Sverigedemokraterna och kvinnan:
En kvalitativ textanalys av Sverigedemokraternas kvinnosyn under 1989–2018
Författare: Emmy Rova Handledare: Gunnar Hansson Examinator: Anders Persson
Kandidatuppsats
Abstract
The following study is a qualitative text analysis and an idea- and ideology analysis with the aim of examining the Sweden Democrats view on women over time and if the party’s organizational and ideological development is reflected in the party’s ideas regarding women’s role in society. The material of research consists of the Sweden Democrats party programs which has been analysed through conservatism and populism, which is the theoretical framework of this study. The results of the analysis have been divided into three different time periods and the first period between 1989-1999 indicated a strong connection between the Sweden Democrats view on women and a conservative view on women. During the second and third time period, between the years 1999-2018, the operational indicators for a conservative view on women could not be discovered, however several operational indicators which indicated a populistic view on women could be established.
Previous academic research has categorized the Sweden Democrats view on women as conservative, but the results of this study´s analysis argues that the party´s view on women rather should be described as populism.
Keywords
The Sweden Democrats, view on women, ideological change, conservatism, populism
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Problemformulering 1
1.2 Syfte och frågeställningar 3
2 Teori 4
2.1 Konservatism och kvinnan 4
2.2 Populism och kvinnan 6
3 Metod och tillvägagångssätt 9
3.1 Val av metod 9
3.2 Urval 11
3.3 Material 11
3.4 Operationalisering 12
4 Resultatredovisning 14
4.1 Tidsperiod 1: Sverigedemokraternas partiprogram 1989–1999 14 4.2 Tidsperiod 2: Sverigedemokraternas partiprogram 2003–2009 24 4.3 Tidsperiod 3: Sverigedemokraternas partiprogram 2010–2018 25
5 Studiens slutsatser 30
5.1 Frågeställning: Hur har Sverigedemokraternas kvinnosyn förändrats i
under tid? 30
5.2 Författarens reflektioner 33
6 Bibliografi 1
1 Inledning
Sedan Sverigedemokraterna grundades år 1988, har intresset för att studera partiet ökat i takt med partiets framgångar (Mulinari & Neergaard 2010: 45).
Studier gällande Sverigedemokraterna har utförts för att dels kunna kartlägga dess ideologiska grund, dels för att få en ökad förståelse för dess framgång.
Sverigedemokraterna har i takt med partiets framgångar genomgått stora förändringar, och dessa förändringar har bland annat beskrivits som ett resultat av det kritiska förhållningssätt som de etablerade riksdagspartierna och media har haft gentemot partiet. Mediabevakningen har beskrivits som oproportionerlig i förhållande till partiets storlek och anses ha bidragit till att ha ökat partiets medvetenhet gällande dess interna brister (Loxbo 2015: 178).
Loxbo (2015: 184) beskriver förändringen inom Sverigedemokraterna som en medveten normaliseringsprocess där syftet varit att normalisera partiets ideologi (Loxbo 2015: 178). Sverigedemokraterna har även i de egna
partiprogrammen beskrivit hur deras idéer och politik ständigt förändras och utvecklas (se t. ex Sverigedemokraternas partiprogram 2005: 4). I takt med den utveckling och förändring som sker inom Sverigedemokraterna så förändras också dess ideologiska grund och karaktäriserande idéer om samhället (Loxbo 2015: 177). Det som länge varit ett i allra högsta grad kontroversiellt och omdebatterat ämne har gällt Sverigedemokraternas kritik mot Sveriges migrationspolitik, men ytterligare ett omdebatterat ämne har varit partiets syn på jämlikhet och kvinnans roll i samhället. I den offentliga debatten och av övriga riksdagspartier har de bland annat beskrivits som ett kvinnofientligt parti och som ett hot mot kvinnors rättigheter (se t. ex Malmgren 2018, Baastad & Karlsson 2020).
1.1 Problemformulering
Sverigedemokraternas kvinnosyn och idéer om jämställdhet har tidigare beskrivits som konservativ (Mulinari & Neergard 2010: 56). En konservativ och reaktionär syn på familjen och genus-relationer beskrivs som en central
egenskap inom denna typ av partier (Mulinari & Neergaard 2010: 56). Den åtskillnad mellan människor och folkgrupper som också är ett karaktäristiskt drag inom den högerpopulistiska partifamiljen appliceras även på relationen mellan män och kvinnor och frågor såsom jämställdhet och familjepolitik har blivit utmärkande för partierna (Deland et al. 2010: 10). Partier såsom
Sverigedemokraterna beskrivs som förespråkare av särartsfeminism och konservatism och i vissa sammanhang även som reaktionära, det vill säga en vilja att återställa samhället till hur det var i en tidigare period. Relationen mellan kön och även nationalitet och tillhörighet har beskrivits som
flerdimensionell, anledningen är att kvinnan, i nationalistiska ideologier, ofta tillskrivs en central roll för ’nationens fortlevnad’, vilket i sig kan anses tydliggöra synen på kvinnans roll i samhället (Mulinari & Neergaard 2010:
56). I sin studie Sverigedemokraterna och det teoretiska fältet använder sig Mulinari och Neergard (2010) av material från Sverigedemokraternas egen tidskrift SD-kuriren i frågan om abort, som anses vara en annan aspekt av relationen mellan kön och nationalitet. I SD-kuriren argumenterar
Sverigedemokraterna för en strängare abortlagstiftning där sociala,
ekonomiska, eller karriärmässiga skäl ej anses vara tillräckliga skäl för abort enligt partiet (Mulinari & Neergard 2010: 56–57). Sambandet mellan kön och nationalitet utgörs här av kopplingen mellan abort och invandring då Sverigedemokraterna hävdar att det ”görs lika många aborter årligen som det normalt bifalls permanenta uppehållstillstånd” (Mulinari & Neergard 2010:
56–57). Ytterligare studier gällande populism och kvinnofrågor visar på en generellt sätt konservativ kvinnosyn, men de senaste åren har dimensionen mellan kvinnor och högerpopulismens åsikter kring migration tagit allt större utrymme (Mudde & Rovira 2015: 28).
Det finns bevisligen viss forskning om Sverigedemokraternas kvinnosyn, men som nämnts tidigare i inledningen så är Sverigedemokraterna ett parti under ständig förändring och flertalet av partiets tidigare karakteristiska drag har beskrivits som förändrade i grunden (Loxbo 2015: 177). Det finns inte heller vetenskapliga undersökningar som har studerat hur
Sverigedemokraternas kvinnosyn förändrats över tid i takt med andra ideologiska förändringar inom partiet. Den studie som hänvisas till ovan är baserad på Sverigedemokraternas partiprogram från år 2005 och
Sverigedemokraternas egen tidskrift SD-Kuriren. Det är därav av intresse att göra en grundlig undersökning med ett mer omfattande forskningsmaterial för att undersöka om dessa förändringar även har lett till att partiets
kvinnosyn skiftat, vilket för oss till studiens huvudsakliga syfte och frågeställningar.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är således att vidare utveckla den kartläggning som tidigare gjorts av Sverigedemokraternas ideologiska utveckling men med fokus på partiets idéer om jämställdhet och kvinnans roll i samhället. Studien syftar till att noggrant undersöka om och på vilket sätt förändringarna inom Sverigedemokraterna även reflekteras i deras förda politik gällande kvinnor.
Med hänsyn till studiens omfattning och tidsram kommer studien utgå enbart från Sverigedemokraternas offentliga partiprogram. Studiens relevans
motiveras med att Sverigedemokraterna befinner sig i en utvecklingsprocess och det finns därför ett behov av att kontinuerligt granska förändringar som sker inom partiet. Det finns även en samhällelig medial debatt gällande Sverigedemokraternas syn på jämställdhet och kvinnor som ej återfinns inom den akademiska forskningen, därav behovet av studien. Syftet realiseras genom besvarandet av studiens frågeställning:
• Hur har Sverigedemokraternas kvinnosyn förändrats över tid?
2 Teori
Med bakgrund i tidigare forsknings kartläggning av Sverigedemokraterna som ett konservativt parti, speciellt i sin kvinnosyn, följer här en redogörelse för konservatismens karaktäristiska drag, med fokus på de drag som berör dess kvinnosyn. Konservatism som teori kommer även att kompletteras av populism som teori, då det i tidigare studier visat sig att populismen
anammat en konservativ kvinnosyn och att det finns vissa dimensioner som inte omfattas av konservatismen. Motiveringen av populism som teori grundar sig således på tidigare forskning där populism visat sig vara användbar vid studier gällande Sverigedemokraterna.
