- VARNING -
Falska
l •
tusenlappar omlopp
Fyra fctlska tusenlappm· har dykt upp i Stockholm. T1·e av clem '<lp'ptiicktes på ett vanth·us och en på en bank. T1·oligen finns fLera i omlopp som ännu inte ha1· 1Lpptäckts.
Den första falska tusenlappen lisen och där kunde man då upptäcktes på en bank. En man konstatera att sedeln var falsk.
gick in för att ta ut julpengar.
En av tusenlapparna han fick, betalade han till en vän som han hade en skuld till. Värmen tog tusenlappen och köpte de jul- klappar han hade kvar att köpa.
Expediten i varuhuset misstänk- te sedeln direkt för att vara falsk, och vägrade att ta emot sedeln. Mannen gick då till po-
De falska tusenlapparna är tryckta i offset. Det som skiljer dem från de äkta är att ord- ningsnumren är tryckta i svart i stället för röd färg. Dessutom har alla sedlarna sanuna num- mer, nämligen: 21()1207.0. Och som alla andra förfalskningar saknar de vattenstämpel.
En intressant iakttagelse på 2 kronan 1898
1900-talets största numismatiska skämt
- Sid. 3 -
l öre 1909 vi visar tre olika storlekar på korsen
- Sid. 4 -
NYA V ARIANTER
- Sid. 5 -
SVERIGES MYNTIDSTORIA
- Sid. 8 -
FEMKAMPEN
- Sid. 11-
MYNTTORGET
- Sid. 12-
Falskmyntaren från Trollhättan
- Sid. 15-
En intressant iakttagelse har 1-tjorts på våra tvahonor från året 1898.
Vi har avbildat dessa här nedan för beskådande. Som Ni märker har vi funnit tre olika vadanter på håret. Vi kan inte på något säU hitta en förklaring till detta myste- rium. (OBS~ I förra numret nämn- de vi åren 1876- 77- 78 detta var dock fel, det gällde alltså 2-kronan från 1898.)
Två. utskjutande hårLockar
Två inkammade hå1·Lockar
SLät ?w..ckkant
SVENSKA MYNT
JUBILEUMSMYNT.
2 kr 1897, 1907, 1921 o. 1932 kv. l+ till OliO· pris mellan kronor 45:- - 65:- 5 kr 1952 kv. 01/0 kr 135:-. 5 kr 1966 kv.O kr 18: - .
ETTÖRINGAR OSCAR Il.
Extra-priser/moms ingår 1876 R 1+/01
1878 s l'!
1884 l 1885 01 1886 s 1/1?
1888 l?
1889 s l+ 1894 R l
ÅRSSETT
1952 i kasett kv. o 1953 i kasett kv. SMo 1971 i påsar kv. o 1972 i påsar kv. o
PARTIER. 1910-1941
kr 275·: - kr 40:: - kr 20:- kr 55:- kr 45:- kr 25:- kr 115:- kr 115:-
kr 325:- kr 275:- kr 28:- kr 15:-
OCIRKULERADE GUSTAF V.
25 öre 1912 kv. Q. stgl 25 öre 1959 kv. O stgl l kr 1957 kv. O l kr 1964 kv. O l kr 1965 kv. {}
l kr 1966 kv. O 5 kr 1971 kv. O
V ARIANTERBJ UDANDE.
kr 175:- kr 7:- kr 45:- kr 5:-
kr 5:-
kr 4:-
kr 15:-
l kr 1971 kv. O u svans kr 4:50 5 öre 1972 kv. O Västerås
mörk metall/r-e åtskilda kr 4 olika varianter kv. Q kr Se januarinunu·et av Mynt-Kontakt.
