En studie om utmaningar kopplade till sanitet och hygien i biståndsprojekt

STOCKHOLM, SVERIGE 2020

En studie om utmaningar kopplade till sanitet och hygien i biståndsprojekt

Med fokus på Kenyas landsbygd SOFIA RYLANDER

KTH

SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

2

© Sofia Rylander 2020 STOCKHOLM, Sweden

Abstract

"To ensure sanitation for all" is one of the UN's sustainable development goals, with the ambition to have clean water and decent toilets for everyone before the year 2030. This paper is a literature study with the purpose to examine challenges connected to sanitation and hygiene in developing countries, with a focus on Kenya. Water, sanitation, and hygiene, (WASH), are all three connected, but to limit this report, only sanitation and hygiene will be studied. The study was, to begin with, supposed to be a “Minor field study” (MFS), taking place in Kenya, in The Salvation Army´s (TSA) WASH project. Due to the Covid-19 pandemic, the journey got canceled and the report resulted in a literature study. A major portion of this study is an evaluation of reports of TSA’s WASH project in Kenya, with the purpose to identify current and past challenges of the project.

Some of the challenges named in this report addresses to crises, like how climate change affects the work with sanitation and forces the development of latrines forward. Equality in sanitation between men and women, and between other groups in society; and how sanitation in schools has a positive effect on girls' schooling. It also illustrates the correlation between ownership of latrines and increased responsibility. Ownership and self-reflection are something the community led total sanitation approach (CLTS approach) works with and approached used in TSA and other WASH projects. These are some of the challenges of sanitation work that this report includes.

One of the conclusions is that the concepts disaster risk reduction (DRR) and "Resilience" are adequate methods to minimize the consequences of disasters. In bouth methods there is a focus on preparing commuities how to act and how to bounce back after disasters caused by, for example, climate change. Climate change also challenges the technics used in sanitation systems since the infrastructure of sanitation in developing countries is sensitive to extreme weather. Another conclusion is the need to monitor the projects in the long term. Due to a lack of resources, this can be challenging, but it will be worth it if eventual deficiencies can be discovered and prevented. Instead of focusing on hardware as the number of latrines per student, the focus should be on changing the behavior from open defecation (OD) to open defecation free (ODF). This is dealt with in the CLTS approach, which seems to be an effective method.

The CLTS approach works for implementing a feel of ownership, this increase responsibility and monitoring which is positive. The CLTS approach is most effective when combining self- reflection with consulting and guidance. To minimize the need for aid, in the long run, the national government need to have capacity and interests on their own. A well working cooperation with governments on a national level increases the awareness of sanitation and results in a greater overview.

4

Sammanfattning

”Rent vatten och sanitet för alla” är ett av FN:s globla mål med ambitionen att alla människor ska ha tillgång till rent vatten och god sanitet innan 2030. Denna rapport är en litteraturstudie med syftet att undersöka vilka utmaningar som finns kopplade till sanitet och hygien i utvecklingsländer. Vatten, sanitet och hygien (WASH), är alla kopplade till varandra men för att avgränsa har denna rapport fokuserat på sanitet och hygien. Studien var från början tänkt som en ”Minor fiend study”, (MFS) som skulle ägt rum i skolor i Kenya via Frälsningsarméns WASH projekt. På grund av pandemin Covid-19 kunde inte resan genomföras och rapporten resulterade därför i en litteraturstudie. I och med tillgång till rapporter från Frälsningsarméns WASH projekt i Kenya, består en stor del av denna litteraturstudie av att utvärdera dessa för att hitta de utmaningar de ställts och just nu ställs inför.

En del av de utmaningar som denna rapport tar upp är hur kriser som klimatförändringar påverkar arbetet kring sanitet och pressar utvecklingen av latriner framåt. Jämställdhetsfrågor gällande sanitet mellan kvinnor och män, samt mellan andra grupper i samhället. Hur flickors skolgång kan påverkas positivt av tillgång till bra sanitet på skolorna. Det visar sig också vara viktigt att känna ägandeskap av latriner för att känna ett ansvar om att förvalta och ta hand om latrinerna. Ägandeskap samt självreflektion över sitt eget beteende och sin egen miljö är något som det arbetas med i community led total sanitation approach (CLTS approach), en approach som Frälsningsarmén och många andra projekt inom WASH jobbar med. Dessa är några av de utmaningar inom sanitetsarbeten som tas upp i denna rapport.

En slutsats är att koncepten disaster risk reduction (DRR) och ”Recilience” är bra för att minimera konsekvenserna vid eventuella katastrofer. Båda metoderna har ett fokus på att förbereda samhällen att agera på och återhämta sig så snabbt som möjligt efter katastrofer orsakade av exempelvis klimatförändring. Klimatförändringar sätter också press på utvecklingen av förbättrade sanitetsystem då infrastrukturen för sanitet i utvecklingsländer ofta ör känsliga för extrema väder. En annan slutsats är att uppföljning av sanitetsprojekt på längre sikt behöver förbättras. På grund av resursbrist kan detta vara svårt men kan på längre sikt löna sig då eventuella brister efter en längre tid kan upptäckas och förebyggas. Istället för att fokusera på hårdvara så som antal latriner per skola är det bättre att jobba för en beteendeförändring från open defecation (OD) till open defecation free (ODF). Detta är något som görs i approachen CLTS som tycks vara en fungerande metod. CLTS approach förmedlar en känsla av ägandeskap av latrinerna detta genererar ett ökat ansvar och underhåll vilket är positivt. CLTS blir som mest effektiv då självreflektion kombineras med rådgivning och guidning. För att på sikt minska behovet av bistånd gällande sanitet behövs arbete med kapacitetsbyggande och ägandeskap hos nationella myndigheter. Att samarbeta med myndigheter på nationell nivå ökar medvetenhet kring sanitet samt ökar förutsättningarna för en bättre och bestående överblick.

