(
Ny politisk organisationsstruktur for ett effektivare politiskt arbete i Sametinget UPPDRAGSBlLAGA får Sametingets styrelseledamöter
Uppdragsbilagan reglerar vilka arbetsuppgifter, sammanträden och andra fårrättningsuppdrag som ingår i avtalet som omfattar det fasta arvodet om 0,4 inkomstbasbelopp för styrelsens ledamöter. Förtroendearbetstid tillämpas och ledamoten lägger sina arbetstider med hänsyn till arbetsuppgifterna.
Uppdrag och forrättningar som ingår i det fasta arvodet for styrelsens ledamöter under mandatperioden 2017- 2021.
l. Varje enskild ledamot ska i styrelsen inneha ansvar över var sitt politikerområde enligt nedan. Arbete, möten och andra forrättningsuppdrag som härrör till respektive ledamots ansvarsområde ska ingå i det fasta månadsarvodet 1.1. Mil j ö-klimatfrågor
1.2. Kulturfrågorna
1.3. Språk - utbildningsfrågor
1.4. Hälsa - omsorg- idrott - jämställdhetsfrågor l. 5. Rennäringsfrågor
1.6. Näring-mediepolitiska frågor
l. 7. Utredningsfrågor och andra specifika uppgifter som beslutas av styrelsen att utfåras av ansvarig ledamot
2. Sammanträden och forrättningar som ingår i det fasta arvodet.
2.1. Samtliga styrelsemöten, fysiska och telefonmöten
2.2. Styrelsens gemensamma förrättningsuppdrag, såsom dialogmöten med regering, departement, myndigheter, landsting och kommuner.
2.3. Övriga möten som styrelsen gemensamt kallar till.
3. styrelseledamöter som innehar ordforandepost i nämnd/kommitte
3.1 För styrelseledamot som innehar ordfårandepost i nämnd eller kommitte ska
sammanträden, möten och förrättningar som rör nämnds eller kommittes arbete ingå i det fasta ordfårandearvodet för respektive nämnd/ kommitte.
4. Arvode for övriga möten/ förrättningar eller annan arbetsuppgift.
4.1 För arbetsuppgift eller fårrättning som inte ingår i ledamots/ledamöters fasta arvodesuppdrag ska ersättning utgå enligt Smnetingets fastställda arvodesreglemente.
Kiruna 13 november- 2017 Styrelsen får Sametinget
Samediggi Samedigge Saemiedigkie
Sametinget
1
Dnr. 1.2.7-201
Comments of the Swedish Sami Parliament regarding Sweden's
22nd
and
23rdPeriodic report to the Committee on the
Elimination of Racial Discrimination
14.November.2017
lntroduction
1. The Sami Parliament in Sweden is both a popularly-elected parliament and an administrative au thority under the Swedish government. The Sami Parliament is the highest representative organ of the Sami people in Sweden and functions as such as an - advisory board and expert on Sami issues. The overall task is to monitor matters related to the Sami people and to promate avibrant Sami cul ture. The activities carried out by the Sami Parliament cover a wide range of different areas such as Sami trades, reindeer husbandry, community planning, prornating Sami cultural expression and traditional knowledge and strengthening the Sami languages.
2. The Sami Parliament would like to provide the following observations and comments with regard to the state report of the Swedish Government. The document mainly addresses matters with reference to paragraph 17-19 of the Committee's previous recommendations (CERD/C/SWE/C0/19-21).
N ordic Sami convennon
(art. 5 (e) (vi))
3. The Governments invalved in drafting andadopting a Nordie Sami convention airned for its completion by March 2016. In February 2017 a meeting was held to consolidate the content of the Convention. The Sami Parliament regrets to inform the Committee that the Conventian still has not been signed and expects i t willnot en ter in to force untillate 2018 at the earliest. Furthermore there are continuous cancerns abou t the low ambitions regarding land rights set forth in the Convention. The Sami representatives partkipating in negotiating the content have raised this issue on numerous occasions.
Self-determination and consultation
(arts.2 para 1 (c); 5 and 7)
4. The work of the Sami Parliament is dependent on the funding provided by the
Government. In order to carry out its tasks and safeguard Sami interests on alllevels in decision making processes, sufficient funding is required. New responsibilities (of mainly administrative charader) have been transferred to the Sami Parliament from other
Government agendes in recent years, raising the need for more adequate recourses. The Government has promise d the Sami Parliament an increased budget as of next year (2018). The Sami Parliament welcomes this initiative and expects it will develop the Sami Parliament furtherand expand its influence in matters concerning the Sami People.
5. The Sami Parliament Act does not entitle the Sami Parliament to any decision-making power (other than allocation of its own funding), bu t solely a role to support and monitor Sami culture and to ensure that Sami interests are considered in activities regarding
2
sadetal planning. As lang as legislative changes are not enacted the self-determination and effective participation remains highly limited even with increased funding.
6. To improve the possibilities of the Sami people to participate and genuinely influence decision-making processes, a dialogue on creating a consultation agreement (similar to the Norwegian order) has been initiated between the Government and the Sami Parliament. In September 2017 the Government presentedits first outcome of the suggested Law on Consultation in Matters Concerning the Sami People. The proposed legislatian that is suggested to en try in to force on 1st Jul y 2018 is now being submitled for comments from the Sami Parliament and other consultation bodies. While the legislatian is under formation, The Sami Parliament meets with the Government regularly to address issues of cancern.
Land rights lack of free prior informed consent
(arts. 2 para 1 (a) and (c); 4 (c); 5 (d) (v); 6 and 7)
7. Without access to traditionalland and waters, the Sami people are not able to pursue their culture and traditional occupations such as hunting, fishing, reindeer herding and crafts.
The Sami Parliament is cancerned by the increased extraction of natural resources within Sapmi. Besides mining and other extractive industries, the land rights are threatened by other forms of exploitation deriving from infrastructure, wind farms, farestry tourism etc.
