De senaste veckorna har det varit full aktivitet i sjön Turingen.
Täckningen av sjöns djupare bottnar med det konstgjorda sedi- mentet har pågått för fullt. Det läggs ut från den stora, blåvita specialfarkosten som kört fram och tillbaka över sjön.
Ungefär hälften av den totala mängden täckmaterial är nu ut- lagd. Det ser ut som om den nyutvecklade Covermetoden fungerar för att isolera kvicksilversediment från sjövattnet.
Hälften av
täckningen lagd
- Det har varit en spännande och in- tensiv period. Konstruktion och bygge av utläggaren har tagit längre tid än vad vi trott. Men det är något som man måste ta med i beräkningen när man arbetar med ett projekt som innebär så mycket teknikutveckling som Turingen- projektet, säger projektledaren Ronald Bergman.
Inslaget av ny lovande teknik är ock- så huvudorsaken till att projektet fått huvuddelen av sin finansiering från EU:s Lifefond, Miljödepartementet (LIP) samt Naturvårdsverkets flerårsplan för efterbehandling.
Faller Turingenprojektet väl ut, finns det ett stort potentiellt behov av denna unika täckningsteknik. Dock måste vi vänta med applåderna. Efter att lägg- ningen är avslutad återstår en lång rad kontroller. De hittills utförda löpande kontrollerna ser relativt bra ut.
Noggrant testad
Covermetoden - som täckmetoden he- ter - är utvecklad av Sten-Åke Carlsson och Lars Eriksson,Vattenresurs AB.
Detta är första gången som metoden används.
En snarlik metod har tidigare använts Nykvarns kommun
155 80 Nykvarn Tel 08-550 930 60 Fax 08-550 930 60 E-post: kemsta@telia.com Projektledare: Ronald Bergman Redaktör: Gunnel Lindau
Välbesökt seminarium
Den femte september ordnade pro- jektet ett välbesökt seminarium i Ny- kvarn. Ämnet var efterbehandling av förorenade vattenområden.
Stig Freyschuss, tidigare VD för IVL, gav en bakgrund till hur kvick- silverpreparat använts inom massa- och pappersindustrin från 40-talet fram till förbudet 1966.
Olof Regnell, fil dr vid Lunds universitet, gav den mer vetenskap- liga aspekten på kvicksilverförorena- de vatten.
Kjell Färnkvist, Naturvårdsver- ket, berättade bland annat om den vägledning för efterbehandling och sanering som verket håller på att ta fram.
Seminariet i övrigt behandlade arbetet inom projekt Turingen och dess resultat. Allt från när förstu- dierna inleddes 1991, saneringen av Turingeån 1995-96 samt de två en- trepenaderna av sjösaneringen. Av- brott gjordes i halvtid för studiebe- sök vid sjön.
Deltagarna, ett drygt hundratal, kom främst från kommuner, länssty- relser, träindustri och högskolor.
Nr 5 • November 2002
Produktion: Ord&Miljö/Gunnel Lindau • grafisk formgivning och illustrationer: eneström ab • Tryck: Larssons Offset 2002
Detta är den fjärde dykarkontrollen i området, de tre tidigare gjordes under sommaren 2000. Denna kontroll har genomförts med två metoder. Dels har bottnen kontrollerats med en filmka- mera monterad på en släde med belys- ning. Kameran var kopplad till en vi- deo. Dels gjordes en dykbesiktning av botten. Dykare kontrollerade några bara fläckar, som upptäcktes vid film- ningen, samt täckningens kvalitet vid ett antal tidigare åtgärdade partier och områden.
Dykarna noterade några obetydli- ga defekter men i övrigt var täckning- en av bra kvalitet.
Av det tidigare arbetsområdet syns nu knappt några spår. I stället för det igenvuxna och vasslika mynningsom- rådet finns nu en öppen vattenspegel.
Positiv utveckling
Kan man se några förbättringar av miljötillståndet i sjön?
