Representation av kvinnor och män i ett läromedel i engelska skrivet för årskurs 4 till 9

(1)

Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp

Lisa Eriksson

Handledare: Iva Lucic Examinator: Annika Hillbom

(2)

Denna kvantitativa innehållsanalys har undersökt representationen av kvinnor och män i läroböcker i engelska. Läroböckerna är skrivna för årskurs 4-9. Läroböckerna heter Happy year 4, Happy year 5, Happy year 6, Happy year 7, Happy year 8 och Happy year 9. De analyserade läroböckerna används i svenska skolor och är utgivna efter att lgr11 började användas. Analysen delades in i fem kategorier, vilka var; Yrken, Aktiviteter, Hemmet, Kända och historiska människor och Kläder. I analysen fann man en överrepresentation av kvinnor i hemmet. Det fanns fler män än kvinnor representerade i yrken. Männen hade även flera olika typer av yrken jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Fler kända och historiska män än kända och historiska kvinnor fanns representerade i läroböckerna. Fler män utförde aktiviteter jämfört med kvinnorna i läroböckerna. Denna överrepresentation av antingen män eller kvinnor i de olika kategorierna ledde till att jämställdheten i läroböckernas samt läroböckernas genusperspektiv ifrågasattes.

Nyckelord: Genus, läroböcker, representation, kön, engelska.

(3)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 5

2. BAKGRUND ... 5

3. LITTERATURÖVERSIKT ... 7

3.1.TIDIGARE FORSKNING ... 7

3.1.1. Representation av kvinnor och män i läromedel ... 7

3.2.TEORI ... 10

3.2.1. Genus som ett socialt konstruerat begrepp ... 10

4. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 12

5. METOD ... 12

5.1.METOD FÖR DATAINSAMLING ... 12

5.2.URVAL ... 13

5.3.MATERIAL ... 13

5.4.ANALYSMETOD ... 14

5.4.1. Bildanalys ... 14

5.4.2. Analys av skriften ... 15

5.5.REFLEKTION ÖVER METODEN ... 16

6. ANALYS OCH RESULTAT ... 17

6.1.YRKESLIVET ... 18

6.1.1. Analys av skrift ... 18

6.1.2. Bildanalys ... 19

6.1.3. Sammanfattning ... 20

6.2.AKTIVITETER ... 21

6.2.2. Bildanalys ... 22

6.3.HEMMET ... 22

6.3.1. Analys av skriften ... 23

6.3.2. Bildanalys ... 23

6.4.KÄNDA OCH HISTORISKA MÄNNISKOR ... 24

6.4.2. Bildanalys ... 25

(4)

6.5.KLÄDER ... 26

6.5.1. Bildanalys ... 26

7. DISKUSSION ... 27

7.1.”HUR SER PROPORTIONALITETEN UT I LÄROMEDEL I ENGELSKA MELLAN MÄN OCH KVINNOR?” OCH ”FINNS DET NÅGON SKILLNAD OCH I SÅ FALL HUR SER DENNA SKILLNAD UT GÄLLANDE HUR MÄN OCH KVINNOR REPRESENTERAS I LÄROMEDEL SKRIVNA FÖR OLIKA ÅLDRAR?” ... 27

7.2.”HUR ÄR MÄN OCH KVINNOR REPRESENTERADE I BILDER I LÄROMEDEL I ENGELSKA?” OCH ”HUR ÄR MÄN OCH KVINNOR REPRESENTERADE I SKRIFT I LÄROMEDEL I ENGELSKA?” ... 29

7.3.ÖVERGRIPANDE DISKUSSION AV RESULTAT ... 30

8. KONKLUSION ... 31

REFERENSLISTA ... 32

KÄLLMATERIAL ... 32

SEKUNDÄRLITTERATUR ... 32

BILAGA 1: KODSCHEMA ... 36

BILAGA 2: REPRESENTATION AV KVINNOR OCH MÄN I LÄROMEDLET ... 37

(5)

1. Inledning

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står följande:

”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. … Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.” (Skolverket, 2011:7).

Citatet ovan står skrivet i första kapitlet i läroplanen från 2011. När jag tänker tillbaka på mina år som lärarstudent så har många kurser innehållit detta men när jag läste engelska var denna aspekt av läraryrket frånvarande. Det citatet ovan berör ska vara inbakat inom alla ämnen i skolan men i min erfarenhet fann jag inte att man lika aktivt diskuterade jämställdhet och genusaspekter i engelskan när man gjorde planeringar eller höll i lektioner.

Ett fokus på jämställdhet var även frånvarande på de skolor som jag besökte på praktiken i engelskämnet.

Flera rapporter (Ohlander, 2010a:67-71; Ohlander 2010b:67-77; von Wright, 1999:45-58) har skrivits om hur representationen av män och kvinnor ser ut i olika läromedel som används i den svenska skolan. Slutsatsen som rapporterna har gemensamt är att fler män än kvinnor finns representerade i de läromedel som har undersökts. Detta strider mot läroplanen (Skolverket, 2011:7-20) som den svenska skolan ska arbeta med eftersom den svenska skolan ska förespråka jämställdhet mellan könen. Jag har inte läst någon rapport som berör genusaspekten i engelska läromedel som används i den svenska skolan. Eftersom jag under mina tidigare år som lärarstudent inte har kommit i kontakt med hur representationen av män och kvinnor ser ut inom engelskämnet, varken inom mina studier eller under min praktik, blir det intressant att se hur representationen ser ut mellan könen i läroböcker i engelska.

2. Bakgrund

Sverige anses vara ett av de länder som har kommit längst när det kommer till jämställdhet i samhället om man jämför med resten av EU (Bernhardtz, 2015). Även om Sverige är ett av de länder som har kommit längst i EU finns det fortfarande ojämställdhet kvar. Statistiska

(6)

centralbyrån tar bland annat fram statistik på jämställdhet (2016) och fann i sin undersökning 2016 att kvinnor tjänar mindre jämfört med män, att kvinnor arbetar mer deltid än män, att kvinnor tar ut längre föräldraledighet jämfört med män och att kvinnor är hemma och vårdar sjuka barn i större utsträckning jämfört med män. Detta i sin tur ledde även till en mycket lägre pension för kvinnor jämfört med för män.

Skolan har som skyldighet att minska ojämställdheten mellan könen (Skolverket, 2011:8) och förespråka jämställdhet. Personal på skolan ska vara medvetna om hur elever bedöms och bemöts på skolan så att kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter främjas. Skolverket säger att:

”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.” (Skolverket, 2011:8).

Eleverna har rätt att i skolan bli bemötta utifrån vem de är som person och inte utifrån det kön de tillhör. Detta ska stödja lärande och utveckling hos eleverna samtidigt som jämställdheten förespråkas. Skolverket anser att detta går hand i hand (Skolverket, 2017).

