i I ir Skalbaggsstudier pfl upplflndsk

Skalbaggsstudier pfl en upplflndsk mosse

THURE PALM

Inledning

En av de mcst ororda och biist klnda kalmossarna

i Uppland ir Ryggmosscn, som ligger i ^Biilinge

sockcn ctt par mil nordvdst om Uppsala och har en ytvidd av bortat l(x) hektar. Under Aren 196l-62 har den varit ftiremAl for en systematisk spindel- undersrikning av Ake Holm, huvudsakligen ^ge- nom utsattning av fangstskilar (glykolfallor). I samband dArmed har ockse erhallits ett stort skal- baggsmaterial, som jag fitt fortroendet att ta hand om frjr bearbctning. Sjalv har jag varit mcd pA ganska minga av exkursioncrna dit. varvid utpla- ccradc fingslskalar anvants iivcn av mig.

Ryggmossen iir av utpriiglad hogmossetyp med viil utbildad lagg. Frin denna ser man den sakta stiga med ganska tydlig viilvning. stiillvis dock f6- ga framtradande der tallmossetyp med mer eller mindre ligvuxen tallskog och p{ sin htijd enstaka, l6ga granar och bjorkar frirhlrskar. Under och mcllan tallarna lcvcr ett fiiltskikt av ris. friimst skvaltram, pors och odon, mcn iiven Ijung, krAk- ris. lingon och blAbar samt ett bottenskikt av 0rter som rosling, tranbiir, hjortron, sileshAr m fl och med tuvdun som det enda grisliknande inslaget. I bottenskiktet hirskar ocksA olika slags vitmossor.

pi tuvtopparna crsatta av vanliga skogsmossor el- lcr lavar. Riktigt blota gropar saknas, sa att man

otia i en sidan del av Ryggmossen kan gi fram tamligen torrskodd.

Forst innanfor den pi sina stallen tallbevuxna kantsluttningen bdrjar det dominerande, nastan tradlosa mosscplanet, som ocksa i betydande om- fattning utbildats dirckt frin laggen. Diir saknas

Palm, T.: Skalbaggsstudier pl en upplSndsk mosse. IBeetles collected on a peat bog in the Pro- vince of Uppland, Sweden.]- Ent. Tidskr. 106: 139-143. Uppsala, Sweden 1985. ISSN 0013- tttl6x.

Bqctlcs wqre collcctcd with pit-fall traps at Ryggmossen, a large and undisturbed peat bog 26 km NW of Uppsala. central Swcden. A complete list is given of the species collected. The bio- nomics and distributit>ns of some specics are discussed. Among these are Mlce toporus bergrot'

ii Heflin and Philonrhus sphagnicola Sjdberg.

T. Palm, Wallingatan I, 5-752 24 Uppsala, Sweden.

hclt blibiir och lingon. vitmossorna representeras av dclvis andra. ofta bldtare arter. medan vexter som tall, skvattram och odon fdrekommer mycket sparsamt och mest i forkrympta exemplar. Stora, ofta flera meter breda tuvor, som byggts upp av den bruna, i fasta och tata mattor vixande vitmos- san Sphagnum fuscum omvdxlar med lika stora h<iljor, fyllda av i luckrarc och bldtarc mattor vex- ande, mera lj usbruna ellcr gulgr<ina vitmossor och

dir man vid vandringen ar istort behov av hog- skaftade gummistdvlar. Dessa tuvor och holjor iir vanligen lingstriickta och orienterade vinkelratt mot mossens lutningsriktning. I h<iljornas vit- mossmattor vaxer tuvdun och ^{i de} blotaste mattor- na ibland iiven myrsalting (Scr,eachzeria palustris) och dystarr (Carex limosa). i <ivrigt endast spar- samt rosling och tranber.

Laggen eller ringkiirret (som den ocksi kallas)

ingir i mossens drincringssystcm. Den avvattnar

bide mossen och den omgivande fastmarkcn, som

kliids av en ganska frodig, mcdelAlders barrskog

av tall och gran med inblandade bjdrkar. videarter

och andra lovtriid och buskar, dven en och annan

enbuske. Laggen varierar i form, fuktighetsgrad

och vaxtsammansattning. Ibland iir den i htigt bc-

ligna delar smal och ganska torr och di i frAga om

sin vcgctation f<iga skild frin mossen, men oftare

iir den i liigre liggande partier utvidgad och bl<it,

under vitpcrioder mer eller mindre vattenfylld

och di rik pi exklusiva kdrrvaxter, som tyder pe

god nAringshalt. Forutom det pi mossen overallt

hirskande tuvdunet

Eriop horum va gi

ut um) fin-

ner man i laggen flera starrarter, ocksi andra

l4O Thure Palm

Eriophorum-arler, flera vitmossarter, smealger och i de bltitaste delarna vattenklciver och andra utpriiglade karrvaxter. Diir fastmarken innehaller anrikningar av kalkmorln tillkommer ytterligare en fcir cn sidan utmirkande flora.

