Institutionen för Samhällsvetenskap
Sverigedemokraternas valframgångar 2006
- En ulv i fårakläder?
C-uppsats i statsvetenskap Höstterminen 2006 Emma Haraldsson Åsa Neuschütz Handledare: Emil Uddhammar
Abstract
University of Växjö School of Social Sciences
Bachelor Thesis in Political Science
Title: “Sverigedemokraternas valframgångar 2006 – En ulv i fårakläder?”
Author: Emma Haraldsson and Åsa Neuschütz Tutor: Emil Uddhammar
The aim of this study is to explain Sverigedemokraterna’s electoral success in 2006 and the essay assumes that some form of change has occurred. To study this change two hypotheses have been constructed. The first hypothesis concerns the change within Sverigedemokraterna and the second hypothesis concerns the change of the Swedish voters attitudes.
Kirchheimers catch-all theory is used to explain the change in Sverigedemokraterna.
The catch-all theory states that parties have to change their structure to maximise the number of votes. Lipset and Rokkan’s theory about the party system is also used along with Inglehart’s value studies to explain why parties change.
The tests of the hypotheses are carried out through a text analysis and a statistical survey. The essay concludes that Sverigedemokraterna has not changed very much and that it is mainly an esthetical and not an ideological change. Therefore the first hypothesis has to be falsified. The second hypothesis can be neither falsified nor verified, because the material is too diverse. Further studies are necessary to explain the electoral success of Sverigedemokraterna.
Keywords: Sverigedemokraterna, Catch-all theory, Party change, Xenophobia, Change of the Swedish voters attitudes.
Innehållsförteckning
Tabell- och figurförteckning ___________________________________________5 1. Inledning _________________________________________________________6 2. Syfte och Frågeställning _____________________________________________7 2.1 Syfte___________________________________________________________7 2.2 Frågeställning___________________________________________________7 3. Begreppsdefinitioner________________________________________________8 4. Teori ____________________________________________________________10 4.1 Catch-all teorin_________________________________________________10 4.2 Värdeförändringar ______________________________________________11 4.3 Nedfrysningsteorin och upptiningen av partisystemet ___________________12 4.4 Sammanfattning ________________________________________________13 5. Tidigare forskning ________________________________________________14 5.1 Partiutveckling _________________________________________________14 5.2 Sverigedemokraterna ____________________________________________15 5.3 Högerextrema partier ____________________________________________15 5.4 Flyktingattityder ________________________________________________16 6. Metod ___________________________________________________________17 6.1 Parti- och principprogrammen _____________________________________17 6.1.1 Analysmodell för parti- och principprogrammen ___________________17 6.2 Tidningsartiklarna ______________________________________________18 6.2.1 Analysmodell för tidningsartiklarna _____________________________18 6.3 Statistiska analysen______________________________________________20 6.3.1 Operationaliseringen av Hypotes två _____________________________20 6.4 Kritik mot metodvalen____________________________________________22 6.4.1 Kritik mot den kvalitativa textanalysen ___________________________22 6.4.2 Kritik mot den kvantitativa statistiska analysen ____________________23 7. Material _________________________________________________________25 7.1 Parti- och principprogrammen ____________________________________25 7.2 Tidningsartiklarna ______________________________________________25 7.2.1 Urval för den kvalitativa undersökningen av artiklarna ______________26 7.3 Statistiska materialet_____________________________________________27 7.4 Kritik mot materialet_____________________________________________28 7.4.1 Kritik mot parti- och principprogrammen _________________________28 7.4.2 Kritik mot artiklarna _________________________________________28 7.4.3 Kritik mot statistiken _________________________________________29 8. Sverigedemokraterna – En bakgrund_________________________________30
9. Hypotes ett: Partiets förändring _____________________________________34 9.1 Textanalys av parti- och principprogram _____________________________34 9.1.1 Partiprogrammet 1989 ________________________________________34 9.1.2 Partiprogrammet 1994 ________________________________________36 9.1.3 Partiprogrammet 1996 ________________________________________39 9.1.4 Principprogrammet 2003 ______________________________________41 9.1.5 Principprogrammet 2005 ______________________________________43 9.1.6 Sammanfattning _____________________________________________45 9.2 Textanalys av tidningsartiklar _____________________________________46 9.2.1 Sammanfattning _____________________________________________50 9.3 Sammanfattning av Hypotes ett ____________________________________50 10. Hypotes två: Väljarnas förändring __________________________________51 10.1 Statistisk analys________________________________________________51 10.2 Sammanfattning av Hypotes två ___________________________________53 11. Slutsatser _______________________________________________________55 11.1 Har partiet förändrats?__________________________________________55 11.2 Har allmänhetens åsikter förändrats? ______________________________57 11.3 Reflektioner ___________________________________________________58 Referenser _________________________________________________________60 Tryckta källor: ____________________________________________________60 Otryckta källor:____________________________________________________62 Internet:__________________________________________________________62
Tabell- och figurförteckning
Sida
Figur 6.1 Analysmodell för parti- och principprogram 17 Figur 6.2 Analysmodell för tidningsartiklar 19
Figur 7.1 Urval av artiklar 27
Figur 8.1 Sverigedemokraternas framväxt 30 Tabell 8.1 Sverigedemokraternas valresultat 33 Tabell 10.1 Antal procent av svarspersonerna som anser att flykting-
och invandringsfrågor är ett samhällsproblem eller
viktig fråga 51
Tabell 10.2 Antal procent som anser att flyktingar/invandring är en
viktig politisk fråga 52
Tabell 10.3 Antal procent som vill minska flyktingmottagandet till
Sverige 52
Tabell 10.4 Antal procent som anser att ett ökat antal flyktingar är
oroande för framtiden 53
1. Inledning
I flera västeuropeiska länder har högerextrema partier etablerat sig och vunnit stora framgångar de senaste 20 åren. Exempel på framgångsrika högerextrema partier i Europa är Dansk Folkeparti, Front National samt Freiheitliche Partei Österreich.1 Mycket talar för att en högervåg går genom Europa och partierna får inte bara representation i parlamenten utan partiernas idéer får också genomslag hos befolkningen.
En annan trend är att extrempartier både till höger och vänster tenderar att skala bort de mest extrema dragen och allt mer närmar sig mitten befinner de sig dock fortfarande en bit utanför det traditionella partisystemet. Detta tyder på ett behov för partierna att förändras och vinna större acceptans för att därmed bli mer tilltalande för väljarna. Även de etablerande partierna har gjort en liknande förändring och blivit mer mittenorienterade. Som en del av en ond cirkel blir fler och fler partier mittenorienterade och ett behov skapas av en bredare partibas där populistiska och högerextrema partier genom att profilera sig rätt har möjlighet att locka röster från vilsna väljare som saknar en tydlig åtskillnad mellan de etablerade partierna.
Nu verkar dessa trender även ha nått Sverige och en allmän högervåg kan skönjas.
Förutom att Sverige nu har en högerregering så var stödet också stort för Sverigedemokraterna som fick närmare tre procent i riksdagsvalet 2006. Intresset för nationalistiska partier som setts runt om i Västeuropa verkar nu även ha nått de svenska väljarna och Sverigedemokraterna tycks gå mot samma framgångar som sina europeiska motsvarigheter. Vad som kan vara orsaken till Sverigedemokraternas framgång i valet 2006 blir därför uppsatsens huvudproblem. Studien har ansatsen att någon form av förändring har skett och undersöker därför eventuella förändringar både hos Sverigedemokraterna och hos de svenska väljarna som två möjliga orsaker till deras valframgång.
1 Ekström von Essen 2006:16.
2. Syfte och Frågeställning
I kapitlet kommer syftet och frågeställningen definieras. För studiens genomförande har också två hypoteser ställts upp.
2.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka om de två nedan uppställda hypoteserna är möjliga orsaker till det ökade stödet för Sverigedemokraterna i valet 2006.
2.2 Frågeställning
Huvudproblemet för denna undersökning är den följande:
Varför ökade stödet för Sverigedemokraterna i det senaste riksdagsvalet?