More than 20 percent of current wind turbines are located within reindeer grazing lands.
The situation is especially burdensame for the so called forest Sami districts1 as these districts enjoy a weaker proteetlon of their lands that the so called mountain Sami districts. This as a result of a strong farestry industry and fewer protected areas.
8. The representation and participation of Sami people in decision-making processes regarding exploitation matters are still not ensured by the Government or in legislation.
There is no requirement of FPIC from the Sami to be obtained before actlvities are carried out within their traditionalland areas. And the cumulative effects on reindeer herding deriving from the combination of exploitation actlvities are not considered w hen government authorities grant permits to establish wind farms etc.
9. Despite repeated promises made by Government representatives, a review of the Minerals Act still has not been initiated. Neither has measures been initiated to address insufficient legislatian in other regards, such as the Environmental code (regulating i. a. permits for wind farms), Hunting Ordinance and the National Park Ordinance.
10. According to the Minerals Act exploration permits can be granted by the Mining Inspectorate solely based on the application from the prospector (without asking other
1 A Sami district is an economic association created to organize reindeer herding within a certain geographic area within Sapmi.
3
land usets or Sami communities for their view). Purthermare The Sami Parliament has no right to initiate that the Chief Mining Inspector examines the work plan. Even though the Act contains rules on compulsory consultation with the Sami Parliament or other affected Saini communities this merely results in a formal process where the opinions of the Sami are not considered in the decision-making process. Today 46 out of 113 approved permits for extrading minerals are situated withinlands of most importance to reindeer herding.
About 200 exploration permits are granted each year.
11. The Environmental Code lists so called national interests (riksintressen) that are to be shown special consideration w hen activities that might impact these interests are carried out. Both mineral extraction, wind energy productian and reindeer herding are included among these riksintressen. When activities are to be carried out in an area assigned to several interests the Code regulates that a balance of interests should be made to decide which interest should be given precedence. So far the interest of mineral extraction has overruled the interest of reindeer herdingevery time they have been conflicting.
Currently there are 21 mining permits and 103 wind farms established in areas appointed solely as riksintresse for reindeer herding.
12. The Government (and the following Supreme Administrative Court) decisions on the Rönnbäck mine is an evident example of the imbalance between the interests of mineral extraction and reindeer herding. The decision to give precedence to mining activities instead of reindeer herding was stated by the Government to not "necessarily spoil the possibilities to conduct reindeer herding" and the court stated that the Government decision was "in linewith Sweden's international obligations". According to the Sami Parliament this is a clear example of how national legislatian fails to earrespond with CERD.
13. The Governments decisions on several applications for mining concessions are currently underway. The cases were recently remitted to the Mining Inspectorate for further investigation as a result of a court ruling in 2016. The court ruling statesthat a thorough impact assessmen t, also including areas outside the concession must be conducted before a concession permit can be approved. The Sami Parliament welcomes the court ruling and the Governments application of it and re gards it as a step towards recognition of the Sami people' s livelihoods. However the lengthy processes and uncertainty is eausing
difficulties for the Sami populations to maintain their customs and pass on traditional knowledge - essential components of Sami culture. Traditional reindeer herding and crafting is also threatened as younger generations take to other conventional and more secure occupations instead of continuing the heritage of their ancestors.
14. The Sami Parliamentwould alsolike to bring to the attention of the Committee that although the rights recognized in internationallaw as belonging to all indigenous people, the Reindeer Herding Act sets out different rights for Sami people being members of Sami
4
distrids and those who are not. According to the Act, only members of the Sami districts are allowed to exercise the right to reindeer herding, which includes the right to hunt and fish, within their traditionallands. This also means that only Sami with district
membership are entitled to appeal decisions on exploration or mining permits.
15. In court cases concerning landrightsand land disputes due to intrusions eaused by extractive industries the burden of proof is so high that the Sami seldom stands a chance to win. This results in high trial expenses that leave the Sami districtsin debt. When they win a case the compensation is oftentimes lower than that received by other landowners.
16. The Local Civil Court of Gällivare declared in its ruling 3 February 20162 that Girjas Sami district, and not the Government has the sole right to the hunting and fishing within their territories. The court also stated that the Government has no right to administer and approve hunting- and fishing licenses without the consent of the Sami district. The Government was furthermore obliged by the ruling to cover the Sami district' s trial costs.
The case (commonly referred to as the Girjas-case) was initiated already in 2009 and is an alarming example of how the Sami people need to go to court and go through lengthy processesto make sure their right to their traditionallands and related rights are acknowledged. This, although their claims of continuous use of their lands by hunting and fishing are equally valid as the claims stemming from reindeer herders.
Unfortunately, the Government did not accept the court ruling, bu t appealed, which means further legal procedures will follow for several years ahead.
17. What is especially remarkable about the Girjas case, is not only the Governments questioning of Sami rights and their entitlement to their traditionallands, bu t also the rhetoric applied by the Government' s legal representatives during the court proceedings.
During the trial they used the derogative word lapp instead of the commonly accepted, and by Sami preferred, word sami to address the Sami people. This despite the fact that the word lapp was the accepted term used when race biology research was conducted in the past. The word is still perceived as racist and derogative. Even when confronted by media, the Government did not apologize for the use of the negative word. The
Government was also criticized for its use of research and evidence material in the court proceedings. This as the Government used research findings taken out of its context and by portraying research on indigenous rights as biased (to the advantage of the Sami people) making their own material being perceived as objective and neutral. The Sami Parliament is highly cancerned by the Governments public questioning of Sami rights and what message its actions conveyed to the general public. The offending, disrespectful and partly racist rhetoric and methods used by the Governments representatives in addition to the line of argumentation pursued during the procedures in the Girjas case ought to be addressed by the Committee and other monitoring mechanisms.