Skillnaderna mcllan mosscns och laggcns vcgc- tation bcror givctvis p6 olikheter i myrvattnets ke- miska sammansiittning. Enligt cn av du Rietz (1948:72) gjord vattcnanalys maj-juli 1947 varic- rade i Ryggmossens nrossh<iljor vatncts surhcts- grad mellan pH 3.4 och 3,8 och kalciumhalten mellan 0,18 och 0,40 mg/|, medan motsvarande siffror i laggens rikaste delar var fdr vattnets pH 5,&{,2 och fdr kalciumhalten 6,04-6,90 mg/I.

Metodik

Ryggmossen har under de bida niimnda.iren for fiiltarbeten besiikts frAn slutet av april tilloktober, vanligen en girng var fjortonde dag. Fangstskelar med en diameter av l0 cm har placerats ut 5 styc- kcn ivarje grupp p6 olika slags delbiotoper, inal- les 13 sddana. Innehillet i skilarna har s6lunda i

regel tillvaratagits och upFiortcrats varannan vecka.

Artlista

Anviinda forkortningar: ej s. = 10-24 ex., allm. :

2549 ex., mkt allm. = ⁵⁰ ex. och dAroven IV, V, VI ctc = minadsangivelser for fynd av imagines och larvcr.

Nomcnklatur cnligt Klcfbcck & Sjiibcrg (1960).

Carabidae: Llsrubus hortensis L. 2 ex. Vl. VIl. - ^{C. r,io-}

/aceas L. 2 ex. V[, Vll. - Cychnts curaboide.r L. 3 cx. VI.

Yll. - ^Leistus fernrgineus L. I larv V. - ^L. ntfescensF.5 cx. Y ll. - ^{Bemh idiott gtu}

^{ula F. I cx. lY} -Y. - ^{Trechus se-}

calis Payk. alf m. VI[-IX. - Palrohu:i atrorufus Striim. 2 cx. Vll. - ^P. cssinri/is Chd. I ex. lX. - Brotlycellus simtlis Dej.ej s. IV-VII.lX-X.-8. collarisPavk.l ex. lV-V.

- I'terosrichus niger Schall. 2 ex. Y L - l\erostichus nigri-

ra F. allm. lY-X. - l\erosrich us diligcns Sturm allm. IV-

X. nykliickta ex. lX-X. - ^Calathw ntiuopterus Dlt. ejs.

Yl X. - Agorrum criccti Payk. mkt allm., mest V-Vtl. ^I

lart Yll. - Cymindis vuporariorum L. 2 cx. VI. Vll.

Dyliscidae: Hydroporus ln-rtis Payk. 5 ex. IV-VI. H.

nDrcrrras Sturm 5 ex. Y l. H. mclanarias Sturm I ex. VI.

- ^Agabus wasasljernae Sahlb. I ex. lV. -21. aflinisPayk.

I cx. nira laggcn, IX

- A. congenerThltg. 5 ex. nira lag- gcn. IX. - {rbrrs ^guuiger Gyll.3 ax. nira laggen. IV-V, vlt. vnt.

Hydrophilidae: Cercyon impressus Sturm I ex. nira lag- gen, VI.

Sifphidae: Necropltonts vespilloides tlbst. I ex. VI. -

Blitophogo opaca L. 1 ex. IV-V. - ^{Cotops nigfla Er. 3}

ex. Vl, Vll. a. ,iigrlcols Spence I ex. IX.

Liodidae: Amphicyllis globus F.4 ex. Vt. VII. -.,lgatlti

dium atrum Payk.3ex. Vl, VII,lX. -/. laevigatunEr.

7 ex. IV-Vll.

Pllliidae: Baeocrara rariolosaMuls. I cx.lX. - Ptil' ^um

kunzei Heer ej s. lX. - Acr<trichis montutkni Allilt.

ex. lX. - ^A- nquktsa Rossk. 7 cx. lX. - ^{A. sericuns} Hccr allm. IX.