Ohlander (2010a:67-71; 2010b:67-77) har studerat flera läromedel i samhällskunskap och historia som finns tillgängliga för grundskolan och fann att kvinnor var underrepresenterade i dem. Detta kan vara ett område där jämställdheten i skolan kan granskas. Genom att granska de läromedel som används i skolan kan läraren välja material där representationen av könen motverkar de traditionella könsmönstren. Förut låg läromedelsgranskningen på staten (Calderon, 2015) men nu är det lärarna som kvalitetsgranskar läromedel. Från 1938 till 1974 granskades alla böcker som kunde komma att användas som läroböcker av staten genom att man till exempel såg över hur väl de överensstämde med den gällande kursplanen.

Granskningen skedde innan de gavs ut som läroböcker. Sedan 1991 har denna kvalitetssäkring legat på lärarna och granskningen sker efter att läromedlen har publicerats. Detta bidrar till lärarnas arbetsbörda. Lärares arbetsbörda har lyfts av lärare och lärarförbund samt belysts i

(7)

medier och av politiker de senaste åren (Hedenrud, 2013; Agrell, 2017; Fridolin, 2015;

Lärarförbundet, 2015).

Samtidigt som Sverige och den svenska skolan strävar mot ett jämställt samhälle där alla har samma möjligheter oberoende av kön hittar man spår av ojämställdhet i läromedel i samhällskunskap och historia. Denna brist på kvinnor (Ohlander, 2010a67-71; Ohlander, 2010b:67-77) i vissa läromedel bidrar till ytterligare en aspekt som lärare ska vara medvetna om vid val av läromedel vilket ökar deras arbetsbörda. På grund av detta blir det intressant att undersöka om ojämställdhet i läromedel som används i den svenska skolan även finns inom andra ämnen.

3. Litteraturöversikt

Under denna rubrik presenteras vetenskaplig litteratur, vetenskapliga studier och teoretiska perspektiv. Sökningen efter vetenskaplig litteratur och studier, samt teoretiska perspektiv, hämtades från vetenskapliga artiklar publicerade i olika vetenskapliga tidskrifter, rapporter och annan litteratur.

3.1. Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som har koppling till läromedel, genus och skapandet av genus.

3.1.1. Representation av kvinnor och män i läromedel

Enligt Blumberg (2008:345-361) bromsas jämställdhet i skolan av stereotyper gällande könsroller i läroböcker genom att bland annat förminska flickors prestationer. Klassrum med lärare som inte utmanar könsrollerna kombinerat med läroböcker som innehåller stereotypa könsroller anses bromsa jämställdhet i skolan mest. Dessa typer av läromedel går att hitta i skolor i många länder. Kvinnor är underrepresenterade i läromedel samtidigt som de innehar stereotypiska roller i hemmet och utanför. Män och pojkar framställs mer som imponerande, roliga och spännande medan kvinnor och flickor framställs som passiva och lydiga (Blumberg, 2008:345-361).

Elgar (2004:875-894) undersökte i sin studie proportionaliteten mellan män och kvinnor i läromedel i naturvetenskap utgivna i Brunei. Hon fann att män var representerade i större utsträckning jämfört med kvinnor och kopplade det till Walfords (1980:51-53) studie som

(8)

påvisade samma sak i läromedel i naturvetenskap 1980. Fast Elgars studie är gjord i en kultur som är olik den som finns i Sverige kan man se en överrepresentation av män i svenska läromedel. Detta kan kopplas till en undersökning gjord av Ohlander (2010a:67-71). I hennes rapport granskas fyra läroböcker och en lärarhandledning i historia utgivna i Sverige med fokus på representation av män och kvinnor. I granskningen framkom att få kvinnor var namngivna jämfört med männen. Bland annat förekom 14 namngivna kvinnor och 235 namngivna män i en av läroböckerna som granskades. I rapporten framkom även att kvinnors historiska insatser förbigås samt att deras insatser och förhållanden övervägande citeras från män och ur mäns synpunkt. Ohrlander (2010b:67-77) har även granskat läromedel i samhällskunskap utgivna i Sverige. Hon granskade fyra läroböcker och ett läromedel i samhällskunskap och fann att det fanns olikheter mellan de olika läromedlen. I en lärobok förekommer lika många illustrationer av kvinnor som män men däremot var fler män än kvinnor representerade i fotografier. I en annan lärobok var huvudpersonen oftast en man dock var texter om kvinnor inkluderade men de hade inte en lika framstående roll i läromedlet. I de två andra läroböckerna namngavs kvinnor mindre än män, i ena nämndes 56 män och 11 kvinnor vid namn och i den andra nämndes 19 män och en kvinna vid namn. En liknande rapport gjordes 1999 av von Wright (199945-58) där läromedel i fysik undersöktes.

Hon fann i sin undersökning att de flesta läromedlen i fysik valde att inte ha med kvinnliga forskare och tänkare. De läromedel som inkluderade kvinnor hade med tre återkommande kvinnliga forskare vilka var Hypatia, Marie Curie och Lise Meitner. Samtidig fann von Wright att män nämndes betydligt mer. Som mest nämndes 44 män vid namn i ett läromedel.

Visa läromedel försökte kompensera avsaknaden av kvinnliga forskare som omnämndes genom att använda bilder av kvinnor i läromedlen. Dock framställdes kvinnor ofta som konsumenter av fysik istället för skapare av kunskap och lärande.

Bilder används mycket i läromedel riktade till barn vilket Jackson och Gee (2005:115-128) studerat. De skriver att bilder är en kulturell källa som barn använder sig av för att förstå sig på genus och därför valde de att analysera 100 läseböcker som har använts i Nya Zealands skolor de senaste 50 åren. De valde att fokusera på hur män och kvinnor representerades i illustrationerna. De fann att trots att Nya Zealand har blivit mer jämställt speglades inte det i illustrationerna från de olika årtiondena. Inom hemmet porträtterades kvinnor som de som tog hand om hemmet och barnen medan mannen engagerade sig i barnens utomhusaktiviteter.

Mannen framställdes som den som arbetade och försörjde familjen. Detta återskapade den traditionella könsdiskursen samt en heteronorm syn på familjer. Pojkar porträtterades till

(9)

största del med traditionella maskulina särdrag. De beskrevs bland annat som äventyrare och idrottare. Flickorna porträtterades mer komplext då ju äldre de blev ju mer traditionellt maskulina särdrag hittades hos dem. Deras karaktärer innehöll en blandning av traditionellt maskulina och feminina drag.

Lee och Collins (2009:353-370) analyserade tio läromedel i engelska skrivna för det australienska klassrummet. De studerade förekomsten av manliga och kvinnliga karaktärer samt hur kvinnor och män porträtterades i hemmet och andra sociala miljöer.

