EXAMENSARBETE FASTIGHET OCH FINANS INRIKTNING FINANS GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM, SVERIGE 2020
MARKNADSMANIPULATION PÅ DEN SVENSKA VÄRDEPAPPERSMARKNADEN
EN ÖVERGRIPANDE STUDIE MELLAN 2017-2020 FREDRIK ELM & WILHELM JONASSON
Bachelor of Science thesis
Title Market Manipulation in the Swedish Securities Market -
a Comprehensive Study Between 2017-2020
Author(s) Fredrik Elm, Wilhelm Jonasson
Department
TRITA number Real Estate and Construction Management
Supervisor Andreas Fili
Keywords market manipulation, securities, stocks
Abstract
Since ancient Egypt, man has shown his greed by manipulating goods. Securities markets all over the world has a history of market manipulation in different forms, which has affected the market as a whole and the legislation around it. This study has surveyed the market manipulation on the Swedish securities market in the years between 2017-2020, the cause for this limitation being the implementation of the European Parliament’s new regulation regarding market manipulation. The purpose has been to get a comprehension of the extent of the manipulation and how the efficiency and trust for the market is affected. The survey has been done by a quantitative examination of injunctions from authorities as well as judgements from courts. It is established in the study that the market manipulation is concentrated to the smaller securities exchanges in Sweden and consists foremost of small volume trading. The risk for a damaged trust and efficiency for the smaller markets can therefore be assessed higher than the risk for the general financial market.
TRITA-ABE-MBT-20478
Acknowledgements
We would first and foremost like to thank our supervisor, Andreas Fili. Your natural energy is contagious, your happiness has given us motivation and your fantastic ability to share your knowledge has resulted in a thesis that we are very proud of. Your guidance has made it possible to translate ideas to a finished thesis in an effective and precise manner. Your help has been priceless, and we hope that you are as proud of this bachelor’s thesis as we are. Thank you!
We would also like to thank family, friends and acquaintances that under our time as students has facilitated this path with knowledge, laughter and support. We would perhaps made it without you, but it would have been so much harder. Thank you!
Stockholm, June 2020
Fredrik Elm Wilhelm Jonasson
Examensarbete
Titel Marknadsmanipulation på den svenska värdepappersmarknaden - en övergripande studie mellan 2017-2020
Författare Fredrik Elm, Wilhelm Jonasson Institution
TRITA-nummer Fastigheter och Byggande
Handledare Andreas Fili
Nyckelord marknadsmanipulation, värdepapper, aktier
Sammanfattning
Människan har sedan forntida Egypten visat på sin girighet genom att manipulera priser på varor.
Värdepappersmarknader världen över har också sedan lång tid tillbaka varit påverkade av marknadsmanipulation i olika former. Denna studie har kartlagt marknadsmanipulation på den svenska värdepappersmarknaden mellan 2017-2020, med anledning av införandet av Europaparlamentets nya marknadsmissbruksförordning. Syftet har varit att få en bild av manipulationens omfattning samt hur effektiviteten och förtroendet för marknaden påverkas.
Kartläggningen har skett genom en kvantitativ granskning av förelägganden från myndigheter och domar från domstolar. I arbetet konstateras att marknadsmanipulationen är koncentrerad till de mindre handelsplatserna i Sverige och innefattar främst handel med små volymer. Risken att förtroendet och effektiviteten skadas för de drabbade handelsplatserna kan därför bedömas högre än för finansmarknaden i stort.
TRITA-ABE-MBT-20478
Förord
Vi vill först och främst tacka vår handledare Andreas Fili. Din naturliga energi smittar av sig, din glädje har givit oss motivation och din fantastiska förmåga att dela med dig av kunskaper har resulterat i ett arbete vi är mycket stolta över. Din vägledning har möjliggjort att vi på ett effektivt och precist sätt kunnat omvandla idéer till ett färdigt arbete. Din hjälp har varit ovärderlig och vi hoppas att du är lika stolt över detta kandidatarbete som vi är. Tack!
Vi vill även tacka familj, vänner och bekanta som under vår studietid har underlättat resan genom kunskap, skratt och stöd. Vi skulle kanske klarat detta utan er, men det skulle varit en betydligt svårare resa utan er. Tack!
Stockholm, juni 2020
Fredrik Elm Wilhelm Jonasson
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Avgränsningar ... 2
1.4 Disposition ... 3
2. Metod ... 4
2.1 Val av metod... 4
2.2 Datainsamling ... 4
3. Teori ... 5
3.1 Definitioner ... 5
3.1.1 Viktiga begrepp och typer av marknadsmanipulation ... 5
3.1.2 Begrepp inom etik och moral ... 6
3.2 Teori och historia ... 6
3.2.1 Marknadsmanipulationens ursprung ... 7
3.2.2 The Martin Act, The New Deal och Dodd-Frank Act ... 8
3.3 Handelsplatser i Sverige ... 10
3.4 Tidigare lagstiftning ... 10
3.4.1 Insiderstrafflag ... 10
3.4.2 Marknadsmissbrukslagen ... 11
3.5 Nuvarande lagstiftning ... 11
3.5.1 Svindleri ... 11
3.5.2 Marknadsmanipulation ... 11
3.5.3 Det straffrättsliga förfarandet ... 12
3.5.4 Handläggning av Ekobrottsmyndigheten ... 13
3.5.5 Det administrativa förfarandet ... 13
3.5.6 Handläggning av Finansinspektionen ... 15
4. Empiri ... 16
4.1 Inledning ... 16
4.2 Handel med små volymer ... 16
4.3 Handel med sig själv eller känd part ... 17
4.4 Handel för att vilseleda, skapa eller bibehålla en trend ... 18
4.5 Juridiska personer ... 18
4.6 Storlek på de administrativa sanktionerna ... 19
4.7 Påföljder vid straffrättslig regelöverträdelse ... 20
4.8 Yrkande om administrativ avgift i brottmålsprocessen ... 21
4.9 Tid från att regelöverträdelsen ägt rum till utfärdat föreläggande ... 22
4.10 Påverkade värdepapper och handelsplatser ... 24
5. Analys... 26
5.1 Kvantitativa konstateranden ... 26
5.1.1 Typ av marknadsmanipulation ... 26
5.1.2 Storlek på böter och sanktionsavgift... 27
5.1.3 Tid till beslut ... 28
5.1.4 Handelsplats för manipulerade värdepapper ... 29
5.2 Resultat ... 30
5.3 Diskussion ... 30
5.4 Fortsatt forskning ... 32
6. Slutsats ... 33
7. Källförteckning ... 34
7.1 Digitala källor ... 34
7.2 Digital litteratur ... 35
7.3 Uppsatser ... 35
7.4 Publikationer från myndigheter ... 35
7.5 Lagrum ... 36
Figurförteckning
Figur 1: Storlek på sanktionsavgift fördelat efter typ av marknadsmanipulation (fysiska personer) ... 19
Figur 2: Storlek på böter fördelat efter typ av marknadsmanipulation ... 20
Figur 3: Antal dagsböter efter typ av marknadsmanipulation ... 21
Figur 4: Utdömda böter och alternativyrkanden i avgjorda mål ... 22
Figur 5: Tid mellan sista transaktion och sanktionsföreläggande ... 23
Figur 6: Tid mellan sista transaktion och strafföreläggande ... 24
Figur 7: Fördelning av marknadsmanipulation utifrån handelsplats... 25
Figur 8: Linjär regression - Tid mellan överträdelse och sanktionsföreläggande ... 29
Förkortningar
CFD CFTC EBM e-CFR FAO FI FN KompL
LHF MAD II
MAR
MmD
MmL
MTF SEC SMV
Contract for difference
Commodity Futures Trading Commission Ekobrottsmyndigheten
Electronic Code of Federal Regulations
Food and Agriculture Organization of the United Nations Finansinspektionen
Förenta Nationerna
Lag (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning
Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument
Europaparlamentets och rådets direktiv nr 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektiv) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan
Lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
Multilateral Trading Facility
United States Securities and Exchange Commission
Lag (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Följande transaktioner är de första i Sverige som ligger till grund för att Finansinspektionen (FI) utfärdar en administrativ sanktion mot marknadsmanipulation. Klockan är 10:43 onsdagen den 1 mars 2017. Stockholmsbörsen har öppnat på plus och kommer senare under dagen att stänga på +1,35%.
