1
Abstrakt
I dagens samhälle är bristen på fysisk aktivitet och ohälsosamma levnadsvanor en av de största orsakerna till sjuklighet och död. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är numera en viktig komponent för att behandla och förebygga vissa sjukdomar.
Studiens syfte var att undersöka om följsamheten av FaR över tid kan förbättras med hjälp av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+). Studien genomfördes på patienter med diagnosen typ-2 diabetes (n=18) vilka randomiserades till
kontrollgrupp (n=8) respektive aktivitetsgrupp (n=10). Aktivitetsgruppen
varierade i åldrarna 42-74 år, med medelåldern 54 år. Kontrollgruppen varierade i åldrarna 33-60 år, med en medelålder på 47 år. Modellen bestod av åtta veckors utbildning samt gruppträning för aktivitetsgruppen. Före och efter interventionen uppmättes konditionsnivån, midja/stuss kvot, blodtryck, samt styrka i de nedre extremiteterna hos samtliga deltagare. Förbättringar påträffades hos båda
grupperna i uppmätta variabler och en statistisk signifikant skillnad (p<0.05) i det systoliska blodtrycket konstaterades. Aktivitetsgruppen fick även ett
coachingssamtal där attityden till fysisk aktivitet berördes. Efter avslutad studie intervjuades samtliga för att sammanställa uppfattningar angående FaR samt FaR+. För att öka effekten av FaR över tid krävs en förändring i nuvarande sätt att förskriva och denna modell verkar utifrån svaren på intervjuerna vara ett steg i rätt riktning
Nyckelord: Fysisk aktivitet på recept, beteendeförändring, uppföljning, gruppträning, intervention
Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.
Myhr Sophie Vito Eijvergård Eveline Mittuniversitetet, Östersund Institutionen för hälsovetenskap
Idrottsvetenskap GR(C)
Maj 2013
2 Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 4
2. Syfte och frågeställningar ... 6
3. Metod ... 7
3.1 Sökmetoder för litteraturundersökning ... 7
3.2 Studiedesign………...8
3.2.1 Upplägg kontrollgrupp ... 8
3.2.2 Upplägg aktivitetsgrupp ... 9
3.3 Forskningspersoner (fp) ... 10
3.3.1 Rekrytering av patienter ... 10
3.3.2 Inklusionskriterier ... 10
3.3.3 Exklusionskriterier ... 10
3.4 Undersökningsmetoder ... 11
3.4.1 Upplägg för testtillfällena ... ..11
3.5 Metod för intervjuer ... 14
3.6 Metod för analys av intervjuer ... 14
3.7 Upplägg träningstillfällen för aktivitetsgrupp ... 14
3.8 Dataanalys och statistik ... 18
3.9 Etiska överväganden ... 19
4. Resultat ... 19
4.1 Testresultat………...19
4.2 Resultat från intervjuer ... 20
4.2.1 Förväntningar ... 20
4.2.2 Motivation ... 21
4.2.3 Förändring av levnadsvanor ... 21
4.2.4 Upplevda fördelar med FaR ... 22
4.2.5 Förbättringsförslag till FaR ... 22
3
4.2.6 Synpunkter på denna studie ... 22
5. Diskussion ... 23
5.1 Resultatdiskussion ... 23
5.2 Metoddiskussion ... 24
5.3 Reflektioner och erfarenheter ... 26
5.4 Slutsats……….26
Litteraturförteckning ... 28
Bilagor
4
1. Introduktion
En inaktiv livsstil och ett alltmer stillasittande arbete bidrar till många
välfärdssjukdomar samt ohälsa. Den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” år 2007 (Wadman, Paulsson, & Boström, 2010) visade att 42 % av männen respektive 46 % av kvinnorna i Sverige inte rör sig inom de
rekommenderande ramarna 30 minuter per dag måttlig-intensiv fysisk aktivitet (Faskunger, Leijon, Ståhle, & Lamming, 2007). Folkhälsoinstitutet i Jämtlands län gjorde 2010 en ny hälsoenkät ”Hälsa på lika villkor” och resultatet visade då att 46 % av männen respektive 48 % av kvinnorna var otillräckligt fysiskt aktiva (Statens folkhälsoinstitut, 2010).
Enligt Statens folkhälsoinstitut (FHI) kostar sjukdomar som är relaterade till fysisk inaktivitet, till exempel tjocktarmscancer, bröstcancer, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, depression, ångest, typ 2-diabetes och benskörhet samhället 7 miljarder kronor varje år. Sjukdomar relaterade till obesitas, till exempel stroke, typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar kostar samhället 18 miljarder kronor varje år. Hälso- och sjukvårdens merkostnader uppgår till 830 miljoner respektive 4 miljarder kronor för sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet respektive obesitas. Kostnaderna är baserade på risken för personer med obesitas eller personer som är fysiskt inaktiva, att insjukna i någon av de ovan nämnda sjukdomarna (Statens folkhälsoinsitut, 2010).
Ohälsosamma matvanor, tobaksbruk och bruk av alkohol samt bristen på fysisk aktivitet är alltjämt de största orsakerna till sjuklighet och död i dagens samhälle.
Fysisk aktivitet ingår numera som en viktig komponent för att behandla och förebygga vissa sjukdomar (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2008). Det verkar dock inte som att enbart ge råd om fysisk aktivitet räcker för att individer ska anamma en aktiv levnadsstil. Enligt Tuomilehto et al. (2001) fann de att risken att utveckla typ-2 diabetes minskades med 58 % genom stöd, träning i grupp samt kostråd av dietist. Det finns även andra sätt att öka den fysiska
aktivitetsnivån och två av dessa är Behavioral modification approach (BMA) samt
att ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR). BMA är en psykologisk beteende -
5 förändringsmodell som har påvisat positiva resultat vad gäller ökad tillämpning av fysisk aktivitet. Den bygger på att hitta en ”trigger” som uppmanar, associeras med- och påminner om fysisk aktivitet och därmed hjälper att ändra vanor till att bli mer fysiskt aktiv. Det är även viktigt att hitta samt minska ”triggers” som har motsatt verkan. BMA tillämpar även kontraktskrivning för att uppnå detta
(Weinberg & Gould, 2011). Det finns potential att öka den fysiska aktivitetsnivån genom att stimulera den inre motivationen samt att tydligt kommunicera
rekommendationerna för fysisk aktivitet (Oftedal, Bru, & Karlsen, 2011; Roessler
& Ibsen, 2009). I en metaanalys av 127 studier visades att BMA hade bättre effekt än andra interventioner samt att störst effekt påvisades med strategier som
utfördes via mediarelaterade metoder (ex. posters), än ansikte mot ansikte
(Dishman & Buckworth,1996). De påvisade även större effekt med interventioner som var på samhälls- och gruppnivå än interventioner på skol- och individnivå.
Fysisk aktivitet på recept innebär att man använder sig av fysisk aktivitet till sjuka samt till individer som befinner sig i riskzonen, för att förhindra och behandla vissa sjukdomar (Kallings & Leijon, 2003; Waryasz & McDermott, 2010).
Jämtlands läns landsting har sedan 2004 använt sig av FaR. Förskrivandet av FaR har ökat, men en aktuell undersökning i Jämtland påvisade att
rekommendationerna i de flesta fall inte har följts (Björklund & Nyberg, 2011).
En patientgrupp som förskrivs FaR är patienter med typ 2-diabetes, vilket i dagsläget utgör 80-90 % av all diabetes. Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av hyperglykemi och andra metabola rubbningar som kraftigt ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Li, Culver och Ren (2003) har visat att fysisk aktivitet har en positiv effekt på kardiovaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck samt obesitas. Fysisk inaktivitet kan leda till sänkt insulinkänslighet, vilket är en betydande riskfaktor för typ 2-diabetes. Grundläggande i
behandlingen av typ 2-diabetes är åtgärder som minskar insulinresistensen, främst ökad fysisk aktivitet, viktminskning vid övervikt samt stopp av tobaksbruk
(Eckert, 2012;Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2008).