Slaphylinidae: Anthobiurn minutum F.2 d d ^Yll. - ^A.

lapponi<'um Mannh. I C, VL - ^{Arpedium quadrunr}

Grav. I ex. X. - Olophrum picerar Gyll.2ex. Vll. _-,4ci-

dota crenoto f:.4 ex. lV V. VII. VIll. -Oxvtclusclava- ars A. Strand 3 ex lX. - ^Stcnus claicornis' Scop. 7 cx.

lV V. Vll. - ^S. lustator Er. ,l ex. VII. _-.S. r'rr2ressrrs Germ. 5 ex. IV-V. VIII. -S. ^{palaslrrs Er. 2 cx.} Vl. -.t.

geniculaurs Grav.5 ex.. dirav I nykl2ickt. Vl. _-.Sti/icas rulipcs Germ. I cx.IY-Y. - I-uthrohium hrwmipesF. ej s. IV-VII. - Crypbhium fru(ticorne Payk.8 ex. IV-V, lX. - Xanlholinus trit olor

. I ex. V lll. _- Othius ntvnrc- cophilus Kiesw. cj s IV-V. Slawer V. - I'hilonrhus qu- isquiliorius Gyll. I ex. Yl. - ^l'. nigrira Grav. ej s. lV-VII.

- ^l'. funrarius Grav. I ex. lV-V. - P. sphagnicola Sjdb.

ejs. IV-Vll. l'. ,rossx/r{s Nordm. lex. lV-V. S}ap&y- linus er,vthroptcrus 2 ex. IV-V. VII. S. stercurarirr C)|. I ex. lY-Y

-

lulvipcs ^{Scop. ej s.} Yl,Yll.lX. - ^Eury,po- rus picipes Pa1k. I ^cx. Ylll. - ^Quedius molvohittus Grav. cj s. VII-X. -,4. nigri<'eps Kr.3 ex. IV-V. VI.

Vlll. -0. ^{boopoides Mwst.3 ex. IV-V. VI, Vll.} - ^M)-

cetoporus hergrotlli

lell6n

ex. lV-V, nera laggen. - M.

splenditlus Mrsh. ej s. lV-V, Vlll-X. - ^M. longicornis Miikl. 3 ex. Vl. Vtl. X. M. punctus Gyll. I ex. X. - M.

clayicorais Steph. 2 ex. IV-V. X. - Bolirobius thoracicus F. ej s. VI-X. - 8. lunulatusL. ejs.Yll-X.- ^Bryocharis

cra3rrlata Mannh. 5 ex. IV-VII. [X. - ^{8. analis Pavk.}

ex.lY Y. -Corutsomu te tceutnF. 3cx.Yl. -C. inma- calatrn Stcph. 3

. Yl. C. pediculuriurn Grav. I ex. VI.

- Taclryporus hypnorun

. I sx. IV-V. - 7. chrysomeli- arrs l-. I cx. IV-V. - ^f. lronsversolis Gray. I ex.

V-V. -

Boliux'lura lrutulata Pavk. ej s. Vll.X. _- A,nischo onolis Grav. 2 ex. Vll. _- Ath?to arctico 'l-homs. I ex. X. - A. ^e-r-

c?1sa Bernh. 8 ex. X. -,4. crassicornisF.2ex.Vll.-A.

sotlalisEr.3ex. lV-V. !1. A. euryptera Steph. I ex.

lV-V. - ^{A. hvpnorum Kiesw. 4 ex. IV-V. VI,} X. /.

sodidulq Er. I ex. X. - ^A. fungi ^{Grav. 2 cx.} lV-V. - ^As.

tilbus cunulicttlutus F. allm. IV-VII- IX. larvcr talrika Yll. _- Zyrus humeruis Grav. 3 cx. lY-! ,lX. _- Z. cogna- trr.r Miirk. 8 cx. Vl, VII. - ^Ox,rpotlu qllernan:i Grav. I ex.

lX. - O- annularis Mannh. 7 cx. IV-V. lX. Aleochara moerens Gtill.2 cx. VIll. IX.

Pselaphidae: Bt-thinus puncticollis Denny 6 ex. lX. -

Bythi,tus gracilipes Raffr. I ^ex. lY-Y. - ^{B. bulbifer}

Reichb. 2 ex. IV-V. lX. - ?irrrs rnucrornrus Panz. I ex.

lY-Y

- lrselaphus heisei Hbst. 2 ex. VII. IX.