Sammanfattningsvis fann de att författarna till läroböckerna hade använt sig av strategier för att undvika att porträttera män och kvinnor i stereotypiska roller. Bland annat genom att porträttera kvinnor till större grad i aktiviteter och olika typer av yrken än vad som gjorts tidigare i läroböcker. Dock fann Lee och Collins (2009:353-370) samtidigt att manliga karaktärer var vanligare i läroböckerna samt att kvinnorna och männen hade traditionella könsroller i hemmet.

Eilard (2008:413-437) har skrivit en avhandling där hon bland annat undersöker jämställdheten mellan könen i läseböcker som har använts i den svenska skolan de senaste 45 åren. Hon fann att förändringar började ske när jämställdhetsbegreppet introducerades i läroplanen. Innan hade männen och kvinnorna i läseböckerna traditionella könsroller.

Kvinnan framställdes som den som tog hand om hemmet medan mannen var en del av det offentliga. Efter introduktionen av jämställdhetsbegreppet förändrades till största del endast hur kvinnan framställdes. Kvinnan tog mer plats i offentligheten än tidigare men hon var fortfarande underordnad mannen. Maskulina drag gavs till de kvinnliga karaktärerna samtidigt som de förminskades till endast att vara en kropp genom kommentarer givna av manliga karaktärer i läseböckerna. Eilard såg dock att denna utvecklig där maskulina drag var de åtråvärda i huvudkaraktärerna bromsades i de nyaste läseböckerna som hon analyserade.

Feminina drag hos karaktärer blev mer framträdande. Dock förlöjligades ofta manliga karaktärer som klev in traditionella kvinnliga roller. Maskulinitet som norm och mannen som norm blev fortfarande påtaglig i många läseböcker.

Den tidigare forskningen som har tagit upp representationen av kvinnor och män i läromedel har undersökt läromedel i ämnen som samhälle, fysik och modersmål. Även om tidigare forskning har undersökt framställningen av kvinnor och män i olika läromedel som används i den svenska skolan har ingen tidigare forskning hittats gällande läromedel i engelska skrivna

(10)

för den svenska skolan. Därför är det intressant att se hur framställningen av kvinnor och män ser ut i läromedel i engelska.

3.2. Teori

Detta avsnitt kommer att presentera teorier vilka används för att diskutera resultatet av analysen.

3.2.1. Genus som ett socialt konstruerat begrepp

Inom sociologin talar Berger och Luckmann (1966:33-49) om socialt konstruerade koncept.

De använder ordet verklighet synonymt med det man uppfattar omkring sig och hur man ser på världen. Denna verklighet varierar beroende av vem det är som observerar den. Den verklighet som betraktas tas för givet av dem som lever i den och tolkar den. Denna verklighet förkroppsligas i människors tankar och handlingar. Utan dessa tankar och handlingar skulle inte den observerade verkligheten existera. Samtidigt är verkligheten beroende av var man befinner sig fysiskt och i vilken tid man befinner sig, samt i vilken grad man kan manipulera sin verklighet. Vidare delas verkligheten med andra genom olika typer av kommunikation som bland annat bygger på kunskap grundat i sunt förnuft. Berger och Luckmann (1966:65- 70) beskriver denna kunskap grundad på sunt förnuft som de normala och självklara rutinerna i vardagen vilka tas för givet. Dock kan denna verklighet ifrågasättas men det krävs stor ansträngning för att förändring ska kunna ske. När man interagerar med andra sker också en institutionalisering av verkligheten där beteenden kan tas för givet. Denna institutionalisering sker konstant och den är inte logiskt genomtänkt utan består av en gemensam syn på ett samhälles verklighet vilket Berger och Luckmann (1966:110-122) kallar ett samhälles dialekt.

Ett samhälles dialekt är ett socialt konstruerat koncept och därför är en individ inte en del av samhället hen föds in i utan blir en del av detta samhälle genom att lära sig dess dialekt. I ett samhälles dialekt ingår en könsuppdelning vilket gör genus till ett socialt konstruerat koncept.

Genus produceras och reproduceras konstant vilket man ofta benämner genom att säga ”göra kön” i studier om genus eller utbildning. Att ”göra kön” innebär att man bildar skillnader mellan män och kvinnor som inte är naturliga, essentiella eller biologiska (West &

Zimmerman, 1987:125-151). Skillnaderna uppstår endast för att man som individ anses borde inneha psykologiska böjelser och beteenden som det biologiska könet tilldelas socialt. Detta kan bland annat ses i den sociala konstruktionen av feminint och maskulint som används för att skilja könen åt samt att tilldela objekt eller yrken en feminin eller maskulin identitet. Detta kallar West och Zimmerman (1987:136) för könsroller. De förklarar i sin artikel att yrken som

(11)

till exempel doktor, sjuksyster och professor inte direkt har någon koppling till ett särskilt kön men många roller tilldelas ändå femininitet eller maskulinitet och därför används uttryck som

”kvinnlig läkare” och ”manlig sjuksyster”. West och Zimmerman (1987:140) behandlar även hur genus uppvisas och kopplar samman det med ett samhälles kultur. Kulturens idealisering av vad som anses feminint eller maskulint leder till en uppvisning av ett socialt accepterat beteende som man inte föds med utan lär sig då det är kulturellt betingat. Därför blir genus någonting man gör konstant, omedvetet och medvetet. Denna strikta uppdelning av könen leder till att människor delas in i facken man och kvinna och förväntningar på dem inom dessa fack leder till ett ansvar att stå till svars för beteenden som skiljer sig från det fack man tillhör.

Dock är det individuellt hur man ”gör kön” men bryter man mot rådande könsroller riskerar man att bli granskad utifrån de sociala strukturer som finns inom kulturen.

Hirdman (1990:75-76) kritiserar begreppet könsroller eftersom hon anser att det gör uppdelningen av män och kvinnor normativ samt återskapar och förstärker stereotyperna. Hon anser även att könsrollsteorin undviker maktförhållandet mellan könen. Istället för könsrollsteorin förespråkar Hirdman genussystemteorier. Genussystemteorier innefattar även maktförhållandet mellan mannen och kvinnan, samt reproduktionen av kvinnans underordning. Utöver detta ingår även att se genus som ett kulturellt arv som reproduceras och att det sociala systemet ger en förklaring till hur människor handlar. Genus ses inom genussystemteorierna som en process där människor formas till ett ”maskulint” eller

