• No results found

En möjlighet till omställning för Flandern

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "En möjlighet till omställning för Flandern"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En möjlighet till omställning för Flandern

I Flandern har man länge arbetat medvetet och strategiskt för att ställa om sin industristruktur.

Där har smart specialisering blivit en hjälp att fokusera och lyfta det regionala arbetet.

− Det handlar inte om att producera ett dokument – se det som en möjlighet, sa Jan Larosse, rådgivare till Flanderns regering.

Jan Larosse betonade vikten av att se utvecklingen av smarta specialiseringsstrategier som en

entreprenöriell sökprocess, där aktörerna gemensamt utvecklar begreppet och dess innehåll, snarare än som traditionell industripolitik.

Flandern är en av tre regioner i Belgien och har ca 6,3 miljoner invånare. Regionen har ännu ingen formell strategi för smart specialisering (RIS3). Däremot har man påbörjat en strategisk process i riktning mot detta.

Regionen har bland annat medverkat i ett OECD-projekt (TIP − Working group on Innovation and Technology), som är en satsning för att utveckla jämförande statistik i 13 europeiska regioner.

Projektet har tagit fram tre typer av underlag: en fallstudie, en nollägesmätning och en policyrapport.

Resultaten visar för Flanderns del på goda förutsättningar för regional utveckling, med en relativt hög inkomstnivå och en mogen industri, exempelvis inom kemi, IKT och tillverkning, men produktiviteten minskar och investeringarna i innovation är måttliga.

− Sammantaget är de här underlagen viktiga för att ta fram en regional berättelse! Sa Jan Larosse.

Ingen strategi – men en strategisk process Flandern är också medlem i S3-plattformen.

− Medlemskapet i SSP har varit värdefullt för oss, även om vi ännu inte har en formell innovationsstrategi, sa Jan Larosse.

För att minska beroendet av de traditionella industrierna har Flandern påbörjat en

utvecklingsprocess. Ledningen har tagit till sig idéerna om smart specialisering och vill använda den för att driva en omvandlingsprocess, snarare än för att göra sektoriella prioriteringar.

− För en liten region som Flandern är det viktigt med öppenhet, samtidigt som man inte kan sprida resurserna för brett, sa Jan Larosse. Den här gången handlar det inte bara om vad vi själva i regionen tycker att vi är bra på, utan relativt andra.

Ny industripolitik

I processen har man involverat ett hundratal olika aktörer och tillsammans enats kring visionen att bli en av fem toppregioner i Europa. Successivt har Flandern tagit ett antal steg mot en smart

specialiseringsstrategi:

− Utvecklingen av ett strategiskt ramverk för strukturförändring (Flanders Action och Pact 2020) 2006-2009, som sin tog utgångspunkt i sex spjutspetskluster.

− En utmaningsdriven innovation policy 2011.

− A New Industrial Policy 2010-2011, ett ramverk som knyter samman politik för industriell innovation, konkurrenskraft, kompetens/arbetsmarknad och infrastruktur.

− Under 2012-2014 arbetar man med en mer fokuserad klusterpolicy.

Regionen har även genomfört ett antal konkreta åtgärder: man har inrättat en ny investeringsfond, och etablerat ett Innovation center Flanders. Tillsammans med kemi och nano-industrin har man påbörjat en pilotsatsning för att öka effektiviteten i dagens tillverkningsindustri (Factory of the future).

(2)

Regionen har dessutom introducerat en ny ledningsmodell i syfte att knyta samman olika politikområden, Interministral Committe Industry.

Använd smart specialsisering!

Utifrån sina erfarenheter gav Jan Larosse svenska beslutsfattare följande rekommendationer:

 Använd smart specialisering som en möjlighet att arbeta med förändringsprocesser (change management).

 Beroende på vilken potential regionen har finns det fyra huvudtyper av förändringsstrategier:

modernisering av existerande näringslivet, diversifiering, omställning eller radikal förnyelse av industrier.

 Utnyttja befintliga EU-projekt, roadmaps, plattformar och erfarenheter för omvärldsbevakning.

 Skapa internationella nätverk av kluster.

Jan betonade avslutningsvis betydelsen av flernivåstyrning för smart specialisering:

 Enskilda aktörer gör val

 Kluster utvecklar samverkan

 Regioner skapar konkurrensfördelar

 Internationella aktörer bemöter utmaningarna.

Maria Lindqvist, Nordregio

References

Related documents

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska

Ridning är inte bara en hobby, sport eller spel utan fungerar även som ett alternativ behandlingsmetod för både psykologiska och fysiska sjukdomar till exempel genom

Då det gäller att integrera eleverna i den ordinarie klassen anser båda speciallärarna att det skulle vara bättre för eleven om den kunde gå i sin ordinarie klass, men de

”Även om de flesta utbildningar för lärare erbjuder kunskap om olika barn i behov av särskilt stöd bör detta givetvis även kompletteras med en kunskap kring olika verktyg för

Rektorn var tydlig från början, att ska vi göra detta en-till-en så kan vi inte bara fortsätta i det gamla, utan då ska det användas och då ska vi skräddarsy det så att

Med hjälp av tekniken kunde de individanpassa inlärningen för eleverna, vilket de gjorde när de letade material på Internet som de senare skulle använda i undervisningen och det kan

PIM är en del av det uppdrag som regeringen gett till Skolverket för att stärka och utveckla IT-användningen i skolan.

skrivsvårigheter eller andra diagnoser. I studien lyfter speciallärarna fram en-till-en undervisningen som en viktig förutsättning som gör att metoden fungerar. Möjligheten att