2.1 Konservatism och kvinnan
”To be conservative is to prefer the familiar to the unknown, the tried to the untried, the fact to mystery, the actual to the possible, the limited to the unbounded, and the near to the distant”. – Michael Oakeshott (Corey 2011:
40)
Konservatismen befinner sig på den högra sidan av det politiska spektrumet och utgörs av en maktkamp mellan sociala grupper snarare än mellan nationer (Robin 2011: 4). Historiskt sett har högern beskrivits som
förespråkare av frihet och vänstern som förespråkare av jämlikhet, detta är dock inte helt korrekt då friheten som konservatismen förespråkat främst har inkluderat sociala grupper i de högre samhällsskikten, men inte de lägre stående sociala grupperna i samhället (Robin 2011: 7). Motsättningarna mellan frihet och jämlikhet grundar sig i en rädsla för att jämlikheten
kommer att inskränka den egna friheten. Konservatismens grundare, Edmund Burke, menade att om till exempel kvinnor och arbetare fick de ekonomiska resurser som krävs för självbestämmande, så får de också friheten att inte lyda deras makar eller arbetsgivare. För konservativa förespråkare så representerar idéen om jämlikhet således inte enbart en omfördelning av
resurser och möjligheter utan även ett maktskifte och en samhällelig förändring som man inte strävar efter (Robin 2011:9).
Konservatismen beskrivs som en representant för människor som har förlorat något, det kan vara förlust av mark, privilegier som baserats på hudfärg eller en makes auktoritet i hemmet. Dessa förlorade privilegier kan vara
privilegier som aldrig varit berättigade eller legitima från början, trots det är det en förlust som väcker starka känslor (Robin 2011: 58). Konservatismens huvudsakliga syfte har beskrivits som viljan att bevara och skydda det nutida samhället men i vissa sammanhang även att återställa och återfå det samhälle som en gång varit (Robin 2011: 59). Konservatismen anser att vissa sociala grupper ej har rätt till självbestämmande, detta påstående grundar sig i en av konservatismens grundläggande utgångspunkter, nämligen att människan är ofullständig på flera plan (Heywood 2017:67). Konservativa anser att människan är psykiskt begränsad och mår bäst av stabilitet, därav söker sig människan till det som är säkert och bekant och framförallt känner trygghet i att ’veta sin plats’. Denna människosyn har lett konservativa till att
förespråka social ordning och motsätta sig frihet då det kan leda till förändring och osäkerhet för människor (Heywood 2017:67).
Vad gäller konservatismens syn på kvinnan och jämställdhet så har den sin grund i konservatismens motstånd till förändring. Politiska principer såsom
’mänskliga rättigheter’, ’jämlikhet’ och ’social rättvisa’ anses vara ett hot mot den sociala ordningen då dessa principer förändrar samhället (Heywood 2017: 68–69). Phyllis Schlafly, en konservativ kvinna, beskriver sig själv som en försvarare för kvinnors rättigheter, men inte på samma sätt som det vanligtvis talas om. Schlafly menar att den feministiska rörelsen berövar kvinnans rättighet att som fru och mamma erhålla rätten till att bli försörjd och stöttad av sin make. Genom att grunda sina argument på kvinnans rättigheter i äktenskapet och hemmet förstärker Schlafly den konservativa idén om kvinnan som först och främst fru och mamma (Robin 2011: 105).
För att sammanfatta så innebär de konservativa idéerna att kvinnan är hemmahörande i den privata sfären, att man förespråkar traditionella värderingar och att familjen anses vara samhällsbärande (Heywood 2017:
89).
2.2 Populism och kvinnan
Eftersom studiens syfte är att studera Sverigedemokraternas kvinnosyn kommer enbart en kort sammanfattning av populismens karaktäristiska drag att redovisas, därefter kommer redogörelsen fokusera på populism i relation till kvinnan och hur hon används för att berättiga den populistiska
samhällsvisionen.
Populismen måste förstås genom en kombination av olika centrala utgångspunkter som tillsammans ger en definition av och en ideologisk förståelse för populismen. Det moraliska förhållningssättet till politiken är absolut centralt inom populismen (Müller 2016: 16), vilket innebär att populister betraktar samhället som indelat i två grupper, ’folket’ och ’eliten’
(Mudde 2010: 1175). Alla populister hävdar att de representerar och för hela folkets talan emot någon form av elit (Brubaker 2017: 359, Müller 2016: 16).
Eftersom uttalandet att ”föra folkets talan” även är centralt för demokratin så behöver ”föra folkets talan” kompletteras av ”mot eliten” (Brubaker 2017:
362). Brubaker (2017: 362) menar dock att denna något simpla indelning mellan ’folket’ och ’eliten’ är otillräcklig för att förstå populismen, då
’folket’ inte enbart ställs i relation till ’eliten’ utan även utomstående grupper och yttre hot. Populismen kännetecknas även av dess ambition att införliva det demokratiska löftet, det vill säga, att göra verklighet av demokratins löfte om folkstyret, där alla politiska beslut bör fattas enligt det allmänna bästa (Mudde 2010: 1175, Müller 2016: 9).
Relationen mellan populismen och kvinnan beskrivs som relativt ny (Kourou 2020: 2), och huruvida populismen innefattar en specifik kvinnosyn finns det delade meningar om. De feministiska studier som gjorts av
högerpopulismens kvinnosyn har kommit fram till att de få kvinnorelaterade frågorna som faktiskt tas upp inom högerpopulistiska partier har en
konservativ utgångspunkt och förespråkar traditionell familjebildning och traditionella könsroller (Kantola & Lombardo 2019: 1110–1111). Mudde och Rovira (2015: 17) menar att populismen inte har ett specifikt förhållningssätt gentemot frågor som berör kvinnan eftersom det anses vara sekundärt till populismens centrala fokus på motsättningen mellan ’folket’ och ’eliten’. I
en jämförande studie mellan fyra populistiska partier så argumenterar Mudde och Rovira (2015: 17) för att relationen mellan populism och kvinnofrågor påverkas av den nationella kulturen och kontexten som populister agerar i.
De argumenterar även för att frågor som rör kvinnor inte påverkas av den populistiska ideologin i sig utan av en kombination av nationell kultur och av andra kompletterande ideologier, såsom konservatism och nationalism (Mudde & Rovira 2015: 17). Vad som framkommer som ett resultat av deras jämförande analys är att de populistiska partier som undersökts inte anser att jämlikhet mellan könen är en prioriterad fråga, de anser heller inte att
ansvaret för jämlikhet mellan könen är tillskrivet staten (Mudde & Rovira 2015: 27). Vad som avslutningsvis konstateras i studien är dock att frågor såsom jämlikhet mellan könen alltmer används i populismens kritik mot
’islamiseringen’ av Europa. Populisterna argumenterar då för att landets jämlikhet mellan män och kvinnor hotas av en ökad migration, andra kulturer och religioner som inte är kompatibla med den egna kulturen (Mudde &
Rovira 2015: 28).
Trots att det inte råder konsensus över om populismens har en specifik kvinnosyn så finns det nytillkomna studier som redogör för denna nya dimension inom populismen. Enligt Kourou (2020: 2) så innefattar denna nya dimension framförallt relationen mellan kvinnan och populismens oro över en minskad befolkningsökning, och en degeneration av traditionella värderingar och familjens roll i samhället. Kourou (2020: 2) menar att återkommande konservativa idéer om kvinnans roll i samhället används som ett berättigande av populismens samhälleliga vision att representera och värna om ’folket’. Populister förespråkar därav ett återinförande av traditionella könsnormer och rättfärdigar dessa ståndpunkter med att det kommer att bidra till ett bevarande av nationen, dels befolkningsmässigt, dels demografiskt, men även för att upprätthålla traditionella samhälleliga
värderingar och moral (Kourou 2020: 3). Enligt Kourou (2020: 4) så
fokuserar således högerpopulistiska partier på familjepolitik istället för frågor såsom jämställdhet mellan könen. Högerpopulistisk familjepolitik innefattar flera olika element, till exempel familjebildning, förespråkande av den traditionella kärnfamiljen, och kvinnan som högst ansvarig för hem och barn.
Dessa element förstärker således den konservativa synen på kvinnan som hemmahörande i den privata sfären (Kourou 2020: 4).
Ett annat karakteristiskt drag inom populism är nativism, relationen mellan kvinnan och populism tar sig, som tidigare beskrivits, i uttryck i populistisk familjepolitik och anti-migration. Framtidsoro är centralt inom nativism, och man hävdar att samhället moraliska förfall bland annat leder till ett ökat antal aborter, vilket utgör ett hot mot nationen och folket (Kourou 2020: 6).