”feminint” genus. Denna process får institutionella konsekvenser eftersom den genererar institutioner och artefakter som återskapar ordning och mening samt ger genusformationerna legitimitet. På detta sätt återskapas hierarkier och olikheter mellan mannen och kvinnan där mannen blir överordnad kvinnan. Hirdman (1990:76-77) kallar de två genusen ”feminum”

och ”maskulinum” där feminum är det kvinnliga genuset och maskulinum är det manliga genuset. Feminum ses som maskulinums motsats i negativ mening. Denna jämförelse mellan könen där kvinnan jämförs med mannen leder till att mannen, eller maskulinum ses som norm (Hirdman, 2001:59-62). Den kvinnliga underordningen och att mannen ses som norm ingår i samhällets dialekt vilket leder till att genussystemet återskapas. Därav blir genus en kategori där människor delas upp i två grupper och för att skilja dem åt ges motsatta karaktärsdrag till de olika grupperna. Om man föds med ett manligt kön bör man tillhöra guppen män och inneha alla de karaktärsdrag som maskulinum innehåller. Det vill säga göra saker som anses maskulint och inneha maskulina egenskaper. Därför blir även sysslor, platser och egenskaper färgade av ett genus, de får en genusessens. En människa som utför maskulina sysslor och

(12)

befinner sig på maskulina platser bör vara en man med maskulina egenskaper. Detsamma kan sägas om femininum. Om en människa gör feminina sysslor och befinner sig på feminina platser bör hen vara en kvinna med feminina egenskaper. Genom denna indelning av kvinnor och män skapas en genusordning. Genusordningen driver kontinuerligt in kvinnor och män i olika rationaliteter. Rationaliteten kan vara av social, kulturell eller ekonomisk nödvändighet och kallas av Hirdman (2001:77-101) för genuskontrakt. Genuskontrakten går från generation till generation inom kulturer, Hirdman (2001:84-93) beskriver det som om de ärvs ned kulturellt och skapar ett kontrakt mellan maskulinum och femininum.

4. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka representationen av kvinnor och män i läromedel i engelska utifrån ett genusperspektiv.

1. Hur ser proportionaliteten ut i läromedel i engelska mellan män och kvinnor?

2. Hur är män och kvinnor representerade i bilder i läromedel i engelska?

3. Hur är män och kvinnor representerade i skrift i läromedel i engelska?

4. Finns det någon skillnad och i så fall hur ser denna skillnad ut gällande hur män och kvinnor representeras i läromedel skrivna för olika åldrar?

5. Metod

Under denna rubrik presenteras metoden som har valts för att analysera materialet. Även materialet kommer att presenteras under denna rubrik. Text kommer att användas för att prata om bild och skrift tillsammans. När endast skrift används betyder det att bilderna inte ingår i begreppet. När endast bild används betyder det att skriften inte ingår i begreppet.

5.1. Metod för datainsamling

Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys. En kvantitativ innehållsanalys valdes att göra eftersom det är en lämplig metod för att hitta mönster i större materiell där någonting i texten ska kvantifieras (Bergström och Boréus, 2009:43-48). Denna analysmetod överensstämmer med syftet och frågeställningen i denna undersökning. En innehållsanalys används även för att jämföra innehållet i ett material som ska analyseras med verkligheten (Bergström & Boréus, 2009:48-76). Detta stämmer in på syftet och frågeställningen i denna undersökning då resultatet av innehållet ska jämföras med genusteorierna som presenterades i

(13)

teorin. När man genomför en innehållsanalys använder man sig av kodscheman som analysinstrument (Bergström & Boréus, 200948-76). Ett kodschema har arbetas fram genom att man gör ett urval. Detta urval är det man väljer att studera i sin analys och består av kodningsenheter. Kodningsenheterna är de företeelser som räknas i materialet. De kodningsscheman som arbetades fram till detta material kan ses i Bilaga 1.

5.2. Urval

För att begränsa urvalet analyserades enbart läromedel i engelska som var skrivna för årskurs fyra, fem, sex, sju, åtta och nio. Dessa årskurser valdes eftersom grundskolans läroböcker skulle analyseras och få böcker finns att hitta i engelskämnet i klass ett, två och tre. Ett läromedel skrivet efter 2011 användes eftersom det är publicerat efter att den nyaste läroplanen började användas. Urvalet begränsades vidare genom att läromedel hämtades från samma förlag. Läroböcker från samma förlag valdes för att se om representationen av manligt och kvinnligt ändrades beroende på vilken årskurs böckerna var skrivna för. På detta sätt kunde man undersöka detta utan diskutera om olika förlag har olika sätt att presentera män och kvinnor i skrift och bild.

5.3. Material

Sex läroböcker i engelska har analyserats. Läroböckernas titlar samt antal sidor, bilder, analyserade sidor och analyserade bilder kan ses i Tabell1. Den skrift och de bilder som inte analyseras innehåller ingen kvinnlig eller manlig karaktär och har därför bortsätts från.

Tabell 1: Det läromedel som analyserats samt antal sidor och bilder som har analyserats.

Läromedel Antal sidor Antal analyserade

sidor

Antal bilder Antal analyserade

bilder

Happy year 4 93 77 172 114

Happy year 5 96 71 107 90

Happy year 6 96 75 59 28

Happy year 7 136 109 138 82

Happy year 8 136 130 112 81

Happy year 9 144 137 88 61

Samtliga läroböcker har givits ut av Gleerups.

(14)

5.4. Analysmetod

Ett kodschema och flera analysingångar har använts för att bredda analysen. Det kodschema som har använts kan ses i Bilaga 1. Analysingångarna valdes genom att titta igenom materialet som skulle analyseras. På så sätt byggdes en uppfattning om vad som kunde analyseras. Texten innehöll stereotypiska porträtteringar av män och kvinnor vilket förenklade analysen eftersom svårigheter gällande gränsfall vid kategoriseringen inte förekom. Både skrift och bild valdes att analyseras eftersom texter består av båda sorterna.

Skrift och bild existerar tillsammans i texten och skapar en helhet. Ordningen på analysen har därför ingen betydelse utan både analysen av skriften och bildanalysen ses som lika viktiga.

De olika metoderna kommer att presenteras och förklaras i de följande avsnitten.

5.4.1. Bildanalys

Flera analysingångar användes för att analysera bilderna. Samtliga bilder har studerats i läromedlen; omslaget, fotografier samt illustrationer. I bilderna har personerna som varit i fokus räknats och inte de som tillhör en större folkmassa där ingen person står ut från mängden. För att förenkla processen har ett kodschema arbetats fram (se Bilaga 1). De kodningsscheman som har gjorts har undersökt dessa kategorier:

• Antal män och antal kvinnor närvarande i bilderna.

• Vilka yrken som är närvarande och hur könsfördelningen ser ut i bilderna.

• Vilka aktiviteter som porträtteras samt deras könsfördelning i bilderna.

• Antal kända och historiska män och kvinnor som finns representerade i bilderna.

• Antal kvinnor och män som porträtteras i hemmet i bilderna.

• Vilka kläder som kvinnor och män porträtteras med i bilderna.