8: - 17:-
25-öringar, kvalitet från 1?, äldre årtal till l+ senare årtal, 20 st. minst 10 olika kr 25:- l-kronor, kvalitet från 1 ?, äldre årtal till l+ senare årtal, 2{) st. minst 10 olika kr 60:-
UTLANDSKA lVIYNT ••
årssett proof- spegelmynt
Finland 1972 kv. O kr 7:- Gambia 1966-1970 i etui 7 mynt
Island typsett o kr 15:- upplaga end. 1.500 st. RR kr 165:- Norge 1969 kv. O kr 28:- Butan 1966 i etui 4 mynt
uppl. 6.000 st. kr 65:- Danmark 1971 kv. O kr 15:- Gibraltar 1971 silvercrown 1 mynt kr 115:- Australien 1969 kv. O kr 25:- Yemen Churchill jub.silvercrown
1972 kv. O kr 18:- 1 m:,rnt kr 45:-
New Zeel. 1964 kv. O kr 22:-
1968 kv. O kr 28:- UTLÄNDSKA MYNT
Eire 1971 kv. O kr 20:- 25 st. olika utländska mynt
Singapor 1969 kv. O kr 18:- 1900-tal medelkvalitet l+ kr 25:- Nepal 1971 kv. O kr 24:- 10 olika engelska pennys med 3
olika regenter medelkval. 1+
högt katalogv. kr 25: -
ALLA PRISER INKLUSIVE MOMS. Mynten sändes mot postförskott, endast porto tilkom- mer. 8 dagars returrätt.
FIRMA VIKTOR OLSSON
Köpmannagatan 8, Västerås.
Tel. 021/13 00 90
1900-talets största numismatiska skämt
LILLA SEDE LBOKEN
skriven och utgiven av Lars Ridströ m.
Det är med stort medlidande man dagligen hör samlare från
c~ika delar av vårt land, som köpt denna s k värderingskata- log över Sveriges sedlru·.
Med anledning av en hel del tdefonsamtal från samlare som rättat sig efte1· dessa siffror och darigenom givetvis lurat sig själva, med en stor ekonomisk Wrlust som följd, känner vi oss tvungna att varna alla samlare sum samlar sedlar. Utgivaren La!·s Ridström (även utgivare av Skandinavisk Numismatik) hm utan det minsta ansvar gen- temot samlarna och utan någon som helst kunskap om värde- ringspriser satt priser som bor- de va1·a straffbart att trycka.
För att N'i skall få en liten uppfattning vilket skräp som faktiskt förekommer publicerar vi här nägra exempel direkt tag- na ur LILLA SEDELBOKEN.
Inom parentes: Verkliga vär- deringspl·iser.
l kr 1919 kv l?
J kr 1919 kv O 5 kr 1913 kv l+ 5 kr 1942 kv O 5 kr 1B45 kv O 5 kr 1950 kv O 5 kr 1954 kv O 5 kr 1962 kv O 10 kr l\.l34 kv O 10 h 1936 kv O 10 kr 1941 kv 01 ::.0 kr 1954 kv O 10 kx 1960 kv O
110 (20) 500 (90) 925 (195) 150 (35) 215
115 250 500 250 375 1.500 300 215
(25) (15) (20) (30) (65) (65) (75) (25) (40) Här har Ni några siffror att roa Er med. Högre valörer har ut.givru·en inte tordas värdera, Ol'h gud bevare oss för det.
De flesta mynthandlare i lan- det har tagit direkt avstånd från
cienna bok och säljer den inte som tur är, men vi har hört av samlare att den fortfaTande säl- jes hos en del handlm·e, och det
N verkligt beklagligt.
Till sist, samlar Ni sedlar, köp
.vKatalog över Sveriges sedla1·:.
av Sven Flodberg, där får Ni l'iktiga värderingru· pa sedlar av en kunnig författare.
Falska
hundralappar
Nya falska hund1·alappar har
L~pptäckts!
Denna alarmerande rapporten kommer från riksbanken. De vädjar till penninginstituten och handeln till skärpt uppmärk-
sr~mhet på inkommande sedlru·.
Falska sådana kan vara i om- lopp i hela Sverige. Hittills på- träffade förfalskningar ha1· haft någon av följande tre nummer- {i.irteckningar:
1965 N H 333 032 1968 E E 401221 J968 T B 535 716
•
Vänd Er med förtroende till
GÄVLE NYA MYNTHANDEL
S Kungsgatan 19, Gävle Tel. 026/12 82 25 Lokal: S. Bokhandeln
o
ÖPPET:
Fredag 16-20 Lördag 9- 14
SE UPP
l öre 1909
tre olika stor lekar på korsen
Det är inte alldeles okänt bland samlarkretsar att det finns tre olika storlekar på kor- s-en på 19·0H års ettöring.
Mei1 det har oss veterligen al- drig omnämnts någon gång i nå- gon värderingsbok eller någon annan litteratur om mynt.
Vi tycker därför att en pre- sentation av dessa är nödvän- dig.