Familjepolitiken och idéer om att aborter utgör ett hot mot nationen är en aspekt av relationen mellan populism och kvinnans roll i samhället. Men som tidigare beskrivits i inledningen så är relationen mellan den populistiska partifamiljen och kvinnan flerdimensionell (Kourou 2020: 6).
Populism handlar, kort sammanfattat, om olika motsättningar i samhället, och deras politik och retorik grundar sig ofta på ett ’vi och dem’-perspektiv.
Det inkluderar motsättningar mellan ‘folket’ och den politiska ‘eliten’, mellan ’folket’ och ’migranter’, och på senare tid har även frågor såsom kvinnors rättigheter beskrivits ur ett ’vi och dem’-perspektiv. Bristen på ett lands jämställdhet framställs då som orsakat av migration, och kvinnors rättigheter ställs mot migration (Kourou 2020: 7).
För att ytterligare förstå relationen mellan populism och kvinnan så kan även konservatismen vara användbar. Som tidigare beskrivits, så anammar
populismen många av de konservativa idéerna om kvinnan genom att placera henne i den privata sfären, med ansvaret att ta hand om hem och familj.
Konservatism och populism likställer politik gällande kvinnor med politik gällande familjen vilket placerar kvinnan utanför samhället (Kourou 2020:
8). Genom att benämna kvinnor i samma kontext som befolkningsminskning, moraliskt förfall och familjens degeneration så tillskrivs kvinnan den centrala rollen för nationens överlevnad (Kourou 2020:8, Mulinari & Neergaard: 56).
3 Metod och tillvägagångssätt
I den tredje delen kommer studiens metodologiska ramverk att introduceras, en noggrann redogörelse för studiens tillvägagångssätt, val av metod och material, diverse urval som gjorts och även en operationalisering inför den kommande analysen kommer att presenteras.
3.1 Val av metod
Studien kommer att utgöras av en kvalitativ textanalys, vilket i korta drag innebär att man identifierar och undersöker komponenter, vidare även att urskilja och analysera olika delar av det valda forskningsmaterialet. En kvalitativ textanalys lämpar sig när det valda forskningsmaterialet innehåller latenta budskap, det vill säga, att textens mening och betydelse inte kan kartläggas enbart av en övergripande observation utan behöver granskas noggrant och tolkas (Esaiasson et al. 2012: 210), och så är även fallet i denna studie. Inom den textanalytiska metoden finns vidare olika inriktningar som lämpar sig för olika syften (Bergström & Boréus 2005: 18). En av dessa benämns idé- och ideologianalys och innebär i korta drag att man undersöker förekomsten av vissa typer av idéer eller ideologier i texter såsom
partiprogram (Bergström & Boréus 2005: 150). Denna kvalitativa textaanalytiska metod används ofta när syftet är ett studera ideologisk förändring (Bergström & Boréus 2005: 150), till exempel inom ett politiskt parti, vilket gör metoden användbar och relevant för denna studies syfte. En ideologi kan kort sammanfattas som en samling idéer som berör samhället och politiken, enligt Tingsten består en ideologi även av tre olika
komponenter som tillsammans bildar en samhällsåskådning. En ideologi består således av grundläggande värdepremisser, till exempel en bestämd syn på människans natur eller rättvisa, verklighetsomdömen, vilket är konsistenta påståenden om olika samhällsförhållanden, och konkreta rekommendationer, det vill säga vad man anser vara till exempel ett lämpligt styrelseskick (Bergström & Boréus 2005: 150). Enligt Bergström & Boréus (2005: 155) finns ingen given indelning inom idé-och ideologianalys men däremot finns det ett antal generella inriktningar, där den andra inriktningen utgår från ett grupp- eller aktörsperspektiv, då kan studiens syfte till exempel vara att
undersöka ideologisk förändring inom ett politiskt parti, vilket är fallet i denna studie då förändringar vad gäller Sverigedemokraternas kvinnosyn kommer att undersökas. I en idé- och ideologianalys är det viktigt att man som forskare är medveten om skillnaderna mellan politisk och annan ideologi, politiska ideologier är tydligare och kan studeras med hjälp av skrivna program (Bergström & Boréus 2005: 154), som i detta fall då forskningsmaterialet kommer att bestå av Sverigedemokraternas partiprogram.
Även idé- och ideologianalys kan kategoriseras i olika inriktningar, och den inriktning som kommer att användas i denna studie betecknas idéanalys, att utföra en idéanalys innebär att man undersöker en eller flera politiska ideologier (Bergström & Boréus 2005: 154). Inom kategorin idéanalys finns även olika analystyper som bestäms utifrån studiens syfte, och i denna studie betecknas analystypen som beskrivande. Vedung (2018: 198) beskriver mer ingående vad detta innebär, ”att inta en beskrivande ställning har ingenting med de idéer som studeras i sig utan innebär att det är den statsvetenskapliga aktiviteten att studera politiska idéer som är beskrivande”. Som tidigare beskrivits så innebär idéanalysen att tolka det valda forskningsmaterialet för att kunna kartlägga och fastställa dess mening, exempel på detta kan vara påståenden om hur något ser ut, till exempel ett partis samhällssyn, eller rekommendationer till handling, men även de latenta budskapen, det vill säga bakomliggande motiv som måste förstås genom en kombination av olika faktorer (Vedung 2018: 201). Enligt Bergström och Boréus (2005: 177) så finns det ej specifika bestämmelser för hur en idé- och ideologianalys bör se ut, som forskare har man därav stor frihet att utveckla ett passande
analysinstrument eller tillvägagångssätt, så länge det lämpar sig för studiens syfte.
Oavsett vilket tillvägagångssätt man väljer inom den kvalitativa textanalysen så är tolkning av forskningsmaterialet oundvikligt. Att tolka sitt
forskningsmaterial innebär två saker, dels att texterna måste tolkas i analysarbetet för att kunna utläsa textens mening och betydelse, dels att resultatet av analysen måste tolkas i förhållande till studiens syfte och
frågeställningar (Bergström & Boréus 2005: 23). Vad som är viktigt när man
genomför en samhällsvetenskaplig studie är att vara medveten om de faktorer som kan påverka tolkningen av valt forskningsmaterial då det hänger
samman med studiens validitet. De fem faktorer som beskrivs ha en inverkan på tolkningen är texten, det sammanhang som texten producerats eller
konsumerats i, avsändaren, mottagaren och uttolkaren (Bergström & Boréus 2005: 24).
3.2 Urval
Urvalet har gjorts med studiens syfte i åtanke, beslutet att använda
Sverigedemokraternas partiprogram som forskningsmaterial har fattats då syftet är att studera förändringar inom Sverigedemokraterna som parti.
Partiprogrammen är därav lämpliga då de är officiella dokument som
representerar hela partiet och inte till exempel enskilda partipolitikers åsikter i frågan. Valet att inkludera Sverigedemokraternas samtliga partiprogram har gjorts då syftet är att undersöka förändringar över tid. Vidare kommer även ett urval att göras inom det valda forskningsmaterialet då det huvudsakliga fokuset kommer att ligga på de passager som på något sätt berör
Sverigedemokraternas kvinnosyn. I ett utvecklande av studien hade även annat material kunnat inkluderas för att bredda studien, till exempel motioner till riksdagen och Sverigedemokraternas röstbeteende i riksdagen vad gäller frågor och förslag som rör kvinnor. Valet av partiprogram som
forskningsmaterial har, som tidigare beskrivits, gjorts med studiens syfte i åtanke, men även studiens omfattning och tidsbegränsning har påverkat urvalet.
3.3 Material
Studiens material utgörs som tidigare beskrivits av Sverigedemokraternas partiprogram, principprogram och valmanifest. Allt material, förutom Sverigedemokraternas valmanifest från 2018, har samlats in från Svensk
Nationell Datatjänsts (SND) arkiv. SND drivs av vetenskapsrådet och
svenska lärosäten, organisationen har som syfte att tillgängliggöra och bevara forskningsmaterial (Svensk Nationell Datatjänst 2020).
Sverigedemokraternas valmanifest från 2018 har inhämtats från
Sverigedemokraternas egen hemsida, då det ej fanns tillgängligt via SND.