Ända sedan projektets start sker regel- bundna miljökontoller i projektets regi.
Idag kan man utläsa effekterna av åt- gärderna i mätdata. Dessa visar en ner- åtgående trend för kvicksilverhalten i
vattnet och i mängden fallande se- diment.
Analyserna av kvicksilverhalten i djurplankton visar även de att sjön har börjat återhämta sig något.
Kvicksilver har egenskapen att det anrikas och halterna blir högre läng- re upp i näringskedjan. Det kommer därför att dröja flera år till innan man kan se någon minskad kvicksilverhalt i fisken.
Första etappen slutgodkänd
Kvicksilverhalten på väg att minska
Den täckning med fiberduk, sand och grus som gjordes i Tur- ingeåns mynningsområde har fungerat bra.
Det är två år sedan arbetet slutfördes. Den garantibesikt- ning som genomfördes nu i september gav arbetena godkänt.
Miljökontollen visar att kvicksilverhalten i vattnet är på väg nedåt.
för att restaurera övergödda sjöar där syrefattiga bottnar behandlats med en fällning som minskat fosforhalten. Det- ta är första gången som metoden prövas i en sjö med kvicksilverförorenade sedi- ment.
Sten-Åke och Lasse har under de tekniska problem som varit under in- trimningen sett oförtrutet lugna ut.
- Vi har känt oss säkra på att både tekniken och själva fällningen skulle hålla måttet, säger de.
Metoden har självfallet testats ingå- ende både i laboratorium och småska- ligt i sjön Turingen. Det har tidigare nyhetsbrev berättat om. Däremot har konstruktion och bygge av den 80 ton tunga utläggaren varit ett pilotarbete.
Ingenjörsarbete
Bygget av farkosten har satt ingenjörs- förmågan på stora prov och krävt okon- ventionella lösningar, extra tid och tek- niska justeringar. Ett problem var till exempel att sprida täckningen i grunda områden utan att propellerströmmarna från de starka motorerna störde fällning- en. Även detta problem tycks nu ha fått sin lösning.
För några veckor sedan lades sedi- mentet ut över en testruta i sjön på mellan två till fem meters vattendjup.
Sedimenttjockleken kontrollerades ge- nom olika prover och dess sedimente- ringshastighet filmades.
Först när projektledningen kunde konstatera att det bildades ett tillräck- ligt och jämnt spritt sedimentlager kun- de den storskaliga spridningen i sjön påbörjas.
För att sedimentet ska få den rätta tjockleken på 4 centimeter i genomsnitt krävs ett tjugotal överfarter. Datorstyr- ningen gör att fällningen kan läggas i ett jämntjockt lager. Fällningen sprids cir- ka två meter över botten och dalar se- dan ner som ett ”snöfall”. Det är cirka 80 procent av sjöns bottenyta som ska täckas.
Naturliga halter
Täckningens huvudingrediens är alumi- nium. Halterna är jämförbara med dem i naturligt sediment (20-40 000 mg/kg TS). Aluminiumhalten kontrolleras före, under och efter läggningen. Pro- ver tas på sedimentkärnor och fallande
sediment testas med hjälp av specialkon- struerade hinkkors. För att kunna skilja mellan naturlig och tillförd aluminium har en särskild metod utvecklats - den
så kallade pH4-metoden, som gör det möjligt att skilja på den konstgjorda täckningen och naturliga sediment.
Mera tid behövs
När detta skrivs har isen på sjön gjort sig påmind några gånger. Den tidiga ky- lan gör att det blir svårt att slutföra täck- ningen i år som det var planerat. Därför har man begärt hos finansiärerna att få förlänga projekttiden med ett år. Det skulle ge möjligheter till en grundligare resultatuppföljning än vad nuvarande projekttid medger.
Ett hinkkors läggs ut i sjön.
Dykare på väg ned för att besiktiga botten.