Llcidrci Dict.vopterus ourora Hbst.2 ex. VIl.

l,ampyridae: Lampyris noctiluca L. larver ej s. V-lX. -

Phosphacnus hcniptclrs Coeze 5larver Vlll.

Canlharidae: C'antharis Jigurata Mannh. ⁵ ex. Vl. larver cj s. V, IX, X. - Rhugonlcha atra l. ej s. IV-VT[. Iarver som tillhiir dcnna cllcr fiiljande art cj s. V-VI. - ^R.

ektngata Fall. I cx. Ylll. _- Potlista pilosa Payk. ej s. Vl- IX, larver ej s. Vll-X. - ^Mahhodes fuscus Walt.

ex.

VIl. farver av sannolikt samma art Yll. - ^{M. spathifer}

Kiesw. 2 ex. lV-V.

Elaleridae: Elater boheonrs L.3 ex. Vl- Vll. - C'or.yrnbl- tes impressus F. I ex. Vll. - ^C'. sjoelandicus Miill. I ex.

Yll. ^{Sericus brunnerrs L. 3 ex. lV-V.} Vl. -Atlrorrsslb-

lirscrrs Miill. I ex. Vll.larver V.

Helodidae: L)yphot tariabilis Thbg. allnt. M. ^VI

VIII. - ^{C. pollrtris} Thoms. .l ex. VIL VIII. C. puncti- peaais Sharp ej s. IV-V. VII-UIL - ^{C. pudi L. allm,} IV V, VI VIII.

Nilidulidae: Epuraeu pusilla lllig 2 ex. IV-V. - ^Prryo-

pltugu:; ferrugineus L. I cx. VI. - Cl,hoceplutlus politus Gyi1. 2 cx, IV-V,

Cryptophagidae: Crypnphagus drsringaeldas Sturm

cx. VI. - ^C. setalosri.r Sturm ej s. IV-V ,Yl-lX. _{-C. pilo-}

sls Gyll. I ex. IX.

Lathridiidae: L'orticarin ^gibbosa Hbst. I ex. lV V. -

Corticorina _Jirscula Gyll. 5 ex. lV V, Vll.

Coccinellidae: Scyrr:z.us oter Kugel I ex. IV V. _-.S.,/rae- nrorrhoidulis Hbsl.4 ex. IV-V, IX. - S. brsignatris Boh.

1 ex. lX. - Coccinellu hieroglyphica L. ej s. IV-V, Vl- IX, larvcr Yll. - Prop),laea l4-punaata L. 2 ex. IX. -

Cltilocorus bipusrularus L. ej s.

V-V. Vl

Vl l. - ^{C. reai-}

pustularus Scriba 2 ex. IV V. VIl.

Lagriidae: Lagria lirta L.larver VI.

Scarabaeidae: Aplrotlius prodromus Brahm. I ex. lX.

Cerambycidae: Pogonoclnerus fascicrlatrrs De G. I ex.

vl.

Chrysomelidael Cryptocephulus sp., larver till 2 obc- stanrbara arter VIII, IX. Lochmaea caltreae L. ntkl allm. IV-V, VI-VIII, larver V-VIII. - ^{L. sutltalis}

Thoms. allm. V-Vll l. larver V-Vlll. -

^{hy lbtreta}

^u-

ra F. I ex. IV-VI levor pi.Sinapis eller Brassica. - ^Aph-

rhono lurescens Gyll. 7 ex. IV-V, VI, Vl\ lever pi Lvth- rum eller l;ilipendula. - Aphrhona erichsoni Zett. ej

IV-v. lxt lever sannollkt pe Comqrum. - ^{Halica brine}

niSharpej s. lV-V. VI. Vll. H. chamaenerii HAk.Llcg.

3 ex. [V V: lever pi ('hamaenerium, Crcpiclodera brc- licol/is J. Den. 2 ex. VIII-IX: viirdviixt okiind. - ^Cia-

etocnema sahlhergi Gyll. cj s. IV-V, VIi lever pa gris.

l. cx. Carcx.

Curculionidae; Coenorrhinus gennanicus Hbst. 2 ex.