En person genomför ett antal transaktioner på värdepappersmarknaden i prospekteringsbolaget Botnia Exploration. På mindre än en timme har transaktionerna resulterat i en vinst på 8 332 kr. Senare samma dag, på eftermiddagen vid klockan 15:27 fortsätter samma person handla på Stockholmsbörsen nu i skidanläggningsföretaget SkiStar. Efter drygt åtta minuter har handeln resulterat i en vinst på 4 008 kr. Fyra månader senare visar det sig att transaktionerna har otillåtet tryckt upp kursen för att uppnå ett mer förmånligt pris. Personen åläggs att betala en sanktionsavgift på 400 000 kr. (FI Dnr 17-4042)
Finansinspektionen utfärdade sanktionsföreläggandet med stöd av en ny lag som trädde i kraft 1 februari, en månad före händelserna. Personens handel har enligt FI förväntat skapa falska eller vilseledande bilder av tillgång och efterfrågan på priset av aktien, genom att handelsorderna inlett eller förstärkt en trend. Personen fick i slutändan återföra den vinst som uppkommit plus den utfärdade sanktionsavgiften - sammanlagt 412 340 kr.
Aktiemarknaden består av två delar; primärmarknaden där bolag säljer befintliga eller nyemitterade aktier och sekundärmarknaden där tidigare emitterade värdepapper kontinuerligt prissätts genom handel på en handelsplats. Aktiemarknaden fyller en rad viktiga funktioner för vårt samhälle. Den har en central roll i att möjliggöra och effektivisera kapitalanskaffningen för företag på primärmarknaden.
Sekundärmarknaden är en bärare av information som fungerar som vägledning för prissättning på primärmarknaden men också övriga delar av ekonomin. Vikten av att säkerställa en effektiv handel och ett rättvist pris på sekundärmarknaden är därför av stor betydelse. Även om aktiehandeln på olika handelsplatser, som till exempel Stockholmsbörsen, utgör en bråkdel av det totala marknadsvärdet av börsens noterade bolag signalerar det en vägledning till primärmarknaden. En manipulerad aktiekurs kan därför ha stora implikationer på kapitalanskaffningsprocesser och förtroendet för aktiemarknaden i stort. (Nationalencyklopedin, 2020) (Prop. 2004/05:142 s.40)
Insiderhandel, som är en form av marknadsmissbruk, har tidigare argumenteras både för och emot ett förbud. Argument mot ett förbud av insiderhandel är att marknaden blir mer effektiv och bättre
avspeglar tillgångens värde. Senaste årtiondena har fokus legat på rättvisa och förtroende vilket har varit argument för ett förbud mot insiderhandel. Till skillnad från insiderhandel har marknadsmissbruk genom marknadsmanipulation entydigt en negativ påverkan på marknadens effektivitet då manipulationen tenderar att driva kurserna från det ekonomiska värdet av tillgången. (Prop.
2004/05:142 s.40)
I det här arbetet genomförs en kartläggning av marknadsmanipulation på den svenska aktiemarknaden från och med införandet av marknadsmissbruksförordningen, förkortat MAR Europaparlamentet och rådets förordning om marknadsmissbruk (596/2014), och dess tillämpning i svensk lag. Handeln i Botnia Exploration och SkiStar exemplifierar ett utfall av den nya lagstiftningen och det nyinförda sanktionssystemet mot oaktsamma överträdelser gällande marknadsmanipulation. I arbetet kommer även omfattningen av den uppsåtliga manipulationen på värdepappersmarknaden att kartläggas.
1.2 Syfte
Betydelsen för en förtroendeingivande och effektiv värdepappersmarknad är stor för samhället i allmänhet. Eftersom en ny marknadsmissbrukslagstiftning trädde i kraft 1 februari 2017 är det nu intressant att undersöka hur regelverket faktiskt har tillämpats i praktiken. Tidigare arbeten som skrivits i samband med införandet har undersökt hur lagen skulle tolkas och kunna tillämpas både när det gäller insiderhandel och marknadsmanipulation.
Syftet med det här arbetet är att kartlägga marknadsmanipulation på den svenska värdepappersmarknaden. Genom att kartlägga manipulationen hoppas vi kunna få en bild av dess omfattning och hur marknaden teoretiskt skulle kunna påverkas. Vi anser det vara intressant att undersöka hur de juridiska påföljderna har kvantifierats och skiljer sig mellan oaktsamma överträdelser samt uppsåtliga brott.
1.3 Avgränsningar
Marknadsmanipulation och bekämpningen av den har stor betydelse och kan analyseras akademiskt utifrån många olika perspektiv. Det har därför varit viktigt för oss att avgränsa arbetets omfång för att fullfölja arbetet enligt tidsplan. Hur arbetet skulle kunna utvecklas vidare går vi in på under avsnitt 5.4 Fortsatt forskning.
Vi har avgränsat arbetet till att fokusera på marknadsmanipulation på den svenska aktiemarknaden.
I kartläggningen har vi fokuserat på de överträdelser som har omfattats i bestämmelser från SMV och KompL. Lagföringar som skett med stöd av MmL under tidsperioden har därför ej kartlagts.
Kursmanipulativa överträdelser enligt 9 kap. 9 § brottsbalken behandlas kortfattat i arbetet men ej i kartläggningen.
Det är viktigt att poängtera att det här arbetet ej är av juridisk karaktär och främst kommer att fokusera på marknadsmanipulation med en finansiell och ekonomisk utgångspunkt. Genom att specifikt kartlägga typ av marknadsmanipulation och handelsplats där manipulation sker anser vi kunna dra viktiga finansiella och ekonomiska slutsatser, som kan härledas tillbaka till syftet. Däremot är det viktigt att redogöra för lagstiftningen i arbetet då den har en central roll i förståelsen för helheten.