2 Case number T 323-09
5
Predator policy and compensation
. (arts. 5 (d) (v) and 6)
18. In its report (para. 108) the Government refers to its predator policy and tolerance level where harm to reindeer eaused by predators must not exceed 10 per cent. The Sami Parliament regrets to inform that this has not yet been implemented. Several Sami
Communities report darnages way exceeding the level of 10 per cent and the management tool is not yet fully accepted by all Governments Authorities involved. A major reason behind thisisthat Sami traditional knowledge (as mentioned in artide 8j of the UN Conventian on Biological Diversity) is not considered reliable or equal to conventional research methods and data. The Sami Parliament continues to work with the
implementation of the management tool.
19. Until the management tool is fully implemented and the actual damage of reindeer is below 10 per cent the reindeer herders have to be compensated adequately by the Government. The Government has allocated funds to encourage reindeer herding. The Sami Parliament has repeatedly pointed out to the government that the compensation received due to killings of reindeer by the predators insufficiently covers the actual financiallosses and that the campensatory system in general is unjust.
Discrimination, racism and hate crimes
(arts. 1 para 1 and 4; 2; 4; 6 and 7)
20. Sweden has adopted a discrimination legislatian aiming at being comprehensive and cover as many areas and grounds as possible. Despite this ambition to extend the proteetlon of vulnerable groups the Sami do not have the same possibilities to use their ianguages in society, in contact with authorities, health care and education in comparison to people with Swedish as mother tongue. Despite this and previous criticism from international mechanisms discrimination based on language is not included in the Discrimination Act. Language as ground for discrimination is also not mentioned in the definition of what is considered discrimination on grounds of ethnicity.
21. It is also problematic that the Discrimination Act does not allow positive discrimination (other than under certain circumstances in the labor market to promate equality between men and women). To give people belonging to a certain religion or ethnicity priority in certain areas such as labor market and education is an efficient way of evening out inequalities faced by people belonging to an underrepresented or disadvantaged group.
As positive discrimination is not allowed spats in university programs etc. cannot be reserved for students belonging to a certain minority/ethnicity although they might be underrepresented. In Norway there are quotas allocated for Sami within certain education programs where the Sami society has a need for work force i. a. teachers, doctars and lawyers
6
22. The term discrimination was earlier understood that similar situations should be treated similarly. In international context the term has also been given the meaning that different situations should be treated differently. This means meeting special needs of the Sami people based on their cultur al characteristics and traditions should not be considered discrimination. That they are given compensation or other benefits is simply a result of recognizing their status as an indigenous people and the rights that hence follows.
Throughout history the Sami People has been disadvantaged in financial, social, political and cultur al spheres. As a result of this they seldom have the same possibilities to
participate in society on equal conditlons as the majority population today. As such there is a great need in legalizing positive discrimination measures as away of increasing Sami representation in sadetal institutions.
23. A lat of the problems related to discrimination, hate crimes and racism against Sami stem from the widespread ignorance, prejudices and disinformation about Sami livelihood, indigenous rightsand the historical colonial treatment of the Sami. The lack of knowledge is in turn a result of the limited education that students receive in school about Sami and Sami-related topics, something that needs to be addressed by the Government.
24. Since Sweden does not campile statistic based on ethnicity it is difficult to estimate the extent of discrimination that the Sami are facing. This, in combination with a deeply rooted disbelief in authorities, due to historical reasons, deters Sami from reporting crimes and injustices. Due to this information from the Police, Equality Ombudsman and other authorities regarding hate crimes etc. is lacking or inadequate.
25. The Government has adopted a National plan to combat racism, similar forms of hostility and hate crime. As a part of this project the Sami Parliament has been given the
assignment to map racism against Sami. The assignment is to be presented to the Government in October 2018.
26. It is im portant to understand that hate crimes are shown in different ways and that the term is applied with an extensive meaning. Hate crime against Sami is often committed against their property i.e. reindeer killings. Something that the Police and other judicial institutions (prosecutor offices etc.) seldom characterize as hate crimes. In the past year media reported on the crimes which in recent years have increased. There are reports showing that half of the 50 existing Sami communities in Sweden have experienced their reindeers being killed, tartured or poached. As a result of media addressing the crimes and criticizing the lack of action from the Police the Government has promised torevise andsharpen current legislatian and to equate these crimes with other hunting crimes. As yet, the Sami Parliament is not aware of further action taken by the Government to fulfill its statement The Sami Parliament is also disappointed that these crimes committed against the Sami are still regarded as "hunting crimes" rather that hate crimes.
7
Language, education and health services
(art. 5 (e))
27. The Sami languages are currently highly endangeredand the Sami Parliament is lackinga clear statement from the Government outlining the ambitions and goals concerning the future of the Sami languages.
28. Sweden has adopted the National Minorities and Minority Languages Act to ensure the protection and promotion of minority languages. The Act also should also make sure that the national minorities are able to maintain, pursue and develop their culture. According to the Act all administrative Government agendes mentioned in the Act are obliged to provide information on the rights of minorities and give them the possibility to influence matters of their concern. The Sami languages enjoy an enhanced protection according to the Act, meaning that the Sami people within certain municipalities has the right to communicate with authorities in Sami language and is entitled to elderly care and preschool in their own language. Although the Act has been·successful in ensuring a greater use of Sami languages, it has several flaws. One of the main difficulties
guaranteeing the protection of the Sami languages is that the designated administrative areas assigned in the Act do not earrespond with the region of Swedish Sapmi. In fact the administrative areas cover a much smaller region. This means that not all Sami within Sapmi are ensured the same right to use Sami languages in dealings with Government agencies. The Act also limits the way and the extent to what service must be provided in Sami languages.
29. One of the main reasons why Sami children are not offered the education in Sami they are entitled to according to the legislation, apart from inefficient legislatian and policies, is the lack of Sami teachers. The lack of teachers speaking Sami prevents bilingual and mother tongue teaching. Sami-speaking personnel is also lacking within the health care sector.
When it comes to care for elderly the need is especially evident.