VII-VIIL - ^{Apion si,nile Kirby 1 ex. lY-Y.} - ^Otiorr-

Itynchus scaber L. I ex. Vl: vdrdvaxt okdnd. - ^(rrlolr-

hyrrchus sp..larver av 2 andra, obestAmbara arter lX. -

Bogous liit ^{Hbst. 2 ex. Vl; lever mojligen pA Utichula-} ria. A thonontus varians Payk. 5 ex. X, ^Brqchonyx

pinetiPayk.2 ex. IV-V. - ^Pissodes piniL.2 ex. lV-V, -

Magdalis linearis Gyll. I cx. Yll. - ^Hylobius abietis L.

allm. VI-IX. _-Micrelus ericae Gyll.2ex.Yl. - ^Ceuthon-

hynchu"- punctiger Gyll. I ex. IV-V; lever pi Tarax- a<wnt. - Rhyrcluenrc rasti Hbst. 2 ex. IV-V. _- R. rali(it L. I ex. X.

Scolytidae: Hylosres bnuneus Er. 6 ex. VI-VIll. - ^l/.

(unicularius

. I ex. IV-V.-H. opacusEr.lex. lV-V.

- Pityogenes quadrid?r.r Hartm. I ex. IV ^V.

Kommentarer lil! artlistan

Skalbaggsutbytet i flLngstskilarna uppgar totalt till

167 arter mcn skulle sannolikt vasentligt kunnat rika om ivcn andra insamlingsmetoder som sill-

ning, hivning, skakning i skiirm och undersokning av doda och doende triid kommit till anvandning.

Blott 2 arter kan betecknas som dominerande och mycket allmanna, namligen Agonum ericeti och Lo(:hmae tupreae. Denfdrra ar ett stenotopt Sphagnum-tljtr. som crhAllils i hundratals exemp-

Skalbaggsstudier pd en uppliindsk tnosse l4l

lar och forekommit i savel blot mossa som torrare substrat under alla undersokningsmenader, dock sarskilt ver och forsommar. Dii ses den under var- ma och soliga dagar stundom livligt springa om- kring i mossens ytlager. Skalbaggarna ar vanligen vackert kopparfargadc, mcn cxemplar mcd gron, bliraktig, mdssings- eller guldfiirgad ovcrsida iir ej ovanliga. Aven ett och annat helsvart, ej metall- glinsande exemplar har rakttagits, siirskilt pi ^hos-

ten. En 9 mm ling larv antrdffades i juli. Nykliick- ta cxemplar har cj observerats; daremot har jag ti- digare funnit ett sidant den I l/tl i Karesuando, vil- kct tvder pi att arten dr imago-Overvintrare. Ovri- ga insamlade carabider, utom mOjligen den all- mdnna Pterostichus diligens, forefallcr att ci ha di- rekt anknytning till mosscn utan utgiirs till allra sttirsta delcn av eurytopa artcr.

Lochmaea capreae lever pd bladen ^av .Sa[x och Belula, varfor det kan synas overraskande att bi- tlc irnagines och fullvaxta larver under sommaren var sA vanliga i fAngstskilar som satts ut i torrare delar av mossen. Forklaringen torde vara att lar- verna besitter stor rorlighet och begett sig ner till

marken for forpuppning, dllr sedan ockse mcr el- ler mindre nykliickta skalbaggar hamnat iskilar-

na.

Aven i andra familjer ir storsta dclen av arterna eurytopa, sadana som forckommcr i biotoper av skiftande slag. Dock finns undantag fren denna re- gcl. Som mer eller mindre utpriiglade mossarter kan fiiljandc betecknas: Anthobium lapponicum,

Stenut lustrator, Philonthus nigrita, P. sphagnico-

la, Quedius boopoides, Mycetoporus ^bergrothi, M. longicornis, Bryocharis cingulata, B. utalis, Tachyporus transversalis, Atheta uruiur, Cyphon punctipennis, Scymnus bisignatus, Coct'intlla hie- roglyphica, Aphthona lutescens, A. erichxtni, Cre- pidodera brevicollis, Chaetocnema sahlbergi och

Bagous frit.