Studier visar olika resultat i hur man bör träna. Enligt Segerström (2010) ska den
fysiska aktiviteten ske under flera korta sessioner per vecka. Detta motstrides av
andra studier. En av dessa menar att den fysiska aktiviteten hellre bör fördelas på
6 färre dagar men längre sessioner, samt att positiva resultat påvisades av
styrketräning i olika intensiteter (Sigal, Kenny, Wasserman, Castaneda-Sceppa, &
White, 2006). En annan studie visar att den fysiska aktiviteten istället ska bestå av intervallträningar (Beck-Nielsen et al. 2012). Institutet för Exercise and Sport Science i Australien kom i april 2011 ut med en rapport med samlade
rekommendationer för patienter med typ 2-diabetes. De rekommenderar en kombinerad styrke-, kondition- och balansträning en så kallad
multimodellträning, då det har påvisat positiva förändringar och minskning av diabetessymptom (Hordern, Dunstan, Prins, Baker, Fiatarone Singh, & Coombes, 2012). En annan studie stärker detta genom att deras resultat visade att HbA1C (långtidsblodsockret) sänktes avsevärt genom kombinerad styrke- och
konditionsträning till skillnad mot om dessa tränades separat (Church et al., 2010).
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att undersöka om en tränings- och utbildningsmodell tillsammans med BMA kan förbättra följsamheten och effekten av FaR över tid.
Frågeställningar
Påverkas följsamheten av FaR-ordinationen över tid med hjälp av denna tränings- och utbildningsmodell?
Finns det skillnader i behandlingseffekten mellan kontroll- respektive
aktivitetsgrupp efter avslutad intervention?
7
3. Metod
3.1 Sökmetoder för litteraturundersökning
För att få en grundläggande förståelse för vad som gjorts tidigare samt de vedertagna rekommendationerna började detta projekt med en
litteraturundersökning där skollitteraturen (Weinberg & Gould, 2011), FYSS samt artiklar utgivna av Folkhälsoinstitutet, ingående granskades. Även en avhandling inom området för fysisk aktivitet på recept granskades (Kallings L. , 2008). Efter detta gjordes en sökning inom ämnet psykologi i Mittuniversitetets databaser.
Databasen PsycINFO valdes då den innehåller många studier som berör BMA.
Sökordet som användes var: Behavioral Modification Approach och peer reviewed rutan kryssades i. Detta gav 3,294 resultat. Sökningen ändrades till Behavioral Modification Approach AND exercise, vilket gav 72 resultat.
Sökningen smalnades av ytterligare genom att ändra till publikationsdatum 2000- 2009, varefter 28 resultat fanns kvar. Exklusionskriterierna var allt som inte hade med träning att göra, och denna sökning gav då tre resultat som kunde användas.
Granskande av skollitteraturen (Weinberg & Gould, 2011; YFA, 2008) samt ovan nämnda artiklar gav ytterligare referenser som hittades via databasen
PsycARTICLES då en direkt sökning gjordes på dessa studiers namn. För att finna information om vilken typ av träning som är mest fördelaktig för patienter med Typ 2 diabetes studerades FYSS 2008 samt sökning av relevant information gjordes via databasen PuBMed och sökmotorn Google Scholar. Sökorden som användes i PuBMed var exersice AND strenght training for type 2 diabetes och var inom loppet av 10 år. Detta innebar 54 träffar i vilket två stycken artiklar valdes ut av de 20 första artiklarna. I Google scholar användes orden training for type 2 diabetes vilket innebar 1 070 000 träffar. Tidsintervallet anpassades till år 2005-2012,samt sorterades efter relevans vilket gav 39 500 träffar. För att minska detta smalnades sökningen till efter år 2012, vilket gav 16 300 träffar.
Urvalskriterierna var att artiklarna skulle innehålla typ 2- diabetes och träning,
vilket ledde till att tre artiklar valdes från de tio första.
8
3.2 Studiedesign
Detta var en randomiserad interventionsstudie med planerad långtidsuppföljning.
Vid anmälan gjordes en slumpvis lottning till olika grupper, patienterna hamnade antingen i kontroll- eller aktivitetsgruppen. Grupperna hade olika upplägg (se figur 1) med start i februari 2013. Efter lottning fick kontrollgruppen genomgå tester och därefter följa sedvanlig behandling. Aktivitetsgruppen fick tester, coachingssamtal, utbildning samt träning i grupp.
Figur 1. Flödesschema som kortfattat beskriver studiens upplägg
3.2.1 Upplägg kontrollgrupp Vecka 07-08 2013 - Tester
Testerna som genomfördes var ett för målgruppen anpassat konditionstest, blodtryck, vikt och midjemått. Syftet med testerna var att få en bild av patientens hälsotillstånd samt ge utgångsvärden före intervention. Tidsåtgång ca 1 timme.
FÖRFRÅGAN FaR STUDIE
v.3 V.4
V. 5
V. 6
V.7 V.8 V.9
V.10 V.11
PATIENT DIAGNOS TYP
2 -DIABETES
SEDVANLIG BEHANDLING
HC GER UT SVARSFORMULÄR SOMPATIENTEN SKICKAR IN
LOTTNING
AKTIVITETSGRUPP
KONTROLLGRUPP SEDVANLIG
BEHANDLING &
TESTERV.1-2 + V.11
TESTER
v.1-2
COACHINGv.1-2-2
AKTIVITET &
BMA V.3-11-
2 TRÄFFAR TRÄNING/
UTBILDNING SAMT INTRODUKTION TILL BMA:
KONTRAKT SKRIVNING &
TRIGGERS
EGEN TRÄNING 2 TRÄFFAR TRÄNING/
UTBILDNING SAMT BMA
EGEN TRÄNING 2 TRÄFFAR TRÄNING/
UTBILDNING SAMT BMA
EGEN TRÄNING EGEN TRÄNING 2 TRÄFFAR
TRÄNING/
UTBILDNING SAMT BMA JA
NEJ
TESTER &
INTERVJU
9 Vecka 17, 2013 – Uppföljning tester och enskild intervju
Tester enligt samma upplägg som vecka 07-08 för att se eventuella förändringar i patientens hälsorelaterade variabler samt en intervju (se bilaga 4) för att få en bild av individens uppfattning av FaR, studien samt se eventuell utveckling av
motivationen.
3.2.2 Upplägg aktivitetsgrupp
Vecka 07-08 2013 - Tester och coachingssamtal
Tester enligt samma upplägg som kontrollgrupp. Patienten fick även ett coachingssamtal angående motivation, livsstil samt grad av fysisk aktivitet (se bilaga 3). Tidsåtgång ca 2 timmar.
Vecka 09-16 – Träning och utbildning
Utbildnings- och träningsmodellen utgick från BMA samt de rekommendationer som framgick vid granskande av vetenskapliga artiklar på området samt
skollitteraturen (Weinberg & Gould, 2011). Detta för att anpassa nivån på
träningen samt utbildningen för individen. Modellen var uppdelad på åtta tillfällen som tog ca 90 minuter per gång. De var förlagda till måndagar och torsdagar kl.
15:30 till 17:00 varannan vecka tillfälle 1-6 med två veckors uppehåll från tillfälle 6-7 (se figur 1).
Följande moment och teman ingick i utbildningen:
Fysisk aktivitet och hälsa
Kost
Motivation
Träning
Studien använde sig även av BMA för att höja motivationsnivån, detta för att öka sannorlikheten till att fysisk aktivitet verkligen blev av.