överst ser Ni den vanliga bil- ligare typen med stort kors, un- derst det lilla korset, som bru- kar betinga ett pris av CA 55--
8{) kr hos handlarna, och i mit- ten den >•nya» varianten »halv- stort kors».
Som Ni ser är det en mar- kant skillnad på storlekarna på alla h·e, och det bö1· inte vara alltför svårt att avgöra i verk- ligheten heller. Det bör påpekas att det halvstora korset värde- ras betydligt läg1·e än det lilla korset.
Stort kors.
Hedv- stort ko1·s.
Litet ko1·s.
Egna pengar
Nigeria övergick vid nyåret tlll decimalsystemet.
Landets nya valuta-nairased- lar och kobomynt ersätter nu de gamla pund, shilling och pence.
Hundra kobo går det på en naira, som ungefär motsvarar 7:50 i svensk valuta.
Nytt mynt i England
Med anledning av inträdet i EEC har man i England präglat ett antal nya SO pennymynt.
Baksidan visar nio händer som symboliserar ,förtroende, stöd och vänskap» mellan EEC län- derna. Framsidan visar som för- ut Drottning Elizabeth i profil.
Handarbetade myntreliefs efter orginalexemplar
Diameter !Z) 23,5 cm.
Motiv: 1 Athen-ende 2 Danzig % gulden 3 Griechische Nymphe 4 Mansfelder Segens-
taler.
Pris per styck: 49:75 + porto.
Ensamrätt för skandinavien.
G. ORTEL ParaleRstrasse 21 Postfach 110 Berlin 45
W -DEUTSCHLAND
PRENUMERERA P A
lVIYNT-kontakt
Ni får den bekvämt i brev- lådan varje månad.
PREN.PRIS: Helår 37:-inkl.
l moms och porto
25 öre 1943 utan myntmästarmärke
Myntalbum Tjuvbyte
Vid ett inbrott under januari en antikvitetsaffär i Uppsala centrum kom tjuvarna över en gammal silverpipa, ett mynt- album och en del udda gamla silvermynt samt 14 st. ovikta femkronorssedlar.
Många rapporter har inkommit till Myntkontakt beträffande 25 öringar från 40-talet som helt saknar myntmiistarmärke. Bland de årtal som oftast nämnes är 1945 och något mer sällan 1943. Nedan avbildade 25 öring fr.ån 1943 har vi tacksamt emottagit från en ivrig läsare av vår tidning. Som Ni märker saknar myntet helt myntmästatmärket. Denna variant är mycket sällsynt och är känt i ett fåtal exemplar. Lyckas någon bland Er läsare hitta ett lik- nande exemplar av andt·a årtal, så hör gärna av Er till oss.
Småmynt skall stanna i landet
Våra gamla ett, två och fem- öringar skall stanna i landet
i~ven om de nu bara betraktas som skrot. Det bestämde rege- ringen, da den avslog försva- rets fabriksverks ansökan om dispens från förbundet för ex- port av kopparskrot.
Fabriksverket har fått mynt- verkets uppdrag att sälja de drygt 1.000 ton skrot som de gamla mynten nu utgör och i det syftet tagit in anbud från utlandet. De hade fått bättre betalt om de kunnat sålt kop- parskrotet utomlands.
2 öringar 1930-1942 med klump på S i foster land et
En hel del samlare har kontaktat oss angående denna variant, och det är tydligt att den finns i ganska många exemplar, och underligt nog inte bara pa ett årtal utan klumpen sitter på samma ställe på olika 2 öringar från hela 30 talet samt även 40-talets bronsmynt.
Till höger en bild hur denna variant ser ut på närmare håll.
Tronskiftsmyntet
som utkom i Danmark i början av november bara ökar i pris hos handlarna i Sverige. Efter- frågan på detta mynt är just nu enorm och de är slutsålda hos många av landets mynthandlare.
Priset nu ligger på omkring 40 kronor.
Norges l och 2 öringar SKALL BORT
Även Norge ämnar nu avskaf- fa de minsta valörerna 1- och 2-öringarna, enligt ett förslag av den norska regeringen. Enligt den nya myntlagen skall dessa smamynt inte vara lagligt betal- ningsmedel ft·an och med ny- året 1973174.
EUROPA-TALER
Den Väst-tyska firman Bero- lina-IVIedaillenvertreib i Berlin '1ar präglat ytterligare en Euro-
pa-taler, denna gang med Sir 'Ninston Churchill på åtsidan.