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 7

2. Syfte ... 9

2.1Specifika frågeställningar ... 9

3. Metod ... 9

4. Resultat ...11

4.1Olika typer av latriner ... 11

4.2Utmaningar kopplade till klimatförändringar ... 13

4.3Utmaningar kopplade till jämställdhet ... 14

4.4Utmaningar med CLTS ... 15

4.5Finansiella utmaningar ... 16

4.6Övriga utmaningar ... 16

5. Diskussion ...18

6. Slutsats ...21

7. Tack till ...22

8. Referenser...23

6

Ordlista på termer och förkortningar

CLTS – Community Led Total Sanitation DRR – Disaster Risk Reduction

KISC – The Kenya Integrated School and Community MSETO – “Hygien” på Swahili

OD – Open defecation ODF – Open defecation free

SDGF – Sustanable Development Found Svartvatten – Vatten från toalett

TSA – The Salvation Army

VLP- Ventilated pit-latrines / ventilarade hål-latriner WASH – Water Sanitation & Hygiene

WSP – Water and Sanitation Program

1. Introduktion

En fjärdedel av jordens befolkning, motsvarande två miljarder människor har inte tillgång till en ordentlig toalett (WaterAid, 2019). För att få förändring på detta finns ett specifikt globalt mål uppsatt av FN för just vatten och sanitet, mål 6 ”Rent vatten och sanitet för alla”. Målet är att till 2030 ska alla människor ha tillgång till en ordentlig toalett där ingen ska behöva uträtta sina behov utomhus (SDGF, 2019). Bristen på ordentliga toaletter har en stor påverkan på människors hälsa och orsakar sjukdomar såsom diarré och kolera (WaterAid, 2019). Förutom möjlighet till förbättrad hälsa påverkar tillgång till bra sanitet även områden som utbildning, ökad jämställdhet och säkerhet (Barnfonden, 2020).

Kopplingen mellan god sanitet, jämställdhet och säkerhet har att göra med att kvinnor i högre utsträckning drabbas av dålig tillgång till sanitet jämfört med män. Några av orsakerna är att kvinnor behöver mer trygghet och avskildhet vid toalettbesök. Avsaknad av toaletter eller toaletter tillgängliga på avlägsna platser kan innebära att kvinnornas risk att bli utsatta för våld ökar. Väl fungerande sanitet och utbildning kring sanitet och hygien kan även hjälpa kvinnor att bryta tabun samt lära sig hantera hygien i frågor kopplade till menstruation (Barnfonden, 2020). Enligt Tegegne and Sisay (2014) finns det en koppling mellan afrikanska flickors skolnärvaro, menstruation och sanitet. De hävdar att en av tio afrikanska flickor i skolåldern hoppar av, eller slutar att närvara i skolan i samband med puberteten. Några av orsakerna till avhoppen berodde på brist av könsseparerade toaletter samt dåligt underhållna toaletter i skolorna (Tegegne and Sisay, 2014). Resultaten av en undersökning av grundskolor i Kenya visade på en ökning av elevers närvaro både bland pojkar och flickor när antal toaletter ökade per elev, ökningen var dock mest synbar hos flickor i de äldre klasserna. Andra faktorer som tycktes öka närvaron men som inte var kopplat till sanitet var antalet av klassrum- och lärare per elev (Kim and Rhee, 2019).

Förutom utmaningar kring jämställdhet under flickors skolgång och kvinnors säkerhet gällande sanitet är en annan stor utmaning klimatförändringar. Den ökade risken för extrema väder såsom ökad nederbörd, översvämningar, höjd havsnivå och torka utmanar den nuvarande tekniken inom sanitet. De mest utsatta områdena är utvecklingsländer då de är mer begränsade i sina sociala, finansiella och tekniska resurser. En ökning av extrema väder kan få stora konsekvenser på dessa platser. Exempelvis kan kraftiga regn ha sönder sköra och dåligt underhållna toalettsystem, sedan föra med sig och sprida bakterier som skadar människors hälsa. En ökning av översvämningar är en av de mest förödande katastroferna som kan förstöra stora områden och sprida med sig bakterier från trasiga latriner och sanitetsinfrastruktur. Lågt geografiskt liggande områden samt kustområden är extra känsliga för översvämningar, dessa områden är också ofta de som är mest bebodda. Även väderomslag till torka kan var ett problem på ställen där man använder sig av vattenbaserade sanitetslösningar. Torka kan också vara fördelaktigt för en del system, exempelvis hål-latriner då det minskar risken av att latrinen fylls av vatten och därmed riskerar att förorena grundvattnet (Sherpa et al., 2014).

8 I arbeten för en bättre tillgång till god sanitet och hygien är ”Community Led Total Sanitation”, (CLTS) en vanligt använd approach som används främst inom biståndsprojekt lokaliserade på landsbygden. CLTS utvecklades först i Bangladesh år 2000 i samarbete internationella och nationella icke-statliga organisationer (Ray et al., 2018). Approachen CLTS innebär att leda befolkningen till att själva analysera sin sanitets- och hygiensituation, folket i byn ska själva ta beslut om hur deras utveckling inom WASH ska ske. Syftet är att byn genom ett gemensamt beslut ska gå från ”Open defecation”, (OD) till ”Open defecation free” (ODF). Att introducera CLTC approach till barn är ett effektivt sätt att föra kunskapen om WASH vidare. I skolorna får barnen själva reflektera över hur de vill att utvecklingen av sanitet- och hygienrelaterade frågor ska se ut i deras områden, de får göra egna framtidsvisioner som de under workshops senare i byarna kan få rita upp för de äldre. Barn lär sig snabbt och kan sedan sprida kunskapen hem till sina familjer bland annat lär de sig sånger i skolan mot OD som de sedan sjunger även när de är hemma. Barnen kan sätta press på hemmen att införa toaletter och kan agera ledare för CLTS i sina byar. Med elever som drivare av CLTS approachen kan utvecklingen från OD till ODF alltså snabbas på (Kamal and Robert, 2008).

Sveriges biståndsmyndighet, Sida stödjer utvecklingsarbeten i 36 länder runt om i världen med syfte att uppnå de globala målen. Cirka fem procent av Sidas budget går varje år till projekt som jobbar för att öka tillgången till vatten och sanitet, detta motsvarade år 2018 1.24 miljarder kronor (Sida, 2019b). Ett av projekten de finansierar är Frälsningsarméns projekt “MSETO Resilience” i Kenya. Detta är ett uppföljningsprojekt av de tidigare projekten “KISC-WASH”, (2013–2015) och “MSETO WASH”, (2016–2018), som alla handlar om att förbättra vatten, sanitet och hälsa i Kenyas landsbygd. Projekten har ett fokus på att implementera bättre WASH- möjligheter i skolor. Frälsningsarmén jobbar med CLTS approach där tanken är att barnen får reflektera och lära sig om vatten, sanitet och hygien för att sedan föra lärdomen vidare till sina byar. På längre sikt kan alltså även byarna utveckla bättre systemet för vatten, sanitet och hygien. Detta är ett exempel på hur CLTS fungerar i praktiken, genom barnen ledes processen framåt och formar samhället. Hittills har ca 80 skolor varit med I Frälsningsarméns WASH projekt (Frälsningsarmén, 2019).

