• No results found

Projektnytt nr 3.pdf Pdf, 269.8 kB.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Projektnytt nr 3.pdf Pdf, 269.8 kB."

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nr 3 • September 2000

Nykvarns kommun 155 80 Nykvarn Tel 08-550 930 60 Fax 08-550 930 60 E-post: kemsta@telia.com Projektledare: Ronald Bergman Redaktör: Gunnel Lindau

ProjektNytt

Turingen är på väg att läkas

Slut på studie- besöken för denna gång

Under hösten och våren fanns det möjlighet att göra guidade studie- besök vid arbetsplatsen i Brygghus- viken. Nu avslutas arbetena i vi- ken och den möjligheten upphör tills vidare. Information om studie- besöken gick ut till en rad olika in- stanser bland annat vid upprepade tillfällen till Nykvarns skolor. Un- der hösten tog också en rad grup- per chansen att få information om detta unika miljöprojekt. Vi hade bland annat besök av Nykvarns politiker och från Naturvårdsverk, länsstyrelser, andra kommuner, oli- ka företag och privatpersoner. Dä- remot har vi saknat skolelever bland våra besökare. Synd, tycker vi, som hade sett fram emot att få berätta för den unga generationen om det- ta goda miljöexempel på hemmap- lan.

Nästa tillfälle till studiebesök blir under arbetet med geltäckning- en. Information om saneringsarbe- tet finns på projektets hemsida, www.nykvarn.se under rubriken Projekt Turingen. Välkommen att titta!

I sjön Turingen har läkningsprocessen startat. Läckaget av kvicksilver från Tur- ingeåns mynningsområde ut mot sjön och Mälaren är nu stoppat.

Stränderna börjar åter grönska sedan det egentliga saneringsarbetet i viken är avslutat.

Nu återstår arbetet i sjöns djupare om- råden.

Det första skedet av kvicksilversa- neringen är alltså avklarat. Under sen- sommaren görs kontroller och slutarbe- ten. Skyddsskärmen utanför viken tas bort.

Genom arbetena i och utanför åmynningen samt i Brygghusviken är cirka 80 procent av det tillgängliga kvicksilvret i sjöns sediment sanerat.

Den största insatsen för att rädda den värdefulla sjömiljön är alltså genom- förd. Det som återstår är att täcka stör- re delen av sjöns övriga bottenyta med ett konstgjort sediment, en gel. Därige-

nom kan även läckage från sjöns djup- områden förhindras.

Muddring och täckning

Under det gångna året har kvicksilver- förorenat sediment muddrats bort från de nedersta femtio meterna av Turinge- ån samt från ett stråk direkt utanför mynningsområdet. Dessutom har ett trettio centimeter tjockt lager av kvick- silverförorenat sediment och rotfilt muddrats bort från delar av Brygghus- viken. Muddermassorna har lagts i Brygghusvikens västra del och sedan täckts med geotextil och mosand.

Större delen av det icke muddrade området utanför åmynningen har täckts med en geotextil och lager av finsand och bergkross. Totalt har man täckt en yta på cirka 40 000 kvadratmeter.

(2)

Produktion: eneström ab • Foto: Jonny Skarp • Tryckt på Svanen-märkt papper hos Navigate Media 2000

Djurplankton visar

hur kvicksilvret minskar

mot har spridningen utanför skärmarna varit minimal. Detta trots att det upp- stått några smärre revor i skärmen un- der arbetets gång, bland annat under stormveckan i slutet av november.

Mätningarna visar också att det inte skett någon ökning av kvicksilverhalte- rna i vattnet utanför saneringsområdet.

Inget negativt

Sammantaget kan man konstatera att saneringen hittills inte inneburit någon känd negativ påverkan vare sig på sjön eller några störningar i omgivningen.

Genom täckningen har sjön inom ar- betsområdet fått en ”ny botten”. Det mjuka sedimentet har ersatts av en ny och hårdare yta. Den kommer botten- Arbetet har gjorts innanför en skydds-

skärm som spärrat av arbetsområdet för att hindra uppvirvlande partiklar att spridas. Tidigare, under muddringen hösten 1999, fanns ytterligare en skyddsskärm längre in mot åmynning- en.

Dykare kontrollerar

För att vara säker på att övertäckning- en utförts enligt uppställda krav gör dy- kare kontroller av material och lager- tjocklek.