Frågeställningen kan ha många möjliga förklaringar, för uppsatsens genomförande har därför två hypoteser ställts upp, dessa kan vara tänkbara bakomliggande faktorer till Sverigedemokraternas framgång. Båda hypoteserna utgår från att om de verifieras utgör de tänkbara förklaringar till varför stödet för Sverigedemokraterna ökade i det senaste valet. Hypoteserna är följande:
Hypotes ett: är att Sverigedemokraterna förändrat sin främlingsfientliga politiska framtoning till en politik som är mindre främlingsfientlig eller framstår som mindre främlingsfientlig.
Hypotes två: är att främlingsfientliga åsikter var vanligare vid de två mätningarna 2002 och 2004 än vad de varit vid de två tidigare mätningarna 1994 och 1998.
3. Begreppsdefinitioner
Nedan ges en kort förklaring till några av de begrepp som undersökningen använder sig av. För begreppen finns vedertagna förklaringar, dessa klargörs nedan för att skapa en större tydlighet för kommande undersökning där begreppen är definierade för såväl läsare som författare. Detta är en del i operationaliseringen av uppsatsens hypoteser.
Främlingsfientlighet
Främlingsfientlighet innebär avståndstagande från flyktingar och invandrare, då det finns en inneboende rädsla för nya kulturer.2 Detta kan i Sverigedemokraternas fall ses genom deras isolationspolitik, det vill säga att olika kulturer bör isoleras från varandra för att kunna bevaras.
Högerextremism
Extremism definieras som åsikter utanför demokratins gränser. Högerextremism innebär därför radikala och extrema åsikter, vanligen i form av främlingsfientlighet och anti-pluralism.3 Högerextrema partier tillämpar detta helt eller delvis.
Nationalism
Nationalism utgår från att det finns en nation som består av en gemensam kultur, historia, språk och traditioner, som ska bevaras av folket inom nationen. Nationen är med nödvändighet inte en stat, det kan därmed innebära att flera nationer samsas inom en statsgräns. Det kan konstateras att nationalism fått en negativ klang hos allmänheten.4
2 Sarnecki 2006:269.
3 Rydgren 2004:26-27, Lodenius och Larsson 1991:8.
4 Ekström von Essen 2006:31-32.
Populism
Populism innebär mycket enkelt förklarat en rörelse eller ideologi som avser att tilltala eller vädja till folket som grupp oavsett klass eller tillhörighet. Dels finns en populistisk strategi som alla populistiska partier använder sig av, ibland förekommer också en populistisk ideologi. De har en föreställning om att folket är homogent, att eliten är skild från folket och att partiet representerar folkets röst. Den populistiska strategin bygger på att partiet skapar en bild av att vara i opposition mot det hela det politiska etablissemanget och den populistiska ideologin präglas av en fientlig inställning till representativ demokrati. 5
5 Rydgren 2004:19-23, Lipponen 2004:50.
4. Teori
Nedan presenteras catch-all teorin vilken undersökningen utgår ifrån. Catch-all används för att maximera antalet röster och ge partiet en bredare politisk bas. Även Ingleharts värdeförändringar samt nedfrysningsteorin och upptiningen av partisystemen ingår då dessa delvis förklarar varför partier bör förändras.
4.1 Catch-all teorin
Otto Kirchheimer formulerade catch-all teorin som förklarar hur partier utvecklas.
Han menade att partier utvecklades institutionellt från att vara mass- och kaderpartier6 till att bli catch-all partier för att bredda sin politiska bas och locka fler väljare. För sin teori formulerade han fem element som definierar ett catch-all parti.7 Här är teorin utvecklad av André Krouwel som har preciserat Kirchheimers element i ett femstegs handlingsprogram.8
1. Partiets ideologi ska nedtonas. Ideologin nedtonas för att skala bort de mest extrema dragen hos partiet för att bli mer av ett mittenparti. Denna förändring bidrar till att maximera antalet röster när partiet blir så mainstream att många kan identifiera sig med partiets politik och inte avskräcks av ideologins innehåll.
2. Ledargruppen ska stärkas. Partiet ska utgöra en grupp som åstadkommer något för samhället och inte bara för partiet. Ledaren får en större betydelse för partiet och påverkar dess framtoning och profilering i media. Partiet ska framstå som starkt och vara en politisk drivkraft att räkna med, detta uppnås med en stark partiledare då ett splittrat parti inte är attraktivt för väljarna.
3. Den enskilde partimedlemmens betydelse ska nedtonas. Den traditionella masspartiformationen har blivit omodern. Då partilojaliteter inte längre är av
6Masspartier är partier som lägger stor vikt vid att ha många partimedlemmar och har en permanent och utbyggd organisation. Kaderpartier är partisammanslutningar inom parlamentet och som därför inte har någon medlemsbas eller utbyggd organisation. För att läsa mer ingående om dessa se Duverger.
1964, Political Parties. Their Organization and Activity in the Modern State.
7 Kirchheimer 1966:184-192.
8 Krouwel 2003:4-5.
samma vikt måste partierna kunna påverka väljarna från val till val att gå och rösta på dem. Behovet av permanenta partimedlemmar är därför reducerat medan behovet av kortsiktig påverkan av väljare, är stort.
4. Betydelsen för klass och sociala grupper ska minskas. Partierna måste kunna locka väljare från alla delar av väljarkåren för att nå framgång och kan därför inte enbart inrikta sig på en specifik grupp. Därför måste associeringen till klasser eller grupper minskas eller tonas ner. Detta kan också relateras till nedtoningen av ideologin där ett bredare budskap för att locka många väljare är nödvändigt och där traditionella konfliktmönster inte kan användas.
5. Partiet ska säkra stöd från intressegrupper för finansiella bidrag och potentiella röster. Eftersom de traditionella medlemmarna saknas i denna typ av parti och medlemsavgifter därför saknas behövs alternativ för att finansiera partiets verksamhet. Detta kan exempelvis komma från intressegrupper med ekonomiska resurser och att knyta dessa till sig blir därför viktigt. Finansiellt stöd innebär dessutom att partiet får möjlighet att nå ut till en bredare publik med sin marknadsföring och därmed locka både fler väljare och finansiärer.
4.2 Värdeförändringar
Ronald Inglehart undersökte under 1970-talet förändrade värden i västvärlden. Han menade att institutionella förändringar ledde till att individer prioriterar andra värden än tidigare generationer gjort. De förändringar han spårade är ekonomisk och teknologisk utveckling, distinkta grupperfarenheter (exempelvis avsaknaden av krig), ökad utbildning samt expansion av masskommunikation. Detta leder till en ökad betoning på behov av tillhörighet och självförverkligande enligt Inglehart.
Förändringarna får institutionella konsekvenser och påverkar rådande politiska frågor vilket ger en ökad betoning på livsstilsfrågor. Ännu en förändring är att sociala konflikters betydelse minskas. Inglehart väntade sig också ett minskat stöd för etablerade nationella institutioner, detta resulterar i en minskad legitimitet för nationalstaten och istället utvecklas andra lojaliteter och grupperingar. Även det politiska deltagandet förändras, från att tidigare ha varit en stor skillnad mellan eliten och massan baseras politiken i framtiden enligt honom på ett aktivt politiskt intresse
och deltagande hos den enskilde individen, vilket gör att skillnaden mellan individen och massan suddas ut.9
4.3 Nedfrysningsteorin och upptiningen av partisystemet
Nedfrysningsteorin konstruerades av Lipset och Rokkan men har här hämtats från Erlingssons avhandling Varför bildas nya partier. Lipset och Rokkan menade att partisystemen som etablerades på 1920-talet sedan frös fast fram till 1960-talet.