30. If the Sami people do not have the same possibility to use the Sami languages in education, health services or in contacts with authorities this means that they also risk being prevented from fully enjoying their economic, social and cultur al rights.
This document has been decided by the board of the Sami Parliament
Per-Olof Nutti
President of the Sami Parliament
8
Såmediggi Såmedigge Såmiediggie Saemiedigkic
1
Dl1r. 1.2.7-2017-t532 ·
Svenska Sametingets
kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommitten för avskaffande av rasdiskriminering
2017-11-14
Inledning
1. Sametinget ärbåde ett folkvaltsamiskt parlament och en statlig myndighet under . regeringen. Sametinget är samernas högsta representativa myndighet i Sverige och är ett rådgivande organ och en expertmyndighet för samiska frågor. Det övergripande målet för Sametinget är att skydda samiska intressen och att verka för en levande samisk kultur.
Arbetsuppgifterna spänner över vitt skilda områden som samiska näringar, renskötsel, samhällsplanering, främjande av samiska kulturyttringar och traditionell kunskap, och stärkande av de samiska språken.
2. Sametinget vill här framföra sina observationer och kommentarer avseende Sveriges rapport lämnad av den svenska regeringen. I denna text fokuserar vi huvudsakligen på paragraferna 17-19 i Kommittens rekommendationer (CERD/C/SWE/C0/19-21).
Nordisk samekonvention
(art. 5 (e) (vi))
3. Staterna som har tagit fram och som ska anta Nordisk samekonvention hade som mål att slutföra processen i mars 2016. I februari 2017 hölls ett möte för att fastställa innehållet i konventionen. Sametinget måste tyvärr informera Kommitten att konventionen
fortfarande inte undertecknats, och att den sannolikt inte kommer att träda i knift förrän tidigast i slutet av 2018. Vi är också bekymrade över att ambitionsnivån för att erkänna landrättigheter är låg i konventionen. De samiska representanterna som deltagit i förhandlingarna har vid flera tillfällen lyft denna fråga.
Självbestämmande och konsultationer
(arts.2 para 1 (c); 5 och 7)
4. Sametinget är beroende av statens finansiering för att kunna bedriva sin verksamhet. För att kunna fullfölja sitt uppdrag och sina uppgifter och skydda samiska intressen på alla nivåer i beslutsprocesserna, behövs en tillräckligt stark finansiering. De senaste åren har nya uppgifter (huvudsakligen av administrativ karaktär) överförts till Sametinget från andra myndigheter, och detta har medfört ett ökat behov av tillräckliga resurser.
Regeringen har gett Sametinget löfte om en ökad budget från nästa år (2018). Sametinget välkomnar detta initiativ, och förväntar att det ska utveckla Sametinget ytterligare och utöka dess inflytande i frågor som rör det samiska folket.
5. Sametingslagen ger inte Sametinget beslutsbefogenheter (annat än i fördelningen av egna medel) utan enbart en roll att främja och bevaka samisk kultur, och att bevaka att samiska intressen beaktas i samhällsplaneringen. Så länge lagen inte ändras kommer möjlig-
2
heterna till självbestä1nma~de och effektivt inflytande att vara högst begr~nsåde trots ökad finansiering.
6. För att förbättra det samiska folkets möjligheter att delta och få faktiskt inflytande i beslutsprocesser, har regeringen och Sametinget inlett en dialog för att ta fram en överenskommelse om en konsultationsordning (liknande den norska ordningen).·!
september 2017 presenterade regeringen fram det första förslaget till Lag om konsultation i frågor som berör samerna. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 och har nu
skickats ut på remiss till Sametinget och andra berörda organ. Under tiden lagförslaget bereds, har Sametinget regelbundna möten med regeringen för att dryfta angelägna frågor.
Landrättigheter och brist på ett fritt och i förväg informerat samtycke (arts. 2 para 1 (a) och (c) i 4 (c); 5 (d) (v); 6 och 7)
7. Utan tillgång till traditionella landområden och vatten kan inte samerna bedriva sina kulturella och traditionella näringar som jakt, fiske, renskötsel och duodji. Sametinget är bekymrat över att utvinningen av naturtillgångar stadigt ökar i Sapmi. Utöver gruvdrift och annan utvinningsindustri hotas landrättigheterna av annan exploatering som härrör från infrastruktur, vindkraft, turism osv. Mer än 20 procent av nuvarande vindkraftverk är placerade i renskötselområdet situationen är särskilt betungande för skogs-
samebyarna 1 eftersom dessa har ett svagare skydd för sina marker än fjällsame byarna.
Detta som ett resultat av en stark skogsnäring och färre skyddade områden.
8. Regeringen och lagstiftningen har fortfarande inte säkrat att samer är representerade och delaktiga i beslutsprocesserna i exploateringsfrågor. Det framställs inga krav på samernas fria och i förväg informerade samtycke (FPIC free and prior informed con cent) innan ingrepp görs på deras traditionella landområden. Och de kumulativa effekterna på renskötseln på grund av olika slags intrång och exploateringar vägs inte in när statliga myndigheter beviljar tillstånd för vindkraftsparker etc.
9. Trots upprepade löften från regeringen, så har inte en revidering av minerallagstiftningen initierats. Man har inte heller tagit initiativ till att åtgärda otillräcklig lagstiftning på andra områden, som ex Miljö balken, J aktförordningen och N ationalparksförordningen.
10. Enligt Minerallagen kan Bergsstaten bevilja undersökningstillstånd utifrån en ansökan från en prospekterare (utan att andra markanvändare eller samebyar är tillfrågade).
Sametinget har inte rätt att kräva att bergmästaren granskar arbetsplanen. Trots att lagen innehåller bestämmelser om obligatoriska konsultationer med Sametinget eller andra
1 Ordet sameby betyder en ekonomisk och administrativ sammanslutning som organiserar renskötseln i ett viss geografiskt område.