Atskilliga arter ar ej strangt knutna till ^mossen

utan till Aven annorstades forekommande vAxtlig- het eller djur. Dit hor t ex de pi mossen allminna Lochmaea suturalis, Haltica briueni och Mit'relus ericac, som fdr sin utveckling ir bundna till ljung ellcr krikris. ^Catops nigricans som Ar hundcn till

gnagargdngar, samtliga Ptiliid-artct. Oxylelus cla- vatus, Atheta excelsa och Aphodius prodromus.

som sarskilt forekommer i ?ilgspillning, Zyras hu-

ncralis och cognatus som ar bundna till ^myror,

Cybocephalus politus och mo.jligen Scymnus oter,

som ar bundna till skoldkiss pl bl a Salix-artcr,

Bolitobius thoracicus, B. lunulalus, Bolitot:hara

142 Thure Palnt

lunulata och Aleocharo moerens, som rir typiska svampdjur, Apion simile och Rhynchaenus rusci, som utvccklas pi bjork. Ceonorrhinus germanic'us och Rhynchoenu; salft ls pi ^videarte r. Anthono- mus varian.s i tallhlommor, Brachonyx pinetii fris- katallbarr, Mrydalis linearis i tallgrenar samt slut- ligen Epuraea pusilla, Pityophagus ferrugineus, Pogortocluerus fasciculatus, ^Pissodes pini, Hylo- bius abietis, l'lylostcs bnnneus, H. opacus och Pi- tyogenes quadridens, som utvecklas uteslutande eller bland annat ived eller under bark ^pe tall. Till

samma kategori hrir ocksi Hylastes cunicularius som vanligen lcvcr under granbark.

Vattcnskalbaggsfaunan har cj undersrikts gc- nom hiivning pii djurens forekomstplatscr, mcn itskilliga arter ltar hamnat i fingstskilarna, vilkct visar deras stora rorlighet. Aven rent rillfalliga he- sokare, t ex Nccrophorlts vespilloides, Blitophaga opaca, elateriderna och Ceuthorrhynchus puncti- ger, har av samma orsak fingats i skilarna.

De flesta tillvaratagna skalbaggarna iir allmiint forckommanclc arter. inga nya for landct och ffi nya lor Uppland, niimlige n Anthobium lapponi- cum, Philonthus sphagnicola, Mycetoporus berg-

rohi, ^Aphthons erichsoni och Crepidodera brevi- col/n. Ryggnrossen kan nog betecknas som en ratt ovintad hiotop tor Staphy-linus-arterna och firr.v-- porus picipes, medan dessa arter huvudsakigen brukar antrdffas pi fastmarkslokaler.

Som de mArkligaste fynden pe mossen bor nam- nas Mycetoponts bergrothi ocl't Philonthus (Cabri- us) sphagni(olo. vilka hos oss ansetts som ganska exklusiva szillsynthctsr. Den ftirstnimnda artcn besk rcvs ursprungligen av Miiklin (Grill | 896:

2l ₎ mcd nanrnct elegans cflcr exemplar frin F-inland, ddr den iir ganska utbredd ide sodra och mellersta delarna av landet. Men da det upptacktes, att det- ta namn av Matthews redan hade givits en annan art av slaktet, gav Hell6n (1925) fu den det nya namnet bergrothi. Arten var vid den tiden ocksi kind frin Dovre i Norge. Ostpreusscn- Lilaucn.

Ryssland. Sibiricn och Mongoliet. Senarc har dcn ziven rapportcrats frAn Holstein (Horion 1967).

Arten iir sdlurrda cj cnharl nordlig och dstlig utan hor f<irmodligen till de forhisedda pA grund av sitt undangomda levnadssatt. I Sverige fann jag (Palm 1946) det f<irsta svenska publicerade exemplaret i Jmt.: Fors sn den l2l8 1944 i Carex-Sphu14num- gungfly vitl cn litcn skogstjiirn och Sret diirpi vir

och l'rirsonrmar yttcrligare 3 ex. pi samma lokal.

Arten torde silunda overvintra som fullhildad.

Nigot senare iterfanns ^'l ex. av Bo Tjeder (Klef-

beck 1949) i Dlr.: Sundborn i ett Sphagnum-k'irr.

Vid bestiimning av staphylinid-material at Cote- borgs Naturhistoriska museum upptacktc ^jag (Palm 1967) direfter i Hans Lohmandors insam- lingar cn hel liten serie av bergrothi fr|n htigsom- maren 1942, 1944 och 1946. Dessa exemplar hdr- stammade fren Sm.: Giillaryd. Og.: Stjiirnarp och Godegird. Vg.: Limmared och Nrk.: Knista. Ma- terialet fren Nirke hade Lohmander funnit pi en hOgmosse med bkit lagg. medan man for de ovriga fynden ej kunde ange nAgot sakert om biotoperna.

