Institutionen för teknik och design, TD
Streamline Lady
Streamline Lady
Växjö 24 maj 2006
Examensarbete nr: TD 039/2006 Julia Runervik
Organisation/ Organization Författare/Author(s)
VÄXJÖ UNIVERSITET Julia Runervik
Institutionen för teknik och design Georg Lückligs v. 20
Växjö University 352 52 Växjö
School of Technology and Design Tel: 0708-64 93 30
Titel/Title
Streamline Lady/ Streamline Lady Sammanfattning (på svenska)
Projektet är ett glasdesignprojekt där visionen var att ta fram en nyskapande belysningsarmatur för privat, offentlig och exklusiv miljö.
Målet var att ta fram en nyskapande belysningsarmatur med avseende form, teknik och material med möjlighet till rationell tillverkning. Syftet var att undersöka glasets möjligheter, begränsningar och uttryck genom en komplex form och specifika krav på utseende. Jag ville undersöka glasets möjligheter och formbarhet. Hur mjukt och böljande går det att forma glaset? Kan glaset få samma mjukhet och svallande egenskaper som textil? Jag ville även undersöka hur ljuset påverkas av glasets form, tjocklek och färg.
I projektet har jag fått ta hänsyn till många olika parametrar så som tillverkningsteknik, ljuskälla, ljustyp, tekniska lösningar m.m. Jag har även fått kompromissa när det gäller form och storlek på mitt objekt p.g.a den korta tiden.
Objektet blåstes av Mikael Johansson i hyttan i Pukeberg.
Abstract (in English)
This project is a glass design project with the vision to create a innovative armature for private, public and exclusive environment.
The goal was to create a innovative armature in meaning of form, technique and material with contingency of rational production. The aim was to examine the possiblities, limitations and expression of the glass through a complex form and specific demands of appearance. I wanted to examine the possibilities and formablity of the glass. How smooth and billow can the glass be formed? Can the glass get the same softness and billow appearance as fabric? I also wanted to examine how light is affected by the shape, thickness and colour of the glass.
In these project I have had to take into concideration several parameters, like manufacturing techniques, light source, light type, technical solutions etc. I also have had to compromise concerning form and size of my object due to the short project time. The objects where blown by Mikael Johansson in the blowing room of Pukeberg.
Nyckelord
Belysning Glas Optiska effekter Ballongkjol Haute Couture Svallande v.s stramt
Key Words
Lighting Glass Optical effects Balloon skirt Haute Couture Billow v.s austere Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages
Maj 2006/ May 2006 Svenska/ Swedish Internet/WWW http://www.vxu.se/td
Dokumenttyp/Type of document Handledare/tutor
Projektarbete/ Project work Erika Lagerbielke, Richard Rackham
Innehållsförteckning
Kapitel Sida
Dokumentblad 2
Innehållsförteckning 3
Projektet 4
Mål 4
Syfte 4
Målgrupp 4
Bakgrund 5
Brief 6
Inspiration 6
Miljö 7
Frågeställning 8
Arbetsprocess 9
Processen 10
Dag 1 13
Tillverkningsprocessen 14
Dag 2 15
Efterbearbetning 16
Montering 16
Tekniska fakta 16
Resultat 17
Kalkyl 19
Produktion 20
Slutdiskussion 21
Källförteckning 22
Projektet
Projektet är ett glasdesignprojekt där visionen är att ta fram en nyskapande belysningsarmatur för privat, offentlig och exklusiv miljö. Slutprodukten ska blåsas.
MålAtt ta fram en nyskapande belysningsarmatur med avseende form, teknik och material. Möjlighet till rationell tillverkning.
Syfte
Att undersöka glasets möjligheter, begränsningar och uttryck genom en komplex form och specifika krav på utseende. Att undersöka hur ljuset påverkas av glasets form, tjocklek och färg.
Målgrupp
Produkten är skapad för offentlig, privat och exklusiv miljö. Målgruppen blir således relativt bred. Hotell, lobbies eller vardagsrum hos privatperson med känsla för design och stil är tänkbara miljöer.
Bakgrund
Jag har alltid tyckt att glas och belysning har varit haft ett intressant samspel.
Glasets optiska egenskaper skapar spännande effekter med belysning och ljus.
Ljuset påverkas av glasets form, tjocklek och färg, och glaset lyfts fram med hjälp av ljuset.
Därför ville jag i det här projektet arbeta med belysning av något slag, en
belysningsarmatur. Samtidigt ville jag ifrågasätta sättet som glas traditionellt sett har använts på gällande belysning. Inom glasindustrin har det traditionellt sett gjorts mest takarmaturer och jag ville bryta av den traditionella appliceringen som taklampa och ta ner armaturen på jorden.
