör det möjligt för honom att svara på alla möjliga frågor. Pingvinerna betalar för svaren med en sten. Dessa stenar har en hög status i deras samhälle då de bygger bo med dem. Desto större bo desto högre status vilket ger Manfred en hög status då han äger många stenar.
00:45:05
På denna bild ser man Manfred med ett plastföremål runt halsen. Plastföremålet kallar han för sin talisman som han säger att han fått av de mystiska väsen. Då han använder detta mänskliga avfall som ett verktyg för att få en högre status framställer han avfallet som något positivt. Här uppstår en konflikt då det är osäkert om talismanen ska ses som skräp eller som ett smycke. Människan ser på plastföremålet som skräp, men Manfred ger ett intryck av att inte se det som skräp utan mer som ett smycke eller liknande. Denna sekvens visar på en biocentrisk natursyn. Den slutsatsen är dragen genom att Manfreds situation i denna sekvens blivit påverkad av avfallet.
Manfreds liv har förbättrats genom att han fått högre status och även ses som en guru.
På grund av upphovsrättsliga skäl får vi inte visa bilder ur filmen Happy Feet, varpå dessa har tagits bort ur arbetet.
Bilden hänvisas till tiden ovan.
20 Dolt Människans nedskräpning har orsakat att plasten hamnat i Manfreds natur
Konflikt Skräp vs inte skräp Natursyn Biocentrisk
Sekvens 3
Då Mummel bestämt sig för att hitta de mystiska varelserna beger han och vännerna sig till Manfred för att få veta var de kan vara. När Mummel och hans vänner kommer till Manfred svarar han inte och beter sig underligt.
01:00:10
Vännerna: Manfred, mår du inge bra?
Vännerna: Hjälp, han är besatt.
Vännerna: Det är ett anfall, det är ett anfall!
Vännerna: Öppna näbben, ta tag i tungan
Mummel: Nej nej grejen runt halsen sitter alldeles för hårt!
I denna sekvens finns två dolda budskap. Det första budskapet är att Manfred inte kan andas, och det andra är att människans konsumtion kan ha konsekvenser för djur. Konflikten ligger i att människans konsumtion skapar avfall som påverkar djuren på ett negativt sätt. Den natursyn som skildras här är antropocentrisk då människan skräpar ner utan att reflektera över konsekvenserna.
Dolt Manfred kan inte andas. Människans konsumtion kan ha konsekvenser för djur Konflikt Människa vs djur
Natursyn Antropocentrisk
Sekvens 4
På väg till den förbjudna stranden möter Mummel och vännerna sjöelefanter. Vännerna är ute för att söka upp de mystiska varelserna och be dem hjälpa Manfred att ta av talismanen.
01:06:22
Sjöelefant: Jodu, då kanske ni får möta en av utplånarna.
Mummel: En främmande utplånare?
Sjöelefant: Nog är det så, skär upp dig så fort dom ser dig.
Sjöelefant 2: Tar kål på allt levande i sin väg.
21
Mummel: Är det kanske dom som utplånar fisken?
Sjöelefant: Jo allt levande.
Sjöelefant 3: Skoningslösa grabben, skonigslösa. Till och med om det är en stor och väldig val, dom släpar ditt arma kadaver iland. Hackar upp dig, smälter ner dig och förvandlar dig till slabbmat.
Sjöelefant 2: Ena dagen är det en grymt stor val, sen plötsligt, slabbmat.
Utplånarna speglas som hemska varelser som tar död på allt de ser oavsett dess storlek, fisk som val. Att människan är de som kallas för utplånare är det dolda budskapet i denna sekvens.
Konflikten ligger i att människan framställs som fienden till alla djur. Detta gör att sekvensen påvisar en antropocentrisk natursyn då de fiskar för sitt eget välbefinnande och har enbart sig själva i fokus.
Dolt Människan är utplånaren Konflikt Människa vs djur Natursyn Antropocentrisk
Sekvens 5
Mummel, vännerna och Manfred han anlänt till den förbjudna stranden och upptäcker många föremål de inte sett förut, bland annat hus, båtar och avfall i form av skräp i vattnet.
01.13.38
Här ser pingvinerna att det bland annat finns fler plastföremål som den Manfred har kring halsen.
Det dolda budskapet är att det är avfall från människan då materialet naturligt inte finns på Antarktis. Konflikten symboliseras genom människans nedskräpning som är ett intrång och
På grund av upphovsrättsliga skäl får vi inte visa bilder ur filmen Happy Feet varpå dessa har tagits bort ur arbetet.