Därmed fanns det inte något utrymme för bildandet av nya partier, detta trots att samhällsstrukturen under denna period genomgick stora förändringar. Partisystemen frös fast därför att de partier som fanns med i systemet från början hade möjlighet att påverka hur de politiska institutionerna skulle ta form och hade därför även möjlighet att skapa regler för att stänga ute så många konkurrenter som möjligt. Detta innebär enligt Erlingsson att partierna blir spårbundna. Invanda maktstrukturer tenderar att
’frysa fast’ då de som först tar plats kommer att uppnå inflytande, använda inflytandet för att åstadkomma politisk makt att hålla andra partier utanför.10
”Etablerade partier vinner på att vidmakthålla spelregler som gynnar dem själva. Därför undviker de att justera dessa så att partier utanför den valda församlingen gynnas eller så att uppstickare ens blir rättvis behandlade.”11
Varför partibildningen sedan kom igång på 1970-talet förklaras av den såkallade upptiningen. Ännu är den relativt outforskad. Det har bildats flertalet nya partier sedan 1970 som blivit utmanare till de etablerade partierna, vilket bland annat möjliggjorts av att väljarnas partiidentifikation har minskat.
Valsystemet påverkar bildandet av nya partier då det avgör hur stort utrymmet för nya partier är. Dock är detta i sig inte det enda svaret på varför det bildas nya partier eftersom valsystemen i de olika länderna i princip varit stabila sedan 1920 och 1930-
9 Inglehart 1977:3-17.
10 Erlingsson 2005:36-48.
11 Erlingsson 2005:43.
talen. Inglehart kompletterar därför denna teori om upptiningen av partisystemen och menade att människors värderingar har förändrats under efterkrigstiden.12
4.4 Sammanfattning
Catch-all teorin utgår från att partiet måste utvecklas till att bli mer mainstream och något av ett mittenparti för att locka fler väljare. Detta görs genom att nedtona ideologin, stärka ledargruppen, nedtona den enskilde partimedlemmens betydelse, minska betydelsen för klasser och sociala grupper samt att säkra stöd från intressegrupper. För att knyta an till de två övriga teorierna om värdeförändring och nedfrysning av partisystemen kan sägas att dessa förklarar individens förändrade värden och därmed det ökade behovet av nya partiinriktningar vilket upptiningen möjliggjort.
12 Erlingsson 2005:50-61.
5. Tidigare forskning
Kapitlet tar upp tidigare forskning kring partiutveckling, Sverigedemokraterna, högerextrema partier samt attityder till flyktingar. Den tidigare forskningen om partiutveckling redogör för varför och hur partier utvecklas. Avsnittet om Sverigedemokraterna redogör allmänt för deras organisation och utveckling de senaste fyra åren, partiet sätts också i ett internationellt perspektiv. Rydgren tar upp högerextrema partier i allmänhet, delvis knyter han också an till catch-all teorin i sin forskning. Slutligen finns ett avsnitt om svenskarnas attitydförändringar till flyktingar och hur dessa förändrats över tid.
5.1 Partiutveckling
Professor Peter Mair har delvis forskat kring partiutveckling och konstaterar att väldigt lite forskning görs om just förändringen inom partier och varför partier genomgår denna förändring.13 Han tar upp olika strukturella förändringar partier kan använda sig av för att utvecklas och påpekar att inte bara institutionella förändringar påverkar ett parti, utan att partiet även själv har möjlighet att påverka sin utveckling.
När partier känner behov av förändring sker detta vanligen genom reformation av den interna organisationen. Ett annat sätt för partier att förändras är att politisera nya frågor men Mair menar att dessa frågor snarare är förlängningar av tidigare politiska frågor än helt nya visioner. Oavsett hur mycket partiet förändrar sina frågor och egna struktur är det ofta viktigt att relationen till massmedia förbättras, detta eftersom de annars har svårt att marknadsföra sin förändring. Mairs slutsatser relaterar han till Kirchheimers catch-all teori, i och med att han menar att förändringen sker av två skäl, dels för partiets överlevnad men också för att locka fler väljare. 14
13 Mair 2004:2.
14 Mair 2004:6-13.
5.2 Sverigedemokraterna
Doktor Ulrika Ekström von Essen har undersökt Sverigedemokraterna i de svenska kommunerna från 2002 till 2006. Hon menar att den generella tendensen i Europa där högerpopulistiska partier tagit sig in i parlamenten, även kan sägas ha nått Sverige efter Sverigedemokraternas framgång 2002. Ekström von Essen menar att det är en populistisk strategi som är orsaken till de ökade framgångarna för högerextrema partier ute i Europa, denna strategi kan även till viss del ses hos Sverigedemokraterna.
Studien rör främst Sverigedemokraternas kommunala aktiviteter där det finns stora regionala skillnader i stödet för partiet. Hon kommer fram till att Sverigedemokraterna inte har tagits in i den politiska gemenskapen i kommunerna utan betraktas som ett främlingsfientligt parti som ytterst få är villiga att samarbeta med.15
5.3 Högerextrema partier
Docent Jens Rydgren menar att både långsiktiga och kortsiktiga strukturer påverkar framväxten av Radikala Högerpopulistiska partier (RHP-partier). Han menar dock att det är främst de situationella faktorerna som spelar roll i sammanhanget. Rydgren väljer exemplet nischer, där han menar att det handlar om att politisera nya samhällsfrågor. Om det finns en bred partibas i ett land, det vill säga möjlighet för ett stort antal väljare att hitta ett parti de kan sympatisera med är sannolikheten avsevärt mindre att nya partier ska utvecklas, detta gäller både RHP-partier och andra partier som nybildas. När det sker en förändring i opinionen måste partierna följa med, annars uppstår en lucka som exempelvis RHP-partier kan fylla.16
Väljare är i dagsläget mindre bundna av partilojaliteter, detta gäller generellt Europa och även om Sverige fortfarande ligger något bakom minskar denna tidigare trend med stark partiidentifikation. Mycket tyder istället på att väljare nu röstar efter nya mönster. Sociokulturella värden har därmed i allt större utsträckning ersatt de
15 Ekström von Essen 2006:154-177.
16 Rydgren 2005:22.
socioekonomiska. Denna förändring har inte bara möjliggjort RHP-partier utan också exempelvis miljöpartier.17
Rydgren menar till sist att om etablerade partier väljer att samarbeta med RHP-partier ökar detta legitimiteten för ett RHP-parti, detta är särskilt viktigt om partiet har förbindelser med tidigare högerextrema grupper. Han menar också att väldigt mycket samspelar för att ett nytt parti ska bli framgångsrikt. Inte bara det att partiet måste dra nytta av existerade nischer och strukturer de måste också ha en politisk framtoning och ideologi som kan appellera på befolkningen som helhet. Över lag växer dock denna typ av partier oftast fram i regioner där det sedan tidigare finns samma typ av partier; som har fått viss framgång.18
5.4 Flyktingattityder
Professor Marie Demker behandlar området attitydförändringar och det som för undersökningen är aktuellt det vill säga attityder till flyktingar. Hon kommer där fram till att det finns stora regionala skillnader i attityder till flyktingar i Sverige och där Sydsverige är överrepresenterat bland dem som anser att Sverige bör ta emot färre flyktingar. Demker menar därför att attityder till främlingar inte bara är effekter av socioekonomiska faktorer och att lokala och regionala faktorer spelar in. Hon skriver också att den svenska opinionens inställning till flyktingmottagning har varierat men i huvudsak blivit mindre negativ sedan början på 1990-talet.19
17 Rydgren 2005:24-25.
18 Rydgren 2005:31.
19 Demker 2006:205-212.
6. Metod
För att genomföra hypotesprövningarna av Sverigedemokraternas framgångar har metoddelen delats in i tre avsnitt, ett för parti- och principprogrammen, ett för tidningsartiklarna och slutligen ett avsnitt för den statistiska undersökningen. Hypotes ett besvaras med en analys av parti- och principprogram samt tidningsartiklar.
Hypotes två besvaras med en statistisk undersökning.
6.1 Parti- och principprogrammen
Den första hypotesen som undersöker förändringar i Sverigedemokraternas politik besvaras delvis med en kvalitativ studie av förändringar i Sverigedemokraternas parti- och principprogram.
6.1.1 Analysmodell för parti- och principprogrammen
För att genomföra den kvalitativa studien av parti- och principprogrammen har en analysmodell skapats, figur 6.1. Denna används genomgående för granskningen av programmen.