Det är intressant hur ljus kan skapa olika stämningar i ett rum. Ljuset är självklart av stor betydelse och jag ville få fram ett mjukt och tilltalande ljus genom val av
ljuskälla, glasfärg och formen på glaset.
I det här projektet ville jag även undersöka glasets möjligheter och formbarhet. Hur mjukt och böljande går det att forma glaset? Kan glaset få samma mjukhet och svallande egenskaper som textil?
Brief
Produkten är en belysningsarmatur för privat, offentlig och exklusiv miljö.
Huvudfunktionen är att sprida stämningsljus. Brukaren är offentlig sektor och/eller designmedveten privatperson. Produkten är tilltalande och attraktiv med mervärde och passar in i befintligt sortiment hos återförsäljare.
Jag vill med det här projektet skapa en golv/bordsarmatur som ifrågasätter det tradi- tionella sättet att arbeta med armaturer, avseende material och rumslig placering. En armatur som ska vara attraktiv och tilltalande i både tänt och släckt tillstånd, med en självklar form och uttryck. Där det strama, avskalade möter det svallande, textila ut- trycket. Där ljuskällan skapar spännande effekter och ett mjukt, behagligt ljus genom glasets form, tjocklek och färg.
Inspiration
Mina tankar har inspirerats av textil och mode, Haute Couture kreationer, Ballong- kjolen, Marilyn Monroe och feminina former.
Bild 1 Bild 2 Bild 3
Miljö
Privat, offentlig och exklusiv miljö så som vardagsrum och hotellmiljö.
Bild 4, 5
Tillverkning
Vilka är glasets möjligheter och begränsningar?
Går mitt projekt att genomföra utifrån det uttryck jag vill uppnå?
Kan objektet drivas eller finns andra lösningar?
Teknik
Vilka är de tekniska förutsättningarna så som infästningar, andra material, dimen- sioner, detaljer, elektronik m.m?
Hur stor måste foten vara för att lampan ska bli stabil?
Ljuskälla
Vilken ljuskälla är optimal?
Uplight eller spridande ljus?
Vilket wattantal är mest lämpligt?
Varmt eller kallt ljus?
Bländfria eller klara lampor?
Uttryck
Vilken färg är aktuell och hur påverkas den under blåsningsarbetet?
Optikblåst för svallande känsla?
Blankt/matt, Insida/utsida, Stramt v.s svallande?
Hur får man på bästa sätt en helhetsupplevelse i val av material och detaljer?
Funktion
Hur kan man enklast byta glödlampa?
Hur löser man på bästa sätt placering och förflyttning?
Ska lampan vara i ett stycke eller demonterbar?
Frågeställning
Arbetsprocess
Min arbetsprocess kommer att bestå av ett antal faser där jag går igenom olika frågeställningar, lösningar och kriterier.
1) Analysfas
Innefattar analys och undersökande av ljuskällor, glasfärg, tekniska förutsättningar, montering, tillverkning, detaljer, funktion, försäljning, miljö m.m. Söker
lösningar och svar på frågeställningarna. Samtal med glasblåsare och yrkesfolk.
2) Koncept och idéfas
Innefattar skissarbete och arbete i fullskala för att se förhållanden, volymer samt dimensioner. Arbete med uttryck och helheten.
3) Bearbetning
Utveckling av skisser, detaljer och lösningar. Modell, formar. Presentationsmaterial.
4) Uppföljning
Tillverkningsunderlag, eventuella tester, prototyp och genomförande.
Processen
Mitt objekt bestod av en skärm och en fot i glas.
Det stora problemet var skärmen eftersom den skulle ha en svallande, svullig karaktär och dessutom vara relativt stor. Skärmen skulle även ha ett konformat instick där lampan senare skulle sitta.
Konformen var även tvungen att vara vinkelrät längst ut, eftersom där skulle fästas en hylsa. Det var även viktigt att få tillräckligt med glasgods i konen, så att den skulle hålla för värme och belastning av infästningen.
Efter samtal med glasmästare Mikael Johansson kom vi överens om att skärmen på lampan skulle drivas. Han skulle driva1 en kon med en stor bubbla längst ut på pipan. Därefter skulle bubblan öppnas upp och vrängas över konen och formas till en skärm. På detta sätt skulle konen få tillräckligt med gods och skärmen skulle bli svallande.
Den första tillverkningsdagen ändras dock detta och en annan tillverkningsmetod fick tillämpas. Denna metod bestod i att blåsa upp en stor bubbla, som dessförinnan hade blåsts i en optikform2 för att få en svallande känsla i glaset. Den stora bubblan punktvärmdes sedan och med hjälp av en träpinne trycktes ett konformat instick in i bubblan.