Följande material kommer att inkluderas i studien:
▪ Sverigedemokraternas partiprogram 1989
▪ Sverigedemokraternas partiprogram 1999 med justeringar 2002
▪ Sverigedemokraternas principprogram 2003
▪ Sverigedemokraternas partiprogram 2005
▪ Sverigedemokraternas valmanifest 2010
▪ Sverigedemokraternas principprogram 2011
▪ Sverigedemokraternas valmanifest 2014
▪ Sverigedemokraternas valmanifest 2018
3.4 Operationalisering
Att operationalisera sin studie och frågeställningar innebär att göra det omätbara till något konkret och mätbart (Esaiasson et al. 2012: 55). I en idéanalys utgörs det praktiska analysarbetet av att forskaren aktivt ställer frågor till det valda forskningsmaterialet och tillverkar någon form av sökschema samt tolkar forskningsmaterialet utifrån detta (Vedung 2018:
202). De frågor som kommer att ställas i denna idéanalys består av studiens frågeställning, det vill säga, hur har Sverigedemokraternas kvinnosyn förändrats över tid. Vad som är viktigt att poängtera är att tolkningen av forskningsmaterialet är centralt i idéanalytiskt beskrivningsarbete, tolkningen möjliggör syftet med att få fram forskningsmaterialets mening och
betydelser. Vedung (2018:203) beskriver idéanalysens olika praktiska moment, bland annat att språkligt förfärdiga ett schema som belyser studiens frågeställning och att besvara den preciserande frågan genom att samla in vidkommande evidens. Besvarandet av studiens preciserade frågeställning kommer att göras genom en noggrann tolkning och analys av
Sverigedemokraternas samtliga partiprogram och citat från dessa kommer att fungera som evidens.
Sökschemat kommer att utgå från studiens teoretiska ramverk konservatism och populism. Som redogjorts i teoriavsnittet (2) så innebär en konservativ kvinnosyn att kvinnan oftast placeras i den privata sfären och omnämns i sammanhang såsom familjen, familjebildning, barnuppfostran och arbete i hemmet. Populismen har anammat de konservativa idéerna som innebär att kvinnan är hemmahörande i den privata sfären men det finns även ytterligare dimensioner. En populistisk kvinnosyn innebär också att kvinnan tillskrivs en central roll för nationens överlevnad genom att hon nämns i kontexter såsom befolkningsminskning, moraliskt förfall och familjens degeneration (Kourou 2020). Det finns även studier som visar att populister alltmer använder hotet mot kvinnors rättigheter och jämlikhet för att berättiga populismens
samhällsvision och anti-migration. Det skapas således en motsättning mellan kvinnors jämlikhet och migration, på samma sätt som den populistiska motsättningen mellan ’folket’ och ’eliten’ (Mudde & Rovira 2010). Att sökschemat utgår från dessa teman innebär att granskningen av
forskningsmaterialet kommer att fokusera på det passager som benämner kvinnan i kontexten:
Operationella indikatorer för att klargöra konservatism
• Kvinnan nämns i kontexten familj
• Kvinnan nämns i kontexten familjebildning
• Kvinnan nämns i kontexten arbete i hemmet Operationella indikatorer för att klargöra populism
• Kvinnan nämns i kontexten befolkningsminskning
• Kvinnan nämns i kontexten moralisk förfall
• Hot mot kvinnors jämlikhet nämns i kontexten migration
4 Resultatredovisning
I denna del kommer studiens resultat och analys redovisas. Partiprogrammen kommer att delas in i tre olika tidsperioder för en enklare överblick av resultatet och även för att enklare kunna urskilja och kronologiskt följa de förändringar som skett. Resultatredovisningen kommer att bestå av citat från partiprogrammen som berör Sverigedemokraternas idéer om jämställdhet och synen på kvinnans roll i samhället. Citaten kommer att följas av en analys som görs med bakgrund i studiens teoretiska ramverk, konservatism och populism.
4.1 Tidsperiod 1: Sverigedemokraternas partiprogram 1989–1999
Efter en noggrann läsning av partiprogrammen mellan 1989 och 1999 framkommer det att stora delar av partiprogrammen är likadana och ej märkbart skiljer sig i åt, därav kommer enbart de passager som på något sätt skiljer sig åt att redovisas. Partiprogrammen kommer att analyseras i
kronologisk ordning för en enklare överblick och för att kunna besvara studiens övergripande frågeställning, hur har Sverigedemokraternas kvinnosyn förändrats över tid.
De som har styrt Sverige har genom sin politik bidragit till upplösningen av vägledande etiska och moraliska principer. Resultatet har visat sig bl a i hög brottslighet, skilsmässor, splittrade hem, aborter och en låg svensk nativitet.
(Sverigedemokraternas partiprogram 1989)
Vad vi ser i den inledande delen i partiprogrammet kan tolkas som kopplingar till den konservativa synen på staten, där man håller staten ansvarig för upprätthållandet av så kallade ’etiska och moraliska principer’.
Vad som även är intressant att notera är att man i samma stycke menar att tidigare och nuvarande regeringar bidragit till upplösningen av dessa moraliska principer och att detta bland annat har resulterat i skilsmässor, splittrade hem och aborter. I citatets andra mening kan således en indikation
på Sverigedemokraternas syn på abort utläsas, då de skriver om abort i kontexten av upplösta moraliska principer, en tolkning kan då vara att de ej ser abort som kvinnans rätt till självbestämmande över sin egen kropp utan som ett resultat av moraliskt förfall i samhället. I beskrivandet av vad detta moraliska förfall har resulterat i likställer de brottslighet, skilsmässor och aborter, något som också knyter an till den konservativa synen på
traditionella värderingar och kärnfamiljen som samhällsbärande (Heywood 2017: 89). Att benämna kvinnan i kontexter såsom moraliskt förfall, och låg nativitet förstärker även kopplingen till det som enligt Kourou (2020: 3) är en central del inom populismen, då man tillskriver kvinnan en central roll i nationens överlevnad. Nedan följer ett citat som berör Sverigedemokraternas syn på kvinnan och arbetslivet.
Socialdemokraternas familjefientliga politik har bidragit till många av de problem som samhället har idag. Genom en skattepolitik som tvingat ut kvinnorna i arbetslivet har barnen kommit i kläm. Många barn och ungdomar har förlorat fotfästet i tillvaron därför att de inte erhållit den trygghet och de traditionella normer som föräldrar och familjer i generation efter generation givit sina barn. (Sverigedemokraternas partiprogram 1989) Enligt Sverigedemokraterna är det alltså Socialdemokraternas
familjefientliga skattepolitik som har ’tvingat’ ut kvinnor i arbetslivet, vilket enligt Sverigedemokraterna har resulterat i att barnen blivit lidande. Genom att uttala sig på detta vis kan man tolka det som att Sverigedemokraterna inte tror att kvinnors entré i arbetslivet är något som kvinnorna har strävat efter själva utan något de blivit påtvingade. Att dem sedan argumenterar för att kvinnornas entré i arbetslivet har resulterat i att barnen förlorat sin trygghet förstärker den konservativa synen på kvinnan som en del av den privata sfären (Robin 2011: 105). Det förstärker också den populistisk familjepolitik där kvinnan, bland annat, anses vara ansvarig för hemmet och barnuppfostran (Kourou 2020: 4).
I citatet nedan kan en koppling mellan Sverigedemokraternas åsikter familjebildning och synen på den traditionella kärnfamiljen och
konservatismens idéer om familjen som samhällsbärande utläsas (Heywood 2017: 89).
Sverigedemokraterna anser att samhället måste föra en politik som
uppmuntrar familjebildning och stöder såväl flergenerationsfamiljerna som barnfamiljerna. Våra uppväxande barn måste få den trygghet och kärlek som bara föräldrar kan ge. (Sverigedemokraternas partiprogram 1989)
Nedan följer ytterligare citat som berör Sverigedemokraternas syn på abort där de likställer det med kriminalitet och moraliskt förfall och att de anser att ett högt antal aborter bör motarbetas med hjälp av vägledande insatser i hem och skola. Detta uttalande speglar den populistiska synen på abort som ett resultat av moraliskt förfall, Sverigedemokraterna uttalar sig även om hur detta ska motarbetas. Partiets vilja att förebygga aborter och moraliskt förfall kan tolkas som en indikation på att Sverigedemokraterna ser abort som ett hot mot den egna nationen, som också är centralt inom den populistiska familjepolitiken (Kourou 2020: 6).