Samtliga frågor i analysmodellen appliceras på de utgåvor av partiprogrammen som funnits tillgängliga för studien. Detta är allmänt ställda frågor med öppna svar för att möjliggöra en bredare tolkning av materialet. Då förändring är det intressanta för undersökningen har frågor vars svar kan ha förändrats över tid använts.
Figur 6.1 Analysmodell för parti- och principprogram.
1. Kan partiet tolkas som främlingsfientligt i parti- och principprogrammen?
2. Kan en enskild sakfråga eller vision i parti- och principprogrammen tolkas som främlingsfientlig?
3. Förespråkar Sverigedemokraterna en nationalism som kan tolkas som extrem eller främlingsfientlig?
4. Vid vilka frågor läggs speciell vikt?
Frågorna är en operationalisering av Sverigedemokraternas förändring utifrån parti- och principprogrammen. Det som gör dessa frågor relevanta är deras bredd och låga abstraktionsnivå som underlättar för en konkret och tydlig textanalys. Den första frågan används då den mycket översiktligt bedömer parti- och principprogrammen.
Den andra och tredje frågan går mer specifikt in och söker konkreta exempel på främlingsfientlighet och nationalism. Att nationalism valts som specifik fråga kan relateras till kopplingen mellan främlingsfientlighet och nationalism som är vanligt förekommande. Den fjärde frågan används för att mäta vart tonvikten i parti- och principprogrammen ligger.
6.2 Tidningsartiklarna
Den första hypotesen som undersöker förändringar i Sverigedemokraternas politik besvaras även med hjälp av en kvalitativ analys av tidningsartiklar. Denna del vägs samman med analysen av parti- och principprogrammen i hypotesprövningen.
6.2.1 Analysmodell för tidningsartiklarna
Nästkommande sida redogörs för den enkla kvalitativa textanalysen av tidningsartiklarna som använts i uppsatsen. Frågorna har delats in i kategorier för att skapa en tydligare struktur. Tillvägagångssättet för urval av artiklar återges i det kommande materialkapitlet.
Figur 6.2 Analysmodell för tidningsartiklar.
Partifrågor:
1. Kan partiet tolkas som främlingsfientligt av artiklarna?
2. Hur uppfattas partiet av artiklarna, det vill säga framställs det vara ett missnöjesparti, ett legitimt politiskt parti eller ett populistiskt parti?
Politikens innehåll:
3. Finns det någon enskild fråga som särskilt sätts i samband med Sverigedemokraterna av artiklarna?
4. Sätts Sverigedemokraterna i samband med nationalism som kan tolkas som extrem eller främlingsfientlig av artiklarna?
Opinion/valresultat:
5. Hur tolkas opinionen alternativt valresultatet, ses resultatet som en framgång eller som ett problem av artiklarna?
Då förändring är det intressanta för undersökningen har frågor vars svar kan tänkas ha förändrats över tid använts. Citaten som sedan redovisas i undersökningen representerar skillnader mellan de bägge perioderna och är representativa för det aktuella året.
Frågorna är en operationalisering av Sverigedemokraternas förändring utifrån tidningsartiklarna. Frågorna är relevanta då de är relativt konkreta vilket gör dem lättare att pröva empiriskt. Den första frågan är översiktlig och ger en relativt klar och övergripande bild av hur medierna ser på Sverigedemokraterna. Den andra frågan är intressant då den kategoriserar partiet och avgör hur seriöst partiet betraktas av media.
Den tredje och fjärde frågan motsvarar delvis den andra och tredje frågan i analysmodellen för parti- och principprogrammen vilket möjliggör en jämförelse mellan parti- och principprogrammen och tidningsartiklarna. Den femte frågan används för att avgöra hur medierna ställer sig till hur väljarna röstat samt hur media ser på Sverigedemokraternas framtid. Detta är relevant ur perspektivet att det avgör huruvida media anser att väljarna gjort rätt eller fel, vilket i sig visar medias bild av Sverigedemokraterna.
6.3 Statistiska analysen
I den andra hypotesen undersöks attitydförändringar hos den svenska väljarkåren, det vill säga om främlingsfientliga åsikter blivit vanligare eller inte. Detta undersöks genom en kvantitativ studie av material från Samhälle, Opinion och Media-institutet (SOM-institutet)20. Frågorna har hämtats från de relevanta SOM-undersökningarnas (1994, 1998, 2002 och 2004) kodböcker.
Statistisk analys i form av enkla tabellsammanställningar av procentvärden har använts för att besvara hypotesen om attitydförändringar i främlingsfientliga frågor.
Materialet för den statistiska analysen kommer att hämtas från SOM- undersökningarna från 1994, 1998, 2002 och 2004. Nedan redogörs för operationaliseringen av hypotesprövningen
6.3.1 Operationaliseringen av Hypotes två
För att besvara den andra hypotesen har en operationalisering med hjälp av SOM- institutets statistiska undersökningar gjorts. Detta resulterade i för undersökningen fyra relevanta frågor, två som främst mäter invandrarfrågans aktualitet samt två som mäter svenskarnas främlingsfientlighet.
Den första frågan är: ”Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag? Ange högst tre”. Frågan besvarades med öppna svar där svarspersonerna själva fick ange de tre svar de ansåg viktigast. I och med att det är öppna svarsalternativ så finns väldigt många divergerande svar, antalet svarskategorier är därför strax över hundra stycken. Det som är intressant med denna fråga är hur många som valt invandringspolitik och flyktingfrågor som svarsalternativ. Frågan kan användas för att påvisa samband mellan ett upplevt samhällsproblem och hur aktuell invandringsfrågan är för väljarna. Variation över tid
20Data och tabeller i denna uppsats har delvis gjorts tillgängliga av Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst. Materialet i SOM-UNDERSÖKNINGARNA 1994, 1998, 2002 och 2004 samlades ursprungligen in av ett forskningsprojekt vid statsvetenskapliga institutionen, institutionen för journalistik och masskommunikation och förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, under ledning av Sören Holmberg, Lennart Weibull och Lennart Nilsson.
Varken SSD eller primärforskarna bär ansvar för analyser och tolkningar som presenteras i denna uppsats.
skulle därför kunna peka på ett samband mellan frågans aktualitet och Sverigedemokraternas valframgångar. Det finns en mycket svag koppling mellan invandrings- och flyktingfrågor som ett samhällsproblem och en eventuell röst på Sverigedemokraterna, därför används frågan främst för att mäta intresset för frågan hos väljarna. Vid tabellsammanräkningen har från 1994 och 1998 ett genomsnitt av antalet svaranden gjorts för att förenkla utläsningen av tabellen. Vid 2002 och 2004 års mätningar var det lika många svarande i samtliga tre kolumner.
Ett problem med fråga ett är att de frågor som ställts skapar ett något svårtolkat material. Utifrån svaren kan det inte med säkerhet avgöras huruvida svarspersonen är negativt eller positivt inställd till dessa frågor. Här valdes att inte slå ihop de tre svarsalternativen då bilden skulle ha kunnat bli missvisande, eftersom flera svar i samma kategori är möjlig. Frågan ställdes i samtliga fyra SOM-undersökningar som använts.
Den andra frågan är: ”Hur viktig anser Du att följande politiska frågor är?” Här var
”flyktingar/invandring” det relevanta frågealternativet. De svarspersoner som svarat
”mycket viktig fråga” och ”ganska viktig fråga” har räknats samman i tabellerna.
Frågan har använts eftersom den mäter viljan att politisera invandrings- och flyktingfrågan hos allmänheten och precis som föregående fråga mäter den invandrings- och flyktingfrågans aktualitet. Eftersom Sverigedemokraterna är det enda partiet som försöker politisera frågan i större utsträckning så kan ett visst samband ses mellan en hög frekvens som svarar att det är en viktig eller ganska viktig politisk fråga och Sverigedemokraternas valframgångar. Problemet med denna fråga är sambandet är svagt och därför används frågan i huvudsak som aktualitetsmätare, precis som frågan ovan. Ett annat problem är att frågan endast varit med i två av undersökningarna och att materialet därför inte blir jämförbart över tid.