Vecka 17 – Uppföljning tester och enskild intervju
Tester enligt samma upplägg som vecka 07-08 för att se eventuella förändringar i
10 patientens hälsorelaterade variabler samt en intervju (se bilaga 4) för att se
eventuell utveckling av motivationen. Tidsåtgång ca 90 minuter.
3.3 Forskningspersoner (fp)
Totalt 18 patienter med diagnosen typ 2-diabetes deltog i studien, åtta i
kontrollgrupp, tio i aktivitetsgrupp. Aktivitetsgruppen (n=10) bestod av tre män och sju kvinnor i åldrarna 42-74, med medelåldern 54 år, kontrollgruppen (n=8) bestod av fem män och tre kvinnor i åldrarna 33-60, med en medelålder på 47 år.
3.3.1 Rekrytering av patienter
Rekryteringen skulle ske via sex hälsocentraler i Östersund, då de skulle bistå med 10 patienter vardera som redan hade ett FaR (se bilaga 1). Detta inträffade inte som planerat och Folkhälsocentrum (FHC) skickade då ut inbjudan att delta i studien till patienter med diagnosen typ-2 diabetes, varav flera som inte redan fått ett FaR (se bilaga 2). Fyra svar kom in och en påminnelse skickades ut. Efter påminnelsen kom fler svar in och en FaR- utbildare på Folkhälsocentrum, träffade dessa patienter för ett motiverande samtal samt FaR- förskrivning.
3.3.2 Inklusionskriterier
Patienter med typ 2-diabetes som av FaR- förskrivaren bedömdes lämpliga för ett FaR.
3.3.3 Exklusionskriterier
Patienter som av FaR- förskrivaren bedömdes olämpliga att delta i fysisk träning (se kapitlet om typ 2-diabetes i FYSS , (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2008) ) samt patienter som inte bedöms kunna genomföra programmet (ex.
pågående missbruk, bristande kognitiv förmåga, språksvårigheter).
11
3.4 Undersökningsmetoder
Enkla tester genomfördes på Mittuniversitetets studentgym, ett för målgruppen anpassat konditionstest, blodtryck, vikt och midjemått. Syftet med testerna var att få en bild av patientens hälsotillstånd samt ge utgångsvärden inför intervention.
Patienterna i aktivitetsgruppen fick vid första testtillfället även ett kortare coachingssamtal angående motivation, livsstil samt grad av fysisk aktivitet. Vid andra testtillfället intervjuades samtliga deltagare enskilt. Tidsåtgång ca 2 timmar.
3.4.1 Upplägg för testtillfällena
Introduktion där vi presenterade oss samt förklarade hur testerna skulle gå till.
Därefter fick patienterna fylla i hälsoformulär samt samtyckesformulär.
Tester som genomfördes:
Midja/Stuss Kvot. Metoden är ett reliabelt tillvägagångssätt för
uppskattning av fettets lokalisation, då detta är förknippat med ökad risk för typ-2 diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar (Bakkman, 2011).
Mätning av midja utfördes vid naveln och mätning av stuss utfördes vid utskottet på höftbenet (Trochanter Major).
Manuell blodtryckmätning x 2 på varje Fp för att säkerställa värdet.
Counter movement jump (CMJ) mäter den explosiva styrkan i de nedre
extremiteterna. Testet innebär att fp snabbt går ned så nära 90 grader i
knäled som möjligt. Därefter hoppar fp så högt denne kan i en rörelse utan
att stanna till (se figur 2). Detta test går att genomföra med eller utan
armpendling. I studien användes armpendling, och Fp fick göra tre
uppvärmningshopp. Därefter gjorde Fp ett fjärde hopp och hopphöjden
markerades med långfingret på väggen. Höjden mättes sedan från
markeringen ner till golvet med hjälp av måttband.
12 Figur 2. Stegsekvenser som ingår i ett CMJ
Modifierat YMCA steptest på låda (Golding, 2000) i tre minuter på en kadens av 88 slag per minut (bpm) för kvinnor och 96 bpm för män.
Individen går upp och ned på en 30 cm hög låda med placering av hela foten på lådan (Jones, Coburn, Brown, & Judelson, 2012). Innan testet påbörjades fick de lyssna på taktslagen från metronomen. Individerna ombads sedan att följa takten upp, upp, ned, ned. När det var 10 sekunder kvar fick de markera ansträngningsnivån för andning samt ben på RPE- skalan (se figur 3). Efter tre minuter ombads Fp att sitta ned på en stol och pulsen togs under en minut med pulsklocka (Polar RS400; Polar Oy, Kempele, Finland).
Pulsen användes sedan tillsammans med åldern för att få en uppskattning av konditionsnivån. För att uppskattningarna av konditionsnivån skulle kunna beräknas i den statistiska analysen tillades en YMCA gradering i tabellen. YMCA gradering är ett mått på konditionsnivån där
skattningskalan 1-7 användes, då 1.00 är lägsta nivån och 7.00 är den
högsta (se tabell 1).
13 Tabell 1. Visar skattning av konditionsnivån baserat på åldern samt pulsen efter YMCA step test (Golding, 2000) .
Ratings for Men, Based on Age
18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 65+ YMCA gradering Excellent 50-76 51-76 49-76 56-82 60-77 59-81 7
Good 79-84 79-85 80-88 87-93 86-94 87-92 6
Above Average 88-93 88-94 92-88 95-101 97-100 94-102 5 Average 95-100 96-102 100-105 103-111 103-109 104-110 4 Below Average 102-107 104-110 108-113 113-119 111-117 114-118 3 Poor 111-119 114-121 116-124 121-126 119-128 121-126 2 Very Poor 124-157 126-161 130-163 131-159 131-154 130-151 1
Ratings for Women, Based on Age
18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 65+ YMCA gradering Excellent 52-81 58-80 51-84 63-91 60-92 70-92 7
Good 85-93 85-92 89-96 95-101 97-103 96-101 6
Above Average 96-102 95-101 100-104 104-110 106-111 104-111 5 Average 104-110 104-110 107-112 113-118 113-118 116-121 4 Below Average 113-120 113-119 115-120 120-124 119-127 123-126 3 Poor 122-131 122-129 124-132 126-132 129-135 128-133 2 Very Poor 135-169 134-171 137-169 137-171 141-174 135-155 1
När testerna avslutades vid första testtillfället, utfördes ett coachning samtal med deltagarna i aktivitetsgruppen. Efter avslutade uppföljningstester utfördes en intervju med samtliga deltagare i studien.
Figur 3. Ansträngningsnivåer i Borg RPE-skalan
14
3.5 Metod för intervjuer
Enskilda intervjuer gjordes efter avslutade tester med samtliga deltagare. De fick svara på nio egenhändigt utformade intervjufrågor som berörde studiens syfte (se bilaga 6). Svaren noterades så ordagrant som möjligt med papper och penna utav testledaren.
3.6 Metod för analys av intervjuer
En innehållsanalys på de enskilda intervjuerna genomfördes för att tolka och summera patienternas inställning till FaR samt till deltagandet i studien. En innehållsanalys är en systematisk och detaljerad metod som används för att vetenskapligt analysera och tolka innehållet i en intervju. Den bygger på att i en fördjupad analys fokusera på underliggande meningar av ord och- eller det specifika innehållet i intervjuerna med syftet att identifiera teman, mönster och mening. I en innehållsanalys måste selektionskriteriet som används vara stringent och konsekvent. Inkluderandet samt exkluderandet av fakta måste ske strikt utifrån dessa selektionskriterier, för att undvika att det inte är enbart material som stöder forskarens förutfattade meningar och hypoteser som kommer med
(Hassmén & Hassmén, 2008).