Bilden hänvisas till tiden ovan.
22 förändring av naturen i området. Det bidrar till att vi här kan se en antropocentrisk natursyn då människan tänkt på sitt eget välbefinnande i användandet av material de sedan slängt i naturen.
Dolt Människan har lämnat spår efter sig Konflikt Människa vs natur
Natursyn Antropocentrisk
Sekvens 6
Mummel, vännerna och Manfred går upp på ett isberg och får se många båtar i vattnet som åker bredvid varandra.
01:14:16
Vännerna: Oj där är ett helt gäng.
Vännerna: Dom kommer ta över hela världen.
Vännerna: Milda makter Mummel: Det måste vara dom!
Vännerna: Om det är det vill jag ingenting veta!
Mummel: Dom kanske inte ens vet om att vi finns!
Vännerna: Jag ska säga en grej till dig, här vår resa tar slut, allt slut. Du gjorde allt som en pingvin kunde göra!
Vännerna: Du hittade varelserna.
Manfred: Vi ska bli dina vittnen.
[…]
Mummel: Jag ska få dem att sluta ta vår fisk!
Pingvinerna har hittat de mystiska varelserna. Båtarna är inte något som naturligt hör hemma i pingvinernas land på Antarktis och därför kopplar vännerna ihop båtarna med varelserna. Här visas en tydlig konflikt mellan pingvinerna och människorna då Mummel säger ”Jag ska få dem att sluta ta vår fisk!”. Detta är också ett tydligt exempel på den antropocentriska natursynen i sekvensen.
23
Dolt -
Konflikt Människa vs djuren Natursyn Antropocentrisk
Sekvens 7
Då Mummel kommit ifatt en båt klamrar han sig fast vid fiskenätet båten drar upp. Människorna på båten försöker få bort honom från nätet med ett krokliknande föremål.
01:16:20
När människorna sliter bort Mummel från nätet visas konflikten mellan människa och djur tydligt. Det visar också på det dolda i sekvensen, att människorna medvetet tar fisken ifrån pingvinerna. Det finns inte längre någon tvekan om att människorna är medvetna om pingvinernas existens. Detta leder även till slutsatsen att natursynen är antropocentrisk.
Dolt Människan tar fisk från pingviner avsiktligt Konflikt Människa vs djur
Natursyn Antropocentrisk
Sekvens 8
Människorna har följt efter Mummel till pingvinsamhället efter att han fått uppmärksamhet för sitt dansande på ett zoo. De har filmat pingvinsamhället där alla dansar tillsammans och visar det inspelade materialet.
På grund av upphovsrättsliga skäl får vi inte visa bilder ur filmen Happy Feet varpå dessa har tagits bort ur arbetet.
Bilden hänvisas till tiden ovan.
24 01:36:38
Man: Vad ska man säga, först var det bara en, nu är det flera tusen.
Kvinna: Försöker dom säga nått till oss?
Man: Ja, kanske.
Man: Så vad är problemet?
Man: Jo bland annat så har vi skadat deras näringskedja.
Man: Vi måste göra någonting åt det!
Man: Vi bör stoppa all utvinning ifrån havet!
Kvinna: Vilka kostnader, tänk på jobbet.
(Det uppstår mummel när en debatt uppstår kring vad som ska göras) Kvinna: Varför ska vi göra någonting alls?
(Det uppstår mummel när människorna debatterar) Man: Dom är ju bara ickeflygande fåglar vid världens ände.
(Demonstrationer uppstår på gatorna där det ropas ”rädda pingvinerna”) […]
Kvinna: Vad ska vi göra åt det här?
Man: Vad ska vi göra åt det här?
Man: Smäll upp skylten, fiske förbjudet!
Det dolda budskapet i sekvensen är att människan har förstört pingvinernas näringskedja genom att överfiska deras ekosystem. Konflikten i sekvensen ligger i att sluta fiska helt för att förbättra för pingvinerna men inte för människan, eller att fortsätta som förut men då utrota pingvinerna.
Natursynen går här från antropocentrisk till ekocentrisk då människorna börjar genomföra förändringar för att ekosystemet ska återhämta sig.
Dolt Människorna har skadat pingvinernas näringskedja Konflikt Natur vs ekonomi. Människa vs djur
Natursyn Antropocentrisk och ekocentrisk
25 Sekvens 9
En av de sista sekvenserna i filmen visar på att pingvinerna nu har fått tillbaka fisken. Denna förändring har skett någon gång efter människornas debatt kring pingvinernas skadade näringskedja.