1.4 Disposition
Denna kandidatuppsats börjar med kapitel 1, där läsaren introduceras till ämnet genom en kort bakgrund följt av uppsatsens syfte samt de avgränsningar som arbetet förhåller sig till. Efter det följer kapitel 2, där arbetets metod redovisas. Kapitel 3 inleds med en kortare beskrivning av de definitioner som är relevanta för arbetet kopplat till marknadsmanipulation. Därefter följer en sammanfattning av relevant internationell historia kring marknadsmanipulation, en kortare beskrivning kring handelsplatser i Sverige samt tidigare och gällande svensk lagstiftning. Kapitel 4 tillägnas åt empiri och inleds med en kortare inledning. I denna inledning finns tabeller och figurer beskrivna. Kapitlet fortsätter sedan med att redogöra för de olika typer av straff- och sanktionsförelägganden som kartläggningen är uppdelad i. Detta följs av kapitel 5 där resultatet av arbetet redovisas följt av en diskussion. Arbetet avslutas med en kortare slutsats i kapitel 6.
2. Metod
2.1 Val av metod
En kvantitativ metod bygger på objektiva mätningar och statistik samt matematisk eller numerisk analys av data som samlats in genom enkäter, frågeformulär och undersökningar, eller genom att använda sig av befintlig statistisk data med hjälp av beräkningstekniker. Kvantitativ forskning fokuserar på att samla in numerisk data och dra allmänna slutsatser eller för att förklara ett visst fenomen. (Mujis 2010, 7). Genom att använda oss av en kvantitativ metod ges möjlighet att jämföra olika typer av marknadsmanipulation genom att kartlägga sanktionsförelägganden för att sedan kvantifiera data och på så sätt utvinna möjlig korrelation i bland annat sanktionsavgift och domslut.
Denna metod används först för att samla in samtliga godkända strafförelägganden från Ekobrottsmyndigheten, sanktionsförelägganden från Finansinspektionen och domar kring dessa förelägganden från tingsrätt och hovrätt. Datan från denna kartläggning används sedan för att till exempel jämföra fördelning av förelägganden, mäta genomsnittlig sanktionsavgift samt beräkna tid mellan sista transaktion och föreläggande. Datan samlas i Google Sheets och beräknas sedan med hjälp av programmet för att skapa grafer och tabeller som tydligt visar resultatet från kartläggningen.
2.2 Datainsamling
Rådatan från kartläggningen är i sin helhet från Ekobrottsmyndigheten Finansinspektionen, Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Då samtliga förelägganden och domar klassas som allmänna handlingar, med vissa begränsningar gällande integritet, är denna typen av datainsamling smidig och effektiv (Riksdagen, 2020). Inhämtning av sanktionsförelägganden har skett på Finansinspektionens hemsida. Strafförelägganden från Ekobrottsmyndigheten har fysiskt begärts ut på myndighetens huvudkontor och sedan skannats in för att underlätta kartläggningen. Domar från respektive domstol har begärts ut per telefon från respektive domstolsarkiv som sedan skickat handlingarna i digitalt format.
Teorin bygger på litteratur och lagrum. Litteraturen samlas in elektroniskt via tillgång till söktjänster för vetenskapliga artiklar och litteratur såsom Google Scholar och KTH Bibliotek. Då vi som studenter har nästintill obegränsad tillgång till dessa kraftfulla sökmotorer är inte utbudet en begränsning. Det som istället tas hänsyn till är relevansen av den litteratur som används samt att det finns en källkritisk aspekt till sökandet. Den litteratur som således används är bedömd som både relevant och tillförlitlig.
3. Teori
3.1 Definitioner
3.1.1 Viktiga begrepp och typer av marknadsmanipulation
Marknadsmissbruk:
Till att börja med är det viktigt att hålla isär begreppen på finansmarknaden. Det finns dels begreppet marknadsmissbruk, men även begreppet marknadsmanipulation som är det som kommer fokuseras på i detta arbete.
Marknadsmissbruk definieras enligt Ekobrottsmyndigheten som “den gemensamma beteckningen för olaglig insiderhandel, obehörigt röjande och kursmanipulation”. (Ekobrottsmyndigheten 2020)
Marknadsmanipulation:
Marknadsmanipulation syftar på de olika typer av ageranden som leder till att marknaden manipuleras eller riskerar att vilseledas så att tillgång, efterfrågan eller marknadspriset påverkas. I en rapport från Finansinspektionen (2018) beskrivs olika typer av marknadsmanipulationen enligt följande:
● Handel med små volymer, som ibland brukar kallas för “enpetare”, är samlingsnamnet för den typ av handel då en individ med relativt små poster försöker påverka prisbilden eller marknadspriset på ett visst värdepapper. Incitamenten till denna form av handel kan variera.
En person som äger ett instrument kan vilja påverka kursen uppåt och ge sken av en högre värdering för att sedan kunna sälja innehavet till det högre priset. En person kan också ha ett intresse av att köpa stora volymer, men låter sina inköp föregås av små sålda volymer för att få ner aktiens pris genom att ge intryck av att det finns säljintresse. (Finansinspektionen 2018)
● Handel med sig själv genom att lägga matchande köp- och säljorder i marknaden och på så sätt åstadkomma en affär där du är både köpare och säljare är en typ av marknadsmanipulation.
Detta eftersom andra investerare kan få en felaktig bild av ett värdepappers egentliga pris och omsättning. Ett exempel på en handel med sig själv är att en privatperson lägger en köporder från sitt privata värdepapperskonto och samtidigt en matchande säljorder på sitt företagskonto. (Finansinspektionen 2018)
● Momentum ignition eller vilseledande order genom att lägga köp- eller säljorder som aldrig varit avsedda för avslut i syfte att påverka prisbilden räknas också till marknadsmanipulation. Detta eftersom det ger en felaktig bild av utbud eller efterfrågan då ordrarna inte representerar ett verkligt köp- eller säljintresse. (Finansinspektionen 2018)
Utöver de ovanstående typerna av manipulation har nya kategorier dykt upp på senare år. Det kan röra sig om spridning av vilseledande information om ett värdepapper på nätet eller handel i samma instrument fast på flera olika handelsplattformar. För samtliga typer av manipulation lägger FI extra vikt på att utreda manipulation vid specifika tidpunkter. Det beror på att vissa tidpunkter anses utgöra viktiga referensvärden vid specifika avstämningspunkter. Exempelvis anser Finansinspektionen (2018) att handelsdagens början och slut betraktas mer känsliga, då öppnings- respektive stängningspriset etableras. Det är viktigt att säkerställa att dessa tidpunkter ej utsätts för manipulation då en del investerare använder sig av dessa referensvärden som en del i deras investeringsbeslut (Handelsbanken, 2020).
3.1.2 Begrepp inom etik och moral
“Principal-agent”-problemet är en prioriteringskonflikt mellan en huvudman (principal) och en person som agerar å dennes vägnar (agent). Problemet uppstår när agenten agerar på ett sätt som missgynnar eller på annat sätt ej tillgodoser principalen. Detta sker eftersom agenten kan agera utan konsekvenser för den själv. (Investopedia, 2020)
“Adverse selection” avser generellt en situation där säljare har information som köpare inte har, eller vice versa. Det förstnämnda är dock den vanligare situationen. Oftast beror detta på asymmetrisk information, även kallat informationsfel, som inträffar när en part i en transaktion har större materiell kunskap än den andra parten. (Investopedia, 2020)
3.2 Teori och historia
När man hör ordet marknadsmanipulation går tankarna snabbt och ofta till modern marknadsmanipulation. Att driva upp priser med hjälp av vilseledande information på sociala medier eller kanske lägga vilseledande ordrar. Men för att förstå vad problemet är och hur det påverkar marknaden är det bra att känna till hur det har utvecklats över tid. Att manipulera en marknad är nämligen inget nytt fenomen, tvärtom. Man kan nämligen spåra marknadsmanipulation och försök av civilisationer att kontrollera detta så långt tillbaka som till antiken.