2. Syfte

Syftet med denna rapport är att undersöka vilka utmaningar som finns inom sanitetsprojekt på landsbygden i utvecklingsländer med fokus på Kenya.

2.1 Specifika frågeställningar

• Vad finns det för generella utmaningar för sanitetsarbete i utvecklingsländer?

• Vilka utmaningar finns inom sanitetsprojekt i skolor i utvecklingsländer?

• Vad finns det för tänkbara lösningar på utmaningarna?

3. Metod

Rapporten skulle från början baseras på en Minor Field Study, MFS i samarbete med Frälsningsarmén i Kenya. På plats skulle resultatet av Frälsningsarméns WASH-arbete utvärderas genom intervjuer på skolor och i byar. Skolor där WASH-projekt införts för länge sedan skulle ha studerats då denna typ av långsiktig utvärdering inte gjorts tidigare. I och med pandemin Covid-19 fick resan ställas in och arbetet fick istället bli en litteraturstudie.

Inom litteraturstudien har en djupdykning gjorts i Frälsningsarméns WASH-projekt på Kenyas landsbygd. För att kunna sammanställa utmaningar under projektens gång har material från Frälsningsarmén studerats i form av undersökningsrapporter, projektbeskrivningar och utvärderingsrapporter. Information har också hämtats från en telefonintervju med Anna Tufvesson från Sida, arbetande med biståndsprojekt inom WASH i Kenya, en telefonintervju med Anna Tengnäs, ambassadsekreterare i Sidas arbete i Mali samt en mejlkonversation med James Nzyimi, vatten- och sanitetsingenjör på Frälsningsarmén i Kenya.

Sökord som har används vid sökning efter litteratur i databaser är bland annat sanitation climate change, sanitation equality, sanitation education, sanitation development, sanitation school attendance, Disaster Risk Reduction.

Lite mer ingående om Frälsningsarméns projekt i Kenya består de av projekten “KISC- WASH”, (2013–2015) “MSETO-WASH” (2016–2018), och “MSETO Resilience”, (2019–

2023) (TSAKET, 8). Innan dessa projekt började har Frälsningsarmén i Kenya jobbat med vatten och sanitetsfrågor på skolor sedan 2009 (TSAKET, 3). Projektområdena ligger främst i östra Kenya, de regioner som är med i det nuvarande projektet ”MSETO Resilience ” är Isolo, Kitui, Machakos, Makueni och Samburu, se figur 1 (TSAKET, 1).

10

Figur 1, Karta över Kenya där regioner med i projektet ”MSETO Resilience” är markerade (TSAKET, 1).

Figur 2, Tidslinje över Frälsningsarméns arbete i Kenya med start 2009 sedan följt av projekten “KISC- WASH”, (2013–2015), “MSETO-WASH” (2016–2018) och “MSETO Resilience”, (2019–2013) (TSAKET, 1).

4. Resultat

4.1 Olika typer av latriner

För att kunna se vilka utmaningar som finns inom sanitetsarbete är det bra att känna till vilka olika latriner som används (Elizabeth et al., 2008). presenterar vanligt använda toalettsystem i utvecklingsländer, några av dessa latrinlösningar är, hål-latriner, torrlatriner med separation för urin, latriner med system för infiltration av avloppsvatten eller avloppsystem och centrala behandlingsystem. Hål-latriner, består av ett hål i marken med en enklare konstruktion runtomkring hålet. Detta system kan finnas både med och utan vattenspolning, en del utvecklade hål-latriner har även enklare ventilation,” Ventilated pit-latrines”, (VLP). När latrinen är full finns olika alternativ. Antingen fylls latrinen igen eller så töms avfallet och transporteras iväg för omhändertagning, detta kan vara exempelvis slambäddar där slaggprodukterna får ligga och torka. Hål-latriner byggs vanligen på landsbygden. Se figur 3.

Figur 3: Till vänster visas en hål-latrin, i mitten samlingsställe för slaggprodukter, till höger transport av slaggprodukter (Elizabeth et al., 2008).

I torrlatriner med separation för urin separeras urinen för att sedan kunna användas till exempelvis bevattning samt gödsling. Avföringen samlas upp i ett torrt kärl och kan användas till gödsling. Detta system kan användas på alla platser men används mestadels i bergiga områden där det inte går att gräva eller där grundvattennivåerna är höga. Se figur 4.

Figur 4: Till vänster visas torrlatrin med separation för urin, i mitten urintankar, till höger bevattning med urin (Elizabeth et al., 2008).

Latriner med infiltrationssystem för avloppsvatten kräver spolvatten samt utrymme för att förvara större mängder avloppsvatten. Förvaringen och behandlingen av avloppsvattnet sker i större kärl i nära anslutning till latrinen. Efter filtrering av avloppsvattnet kan vattnet infiltreras ut i marken, se figur 5. Resterande slaggprodukter som stannar kvar i kärlen töms och transporteras bort för vidare behandling. Ett alternativ till lokal infiltration av det filtrerade avloppsvattnet är att det filtrerade avloppsvattnet från flera latriner per hushåll kopplas via rörsystem och förs ut i en gemensam infiltrationsdamm, se figur 6. Dessa system är endast lämpliga i mer urbana områden där service för tömning och transport av slagg är tillgängligt, samt god tillgång till vatten.

12

Figur 5: Till vänster visas filtrations- och uppsamlingskärl, i mitten infiltrationsanläggning i anslutning till huset/latrinen, till höger tömning av kärl (Elizabeth et al., 2008).

Figur 6. Till vänster visas kärl i anslutning till hus/latrin samt avloppsrör sammanlänkande mellan husen, mitten tömning av kärl, till höger gemensam infiltrationsbassäng för avloppsvattnet (Elizabeth et al., 2008).

Den sista kategorin, centrala behandlingsystem, innebär vattenbaserade system där inget avfall samlas upp i anslutning till den enskilda latrinen. Istället samlas avloppsvattnet upp i avloppsrör som leder till en behandlingscentral. Dessa system är mest lämpliga för urbana system med god tillgång till vatten (Elizabeth et al., 2008).

I Kenya bor ca 50 miljoner människor varav de flesta bor på landsbygden, ca 70 % av befolkningen. Befolkningen är väldigt ung då halva befolkningen är under 19 år (UI, 2019).