3
berörda sarnisJ<aparter,
så
blir detbara en formell process där samiska ~sikter inte . . be~kta,s i be~lutsprotes~eri. Av 113ansökta tillstånd finns idag 46 beviljade.fo.r attutvinnamin~raler på marksom är helt centrala för rennäringen. Årligen blirom~ring200 tillstånd beviljade.
11. Miljöbalken innehåller bestämmelser om så kallade riksintressen som särskilt ska beaktas vid åtgärder och ingrepp som kan skada dessa. Både mineralutvinning, vindkraft och rennäring klassas inkluderas bland dessa riksintressen. När åtgärder ska påbörjas i ett område som har betydelse för flera olika riksintressen, ska miljöbalken reglera vilket av riksintressena som ska ha företräde. Hittills har mineralutvinningsintresset haft företräde framför rennäringen, varje gång de ställts mot varandra. Just nu finns 21 tillstånd för mineralverksamhet och 103 vindkraftsparker på marker som klassats somriksintresse enbart för rennäringen.
12. Ett tydligt exempel på denna obalans mellan riksintressena mineralutvinning och renskötsel är regeringens (och därpå följande Högsta förvaltningsdomstolens) beslut angående Rönnbäckgruvan. I beslutet om att ge företräde till gruvverksamhet istället för rennäring tittalade regeringen att "det inte nödvändigtvis förstör möjligheten att bedriva renskötsel" och domstolen uttalade sedan att regeringens beslut var "helt i linje med Sveriges internationella förpliktelser". Sametinget anser detta vara ett tydligt exempel på hur nationella lagar misslyckas med att leva upp till CERD.
13. Ett flertal regeringsbeslut som gäller ansökningar om gruvupplåtelser är på gång. Många av fallen har nyligen blivit remitterade till Bergsstaten för vidare granskning till följd av ett domstolsbeslut från 2016. Domstolsbeslutet kräver att en grundlig konsekvens-
utredning görs även på arealer utanför upplåtelsesområdet, innan ett upplåtelsestillstånd kan ges. Sametinget välkomnar detta domstolsbeslut och regeringens tillämpning av beslutet, och anser det vara ett steg framåt mot ett erkännande av det samiska folkets näringsrättigheter. Långdragna processer och osäkra framtidsutsikter medför dock att det är svårt för samerna att bevara sina sedvänjor och föra vidare den traditionella kunskapen -grundläggande beståndsdelar av samisk kultur. Traditionell renskötsel och traditionellt hantverk är även hotade eftersom yngre generationer övergår till mer konventionella och säkra yrken istället för att föra vidare förfädernas arv.
14. Sametinget vill också göra Kommitten uppmärksam på att även om urfolksrättigheterna enligt internationell folkrätt tillhör urfolket, så ger rennäringslagen olika rättigheter för samer som är medlemmar i samebyar och samer som inte är det. Enligt lagen är det bara samebymedlemm.ar som har rätt att utöva rätten att bedriva renskötsel, vilket inkluderar rätt till jakt och fiske på traditionella marker. Det betyder även att enbart samer i
samebyarna har rätt att överklaga beslut om prospektering eller tillstånd att bedriva gruvverksamhet.
4
15. I dpmst91sförhandlingar om landrättigheter och marktvister orsakac.fe av
. . .
utviriningsfridustriers iri_-f:rång är bevisbördan så hög att samerna s~llan har möjlighet att
vinna~ Dettaresulterari höga rättegångskostnader och skuldsatta-satn.ebyar. Om de vinner är kompensationen ofta lägre än vad andra markägare får.
16. Gällivare tingsrätt beslutade i sin dom den 3 februari 2016 2 att Girjas sameby, och inte staten, har ensamrätt till jakt och fiske på samebyns marker. Domstolen fastslog också att staten inte har rätten att administrera och utfärda jakt- och fisketillstånd utan samebyns medgivande. Staten dömdes även att betala samebyns rättegångskostnader.
Domstolsprocessen (vanligtvis kallad Girjas-rättegången) initierades redan 2009 och är ett oroväckande exempel på hur samiska folket tvingas gå till demstol och genomgå .
långdragna rättprocesser för att säkerställa att deras landrättigheter och andra rättigheter erkänns. Detta trots att deras rättshävd till följd av bruk av mark genom jakt och fiske är lika gällande som renskötande samers. Regeringen godtog tyvärr inte domen utan överklagade den, vilket innebär att rättprocessen fortsätter många år framöver.
17. Det som utmärker Girjas-fallet, är inte bara att staten ifrågasätter samiska rättigheter och deras rätt till traditionella landområden, utan också den retorik som statens juridiska ombud tillämpade under rättegången. Under rättegången använde advokaterna det nedsättande ordet lapp istället för det allmänt vedertagna begreppet same som samer själv föredrar, för att benämna samerna. Detta trots att ordet lapp användes av rasbiologerna när de var verksamma. Ordet uppfattas fortfarande som rasistiskt och nedsättande. När media konfronterade staten ville man ändå inte be om ursäkt för användandet av ett så negativt laddat ord. Staten kritiserades också för sin användning av forskningsresultat och bevismaterial under förhandlingarna. Staten refererade till forskningsmaterial som togs ur sitt sammanhang, och beskrev forskning om urfolksrätt som partisk (till fördel för samer) medan deras eget forskningsmaterial framställdes som objektivt och neutralt.
Sametinget är oerhört bekymrat över statens offentliga ifrågasättande av samiska rättigheter och vilka signaler detta sände ut till allmänheten. Denna förolämpande, respektlösa och delvis rasistiska retorik och metoder som statens ombud använde utöver de argument som framfördes under förhandlingarna i Girjas-rättegången borde
uppmärksammas av Kommitten och andra övervakningsmekanismer.