Bubblan skulle sedan sprängas3 och slipas. Detta medförde att skärmen inte fick en böljande nederkant, vilket var tänkt från början. Insticket fick inte heller lika mycket glasgods, vilket gjorde den ömtålig och skör.
1) Att driva innebär att bearbeta och forma glaset för hand med olika verktyg 2) Fastblåsningsform med olika räffelmönster
10
Skisser på lampans skärm, fot och form
Detaljskisser
Dag 1
Mikael Johansson och Wilke Adolfsson värmer in färgad glastapp på pipan. Därefter fångas klarglas an över färgen, s.k. underfång4. Glasmassan formas med hjälp av välsskopa5. Mer glas fångas an och värms in och formas återigen med välsskopa.
Glasblåsan som nu är formad blåses i en optikform med raka, breda fält.
Glaset blåses nu upp till en stor bubbla, som värms in för att inte tappa formbar- heten. För att göra insticket värms bubblans främre del med gaslåga. En träpinne används till att forma insticket. Wilke trycker och Mikael blåser för att inte blåsan ska kollapsa.
Glasbubblan knackas av och läggs i kylugnen6.
4) Underfång har ett färgat glasskikt på insidan och klarglas på utsidan.
5) Välsskopa är en träskopa med vilken man formar glaset
13
Färgad tapp fästs på pipan i rätt mängd, värms in och formas.
Glasmäng fångas an på pipan och en liten bubbla blåses upp.
Glasbubblan formas med hjälp av välsskopa och tidningspapper. Mer luft blåses i.
Glasbubblan blåses i optikform med breda, raka metallfält. Mer glas fångas an, bubblan formas och blåses upp.
Bubblan värms in och punktvärms sedan med gaslåga. Ett instick görs med hjälp av en träpinne.
Bubblan knackas av och läggs i kylugn.
Forming av skärmen
Forming av foten
Glabubblan formas till en konform. Den puntlas sedan och förs över till annan pipa.
Bubblan blåses upp med hjälp av blåstratt och öppnas sedan upp.
Pipan snurras kraftigt och konen drivs ut av sig självt.
Tillverkningsprocessen
Dag 2
Den andra dagen skulle den konformade foten blåsas. Denna dag var Wilke sjuk, så Mikael fick sköta jobbet själv. Samma procedur som dagen innan tillämpades, med anfångning av glas och färgtapp, formning i välsskopa och invärmning.
Micke formade en konisk blåsa av glasmassan med hjälp av vått tidningspapper. För att få längden och bredden på den slutliga konen så nära utseendet på
skissen som möjligt används en cirkel/passare7. När blåsan var klar, puntlades8 den i ena änden för att öppnas upp och drivas ut. För att få till formen på konen, blåstes blåsan upp m.h.a en ”blåstratt”. Konen värmdes in en sista gång, pipan snur- rades kraftigt så att glasmassan drevs ut av sig självt. En sista justering gjordes vid drivbänken. Konen knackades av från pipan och placerades i kylugnen.
7) Verktyg som används för att mäta glasets längd och tjocklek
Efterbearbetning
Montering
När glasobjekten var klara återstod att montera delarna till en hel golvarmatur. Det uppstod problem då måtten på de färdiga objekten inte stämde med ritningarna.
Infästningarna mellan skärmen, foten och metallröret fick därför ritas om och specialtillverkas i aluminium.
Eftersom insticket i skärmen inte var så djupt och brett som det var tänkt, fick di- mensioner på lamphållare och glödlampa ändras.
Ett hål borrades i insticket på skärmen och ett i foten för lamphållare respektive ka- bel. Den nedre svarvade hylsan limmades först på foten. Därefter fästes röret i hylsan. Röret fick lodas så att det skulle bli rakt och vinkelrätt. Därefter träddes kabeln igenom foten och upp genom röret. I änden av röret fanns en nippel som lamphållaren skulle fästas på och även skydda kabeln. Den övre hylsan monterades.
Skärmen monterades och limmades i den övre hylsan. Därefter monterades elektroniken; lamphållare, kabel, stickpropp och touchdimmer.
Tekniska fakta Metallarbete:
- Hylsor i blankpolerad, svarvad aluminium.
- Rör i blankpolerad aluminium 22*2 mm.
Aluminium får en vacker lyster och blankhet och ger en gedigen känsla som inte kromat material gör. Därför stämmer det bra ihop med glas och färgen på mitt objekt och skapar en fin helhet.
Elartiklar
- Lamphållare; E14, metallfärgad.
- Lampa: Osram Relax 25-40 W
Detta är en glödlampa med mikropartiklar som ger ett mjukt behagligt ljus utan att vara bländande.