Kenya är ett av de länder som har återkommande torka och översvämningar som kan väntas bli kraftigare av en klimatförändring (Sida, 2019a). I en mejlkonversation med James Nzyimi, vatten- och sanitetsingenjör på Frälsningsarmén i Kenya skriver han att utvecklingen av latriners utformande har varit stor över tid särskilt i Afrika och specifikt i Kenya och utveckling sker fortfarande. Han beskriver utvecklingen av latriner över tid som en sanitetsstege som startar med OD, där det grävs en liten grop som sedan täcks igen efter uträttat behov. Nästa steg blir att bygga en hål-latrin, designen av toaletten fortsätter att utvecklas tills att det finns någon form av vattenspolning, som är det högsta steget på stegen (Nzyimi, 2020). I Frälsningsarméns sanitetsprojekt i Kenyanska skolor är det ventilerade hållatriner som byggs (TSAKET, 1).

4.2 Utmaningar kopplade till klimatförändringar

Hål - latriner är särskilt känsliga för översvämningar. Under översvämningen går latrinen inte att använda och efter är den fylld med slam. Blir hål-latrinen översvämmad resulterar detta i miljöförorening och hälsoproblem. Även förvaringsställen dit slaggprodukter från latrinerna samlas ihop för att torka genererar miljö- och hälsoproblem om de översvämmas. För att undkomma problem med översvämningar kan hål-latrinen byggas på plintar för att komma upp över vattennivån vid översvämning. För att skydda mot erosion från vattnet kan de även beläggas med ett lager cement eller lera. Sand kan också läggas runtomkring konstruktionen för att hålla det mer stabilt. Täta och tunga lock som läggs över hålet kan också hjälpa från att vatten ska tränga in (Sherpa et al., 2014).

När det gället torrlatriner med separation för urin kan de konstrueras över marknivå och över högsta vattennivån vid översvämningar. Detta i kombination av att urinen förvaras i tankar och att det endast finns torra slaggprodukter i latrinens kärl gör att dessa latriner lämpar sig bäst för översvämningsbenägna områden. I och med att latrinen inte kräver vatten för sin funktion funkar den även bra i torra områden och under torka (Sherpa et al., 2014).

Latriner med lokalt - eller gemensamt infiltrationssystem för avloppsvatten är känsliga för översvämningar. Avloppsvattnet kan vid översvämning tryckas från förvaringskärlen tillbaks in i huset/latrinen och skapa översvämning inomhus. För lokala infiltrationssystem kan slaggprodukter också läcka ut från förvaringskärlen och förorena infiltrationsbädden. Även systemen som består av sammanlänkande avloppssystem mellan husen och ett gemensamt infiltrationssystem går ofta sönder och läcker vid översvämningar. Avloppsystemen är sköra och ligger ofta grunt i marken. För att undvika översvämningar in i husen/latrinerna kan valv installeras som gör att vattnet bara kan gå åt ett håll. Även kortare avloppsystem kopplade till ett flertal utspridda infiltrationsställen istället för ett enda centralt ställe minskar risken för överbelastning av avloppsystemen. Vid torka fungerar inte dessa system då de krävs vatten för att transportera restprodukterna. Vid torka kan manuell tömning av kärlen vara ett alternativ (Sherpa et al., 2014).

Helt centraliserade behandlingsystem kopplade till avloppsnät är även de känsliga för översvämningar. Ett stort problem vid översvämningar är att regnvatten tar sig in i avloppssystemet, detta leder till att systemet överfylls och slaggprodukter läcker ut. För att minska och avgränsa läckagets utspridning är en lösning att ha mindre avloppsnätverk som leder till flera och utspridda behandlingscentrum (Sherpa et al., 2014).

Problem kopplade till klimatförändringar fanns inte i Frälsningsarméns tidigaste projektet KISC WASH då man inte förstod dess påverkan och vikt för hållbara WASH system då.

Klimatfrågan och dess negativa påverkningar på utvecklingen inom sanitet och hur detta ska hanteras var något som började diskuteras i uppföljningsprojektet MSETO WASH (2016–

2018). Där hanteras klimatfrågan och dess negativa påverkningar på utvecklingen inom sanitet och hur detta ska hanteras. I MSETO WASH ska projektet sträva efter att ha en så liten klimatpåverkan som möjligt samt inkludera konceptet Disaster Risk Reduction, DRR i alla steg av projektet (TSAKET, 8). Målet med DRR är att förhindra katastrofer från att inträffa,

14 förbereda befolkningen på hur de ska agera när en katastrof inträffar och att minimera graden av förstörelse vid en katastrof (Shaw and Oikawa, 2014). Detta görs genom en sårbarhetsbedömning av varje enskild by inom projektet för att identifiera hur byn skulle påverkas av en klimatförändring. Sårbarhetsbedömningen ska inkludera sociala, ekonomiska och biologiska aspekter samt inkludera samhällets kapacitet och möjligheter för att klara en klimatförändring (TSAKET, 8). I arbetet lärs byborna och barnen upp i bland annat hur de ska upptäcka och agera på klimatpåfrestningar samt hur de kan utveckla och använda varningssystem i byarna. Även interna utredningar pågår för att förbereda på vilket sätt man bäst kan hjälpa till i kommande krissituationer (TSAKET, 1). Begreppet ”resilience” i Frälsningsarméns nuvarande projekt handlar om hur man planerar och förbereder för framtida katastrofer som kan bidra till långsiktiga utmaningar gällande vatten och sanitet. ”Resilience”

lägger fokus på vad byarna och befolkningen kan göra för att stärka sin kapacitet, snarare än att fokusera på deras sårbarhet vid katastrofer och klimatförändringar (Twigg, 2009).

4.3 Utmaningar kopplade till jämställdhet

En annan utmaning är att jämna ut gapet gällande jämställdhet. Då det ofta är män som bestämmer i hushållen i Frälsningsarméns projektområden gör det att männen ofta får mer makt i förhållande till kvinnor gällande frågor om vatten, sanitet och hälsa. Frälsningsarmén försöker att jämna ut obalansen mellan kvinnors och mäns inflytande genom att ge kvinnor och mäns uttalande samma vikt samt att ge båda grupperna utrymme att föra fram sina åsikter. Med att diskutera jämställdhetsfrågor i byarna finns ambitioner om att kunna bryta dessa strukturer och uppmärksamma problemet för att öka kvinnors makt över familjeresurserna, sin hälsa och sanitet. För ökad jämställdhet i skolgången och rättvisare skoltillgång för flickor förses toaletterna i skolan med tvättrum där flickorna kan tvätta sig under sin period för att inte behöva missa skolan på grund av detta. Frågor om jämställdhet hanterades under projektet KISC WASH men då endast på en praktisk nivå genom att ha ett jämlikt deltagande mellan könen.