2 Ärendenummer T 323-09
5
Rovd.jurspo'Iitik. och rovdjursersättningar
(arts. 5 (d) (v) och 6)
18. I rapporten redogör regeringen för sin rovdjurspolitik och att toleransnivån för skador i renskötseln orsak.ade av rovdjur inte får överskrida 10 procent. Sametinget beklagar att denna nivå ännu inte har implementerats. Många samebyar rapporterar om rovdjurs- skador långt över 10 procent, och förvaltningsverktyget har inte godkänts av berörda statliga myndigheter. En stor anledning till detta är att samisk traditionell kunskap (som omtalas i artikel8j i FN:s konvention om biologisk mångfald) inte anses tillförlitlig och likvärdig till konventionella forskningsmetoder och data. Sametinget fortsätter arbetet med att implementera förvaltningsverktyget
19. Till dess att förvaltningsverktyget är fullständigt implementerat och den faktiska
skadenivån i renskötseln är under 10 procent, måste renägare få en fullgod ersättning av staten för sina förluster. Staten avsätter medel till främjande av rennäringen. Sametinget har gång på gång påpekat för regeringen att ersättningen för rovdjursdödade renar är otillräcklig och inte alls täcker de faktiska ekonomiska förlusterna och .att
kompensationssystemet generellt är orättvist.
Diskriminering, rasism och hatbrott
(arts. 1 para 1 och 4; 2; 4; 6 och 7)
20. Sverige har antagit en diskrimineringslag som ska vara övergripande och täcka så många fält som möjligt. Trots denna höga ambitionsnivå för att skydda utsatta grupper i
samhället, har samer fortfarande inte samma möjlighet att använda sitt språk i kontakt med myndigheter, inom vården eller i skolan om man jämför med personer som har svenska som modersmål. Trots detta och trots kritik från internationella mekanismer är språklig diskriminering inte innefattat i diskrimineringslagen. Språk som grund för diskriminering omnämns inte heller i definitionen av vad som anses vara diskriminering på grund av etnicitet.
21. Det är problematiskt att diskrimineringslagen inte tillåter positiv särbehandling (annat än under vissa förutsättningar på arbetsmarknaden för att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män). Att prioritera personer från en särskild religion eller etnidtet på vissa områden, t ex arbetsmarknad eller utbildning, är ett effektivt sätt att u~ämna ojämlikhet som personer från underrepresenterade eller missgynnade grupper ofta upplever.
Eftersom positiv diskriminering inte tillåts, är det inte tillåtet att reservera särskilda platser på universitetsprogrammen för studenter som tillhör en minoritet/etnisk grupp även om denna grupp är underrepresenterad. I Norge är särskilda kvoter reserverade för samiska studenter på vissa utbildningar där det samiska samhället har brist på
arbetskraft, t ex när det gäller lärare, läkare och jurister.
6
22. Termen diskdminering har tidigare tolkats som att likl1.ande situåtio:ner ~ka behandlas lika.dant.linternatio!lella sammanhang har denna term också fått innebörden att olika situationer ska,behandlas olika. Detta innebär att det inte ska anses vara diskriminering när man möter speciella behov som grundas på samernas kulturella egenskaper och traditioner. Att samer får kompenseration eller andra förmå:tler är enbart ett resultat av att man erkänner deras status som urfolk och de rättigheter som följer därav. Genom
historien har det samiska folket missgynnats på det ekonomiska, sociala, politiska och kulturella området. På grund av detta kan samer idag sällan delta i samhällslivet på sammavillkor som majoritetsbefolkningen. Därför finns ett stort behov av att legalisera åtgärder för positiv diskriminering som ett sätt att öka den samiska representationen i samhällsinstitutioner.
23. Många av problemen med diskriminering, hatbrott och rasism mot samer grundar sig på utbredd okunskap, fördomar och felinformation om samiska näringar, urfolksrättigheter och den historiska koloniala behandlingen av samer. Bristen på kunskap är ett resultat av bristfällig utbildning om samer och samisk-relaterade ämnen i skolan, vilket är ett
problem som regeringen behöver ta itu med.
24. Eftersom Sverige inte för statistik grundad på etnicitet är det svårt att uppskatta hur diskrimineringen drabbar samer. Detta tillsammans med en djup misstro mot
auktoriteter, av historiska skäl, avskräcker samer från att anmäla brott och orättvisor.
Därför saknas ofta siffror från Polisen, Jämställdhetsombudsmannen och andra myndigheter avseende hatbrott etc. eller är felaktiga.
25. Regeringen har antagit en Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott Som en del av detta projekt har Sametinget fått i uppdrag att kartlägga rasism mot samer. Sametinget ska redovisa uppdraget till regeringen i oktober 2018.
26. Det är viktigt att förstå att hatbrott kan yttra sig på olika sätt, och att termen har en vid innebörd. Hatbrott mot samer begås ofta mot deras egendom, t ex genom att plåga eller döda renar. Dessa brott karakteriserar polisen och juridiska myndigheter (åklagare) väldigt sällan som hatbrott Under året som gått har media rapporterat om dessa brott som ökat avsevärt de senaste åren. Rapporter visar att hälften av Sveriges 51 samebyar har varit drabbade av att deras renar dödas, plågas eller stjäls. Tack vare medias rapportering av dessa brott och medias kritik av polisens bristande ingripanden, har regeringen lovat att se över och skärpa nuvarande lagstiftning, och likställa dessa brott med andra jaktbrott Sametinget känner inte vid nuvarande tidpunkt till om regeringen vidtagit åtgärder för att leva upp till sitt löfte. Sametinget är för övrigt besviket över att de brott som begås mot samer fortfarande klassas som "jaktbrott" och inte som hatbrott
7
Språk, utbildning och vårdtjänster
(art. 5 (e))
. .
27. De samiska språken är hotade och Sametinget saknar ett tydligt besked från regeringen
· med beskrivning över runbitioner och mål för att säkra de samiska språkens framtid.