1:32:43
I denna sekvens döljer sig budskapet att pingvinerna fått mera fisk då människorna slutat fiska.
Detta har lett till harmoni och därför saknas konflikt i denna sekvens. Natursynen är ekocentrisk då människorna har visat hänsyn genom att förändra sitt beteende för andra arters och dess ekosystems välmående.
Dolt Människan har slutat fiska Konflikt Harmoni
Natursyn Ekocentrisk
Figur 1. Stapeldiagram med kvantitativ beräkning på förekomsten av natursyner i filmen Happy Feet (2006).
0 2 4 6 8
Antropocentrisk Biocentrisk Ekocentrisk Senmordern antropocentrisk
Natursyner
På grund av upphovsrättsliga skäl får vi inte visa bilder ur filmen Happy Feet varpå dessa har tagits bort ur arbetet.
Bilden hänvisas till tiden ovan.
26 Wall-e
Ansvarig: Iris Hagbjörk
Sekvens 1
Här är första minuterna i filmen där tittarna flyger in från rymden in till staden och får se hur jorden ser ut.
00:01:31
@Disney
Det dunkla ljuset och den tjocka grå dimman som ligger över bilden som ett filter gör att jorden framställs som en dyster plats. I kontrast till den mörka, förorenade och skräpiga dystra miljön spelas glad musik. Här syns ingen grönskande natur, inga djur, inget vatten och inte heller några människor. Det som syns är stora högar med skräp, några vindkraftverk och kärnkraftsverk samt några förfallna byggnader, vilket visar på att människor har funnits på denna plats. Denna starka kontrast med musik och bild gör att det blir svårt att uppfatta om filmen vill sända ut budskapet att det är bra med skräpig jord eller inte. I den här sekvensen ser vi en antropocentrisk natursyn i och med att människorna har skräpat ner och förstört jorden på grund av sitt enorma uttömmande av resurser och inte tagit hand om avfallen.
Dolt Människan har funnits på den här platsen och skräpat ner Konflikt Skräp vs Natur
Natursyn Antropocentrisk
27 Sekvens 2
Wall-e passerar genom staden och en reklamfilm för Axiom börjar spelas upp på en skärm. En reklamfilm som riktar sig till människorna som en gång bodde där.
00:04:55
Berättarröst: Belamrad av skräp?
Berättarröst: Det är rymligt i rymden.
Berättarröst: Ett rymdskepp från BnL startar varje dag. Vi rensar i röran medan du är borta.
Berättarröst: Juvelen i BnLs rymdflotta Axiom.
Berättarröst: Tillbringa en lyxig femårs kryssning med att bli uppassad dyngnet runt av vår helt automatiska besättning medan kaptenen och autopiloten tar ut kursen mot konstant underhållning och god mat. I våra svävarstolar kan till och med farmor vara med på allt skoj. Det finns ingen anledning att gå.
Reklamen för rymdfärjan Axiom påstås vara en lyxig kryssning som man blir uppassad på dyngnet runt så att man har det bra. Att fly från problemet med nedskräpningen ses här som någonting positivt. Reklamfilmerna visar även på att jorden är belamrad av skräp men att det fortfarande finns massor av plats kvar i rymden att slänga skräp på. Senare i filmen visas en sekvens där de pressar ihop kuber med skräp som människorna skjuter ut i rymden. Den här sekvensen kan ses ur ett antropocentriskt perspektiv då människorna lämnar jorden då den anses vara obeboelig, människorna ser endast utifrån sitt eget välbefinnande och inte utifrån andra livsformers överlevnad. Människorna har konstruerat robotar som ska städa upp jorden genojm att lägga skräpet på hög.
Dolt Jorden är ful med skräp, det är inte rymden Konflikt Skräp vs människan
Natursyn Antropocentrisk
Sekvens 3
Wall-e tar med EVA till olika romantiska platser där Wall-e bland annat håller upp ett paraply för att det inte ska komma regn på EVA. Wall-e har paddlat genom tjock råolja vilket kan liknas vid en gondoltur i Venedig. I den här sekvensen sitter de båda robotarna och tittar på solnedgången.