Att förbättra jämställdheten på en samhällsnivå var dock inget som hanterades. Som förbättring i uppföljningsprojektet MSETO WASH anställdes en jämställdhetskonsult för att träna teamet i jämställdhetsfrågor (TSAKET, 8). I nuvarande projekt MSETO Resilience fortsätter arbetet för jämställdhet med ett fokus på ökad jämställdhet även i ledingen (TSAKET, 1).

Förutom jämställdhet mellan könen så finns det även andra grupper som behöver lyftas i jämställdhetsfrågan. Personer med funktionsnedsättning göms ofta undan av släktingar från övriga samhället, vilket gör att personer med funktionshinder hindras från att delta i utvecklingsprogrammen i deras byar. Därav får de även mindre makt att påverka frågor rörande sin hälsa och sanitet (TSAKET, 1).

4.4 Utmaningar med CLTS

Av Frälsningsarméns lärdomar från tidigare arbete under perioden 2009–2013 handlar mycket om hur projektet ska styras. En lärdom är att projektet tidigare koordinerades på en för internationell nivå då Frälsningsarmén är en global organisation. För att få ett bredare nätverk med nationella och internationella verksamheter krävs att projektet styrs på en mer nationell nivå i landet där projektet verkar. En annan lärdom är att toppstyrd ledningsstrategi bör bytas ut mot motsatsen där initiativ ska komma från skolorna/byarna, en arbetsgång som går mer i hand med CLTS. Att byborna själva får komma med initiativ för att påverka sitt samhälle gör att de även blir ansvariga för utvecklingen och hållbarheten på sikt, detta är något som påverkar hållbarhetsfrågan positivt då de känner mer ansvar för sina handlingar (TSAKET, 3). För att befolkningen ska få en ökad känsla av ägandeskap av sanitetsanläggningarna samt undvika att befolkningen ska bli biståndsberoende finansierar Frälsningsarmén endast en del av sanitetsanläggningarna som byggs, resten får byn och skolan stå för. Finansieringen behöver inte vara endast ekonomisk finansiering utan kan också bestå av arbetskraft. Ett problem som då har uppstått är att de fattigaste inte har råd, i dessa lägen har då Frälsningsarmén valt att stå för hela finansieringen (TSAKET, 2). Enligt en rapport av Novotny et al. (2018), verkade hushållens inkomst dock inte ha någon större påverkan av ägandeskap av latriner vilket Frälsningsarméns rapport talar emot då fattigare hushåll behöver extra stöd.

Anna Tufvesson från Sida, arbetande med biståndsprojekt inom WASH i Kenya, trycker även hon på vikten av ägandeskap. Om skolan får sina toaletter helt finansierade och installerade utifrån och inte känner något tydligt ägandeskap kan det senare leda till att de inte känner sig ansvariga för reparationer och underhåll av latrinerna, utan lägger ansvaret på de som installerade och finansierade latrinerna. Tufvesson menar att fokus ibland ligger på att en viss norm ska uppnås, exempelvis en toalett på 30 elever. Detta gör att en skola på ibland flera tusen elever får en hel rad toaletter uppställda men att det bara är den eller de toaletter närmast skolbyggnaden som faktiskt används. Fokus ligger ofta på hårdvaror, som i detta fall är latriner, istället för hur de ska användas. Istället bör fokus ligga mer på hur toaletterna ska användas och ett försök till beteendeförändring. Det bör ses som ett paket där både latriner och undervisningsmaterial för reflektioner och kunskapsspridande behövs. För att förhindra att för många toaletter byggs utan att de sedan används skulle en tänkbar lösning vara att låta barnen själva räkna och reflektera över hur många elever som finns på skolan och hur många toaletter de skulle behöva. På detta sätt kan en uppskattning bättre göras av hur många toaletter som verkligen behövs samtidigt som det blir mer i linje med CLTS (Tufvesson, 2020).

En nackdel med CLTS är att metoden är svår att använda sig utav i mer urbana miljöer. På grund av större trångbebyggdhet finns inte lika mycket plats och möjligheter till att bygga latriner. En annan svårighet är att en större andel av befolkningen hyr sin bostad och själva inte har möjlighet att bestämma över införskaffandet av en latrin. Att använda sig av skolor som spridningspunkt för kunskap om god sanitet vidare till byarna är också svårare i urbana miljöer.

Eleverna går nödvändigtvis inte i den närmaste skolan till deras bostad, det gör att skolorna inte lika starkt är kopplade till de urbana stadsdelarna som skolorna är kopplade till byarna på landsbygden (Tufvesson, 2020).

16

4.5 Finansiella utmaningar

I Frälsningsarméns rapporter nämns det att för en förbättring av hygienundervisningen krävs kontinuerliga satsningar för genomförande av bättre hälsokrav i skolorna, där skolorna ska få stöd och undervisning i hur de ska lära ut om hälsofrågor. Skolornas budget för WASH är dock liten och det blir lätt att andra saker prioriteras såsom skolmaterial, böcker och lärare.

Ytterligare en utmaning är regionala skillnader i fokus på vatten och sanitet i skolor gör att stödet till skolorna varierar i de olika regionerna. Tillgängligheten till byarna och potentiella lösningar i områdena är några av de faktorer som påverkar det låga stödet i vissa regioner. De ser även ett behov av en mer regelbunden rapportering och övervakning av WASH på skolor på nationell nivå (TSAKET, 3). Det låga ekonomiska stödet för WASH från samhället gör att många samhällsfunktioner blir bristande när Frälsningsarmén inte bidrar med transporter och ekonomiskt till vatten och sanitetsarbeten. Samhällsfunktioner så som utbildning, byggande av vatteninfrastruktur och sjukvård har inte egna resurser för att själva hålla koll på och övervaka projektinsatserna då detta inte ingår i deras ordinarie budget (TSAKET, 2). Frälsningsarmén ser ett behov av ett mer strukturerat samarbete med regeringen för att kunna utmana regeringen i sin roll inom utvecklingen för WASH-frågor och på längre sikt få samhällsfunktioner mer självgående och oberoende av Frälsningsarméns stöd (TSAKET, 8). Ett annat förslag är att skapa en egen underhållningsavdelning hos Frälsningsarmén som ska kunna stödja samhällena med reparationer och träna lokala hantverkare i byarna i underhållning av de nya WASH anläggningarna (TSAKET, 2). Just nu är ansvaret för utveckling av sanitet decentraliserat och ligget på länen. Istället bör sanitetplaneringen för skolor ligga på utbildningsmyndigheten. När en skola byggs bör toaletter underhåll för dessa finnas med i budgeteringen (Tufvesson, 2020).