Kategorier valdes utifrån frågeställningen och dessa var: förväntningar, motivation, förändring av levnadsvanor, upplevda fördelar med FaR,
förbättringsförslag samt synpunkter på denna studie. Intervjuerna lästes igenom upprepade gånger för att leta efter relevanta och framträdande delar, vilka sedan sammanfattades med flera citat.
3.7 Upplägg träningstillfällen för aktivitetsgrupp
Träningen genomfördes på Mittuniversitetets studentgym samt i närliggande
naturområde.
15 Tillfälle 1:
Utbildning: Introduktion till diabetes typ-2 (se bilaga 7) Träning:
Fem minuter uppvärmning och sedan 15 minuter konditionsträning på RPE nivå 15 på självvald maskin (cykel (Tomahawk, S-series, U.S.A), crosstrainer
(Freemotion, Colorado U.S.A), löpband (Freemotion, Colorado U.S.A ) eller rodd (Freemotion, Colorado U.S.A).
Muscle action quality (MAQ) komplexa rörelseserien (Johansson & Larsson, 2007) x 6.
Plankan 3x30 sekunder på knä
Avslappning: Fp fick ta ett djupt andetag genom näsan, hålla andan i 10 sekunder, för att sedan andas ut genom munnen. Detta upprepades i fem andetag, följt av meditationsvila med musik i fem minuter
(https/www.youtube.com/watch?v=QGyfnM9qa14 ).
Tillfälle 2:
Utbildning: Kostföreläsning med livsmedelsverkets rekommendationer, se bilaga 8 (Socialstyrelsen, 2013)
Träning: Samma som vid tillfälle 1, konditionsträningen utökades med fem minuter, samt armhävning 3 set x10 repetioner (reps) på knä eller på tå, lades till.
Efter avslutad träning och avslappning delades ”pins för ett friskare Sverige” ut
till alla i aktivitetsgruppen. De fick även alla fylla i ett kontrakt (se bilaga 8.1 )
där de fick skriva in målsättning med deras fysiska aktivitet, vad de skulle göra
under nästkommande vecka samt hur många gånger de planerade att utföra
aktiviteten/aktiviteterna. De fick sedan skriva under detta kontrakt samt visa vad
de skrivit. På baksidan av kontraktet fanns en aktivitetsdagbok för ifyllnad av
vilken aktivitet de gjorde, när de gjorde aktiviteten samt hur länge. De fick tydliga
instruktioner att denna skulle tas med vid nästa tillfälle.
16 Tillfälle 3:
Utbildning: Konkreta kostråd samt tabeller skickades till dem via e-post (Lauritzson & Davidsson, 2013). Ingen undervisning vid detta tillfälle.
Träning:
Stavgång 30-40 minuter på ansträngande nivå (RPE 15)
Styrketräning: Knäböj 2 set x 15 reps, Enbenslyft för att stärka gluteus medius 2 set x 15 reps på vartdera ben, Stående crunch 2 set x 20 reps, Flexion av midjan 2 set x 20 reps, Ståendes armhävningar mot vägg 2 set x 10 reps (se bilaga 9) Efter avslutad träning samlades kontrakten in som individerna fick fylla i vid tillfälle 2, samt deras dagbok för utförda träningar under veckan. Muntlig positiv feedback gavs till alla på gruppnivå för att de uppfyllt det som stod i kontraktet, samt att alla hade varit väldigt duktiga och aktiva. Alla informerades om att utbildningsmaterialet skulle skickas ut efter träningen via e-post och de ombads att läsa igenom detta till tillfälle nummer fyra, för att då kunna diskutera detta material alternativt ställa frågor.
Tillfälle 4:
Utbildning: Motivation (se bilaga 10) samt hemuppgift (se bilaga 10.1) Träning:
Fem minuters uppvärmning & 25 minuters konditionsträning på RPR 15 på självvald maskin
Styrketräning: Knäböj 2 set x 15 reps, liggandes enbenslyft för att stärka gluteus medius 2 set x 15 reps på vartdera ben, liggande crunch 2 set x 20 reps,
sidoplankan 2 set x 10 sekunder, armhävningar på knä 2 set x 10 reps.
Avslappningsövning (se bilaga 10.2)
Meditationsvila i fem minuter med musik (https:
www.youtube.com/watch?v=QGyfnM9qa14 ).
Tillfälle 5:
Utbildning: Vad händer i kroppen vid träning (se bilaga 11)
17 Träning:
Introduktion till pass: 20 min
Cirkelträning: Åtta stationer (fyra för styrka, fyra för kondition) med 45
sekunders träning på vardera stationen. Patienterna fick arbeta två och två (en på en station för styrka och en på en station för kondition) och efter 45 sekunder fick de byta station med varandra. När de gått igenom ett varv fick de vila i två
minuter, och därefter utföra ytterligare ett varv.
De övningar som ingick i cirkelträningen var följande:
Styrkeövningar: Maskiner från Freemotion, Colorado, U.S.A (se bilaga 11.1)
Benböj
Rodd
Axelpress
Bröstpress
Konditionsövningar:
Step up på låda
Roddmaskin (concept2)
Hopprep
Crosstrainer (freemotion)
Efter avslutad cirkelträning fick de utföra stretching av framsida- samt baksida lår, sätesmuskulaturen samt sidostretch av magmuskulaturen.
Tillfälle 6:
Utbildning: Varför styrketräna? (se bilaga 12)
Träning: Cirkelträning (2 x 45 sek med 2 min vila). Samma som vid tillfälle 5.
Stretch: Samma som vid tillfälle 5.
Efter avslutad träning fick deltagarna återigen fylla i kontrakt (se bilaga 8.1) samt
en hemuppgift i form av kostregistrering.
18 Tillfälle 7.
Utbildning: Genomgång och diskussion utav hemuppgift, Kostdagbok.
Träning: Cirkelträning två varv, där ett varv = 45 sek x 8 stationer (se bilaga 13) 1. Knäböj 45sek (ST)
2. Jumping Jacks (KO)
3. Armhävning (På knä eller tå)( ST) 4. Höga knän (KO)
5. Liggandes magövning med saxning av ben (ST) 6. Utfallssteg med hopp (KO)
7. Rygglyft med rotation (ST) 8. Hopprep (KO)
KO=Kondition, ST=Styrka
Därefter 2 minuters vila innan varv 2.
Stretch: Samma som vid tillfälle 5.
Avslappning: Patienterna fick lägga sig på rygg och blev instruerade att slappna av. Att andas djupt genom näsan och fylla buken och hela bröstkorgen med luft, för att sedan andas ut genom näsan. Detta upprepades fem gånger.
Tillfälle 8:
Utbildning: Diskussion och reflektion över de olika områden som har berörts:
1) Utbildningstillfällen 2) Träningstillfällen 3) Kostregistrering 4) Motivation Detta avslutades med tips och råd till varandra.
Träning: Samma cirkelträning som vid tillfälle 7, fast med en träningstid på 30 sekunder per station.
3.8 Dataanalys och statistik
Behandlingseffekten undersöktes genom mätningar före- och efter studien, varefter resultaten jämfördes. För varje person beräknades differensen mellan före- och efter testerna, som ligger till grund till att svara på frågeställingen. Data analyserades med hjälp av Mann Whitney-U, vilket är ett icke-parametriskt test.
Detta test används vid hypotesprövning när man har oberoende observationer, då
19 stickprovsstorlekarna är små samt när variabeln inte är normalfördelad
(Ejlertsson, 2003) . Mätvariablerna analyserades i dataprogrammet Statistical Package for Social Science (SPSS) version 19 och Excel.