28 00:29:24
@Disney
Solnedgång är någonting som förknippas med romantik och framställs ofta som vacker. Så är även fallet här trots den skräpiga miljön runt omkring och det uttorkade havet framför dem. Vi kan se på den här sekvensen med ironi då de i röran försöker visa på romantik och att naturfenomen bidrar till romantik. Här ser vi en antropocentrisk syn där människorna som tidigare funnits på platsen övergett den till förmån för sina egna behov.
Dolt Människor har funnits här Konflikt Skräp vs natur
Natursyn Antropocentrisk
Sekvens 4
EVA har återvänt från Jorden till rymdfärjan Axiom och har med sig exemplaret av plantan som EVA hittat på jorden. Kaptenen får nu besked från en dator att detta har inträffat.
00:47:27
BnLs VD: Hallå där, å jag gratulerar kapten om ni ser det här betyder det att en evaluerings vegetations astronaut eller he he EVA sond har återvänt från jorden med ett bekräftat bevis för pågående fotosyntes. Just det, det är äntligen dags att åka hem.
Kaptenen: Hem? Ska vi åka tillbaka?
BnLs VD: Nu när jorden äntligen har uppnått status som livsduglig hemmiljö är det bara å sätta igång och inleda operation om kolonisering.
Man kan antyda ett antropocentriskt perspektiv här då människan står i centrum och enbart tar hänsyn till sina egna behov. När jorden visat tecken på fotosyntes vilket enligt BnLs VD är tecken på en livsduglig hemmiljö för människan kan de återvända till jorden. Trotts att
29 människorna lämnat jorden har problemet löst sig och den enda hjälp människorna har bidragit med är att lägga avfallet de förbrukat på hög med hjälp av robotar. Detta visar på att problemet löser sig med tiden och att man inte behöver göra någonting mer än att vänta för att problemet ska lösa sig.
Dolt Jorden har åter fått liv i form av växter Konflikt Liv vs icke liv
Natursyn Antropocentrisk
Sekvens 5
Kaptenen har skakat plantan så att ett löv föll av och nu har han precis vattnat den under kranen.
Han för en liten diskussion med plantan och sig själv.
01:04:07
Kaptenen: Så här får du lille vän. Du har färdats bra långt för en droppe vatten. Du behöver nån som tar hand om dig det är allt.
(Kaptenen ger intryck av att ha fått någon idé) Kaptenen: Vi måste åka tillbaka
Kaptenen pratar till plantan som om den vore en egen individ vilket kan tolkas som en biocentrisk syn där plantan har egenvärde. Kaptenen anser att de måste åka tillbaka för att rädda jorden och växtligheten vilket visar på en ekocentrisk syn där han ser till ekosystemens värde som helhet. Vi kan även se en antropocentrisk syn där människan behövs för att växterna ska kunna överleva då det är människorna som tar hand om växterna genom att vattna dem. Människan framstår här som en hjälpsam person som vill rädda världen.
Dolt Växter behöver vatten och det finns inte på jorden Konflikt Människa och natur i symbios och harmoni Natursyn Biocentrisk, ekocentrisk och antropocentrisk
Sekvens 6
Kaptenen har precis haft en diskussion med Auto angående att Auto inte ska ha hemligheter för Kaptenen. Auto visar här upp en hemlighetsstämplad film som sänts ut till Axiom.
01:05:17
BnLs VD: Hej på er Auto piloter. Lite dåliga nyheter. Ööömmmm operation uppröjning har ööömmm tja misslyckats, och ta mig katten om inte stigande giftnivåer har gjort liv på jorden omöjligt.
30
Kaptenen: Vadå omöjligt? Va?
BnLs VD: Trist nog måste vi ställa in operation om kolonisering så ööö håll kursen bara ööömmm hellre än att försöka fixa problemet så e det bäst om alla bara stannar kvar i rymden.
Kaptenen: Bättre?
BnLs VD: Så ja tror att. Nu gäller styrfunktion enligt paragraf A113 gå till full autopilot, ta kontroll över allt. Återvänd inte till jorden jag repeterar återvänd inte till jorden. Nu sticker vi härifrån.
[…]
Kaptenen: Men liv på jorden är möjligt nu. Titta på den här plantan, grön och prunkande. Bevis på att han hade fel.
Auto: Irrelevant kapten.
Kaptenen: VAAA det är ju hur relevant som helst. Där ute finns vårt hem. Hem Auto. Och det behöver hjälp. Jag kan inte bara sitta här och göra ingenting. Det är allt jag någonsin gjort. Allt någon på det här usla skeppet någonsin har gjort. INGENTING!