4.6 Övriga utmaningar

Övriga utmaningar som inte är lika vanligt förekommande men som ändå sker är vandalisering av latriner. I en rapport från Frälsningsarmén har en del toaletter rapporterats vandaliserade av byborna. Av tidigare erfarenheter vid implantering av WASH på endast en skola i ett område ökar detta risken för attacker, exempelvis vandalisering av WASH-anläggningarna, stulet vatten på nätterna och i vissa fall personhot. Även undervisningen försämras i kvalité då fler elever söker sig till skolan på grund av förbättrad tillgång till vatten och sanitet. För att undvika detta implanteras WASH program både i skolan och i samhället samtidigt för den kostnadseffektiva nyttan av projektet ska bli maximal (TSAKET, 7). På frågan om vandalisering av skoltoaletter är vanligt förekommande svarade Tufvesson att hon aldrig varit med om det utan att det hör till undantagen (Tufvesson, 2020).

James Nzyimi, skriver att den största utmaningen inom sanitetarbete är bristen på kunskap av vikten av god sanitet. Bristen på kunskap om hur viktigt det är gör att andra prioriteringar går före (Nzyimi, 2020). Detta är något som även tas upp i projektförslaget till Frälsningsarméns projekt ”KISC WASH”, att kunskapsklyftor och skillnader i övertygelser gällande sanitet och hygien kan göra det svårt att komma fram till gemensamma beslut (TSAKET, 3). Vilka latriner som olika individer väljer att använda beror delvis på individens ekonomiska klass men också på individens kultur. Vissa kulturer, exempelvis nomadfolk ser ofta inget värde i

sanitetsanläggningar då de inte har någon fast boplats utan lever i ständig rörelse i jakt på exempelvis betesmarker till sina djur (Nzyimi, 2020). Barnen i nomadstammar går dock oftast i skolan under terminerna och därför kan även de ta del av WASH projekten på skolorna (Tufvesson, 2020).

I en rapport skriven av Novonty et al. undersöks kontextuella drivfaktorerna bakom införande och förbättring av sanitet på Etiopiens landsbygd, vilket kan tänkas likna de i Kenyas landsbygd. Rapporten tar upp faktorer som förbättrad hälsa, ökad säkerhet, avskildhet, status och prestige som drivfaktorer för utvecklingen av latriner och sanitet i byarna. Drivkraften om förbättrad hälsa verkade bero på socialt konstruerade uppfattningar om hälsofördelar med förbättrade latriner, snarare än att de själva oroade sig över sin hälsa genom nuvarande sanitetslösningar. En märkbar andel av de intervjuade hushållen svarade även ”Jag var tvungen”

som ett svar på orsak till förbättrade latriner. Om byborna känner att de är tvungna till någonting går detta emot approachen CLTS. Faktorer som istället minskade drivkraften till sanitetsförändring var mer akuta hot mot hälsan som tex små matreserver, infektioner från djur och insekter och tillgång till vatten (Novotny et al., 2018).

18

5. Diskussion

Vid granskning av Frälsningsarméns rapporter märks det att klimatfrågan har fått ta en allt större plats. De jobbar både mot att själva göra så litet avtryck på miljön som möjligt samtidigt som de jobbar med DRR för att rusta befolkningen i krishantering. En utmaning är att ändra befolkningens miljötänk till ett mer modernt där målet är att göra så liten skada på miljön som möjligt. Många känner sig tvungna att utnyttja miljön för sin och sin familjs överlevnad ävenom de är medvetna om skadan som sker på miljön. Information och teknologi för att minska miljöskada är någonting som många saknar och som Frälsningsarmén försöker jobba för att öka kunskapen kring (TSAKET, 1). Att som människa prioritera mer närliggande hot är inte så konstigt och även något vi gör i Sverige. Att förstå hotet med klimatförändringar och att faktiskt agera på det är två olika saker. Att ändra på beteenden är en process som tar tid och kräver arbete. Klimatfrågan pressar även tekniken framåt i utvecklingen av latriner, lösningar behövs som klarar torka och översvämningar.

Jämställdhet är en annan utmaning inom sanitetsarbete som tidigare tagits upp, både jämställdhet mellan män och kvinnor men också jämställdhet mellan olika samhällsgrupper.

Funktionshindrade är en grupp som har svårare att påverka sin sanitetssituation i Kenya då de ofta hålls undan från övriga samhället av släktningar. Detta gör det svårt att inkludera denna grupp i projektet. Kanske behöver normer kring funktionshindrade diskuteras mer i fokusgrupper ute i byarna på samma sätt som jämställdhet mellan könen diskuteras i Frälsningsarméns WASH projekt. Detta för att på längre sikt få mer inflytande när det gäller sanitet och hygien från funktionshindrade. När det kommer till jämställdhet mellan flickor och pojkar i skolgången tycks tillgång till skollatriner ha en positiv effekt på flickors närvaro vilket i sin tur ger flickor bättre förutsättningar till avklarad utbildning.

Att arbeta med en CLTS approach för utveckling av sanitet tycks vara en fungerande metod. I Frälsningsarméns projekt i Kenya görs de största satsningarna på skolor i hopp om att barnen ska lära sig och sedan föra vidare kunskap till sina byar. Då Kenyas befolkning är väldigt ung, halva befolkningen under 19 år, är skolor en bra plats för att nå ut till många och för att driva fram en beteendeförändring. En utmaning med CLTS kopplat till skolor i just Kenya är att skolor i Kenya bygger på en väldigt akademisk inlärning, där det för det mesta går ut på att inpränta kunskap snarare än att analysera, ifrågasätta och reflektera själv. Detta kan göra det till en utmaning att använda sig av det material som ges ut av organisationer där materialet handlar om att reflektera över sitt beteende (Tufvesson, 2020). Stöd och undervisning till lärarna kan hjälpa dem att lära sig hur de bäst undervisar om WASH frågor för att få barnen att själva reflektera över hygien och sanitet.