Den tredje frågan är: ”Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilken är Din åsikt om vart och ett av dem?” Undersökningen intresserar sig för frågealternativ b, det vill säga. ”Ta emot färre flyktingar i Sverige”. Här är
”mycket bra förslag” och ”ganska bra förslag” intressant för studien. Att svarspersonen tycker att det är ett ”mycket bra förslag” eller ett ”ganska bra förslag”
behöver inte tyda på främlingsfientlighet, dock är det en fråga som tydligt artikuleras
av Sverigedemokraterna, detta kan också ses som ett problem med frågan. Det bör dock finnas en koppling mellan denna fråga och främlingsfientliga åsikter liknande Sverigedemokraternas. Frågan ställdes i samtliga SOM-undersökningar som använts.
Den fjärde frågan är: ”Om du ser till läget idag, vad upplever Du själv som mest oroande inför framtiden?”. Det frågealternativ som valts är ”ökat antal flyktingar”
och undersökningen intresserar sig för de svarspersoner som svarat ”mycket oroande”
och ”ganska oroande”. Att svara mycket oroande eller ganska oroande behöver i sig inte betyda att svarspersonen är främlingsfientlig precis som nämndes i föregående fråga, detta innebär också här ett visst problem för tolkningen av frågan. Dock kan det tyda på att det finns sympatier med Sverigedemokraterna då det är en fråga partiet artikulerar men inte lika uttryckligen som föregående fråga. Frågan fanns med i tre av SOM-undersökningarna som använts, de från 1994, 2002 och 2004.
6.4 Kritik mot metodvalen
Avsnittet med kritik mot metodvalen kommer att ta upp de olika problem som finns med de två metoder som använts, det vill säga den kvalitativa textanalysen samt den kvantitativa statistiska analysen.
6.4.1 Kritik mot den kvalitativa textanalysen
Vid textanalys är det bland annat viktigt att ha de källkritiska principerna i åtanke, men också urvalet och principen om att behandla materialet lika i undersökningen är viktigt. Kommande del kommer därför att ta upp kritik mot metodvalet.
De främsta problemen med den kvalitativa metoden är möjligheten att konsekvent kunna tolka materialet främst för att det är av skiftande kvalité och innehåll. För att överkomma detta problem har två analysmodeller gjorts för att på så sätt kunna få en kontinuitet i genomgången av både partiprogram och tidningsartiklar. Ett annat problem är att behålla objektiviteten inför ett material som är vinklat, det är lätt att den personliga uppfattningen lyser igenom det använda materialet. Även detta metodproblem avhjälps i stort av analysmodellerna.
Ett annat problem, med parti- och principprogrammen, är att dessa inte mäter den faktiska förändringen hos Sverigedemokraterna utan snarare en retorisk utveckling.
Detta gör hypotesen svår att mäta utifrån endast partiprogrammen. Men eftersom det är en ideologisk förändring som framförallt är intressant för denna studie är partiprogrammen tillräckligt även om det vore önskvärt att samtliga program funnits tillgängliga. Där kommer dessutom artiklarna in som ett komplement eftersom de till viss del avgör framtoningen.
Trots kritiken som riktas mot analysen av artiklar och parti- och principprogram går det med ett kritiskt förhållningssätt att överkomma de flesta av dessa problem, i synnerhet med hjälp av analysmodellerna.
6.4.2 Kritik mot den kvantitativa statistiska analysen
En invändning mot statistisk analys som metodval är bortfall i undersökningen. Detta innebär att representativiteten i undersökningarna kan ifrågasättas. Svarsfrekvensen är i genomsnitt 61 procent, 67 procent om hänsyn tas till det naturliga bortfallet21 i SOM-undersökningarna. Ett högt bortfall är i statistiska undersökningar vanligt, SOM-institutet uppnår dock ett förhållandevis representativt material. Materialets representativitet avgör sedan möjligheten att generalisera resultatet av undersökningen, därför är en god representativitet viktigt.22
Ännu en invändning är operationaliseringen, det vill säga reliabilitetsproblemen.
Detta tar diskussionen kring frågorna i avsnitt 6.3.1 upp mer ingående. Då frågorna konstruerats med andra motiv än denna undersökning är frågorna inte tillräckligt utförliga på ett sätt som hade varit önskvärt, de frågor som finns tillgängliga har dock använts på ett för studien lämpligt sätt.
Ett avslutande problem är bristen på mer aktuella undersökningar än de som använts.
Då materialet är upphovsrättsskyddat av SOM-institutet har inte de två senaste mätningarna från 2005 och 2006 funnits tillgängliga och därför blir mer aktuella
21 Med naturligt bortfall avses bland annat personer med okänd adress, avflyttade, sjuka, avlidna, bortresta, militärtjänstgöring, vistas utomlands, ej svensktalande och så vidare.
22 Lithner 2000:398-400.
slutsatser inte möjliga att dra. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns vissa problem och att dessa uppmärksammats.
Trots bortfallet, reliabilitets- och aktualitetsproblem och att den statistiska undersökningen inte är perfekt i sitt genomförande är den ändå lämplig att använda för denna studie, inte minst för att det är enda sättet att mäta åsikter kvantitativt.
7. Material
Materialkapitlet har fått tre avsnitt för att dela in de olika typer av material som använts för denna studie, det vill säga parti- och principprogrammen, tidningsartiklarna samt det statistiska materialet.
7.1 Parti- och principprogrammen
I undersökningen ingår Sverigedemokraternas partiprogram från 1989, 1994 och 1996 samt principprogrammen från 2003 och 2005. Skillnaden mellan parti- och principprogram är att principprogrammen är mer generellt hållna och enbart tar upp visioner och allmänna riktlinjer, medan partiprogram utvecklar dessa idéer och visioner och applicerar dem på de olika politikområdena i konkreta handlingsplaner.
Parti- och principprogrammen har studerats för att bilda en uppfattning om den Sverigedemokratiska politiken och till materialet har därför relevanta analysfrågor (figur 6.1) använts. Avsikten med att använda parti- och principprogrammen är att lyfta fram Sverigedemokraterna egen förändring och sedan sätta den i relation med den senare artikelundersökningen för att få två olika vinklingar på problemet.
Relevanta citat lyfts fram från programmen som kan verifiera eller falsifiera den tidigare uppställda hypotes ett. Partiprogrammen från 1999 och 2002 saknas men att fem funnits tillgängliga kan anses vara tillräckligt då de dessutom är spridda över en längre period, där första och sista programmet finns med.
7.2 Tidningsartiklarna
Undersökningen utgår även från tidningsartiklar ur dagstidningar för att få med så många perspektiv som möjligt. Detta för att kunna bilda en objektiv bild. Frågan har en tydlig polarisering och objektiviteten blir därför mycket viktig.
7.2.1 Urval för den kvalitativa undersökningen av artiklarna
För undersökningen av artiklarna har två perioder valts ut i samband med valen 2002 och 2006. Detta för att få en inblick i huruvida inställningen till Sverigedemokraterna förändrats i medierna mellan de senaste två riksdagsvalen. Den begränsade tidsperioden gör inte materialet alltför omfattande då en kvalitativ undersökning av artiklarna skall genomföras. Ett antal dagstidningar har valts ut för studien, dels för att begränsa urvalet men också för att få en viss politisk och geografisk spridning samt för att de är de största tidningarna. De tidningar som valts för studien är dels de största och rikstäckande Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, men även de mer regionala dagstidningarna Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Perioderna som valts är september 2002 och september 2006. Hela september har valts därför att det bör finnas förväntningar före valet och även hur valresultatet och konsekvenserna av detta tolkats i efterhand.