Förut i serien är präglat Euro- pa-taler med Konrad Adenauers
ansiktsbild och Aleide de Gas- pcri.
Priset för dessa är DM 29:50 st. och kan beställas direkt från ovannämnda firma.
Canada silver dollars
1936-1967. 20 st med 16 olika årtal. Kv. l+ till prooflik- nande kv. (inkl. även 4 min- nesm.). Vårt p1·is: $ 78.00
(katalogpr. min. $ 116.00). Plus i bonus guidebok över kanadensiska mynt.
REGENCY COINS LTD (grundad 1954) 228 Notre Dame Ave Winnipeg. CANADA
Myntkontakts innehållsförteckning 1972
För att Ni snabbt skall ktuma hitta i Myntkontakts utkomna nummer w1der 1972, har vi sammanställt denna innehållsförteckning och hoppas den skall vara Er till hjälp om Ni behöveJ: snabb information.
A Nr
Alnel'ikanska Wild-Wcst dollar funna . . . 5
Angelas nyutkomna mynt . . . 5
s Boliviens nyutkomna mynt ...•........... , . . . • . . . 2
B\tlgariens nyutkomna mynt ......•............... 4
c Cayman-öarnas nyutkomna mynt . . . • . . . 2
4 D Dubbelpräglad l öring 1964 . . . 3
Den nya silver femman, ~o?lt totalt fiasko . . . • . . 5
Dahomeys nyutkomna mynt . . . 5
Danmarks nyutkonma mynt . . . 5
E Enkrona 1940 spräckt G i underkanten .. , . . . l En och 1/ i2 krona, ellet· vad . . . l Enkl-ona 1936 på 1935 . .. . .. . . .. . . .. .. . . .. . . .. . . .. 2
Egyptens nyutkomna mynt . . . 2
Englands nyutkomna mynt . . . 2
Ettöring 1912 på 1911 . . . 4
Enkrona 1945, felstavat valspråk . . . 5
Ettöring 1944, hopträngt årtal . . . 5
F Förfalskning av 5 öre 1910 Fem öre 1947 klump pä 7:an Förfalskningar av plåtmynt G ......... l 2 3 Giivleförfalskningama . . . l Gravoffer i Kina, förr och nu . . . 2
Guldet och dess användning, Artikel . . . 4
H Hw· man gör pengar. Artikel . . . 2
Inköpspriser på Svenska Jubileumsmynt . . • . • . . . 1
I raks nyutkomna mynt . . . 4
In telnationell nwnismatisk mässa . . . 5
J Japans nyutkomna mynl . . . 2
Jarnaicas nyutkomna mynt ......... , . . . • . . . 4
K Karl XII:s nödmynt, artikel . . . 3
M Myntpriser under gångna tider . . . l Morgondagens mynt . . . 2
Mcxicos nyutkomna mynl . . . 2
Mynt i Hemmet, gäller försäkringen? . . . 3
Myntauktion i Lidingö . . . 4
Maltas nyutkomna mynt . . . 4
Sida 9 20
20 22
20 22
l 3 19 20
l l 2 20 20 l 5 5
2 4 3
5 4 17
6
14 22 21
20 22
10
21 5 20 4 3 22
N
Nytt mynt i Sverige, 10 kr 1972 . . . • . . . • • . . l Nyutkomna värderingsböcker . . . l
Nya försäkringsvillkor . . . 5
Nigerias nyutkomna mynt . . . 5
o Olympiska ~pelens minnesmedaljer 3 p Pri~justeringar . . . l P!·isutveckling på Svenska mynt . . . l Pojköret . . . 2
Pat'aguays nyutkomna myni. PortugaL; nyutkomna mynt R 5 5 Ryska femkopek slagna i Avesta . . .. . .. .. . . .. .. .. .. 2
s Svenska plåtrnynt, Artikel . . . l Se upp med förfalskningar . . . 2
Singapores nyutkomna mynt . . . 2
Svenska regenter . . . 3
Snedpräglade kopparmynt . . . 3
San Marinos nyutkomna mynt . . . 4
Sierra Lc-ones nyutkomna mynt . . . . . 4
Skandal, repig 10 kronor 1972 . . . 5
T Tjeckoslovakiens nyutkomna mynt . . . 2
Tioöring 1970 khm1p på nollan . . . 3
Tioöring 1951, finns den? Två öre 1940 rund nolla 4 5 Taler, artikel om Svenska och uti. T. . . . 5
u Ungerns nyutkomna mynt v 4 5 Vad betalar mynthandlare? . . . 2
Västtysklanels nyutkomna mynt . . . 2
Västerås 5 öre 1972 . . . 3
Värd. priser på österrikiska jub.mynt . . . 3
Värd. priser 2 öre O II . . . 3
Värd. priser Gustav VI:s silvermynt . . . 3
Värd.pri~er 25-10- 5 öre O II . . . 2
Värd. priser 20 kr Guldmynt . . . 2
Vänl.priser 2 kr - l kr - 50 öre O II . . . • . . . • . . . l Världens vackraste mynt . . . 4
Värderingspriser l öre O II . . . 4
Värd. priser Israeliska jub.mynt . . . 4
Värd.priser, Tysklands jub.mynt . . . 5
ö östtysklands nyutkomna mynt . . . 2
4 5 Österrikes nyutkomna mynt . . . 2 5
lO 4 20 20
15
3 6 3 19 ..