3.2.1 Marknadsmanipulationens ursprung
FN har konstaterat att man redan år 306 f.Kr, i forntida Egypten, försökte reglera priser på korn. För att undvika missbruk och manipulation satte härskarna fasta priser på råvaran. (Food and Agriculture Organization of the United Nations 2011, 255). I rapporten noterar man även att en grupp av handlare ställdes inför rätta i Aten år 386 f.Kr., åtalade för hoarding och maskopi, vilket stridde mot stadens lagar. Aristoteles skrev att det var vanligt i antikens Grekland att handlare köpte upp all kvantitet, eller en övervägande del, av en vara för att sedan pressa upp priserna och på så sätt göra en stor vinst. I ett av de första rapporterade fallen av sådan manipulation skriver Aristoteles att en man vid namn av Thales, omkring 300 f.Kr., köpte upp samtliga olivpressar i städerna Thios och Miletos genom köpekontrakt som han köpt med lånade pengar. Det året blev det en god skörd vilket gjorde att Thales kunde pressa olivodlare på pengar genom att markant öka priserna för att använda pressarna (Markham 2013, 9). År 483 utfärdade den romerska kejsaren Zeno en förordning till praetorianprefektet i Konstantinopel som förbjöd manipulation på stadens marknader (Van Smith 1981, 3). På 600-talet förbjöd Islam som en av sina principer “spekulativa aktiviteter”, gharar på arabiska. Den Talmudiska lagen förbjöd hoarding och överdrivna vinster för handlare (Food and Agriculture Organization of the United Nations 2011, 256).
I 1200-talets England gjordes marknadsmanipulation olagligt på ett mer modernt sätt. För att reglera handeln förbjöd man forestalling, regrating och engrossing (Herbruck 1929, 366). En forestaller var en spekulant som eftersträvade att göra en vinst genom att köpa varor på väg till marknaden eller “på något vis försöka öka priset på den varan genom att övertyga människor att inte komma till marknaden eller inte sälja varor på marknaden.”. En regrator var en person som köpte en vara på en marknad och sålde den för vinst på en annan marknad. En engrosser var en spekulant som köpte upp stora andelar av en vara för att sedan sälja dessa för vinst (Herbruck 1929, 366). Redan på 1200-talet började lagstiftare uttrycka sig som att denna tidiga form av manipulation väckte anstöt då det “det uppfattades som skadligt för samhället och allmänheten att en eller två mäktiga personer hade makten att sätta priset på en vara och höja priserna utan andra skäl än att tjäna mer pengar” (Herbruck 1929, 367).
Synen på dåtidens marknadsmanipulation blev värre med tiden och under andra halvan av millenniet började styrandet i länder runt om i Europa förstå att manipulationen utgjorde en stor och skadlig roll i prissättningen av handelsvaror, vilket bland annat kan återfinnas i lagstiftning från Frankrike i början av 1700-talet (de Vauplane & Simart 1997, 206). Rent allmänt ansågs de personer som manipulerade marknader som illa omtyckta av samhället. År 1776 skrev Adam Smith i The Wealth of Nations, ett verk som influerade ekonomer och författare så som Karl Marx och Alexander Hamilton, att den allmänna
rädslan och ilskan om engrossing och forestalling kunde jämföras med den allmänna uppfattningen om trolldom under tiden då häxjakt pågick några sekel tidigare. (Smith 1776, 229)
3.2.2 The Martin Act, The New Deal och Dodd-Frank Act
Drygt 150 år senare var handeln i aktier och optioner etablerad och i och med detta utvecklades marknadsmanipulation till något som mer liknar dagens. Mellan 1890 och 1920 lades det i USA fram omkring 200 motioner om reglering för optioner och terminer utan någon framgång eller lagändring (Markham 2013, 44). 1921 genomfördes dock en lagändring genom något som skulle komma att kallas The Futures Trading Act of 1921 (Commodity Futures Trading Commission, 2020). I sin utredning fick den amerikanska kongressen påtryckningar från många människor som förespråkade att förbjuda handel med terminskontrakt helt. Kongressen valde dock att inte falla för påtryckningarna och satte istället upp ett system av regleringar och förbjöd all handel med terminskontrakt som bröt mot dessa regleringar (Commodity Futures Trading Commission, 2020). Senator Arthur Capper förklarade att denna lag behövdes för att “eliminera den handel på börsen som inte följde lagen om utbud och efterfrågan i en marknad som styrs av det” (Markham 2013, 44). Året efter, 1922, följde The Grain Futures Act of 1922 vilket till stor del byggde på 1921 års lag med mer specifika regleringar kring jordbrukshandel (Markham 2013, 50-51). Varför dessa två lagar är intressanta för att förstå uppbyggnaden av marknadsmanipulation och sedermera förstå problematiken och frågeställningen i detta arbete är för vad som händer år 1923. 1923 genomförs The Martin Act i New York vilket kortfattat innebar att nya regleringar infördes som för första gången gav praxis att väcka åtal mot marknadsmanipulation och liknande finansiella brott (Razzano, 2006). Adolf Berle, professor på Columbia Law School, beskrev lagarna om marknadsmanipulation i USA 1931 enligt följande:
(Markham 2013, 54)
“(1)a false representation made with the intent of affecting the market price was held to give rise to an action to anyone purchasing a security in the open market; (2) when false representation was shown to exist, something suspiciously like a presumption of intent to induce purchases was indulged; (3) though not definitely recognized by the courts, the mere act of a pretended purchase and sale without actual transfer of interest was generally recognized as such a false representation; and (4) the common law test served as a sufficient basis for a preventive statutory action under the New York General Business Law [the Martin Act].”
Lagar om marknadsmanipulation på en värdepappersmarknad befann sig i ett tidigt skede, men the Martin Act lade grunden till dagens lag om marknadsmanipulation.
Franklin D. Roosevelts genomförde en kampanj mot Wall Street år 1932 som sedan mynnade ut i reformen The New Deal år 1933. I sitt installationstal 1932, i skuggan av börskraschen år 1929, attackerade Roosevelt börserna för att bedriva verksamhet som var “organiserad girighet och slughet”
(Markham 2013, 66). Roosevelt skyllde “Den stora depressionen” på “härskarna av marknaderna för mänsklighetens varor” som “hade misslyckats genom deras egen tjurighet och deras egen inkompetens”. Han fortsatte sitt tal med att säga det måste finnas en “strikt övervakning” av investeringar och att det skulle bli ett “slut för spekulationer med andra människors pengar” (Yale, 2008). Detta ledde som tidigare nämnts till reformationen för bland annat Wall Street. Kortfattat innebar reformen att aktiemarknaden och stora delar av den finansiella marknaden ändrades helt med nya lagar, regleringar och förbud kring bland annat marknadsmanipulation (History.com, 2019).