Signifikansnivån bestämdes till p<0.05 i alla statistiska tester.
3.9 Etiska överväganden
Medverkan var frivillig och patienten gav sitt samtycke genom att fylla i en blankett för informerat samtycke som skickades till Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting i bifogat svarskuvert. Patienten informerades skriftligt om att denne när som helst, utan särskild förklaring, kunde avsluta sin medverkan i studien (se bilaga 2). De fick information om att utbildnings- samt träningstillfällena var i grupp. Oavsett om patienten valde att delta eller avstå i denna studie så skulle detta inte på något sätt påverka framtida behandling eller omhändertagande vid Jämtlands läns landsting. Det fanns inga nackdelar till att medverka i studien.
Studieansvariga har tystnadsplikt och all data avidentifierades för individernas anonymitet och konfidentialitet. Alla uppgifter behandlades med sekretess enligt personuppgiftslagen (Hassmén & Hassmén, 2008).
4. Resultat
4.1 Testresultat
Positiva förbättringar påträffades hos den aktiva gruppen i alla mätvariabler, samt vissa förbättringar hos kontrollgruppen. Det fanns dock endast en statistisk signifikant skillnad (p<0.05), vilket var det systoliska blodtrycket (se tabell 1).
Pulstryck är differensen mellan det systoliska och det diastoliska blodtrycket, och ett ökat pulstryck är en prediktor på kardiovaskulär sjukdom (Lindstedt &
Nilsson, 2010). Differensen mellan före- och efter testerna visade på en stor skillnad i pulstrycket, men var dock inte statistiskt signifikant.
20 Tabell 2. Visar differensen i medelvärdet i de uppmätta variablerna mellan före- och eftertester.
Variabel Interventions- grupp
Antal (n)
Före Efter Medelvärde differens
Standard avvikelse
Medel- värdets standard fel
P-värde enligt Mann Whitney U test Vikt (kg) Kontroll
Aktivitet 5 8
99,34 85,80
98,46 84,79
-0,88 -1,01
0,82 2,28
0,37 0,80
n.s n.s Midjemått
(cm)
Kontroll Aktivitet
5 8
116,20 108,13
109,6 106,75
-6,60 -1,38
12,18 7,15
5,45 2,53
n.s n.s Stussmått (cm) Kontroll
Aktivitet 5 8
116,60 107,88
118,70 107,75
2,10 -0,13
6,50 4,02
2,91 1,42
n.s n.s Systoliskt
blodtryck (mmHg)
Kontroll Aktivitet
5 8
127,60 132,25
125,20 121,25
-2,40 -11,00
5,59 8,42
2,50 2,98
p<0.05
Diastoliskt blodtryck (mmHg)
Kontroll Aktivitet
5 8
81,60 87,25
84,00 83,37
2,40 -3,88
10,43 4,85
4,66 1,72
n.s n.s
Hopphöjd (m) Kontroll Aktivitet
5 8
2,42 2,28
2,50 2,38
0,08 0,10
0,08 0,18
0,04 0,06
n.s n.s YMCA Puls
(bpm)
Kontroll Aktivitet
4 6
137,00 150,5
110,5 106,5
-26,50 -45,50
28,72 12,85
11,86 5,25
n.s n.s YMCA
Gradering
Kontroll Aktivitet
4 6
1,00 1,00
4,25 4,33
3,25 3,33
2,50 1,63
1,25 0,67
n.s n.s Midjastusskvot Kontroll
Aktivitet 5 8
0,99 0,99
0,92 1,00
-0,07 -0,01
0,06 0,08
0,03 0,03
n.s n.s Pulstryck
(mmHg)
Kontroll Aktivitet
5 8
46,00 45,00
41,20 37,87
-4,80 -7,13
13,63 7,28
6,09 2,57
n.s n.s
n.s = icke signifikant bpm = slag per minut
mmHg = millimeter kvicksilver
4.2 Resultat från intervjuer
För att summera och tolka resultaten från intervjuerna gjordes en innehållsanalys.
Resultatet delades upp i följande kategorier: förväntningar, motivation, förändring av levnadsvanor, upplevda fördelar med FaR, förbättringsförslag samt synpunkter på denna studie.
4.2.1 Förväntningar
Patienternas förväntningar med studien var att de skulle få mer kunskap om hur
kroppen fungerar, inspiration till samt ökad motivation för fysisk aktivitet och
21 därigenom förbättrad hälsa. Att de skulle känna en skillnad i vardagen och att enligt en patients egna ord ” Att få en bättre hälsa långsiktigt utan mediciner”.
Det som var utmärkande i deras svar var att de behöver hjälp med att komma igång. På frågan om studien levt upp till förväntningarna svarade en patient ”Ja, absolut genom att få hjälp av någon med att komma igång och träffa andra i en grupp med personal som övervakar och sätter lite press”. Förväntningarna möttes även då deltagandet gav dem nya verktyg för att genomföra livsstilsförändring.
4.2.2 Motivation
På frågan om FaR påverkade motivationen till att vara fysiskt aktiv svarade majoriteten nej, och en uttryckte specifikt ”Nej! Den enda rekommendation som stod var sjukgymnastik och det passar inte mig. Det var alldeles för fyrkantigt”.
Flera uttryckte att det är svårt att bli fysiskt aktiv om man inte varit det tidigare och att det inte räcker med att bara få en lapp. Tre patienter svarade ja och en uppgav svaret ”Genom att jag inte vill ta medicin och sprutor och jag vet att det är kost och motion som kan hjälpa mig att inte komma dit, så är det en bra påminnelse om att det krävs lite mer än det vardagliga”.
4.2.3 Förändring av levnadsvanor
På frågan om de har ändrat sin fysiska aktivitetsnivå och levnadsvanor på grund av FaR svarade majoriteten ja. De uttryckte att FaR blev en ögonöppnare som fick dem att tänka till och göra aktiva val främst gällande kosten, och som en patient svarade ” Jag tror det. Jag tänker efter mer nu, särskilt vad gäller kvällsmålet”.
Detta har lett till att flertalet av patienterna upplever att de fått förbättrad sömn,
mer energi samt minskad stressnivå. En patient uppgav ”Ja! Jag började med att
förändra vissa kostvanor som till exempel minskat sockerintag. Har även försökt
få åtta timmars sömn vilket nog har fått min stressnivå att minska omedvetet. Det
är inte enbart på grund av FaR utan också för att jag har gjort en personlig
utveckling”.
22 4.2.4 Upplevda fördelar med FaR
De upplevda fördelarna med FaR var en liten ekonomisk rabatt hos
kompletterande aktörer, att kunna träna på arbetstid, samt att krav ställs på ökad fysisk aktivitet. ”Det är bra att få recept på att man ska röra på sig. Jag tycker det är bra med forskning inom det sjukdomsförebyggande området, vilket FaR kan vara”.
4.2.5 Förbättringsförslag till FaR
Det enhälliga svaret var att det inte räcker med ett skrivet recept på papper. Det krävs uppföljning, hjälp med att komma igång, stöd till att ändra livsstil samt hjälp med att öka motivationen. Många uttrycker även att det vore bra med specifika, realistiska mål som kan uppnås och att även få professionell hjälp med att fastställa dessa. Egna kommentarer från patienter lyder ”En bättre regelbunden uppföljning och information. Det är lätt att fuska om man inte har förstått nyckeln till varför man bör göra en livsstilförändring” samt ”Det krävs uppföljning. Det finns så många människor som behöver hjälp och det ska finnas tillgängligt för alla. Det räcker inte med bara att få ett papper utskrivet, har man inte
motivationen så kommer man nog slänga det i soptunnan. Detta kommer inte fram för det sker ingen uppföljning. De människor som har motivation till motion kommer nog göra det som står på receptet, men inte de människor som saknar detta”.