20
15
17 3 20 5 5 22 22 l
20 l 7 l 10
22 20
12 20 l 14 19 22 14 3 12 5 6 12 21
20 22 20 20 20
KLUIUPAR
KLUMP~AR
1\LUMPAR
Vi fär dagligen in en mängd brev från en massa samlare över hela landet som funnit. dubbel- präglingar, klumpar m. m., m. m. Då vi av utr:r-111messkäl inte kan ta med alla vi får in, har vi här gjort ett litet urval bland alla.
Variant- och klumpsamlare håll till godo.
En samlare från Västerås be- sökte redaktionen under hösten som var och visade oss ett myc- ket vackert exemplar av l krona 1941 spräckt G i underkanten, dessutom var myntets frånsida vridet över ett kvarts varv, noga räknat 40 grader, samme smnlare ägde även ett ex av 2-kronan 1946 även detta vridet, men en- dast 20 gr. En annan val·iant- samlare hade kom.l')'}it åt följuncle felpräglingar.
Av Gustav V1:s mynt fanns en lO-öring fn~n ar 1965 med klump
på nollan, ungefär liknande den vi publicerade i nr 3, vidare fanns en lO-öring 1968 med helt igenfylld cirkel på nedre delen av sexan, 19 exemplar hade han funnit av en 2-öring 1970 med en »mellanst.räng mellan valör-
siffran Lvå:s nederdel och kan-
len» (liknande 2-öring 1948
»svans» som vi publicerar
detla nr).
Bland Gustav V:s kopparmynt
kan nämnas en tvåöring med
valspråket helt dubbelpräglat En saml;ue i Örebro samt ett par andra har funnit en fem- öring från 1972 med en rejäl klump i valörsiffran (liknande 5 öre 1969 » Vä..<rterås»). Samme samlare har även i sin ägo en 50-öring 1964 med en kltrmp på årtalssiffran 9.
Sveriges mynthistoria
Del II
Vi fonsätter hä1· a1·tikelserien om Sveriges mynrhistol·ia. Sont vi nämnde i föna num-
~·et inledde vi då denna setie med artiklar, och vi återkouww1· rmligen unde1· hela våTe?!·.
(Forts. rx. Cöt·cg. Dl")
Vid sidan om den reguljära myntningen omkr. 1000-1050 ha sä- kerligen på svenskt område utförts barbariska efterpräglingar. Möjligen har så varit fallet även senare under här ifrågavarande skede. Det iir dock inte möjligt att säkert urskilja dem bland den mängd av barbari- serade mynt, som uppträda i fyn- den. Undet· vikingatiden vällde mynt och annat silvet· i oerhörd mängd in över östra och norra Europa. Mynten utgjorde en brokig provkarta på samtidens präglingar.
De voro av högst skiftande vikt men av i det närmaste rent silver.
En betalning med mynt styckvis var under sådana förhållanden inte längt·e möjlig. Betalning måste ske efter vägning i varje särskilt fall.