Det sökkriterium som använts för urvalet av artiklar har angetts i sökfunktionerna på Mediearkivet och Presstext, vilka är de databaser där de aktuella tidningarna i undersökningen publicerar sitt material. Samtliga artiklar är hämtade onsdagen den 6 december 2006. Förutom att artiklarna är publicerade antingen i september 2002 eller 2006 har också ett kriterium för antalet ord i artikeln använts. För att kunna besvara så många frågor som möjligt, samtidigt som i ett försök att begränsa antalet träffar, så har inga tidningsartiklar med färre ord än 300 använts. Efter en snabb överblick visade det sig att få av de tidningsartiklar med färre än 300 ord innehållsmässigt motiverade merarbetet de skulle innebära om de inkluderades i studien. Artiklar som behandlat lokala valresultat i kommuner, kommundelar och liknande har också konsekvent sorterats bort i de fall där de inte utgjort ett större allmänintresse. Även insändare har exkluderats då dessa speglar en högst personlig uppfattning och inte medias bild som helhet. Kriterierna för urvalet anges i figur 7.1, nästkommande sida.
Figuren ska tolkas som att Sverigedemokraterna eftersökts i de båda databaserna och artiklarna som använts har artikulerat något eller flera av kriterierna i den tredje kolumnen.
Figur 7.1 Urval av artiklar
Period Sökkriterium Kriterier för avgörandet av textens relevans
September 2002 Sverigedemokraterna Nationalism
September 2006 Val
Främlingsfientlighet Opinion
Invandring
Valresultat
I princip har alla de artiklar som behandlat sökkriteriet ”Sverigedemokraterna” i samband med något av relevanskriterierna och fler än 300 ord bedömts som användbara för studien. Dock finns undantag och dessa är ofrånkomligen personliga bedömningar.
7.3 Statistiska materialet
För att besvara den andra hypotesen kommer statistik från ett antal SOM- undersökningar att användes, detta för att få ett grepp om väljarnas åsikter i frågor kopplade till främlingsfientlighet.
SOM-undersökningarna som används är de från 1994, 1998, 2002 samt 2004. De första tre används eftersom de sammanfaller med valår, 2004 valdes eftersom det är den senaste tillgängliga mätningen. Materialet från SOM-institutet har valts eftersom det är den enda svenska vetenskapliga väljarundersökningen som görs. Riks-SOM, som undersökningen heter, är indelad i två delar. Den som framförallt använts i denna studie är delen för politik, till viss del ingår också delen för massmedia i studien. Som nämnts tidigare är materialet i huvudsak representativt och därför användbart för studien.
7.4 Kritik mot materialet
De invändningar som kan resas mot studiens använda material är av varierande slag.
För detta kommer att redogöras i avsnitten nedan.
7.4.1 Kritik mot parti- och principprogrammen
Mot parti- och principprogrammen kan egentligen få invändningar resas.
Partiprogrammen har varit tydliga med sin ideologi och uttrycker explicit sina åsikter vilket har skapat ett mer lättolkat material än om fler språkliga skönskrivningar använts. Programmen är partiska och detta har också tagits hänsyn till vilket gör att det blir färre problem i tolkningen, i synnerhet med utgångspunkt i analysmodellen.
Ett annat problem med programmen är att de senare är principprogram och därför inte lika utförliga som de tidigare partiprogrammen vilket gör det svårare att jämföra dem sinsemellan. Som dock framgått ovan är Sverigedemokraterna mycket tydliga i sitt sätt att artikulera politiken vilket gör att tolkningarna förenklas.
7.4.2 Kritik mot artiklarna
De invändningar som kan resas gentemot artiklarna är att de är subjektiva, med det menas att både tidning och journalist har en förespegling om verkligheten och en politisk uppfattning som påverkar vad som skrivs och vad som sedan trycks.
Artiklarnas subjektivitet har olika ursprung. Dels är inte artikelförfattaren åsiktsfri och detta kan till viss del genomsyra artiklarna. Det är inte heller politiskt korrekt att skriva vad som helst i ett så infekterat ämne som främlingsfientlighet. Ett annat dilemma är den politiska bakgrund som de olika tidningarna har. Genom att välja flera olika tidningar med olika politisk bakgrund har detta till viss del kunnat överbyggas, dock finns en viss överrepresentation av liberala dagstidningar.
Vad som också bör påpekas är de regionala skillnaderna. Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet är rikstäckande tidningar men med säte i Stockholm och de kanske därför inte blir utsatta för samma regionala påtryckningar som exempelvis Sydsvenskan. Därav har även det geografiska urvalet av tidningar varit
viktigt. Över lag kan dock materialet sägas vara fullgott, då många perspektiv tagits hänsyn till så finns det inte en sanning i materialet utan många tolkningar.
7.4.3 Kritik mot statistiken
Då allt statistiskt material i denna undersökning kommer från den statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet blir problemet att studiens resultat är beroende av att materialet är objektivt. Eftersom det finns få alternativ inom svensk forskning på området blir SOM-rapporterna nödvändiga att använda, och sättet de genomför studien på blir därför mycket viktigt.
Materialets utformning är inte på något sätt optimalt för studien eftersom de frågor som hade varit intressanta inte finns tillgängliga. Uppsatsen har därför operationaliserat hypotes två genom att använda sig av flertalet SOM-frågor för att på så sätt ringa in problemet. Ett annat problem är att materialet från SOM är mycket otydligt, några konkreta slutsatser blir inte möjliga att dra eftersom bakgrunden till frågan inte är tillgänglig, det vill säga, vet svarspersonen varför och vad han eller hon svarar på.
Trots problemen används SOM-undersökningarna, dessa har dock använts mycket försiktigt och är ändå lämpliga för studiens genomförande då de är vetenskapligt genomförda och i huvudsak representativa.
8. Sverigedemokraterna – En bakgrund
Nedan presenteras Sverigedemokraterna kort, detta innebär att den mest centrala informationen om Sverigedemokraterna för studien återges. Även en kort presentation av Sverigedemokraternas valframgångar och hur partiet utvecklats samt en översiktlig figur av de partier och organisationer i Sverige vars förgreningar ledde till bildandet Sverigedemokraterna redovisas
Figur 8.1 Sverigedemokraternas framväxt
Kommentar: Figuren är baserad på Lodenius och Larsson (1991) s 13, dock har nationaldemokraterna tillkommit efteråt och figuren är därmed kompletterad.
Sverigedemokraterna kommer från ett långt led av organisationer (se figur 8.1). Dessa organisationer och partier var avsevärt mer extrema i sin framtoning än vad dagens Sverigedemokrater är. Sverigedemokraterna bildades den 6 februari 1988 och härrör framförallt från organisationen Bevara Sverige Svenskt som resulterade i Sverigepartiet innan det utvecklades till Sverigedemokraterna. Denna politiska bakgrund har Sverigedemokraterna under 2000-talet försökt frånkomma genom att framhålla att de inte företräder en rasistisk politik.23
23 Lodenius och Larsson 1991:13, Lipponen 2004:63.
Samling för framsteg
Framstegspartiet (1968)
Bevara Sverige Svenskt (1979)
Sverigepartiet (1986)
Sverigedemokraterna
(1988) Nationaldemokraterna (2001)
Sverigedemokraternas första partiledare var Anders Klarström24, dock skulle inte partiet få något större genomslag under hans ledarskap. I valet 1988 fick Sverigedemokraterna omkring 1100 röster spridda över hela landet25.Under 1990-91 expanderade partiet stort framförallt i Mellansverige, samt på flera orter i Skåne. Vid valet 1991 fick Sverigedemokraterna 5 000 röster, men också två kommunmandat, ett i Dals-Ed och ett i Höör. Mellan 1991 och 1994 ökade Sverigedemokraternas aktiviteter. De arrangerade bland annat flera Engelbrektsmarscher som en motprestation till första majdemonstrationer samt flera Karl XII manifestationer.26
I valet 1994 fick partiet nästan 14 000 röster och totalt fem lokala mandat, två av dessa i Dals-Ed, två i Höör och ett på Ekerö.27 På årsmötet 1995 blev Mikael Jansson vald till partiledare. Han var tidigare lokalpolitiker för centerpartiet vilket skapade en ny tradition inom partiet. Ingen ledare hade tidigare bakgrund i ett demokratiskt parti och detta blev början på en liberalisering inom partiet. Sverigedemokraterna skulle inte längre öppet stå för anti-semitism eller rasism, utan skulle istället betona svensk kultur och svenskar. Mikael Jansson rensade upp i partiet, bland annat förbjöds symboler som förknippats med nazism och uniformsförbud infördes på offentliga möten och demonstrationer.28
I valet 1998 bekostade Jean-Marie LePen från Front National (Sverigedemokernas mer framgångsrika motsvarighet i Frankrike) en stor del av Sverigedemokraternas valrörelse.29 Partiet fick närmare 20 000 röster och blev förhållandevis framgångsrika, framförallt lokalt. Totalt fick partiet då 8 mandat i olika kommunfullmäktige. Två i Höör, två i Haninge, ett i Sölvesborg, ett i Dals-Ed samt två mandat i Trollhättan.30
I februari 2000 skrev Mikael Jansson en ideologisk text, med titeln vår avsky för nazism. Detta var det första avståndstagandet från nazismen för Sverigedemokraternas del, de hade aldrig tidigare kritiserat denna öppet. De menade att alla högerpartier buntats ihop av media och att partiet fått oförtjänt dåligt rykte. Därav blev det mycket