Arbetena i sjön har inte påverkat den negativt. Det visar en lägesrapport från den miljökontroll som görs i pro- jektet. Den bygger på ett omfattande mätprogram med både fysikaliska, ke- miska och biologiska parametrar.

Mätningarna visar helt naturligt en uppgrumling av sediment i arbetsområ- det innanför skyddsskärmarna. Däre-

kräftor och vattenloppor kan man fak- tiskt se med blotta ögat, de är någon mil- limeter stora.

De lever i sin tur på växtplankton.

Småkrypen fångas in för analys både från själva saneringsområdet i södra Tur- ingen samt i centrala Turingen, Lilla Tur- ingen och Mälaren. När sommarens analyser är klara man bör kunna se ett första tecken på återhämtning bland de nya generationerna djurplankton.

I miljökontrollarbetet ingår även regelbundet provfiske. Nästa som- mar, när det finns en ny generation små abborrar, bör man kunna se en minskning av kvicksilver- halten även här.

Kontrollarbetet kom- mer att fortsätta. Det kan dock ta flera de-

cennier innan halterna i de större fis- karna har sjunkit så att de återigen blir lämpliga att äta för människan – den art som finns högst upp i närings- pyramiden.

Näringspyramiden används oftast för att visa att det inte kan finnas hur många toppkonsumenter – rovfiskar – som helst om det inte finns tillräck- ligt med växtplankton att äta i pyra-

midens botten.

Den kan också användas för att visa hur miljögifter som kvicksilver ackumuleras ju högre upp i pyramiden man kommer. Det betyder att om det finns kvicksilver i vattnet så kommer koncentrationen av kvicksilver att bli högre för varje steg i py- ramiden.

Smådjuren i en sjö har mycket att berätta om sjöns tillstånd. Djur- plankton är en utmärkt indikator.

Det är den organism som kommer att ge den första signalen på att mängden biologiskt tillgängligt kvicksilver i Turingen minskar. Ge- nerationsväxlingen är snabb, de le- ver endast en kort tid.

Genom en serie analyser av hur mycket kvicksilver som finns i djur- plankton kommer vi att kunna följa hur kvicksilverhalten i sjön Turing- en avtar.

Det finns olika arter djurplank- ton, de som provtas vid Turingens miljökontroller är främst kräftdjurs- plankton. De fångas genom håvdrag med en finmaskig håv. Djurplank- ton är små men till exempel hopp-

organismerna att återerövra, till nästa år bör man kunna ta prover på de nya småkrypen.

Miljökontrollen kommer att fortsät- ta under resten av projektet men i nå- got lägre omfattning än under själva sa- neringsarbetet. Det innebär bland an- nat olika prover för att följa utveckling- en av kvicksilverhalten i sjön, genom ke- miska analyser av vatten och djurplank- ton samt provfiske.

Parallellt med utvärderingen av det- ta första skede pågår förberedelserna inför skede två. Enligt planerna ska då större delen av sjöbottnen täckas med ett konstgjort sediment, en gel. Troligen kommer detta arbete att komma igång under våren 2001 och slutföras under sommaren 2002.

Mätningar visar att skyddsskärmen fungerat

References

Related documents

Figuren nedan – som redovisar resultat från grumlighetsmätningar innanför, mellan och utanför skyddsskärmarna – visar att skärmarna gott och väl fyller sin funk- tion.. Trots

Till sommaren ska den trimmas in på plats i sjön och därefter kommer vi att påbörja arbetet med geltäckningen, berättar Sten-Åke Carlsson vidare..

För några veckor sedan lades sedi- mentet ut över en testruta i sjön på mellan två till fem meters vattendjup.. Sedimenttjockleken kontrollerades ge- nom olika prover och

I samband med att en ny detaljplan tas fram för del av Ånsta 2:1 m fl ska ett exploateringsavtal tecknas mellan kommunen och markägarna/exploatören för att säkerställa

En tavla kommer att sättas upp innan man kommer in i området där det beskriver om och vart vägen är

Ni får också sitta i mindre grupper och prata om platser i området som känns trygga eller otrygga vid olika tider på dygnet.. Andra mötet

Det finns en viss tendens att försöka ta över sådan här verksamhet själva istället för att köpa den från andra kommuner.. Dagverksamhet

Vi måste få med alla vuxna i kommunen för att ändra attityden till de egna ungdomarnas alkoholkonsumtion, säger