5.4.1.1. Yrken

Utöver fördelningen av män och kvinnor inom de olika punkterna ovan har andra kodenheter använts. De yrken som finns representerade i bilderna har antecknas. Fördelningen av antal kvinnor och män inom varje yrke har undersökts. De representerade yrkena har delats in i kvinnodominerade yrken, mansdominerade yrken samt neutrala yrken med hjälp av Statistiska centralbyråns rapport från 2017 (Statistiska centralbyrån, 2017:16-28). De yrken som anses kvinnodominerade är de yrken där kvinnorna är fler än männen enligt SCB:s statistik. De yrken som anses mansdominerade är de yrken där männen är fler än kvinnorna enligt SCB:s statistik. De yrken som ses som neutrala är de yrken där lika många män som kvinnor utövar

(15)

det enlig SCB:s statistik. Därefter har man kunnat undersökt fördelningen mellan antal kvinnor och antal män inom kvinnodominerade, mansdominerade och neutrala yrken i läroböckerna.

5.4.1.2. Aktiviteter

Aktiviteterna som kvinnor respektive män utför i läroböckerna räknas. Vilka aktiviteter som utförs antecknas samt antal kvinnor respektive män som utför respektive aktivitet.

5.4.1.3. Hemmet

Representationen av kvinnor och män inom hemmet har undersökts med hjälp av att följande kategorier:

• Antal kvinnor respektive antal män som lagar mat.

• Antal kvinnor respektive antal män som tar hand om/umgås med sina barn.

• Antal kvinnor respektive män som utför hushållssysslor.

• Antal kvinnor respektive män inom hemmet som arbetar.

• Antal kvinnor respektive män som har kontakt med skolan som deras barn går på.

5.4.1.4. Kända och historiska människor

Antal kända och historiska kvinnor respektive kända och historiska män räknas. Olika typer av kända och historiska människor antecknas samt antal kvinnor respektive antal män inom varje typ. Exempel på olika typer kan vara författare, vetenskapsmän/vetenskapskvinnor och musiker.

5.4.1.5. Kläder

Kläderna som kvinnorna och männen porträtterades med räknades.

5.4.2. Analys av skriften

Flera analysingångar användes för att analysera skriften. Karaktärer i läroböckerna är återkommande och presenteras flera gånger. Eftersom läroböckerna består av flera skrifter räknas en persons yrke en gång per skrift. Flera kodscheman arbetades fram för att förenkla processen (se Bilaga 1). De kodscheman som arbetades fram berörde följande kodningsenheter:

• Antal män och antal kvinnor som är närvarande i skriften.

(16)

• Vilka yrken som är representerade samt hur könsfördelningen ser ut i skriften.

• Vilka aktiviteter som är representerade i skriften samt deras könsfördelning i skiften.

• Antal kända och historiska män och kvinnor som finns representerade i skriften.

• Antal kvinnor och män som porträtteras i hemmet.

I skriften har ovanstående punkter analyserats på samma sätt som i bildanalysen. De kategorier som har analyserats i skriften är yrken, aktiviteter, hemmet samt, kända och historiska människor. Det vill säga samma saker har räknats och undersökts i punkterna ovan som i punkterna i bildanalysen. I Bilaga 3 redovisas representationen mellan kvinnor respektive män i olika yrken i respektive lärobok. I Bilaga 4 redovisas representationen mellan kvinnor respektive män gällande utövandet av olika aktiviteter i respektive lärobok. I Bilaga 5 redovisas representationen mellan kvinnor respektive män i hemmet i respektive lärobok. I Bilaga 6 redovisas representationen av kvinnor respektive män i typer av kända och historiska människor i respektive lärobok.

5.5. Reflektion över metoden

Eftersom flera texter jämfördes med varandra var det viktigt att texterna analyserades på exakt samma sätt. Om texterna inte bedömdes likadant skulle det leda till att analysen inte speglade det verkliga resultatet (Berger & Boréus, 2009:76-83). För att undvika detta gjordes analysen av texterna två gånger. Varje text analyserades två gånger per kodningsschema för att höja reliabiliteten hos analysen.

Kodningsschemat har endast använts av en person och därför är det oklart om andra kodare skulle avkoda materialet på samma sätt. På grund av detta blir det oklart om det finns en objektiv bedömningsmöjlighet (Berger & Boréus, 2009:76-83) hos de framarbetade kodschemana. Detta leder till att metodens reliabilitet blir oklar. Dock borde reliabiliteten öka vid dubbelkodningen.

Den mänskliga faktorn påverkar undersökningens validitet. Dock höjs validiteten hos metoden eftersom de kodscheman som arbetades fram utgick från undersökningens syfte och frågeställning. Eftersom kodschemana utgick från syftet med undersökningen samt undersökningens frågeställning ökar möjligheten att det som skulle undersökas undersöktes.

(17)

6. Analys och resultat

I detta kapitel presenteras resultatet av analysen.

I Tabell 2 presenteras antal kvinnor och män som fanns med i de olika läroböcker som analyserades. I tre av läroböckerna, Happy year 4, Happy year 5 och Happy year 7, var antalet kvinnor och män jämnt fördelade i skriften. Dock förekom fler män än kvinnor i alla läromedel förutom ett (Happy year 5) i skriften. Den lärobok med minst antal kvinnliga karaktärer i texten var Happy year 9, 26 % av karaktärerna i skriften var kvinnor medan resterande karaktärer var män.

Tabell 2: Antal kvinnor och män porträtterade i skrift i de analyserade läromedlen.

Läroböcker Antal

kvinnor Antal män Totalt Procent kvinnor

Procent män

Happy year 4 93 95 188 49 % 51 %

Happy year 5 77 74 151 51 % 49 %

Happy year 6 62 120 182 34 % 66 %

Happy year 7 86 96 182 47 % 53 %

Happy year 8 93 151 244 38 % 62 %

Happy year 9 54 156 210 26 % 74 %

Totalt 465 692 1157 40 % 60 %

I Tabell 3 kan man se antal kvinnor och män som porträtterades i bilderna i de olika läroböckerna. När antal män och kvinnor i bilderna i läroböckerna räknades upptäcktes det att varje lärobok innehöll fler bilder på män jämfört med kvinnor. Antalet kvinnor i Happy year 9 var 40 stycken av 152, det vill säga 26 % av karaktärerna i bilderna var kvinnor. Detta gjorde läroboken till den med minst antal kvinnor porträtterade i bilder procentuellt jämfört med de andra läroböckerna som analyserades. Happy year 7 innehöll flest kvinnor porträtterade i bilder procentuellt jämfört med de andra läroböckerna. 47 % av karaktärerna i bilderna i Happy year 7 var kvinnor och 53 % av karaktärerna i bilderna var män.

Tabell 3: Antal kvinnor och män porträtterade i bilder i de analyserade läroböckerna.