28. Sverige har antagit en Lag om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk för att skydda och främja minoritetsspråken. Lagen ska också säkerställa att nationella
minoriteter har möjlighet att bevara, utöva och utveckla sin kultur. Enligt lagen ska alla omnämnda förvaltningsmyndigheter informera om minoriteternas rättigheter och ge minoriteterna inflytande i frågor som berör dem. Det samiska språket har ett särskilt skydd i lagen, eftersom samer i vissa kommuner har rätt att kommunicera med
myndigheter på samiska, och rätt till äldrevård eller förskola på sitt eget språk Ä ven om lagen har lyckats med att öka användningen av samiska, har den också flera brister. En av des största svårigheterna med att skydda de samiska språken är att lagens förvaltnings- områden inte svarar mot det geografiska området svenska Sapmi. Förvaltningsområdet är avsevärt mindre. Det medför att alla samer på svensk sida av Sapmi inte har samma rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter. Lagen har också begränsningar i hur och i vilken omfattning de olika ~änsterna ska ges på samiska.
29. En av orsakerna till att samiska barn inte får undervisning på samiska så som de har rätt till enligt lag, är utöver en ineffektiv lagstiftning och politik, bristen på lärare. Bristen på samisktalande lärare förhindrar tvåspråkighets- och modersmålsundervisning.
Samisktalande personal saknas även inom vårdsektorn. När det handlar om äldrevård är bristen speciellt påtaglig.
30. Om inte samerna har samma möjlighet att använda det samiska språket under utbildning, i vård- och omsorgsfrågor och i kontakt med myndigheter, finns det en risk att de också förhindras åtnjuta sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Detta dokument har antagits av Sametingets styrelse.
Per-Olof Nutti styrelseordförande
Översättning från engelska: Inger Anna Eira Andersson och Marie Enoksson.
8
171112--14
,
SAMEDIGGI REMISSLIST A
SAMETINGET Ar 2017 januari- november
oD nr Från Ärende Svar Exp Han dl
Senast
1.2.1-2016-1448 Justitiedep Snabbare omval och förstärkt skydd för 17-01-27 17-01-31 PEEN valhemligheten SOU 2016:71
1.2.1-2016-1482 Utbildningsdep. Politisk information i skolan- ett led i 17-02-22 17-02-28 PEEN demokratiuppdraget SOU 2016:4
5.2.1-2016-1507 Transportstyrelsen Remiss av föreskrifter om ändring i VVFS 17-01-15 17-01-11 ANWA 2007:305 om vägmärekn och andra
anordningar
1.2.1-2016-1510 Kulturdep. Betänkandet En inkluderande kulturskola på 17-03-15 17-03-08 MAAL egen grund SOU 2016:69
5.2.1-2016-1514 Miljö- och energidep. Remiss av promemorian Elcertifikatsystemet -17-01-12 17-01-11 ANWA vissea frågor inom kontrollstation 2017
5.2.1-2016-1528 SGU Remiss - utpekande och detaljavgränsing av 17-01-10 17-01-11 ANWA riksintresset Kiskamavaara, Kiruna kommun
5.2.2-2016-1536 NEKTAB Ny 24 kV-ledning mellan Svanstein och 17-01-05 17-01-11 ANWA Rantajärvi
5.2.2-2016-1543 Trafikverket Byggnation av ny järnvägssträcka Umeå- 17-01-02 17-01-02 ANWA Dåvå, första delena v Norrbotniabanan
5.2.1-2016-1544 Lst Västernorrland Prövotidsutredn. slutliga villkor till skydd 17-01-13 17-01-11 LRT för rennäringen under drift, Ögonfägnadens
vindkraftpark
5.2.1-2016-1545Lst Västernorrland Prövotidsutredn. slutliga villkor till skydd 17-01-13 17-01-11 LRT för rennäringen under drift, Björkhöj den-
Björkvattnet vindkraftpark
5.2.1-2016-1557 statens geotekniska Handlingsplan för hållbart markbyggande i 17-02-01 17-02-02 ANWA institut ett föränderligt klimat
5.2.2-2016-1559 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-01-09 17-01-03 ANWA Rautusakara nr 1,2, 3 , Kiruna kommun
5.2.1-2016-1561 Lst Västernorrland Gruppstation om 27 vindkraftverk vid 17-01-18 17-01-31 LRT Finnåberget i Ragunda och Sollefteå kommun
1.2.1-2016-1566 Miljö- och energidep. Remiss -rapport om Sveriges genomförande 17-02-17 17-02-23 LRT av Århuskonventionen
171112--14
D nr Från
5.2.2-2016-1593 Mätteknik AB
5.2.2-2016-1595 Mätteknik AB
5.2.1-2016-1598 Trafikverket 5.2.1-2016-1677 Lst Västernorrland 5.2.2-2016-1674 L st N arrbotten
5.2.1-2016-1683 Bergsstaten
5.2.1-2016-1684 Bergsstaten
5.2.2-2016-1685 Lst Jämtland
5.2.2-2016-1690 Vattenfall 5.2.1-2016-1710 Bergsstaten
5.2.1-2016-1711 Bergsstaten
5.2.1-2016-1712 Bergsstaten
5.2.1-2017-21 Lst N arrbotten
5.2.1-2016-23 Bergsstaten
5.2.2-2017-38 Arvidsjaur kommun
Ärende
Planerad ny bergtäkt på Ekorrselet 12:1, Vindelns kommun
Planerad fortsatt och utvidgad bergtäkt på Storåbränna 1:65 och 1:66
Samrådsunderlag-E 10 Kiruna nya centrum Översiktsplan för Sollefteå kommun