Aborter, kriminalitet och moraliskt förfall kan stävjas genom vägledande insatser i hem och skola. (Sverigedemokraternas partiprogram 1989) Nedan ser vi tre citat som berör Sverigedemokraternas syn på arbete i hemmet, dessa är tagna ur en kontext som handlar om att främja familjebildning och att underlätta för flerbarnsfamiljer. Vad som kan urskiljas ur dessa citat är den konservativa synen på kvinnan som
hemmahörande i den privata sfären (Robin 2011: 105). Dessa citat kan även sammankopplas med populismens syn på kvinnans roll i samhället, som i sin tur också är konservativ och traditionell (Kourou 2020:8). Att fullt ut styrka att Sverigedemokraterna enbart avser arbete i hemmet som kvinnligt betingat går inte, däremot så kompletterar andra stycken i partiprogrammet denna bild. Ett stycke som kan styrka bilden av att Sverigedemokraterna anser att hemarbete är kvinnligt betingat är ett av citaten ovan där
Sverigedemokraterna beskriver hur de socialdemokratiska regeringarna har tvingat ut kvinnorna i arbetslivet och bort från sina hem, vilket
Sverigedemokraterna anser har resulterat i att barnen blivit lidande (Sverigedemokraternas partiprogram 1989).
Hemarbete med barn skall möjliggöras. (Sverigedemokraternas partiprogram 1989)
Arbete i hemmet måste ges högre status för att våra barn skall få bästa möjliga uppväxtmiljö. (Sverigedemokraternas partiprogram 1989)
Sverigedemokraterna anser att modern (eller annan vårdnadshavare) skall ha rätt till avlönat hemarbete på heltid under barnet tre första år. Därefter skall bidrag ges till en hemarbetande förälder fram till skolstarten.
(Sverigedemokraternas partiprogram 1989)
Vad som vidare kan noteras efter denna inledande analys av partiprogrammet från 1989 är att Sverigedemokraterna lägger stor vikt vid och ägnar stora delar av partiprogrammet åt familjebildning och familjens roll i samhället.
Det skriver uttryckligen inte att denna upphöjda familjebildning enbart gäller
’svenskar’, men med tanke på andra passager i partiprogrammet som berör problem med befolkningsökning så är en rimlig tolkning att de syftar på vad dem anser vara svenskar. Enligt Kourou (2020: 2) speglar den här typen av argumentation dimensionen mellan kvinnan och populismens oro för en minskad befolkningsökning.
En annan fråga som berör kvinnor som Sverigedemokraternas ägnar en väsentlig del av sitt partiprogram åt är återigen frågan om abort. Nedan följer citat som avhandlar just denna fråga.
Sverigedemokraterna vill skärpa lagstiftningen när det gäller aborter. Detta för att motverka den ökade respektlösheten för mänskligt liv som alltmer breder ut sig. Samtidigt behöver samhället markera att män och kvinnor i större utsträckning måste ta ansvar för sina handlingar.
Sverigedemokraterna förordar en moralisk upprustning och menar att en graviditet skall vara resultatet av ett fast förhållande mellan en man och en kvinna. Ett barn skall vara välkommet och inte aborteras bara för att det ännu inte har fullt utvecklats. Aborternas antal i Sverige har under decennier legat skandalöst högt- 1988 nästan 39 000- och det är huvudsakligen
svenska kvinnor som söker abort. Här krävs information och upplysning i kombination med en ny familjepolitik för att komma till rätta med problemet.
Sverigedemokraterna anser att aborter i den här omfattningen inte bör accepteras av ett civiliserat samhälle. Självfallet finns det situationer där abort är en nödvändig åtgärd. Graviditet som en följd av våldtäkt och medicinska skäl är exempel på goda skäl för att utföra en abort. Kopplingen
mellan abortönskemål och adoptionsbehov bör utredas för att komma till rätta med onaturliga inslag i befolkningspolitiken (Sverigedemokraternas partiprogram 1989).
De beskriver Sveriges abortantal som ett resultat av moraliskt förfall och en minskad respekt för mänskligt liv. De beskriver även vad de anser vara en skälig anledning till abort, till exempel abort till följd av en våldtäkt eller medicinska skäl. I den sista meningen kan man återigen urskönja ett möjligt bakomliggande motiv, då Sverigedemokraterna ställer abort och adoption mot varandra, och att kopplingen mellan dessa bör utredas för att förebygga
’onaturliga inslag i befolkningspolitiken’. Dessa uttalanden kan sammankopplas med relationen mellan populism och nativism. Enligt Kourou (2020: 6) så är framtidsoro är centralt inom nativism, och man hävdar att samhället moraliska förfall bland annat leder till ett ökat antal aborter, vilket utgör ett hot mot nationen och folket.
Vad som slutligen kan konstateras i Sverigedemokraternas partiprogram från 1989 är att kvinnan enbart nämns i relation till familjen, familjebildning, barnuppfostran och abort. Både konservativa och populister likställer politik gällande kvinnor med familjepolitik (Kourou 2020: 8), vilket även
Sverigedemokraterna verkar göra i partiprogrammet från 1989. Även kopplingar mellan populismens nativistiska syn på kvinnan och
Sverigedemokraternas syn på kvinnan kan utläsas, då Sverigedemokraterna till exempel anser att abort är ett resultat av moraliskt förfall och ett hot mot nationen, och att svenska kvinnors höga abortantal i kombination med adoption leder till ’onaturliga inslag i befolkningspolitiken’. Som beskrivits i populismens teoriavsnitt (2.2) så resulterar omnämnande av kvinnor enbart i dessa kontexter i att kvinnor tillskrivs en central roll för nationens fortlevnad (Kourou 2020:8, Mulinari & Neergaard: 56).
I Sverigedemokraternas partiprogram från 1994 vidhåller partiet tidigare ställningstagande vad gäller kvinnan, och fortsätter att benämna kvinnor i relation till familjen, familjebildning, barnuppfostran och abort. De citat som följer nedan är således de enda som är nytillkomna i förhållande till
partiprogrammet från 1989.
Sverigedemokraterna vill införa en föräldrapeng som ger föräldrarna en god möjlighet att välja att vara i hemmet och fostra sina barn under deras tre första levnadsår, detta hemarbete skall vara ATP-grundande. Därefter skall ett visst understöd kunna utgå till hemarbetande förälder fram till skolstarten (Sverigedemokraternas partiprogram 1994).
Sverigedemokraterna lägger stor vikt vid familjebildning och barnuppfostran, de anser att barnen mår bäst av att bli uppfostrade i hemmet och vill därför införa en föräldrapeng som möjliggör för föräldrarna att välja att vara hemma och fostra sina barn. Det går ej att absolut konstatera att
Sverigedemokraterna här enbart syftar på kvinnor i frågan om att fostra sina barn i hemmet, då de refererar mer generellt till ’föräldrarna’, däremot kan andra passager i partiprogrammet och tidigare konstateranden om att kvinnor enbart benämns i just dessa kontexter ses som en indikation på vad
Sverigedemokraterna menar.
Nedan följer ett citat som berör Sverigedemokraternas syn på pappaledighet.
Vad som är intressant att notera i detta avseende och med tanke på föregående analys av abortfrågan är att Sverigedemokraterna anser att lagstiftning om pappaledighet inkräktar på föräldrarnas rätt till
självbestämmande i sin barnuppfostran. I nedan exempel värnar
Sverigedemokraterna alltså om männens rätt till självbestämmande vad gäller om de ska vara hemma eller inte med sina barn men de anser inte att
lagstiftning om abort inkräktar på kvinnors självbestämmande över deras kroppar. Andra exempel på vad Sverigedemokraterna tycker är lämpligt att politiskt styra finnes i Sverigedemokraternas partiprogram från 1996 där de beskriver hur ’fosterlandsvänner’ bör bilda familj med svenska partners eller människor med bakgrund i den västerländska kulturen, vilket kan
sammankopplas till nativismens framtidsoro över befolkningsfrågor (Kourou 2020: 6). Det som kan utläsas här kan tolkas som att Sverigedemokraterna gör en distinktion mellan mäns rätt till självbestämmande och kvinnors rätt till självbestämmande.
Sverigedemokraterna motsätter sig lagstiftning om pappaledighet då det är att inkräkta på föräldrarnas rätt att utöva föräldraskap
(Sverigedemokraternas partiprogram 1994).
I relation till Sverigedemokraternas partiprogram från 1989 så kan man i citatet nedan utläsa ett skifte i partiets motivering för att skapa möjligheter för arbete i hemmet. I partiprogrammet från 1989 motiverades det med anledning av att barnen skulle få en trygg uppväxt och här motiveras det istället av att avlönat arbete i hemmet skulle bidra till att öka den svenska nativiteten. Denna argumentation återfinns inom populismen där ett
återinförande av traditionsenliga könsroller motiveras av att det skulle bidra till ett bevarande av nationen (Kourou 2020: 3). Men oavsett motiv så anknyter dessa uttalanden om arbete i hemmet till den konservativa och populistiska synen på kvinnan (Kourou 2020: 8) då Sverigedemokraternas vision är att återskapa den tidigare roll som kvinnan haft i hemmet.