Läroböcker Antal

kvinnor Antal män Totalt Procent

kvinnor Procent män

Happy year 4 115 139 254 45 % 55 %

Happy year 5 77 100 177 44 % 56 %

(18)

Happy year 6 26 37 63 41 % 59 %

Happy year 7 99 111 210 47 % 53 %

Happy year 8 51 138 189 27 % 73 %

Happy year 9 40 112 152 26 % 74 %

Totalt 408 637 1045 39 % 61 %

Det finns ett större antal män jämfört med kvinnor i alla läroböcker förutom en. Männen syns och hörs mer jämfört med kvinnorna i texterna vilket samstämmer med samhällets bild av mannen som norm (Hirdman, 1999).

6.1. Yrkeslivet

Under denna rubrik kommer fördelningen mellan män och kvinnors deltagande i yrkeslivet att presenteras. Antal yrken där endast män respektive kvinnor är representerade kommer att redovisas för att se var endast kvinnor är representerade samt var endast män är representerade. Antal kvinnor i mansdominerade yrken samt antal män i kvinnodominerade yrken i texten kommer att presenteras. Se Bilaga 2 för att se kompletta listor på antal kvinnor och män i de olika yrken framskrivna i respektive lärobok.

6.1.1. Analys av skrift

Om inget yrke framgick hos en karaktär i texten bortsågs karaktären ifrån. Om man lade ihop resultatet från alla läroböcker hade 78 kvinnor i skriften ett yrke och 252 stycken män i skriften hade ett yrke vilket gav att 24 % av dem som hade ett yrke i skriften var kvinnor. I Happy year 4 och Happy year 5 hade fler kvinnor än män i skriften yrken och i de resterande läroböckerna hade fler män än kvinnor i skriften yrken. Dock var skillnaden större i de läroböcker där fler män än kvinnor hade ett yrke. I Happy year 9 hade 15 kvinnor i skriften ett yrke jämfört med 107 män med ett yrke. Procent kvinnor med ett yrke minskade ju högre upp i årskurserna läroboken var skriven för. Det fanns flest kvinnor med ett yrke procentuellt i Happy year 4 och minst antal kvinnor med ett yrke procentuellt i Happy year 9. Det omvända kan sägas om antal procent män med ett yrke. Där ökade antal procent män med ett yrke ju högre upp i en årskurs läroboken var skriven för.

Totalt hittades 49 olika yrken i skriften (se Bilaga 2). Kvinnorna var representerade i 28 yrken och männen i 38 yrken. De yrken i läroböckerna som det fanns kvinnor men inte män representerade i var au pair, sekreterare, stuntman/stuntkvinna, sjuksköterska, städare, designer, veterinär, ekonom och frisör. Statistiska centralbyråns rapport från 2015 inkluderade

(19)

alla dessa yrken förutom stuntman/stuntkvinna. De yrken i skriften som inte hade en representation av män var, enligt Statistiska centralbyråns (2017) rapport från 2015, överrepresenterade av kvinnor i yrkesstatistiken 2015. De yrken i skriften som det fanns män men inte kvinnor representerade i var astronaut, bagare, brandman, busschaufför, polis, filmproducent, programmerare, präst, soldat, snickare, uppfinnare, mekaniker, vaktmästare, konstnär, ingenjör, gruvarbetare, djurskötare och VVS-montör. Enligt Statistiska centralbyrån rapport från 2015 hade 16 av 18 av dessa yrken en överrepresentation av män i yrkesstatistiken. Därav var två av yrkena som endast män hade i läroböckerna överrepresenterade av kvinnor i yrkesstatistiken.

Av de 49 yrken som presenteras i skriften var 21 kvinnodominerade och 25 mansdominerade (se Bilaga 3) enligt Statistiska centralbyråns (2017) rapport om yrkesstatistik från 2015.

Resterande yrken dominerades varken av kvinnor eller män, eller så fanns de inte med i rapporten. Yrken som kvinnor hade i läroböckerna som enligt Statistiska centralbyrån (2017) var överrepresenterade av män var bonde, professionell idrottare, politiker, VD, skådespelare, professor, taxichaufför och advokat. Dock förekom det lika många eller fler män med dessa yrken i läroböckerna. De yrken som män hade i läroböckerna som enligt Statistiska centralbyrån (2017) var överrepresenterade av kvinnor var butikssäljare, bibliotekarie, författare, journalist, läkare, lärare, rektor, konstnär och djurskötare. Det förekom lika många kvinnor som män som var bibliotekarier, och det förekom fler kvinnor än män som var journalister och rektorer. Resterande kvinnodominerade yrken som män hade i läroböckerna representerades av fler män än kvinnor. De yrken som varken var kvinnodominerade eller mansdominerade enligt yrkesstatistiken framtagen av Statistiska centralbyrån 2015 var fler män än kvinnor representanter för i läroböckernas skrift.

Om inget yrke framgick hos en karaktär i bilden bortsågs karaktären ifrån. En lärobok har fler kvinnor med yrken än män med yrken representerade i bilderna. Resterande läroböcker har fler män med yrken än kvinnor med yrken representerade. Totalt sett är 37 av 205 personer med ett yrke kvinnor i alla analyserade läroböcker. Det vill säga 10 % av personerna med ett yrke i bilderna är kvinnor. Resterande personer med ett yrke i bilderna i läroböckerna är män.

Happy year 4 har procentuellt flest kvinnor med yrken representerade i bilder. 63 % av personerna med ett yrke i bilderna är kvinnor i Happy year 4. Happy year 6 har endast tre personer med yrken representerade i bilder. Dock är alla tre personer med ett yrke män.

(20)

Happy year 8 har procentuellt näst flest män med yrken representerade i bilder. 82 % av personerna med yrken i bilderna i läroboken är män.

24 yrken hittades i bilderna i läroböckerna (se Bilaga 2). Det fanns män representerade i 21 av 24 yrken i bilderna. I hälften av yrkena i bilderna fanns det kvinnor representerade. De yrken i bilderna i läroböckerna som det fanns kvinnor men inte män representerade i var rektor, skolkökspersonal och modell. Enligt Statistiska centralbyråns (2017) rapport från 2015 är de yrken som är representerade av kvinnor men inte män i bilderna i läroböckerna kvinnodominerade. De yrken som representeras av män men inte kvinnor är brandman, läkare, polis, politiker, präst, VD, professor, konstnär, konduktör, pilot, servitör och väktare.

Statistiskt sätt (Statistiska centralbyrån, 2015) är tre av dessa yrken kvinnodominerade och resterande mansdominerade.

Åtta av de 24 yrkena är enligt Statistiska centralbyrås rapport från 2015 (2017) kvinnodominerade. 13 av de 24 yrkena är mansdominerade och resten har inte inkluderats av statistiska centralbyrån eller så är det lika många män som kvinnor som arbetar med det yrket.