24 Larsson och Ekman 2001:125.
25 Larsson och Ekman 2001:113-114.
26 Larsson och Ekman 2001:131-136, 140-141.
27 Larsson och Ekman 2001:144-145.
28 Ekström von Essen 2006:34-35, Larsson och Ekman 2001:148, 156, 163-164, 168-169.
29 Larsson och Ekman 2001:174-175.
30 Larsson och Ekman 2001:177-179.
viktigt för Sverigedemokraterna att hålla partiet rent från nazister. Att skriften publicerades 2000 har förmodligen att göra med de många dåd utförda av nazister 1999 och en upprensning blev därför nödvändig menar Larsson och Ekman.31
I augusti 2001 bildades en utbrytning i Sverigedemokraterna, dessa kallade sig Nationaldemokraterna. Tor Paulsson och Anders Steen hade blivit uteslutna ur Sverigedemokraterna efter partikongressen 2001. Det var sedan de som bildade Nationaldemokraterna vilka för en hårdare högerpolitik än Sverigedemokraterna.
Dock är de ideologiska skillnaderna små och mycket tyder på att det snarare handlar om personliga motsättningar. Detta kan ses som en reaktion på den liberalisering av partiet som Mikael Jansson stod i spetsen för.32
I valet 2002 fick Sverigedemokraterna representation med 49 mandat i 29 olika kommuner33. Den nuvarande partiledaren är Jimmie Åkesson och har varit sedan 2005. Under Åkessons ledarskap har initiativ tagits till ytterligare utrensningar av nazister och rasister34. Oavsett vad som skett inom partiet hade man väldiga valframgångar i valet 2006, och förutom en mycket stor ökning av mandat i kommunfullmäktige till totalt 281 stycken fick de dessutom drygt 2,9 procent i valet till riksdagen. Sverigedemokraterna fick efter valet även 16 mandat i tre olika landsting, tre stycken i Blekinge län, tio i Skåne län samt tre i Örebro län.35
Det blir mycket tydligt av denna korta genomgång att Sverigedemokraterna haft sina största framgångar de senaste fyra åren, då de förutom en stark lokal representation även har fått landstingsplatser. Då Sverigedemokraterna fick över en procent i förra riksdagsvalet berättigades de förtryckta valsedlar tillgängliga i samtliga vallokaler till valet 2006, efter de fortsatta valframgångarna 2006 är nu Sverigedemokraterna också berättigade till partistöd i form av statliga ekonomiska bidrag till partikassan.
31 Larsson och Ekman 2001:170-173.
32 Larsson och Ekman 2001:183-185, Ekström von Essen 2006:35.
33 Ekström von Essen 2006:16.
34 Ekström von Essen 2006:26-27.
35 Valmyndigheten 2006, Sverigedemokraterna 2006a.
Tabell 8.1 Sverigedemokraternas valresultat36
Antal röster
till riksdagen
Mandat i riksdag
Mandat i landsting
Mandat i kommun
1988 1 100 0 0 0
1991 5 000 0 0 2
1994 14 000 0 0 5
1998 20 000 0 0 8
2002 76 300 0 0 49
2006 162 500 0 16 281
Kommentar: Med tabell 8.1 kan påvisas att Sverigedemokraterna i valen sedan de bildades gått starkt framåt, med en särskilt markant ökning i de senaste två valen.
36 Ekström von Essen 2006:17, Larsson & Ekman 2001:114, ,135, 145, 177, Valmyndigheten 2006.
9. Hypotes ett: Partiets förändring
Som en del i att besvara uppsatsens huvudproblem besvaras i kommande avsnitt hypotes ett, som avser att ta reda på om Sverigedemokraterna förändrat sin främlingsfientliga politiska framtoning till en politik som är mindre främlingsfientlig eller framstår som mindre främlingsfientlig. Uppsatsen undersöker dels Sverigedemokraternas egen förändring mellan partiprogrammet 1989 och principprogrammet 2005, dessutom görs en analys av tidningsartiklar från de två senaste valen för att få en vidare bild av Sverigedemokraterna och deras eventuella förändring. Sammantaget visar detta på om en eventuell förändring har skett inom partiet. Detta kommer att göras med hjälp av en kvalitativ textanalys av parti- och principprogram samt tidningsartiklar.
9.1 Textanalys av parti- och principprogram
För studien har en genomläsning av Sverigedemokraternas partiprogram och principprogram genomförts utifrån den specifika analysmodellen som redovisas i figur 6.1. Resultatet av denna analys kan ses nedan och redovisas i kronologisk ordning och utifrån de fyra frågorna i analysmodellen.
9.1.1 Partiprogrammet 1989
Partiprogrammet från 1989 innehåller främst värdekonservativa frågor men programmet har en stor bredd och många frågor behandlas i programmet. Bredden består i att allt från miljöfrågor till arbetsmarknad, försvar, pensionärer och invandring avhandlas. De har valt att lägga invandringsfrågorna långt bak i det aktuella programmet men som en egen punkt. Det finns dessutom tydliga handlingsprogram för de flesta politikområden som presenteras.
Första frågan: Kan partiet tolkas som främlingsfientligt i partiprogrammet?
”Sverigedemokraterna vill motverka det mångkulturella och mångetniska samhälle som vi håller på att få med den nuvarande invandrings- och sk. flyktingpolitiken.”37
”Vi tror att en etniskt och kulturellt homogen nation har större förutsättningar för en fredlig och demokratisk utveckling än en mångkulturell heterogen statsbildning.”38
I citaten ovan kan exempel på Sverigedemokraternas inställning till invandring och ett mångkulturellt samhälle ses. Utifrån citaten är Sverigedemokraterna negativa till främlingar och ett mångkulturellt samhälle och förespråkar därför ett etniskt och kulturellt homogent Sverige, vilket gör det svårt att dra andra slutsatser än att Sverigedemokraterna är främlingsfientliga. Svaret på första frågan blir därför ja.
Andra frågan: Kan en enskild sakfråga eller vision i partiprogrammet tolkas som främlingsfientlig?
”De senaste årtiondens ansvarslösa invandringspolitik gör emellertid att svenskarna riskerar att förlora kontrollen över sitt eget land.”39
”Import från andra länder bör ske främst från de nordiska länderna, baltikum eller andra länder i Europa. /…/ det är uppenbart att det är i Norden och Europa vi har våra rötter.”40
Framförallt synen på invandringspolitiken är fientlig vilket kan ses i det första citatet ovan. Den främlingsfientliga visionen genomsyrar även många andra politikområden och fientligheten blir därför påtaglig även i andra mindre givna frågor. Exempel på sådana är arbetsmarknaden och näringspolitik. Som det andra citatet ovan påvisar anser sig inte Sverigedemokraterna beredda att i större utsträckning importera varor från andra länder än de i vårt absoluta närområde, av detta görs tolkningen att de integrerat sin främlingsfientliga politik generellt på de flesta politikområden. På den andra frågan måste svaret åter bli ja.