Sammanfattningsvis delades de relevanta reformerna för manipulation upp i Security Exchange Act och Commodity Exchange Act som skulle komma att implementeras år 1934 respektive år 1936. Med den förstnämnda lagen tillkom SEC Rule 10b-5 som gjorde det olagligt för någon att, direkt eller indirekt;
utföra bedrägeri, lämna felaktiga uttalanden, utelämna relevant information eller på annat sätt bedriva affärsverksamheter som skulle lura en annan person i processen att genomföra transaktioner som involverar aktier och andra värdepapper (Electronic Code of Federal Regulations, 1934). Denna lag moderniserades år 2000 genom två kompletterande lagar för insiderhandel under namnen SEC Rule 10b-5-1 samt SEC Rule 10b-5-2. Lag 10b5-1 säger att när en person handlar baserat på materiell, opublicerad information begår denna person vad vi idag kallar insiderbrott. Lag 10b5-2 förklarar att en person som använder insiderinformation vid handel med värdepapper har begått värdepappersbedrägeri mot informationskällan även om personen inte är insider och att detta kan tillämpas även under icke-affärsmässiga omständigheter. Lagen anger vidare att en person som erhåller konfidentiell information är skyldig till förtroendeplikt.
Till följd av finanskrisen 2008 genomfördes en reform kallad Dodd–Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act eller Dodd-Frank förkortat. Reformens syfte var att skapa lagrum “för att främja USA: s finansiella stabilitet genom att förbättra ansvarsskyldighet och öppenhet i det finansiella systemet, för att avsluta
‘för stort för att misslyckas’, för att skydda den amerikanska skattebetalaren genom att avsluta bailouts, för att skydda konsumenterna från missbruk av finansiella tjänster och för andra syften.” (US Congress, 2010). Även om inte reformen i sig gjorde förändringar som direkt påverkade marknadsmanipulationens lagstiftning kom den att spela en roll i hur Commodity Futures Trading Commission, (CFTC) implementerade tidigare lagar i mål om manipulation. (Markham 2013, 313-314)
3.3 Handelsplatser i Sverige
Handel med värdepapper sker vanligtvis via banker som har medlemsavtal med de olika handelsplatserna där aktiebolagen har emitterat aktier för handel. Handelsplatserna delas in i reglerade marknader även kallat börser, med höga krav på rapportering av finansiell data samt flaggning för insiderhandel, samt MTF:er (Multilateral Trading Facility) med lägre minimikrav (Finansinspektionen, 2020). De reglerade marknaderna i Sverige är Nasdaq Nordic, som vanligtvis kallad för Stockholmsbörsen som bedrivs av Nasdaq Stockholm AB, och Main Regulated Equity (f.d NGM Equity) som drivs av Nordic Growth Market AB. MTF-plattformarna består av First North som drivs av Nasdaq, Nordic SME (f.d NGM Nordic MTF) och Spotlight Stock Market (f.d Aktietorget). Kraven för att noteras på en börs är höga och kan vara en dyr process för små och mindre etablerade företag. Det finns därför möjlighet att införskaffa kapital och få exponering genom emittering av aktier på en MTF. (Nasdaq, 2020)
3.4 Tidigare lagstiftning
Marknadsmanipulation har reglerats i svensk lag sedan 1997. I en ändring av lag (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF) kriminaliserades otillbörlig kurspåverkan (SFS 1996:1019). I och med införandet fanns det för första gången i svensk rätt ett vedertaget begrepp för kursmanipulation på värdepappersmarknaden (Hallberg, 2013). Kriminaliseringen omfattade skenavtal och dolda avtal som ingicks med avsikten att otillbörligt påverka priset på värdepappret (Prop. 1995/96:215, 190).
Behovet av reglering var stort under 90-talet då aktiehandeln ökade, speciellt från utländska investerare. Sverige hade vid tidpunkten ett väl utformat regelverk kring värdepappersmarknaden, däremot ansågs det finnas luckor i lagstiftningen gällande kursmanipulativa operationer på marknaden.
Särskilt framhävande blev dessa luckor när man jämförde med regelverket i de anglosaxiska länderna, speciellt Storbritannien och USA (SOU 1994:68, 69).
3.4.1 Insiderstrafflag
1 januari 2001 ersattes bestämmelserna om otillbörlig kurspåverkan i LHF av 9 § i Insiderstrafflagen (SFS 2000:1086). Det som ändrades från bestämmelserna i LHF var införandet av straffbarhet för ringa fall av otillbörlig kurspåverkan. Lagen gällde fram till 1 juli 2005 och ersattes av marknadsmissbrukslagen.
3.4.2 Marknadsmissbrukslagen
Lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument
(MmL) trädde i kraft 1 juli 2005 och innehöll nya bestämmelser som behövdes för att implementera första marknadsmissbruksdirektivet, förkortat MmD (Prop. 2004/05:142, 1). Brottsrubriceringen ändrades från otillbörlig kurspåverkan till otillbörlig marknadspåverkan. Den stora förändringen var att det inte längre ställdes något krav på att det förelegat någon direkt avsikt att påverka marknadspriset.
Kravet ändrades till att en borde ha insett att marknadspriset skulle påverkas. Lagen gällde fram till 1 februari 2017 då den ersattes av SMV och KompL.
De gamla bestämmelserna mot marknadsmanipulation återfinns i 8 § MmL. I lagparagrafens första stycke beskriver lagstiftaren att den som inser ägna sig att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument, döms för otillbörlig marknadspåverkan. Straffsatsen var högst två år men om brottet ansågs som grovt dömdes man till mellan sex månader och fyra års fängelse.
För att dömas för otillbörlig marknadspåverkan enligt 8 § 1 st MmL krävdes att man skulle inse att man ägnat sig åt marknadsmanipulation, man ska ha haft uppsåt till gärningen. Enligt första stycket kunde brottet även anses som ringa med en påföljd av böter eller fängelse i högst sex månader. Enligt 8 § 2 st MmL kunde man också dömas om man borde ha insett att man ägnat sig åt otillbörlig marknadspåverkan, man hade då agerat oaktsamt.
3.5 Nuvarande lagstiftning 3.5.1 Svindleri
Redan innan införandet av brottsrubriceringen otillbörlig kurspåverkan 1997, var vissa kursmanipulativa åtgärder kriminaliserade. Genom bestämmelserna i 9 kap 9 § brottsbalken är spridandet av vilseledande uppgifter till allmänheten i syfte att påverka priset på ett värdepapper straffbart. Den som bryter mot bestämmelsen döms för svindleri till högst två års fängelse. Även om SMV inkluderar bestämmelser för att motverka spridning av vilseledande information, tillämpas svindleri-paragrafen i brottsbalken med företräde om möjlighet finns (Prop. 1995/96:215, 195).
3.5.2 Marknadsmanipulation
Rapportering av misstänkta överträdelser gällande marknadsmanipulation ska göras av handelsplatser, värdepappersinstitut och andra finansiella företag enligt bestämmelserna i 7-11 §§ KompL till FI. Den nya lagstiftningen är uppdelad i ett straffrättsligt och ett administrativt system, som beskrivs i avsnitt
nedan. FI ska därför vid inkommen rapportering göra en bedömning om överträdelsen är brottslig och ska anmälas till EBM enligt 3 kap. 1 § SMV.