Om likviden utgjordes av myntat eller omyntat silver synes oftast ha varit likgiltigt. Det är under så- dana förhållanden svårt att ur rent ekonomisk synpunkt förstå, varför man inom detta område övergått till en egen myntning. Den egna myntningen måste där ha varit för- lustbringande, då de kostnader, som den förorsakade, knappast gi- vit myntherren-konungen någon fördel. Fynden visa i varje fall med all tydlighet, att de inhemska präglingarna med något. undantag utgjort en försvinnande !ilen del av pcnningcirkulationen. I samband med att egna nationella valutor skapades i Danmark (från lOGO- talets slut) och i Norge (rrån 1050- talct) minskades den främmande myntimporten kraftigt för att snart helt upphöra. Då silverimporten till Sverige i början av 1100-talet upp- hörde hade den svenska myntning- en redan sedan länge varit nedlagd.
1150-1363
Först efter mitten av 1100-talet, sedan Sverige åter erhållit en fas-
tare central ledning och handels- livet genom den tyska kolonisa- tionen i östersjöområdet fått en kraftig renässans, hru· den svenska myntpräglingen återupptagits. Den ganska självständiga ställning, som landets olika delar intaga vid den- na tid, får ett klart u l tryck i mynt- ningsförhållandena. På 1200-talet
Penni11g p·räglade unde·r Knut Erikssons tid. (116i- 1196) troligett
U~psala.
Penning präglade ttnder F:rikssons tid (1167-1196) Hngso1·t: LÖDÖSE.
Knut priig-
kan man sålunda tydligt w·skilja trenne onu·aden med sinsemellan olika mynträkning: l) Svealand;
2) Västergötland och andra delar av Götaland; 3) Gotland samt även delar av Östergötland och Små- land. Med dessa tre områden pas- sa redan till 1100-talet daterbara myntseriet· samman (den tredje med största sannolikhet härröran- dc från Gotland), varför det är tro- ligt att man kan datera den olika mynll·äkningen, om vars uppkomst man för övrigt inte hru· någon kun- skap, redan till detta århundt·ade.
Inskrifter och bilder visa att kungamakten dirigerat myntningen i Svealand och Götaland. Man kan nu utan tvekan tala om ett verk-
ligt inhemskt myntväsen med möj- lighet för statsledningen att dra fördelar av sitt monopol. Nu var det möjligt att upprätthålla en värdeskillnad mellan omyntat och myntat silver, en skillnad kallad slagskatt, som helt tillföll mynt- herren-konungen och som översteg kostnaderna för myntningen. En kontant inkomst av detta slag hade stor betydelse under en tid, då statsintäkterna, framför allt de i reda pengar, var obetydliga. Här låg en betydande fara för mynt-
vä~~:~ndets stabilitet: frestelsen att vid ökade utgiftsbehov höja slag- skatten kunde föra till försämring av myntets silverinnehåll, vilket möjliggjorde en ökning av präg- Iingskvantiteten.
Den ständigt fortskridande mynt- försämring, som både mynten själ- va och de skrifUiga källorna ge be- sked om, kan dock även ha haft andra orsaker: knapphet och där- med ökat pris på myntmetallen eller försämring av grannländernas i värde likställda mynt, som hotade all svämma in över gränserna och bytas ut mot det bättre inhemska, vilket utfördes ur landet för lönan- de nedsmältning. Myntförsämringar ba oftast snart blivit observerade, i första band av köpmännen, som inte velut tillmäta det sämxe myn- tet samma värde som det bättre av äldre datum. En värdeskillnad, en kurs, har uppstått, som setts med oblida ögon av statsledningen.
Det har ofta dröjt länge innan den lägre värdedngen av myntet blivit öppet erkänd och oftast ha de offi- ciella kurssättningarna varit ett gott stycke efter den verkliga kurs- utvecklingen. Utomlands har man genom täta växlingar mellan olika myntupplagor till för staten för- månliga tvångskurser sökt höja in- komsterna av myntningen. Säk.ra spår av dylika förhållanden finnas
i Sverige först under 1330-60-ta- len. Visserligen kan under vissa tider, t. ex. under Johan Sverkers- sons (1216-22) och Knut Långes (1229-34) tid, märkas en mycket snabb växling av typer och i ett par senare mynt:;erier en lång följd av olika bokstäve1·, vilka skillna- der i prägeln skulle kunna ha haft sin bakgrund i t. ex. en årlig präg- ling av myntet. Då emellertid dessa variationer ligga blandade med var- andra i fynden är det tydligt att en eventuell dylik avsikt inte kun- nat genomföras.