Sverigedemokraterna vill verka för ekonomiska förutsättningarna för en höjd nativitet. Det gäller att skapa ekonomiska möjligheter för arbete i hemmet (Sverigedemokraternas partiprogram 1994).
Sverigedemokraternas viktigaste politiska målsättning är att återskapa ett svenskt Sverige (Sverigedemokraternas partiprogram 1994).
I Sverigedemokraternas partiprogram från 1994 beskriver partiet vad dem anser vara deras viktigaste politiska målsättning, att återskapa ett svenskt Sverige. Hur detta ska uppnås beskrivs inte men genom andra
kompletterande uttalanden som görs i partiprogrammet från 1994 kan man urskilja hur denna politiska målsättning kan berätta något om
Sverigedemokraternas syn på kvinnans roll i samhället. Bland annat den kritik som förs mot att svenska kvinnor står för landets höga abortantal och att Sverigedemokraterna ställer abortantal mot invandring till Sverige. Detta uttalande kan sammankopplas med populismen, där kvinnan omnämns i kontexter såsom befolkningsminskning och därav tillskrivs den centrala rollen som ansvarig för nationens fortlevnad (Kourou 2020:8, Mulinari &
Neergaard: 56).
Nedan följer kompletterande citat som berör Sverigedemokraternas syn på abort och hur de bör förebyggas av moralisk upprustning.
Sverigedemokraterna vill skärpa lagstiftningen när det gäller aborter.
Samhället måste också öka sin information till medborgarna om innebörden
av en abort. Samhället måste tydligt markera att män och kvinnor måste ta ansvar för sina handlingar. Sverigedemokraterna förordar en moralisk upprustning och menar att en graviditet skall vara resultatet av ett fast förhållande mellan en man och en kvinna. Ett barn skall vara välkommet och inte aborteras bara för att det ännu inte är fullt utvecklat
(Sverigedemokraternas partiprogram 1994).
Citatet nedan är taget ur en kontext där Sverigedemokraterna beskriver vad de ser som en problematisk relation mellan abort och invandring.
Sverigedemokraterna menar att det huvudsakligen är svenska kvinnor som gör abort och att antalet aborter kan likställas med antalet migranter i Sverige. Denna argumentation kan, som tidigare beskrivits, kopplas till den nativistiska aspekten av populism, där man använder politiska frågor som rör kvinnor för att rättfärdiga populismens samhälleliga vision (Kourou 2020: 3).
Sverigedemokraterna kvarhåller här tidigare uttalanden om abort i
partiprogrammet från 1989 och fastslår att abort ’…som en följd av våldtäkt och medicinska skäl är exempel på förståeliga motiv…’.
Aborternas antal i Sverige har under decennier legat skandalöst högt, nästan i nivå med massinvandringen, och det är huvudsakligen svenska kvinnor som gör abort. Här krävs information och upplysning i kombination med en ny familjepolitik för att komma till rätta med problemet. Sverigedemokraterna anser att aborter i den här omfattningen inte bör accepteras av ett civiliserat samhälle. Självfallet finns det situationer där abort är en nödvändig åtgärd.
Graviditet som en följd av våldtäkt och medicinska skäl är exempel på förståeliga motiv för en abort. Möjligheten att adoptera svenska barn ska öka, samtidigt som möjligheten att adoptera utomnordiska barn starkt begränsas (Sverigedemokraternas partiprogram 1994).
Även i citatet nedan uttrycker Sverigedemokraterna åsikter som kan
sammankopplas med populismens oro över nationens befolkningsminskning (Kourou 2020: 3).
Att fosterlandsvänner bildar familj i första hand med svenska partners och annars med partners från den västerländska kulturkretsen i övrigt är inget rasistiskt uttryck (Sverigedemokraternas partiprogram 1996).
Som ett seriöst nationellt parti - med det svenska folkets bästa för ögonen - reagerar Sverigedemokraterna självklart mycket negativt på landets höga aborttal. Vi är övertygade om att detta beror på dagens samhälle och det liv som den moderna människan lever. Sverigedemokraterna vill verka för att abortfrågan avgörs i en beslutande folkomröstning (Sverigedemokraternas partiprogram 1996).
Här fasthåller Sverigedemokraterna tidigare förhållningssätt mot aborter i Sverige, det som skiljer sig åt från tidigare partiprogram är att
Sverigedemokraterna numera vill att abortfrågan ska avgöras i en beslutande folkomröstning. Exakt vad Sverigedemokraterna skulle förespråka i en eventuell omröstning om abortfrågan beskrivs däremot inte.
Citatet nedan är taget ur en kontext där Sverigedemokraterna inledningsvis för kritik mot tidigare och nuvarande regeringar och menar att dem ska ha fört en familjefientlig politik. Sverigedemokraterna visar ytterligare tecken här på en konservativ familjesyn, där dem menar att tidigare regeringars familjepolitik har tvingat ut föräldrar i arbetslivet och undergrävt möjligheter för föräldrarna att uppfostra sina barn i hemmet. Även om
Sverigedemokraterna inte specifikt uttrycker att detta gäller kvinnor som lämnat hemmet för arbete så kan tidigare uttalanden angående just detta indikera att detta uttalande avser kvinnor. De beskriver även att barnen far illa av att den trygghet och traditionella normer som familjer givit sina barn i generationer inte längre finns. Detta knyter an till dels den konservativa synen på familjen som samhällsbärande, som också populismen anammat (Kourou 2020: 2).
Den familjefientliga politik som förts har bidragit till många av de problem som samhället har idag. Genom en skattepolitik, som undergrävt möjligheten för föräldrar att uppfostra sina barn i hemmet, har barnen kommit i kläm.
Många barn och ungdomar har förlorat fotfästet i tillvaron, därför att de inte erhållit den trygghet och de traditionella normer som föräldrar och familjer i generationer givit sina barn (Sverigedemokraternas partiprogram 1999).
Återigen ges frågan om abort relativt stort utrymme i Sverigedemokraternas partiprogram från 1999.
Aborter, kriminalitet och moraliskt förfall kan stävjas genom vägledande insatser i hem och skola (Sverigedemokraternas partiprogram 1999).
Sverigedemokraterna fortsätter även här att benämna aborter i samma kontext som kriminalitet och moraliskt förfall, vilket förstärker kopplingen mellan Sverigedemokraternas uttalanden och de idéer om abort och moraliskt förfall som populismen står för (Kourou 2020: 6).
Som ett seriöst nationellt parti - med det svenska folkets bästa för ögonen - reagerar Sverigedemokraterna självklart mycket negativt på landets höga aborttal. Vi är övertygade om att detta beror på dagens samhälle och det liv som den moderna människan lever. Med vår socialpolitik vill vi verka för ett sundare samhälle, där det inte, som i dag, är viktigast att konsumera så mycket som möjligt, vare sig det gäller varor, tjänster eller medmänniskor (Sverigedemokraternas partiprogram 1999).
Sverigedemokraterna kvarstår vid tidigare uttalanden om abortfrågan där de anser att landets höga abortantal är ett resultat av hur den moderna
människan lever, de beskriver också hur det viktigaste i dagens samhälle är att konsumtion av både varor, tjänster och medmänniskor.
I citatet nedan kan dock en förändring gällande Sverigedemokraternas åsikter kring abort utläsas.
Sverigedemokraterna vill verka för att aborter efter tolfte
havandeskapsveckan förbjuds, såvida medicinska skäl för abort ej föreligger (Sverigedemokraternas partiprogram 1999).
I de tidigare partiprogrammen har Sverigedemokraternas ansett att abort bara är skäligt i de fall då graviditeten har varit ett resultat av våldtäkt eller då graviditeten kan leda till medicinska komplikationer. I partiprogrammet från 1999 kan således en förändring utläsas då de ger uttryck för att aborter fram till tolfte veckan bör vara fria, men däremot anser de att aborter efter vecka tolv bör förbjudas om det ej föreligger särskilda skäl.
4.2 Tidsperiod 2: Sverigedemokraternas partiprogram 2003–2009
Sedan mänsklighetens begynnelse, och i så gott som alla samhällen, har familjen varit den grundläggande enhet varpå samhället baserats. Familjen är samhällets innersta kärna och själva förutsättningen för den mänskliga fortplantningen, vilken överallt utgör grunden för respektive nations
fortlevnad. Familjens funktion som bas för samhället är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Familjen är kulturförmedlande och fostrande (Sverigedemokraternas partiprogram 2003: 5).