Fyra av de 12 yrken som kvinnorna i bilderna hade är enligt Statistiska centralbyrån mansdominerade. De mansdominerade yrkena som innehavs av kvinnor i läroböckernas bilder är astronaut, filmproducent, soldat, skådespelare och taxichaufför. Dock förekommer det fler män än kvinnor med dessa yrken i bilderna. De kvinnodominerade yrken som innehavs av män i bilderna i läroböckerna är butikssäljare, läkare, lärare, konstnär och servitör. Det är fler kvinnor som porträtteras som lärare och lika många män som kvinnor som porträtteras som butikssäljare i bilderna. Resterande kvinnodominerade yrken som män har i bilderna i läroböckerna saknar kvinnliga representanter. I de yrken som varken var kvinnodominerade eller mansdominerade enligt Statistiska centralbyrån fann man mer män än kvinnor i bilderna i läroböckerna.

6.1.3. Sammanfattning

Mannen porträtteras i största delarna av analysmaterialet som den person som deltar i offentligheten genom sitt yrke. Även kvinnorna i böckerna deltar i offentligheten genom sina yrken men eftersom de till största del är underrepresenterade inom flera yrkeskategorier leder det till att de inte får en lika framträdande roll som yrkesutövare. Man kan koppla detta till genusordningen där mannen förr sågs som den som arbetade medan kvinnan tog hand om

(21)

hemmet. Dock har denna syn på genus förändrats över tid men det finns fortfarande kvar en genusessens över detta område i analysmaterialet.

Ganska stora skillnader kan ses gällande olika årskurser. Både i skrift och bild ökar antal män procentuellt jämfört med antal kvinnor med ett yrke.

6.2. Aktiviteter

Under denna rubrik kommer fördelningen av aktiviteter mellan män och kvinnor att presenteras. Antal aktiviteter som utfördes av män men inte kvinnor kommer även att presenteras samt aktiviteter som utfördes av kvinnor men inte män.

Det övervägande antalet av personer i skriften som utförde aktiviteter var män. Endast en lärobok, Happy year 5, innehöll fler kvinnor än män procentuellt som utförde en aktivitet. 51

% av personerna som utförde en aktivitet i Happy year 5 var kvinnor. Happy year 6 var den lärobok som innehöll flest män som utförde en aktivitet procentuellt. 72 % av personerna i Happy year 6 som utförde en aktivitet var män. Totalt sett fanns det 207 kvinnor i läroböckerna som utförde en aktivitet och 309 män i läroböckerna som utförde en aktivitet.

Totalt hittades sjuttiofem olika aktiviteter som utfördes av kvinnor och/eller män i skriften.

Kvinnor fanns representerade i femtiotvå olika aktiviteter och män fanns representerade i sextiotre olika aktiviteter. I nitton av de olika aktiviteterna var majoriteten av utövarna kvinnor och i fyrtiofem av de olika aktiviteterna var majoriteten av utövarna män. I tjugotre olika typer av aktiviteter fanns det inga kvinnor representerade. Män fanns inte representerade i tretton olika typer av aktiviteter. Aktiviteter som utfördes av kvinnor men inte av män var att sy, att gå på disco, att fiska, att debattera, att banta, att gråta, att städa, att gå på fest, att utföra stunt, att surfa på internet, att laga mat och att sola. Aktiviteter som utfördes av män men inte av kvinnor var att bryta mot utegångsförbudet, att vandra, att jaga, att räkna, att röka, att åka snowboard, att kriga, att slåss, att bädda sängen, att bära saker, att bygga, att lära ut, att fotografera, att åka skridskor, att träna skytte, att paddla kanot, att kampa, att snickra, att trolla, att besöka museum, att flyga ett flygplan, att segla, att jonglera och att måla. Betydligt fler män gjorde olagliga saker som att slåss och bryta mot lagen. Aktiva aktiviteter som kräver att man inte sitter still så som till exempel att springa, att utöva en lagsport och simma utfördes i större utsträckning av män än kvinnor i läroböckernas skrift.

(22)

Happy year 7 var den enda lärobok där fler kvinnor än män utförde aktiviteter i bilder.

Resterande läroböcker innehöll fler män än kvinnor som utförde aktiviteter. Happy year 9 var den lärobok som procentuellt innehöll fler män som utförde aktiviteter jämfört med kvinnor som utförde aktiviteter.

Totalt hittades sextio olika typer av aktiviteter utförda av kvinnor och/eller män porträtterade i bilderna i läroböckerna. Kvinnor fanns representerade i trettiotvå olika typer av aktiviteter och män fanns representerade i femtiotvå olika typer av aktiviteter. I tretton av de olika typer av aktiviteter var majoriteten av utövarna kvinnor och i fyrtioen av de olika aktiviteterna var majoriteten av utövarna män. I tjugoåtta olika typer av aktiviteter fanns det inga kvinnor representerade. Män fanns inte representerade i åtta olika typer av aktiviteter. Aktiviteter som utfördes av kvinnor men inte av män var att sminka sig, att ta emot ett pris, att föra ett samtal, att simma, att ta hand om barn, att gå på en catwalk och visa upp kläder, att ramla och att laga mat. Aktiviteter som utfördes av män men inte av kvinnor var att hålla tal, att experimentera, att krocka med ett fordon, att uppträda, att flyga ett flygplan, att segla, att flyga drake, at måla, att jonglera, att surfa, att spela datorspel, att lyssna på musik, att åka skridskor, att leka, att kramas, att jaga, att intervjua, att snickra, att trolla, att spela spel, att springa, att skjuta, att raka sig, att fiska, att röka, att gråta, att kriga och att göra inbrott. I skriften fann man inga kvinnor som begick brott men det fanns fler kvinnor än män porträtterade i slagsmål i bilderna. Annars porträtterades aktiva aktiviteter som kräver att man inte sitter still så som till exempel att springa, att utöva en lagsport och simma i större utsträckning av män än kvinnor i läroböckernas bilder.

Eftersom flera typer av aktiviteter utförs av endast män respektive endast kvinnor leder det till att en genusessens färgar sysslorna. Denna genusessens leder till en genusordning i läroböckerna som delar in kvinnor och män i grupper där gruppen med män utför vissa typer av aktiviteter och kvinnor utför andra typer av aktiviteter. Samtidigt finns det aktiviteter som båda könen utför. Dock är många av dem antingen mans- eller kvinnodominerade i texterna.

6.3. Hemmet

Närvaron av kvinnor och män i hemmet samt vilka sysslor de utför kommer att presenteras under denna rubrik. Hemmet används synonymt med de sysslor som ska skötas, matlagning och barnskötande. Eftersom barnskötande ingår i räknas också män och kvinnor som umgås

(23)

med och tar hand om sina barn. I Bilaga 2 kan man se ifyllda kodscheman för representationen i hemmet mellan män och kvinnor i respektive lärobok.