Auto: På Axiom kommer ni överleva.
Kaptenen: Men jag vill inte bara överleva! Ja vill LEVA!
Kaptenen tittar på ett filminslag och för samtidigt en dialog med sig själv och autopiloten. Här uppmanas kaptenen att inte bry sig om problemet på jorden då det tar för mycket kraft, energi och ekonomiska resurser att fixa problemet. Här ser vi en antropocentrisk syn där människan inte bryr sig om kommande generationers behov utan bara sina egna. Kaptenen håller inte med BnLs VD utan anser att de måste åka tillbaka till jorden för att rädda den. Detta behov av att rädda jorden kan ses utifrån ett ekocentriskt synsätt där kaptenen vill rädda jorden och dess ekosystem.
Men det kan även ses som att Kaptenen vill rädda jorden för att han ska uppfylla sina egna behov enligt ett antropocentrist synsätt, Kaptenen vill inte överleva utan han vill leva.
Dolt Det går inte att rädda jorden. Kaptenen vill åka tillbaka till jorden Konflikt Överleva vs leva
Natursyn Antropocentrisk och ekocentrisk
Sekvens 7
Människorna har precis landat på Jorden och kaptenen visar barnen hur man odlar genom att stoppa ner plantan i jorden och hälla vatten på den.
01:26:06
Kaptenen: Det här kallas för att odla. Ni barn ska få odla alla möjliga växter, grönsaksplantor, pizzaplantor. Å de e skönt å va hemma.
31 I den här sekvensen ser vi tecken på senmodern antropocentrism då kaptenen försöker lära barnen odla för att kunna föra odlingskunskaperna vidare i generationer. Detta för att kunna uppfylla sina egna behov samt kommande generationers. Yttrligare ett sätt att se på sekvensen är ur ett ekocentriskt perspektiv där människorna återvänt till jorden för att plantera växter och hjälpa ekosystemet att återhämta sig.
Dolt Kaptenen vill föra odlingskunskaper vidare Konflikt Växtlighet vs skräp
Natursyn Senmodern antropocentrisk och ekocentrisk
Figur 2. Stapeldiagram med kvantitativ beräkning på förekomsten av natursyner i filmen Wall-e (2008).
0 2 4 6 8
Antropocentrisk Biocentrisk Ekocentrisk Senmodern
antropocentrisk
Natursyner
32 Diskussion
Vi vill börja med en påminnelse om att uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka natursyner som förmedlats mellan raderna i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om filmerna kan användas som underlag inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan. I detta avsnitt diskuteras metodval samt syfte och frågeställningar för denna studie.
Diskussion av metodval
Ett problem med kvalitativ textanalys som metod är att då vi undersökt de dolda budskapen i filmerna har det varit svårt att hitta ett definitivt svar. Då det inte finns något definitivt mått lämnas ett tolkningsutrymme öppet för läsaren. Allt blir då relativt i förhållande till den som mäter. Detta har vi försökt lösa genom att definiera våra analysverktyg så precist som möjligt för att minska tolkningsutrymmet. Däremot anser vi inte att detta var tillräckligt då det fortfarande finns plats för tolkning. Ett annat problem med att använda kvalitativ textanalys som metod, i analys av dolda budskap, är att det varit svårt att förhålla sig objektiv till analysen av filmerna och inte lägga in egna värderingar. Analyserna har färgats av våra värderingar trots att vi strävat efter att analysera så objektivt som möjligt. Våra värderingar kommer från vår sociala och kulturella bakgrund då vi båda är svenskfödda och lever i medelklasshem. Anledningen till komplexiteten i att analysera en film är att analyserna byggs på den upplevelsen som uppstår under studerandet av filmen. Då olika människor får olika upplevelser av en film samt tolkar dolda budskap på olika sätt blir då även analyserna olika beroende på vem som studerar filmen. Eftersom analyserna kan se olika ut beroende på upplevelsen är vi väl medvetna om att vissa kan anse att reliabiliteten blir förhållandevis låg. Däremot har vi svårt att förespråka någon annan metod som då kunnat ge högre reliabilitet i resultatet. Detta är något vi inte hittat en lösning på då det inte går att stänga ute undermedvetna värderingar. Ett förslag till en lösning skulle kunna vara att ändra analysverktygen. Om analysverktygen varit snävare hade mindre tolkningsutrymme getts samt minskat utrymme för egna värderingar.