Tufvesson nämner vikten av ägandeskap och att med ägandeskap kommer även ansvar och underhåll. I och med att ägandeskap ofta är något de i Kenyas landsbygd inte är vana vid gäller det att i skolorna förmedla en stolthet i att ha och använda en toalett samt bygga en förståelse för smittspridningsrisker av dålig sanitet. Tufvesson tror även att många projekt skulle bli mer effektiva och få ett större resultat om de hade kompletterats med CLTS. Dock tror hon att endast bygga utvecklingen på självresonemang som CLTS kan vara svårt då CLTS fungrar bäst i kombination av rådgivning av exempelvis hur latriner bäst byggs (Tufvesson, 2020). Att

använda CLTS i kombination med rådgivning är något som Frälsningsarmén jobbar med.

Exempelvis att de i en av rapporterna har förslag på hur en egen underhållsavdelning ska kunna stödja samhällena med reparationer och träna lokala hantverkare i byarna i underhållning av de nya WASH anläggningarna.

Ytterligare en nackdel med CLTS är att det inte alltid går till i praktiken som i teorin. Som tidigare nämnts är kvinnor i större grad mer utsatta vid försämrad tillgång till sanitet än män.

Detta på grund av bland annat ökad risk för övergrepp vid avlägsna toaletter samt tabu gällande frågor kring menstruation (Barnfonden, 2020). Inom CLTS är en viktig del av målet att inkludera kvinnor för att de ska få ökat inflytande över sin sanitetssituation. Vad som dock kan missats är att kvinnor genom ett ökat deltagande inte behöver vara detsamma som att de får ett ökat maktinflytande (Ray et al., 2018).

För att få en bättre utveckling av sanitet i just Kenya krävs det att frågan lyfts på en mer nationell nivå. Om en mer regelbunden rapportering och övervakning av WASH på skolor finns på nationell nivå blir det lättare att få en överblick av utvecklingen samtidigt som det ökar medvetandet kring WASH frågor. Målet är att landet ska klara sanitetsfrågorna på egen hand utan insatser av bistånd och för detta krävs mer ekonomiskt stöd i olika samhällsfunktioner. Ett ökat ekonomiskt stöd till skolorna i utbyte mot krav på latriner vid nybyggnad av skolor skulle kunna vara ett sätt till att förankra bättre sanitet. Detta kräver dock att landet har de resurserna som krävs och att de prioriterar sanitet-och hygienfrågor.

Som nämnts tidigare räcker det inte bara att bygga latriner utan det krävs en vilja till att ändra beteende, kunskap om vikten av bra sanitet samt kunskap om hur latrinerna sköts och används.

Att få känna ägandeskap och stolthet av att äga en latrin är positivt då detta ofta leder till mer ansvarstagande och bättre förvaltning av latrinerna. Detta kan skapas genom CLTS där befolkningen, som i Frälsningsarméns projekt, får vara med och finansiera installation av latriner i form av pengar eller arbetskraft.

Det kan vara svårt att utvärdera arbete inom WASH och mäta faktiska resultat då mätningarna ofta bygger på intervjuer. Det är svårt att veta om intervjuaren bara genom sin närvaro eller sättet frågorna ställts på kan ha påverkat svaren som ges. Andra parametrar än sanitetsarbetet kan finnas med som påverkar resultatet men som är svåra att hitta. Exempelvis, skolnärvaron ökade i samband med installerade skollatriner. Det kan mycket väl vara latrinerna som bidragit till ökad närvaro men det kan också finnas andra parametrar som har spelat in och påverkat skolnärvaron, kanske blomstrade ekonomin i byn, kanske fick skolan fler klassrum och lärare i samband med installationen av latriner.

Denna problematik är något som tas upp i en stor litteraturstudie av Isolde et al. (2011) där sambandet mellan just separerade skoltoaletter för flickor och pojkar och en ökad närvaro bland flickorna i skolan undersöktes. I litteraturstudien hittades inga bevis varken för eller emot att det skulle finnas ett samband mellan könsseparerade skoltoaletter och skolnärvaro. Den främsta orsaken till att det inte gick att hitta något samband var att de tidigare genomförda studierna hade bristande metoder. Exempelvis kunde vissa studier bestå av endast undersökningar på skolor med könsseparerade toaletter, då saknades möjlighet att jämföra hur det hade varit utan

20 könsseparerade toaletter. Ett annat exempel på bristfälliga metoder var att könsseparerade toaletter hade installerats som en liten del av ett helt WASH projekt, att bara studera effekten på flickors skolgång av just könsseparerade toaletter går då inte eftersom även andra faktorer kan ha påverkat. Sambandet mellan antal skollatriner eller tillgång till latriner över huvud taget i skolor undersöktes inte lika grundligt och därför kunde inga ordentliga slutsatser dras om detta (Isolde et al., 2011).

Det är bra att vara medveten om dessa felkällor vid granskning av studier gjorda inom WASH.

Dock måste utvärdering ske på något vis och intervjuer kan ge bra indikationer på hur utvecklingen går om de görs på ett bra sätt. Bättre samarbeten mellan oberoende organisationer och landets ledning och nationella myndigheter skulle kunna förbättra insamlingen av empiriska undersökningar och ge bättre utvärderingsmöjligheter. I intervju med Anna Tengnäs, ambassadsekreterare i Sidas arbete i Mali, säger Anna att en viktig arbetsgång hos Sida är att utveckla ägandeskap och kapacitetsbyggande hos nationella myndigheter. Utmaningen här är ofta att de nationella myndigheterna har dåligt med kapacitet. Uppföljning av projekt kan också vara en bristande faktor då det inte ingår i projektförloppet att återkomma till ett projekt efter ett antal år, detta gör att risken för att projektområdet faller tillbaks i gamla vanor ett tag efter att projektet har avslutats (Tengnäs, 2020). Det var denna typ av långsiktig utvärdering/uppföljning detta arbeta från början skulle vara för Frälsningsarméns WASH- projekt i Kenya.

Att FN:s globala mål ”Rent vatten och sanitet för alla” ska uppfyllas innan 2030 är i dagsläget svårt att se. Enligt en rapport utgiven av Water and Sanitation Program, (WSP) skulle det behövas mellan 74 – 166 miljarder dollar (716 – 1600 miljarder kr) per år för att uppnå detta mål innan 2030 (Hutton and Varughese, 2016). Detta kan jämföras med Sveriges bistånd på ca 1.24 miljarder kr per år via SIDA (Sida, 2019b). Utöver de finansiella utmaningarna finns även utmaningar kring beteende- och normförändring, detta är förändringar som kräver tid och etablering och kan därför vara större utmaningar än de finansiella. Konflikter inom länder kan också försvåra arbetet genom att platser blir svåråtkomliga, arbetet på plats blir mer kostsamt och komplicerat då säkerheten måste upprätthållas (Tengnäs, 2020). Trots att målet troligen inte uppnås till 2030 är det värt att sträva efter då allt arbete blir ytterligare ett steg på vägen mot ett mer hållbart samhälle.