I Svet·ige blev statens myntnings- monopol mindre inskränkt genom bortförläningar än inom de flesta andra länder. Det mynträttsprivile- gium, som bilder och inskrifter visa att ärkebiskop och jarl innehaft, synes endast ha omfattat jämförel- sevis korta perioder - respektive ca 1175- 12],5 och 1220- till 1260- talen. Ä ven Visby har - vid obe-
1100-talet~ senare del. Troligen Got- land.
kant tidpunkt - erhållit konung- ens medgivande till egen myntning.
Att en sådan skett på Gotland och, troligen i Visby, redan vid 1200- talel~ början är känt genom skrift- liga källor, och sedan det lyckats kungamakten att i slutet av 1200- talet införa den i Svealand gängse mynträkningen även i Götaland, synes visbymyntningen ha varit den enda som skilde sig från riks- präglingen. I fråga om präglings-
1200- talets början till 1270, troligen Gotl4nd.
ortetna genomfördes ingen centra- lisering och en sådan torde knap- past ens ha ansetts önskvärd. Un-
der Magnus Ladulås tid (1275-90) äro sålunda åtta myntorter kända och som det förefaller även åtta olika mynttype1·. Där präglings- material i form av mynt inflöt i skatteuppbörden, där tull (bl. a. i form av den direkt för myntningens behov införda s. k. silverväxeln) betalades i form av silver eller utländskt mynt eller där silver- fyndigheter funnos i närheten, var det lämpligt att upprätta mynt- verkstäder. Centralorter som Upp- sala (Östra Aros) och Lödöse, en bergslagsstad som Västerås och be- tydande hamnstäder som Stock- holm och Kalmar blevo därför na- turliga platser för myntsmedjor.
Deras produkter, de färdiga myn- ten, distribuerade sig sedan av sig själva. I yttre avseende voro den-
T. v. 1 penning, Svealand (1275- 1280).
Mitten: Magnus Ladu!ås (1215- 1290) SveaLand.
T. h. som fö1·egåcmde men Götatand.
na tids mynt starkt avvikande från vikingatidens. storleken hade be- tydligt reducerats, och fram till om- kring 1300 voro de svenska myn- ten i övervägande antal utförda i en ny, utifrån lånad teknik. Endast
ena sidan av det tunna myntäm-
net hade utpräglats, och hånsidan visade en negativ spegelbild av myntets bild och skrift. Man kal- lar mynt i detta utförande brak- teater (av medeltidslatinet bractea, tunn skiva). Det sydöstra myntom- rådet avviker under denna tid ge- nom sina tvåsicliga mynt, bland vilka dock vid snabb myntning en- sidiga avpräglingar insmugit sig ganska stor utsträckning.
Senare bli rollerna ombytta. I sydöstra Sverige utger Visby så- lunda (antagligen från slutet av 1200-talet) en längre tid blott brakteater, medan den svenske konungen under samma tid nästan helt synes ha övergått till tvåsicliga
präglingar, dock avbrutna vid pe- riodens slut av brakteater i verk- liga massupplagor. Innan Visby
Tv&sidig priigling. Penning 1320- 1340-talen.
1361 skildes från Sverige, hade här liksom i de nordtyska hansestä- derna börjat utgivas stora mynt av högre valör än den l-penning, som i övrigt synes ha varit det högsta utpräglade värdet under hela den- na period. Efter allt att döma voro
Örtug före 1361 Visby.
de örtugar, dock på fastlandet där de och deras efterträdare cir- kulerade - i stor utsträckning kal- lade gotar, gotländska osv.
Myntens ringa yta framtvingade koncentration till det väsentliga i bild och skrift. Kungens, jarlens eller myntortens namn är den en- da upplysning som lämnas, och från inemot mitten av 1200-talet in- skränkas inskriiLerna först till för- kortningar (E R = Ericus rex, V AL
= Valdemarus) och sedan till en- staka bokstäver, vilkas mening för den utgivande myndigheten var självklar men som nu icke låter sig tyda:;. I de serier som äro rikast på bokstavstecken ( •krona-bok- stav•, samt •lejon- bokstav mellan tre kronor•) kan man möjligen vå- ga tänka sig att åtskiljande märken markera olika upplagor (se även ovan!) medan M och E, som åter- finnas på till Magnus Ladulås' tid hän.förllga typer, eventuellt skulle kunna tolkas som avseende mynt- herrarnas namn (Magnus och Erik,