4.2.6 Synpunkter på denna studie
Frågan var om de skulle rekommendera denna metod som utveckling av FaR.
Majoriteten upplevde att FaR+ var en knuff i rätt riktning, och att det är en bra metod som ger stöd, utbildning och gruppträning. En patient uttryckte sig så här:
”Ja, jag har fått ny motivation och en knuff i rätt riktning. Bra med
kontraktsskrivning, vilket underlättade träningen genom att det var förplanerat
och att man visste att det skulle bli en uppföljning. Gav en mental styrka”. De
upplevde att det var bra med liten grupp för här blev de sedda och att de visste att
det förväntades att de skulle infinna sig. ”Det har ökat min motivation och det var
jättebra att det var en liten grupp för här har jag blivit sedd” och en annan
23 svarade ”Ja! Jag tycker att hälsocentralerna ska använda sig av detta, då skulle FaR få mer genomslagskraft”.
5. Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka om denna tränings- och
utbildningsmodell tillsammans med BMA kan förbättra följsamheten och effekten av FaR över tid. Enligt de intervjuer som gjorts med samtliga deltagare i studien verkar detta vara en fungerande modell, vilket även tyder på att tillämpningen av FaR över tid kommer att påverkas positivt med hjälp av denna åtta veckors inskolningsmodell. Gensvaret till FaR förskrivandet var i stort sett enhälligt. För att FaR ska fungera som ett hjälpmedel till livsstilsförändring så krävs det en omstrukturering i det sätt som FaR föreskrivs och genomförs idag. I en
avhandling (Kallings L., 2008) studerades fysisk aktivitetsnivå, följsamheten till FaR samt kardiovaskulära riskfaktorer. Huvudfyndet var att den fysiska
aktivitetsnivån ökade under minst sex månader med hjälp av individualiserad förskrivning av fysisk aktivitet. Avhandlingen rapporterade även en signifikant ökning av självrapporterad fysisk aktivitetsnivå samt benägenhet till
livsstilsförändring. Hos äldre överviktiga patienter visade sig FaR vara en effektiv
metod då aktivitetsgruppen ökade den fysiska aktivitetsnivån två till tre gånger
mer än kontrollgruppen. Detta är dock inte tillräckligt enligt deltagarna i denna
studie. För någon som varit inaktiv under en längre tid, räcker det inte med att
bara skriva ned rekommendationer på hur man bör träna för att bli frisk. Det krävs
information om- samt en ökad förståelse för vad som kan åstadkommas med en
livsstilsförändring samt syftet med varför FaR skrivs ut. Hjälp behövs med att
komma igång med multimodellträning som enligt denna samt tidigare studie
(Hordern, Dunstan, Prins, Baker, Fiatarone Singh, & Coombes, 2012) bidrar med
positiva förändringar samt minskning av diabetessymptom. Det krävs även
uppföljningar då detta gör att individen känner sig sedd och att någon intresserar
sig, samt att uppföljningarna kan ge ökad motivation till att förbättra
24 uppföljningsresultaten (Tuomilehto et al. 2001). Ökad motivation till att förändra sin livsstil ökar även chansen till att livsstilsförändring blir av. Detta stämmer överens med fynden från Björknässtudien (Österlind, Eriksson, Östenson, &
Eliasson, 2010).
Gensvaret på denna studie var att här blev de sedda, att det fanns folk som var intresserade för hur det gick samt förväntade sig att Fp skulle infinna sig på
avtalad tid. Kontraktskrivningen upplevdes som positivt, då träningen planerades i förväg vilket underlättade vardagsplaneringen. Att dessutom behöva redovisa genomförd fysisk aktivitet, gjorde att träningen fullföljdes. En annan aspekt som upplevdes positivt var att Fp fick chans att prova olika övningar tillsammans med andra individer som har samma diagnos. Följsamheten av FaR-ordinationen över tid påverkas enligt vår studie positivt med hjälp av denna modell då Fp får coachingssamtal där genomgång av livsstil, historik av fysisk aktivitet samt motivation till- och hinder mot att bli mer fysiskt aktiv berörs. Denna modell ger även ökad kunskap om- samt olika verktyg till att genomföra en
livsstilsförändring vilket enligt Knowler et al. (2007) interventionsstudie (n= 3,234) är oerhört viktigt då livsstilsförändringar kan ge bättre effekt än medicinering. Dessa preliminära resultat tyder på att det finns skillnader mellan kontroll- och aktivitetsgruppen, det är dock svårt att säga att det finns en statistisk signifikant skillnad. Positiva skillnader sågs främst hos aktivitetsgruppen, men även hos några individer i kontrollgruppen då dessa hade blivit motiverade av uppföljningstesterna. Det hade varit önskvärt att ha fler deltagare och tanken var ursprungligen att studien skulle bestå av 60 patienter som skulle randomiseras in i kontroll respektive aktivitetsgrupp, vilket hade ökat chansen att påvisa statistiska signifikanta skillnader.
5.2 Metoddiskussion
Skillnad i behandlingseffekten kunde ses, men är kanske inte en rättvis
bedömning då kontrollgruppen fick mer än sedvanlig behandling. Med detta
menas att vanligtvis skrivs FaR ut utan vidare uppföljning och deltagarna i denna
studie fick genomgå tester samt inkluderas i uppföljningen, vilket normalt inte
25 förekommer på hälsocentralerna. Testerna valdes på grund av att de är relativt enkla att utföra, kräver minimalt av utrustning, men ger ett bra mått på individens fysiska kapacitet och dess begränsningar. Det kan finnas eventuella felkällor i resultaten som beror på val av metod samt oerfaren testpersonal. Valet av konditionstest var från början Queens College Steptest på grund av att det är lätt att reproducera. Problemet med detta val var att höjden på lådan var för hög (41.3 cm) för deltagarna och testet ändrades därför till ett YMCA steptest (30 cm).
Detta var dock fortfarande för svårt att utföra för patienterna med knäproblem, och några var tvungna att avbryta. Vid midja och stuss mätningarna var det ibland svårt att utföra dessa på de överviktiga patienterna, då det var svårt att mäta midjan med utgångspunkt från naveln samt att lokalisera Trochanter Major. Ett exempel som påvisade detta var en person i kontrollgruppen som hade en orimlig minskning av midjemåttet vilket påverkade hela kontrollgruppens differensvärde.
Andra felkällor som kan finnas i testresultaten är att pulsen inte kom upp lika högt under andra steptestet som vid första tillfället, och en snabbare återhämtning kunde noteras. Detta kan delvis bero på bättre kondition men troligtvis var pulsen förhöjd vid första tillfället på grund av stress och nervositet, då detta var för dem en främmande situation som kan ha framkallat ett sympatikus påslag. Även om bokning av lokalen hade gjorts i förväg, befann sig individer som inte tillhörde gruppen där vid några av testtillfällena vilket kan ha ökat nervositeten ytterligare.
Detsamma kan även påpekas gällande blodtrycksmätningarna.
Ett annat test som hade varit fördelaktigt att ta med i studien hade varit HbA1C (långtidsblodsocker) då det är av stort intresse för typ- 2 diabetes patienter. Detta för att det finns en stark koppling mellan HbA1c-värdet och risk för
komplikationer (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2008).
Alla patienterna tog studien, hemuppgifterna och kontrakten på största allvar och
lämnade alltid in dessa vid angivna tillfällen. De var även alla väldigt duktiga på
att meddela om de fått förhinder att delta. Att ha återkoppling inom de olika
områdena var ett bra avslut då detta gav patienterna en chans att ge konstruktiv
feedback och ställa frågor om de var osäkra på något. Några av patienterna tyckte
att nivån på utbildningstillfällena var för låg och hade önskat att få djupare
kunskaper. Det var dock svårt att veta deras kunskapsnivå före studien och
26 därmed var nivån på utbildningen skulle ligga. Diskussionen angående
kostdagbok startade en dialog mellan deltagarna och några av dem uppfattades besvikna över att inte få konkreta exempel och mått på exakt vad de ska äta då de har prövat många olika former av dieter.