I partiprogrammet från 2003 erhåller Sverigedemokraterna samma syn på familjen som uttalats i de tidigare partiprogrammen, det vill säga att familjen är samhällsbärande och att den mänskliga fortplantningen är vital för
nationens överlevnad. Fokuset på familjen är, som tidigare beskrivits, en central del både inom konservatismen och populismen (Heywood 2017: 89, Kourou 2020: 8). I partiprogrammet från 2003 uttalas vidare inga åsikter kring partiets kvinnosyn eller kvinnans roll i samhället. De stora mängder material som kunnat analyseras i föregående tidsperiod återfinns ej här.
I partiprogrammet från 2005 inleder Sverigedemokraterna med citatet nedan.
De beskriver hur de står bakom FN:s deklaration gällande mänskliga
rättigheter och att partiet starkt tar avstånd ifrån diskriminering av människor baserat på kön, religion, politisk tillhörighet eller etnisk bakgrund, något som partiet inte uttryckt lika tydligt i tidigare partiprogram.
Helt central för oss är också FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Partiet tar starkt avstånd ifrån diskriminering av människor på grundval av kön, religiös och politisk tillhörighet eller etnisk bakgrund (Sverigedemokraternas partiprogram 2005: 1).
I Sverigedemokraterna partiprogram från 2005 uttalar sig partiet för första gången om hur de ser på förhållandet mellan män och kvinnor. De beskriver hur män och kvinnor inte är skapade likadana och på grund av det har män och kvinnor olika utgångspunkter i livet och därav gör saker på olika sätt. De uttalar sig även ännu en gång om att alla människor lika rättigheter och möjligheter, oavsett könstillhörighet.
Män och kvinnor är inte skapade likadana och kan därför i olika sammanhang ta olika utgångspunkter och göra olika saker på olika sätt (Sverigedemokraternas principprogram 2005: 8)
Centralt för Sverigedemokraterna är att alla människor, oavsett könstillhörighet, ska ha samma rättigheter och möjligheter.
(Sverigedemokraternas principprogram 2005: 8)
Vad som kan konstateras efter analysen av Sverigedemokraternas partiprogram i tidsperiod tre är att mängden analysmaterial skiljer sig avsevärt från tidigare period. Det är också svårt att dra paralleller mellan Sverigedemokraternas uttalanden och konservatism och populism då kvinnan inte längre nämns i sammanhang såsom familjebildning, arbete i hemmet och nationens överlevnad.
4.3 Tidsperiod 3: Sverigedemokraternas partiprogram 2010–2018
I Sverigedemokraternas partiprogram från 2010 har partiet för första gången tillägnat ett ’kapitel’ åt kvinnor som de gett titeln ’Jämställdhet och ökad trygghet för landets kvinnor’, där man, likt partiprogrammet från 2005, poängterar att män och kvinnor har samma värde och rättigheter. De skriver även att kvinnofientliga religioner och ideologier inte ska erhålla någon plats i ’deras Sverige’. Dessa uttalanden kan förklaras genom Mudde och Roviras (2015: 28) studie där deras resultat visade att frågor som berör jämlikhet mellan könen används alltmer i populismens kritik mot ’islamiseringen’ av Europa. Man argumenterar för att landets jämlikhet mellan män och kvinnor hotas av migration, andra kulturer och religioner.
I vårt Sverige är det en självklarhet att män och kvinnor har samma värde och rättigheter. I vårt Sverige finns det ingen plats för kvinnofientliga religioner och ideologier. I vårt Sverige skall både män och kvinnor kunna känna sig trygga, respekterade och rättvist behandlade (2010).
I citatet nedan från Sverigedemokraternas partiprogram år 2011 redovisar partiet för sin syn på förhållandet mellan män och kvinnor mer detaljerat. De
erkänner att det finns skillnader mellan könen som är socialt konstruerade men även att det finns biologiska skillnader utöver det faktum att kvinnor kan föda barn och män inte, de menar att dessa biologiska skillnader påverkar beteende, preferenser och livsval. De argumenterar även för att olikhet mellan könen inte behöver vara ett problem, och inte heller ett resultat av diskriminering eller av en förtryckande könsmaktsordning. Dessa uttalanden kan sammankopplas med populismens kvinnosyn, enligt Mudde och Rovira (2015: 27) är jämlikhet mellan könen inte en högprioriterad fråga bland populistiska partier, och man anser heller inte att ansvaret för jämlikhet mellan könen är tillskrivet staten.
Med nedärvda egenskaper som förenar en viss grupp av människor, men inte hela mänskligheten menar vi framförallt, att det förutom de socialt
konstruerade skillnader vars existens vi erkänner, också finns biologiska skillnader mellan de flesta kvinnor och de flesta män, som sträcker sig bortom det som kan observeras med blotta ögat. I ett samhälle där
människorna är fria att själva forma sina liv kommer dessa skillnader med största sannolikhet att leda till olikheter i preferenser, beteende och livsval.
(s.8) Att det finns olikheter i hur de flesta män och de flesta kvinnor väljer att leva sina liv behöver således inte vara ett problem, ett utslag av
diskriminering eller resultatet av en förtryckande könsmaktsordning.
(Sverigedemokraternas principprogram 2011: 8–9)
Nedan följer ytterligare citat som berör Sverigedemokraternas syn på relationen mellan könen, där de menar att deras erkännande av olikheter mellan könen inte ska tolkas som en strävan mot ojämlikhet. De beskriver hur kön inte ska ha någon påverkan på män och kvinnors lika värde och rättigheter av olika slag. De beskriver också att Sverigedemokraternas erkännande av olikheter inte ska tolkas som att partiet har bestämda
uppfattningar om män och kvinnors beteende eller livsval. De menar att även att dessa olikheter mellan könen förstärker betydelsen av att båda könen finns representerade på alla positioner i samhället. Däremot beskriver Sverigedemokraternas ej hur detta ska uppnås.
Citatet nedan berör Sverigedemokraternas uttalanden om jämställdhet mellan könen. Sverigedemokraterna är av tron att det är helt upp till individen själv
att välja sin egen väg i livet. De beskriver att de förespråkar en formell jämställdhet, vad detta mer ingående innebär, och vad som skiljer en formell jämställdhet med jämställdhet i praktiken beskrivs ej ytterligare.
Sverigedemokraterna fortsätter sedan med att konstatera att om denna formella jämställdhet skulle leda till att män och kvinnor inte gör allting på samma sätt så betraktar inte partiet detta som problematiskt. Som tidigare beskrivits så anses jämlikhet mellan könen vara sekundärt inom populismen då den verkliga motsättningen är mellan folket och utomstående grupper.
Populister anser, som också tidigare beskrivits, heller inte att dessa frågor är något som staten bör ansvara för (Mudde & Rovira 2015: 27).
Vår uppfattning är att det är helt upp till individen att välja sin egen väg i livet. Vi förespråkar en formell jämställdhet där varken kvinnor eller män skall särbehandlas på basis av sin könstillhörighet. Om detta sedan skulle visa sig leda till att män och kvinnor inte gör allting på samma sätt, i exakt samma utsträckning, så betraktar vi inte det som problematiskt
(Sverigedemokraternas principprogram 2011: 25).
I citatet nedan beskriver Sverigedemokraterna att dem arbetar för ett Sverige där män och kvinnors lika värde och rättigheter ska vara en självklarhet. I samma stycke beskriver de även hur de vill arbeta för att det ska finnas utrymme för de individer som bryter mot de traditionella könsnormerna, men samtidigt ska samhället heller inte skam- eller skuldbelägga individer som väljer att leva i vad partiet anser vara mer traditionella roller. Hur utrymmet för de personer som enligt Sverigedemokraterna avviker från normen ska skapas beskrivs dock inte ytterligare. De beskriver även att staten inte bör försöka styra människors livsval och könsidentitet utan stötta sina
medborgare i de situationer som de befinner sig i. Sverigedemokraterna avslutar stycket med att konstatera att de vill ha ett Sverige där både män och kvinnor känner sig fria, trygga och respekterade (Sverigedemokraternas valmanifest 2014: 17).
Sverigedemokraterna arbetar för ett Sverige där det är en självklarhet att män och kvinnor har samma värde och rättigheter. Ett Sverige där ingen diskrimineras på grund av sitt kön, sin etniska bakgrund, sin ålder, sin
sexuella läggning eller sin funktionsnedsättning (Sverigedemokraternas valmanifest 2014: 17).