6.3.1. Analys av skriften

I alla läroböcker förekom fler kvinnor än män som tog hand om hemmet. Störst skillnad fanns i Happy year 9. Där var en man och 11 kvinnor porträtterad i hemmet i skriften. Personerna tar bland annat hand om barnen, lagar mat och utför andra hushållssysslor. Happy year 4 och Happy year 5 hade flest män porträtterade i hemmet procentuellt. 37 % av personerna porträtterade i hemmet i Happy year 4 och Happy year 5 var män. Resterande personer porträtterade i hemmet var kvinnor.

Inga män porträtterade i hemmet lagar mat eller utför hushållssysslor i skriften. 18 kvinnor lagar mat och 2 kvinnor utför hushållssysslor i skriften i läroböckerna. Fler män än kvinnor i familjer har arbeten. 3 kvinnor med barn arbetar och 4 män med barn arbetar. Männen tar mest hand om och umgås med sina barn än någon annan syssla som ingår i hemmet. Dock tar kvinnorna hand om och umgås med sina barn 42 gånger i skriften medan männen gör det 17 gånger.

I alla läroböcker förekom det fler kvinnor än män som porträtterades i bilder i hemmet. I hälften av läroböckerna porträtterades endast kvinnor i bilder i relation till hemmet. Flest kvinnor porträtterades i bilder i hemmet i läroboken Happy year 8. Där porträtterades sex kvinnor och två män i hemmet. Flest män porträtterades i Happy year 7 och Happy year 8.

Båda läroböckerna innehöll två män som porträtterades i hemmet i bilder.

Inga män porträtterade i hemmet lagade mat eller utförde hushållssysslor i bilderna. Fyra kvinnor lagade mat och en kvinna utförde hushållssysslor i bilderna i läroböckerna. Fler män som tillhörde en familj än kvinnor som tillhörde en familj hade ett arbete. Två män i bilderna som hade familj och en kvinna i bilderna som hade familj hade ett arbete. Männen tog mest hand om barnen i bilderna där de porträtteras i hemmet. Dock tog kvinnorna som porträtteras i hemmet i bilder hand om barn tre gånger mer än männen.

(24)

Genuskontraktet mellan män och kvinnor gällande hemmet har inte utmanats i analysmaterialet. Kvinnorna är de som till största del sköter om hemmet och barnen i läroböckerna medan mannen inte har en lika framträdande roll.

6.4. Kända och historiska människor

Under denna rubrik kommer bilder och skrift från läroböckerna om kända och historiska människor att presenteras. De olika kategorier av kända människor som hittades var rekordhållare, konstnärer, astronauter, musiker, personer inom religioner, professionella idrottare, monarker, författare, uppfinnare, politiker, vetenskapsmän, upptäcksresenärer, magiker, savanter, ingenjörer, skådespelare, superhjältar och övriga kända personer från historian. Se Bilaga 2.

Totalt fanns det med 32 kända och historiska kvinnor och 191 kända och historiska män i all läroböcker vilket gav att 14 % av de kända personerna var kvinnor och 86 % av de kända personerna var män. Procentuellt fanns det flest kända kvinnor i Happy year 4. Happy year 4 var även enda läroboken som innehöll fler kända kvinnor än kända män. Dock innehöll Happy year 4 endast 3 kända personer. Happy year 9 innehöll färst kvinnor procentuellt. 8 % av de kända personerna i Happy year 9 var kvinnor. Procentuellt minskade antal kvinnor ju högre upp i åldrarna läroböckerna var skrivna för. Antal män ökade ju högre upp i årskurserna läroböckerna var tänkta att användas för.

Alla kategorier av kända personer som hittades i skriften hade manliga representanter.

Kvinnliga kända personer fanns i åtta av arton kategorier. Kategorierna som innehöll kvinnliga representanter var rekordhållare, astronauter, musiker, professionella idrottare, monarker, författare, politiker, superhjältar och övriga kända historiska personer. Männen var fler än kvinnorna i alla förutom en kategori. Det fanns fler kvinnliga superhjältar/superhjältinnor än män men det fanns en skillnad mellan hur de presenterades i läroböckerna. De manliga superhjältarna diskuterades av karaktärer i läroböckerna medan de kvinnliga superhjältinnorna hamnade i faktatexter efter diskussionen om de manliga superhjältarna. Vilket gav ett sken av att läroboksförfattarna ville inkludera kvinnor i kategorin men de valde inte att framställa dem tillsammans med de manliga superhjältarna utan skiljde kvinnorna från männen. I Happy year 9 behandlade ett kapitel musiker genom tiderna. I detta kapitel nämndes en kvinnlig musiker fyra gånger meden flera olika manliga

(25)

musiker och band bestående av endast män nämndes 61 gånger. Liknande mönster fanns i kategorierna politiker, författare och professionella idrottare. Kapitel från olika skönlitterära böcker fanns med i läroböckerna. 5 av 24 av författarna till kapitlen var kvinnor medan resterande skönlitterära kapitel var skrivna av män. De politiker som nämns i skriften består till största del av politiker och premiärministrar vilket resulterar i att nio av tio av politikerna i läroböckernas skrift är män.

Totalt fanns det färre kända och historiska kvinnor än kända och historiska män representerade i bilderna. I Happy year 4 fanns det endast en känd människa representerad i bilderna och det var en kvinna. Resterande läroböcker innehöll fler kända och historiska män jämfört med kända och historiska kvinnor.

Elva olika kategorier av kända och historiska människor hittades i bilderna i läroböckerna.

Kategorierna som hittades var musiker, skådespelare, professionell idrottare, uppfinnare, vetenskapsmän/vetenskapskvinnor, magiker, designers, rekordhållare, superhjältar, konstnärer och övriga historiska personer. Alla kategorier av kända och historiska människor som hittades i bilderna i läroböckerna hade manliga representanter. Fyra av de elva olika kategorierna hade kvinnliga representanter. De kategorier som hade kvinnliga representanter i bilderna i läroböckerna var musiker, skådespelare, rekordhållare och superhjältar. Det fanns flest kvinnor i kategorin skådespelare. Tolv kvinnliga skådespelare fanns representerade i bilder. I kategorin musiker fanns endast en kvinnlig musiker representerad fast det fanns ett kapitel om musiker från 1940-talet och fram till 2000-talet. I samma kapitel fanns det bilder på 28 stycken manliga musiker. Den kvinnliga musikern återkom tre gånger i kapitlet medan flera olika manliga musiker presenterades. Endast en kategori innehåll fler kvinnor än män.

Det fanns en mer kvinnlig rekordhållare än manliga rekordhållare representerade i bilderna i läroböckerna.

Genusordningen där synen på mannen som den som är ute i det offentliga förstärks under denna kategori. Huvuddelen av analysmaterialet innehåller en överrepresentation av kända och historiska män både i bild och skrift.