37 Sverigedemokraterna 1989:20.
38 Sverigedemokraterna 1989:5.
39 Sverigedemokraterna 1989:20-21.
40 Sverigedemokraterna 1989:11.
Tredje frågan: Förespråkar Sverigedemokraterna en nationalism som kan tolkas som extrem eller främlingsfientlig?
”Detta kulturarv är idag allvarligt hotat av dålig kulturundervisning i skolorna, den ökande utomeuropeiska invandringen /…/.”41
Även exemplen från fråga två kan lyftas fram för att besvara fråga tre.
Sverigedemokraterna använder sig här av frågor som traditionellt inte kan uppfattas som ett problem i relation till invandringen i Sverige. Ändå lyckas de göra en koppling till invandrarfrågan. Detta är tydligast i deras kulturpolitik som tar en stor del av programmet i anspråk, som citatet påvisar anser de att den svenska kulturen är hotad. Sverigedemokraterna vill därför inte lämna utrymme för andra kulturer än den svenska, varken offentligt eller privat. De ser minskad invandring som en lösning för att nå fram till målet som är ett svenskt Sverige, detta visar på en nationalism med både extrema och främlingsfientliga förtecken.
Fjärde frågan: Vid vilka frågor läggs speciell vikt?
Som den tidigare genomgången påvisar tas flera politikområden upp, genomgående handlar dock partiprogrammet om att bevara den svenska kulturen och det svenska kulturarvet, men också att minska invandringen.
9.1.2 Partiprogrammet 1994
Generellt kan sägas om partiprogrammet från 1994 att de även tar upp många olika politikområden, till skillnad från 1989 är nu invandring dock ingen enskild fråga eller punkt på partiprogrammet utan integreras i övriga politiska frågor i större eller mindre utsträckning. Även här använder Sverigedemokratern sig av specifika handlingsplaner för frågor. Programmet är fortsatt genomgående värdekonservativt med nej till abort som ett exempel.
41 Sverigedemokraterna 1989:18.
Första frågan: Kan partiet tolkas som främlingsfientligt i partiprogrammet?
”Sverigedemokraterna vill stoppa all invandring av människor från etniskt avlägsna kulturer.”42
Som citatet påpekar vill de stoppa all invandring från främmande kulturer eftersom de anser att andra kulturer är ett hot mot den svenska. De framhåller genomgående svenskarnas storhet och vikten av nationell samhörighet43. Även i programmet från 1994 kan Sverigedemokraterna tolkas ha en främlingsfientlig framtoning, svaret på frågan blir därför ja.
Andra frågan: Kan en enskild sakfråga eller vision i partiprogrammet tolkas som främlingsfientlig?
”Vi tror att en etniskt och kulturellt homogen nation har större förutsättningar för en fredlig utveckling än en mångkulturell heterogen statsbildning.”44
”Import från andra länder bör ske främst från de nordiska länderna, baltikum eller andra länder i Europa. /…/ det är uppenbart att det är i Norden och Europa vi har våra rötter.”45
Sverigedemokraterna anser att andra kulturer är ett hot mot Sverige och stabiliteten i landet och förespråkar därför ett så homogent samhälle som möjligt. De framhåller vikten av ett svenskt Sverige och en nationell samhörighet blir därmed stor enligt dem. Eftersom Sverigedemokraterna här valt att inte har en specifik punkt för invandringsfrågor eller invandringspolitik så integreras frågan i andra, varpå främlingsfientligheten blir påtaglig i otraditionella politikområden, precis som påpekats i partiprogrammet från 1989. På fråga två blir därför svaret åter ja.
42 Sverigedemokraterna 1994:10.
43 Sverigedemokraterna 1994:3.
44 Sverigedemokraterna 1994:4.
45 Sverigedemokraterna 1994:6.
Tredje frågan: Förespråkar Sverigedemokraterna en nationalism som kan tolkas som extrem eller främlingsfientlig?
”Genom god planering skall Sverige klara sina sysselsättningspro- blem med inhemsk arbetskraft.”46
”Genom moralupplösning, ohämmad invandring och lindriga straff för brottslig verksamhet har Sverige blivit tummelplats för internationella ligor och förbrytare.”47
Sverigedemokraterna ser problem med invandring på i princip alla politikområden.
Genomgående betonas svenskars rättigheter och att det är den gruppen Sverigedemokraterna anser sig företräda och vilja hjälpa, vilket kan ses i första citatet ovan. Sverigedemokraterna vill därför förklara många av samhällsproblemen i Sverige med ökad kriminalitet, moralbortfall, ekonomiska och sociala problem och även invandringen. Även frågor som inte traditionellt politiserats i den riktningen orsakas enligt partiet av invandringen. Detta beläggs med citaten ovan, även om ytterligare exempel på detta finns i Sverigedemokraternas partiprogram. På fråga tre blir därför svaret att Sverigedemokraterna förespråkar en nationalism som kan tolkas som extrem och främlingsfientlig
Fjärde frågan: Vid vilka frågor läggs speciell vikt?
”Svensk ungdom – Sveriges framtid.”48
”De senaste årens invandrarpolitik har vållat Sverige stora sociala och ekonomiska problem.”49
De frågor som Sverigedemokraterna lägger speciell vikt vid är invandring och bevarandet av den svenska kulturen, men också svenskarnas rättigheter och tryggandet av svenskarnas välfärd. Hur de egentligen vill bevara den svenska kulturen är underförstått genom att minska influenserna från andra kulturer som tidigare nämnts i citaten ovan men också i tidigare frågor. Att de också vill bevara svenskarnas välfärd och rättigheter blir tydligt på så sätt att de uttrycker sig i termer
46 Sverigedemokraterna 1994:7.
47 Sverigedemokraterna 1994:4.
48 Sverigedemokraterna 1994:8.
49 Sverigedemokraterna 1994:10.
om att de svenska barnen är Sveriges framtid och de svenska pensionärerna har byggt upp det svenska folkhemmet och att samhällets resurser därför ska satsas på dem.
Problemen i det svenska samhället kopplar de till invandringen i princip utan undantag, och lösningen på problemen blir därför att minska invandringen och helst ser de att de invandrare som ändå kommer till Sverige har en kulturell bakgrund som liknar den svenska.
9.1.3 Partiprogrammet 1996
Partiprogrammet från 1996 har klara likheter med det från 1994 i fråga om struktur, även till viss del innehållet. Dock sker en förändring till en mer strikt främlingsfientlig linje. Återigen finns ingen specifik punkt eller fråga för invandringspolitiken utan också här integreras den i övriga politiska frågor. De driver en fortsatt värdekonservativ linje med exempel som nej till abort och motstånd till
”förhärligandet av den homosexuella livsstilen”50.
Första frågan: Kan partiet tolkas som främlingsfientligt i principprogrammet?
”Stora resurser måste avsättas för att skapa förutsättningar för att de etniska främlingar som invandrat till vårt land efter 1970 skall kunna återvända till sina respektive hemländer. /…/ Äktenskap med svensk medborgare medför inget undantag från repatriering. Barn tillsammans med svensk medborgare som tillkommit efter erhållande av permanent uppehållstillstånd upphäver däremot repatrierings- kravet, under förutsättning att föräldrarna sammanbor.”51
”Att fosterlandsvänner bildar familj i första hand med svenska partners och annars med partners från den västerländska kulturkretsen i övrigt är inget rasistiskt uttryck. Rasism alstrar de som skapar mångkulturella nationer med inbyggda identitetsproblem och med ständig risk för eskalerande etniska konflikter. ”52
Som nämnts i genomgången av partiprogrammet har Sverigedemokraterna en negativ inställning till invandring som genomsyrar hela programmet. För att belysa detta kan citaten ovan användas. Det första citatet visar på att Sverigedemokraterna har en mycket främlingsfientlig inställning och anser sig vara beredda att skicka människor
50 Sverigedemokraterna 1996:9.
51 Sverigedemokraterna 1996:12.
52 Sverigedemokraterna 1996:12.