Slutligen har Huggert och Ulefors (1971) tagit

ex. av arten den l8/5 1968 vid sillning av Sphag- num i cn litcn myr utanfiir Umei i Vb. De hittills kiinda svenska fynden av arten visar att dcn ocksi i vart land har en viss spridning. I Finland har den tagits tillsammans med ettermyror, som ocksi fanns diir jag sjiilv funnit den.

Philonthus sphagnicola beskrevs som ny fdr ve- tenskapen av Oscar SjOberg (1950) efter tvi ^sven-

ska exemplar, bida hanar, det ena taget av honom

i Hls.: Loos den 6/9 1930 vid sillning av mycket fuktig Sphagnum vid kantcn av cn litcn skogssjri och det andra av mig i DIr.: Bysndcn l616 1938pi iilgspillning nerbiiddad i en bliit Sphugnum-mos- se. NAsta svcnska fvnd (dd och _Q Q) gjordcs pe Ryggmossen 1961-62 (Palm 1962). i Upl.: Knutby 1 d ^{l6/10 1964} pa en torvmossc (Linnman 196-5)

samt av Huggert och Ulefors (1971) dels i

'Io.Lpm.: _{Kiruna 1} ex.4ll 1969, dels i Vb.: Stor- norrfors 1 d ^{76110 1966 och ndra} Umei I d ^l8/3

1969, samtliga dessa ocksi i Sphagnum pe myrar.

Slutligcn har Lundbcrg ( 1976) tagit 3 cx. av artcn

i Nb.: Sangis vid sillning i dct tnrc av cn Sphag- num fusutm-tuva ^med ett samhiillc ay Formir:g uralensis pA en ristallmyr. Utomlands iir P. ,spy'rag-

nicola ftnnen i Finland pA liknande hiotoper som

i Sverige, av Koponen (1966) i V.: Masku. av E.

K. Lathiperii iEH.: Ruovesi och av W. M. Linna- niemi i PsL.: Petsamo, alltsi pi platser bide i nor-

ra och sodra Finland. Vidare meddclar Lohsc ( 1964) att arten i Mellancuropa cn gdng tagits vid Kasscl i V6sttvskland och Szujccki ( 1963) att dcn antraffats pA ett naturreservat i Polcn.

Ett sArskilt omniimnande krdver vdl ockse ett mindre antal utpraglat nordliga arter, ndmligen

Anthobium lapponicum (tidigare sydligast i Yrm.), Philonthus sphagnicokt (idigarc sydligast i

Dlr.), Atheta arclica (.en norrut vanlig art, men lunncn dnda ncr iSkine, dock soderut siillsynt och

diir siirskilt pi "kalla" lokaler) och Aphthona

crichsoni (ttdigare sydligast i Nrk.).

Litteratur

Du Rictz, G. E. 1948. Uppliindska myrar. Natur i Upp- land. Giitcborg.

Grill. C. 18s6. Catalogus Coleoptcrorum. Stockholm.

Helldn. W. 1925. Die norclcurt)paischcn Artcn dcr GaG tung Mycetoporus Mann. - ^Notul. ent. 5: 33-47.

Horion, A. 1967. Faunistik der mitteleuropiischen Ka- fer. Xl. Uberlingen-Bodensee.

Huggen, L. & Ulefors, S. O. 1971. Anteckningar om svcnska skalbaggar. - Ent. Tidskr.92: 5,l-65.

Klefbcck, E. 1949. NyforvArv f<ir Dalarnas coleopter- fauna. - Ent. Tidskr. 70: 82-89.

Klclbcck, E. & Sjobcrg, O. 1960. Catalogus Insectorum Sueciac. XVI. Coleoptera. - Opusc. ent. Suppl. 18.

Koponen, S. 1966. Il ^{rcferat frfin} fiircningsmdtc

2.11. 196-5.] - ^{Annls ent. fenn. 32: 334.}

Linnman. N. 1965. Nigra skalbaggsfynd. - ^{Ent. Tidskr.}

86 24-2'l

Skalbaggsstudier pd en uppliindsk rnosse 143

Lohse, C. A. ^1964. Staphylinidac I. ^/n: Freude, H., Harde. K. W. & Lohse, G. A. (cds.). Dic Kiifcr Mit- teleuropas 4. Krefeld.

Lundberg, S. 1976. Bidrag till kannedom om svcnska skalbaggar. I6 (Coleoptera). - Ent. Tidskr. 97: l5-

20.