Ett annat problem vi stött på då vi använt kvalitativ textanalys som metod är analys av film genom sekvenser. Eftersom en sekvens tagen från en film innehåller mer än enbart den bild eller den transkriberade texten som valts ut uppstår komplikation vid redovisning av resultatet. Då en sekvens innehåller såväl text som åtskilliga bilder samt ljud i form av ljudeffekter och musik, men även olika färger samt ljussättning har vi stött på problem i redovisning då intrycket av sekvensen innehåller mer än enbart den bild sekvensen visar. Detta har medfört att analyserna blivit komplexa och svåra att redovisa med endast ett fåtal bilder och textavsnitt. Detta har vi löst genom att ge en förklarande text kring den utvalda sekvensen för att ge läsaren en större möjlighet att förstå helhetsintrycket.
33 Utbildning för hållbar utveckling
Resultatet analyserna har gett är att det är den antropocentriska natursynen som är den syn som tagit störst plats i både Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Samtidigt som den antropocentriska natursynen dominerar i båda filmerna ifrågasätts den även mellan raderna genom dolda budskap och ironi. Båda filmerna ger ett budskap av att det är den ekocentriska natursynen som föredras då antropocentrismen ifrågasätts. När den antropocentriska natursynen ifrågasätts framställs den ekocentriska som ett bättre alternativ och framställs då som positiv.
Filmerna utgår från ett antropocentriskt perspektiv. Levnadssättet i filmerna framställs som ohållbara då pingvinerna håller på att dö ut i Happy Feet (2006) och världen håller på att gå under i Wall-e (2008), som ett resultat av människornas antropocentriska levnadssätt. Filmerna gestaltar alltså en negativ bild av antropocentrismen. Detta förmedlar att det inte är eftersträvansvärt med ett antropocentriskt perspektiv till tittaren. Men är det så enkelt? I Happy Feet (2006) slutar människorna fiska till förmån för pingvinernas välbefinnande. Lösningen i filmen på problemet är att sluta fiska. Kontentan är att det påverkar inte enbart den ekologiska dimensionen utan även andra faktorer, exempelvis den ekonomiska. Detta genom att om människan slutar fiska helt försvinner bland annat jobbtillfällen vilket påverkar människans ekonomi. Budskapet i filmen är att man inte enbart kan se till sina egna behov, vilket är en grundtanke i hållbar utveckling.
Hållbar utveckling innefattar fler dimensioner enligt Hägglund och Samuelsson (2009:51), vilket filmen visar på som även det kan vara en grund för diskussion i barngrupp i förskolan. Då Happy Feet (2006) innehåller både positiva och negativa delar är den ett gott underlag i undervisning för hållbar utveckling då barnen i samspel med någon vuxen får möjlighet att lära sig att tänka kritiskt och värdera informationen de får genom filmen (Jönsson, 1985:42 & 142-150). I Wall-e (2008) har jorden förstörts på grund av människorna då de efterlämnat mängder med skräp. Då jorden blivit förstörd har människorna flytt till rymden i väntan på att robotar ska städa upp skräpet i människornas frånvaro. Budskapet denna film sänder ut är att inget löser sig självt. Detta visar på att människorna måste ta konsekvenserna från sina handingar och fråga sig om det är ett hållbart levnadssätt. Dessa tankegångar är grunden i definitionen på begreppet hållbar utveckling, som vi tidigare nämnt (Öhman & Östman, 2004:14f). Då filmens budskap och definitionen på hållbar utveckling är likartade anser vi att Wall-e (2008) är ett gott underlag inom utbildning för hållbar utveckling. Detta för att visa barnen på ett hållbart levnadssätt, att handlingar har konsekvenser.
Eftersom natursynerna är ett verktyg inom ekokritiken, som ämnar undersöka relationen mellan människa och natur i litteraturen, är de starkt kopplade till hållbar utveckling. För att nå en god utbildning för hållbar utveckling behöver alla natursyner synliggöras. Då filmerna enskilt inte synliggör alla natursyner anser vi att varken Happy Feet (2006) eller Wall-e (2008) kan stå för sig själva inom utbildningen för hållbar utveckling i förskolan. Detta för att ingen av filmerna enskilt visar på ett rättvisande helhetsperspektiv. I Happy Feet (2006) får tittaren exempelvis bara följa pingvinernas perspektiv, vilket då inte ger en rättvisande helhetsbild som är grunden för en hållbar utveckling. I Happy Feet (2006) får tittaren inte heller en god insyn i alla natursyner vilket