5.3 Reflektioner och erfarenheter
Erfarenheter under studiens gång är att tidsåtgången för utbildningsmomenten var för kort samt att dessa kan utvecklas och fördjupas vidare. Vi har genom veckorna som gått fått värdefulla erfarenheter om hur det är arbeta med en grupp individer med många olika personligheter, samt de utmaningar och svårigheter som detta ibland medför. Vi har även insett hur viktigt det är att individerna känner sig sedda, samt att alla har olika behov. Vi fick erfara vikten av att vara tydlig med syftet och upplägget av studien, och att vara konsekvent i instruktionerna. Detta kan vara en utmaning när flera testledare är involverade och det är då är extra viktigt med distinkta roller. Bättre tydlighet från vår sida, hade eventuellt kunnat bidra till ännu större engagemang. Under studiens gång inträffade fem avhopp, tre från kontrollgruppen samt två från aktivitetsgruppen. De uppgivna orsakerna till dessa var sjukdom, brist på intresse samt tidsbrist.
Ett förslag till framtida forskning är att göra liknande studier med större antal deltagare. Förändring av levnadsvanor är ett oerhört viktigt område att fokusera på då sjukvården även behöver arbeta sjukdomsförebyggande. Genom fungerande metoder som verkligen ger individer stöd och hjälp till livsstilsförändring, kan sjukvården göra stora besparingar.
5.4 Slutsats
Enligt dessa preliminära resultat verkar denna metod vara en fungerande modell
då resultaten från intervjuerna påvisade att patienterna har svarat positivt på
studiens upplägg. Det krävs mer än vad som i nuläget görs på hälsocentralerna för
27 att öka följsamheten av FaR, men vad som krävs är väldigt individuellt, då vissa individer behöver mer stöd än andra.
Tack till:
Folkhälsocentrum och Marie Eriksson för er stora insats och hjälp med rekryteringen av patienter.
Thomas Ljung, vår vetenskapliga handledare, för all din hjälp under denna tid.
Åsa Eklund för allt ditt stöd.
Alla patienter som gjort denna studie möjlig.
28 Litteraturförteckning
Bakkman, L. (2011). Energibalans och kroppssammansättning. Opublicerat material, Mittuniveristetet Östersund, Institutionen för hälsovetenskap.
Beck-Nielsen, H., Solomon, T. P., Lauridsen, J., Karstoft, K., Perdersen, B. K., Johnsen, S. P., et al. (2012). The Danish Centre for Strategic Research in Type 2 Diabetes (DD2) study: expected outcome from the DD2 project and two intervention studies. Clinincal Epidemiology, 4(1), 21-26.
Björklund , M., & Nyberg, J. (2011). Fysisk aktivitet på recept (FaR). En metod för att öka den fysiska aktivitetsnivån i Östersunds kommun. (Rapport från Idrottvetenskapliga programmet).Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 831 40 Östersund.
Church, T. S., Blair, S. N., Cocreham, S., Johannsen, N., Johnson, W., Kramer, K., et al. (11 2010). Effects of Aerobic and Resistance Training on Hemoglobin A1c Levels in Patients with Type 2 Diabetes. Hämtat från JAMA: http://jama.jamanetwork.com den 07 05 2013
Dishman, R. K., & Buckworth, J. (1996). Increasing physical activity: a
quantitative synthesis. Medicine & Science in Sports & Exercise, 28(6), 706-719.
Eckert, K. (2012). Impact of physical activity and bodyweight on health-related quality of life in people with type 2 diabetes. Diabetes, Metabolic Syndrome and Obesity: Targets and Therapy, 5, 303-311.
Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Faskunger, J., Leijon, M., Ståhle, A., & Lamming, P. (2007). Fysisk aktivitet på recept (FaR) - en vägledning för implementering. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Golding, L. (2000). YMCA fitness and assessment manual. Champaign, Ill:
Human Kinetics.
Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder.
Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Hordern, M. D., Dunstan, D. W., Prins, J. B., Baker, M. K., Fiatarone Singh, M.
A., & Coombes, J. S. (2012). Exercise prescription for patients with type 2 diabetes and pre-diabetes: a position statement from Exercise and Sport Science Australia. Journal of Science and Medicine in Sport, 25-31.
Johansson, P., & Larsson, L. (2007). Muscle Action Quality: en träningsmodell för styrka, rörlighet, balans & kontroll. Bromma: Miro förlag.
Jones, L. A., Coburn, J. W., Brown, L. E., & Judelson, D. A. (2012). Effects of static stretching on heart rate and fitness classification following the YMCA step test. Gazzetta Medica Italiana - Archivio per le scienze mediche, 171, 613-620.
Kallings, L. (2008). Physical activity on prescription. Stockholm: Karolinska Institutet.
Kallings, L. V., & Leijon, M. (2003). Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept -
FaR. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
29 Knowler, W. C., Barret-Connor, E., Fowler, S. E., Hamman, R. F., Lachin, J. F.,
Walker, E. A., et al. (2007). Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. The New England Journal of Medicine, 346(6), 393-401.
Lauritzson, O., & Davidsson, U. (2013). Den nya GI-metoden, med GB för ännu bättre resultat. Slovenien: Ica Bokförlag.
Li, S., Culver, B., & Ren, J. (2003). Benefit and risk of exercise on myocardial function in diabetes. Pharmacological Research, 48, 127-132.
Lindstedt, I., & Nilsson, P. M. (2010). Pulstryck som markör för kardiovaskulär risk. Läkartidningen, 107(22), 1474-1476.
Oftedal, B., Bru, E., & Karlsen, B. (2011). Motivation for diet and exercise management among adults with type 2 diabetes. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 735-744.
Roessler, K. K., & Ibsen, B. (2009). Promoting exercise on prescription:
recruitment, motivation, barriers and adherence in a Danish community intervention study to reduce type 2 diabetes, dyslipidemia and
hypertension. Journal of Public Health, 17, 187-193.
Segerström, Å. (2010). Exercise capacity with special refernce to type 2 diabetes.
Malmö: Lund University.
Sigal, R. J., Kenny, G. P., Wasserman , D. H., Castaneda-Sceppa, C., & White, R.
D. (2006). Physical Activity/Exercise and Type 2 Diabetes. Diabetes Care, 1433-1438.
Socialstyrelsen. (2013). www.socialstyrelsen.se. Hämtat från www.socialstyrelsen.se:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011- 11-7.pdf Februari 2013
Statens folkhälsoinsitut. (2010). Folkhälsopolititsk rapport. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Hälsa på lika villkor. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Tuomilehto, J., Lindström, J., Eriksson, J. G., Valle, T. T., Hämäläinen, H., Ilanne-Parikka, P., et al. (2001). Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. The New England Journal of Medicine, 344(18), 1343-1350.
Wadman, C., Paulsson, K., & Boström, G. (2010). Hälsa på lika villkor.
Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.
Waryasz, G. R., & McDermott, A. Y. (2010). Exercise prescription and the patient with type 2 diabetes: A clinical approach to optimizing patient outcomes. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 22, 217-227.
Weinberg, R. G. (2006). Foundations of Sport & Exercise Psychology. U.S:
Human Kinetics.
Weinberg, R. S., & Gould, D. (2011). Foundations of Sport and Exercise
Psychology (Vol. 5th ed.). Champaign, IL: Human Kinetics.