3.5.3 Det straffrättsliga förfarandet
4 § För marknadsmanipulation döms
1. den som genomför en transaktion, lägger en order eller annars agerar på ett sätt som ger falska eller vilseledande signaler avseende pris, tillgång eller efterfrågan på finansiella instrument eller spotavtal avseende råvaror som relaterar till instrumenten,
2. den som genomför en transaktion, lägger en order eller annars agerar på ett sätt som låser fast priset på ett eller flera finansiella instrument eller spotavtal avseende råvaror som relaterar till instrumenten, på en onormal eller konstlad nivå,
3. den som genomför en transaktion, lägger en order eller annars agerar på ett sätt som påverkar priset på finansiella instrument eller spotavtal avseende råvaror som relaterar till instrumenten, genom att utnyttja falska förespeglingar eller andra slag av vilseledande eller manipulationer,
4. den som sprider information som ger falska eller vilseledande signaler avseende pris, tillgång eller efterfrågan på finansiella instrument eller spotavtal avseende råvaror som relaterar till instrumenten, eller som låser fast priset på ett eller flera sådana instrument eller spotavtal på en onormal eller konstlad nivå, eller
5. den som sprider falska eller vilseledande uppgifter, tillhandahåller oriktiga eller vilseledande ingångsvärden eller på annat sätt manipulerar beräkningen av ett referensvärde.
Straffet är fängelse i högst två år.
Om brottet med hänsyn till omfattningen av manipulationen, gärningsmannens ställning eller övriga omständigheter är grovt, döms för grov marknadsmanipulation till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Om gärningen är ringa döms det inte till ansvar.
2 kapitlet 4 § lag (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden
Nuvarande lag (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden (SMV) trädde i kraft 1 februari 2017 och ersatte MmL. Införandet av SMV var nödvändigt för att vara i linje med införandet av Europaparlamentet och rådets antagna marknadsmissbruksförordning, förkortat MAR, och det nya marknadsmissbruksdirektivet, förkortat MAD II (Prop. 2016/17:22, 1-2).
I och med införandet av SMV ändrades brottsbeteckningen från otillbörlig marknadspåverkan till marknadsmanipulation, detta för att ha en mer direktivnära implementering av engelskans market manipulation som återfinns i både MAR och MAD II (Prop. 2016/17:22, 290). Även om de straffrättsliga bestämmelserna i praktiken ej skiljer sig i stor utsträckning från tidigare lagstiftning så har uppbyggnaden ändrats. Den mer generella och kortfattade formuleringen i 8 § MmL har blivit mer strukturerad och objektivt hållen för att underlätta tolkningen mellan det administrativa och det straffrättsliga förfarandet (Prop. 2016/17:22, 287).
Utöver namnbytet på brottsbeteckningen avkriminaliserades ringa överträdelser av marknadsmanipulation när SMV trädde i kraft. Kravet på att införa administrativa sanktioner enligt MAR föranledde lagstiftaren att skilja överträdelser som sker med oaktsamhet från det straffrättsliga förfarandet för att nu endast inkludera gärningar utförda med uppsåt. Överträdelser som sker på grund av oaktsamhet utreds av FI, som kan förelägga en person en sanktionsavgift. Misstänkta brottsliga överträdelser utreds av EBM (Prop. 2016/17:22, 105).
3.5.4 Handläggning av Ekobrottsmyndigheten
Anser åklagare vid EBM att brott föreligger avseende marknadsmanipulation, ska antingen ett strafföreläggande utfärdas eller åtal väckas i Stockholms tingsrätt (SFS 2016:1307). Strafföreläggande är ett alternativ till åtal, varvid påföljden är begränsad till böter eller villkorlig dom. Förutsättningen för att ett strafföreläggande vinner laga kraft är att det godkänns av den som erhåller föreläggandet (Åklagarmyndigheten, 2020). När böter döms ut bestämmer brottets allvar antalet dagsböter vilka kan variera mellan 30 och 150 st. Storleken på respektive dagsbot bestäms utifrån den tilltalades inkomst, förmögenhet, och dennes ekonomiska ställning i övrigt (SFS 2006:574).
Vid regelöverträdelser gällande handel med sig själv eller känd part skall åtal endast väckas om det är motiverat från allmän synpunkt enligt 3 kap 2 § 2 p. SMV. I övrigt ska åklagaren, när åtal väcks, även framställa alternativt yrkande om administrativ sanktionsavgift om det inte anses uppenbart obehövligt.
Detta prövas av rätten endast om det straffrättsliga förfarandet ogillas.
De nya bestämmelserna om alternativt yrkande i samband med åtal i 4 kap. SMV kritiserades innan införandet av både EBM och FI. I remissvar till lagförslaget menar myndigheterna att det administrativa systemet ej kommer att komma till användning i lika stor utsträckning om åklagare även kan yrka på administrativ sanktion i andra hand. FI uttryckte också att ett förslag utan alternativyrkande skulle föredras om inspektionen tillfördes tillräckliga resurser. Flera aktörer från näringslivet hävdade också att det strikta systemet skulle leda till otillfredsställande resultat. Bland dessa aktörer var Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen och handelsplatsen Aktietorget AB (nu Spotlight Stock Market). Aktörerna ansåg däremot att det skulle vara olyckligt om det ej fanns möjlighet att utfärda administrativ sanktion i de fall då den tilltalade gjort sig skyldig för en oaktsam överträdelse men frias från brott (Prop. 2016/17:22, 110).
3.5.5 Det administrativa förfarandet
Ett införande av administrativa sanktioner mot marknadsmanipulation i svensk rätt har argumenterats för både från nationellt och internationellt håll. FI och EBM har tidigare föreslagit att det straffrättsliga
systemet bör kompletteras med administrativa sanktioner för att systemet snabbt och enkelt kan leda till lagföringar. Dessa sanktioner skulle även effektivisera och säkerställa att lagföringen är likartad med andra EU-länder. Lagstiftaren har i samband med införandet av MmL 2005, ej infört administrativa sanktioner och gjort en annan bedömning. Att genom ett införande sänka bevisbördan i hopp om att fler skulle straffas menade lagstiftaren ej var förenligt med grundläggande rättsprinciper. Samtidigt ansågs det ej vara optimalt att en prövning av uppsåt eller oaktsamhet skulle åläggas en administrativ myndighet som FI (Prop. 2004/05:142, 41-42).
I en rapport från Internationella Valutafonden (IMF) 2011 framhäver IMF brister i den dåvarande svenska marknadsmissbrukslagstiftningen. I rapporten rekommenderar IMF en omfattande översyn av lagstiftningen (International Monetary Fund 2011, 28). IMF riktade speciellt kritik mot Sveriges bekämpning av marknadsmanipulation och att de straffrättsliga sanktionerna ej var tillräckligt avskräckande (International Monetary Fund 2011, 25).
Utifrån regeringens bedömning innebar införandet av MAR att administrativa sanktioner implementerades i svensk lagstiftning (Prop. 2016/17:22, 98). Samtidigt som SMV trädde i kraft 1 februari 2017, trädde lag (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning (KompL) också i kraft. 5 kap. 1 § 2p. KompL ger FI befogenheter att ingripa mot den som överträtt förbudet mot marknadsmanipulation i artikel 15 i MAR. Enligt 5 kap.
3 § 6p. KompL ska FI ingripa genom att utfärda en sanktionsavgift.
6 § För en överträdelse som anges i 1 § ska sanktionsavgiften som högst fastställas till det högsta av 1. för en juridisk person:
a) ett belopp som per den 2 juli 2014 i svenska kronor motsvarade 15 miljoner euro,
b) 15 procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller
c) tre gånger den vinst som den juridiska personen, eller någon annan, gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa,
2. för en fysisk person:
a) ett belopp som per den 2 juli 2014 i svenska kronor motsvarade 5 miljoner euro, eller b) tre gånger den vinst som den fysiska personen, eller någon annan, gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa.