6. Slutsats

Klimatförändring och naturkatastrofer är en stor utmaning då infrastrukturen för sanitet i utvecklingsländer ofta är känslig för extrema väder. Klimatförändringar sätter press på förbättrad teknik av latriner och sanitetssystem. Att jobba med koncepten DRR och

”resilience” är bra för att minimera konsekvenserna vid en eventuell katastrof.

För att hitta potentiella brister i projekten skulle det behövas en förbättring av den långsiktiga uppföljningen av sanitetsprojekt. Trots att detta är resurskrävande kan det löna sig då eventuella brister efter en längre tid kan upptäckas och förebyggas.

En stor utmaning inom sanitet och hygien är att det kräver en förändring av beteende och normer. Istället för att fokusera på hårdvara så som antal latriner per skola är det bättre att jobba för en beteendeförändring från OD till ODF.

Att jobba med CLTS tycks vara en fungerande metod. Det är dock viktigt att inkludera även svagare grupper i samhället för ökad jämställdhet, samt att kombinera CLTS med rådgivning och guidning. Genom CLTS approach jobbas det med att förmedla en känsla av ägandeskap av latrinerna detta genererar ett ökat ansvar och underhåll vilket är positivt.

För att på sikt minska behovet av bistånd behövs arbete med kapacitetsbyggande och ägandeskap hos nationella myndigheter. Att samarbeta med myndigheter på nationell nivå ökar medvetenhet kring sanitet samt ökar förutsättningarna för en bättre och bestående överblick av utvecklingen.

22

7. Tack till

Tack till Anna Tengnäs, Anna Tufvesson och James Nzimi för intervjuerna. Tack till handledare Magnus Svensson och till medarbetare på Frälsningsarméns avdelning i Stockholm för internationell utveckling.

8. Referenser

BARNFONDEN. 2020. Available: https://barnfonden.se/vart-arbete/det-borjar-med- toaletter-och-leder-till-nagot-mycket-storre/ [Accessed January 27 2020].

ELIZABETH, T., LUKAS, U., CHRISTOPH , L. T., PHILIPPE, R. & CHRISTIAN, Z. G. 2008.

Compendium of Sanitation Systems and Technologies. Dubendorf, Switzerland.:

Swiss Federal Institute of Aquatic Science and Technology.

FRÄLSNINGSARMÉN. 2019. Mseto vatten, och sanitetsprojekt [Online]. Available:

https://www.fralsningsarmen.se/vad-vi-gor/internationellt/stridsropet/rent-vatten- raddar-liv-i-kenya/https://www.fralsningsarmen.se/vad-vi-

gor/internationellt/projekt/kenya/ [Accessed November 27 2019].

HUTTON, G. & VARUGHESE, M. 2016. The Costs of Meeting

the 2030 Sustainable Development Goal Targets on Drinking Water, Sanitation, and Hygiene.

ISOLDE, B., KELLY, D., MATTHEW, F. & LEILA, J. 2011. What impact does the provision of separate toilets for girls at schools have on their primary and secondary school enrolment, attendance and completion?

KAMAL, K. & ROBERT, C. 2008. Handbook on Community-Led Total Sanitation

KIM, H. & RHEE, D.-E. 2019. Toilets for education: Evidence from Kenya’s primary school- level data. International Journal of Educational Development, 70.

NOVOTNY, J., HUMNALOVA, H. & KOLOMAZNIKOVA, J. 2018. The social and political construction of latrines in rural Ethiopia.(Report). Journal of Rural Studies, 63, 157.

NZYIMI, J. 2020. Vatten- och sanitetsingenjör på Frälsningsarmén Kenya. personlig komunikation via email.

RAY, I., BURT, Z. & NELSON, K. 2018. Towards Gender Equality through Sanitation Access.

SDGF. 2019. Clean water and sanitation [Online]. Sustanable Development Found. Available:

https://www.sdgfund.org/goal-6-clean-water-and-sanitation [Accessed January 27 2020].

SHAW, R. & OIKAWA, Y. 2014. Education for Sustainable Development and Disaster Risk Reduction, Tokyo : Springer Japan : Imprint: Springer.

SHERPA, A., KOOTTATEP, T., ZURBRUEGG, C. & CISSE, G. 2014. Vulnerability and adaptability of sanitation systems to climate change. Journal of Water and Climate Change, 5, 487-495.

SIDA. 2019a. Utvecklingssamarbete i Kenya [Online]. Available:

https://www.sida.se/Svenska/lander/Afrika/Kenya/Vart-arbete-i-Kenya/ [Accessed 29 April 2020].

SIDA. 2019b. Vatten och sanitet [Online]. Available:

https://www.sida.se/Svenska/teman/vatten-och-sanitet/ [Accessed 08 April 2020].

TEGEGNE, T. & SISAY, M. M. 2014. Menstrual hygiene management and school absenteeism among female adolescent students in Northeast Ethiopia. BMC Public Health, 14.

TENGNÄS, A. 2020. Ambassadsekreterare i Sidas arbete i Mali

TSAKET 1. MSETO Resilience- WASH & Food Security Project CP 18-05 3562. Project proposal year 2019-2023. The Salvation Army Kenya East Territorium.

TSAKET 2. End term evaluation Final report. Final report 2018.

TSAKET 3. Kenyan Integrated School and Community WASH (KISC WASH). Project Proposal 2013-2018.

TSAKET 7. Baseline Report-Mseto Resilience WASH and Food security Project. December 2019.

24 TSAKET 8. Application MSETO WASH.

TUFVESSON, A. 2020. Jobbar på SIDA med WASH i Kenya. Telefonintervju.

TWIGG, J. 2009. Characteristics of a disaster-resilient community: a guidance note (version 2). DFID Disaster Risk Reduction NGO Interagency Group.

UI. 2019. FAKTA – BEFOLKNING OCH SPRÅK [Online]. Available:

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/kenya/befolkning-och- sprak/ [Accessed 29 April 2020].

WATERAID. 2019. Why are toilets important [Online]. Water Aid. Available:

https://www.wateraid.org/uk/the-crisis/toilets [Accessed January 27 2020].

TRITA TRITA-ABE-MBT-20313

www.kth.se