Övriga detaljer - Svart textilkabel
Ger ett arbetat helhetsintryck och bryter av fint mot lampans färg och uttryck - Touchdimmer
Slimmad, attraktiv design som passar lampans formspråk - Stickkontakt
Svart, slimmad design som passar lampans formspråk - Täckring för borrhål
Täcker borrhålet och ger ett mer arbetat intryck
Resultat
Kalkyl
Beräknad för en styck friblåst prototyp, inte att förväxla med en reell produktions- kostnad.
På fyra timmar i hyttan kunde material till en armatur framställas.
Kostnad för projektet
Netto Brutto Timkostnad 2000 kr (inkl. färg) 8000 10000 Projekttid 4 h
---
Efterbearbetning 350 kr/ h 475 594
Tid efterbearbetning 1,5 h
---
Metallrör 100 kr
Hylsor material 100 kr 1575 2100
Metallarbete 1600 kr Elartiklar 300 kr
---
Resor m.m. 150 kr 150 150
---
Summa (SEK) 10200 12844
Utpris till kund
Tillverkningspris (netto) 10200
Egen vinst (30 %) 3060
Butikens påslag (100 %) 13260
Moms (25 %) 3315
--- Försäljningspris (SEK) 33150
Produktion
Min produkt skulle kunna bli rationell i tillverkning om man formblåser objekten, både foten och skärmen. Med hjälp av formar får man exakta mått och dimensioner på exempelvis delar för infästning av hylsor m.m. Därmed blir det enklare att an- vända sig av standardkomponenter och standardmått, vilket minskar kostnaderna.
Även godstjockleken skulle kunna preciseras bättre och därmed få en mer hållbar produkt. Viss efterbearbetning förekommer, så som slipning, borrning m.m.
Produkten kommer i slutändan, trots rationell tillverkning, ändå bli en relativt dyr och exklusiv produkt.
Slutdiskussion
Projektet har lärt mig att tid är en mycket viktig faktor när man ska utveckla ett glasobjekt. Tiden i hyttan, 4 timmar per student, kändes alldeles för kort för mitt projekt eftersom tillverkningstekniken inte var självklar. Jag upplever att jag har fått kompromissa mycket när det gäller form och storlek på mitt objekt. En annan svårighet i projektet har varit kommunikation, främst att försöka få glasblåsarna att förstå hur jag ville ha det och inte bara få det som de alltid brukar göra. Trots skisser i fullskala och inspirationsskisser var det svårt att nå fram. Kanske berodde det på att vi inte känner varann eller på stressen glasmästarna måste känt med 13 projekt på rad under några korta veckor.
Jag har lärt mig att glasets möjligheter och begränsningar är beroende av tid och kommunikation. Det mesta verkar möjligt att framställa om tid och resurser finns.
Möjligheterna och begränsingarna ändras även med storleken på glasföremålet som ska tillverkas.
Mitt mål var att ta fram en nyskapande belysningsarmatur med avseende teknik, form och material. Tillverkningstekniken skulle kunna utvecklas mer och därmed formen på skärmen. I stort kan man ändå säga att jag uppfyllde mitt mål.
Jag lyckades lösa de tekniska delarna bra, även om vissa saker kan utvecklas mer.
Lampan kan demonteras i delar för enkel förflyttning tack vare gängade hylsor och rör.
Under projektets gång kom jag fram till att ljuskällan skulle vara bländfri eftersom armaturen har en relativt låg höjd. Ljuset skulle vara varmt och mjukt med ett lågt wattantal för att uppnå den effekt av stämningsbelysning som jag önskade.
Färgen på armaturen, Aurora rötlich, stämde bra överrens med armaturens form- spåk och det uttryck jag ville ha. Färgen känns exklusiv, feminin och trendig och associerar väl till mina inspirationskällor.
Optikformen gav lampan en svallande känsla som ligger nära det uttryck jag ursprungligen hade tänkt. Däremot blev skärmen en aning stram i nederkant eftersom den fick sprängas. Eventuellt kunde den hetsprängas för en mer mjuk form.
Över lag blev jag ändå nöjd med slutprodukten i mitt projekt, trots att det inte är precis som jag ville ha det. Fortsättningsvis skulle jag gärna vilja utveckla min belysningsarmatur, både formmässigt och tillverkningsmässigt, samt få ut den på marknaden.
Källförteckning
Bildkällor
Bild 1: www.unique-vintage.com, 2006-05-24 Bild 2: www.newsamerican.com, 2006-05-24 Bild 3: www.nzedge.com, 2006-05-24
Bild 4: www.boconcept.se, 2006-05-24
Institutionen för teknik och design 351 95 Växjö
tel 0470-70 80 00, fax 0470-76 85 40 www.vxu.se/td