5 kapitlet 6 § lag (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning
Den europeiska lagstiftaren anser att sanktionsavgifterna ska ha en avskräckande effekt (EU 596/2014, 71). Avgiftsbeloppen för överträdelser kan uppgå till 5 miljoner euro för en fysisk person och 15 miljoner euro för en juridisk person. Det är belopp som klart överstiger de straffrättsliga sanktionerna som döms ut i form av dagsböter. Sedan lagen trädde i kraft har de högsta avgifterna dock hamnat på
lägre summor, 400 000 kr för fysisk person och 2 000 000 kr för juridisk person. Mer om hur de administrativa sanktionerna har implementerats i praktiken går att läsa om i kapitel fyra.
3.5.6 Handläggning av Finansinspektionen
När sanktionen ska bestämmas ska FI ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är samt hur lång tid den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens konkreta och potentiella effekter på det finansiella systemet. I bedömningen vägs återkommande överträdelser in, men också den berörda personens finansiella ställning och, om det går att fastställa, potentiell vinst som har gjorts på grund av regelöverträdelsen (SFS 2016:1306).
Utfärdandet av en sanktionsavgift från FI sker i form av ett sanktionsföreläggande. I föreläggandet informeras personen om regelöverträdelsen samt hur stor avgift som ska betalas. Godkännes föreläggandet, gäller det som ett domstolsavgörande som har vunnit laga kraft. Inkommer inget godkännande inom utsatt tid eller om personen väljer att ej godkänna föreläggandet får FI väcka talan i Stockholms tingsrätt som får besluta om sanktion (SFS 2016:1306).
4. Empiri
4.1 Inledning
I följande avsnitt kommer vi att undersöka hur den aktuella lagstiftningen, som trädde i kraft i februari 2017, har applicerats i praktiken. Undersökningen är baserad på en kartläggning av samtliga godkända straff- och sanktionsförelägganden, från EBM respektive FI, samt domar från Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt fram till 15 april 2020. I statistik nedan gällande påföljd kommer endast lagakraftvunna förelägganden och domar att inräknas, om inget annat anges. De domar som ej har vunnit laga kraft i tingsrätten eller hovrätten är antingen pågående, dom finns från högre instans eller så har tidsperioden för överklagan ej löpt ut. Totalt uppgår antalet granskade förelägganden och domar till 136, varav 122 vunnit laga kraft, enligt tabell 1.
Tabell 1
Straffrättsliga förfarandet (EBM) Antal Antal laga kraft
Godkända strafförelägganden 28 28
Domar från Stockholms tingsrätt 9 7 Administrativa förfarandet (FI) Antal Antal laga kraft Godkända sanktionsförelägganden 64 64 Domar från Stockholms tingsrätt 27 17
Domar från Svea hovrätt 8 6
Kartläggningen har delats upp efter typen av marknadsmanipulation som brottet eller regelöverträdelsen innefattar. Det kan i vissa fall vara svårt att gruppera manipulationen eftersom varje företeelse är unik och kännetecknas av en varierande komplexitet. För att underlätta en analys av datan har vi ändå delat in typen av manipulation i tre kategorier som förekommer både på den straffrättsliga och den administrativa sidan. De tre typerna kommer att beskrivas vidare utifrån exempel i kartläggningen. Sett till antal lagakraftvunna förelägganden och domar är handel med små volymer den mest förekommande formen av marknadsmanipulation följt av handel med sig själv eller känd part och handel för att vilseleda, skapa eller bibehålla en trend.
4.2 Handel med små volymer
Vid kartläggning av denna typ av marknadsmanipulation har vi utgått från beskrivningen som återfinns i Finansinspektionens rapport om marknadsmissbruk från 2018 (Finansinspektionen, 2018).
Transaktionerna som genomförs med ett lågt ordervärde och leder till stora procentuella förändringar
sanktionsföreläggandet med ärendenummer FI Dnr 17-10482. En person har mellan 18 april 2017 och 28 juni 2017 genomfört 45 transaktioner med endast en (1) aktie i bolaget Gasporox AB, noterat på First North. Priset på de köpta aktierna varierade under transaktionsperioden mellan 9,15 kr och 12,45 kr. Överträdelsen resulterade i en sanktionsavgift på 100 000 kr.
Handel med små volymer har i kartläggningen också inkluderat handel där en större transaktion har genomförts med fler antal aktier men lett till att en liten del av köp- eller säljordern genererat en stor procentuell förändring i marknadspriset. Detta kan exemplifieras av sanktionsföreläggandet med ärendenummer FI Dnr 17-5767. En person har lagt en handelsorder om att köpa 5000 aktier i bolaget Everysport Media Group. Vid transaktionstillfället fanns endast 4999 st aktier till salu på 1,08 kr vilket i sin tur ledde till att transaktion av 1 aktie genomfördes på 1,14 kr. Överträdelsen resulterade i 200 000 kr i sanktionsavgift.
Handel med små volymer förekommer även i det straffrättsliga förfarandet om åklagare kan visa att gärningen har genomförts med uppsåt. Generellt är denna brottsliga handel med små volymer systematisk och långvarig. Exempel på denna typ av handel är händelserna i strafföreläggandet med ärendenummer EB-5343-18. Personen har i detta fall handlat aktier i bolaget Net Insight, noterat på Nasdaq Stockholms Mid-Cap-lista under tidsperioden 8 maj 2018 till 23 augusti 2018. Vid 109 tillfällen med köp av 200 aktier eller färre har personen höjt marknadspriset mellan 1 % - 3,8 %. Brottet resulterade i en påföljd av villkorlig dom och ett bötesbelopp på 85 000 kr.
4.3 Handel med sig själv eller känd part
Vid kartläggning av denna typ av marknadsmanipulation har vi utgått från beskrivningen som återfinns i Finansinspektionens rapport om marknadsmissbruk från 2018 (Finansinspektionen, 2018).
Typexemplet för denna form av handel är att en person genomför en eller flera transaktioner mellan egna konton på samma eller olika värdepappersinstitut. Transaktioner på den öppna marknaden mellan egna konton kan vilseleda investerare om tillgång och efterfrågan. Ska värdepapper flyttas mellan egna konton ska detta ske i kontakt med sitt värdepappersinstitut. Ett exempel på denna typ av regelöverträdelse finns i sanktionsföreläggandet FI Dnr 17-5296 där en person köpt och sålt aktier mellan egna konton i aktien Bergs Timber, noterat på First North och därefter ålagts sanktionsavgift på 25 000 kr.
Vi har i kartläggningen utökat benämningen från FI att även inkludera känd part i vår kategori då det återfinns transaktioner där person har handlat med vänner eller familjemedlemmar. Exempel på detta
är sanktionsföreläggandet FI Dnr 18-17163 där person under tre datum har sålt aktier i Logistri Fastighets AB, noterat på Spotlight Stock Market, till sin dotters konto. Under ett av datumen, den 5 september 2018, utgjorde personens transaktioner 90,4% av aktiens totala dagsomsättning.