30 Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2008). FYSS 2008 - Fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Österlind, J., Eriksson, M. K., Östenson, C.-G., & Eliasson, M. (2010).
Björnässtudien: Färre läkarbesök i primärvården. Läkartidningen, 107(15),
976-980.
31
Bilagor
Bilaga 1
Har ni på er Hälsocentral typ 2-diabetes patienter som skulle må bättre av fysisk aktivitet?
Förskriver du FaR ® ? Vi startar nu ett forskningsprojekt för att undersöka vilken effekt man når om ordinationen verkligen följs. Hjälp oss därför komma i kontakt med
80-100 st typ 2- diabetes patienter till en randomiserad studie med långtidsuppföljning.
Studien påbörjas i sin aktiva del vecka 3, 2013.
Bakgrund
Syftet med FaR ® är att patientens fysiska aktivitet ska öka. Det är en förebyggande och behandlande metod vid flera olika sjukdomstillstånd.
Förskrivandet av FaR ® har ökat men studier har visat att efterföljandet av ordinationerna är sämre.
Mer kunskap behövs
Denna studie kommer att genomföras av Folkhälsocentrum och två studenter från Mittuniversitetet som går sitt avslutande år på Idrottsvetenskapliga programmet.
Jll´s FoU-enhet bistår under processen med vetenskaplig kompetens.
Syfte
Att genom denna studie försöka identifiera en rimlig insats utöver vad som görs i
”rutinvård” för att personer med typ-2 diabetes som får FaR ® uppnår långsiktig effekt avseende livsstilsförändring.
Vad händer nu?
Just nu håller vi på att jobba med projektplan samt metod för den här studien Vi kommer inom kort att återkomma med projektplan samt mer information om studien till dig som FaR ® förskrivare och till tänkbara patienter.
Det vi önskar är att du som förskrivare börjar fundera på tänkbara typ- 2 diabetes patienter som skulle kunna tillfrågas att vara med i studien.
- Inklusionskriterier
Patienter med typ2- diabetes som bedöms lämpliga för ett FaR.(v g se www.fyss.se , kapitlet om typ 2-diabetes.)
- Exklusionskriterier
Patienter som av FaR förskrivaren bedöms olämpliga att delta i fysisk träning (v g se www.fyss.se , kapitlet om typ 2- diabetes.
Patienter som inte bedöms kunna genomföra programmet (ex. pågående missbruk, bristande kognitiv förmåga, språksvårigheter).
Frågor? Kontakta Marie Eriksson, Folkhälsocentrum 063-14 75 73 alt.
marie.15.eriksson@jll.se
32 Bilaga 2
VILL DU VARA MED I VÅR STUDIE OM FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR)?
Jämtlands läns landsting har sedan 2004 använt sig av FaR – Fysisk aktivitet på recept. Syftet med FaR är att patientens fysiska aktivitet ska öka. Det är en förebyggande och behandlande metod vid flera olika sjukdomstillstånd.
Förskrivandet av FaR har ökat men studier har visat att följsamheten av
rekommendationerna inte nås. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika insatser påverkar effekten av FaR.
Studien kommer att genomföras av Jämtlands läns landsting och två studenter från Mittuniversitetet som går sista året på Idrottsvetenskapliga programmet.
I och med att du fått fysisk aktivitet på recept erbjuds du delta i denna studie. Det finns inga nackdelar att medverka i studien. Fördelen för patienten i
aktivitetsgruppen att medverka i studien är tillgång till undervisning, coachning samt träning med utbildade studenter. Patienten bidrar då även till att öka kunskapen om hur FaR fungerar i praktiken samt hur arbetet med förebyggande och behandlande insatser kan förbättras. Även patienten i kontrollgruppen får mer än ”sedvanlig behandling” då de erbjuds testning av en rad variabler före och efter intervention, vilket kan bidra till ökad motivation att genomföra FaR-
ordinationen. Alla uppgifter behandlas med sekretess och är i överensstämmelse med personuppgiftslagen.
Innebörd att medverka i studien
Vid anmälan sker en slumpvis lottning till olika grupper, du hamnar antingen i en kontroll- eller aktivitetsgrupp. Grupperna har olika upplägg enligt nedan med start februari 2013. Bokning för de inledande aktiviteterna kommer att ske under vecka 03.
Upplägg kontrollgrupp Vecka 07-08 Tester
Enkla tester genomförs på Mittuniversitetet: ett för målgruppen anpassat
konditionstest, blodtryck, vikt och midjemått. Syftet med testerna är att få en bild av ditt hälsotillstånd. Du kommer även att få fylla i några enkäter angående motivation, din livsstil samt grad av fysisk aktivitet. Tidsåtgång ca 2 timmar.
Vecka 17 2013 – Uppföljning tester och intervju
Tester enligt samma upplägg som vecka 07-08 för att se hur dina hälsorelaterade variabler (blodtryck, vikt och midjemått) och motivation har utvecklats.
Upplägg aktivitetsgrupp Vecka 07-08 2013 - Tester
Tester enligt samma upplägg som kontrollgrupp. Tidsåtgång ca 2 timmar.
Vecka 07-08 – Coachsamtal
Detta innebär ett enskilt samtal för att lära känna varandra, kartlägga dina personliga kunskaper, möjligheter och mål samt för att skapa en trygg miljö.
Beräknad tid 30-60 minuter.
33 Vecka 09-16 – Träning och utbildning
Hjälp med träning anpassad för din nivå samt utbildning. Detta är uppdelat på åtta tillfällen som tar ca 90 minuter per tillfälle, och som kommer att vara förlagda till vardagar på dag- och/eller kvällstid.
Vecka 17 – Uppföljning tester och enkät
Tester enligt samma upplägg som vecka 05 för att se hur dina hälsorelaterade variabler (blodtryck, vikt och midjemått) och motivation har utvecklats.
Forskningsansvarig: Thomas Ljung, leg läkare, med dr, FoU-enheten Jämtlands läns landsting
Din medverkan är frivillig och du ger ditt samtycke genom att fylla i
nedanstående blankett och skicka tillbaka till Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting i bifogat svarskuvert. Svar vill vi ha senast 14 januari 2013. Du har rätt att när som helst, utan särskild förklaring, avsluta din medverkan i studien.
Oavsett om du väljer att delta eller avstå i denna studie så kommer det inte på något sätt påverka din framtida behandling eller omhändertagande vid Jämtlands läns landsting.
Frågor besvaras av: Marie Eriksson, Folkhälsocentrum, tel: 063-147573. Mail:
marie.15.eriksson@jll.se
Flödesschema
FÖRFRÅGAN FaR STUDIE
v.7 V.8 V.9 V.10 V.11 V.12 V.13 V.14 V.15
PATIENT DIAGNOS TYP
2 -DIABETES
SEDVANLIG BEHANDLING
HC GER UT SVARSFORMULÄR SOMPATIENTEN SKICKAR IN
LOTTNING
AKTIVITETSGRUPP
KONTROLLGRUPP SEDVANLIG BEHANDLING &
TESTER V.5+V.15
TESTER V.5 COACHING V.6
AKTIVITET &
BMA V.7-V.14
2 TRÄFFAR TRÄNING/
UTBILDNING SAMT INTRODUKTION TILL BMA:
KONTRAKT SKRIVNING &
PROMTS
EGEN TRÄNING 2 TRÄFFAR TRÄNING/
UTBILDNING SAMT BMA
EGEN TRÄNING 2 TRÄFFAR TRÄNING/
UTBILDNING SAMT BMA
EGEN TRÄNING EGEN TRÄNING 2 TRÄFFAR TRÄNING/
UTBILDNING SAMT BMA JA
NEJ
TESTER