I Sverigedemokraternas partiprogram från 2018 följer ett långt stycke där partiet beskriver Sveriges jämställdhet mellan könen och hur de ser på frågan. De beskriver hur Sverige historiskt sett har betraktats som ett av världens mest jämställda länder och att Sverige har haft en lång tradition av att säkra kvinnors rättigheter så långt tillbaka som på medeltiden. Men Sverigedemokraterna erkänner samtidigt att denna tradition av jämställdhet inte betyder att det idag saknas jämställdhetsproblem (Sverigedemokraternas valmanifest 2018: 18). Nedan följer Sverigedemokraternas syn på de
problem som landets kvinnor står inför i dagens samhälle.
De senaste åren har den upplevda otryggheten bland kvinnor ökat kraftigt, och antalet anmälda sexualbrott har ökat trots att anmälningsbenägenheten har minskat. Hedersrelaterat våld och förtryck har etablerat sig som
fenomen och många unga flickor begränsas dagligen i fråga om umgänge, kläder och aktiviteter. (Sverigedemokraternas valmanifest 2018: 18).
Sverigedemokraternas argumentation i citatet ovan kan förstås ytterligare genom populismen, enligt Mudde och Rovira (2015: 28) så är detta en alltmer förekommande retorik som förekommer inom populistiska partier.
Kvinnors rättigheter ställs då mot migration och man hävdar att bristen på jämlikhet och jämställdhet har orsakats av och hotas av migration, andra kulturer och religioner (Mudde & Rovira 2015: 28, Kourou 2020: 7).
I citatet nedan följer Sverigedemokraternas syn på hur dessa
jämställdhetsproblem bör motverkas. Partiet motsätter sig vad de kallar den
’offentliga jämställdhetsdebatten’ då den enligt deras mening har fel fokus.
Sverigedemokraterna anser att övriga riksdagspartier ägnar sig åt
detaljstyrning i frågan om jämställdhet, och Sverigedemokraterna vill istället
’lösa de problem som slår ojämt’ än verka för en jämlik fördelning mellan könen. Hur detta ska uppnås eller vad Sverigedemokraterna menar med
’problem som slår ojämt’ redovisas inte ytterligare.
I den offentliga jämställdhetsdebatten hamnar fokus ofta på en ojämn fördelning mellan män och kvinnor. Andra partier vill detaljstyra hur
familjer ska fördela föräldraförsäkringen, hur många män respektive kvinnor som arbetar inom olika branscher eller styr företag. För
Sverigedemokraterna handlar jämställdhetspolitik istället om att lösa de problem som slår ojämnt, snarare än att fördela dem jämt mellan könen. Vi fokuserar på att skapa möjligheter och förbättra livsvillkor, kön ska inte spela någon roll för huruvida ditt problem tas på allvar, ditt val accepteras och din rätt till självbestämmande respekteras (Sverigedemokraternas valmanifest 2018: 18).
I citatet nedan så landar fokuset återigen på vad som kan ses som en motsättning mellan kvinnors rättigheter och migration, religion, och andra kulturer.
Motverka hedersförtryck genom en särskild brottsrubricering för hedersrelaterad brottslighet, införa en 24-årsregel vid äktenskap med utländska medborgare, förbjuda könssegregering i offentlig verksamhet, stärka vården av könsstympade och förbjuda icke-medicinskt betingad omskärelse av minderåriga. I stället för genusteorier och kvotering genomföra verkliga förbättringar av arbetsvillkoren i kvinnodominerade yrken genom bland annat ökad rätt till heltid och slopade delade turer (Sverigedemokraternas valmanifest 2018: 18).
Vad som avslutningsvis kan konstateras i denna tredje tidsperiod i
Sverigedemokraternas historia är att den konservativa synen på kvinnan som hemmahörande i den privata sfären ej uttrycks här. Sverigedemokraterna beskriver hur dem som parti står bakom alla människors lika rättigheter och möjligheter, oavsett könstillhörighet. De beskriver även hur Sverige
historiskt sett har varit ett land som förespråkat jämlikhet mellan könen men att denna tradition av jämlikhet inte utesluter att det fortfarande finns
problem. De problem som kvinnor i Sverige står inför idag beskrivs främst som orsakade av migration, främmande kulturer och religioner.
5 Studiens slutsatser
I studiens avslutande del kommer studiens frågeställning att besvaras utifrån den analys som gjorts av forskningsmaterialet. Avslutningsvis följer
författarens egna reflektioner om studiens resultat och vad som kan utvecklas i framtida studier.
5.1 Frågeställning: Hur har Sverigedemokraternas kvinnosyn förändrats i under tid?
Vad som tydligt kan utläsas utifrån den textanalys som gjorts av
Sverigedemokraternas partiprogram är att det skett en förändring i sättet partiet uttrycker sig kring frågor gällande kvinnor. I partiprogrammen från den första tidsperioden, det vill säga mellan 1989–1999, kan en tydlig koppling utläsas mellan Sverigedemokraterna och konservatismens
kvinnosyn. Detta konstaterande grundas på att kvinnan endast omnämndes i kontexter som berörde familjens centrala roll i samhället, vikten av
familjebildning, abort och flertalet passager som berörde arbete i hemmet. I de kontexter som gällde kvinnor i arbetslivet så ansåg Sverigedemokraterna att detta var ett resultat av socialdemokratisk familjefientlig politik som tvingat ut kvinnorna i arbetslivet och som gjort att barnen blivit lidande. Det fanns heller inte särskilda uttalanden som berörde kvinnors rättigheter eller förhållandet mellan män och kvinnor, eller någon form av erkännande om ojämlikhet i samhället. Som tidigare beskrivits så likställs oftast politiska frågor gällande kvinnor med familjepolitik inom konservatism och populism (Kourou 2020: 8), vilket vi även kan konstatera att Sverigedemokraterna gör i partiprogrammen mellan 1989–1999. I den första tidsperioden kan, som tidigare beskrivits, även en koppling mellan Sverigedemokraternas kvinnosyn och relationen mellan populism och kvinnan utläsas. Utöver kopplingen mellan den konservativa och populistiska synen på kvinnan som hemmahörande i den privata sfären så utgörs kopplingen även av en rad olika uttalanden, som berör svenska kvinnors höga abortantal. Sveriges abortantal
ställs i relation till ’massinvandring’ och uttalanden om en låg svensk nativitet som måste förebyggas.
Den andra tidsperioden bestod av en avsevärt mindre mängd
forskningsmaterial. I Sverigedemokraternas partiprogram från 2003 kvarstår partiet vid tidigare uttalanden om familjen som vital för varje nations
överlevnad men i övrigt nämns inte kvinnan längre i relation till arbete i hemmet, barnuppfostran, höga abortantal, eller en minskad
befolkningsökning. I partiprogrammet från 2005 beskriver
Sverigedemokraterna istället hur de står bakom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och menar att partiet starkt tar avstånd från
diskriminering av människor baserat på kön, religion, politisk tillhörighet eller etnicitet, något som partiet inte uttryckt lika tydligt i tidigare
partiprogram. Orsakerna till detta kan givetvis bero på flera faktorer, Mudde
& Rovira beskriver frågor gällande kvinnor och jämlikhet som sekundärt inom populismen, då den primära motsättningen är mellan ’folket och eliten’.
I den tredje tidsperioden redovisar Sverigedemokraterna sin syn på relationen mellan män och kvinnor grundligt och uttryck såsom jämlikhet används flitigt. Kvinnan omtalas inte heller längre i kontexter som placerar kvinnan i den privata sfären, såsom familjebildning, arbete i hemmet och
barnuppfostran. Utifrån avsaknaden av dessa uttalanden i partiprogrammen kan man således konstatera att de operationella indikatorer som visar på en konservativ kvinnosyn saknas i Sverigedemokraternas partiprogram från tidsperiod tre.
Vad som däremot kan utläsas är en del av de operationella indikatorer som indikerar en populistisk kvinnosyn. Den konservativa kvinnosyn som innebär att kvinnan är hemmahörande i den privata sfären, och som populismen anammat, återfinns, som tidigare beskrivits, ej. Däremot kan relationen mellan kvinnan och migration, som i tidigare studier visat sig vara en del av populismen, utläsas i ett flertal uttalanden. Sverigedemokraterna uttalar sig bland annat om vad de anser vara hot mot kvinnors jämlikhet, det vill säga migration och främmande religioner och kulturer. Att använda kvinnors rättigheter för att berättiga kritik mot migration och mångkulturella