4.4 Handel för att vilseleda, skapa eller bibehålla en trend
Under den här kategorin har vi inkluderat samtliga regelöverträdelser som ej går in under de två första kategorierna. Marknadsmanipulation i den här kategorin är generellt av en mer komplex karaktär och innefattar bland annat olika typer av momentum ignition, vilseledande ordrar, handel i samråd med annan, och handel i samma instrument på olika handelsplatser.
Ett exempel på denna typ av manipulation är transaktionerna i sanktionsföreläggandet FI Dnr 18- 3092. En person har under fyra olika datum köpt ett stort antal aktier i bolaget ISR Immune System Regulation Holding AB till ett värde på nästan 2,3 miljoner kr. Under handelsdagarna har personen även sålt aktier till en betydligt lägre transaktionsvolym jämfört med de genomförda köpen. Vissa av försäljningarna har påverkat marknadsvärdet negativt, så mycket som - 9,9 %. Incitament för denna typ av handel kan vara att vilseleda marknaden till en lägre kurs för att sedan köpa in sig på lägre nivåer.
En ny typ av kursmanipulation är handel i samma instrument på olika handelsplatser. Det enda exemplet på detta är domen i Stockholms tingsrätt med målnr B 12452-19, där en 34-årig man dömdes till villkorlig dom och 120 dagsböter á 100 kr. Mannen har handlat aktier i bolaget Anoto Group, noterat på Nasdaq OMX i Stockholm, samtidigt som han handlat CFD-kontrakt med Anoto som underliggande tillgång på handelsplatsen IG Market i London. Hans transaktioner och orderläggning på Stockholmsbörsen har möjliggjort att priset på CFD-kontraktet har kunnat påverkas, vilket resulterat i en vinst på 116 257 kr. Domen har ej vunnit laga kraft då tidsfristen för överklagan till hovrätten hade ej gått ut vid inhämtning av handlingar och inkluderas därför ej i statistiken nedan.
Skulle påföljden om 120 dagsböter däremot inkluderas hade det inneburit det högsta antalet utdömda dagsböter i kartläggningen.
4.5 Juridiska personer
Av kartläggningen kan vi konstatera att en (1) juridisk person förelagts sanktionsavgift under den undersökta tidsperioden. Resterande handlingar som granskats innefattar fysiska personer.
Aktiebolaget hade ägnat sig åt handel i värdepappret Dividend Sweden AB noterat på Nordic SME
2018, samt 2 och 3 januari 2019. Bolagets transaktioner under 28 december utfördes från 2,04 till 3,00 kr per aktie, vilket motsvarar en prisskillnad på 47,06 %. Stängningskursen för dagen, tillika året, etablerades av bolaget vilket FI särskilt framhäver i sanktionsföreläggandet. Bolagets transaktioner utgjorde 53,4 % av den totala omsättningen i aktien under den dagen. Bolaget etablerade sedan årets öppningskurs 2 januari och dagens stängningskurs 3 januari. Det godkända sanktionsföreläggandet är det största som har utfärdats och uppgår till 2 miljoner kronor. När FI har bestämt storleken på avgiften har de hänvisat till koncernens omsättning 2018 som uppgick till 347 miljoner kronor (FI Dnr 19-2347).
4.6 Storlek på de administrativa sanktionerna
Total har 8 985 000 kr godkänts eller dömts ut under den undersökta perioden fördelat på 87 stycken ärenden. Utöver sanktionsföreläggandet som är utfärdat till juridisk person på 2 miljoner kronor, varierar beloppen på sanktionsavgifterna till fysiska personer mellan 25 000 och 400 000 kr. Den genomsnittliga sanktionsavgiften till fysiska personer uppgår till 81 221 kr. Avgiften är generellt högst för handel för att vilseleda, skapa eller bibehålla en trend som har en genomsnittlig sanktionsavgift på 226 667 kr, följt av handel med små volymer som har en genomsnittlig sanktionsavgift på 79 104 kr och sist handel med sig själv eller känd part med den lägsta genomsnittliga avgiften på 62 813 kr.
Figur 1: Storlek på sanktionsavgift fördelat efter typ av marknadsmanipulation (fysiska personer) Källa: Finansinspektionen, Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt
Av figur 1 går det att utläsa att handel med små volymer är överrepresenterad sett till antal men även summan av samtliga sanktionsavgifter per kategori. Antalet sanktionsavgifter kopplade till handel med små volymer uppgår till 67 st och utgör 78 % av det totala antalet sanktionsavgifter. Summan av avgifterna i kategorin uppgår till 5,3 miljoner kronor vilket utgör 76 % av den totala summan av sanktioner mot fysiska personer.
4.7 Påföljder vid straffrättslig regelöverträdelse
Samtliga lagakraftvunna domar och strafförelägganden har resulterat i en villkorlig dom förenat med böter på mellan 2 500 och 100 000 kr enligt grafen nedan. En (1) person har åtalats för grov marknadsmanipulation, men är också den enda som frikänts i kartläggningen. Den friande domen är överklagad till Svea hovrätt och har därmed ej vunnit laga kraft (Stockholms Tingsrätt B 15453-17).
Antal strafförelägganden och domar gällande straffrättsliga överträdelser uppgår till 35 st med en total bötessumma på 1 172 700 kr under den undersökta perioden enligt grafen nedan.
Figur 2: Storlek på böter fördelat efter typ av marknadsmanipulation - Källa: Ekobrottsmyndigheten
Likt den administrativa sidan, ser vi i figur 2 en överrepresentation av regelöverträdelser innefattande handel med små volymer som uppgår till 27 i antal och 77 % av samtliga förelägganden och domar.
Andelen regelöverträdelser innefattande handel med små volymer är näst intill identiskt mellan de administrativa och straffrättsliga systemen. Andelen ärenden gällande handel för att vilseleda, skapa eller bibehålla en trend har däremot ökat till 20 % samtidigt som handel med sig själv eller känd part har minskat till 3 % i förhållande till det administrativa förfarandet.
Figur 3: Antal dagsböter efter typ av marknadsmanipulation - Källa: Ekobrottsmyndigheten
Eftersom summan av böterna delas upp i antal dagsböter multiplicerat med storleken på respektive dagsbot är det även intressant att titta på antalet dagsböter fördelat på de tre olika kategorierna.
Fördelen med att analysera antalet dagsböter är att man kan utvärdera graden av brottet. Till skillnad från de administrativa avgifterna, där den tilltalades ekonomi direkt vägs in i avgiften, kan frågan om ekonomisk ställning och brottets allvar separeras.
Antalet dagsböter har enligt figur 3 varierat från 30 upp till 110 st. Genomsnittet för antalet dagsböter uppgår till 73 st. Antalet dagsböter är relativt jämnt fördelat mellan de tre kategorierna. Det som skiljer sig från det administrativa förfarandet är att handel med små volymer inte bara utgör den kategorin med störst antal dagsböter men också det högsta genomsnittet på 74, jämfört med handel för att vilseleda, skapa eller bibehålla en trend på 70.
4.8 Yrkande om administrativ avgift i brottmålsprocessen
I det straffrättsliga förfarandet ska åklagaren när åtal väcks yrka på sanktionsavgift i andra hand.
Åklagaren har gjort en bedömning hur stor avgift som ska dömas ut om rätten anser att regelöverträdelserna är ringa. Dessa mål ger oss en inblick i hur relationen mellan bötesbelopp och sanktionsavgift ser ut i specifika fall.