Palm, T. 1946. Antcckningarom svenska skalbaggar. Il.

- Ent. Tidskr. 67: ll-20.

- ^1962. Anteckningar om svcnska skalbaggar. XV. -

Eni. Tidskr. 83: 178-184.

- ^1967. Anteckningar om svenska skalbaSSar. XVIII.

- Ent.'fidskr. ^{8u: I} l0-ll.l.

Sjdberg. O. 1950. Drei neue Kifer aus dcr borealen Re- gion Schwedens. - Ent. Tidskr. 7l: 159-164.

Szujecki, A. 1963. Gabrius sphagnicola Sjcib., a specics ncw to the fauna of Poland. * Polskie Pismo ent.

33(7): 173-178.

Recension

Skou, Peder 1984. Nortlens Mdlere. Htndbog over de danske og fennoskandiskc arter

^f ^Drepa- nidae og Geometridae (Lepidoptera). Danmarks

dyrcliv. Bind 2. Fauna boger & Apollo boger, Kobenhavn & Svendborg. 332 s., 358 fig., ²⁴ fiirgpl. Pris 433 Dkr.

TillgAngen ^pA bra bestimningslitteratur ar ofta cn forutsattning ftir samlarnas intresse ftir cn fjiirils- familj. Sedan ett antal ir ^har minga insamlade matarc bokstavligt talat fett "ligga pi hyllan" i ventan pe bcstiimningsmrijlighetcr. De som hann skaffa sig Skat Hoffmeyers "De _Danske Milere"

har emellertid delvis kunnat l6sa detta problem.

Di Hoffmeyers bok endast behandlar Danmarks mAtararter har dock nya bestamningsbcicker 0ver de nordsvenska arterna saknats sedan NordstrOms

"Svenska Fjiirilar". Nu har intligen cn fullviirdig uppf<iljare till detta standardverk givits ut.

"Nordens Milere" behandlar samtliga iFcn-

noskandicn uppgivna ³⁵⁹ artcr och dessa iir avhil- dade pi 24 fiirgplanscher med nirmare I ^(X)0 ex- emplar. Boken iir indelad ifOrord, inledning. be- skrivande textdel, fargplanscher, en utbrednings-

<!versikt i tabellform samt register.

I inlcdningcn diskutcras systcmatiken och fiir- klaringar gcs till artbcsk rivninga rna. Kanske f<ir- vinas nigon over att de sedan gammalt som "spin- nare" betraktade sikelvingarna och blekmask- spinnarna finns med. Att dessa bagge familjcr sys- tcmatiskt ster miitarna niira bcriirs dock rcdan i

"Svcnska Fjiirilar".

Dcn beskrivande textdelen behandlar alla i Fennoskandien patreffade mAtarfjirilar ^(inklusi- ve sikelvingar och blekmaskspinnarc). For varje art beskrivs utseendet, i fdrckommande fall pipe- kas anmirkningsviirda skillnader gentemot snarli- ka arter, ulbrcdning i viirlden, utbredning och f0- rckomst i rcspcktive Danmark, Norge, Sverige och Finland, artens biotop, flygtid samt nigot om dess biologi. De 358 figurerna omfattar svartvita toton av utvalda biotoper, larver, en preparerad imago. tecknade vingar och andra detaljer ^av spc- ciellt sverbestamda arter samt genitalicr.

Helhetsintrycket av bokcn ar myckct gott. Pc- der Skou har imitt tyckc lyckats mcd en hra och

liittfattlig bcskrivning ay varje art utan att sl6sa mcd utrymmcl. For de snarlika arterna gir han in pA vissa siirskiljande karaktirer och ien del fall finns tecknade vingar if<irstoring och genitalav- bildningar som komplement. For de svirrbestam-

da malmiitarna (Eupithecia, Gyntnoscelis och Chloroclystis) finns tecknade vingar av dc flcsta arterna och han- och hongcnitalicr iir avbildade for samtliga.

Dc1 iir vardcfullt att fA den totala utbredningen i viirlden for varje art. Utbredningen i de nordiska linderna dr noggrant redovisad och ger en god bild av hur vanliga arterna er inom olika omridcn.

FOr vissa ovanligare artcr gcs:ivcn cxaktare ut- bredningsuppgifter iin bara landskap.

Biotopbcskrivningarna iir overlag mycket bra

och triiffande. Den normala flygtiden anges hos

varje art och for alla fcirekommande generationcr.