Ansökna om tillstånd höja totalhöjden från Svar Senast
17-01-09
17-01-09
Exp
17-01-04
17-01-04
17-01-20 anstånd t om 170127 17-02-01 17-01-30 17-01-20 17-01-20 150 m till 200 m för den sedan tidigare tillstånds-
givna men ej ännu uppförda vindkrafts- anläggning Blåsmark i Piteå kommun
Ansökan om undersökningstillstånd 17-01-16 17-01-04 Kinderåsen nr 1
Ansökan om unclesökningstillstånd 17-01-16 17-01-04 Bölåsen nr 1
Fördjupad översiktsplan för Åsarna, 17-02-10 17-02-10 Bergs kommun
Nätkoncession för linje i Ånge kommun 17-01-20
Ansökan om undersökningstillstånd 17-01-25 17-01-23 Piipiönjoki nr 1, Pajala kommun
Ansökan om undersökningstillstånd 17-01-25 17-01-23 stavsträsk nr 1001
Ansökan om undersökningstillstånd 17-01-25 17-01-23 Finntjärnliden nr 1001
Begäran om planeringsunderia inför arbete 17-01-31 17-01-27 med sammanfattande redogörelse gällande
översiktsplan Luleå kommun
Ansökan om undersökningstillstånd 17-01-31 17-01-27 Jukkasvaara nr 2, Suinavaara nr 3 och
Suinavaara nr 4
Detaljplan för del av Abraure 1:1- camping 17-01-25 17-01-25
2 ( 17)
Han dl
ANWA
ANWA
ANWA ANWA
ANWA
ANWA
ANWA
ANWA
ANWA
ANWA
ANWA
ANWA
ANWA
171112--14
D nr Från Ärende Svar Exp Hand l
Senast
5.2.1-2017-44 Lst Västernorriande MPD-remiss av ansöka nom tillstånd 17-02-01 17-02-09 ANWA enligt miljöbalken för vindkraftpark
Stormyrberget, Örnsköldsviks kommun
5.2.2-2017-49 Lst Västerbotten Översiktsplan för Umeå kommun 17-03-27 17-02-28 ANWA 5.2.2-2017-52 Trafikverket Ombyggnad av väg 373 delen Svensbyn- 17-02-21 17-02-17 ANWA
Vitsand1 Piteå kommun
5.2.1-2017-95 Regeringskansliet Remiss av Energikommissionens betänkande 17-04-19 17-04-21 LRT Kraftsamling för framtidens engergi SOU 2017:02
5.2.2-2017-99 Trafikverket Samråd för Malmbanan dubbelspår Järnvägsplan317-02-10 17-02-10 ANWA delen Ra u tas-Rensjön, Kiruna kommun
5.2.2-2017-100 Trafikverket Samråd för Malmbanan dubbelspår Järnvägsplan 417-02-10 17-02-10 ANWA delen Rensjön-Bergfors, Kiruna kommun
5.2.1-2017-99 Trafikverket Samråd för ombyggnad av väg 953 delen 17-01-27 17-02-23 ANWA Forsmo-Ådalsliden, Sollefteå kommun
5.2.1-2017-105 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-02-15 ANWA
5.2.2-2017-107 Inlandsfrakt AB Samråd ang. fortsatt och utvidgad täkt- 17-02-28 17-02-21 ANWA verksamhet Råsele 2:38, Viihelmina kommun
7.2.1-2017-112 Näringsdep, Parlamentariska landsbygdskommi th~ns 17-03-22 17-03-23 INI slutbetänkande SOU 2017:1
5.2.1-2017-125 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-02-24 17-02-20 ANWA Räggen nr 100
5.2.1-2017-126 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-02-24 17-02-20 ANWA Fäboliden nr 83
5.2.1-2017-128 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-02-24 17-02-20 ANWA 5.2.2-2017-150 Kraftkonsult i Samråd luftledning Masugnsbyn-Merasjärvi 17-02-17 ANWA
Skandinavien AB
1.2.1-2017-162 Regeringskansliet PM Ett aktivitetskrav för rätt att överklaga vissa 17-04-25 17-04-25 PEEN
beslut om lov m m Begränsad skyldighet att underrätta och rätt att överklaga enligt plan- och bygglagen samt Nya steg för en effektivare Plan och bygglad Ds 2014:31
5.2.1-2017-169 Sundsvalls kommun Bygglov nybyggnad av kopplingskiosk 17-03-02 17-03.02 ANWA Fagerviken 1:16
3 ( 17)
171112--14
D nr Från Ärende Svar Exp Han dl
Senast
5.2.1-2017-187 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-03-16 17-03-08 ANWA Mjövattnet nr 101
5.2.1-2017-194 Lst Jämtland Ansökan om förlängn. av giltighetstid för 17-03-17 17-03-10 ANWA bearbetningskoncession (särskilt tillstånd)
enligt 1 § lagen om vissa torvfyndigheter
5.2.2-2017-214 NCC Utökat krets ang. täkt för matjord i Ledusjö, 17-03-13 17-03-08 ANWA Nordmalings kommun.2-2017
5.2.1-2017-269 Lst Västernorrland Fortsatt och utvidgad grustäkt Storön 1:4, 17-03-03 ANWA Strömsunds kommun
5.2 .. 1-2017-270 Lst Västernorrland Ny berg- och moräntäkt Alanäset 1:36 17-03-03 ANWA Strömsunds kommun
5.2.2-2017-271 Mätteknik AB Planerad fortsatt och utvidgad bergtäkt 17-03-15 17-03-08 ANWA Kännåsen 4:6 Krokoms kommun
5.2.2-2017-272 Mätteknik AB Planerad fortsatt och utvidgad bergtäkt 17-03-15 17-03-08 ANWA Offerdals-Berge 1:10, 2:12
Krokoms kommun
5.2.2-2017-273 Mätteknik AB Planerad fortsatt och utvidgad bergtäkt 17-03-15 17-03-08 ANWA Österede 1:61, byn 3:4, 3:26,
Ragunda kommun
5.2.2-2017-274 Trafikverket Ombyggnad av Väg E4 delen Gumboda- 17-03-26 17-03-24 ANWA Grimsmark, Robertstors och
Skellefteå kommuner
5.2.1-2017-275 Energimarknads- Remiss ang Elnät för Dig som berörs av en 17-04-25 LRT inspektionen kraftledning/pågående ärenden om att få bygga
kraftledning
5.2.2-2017-276 Eolus Vind AB Vindkraftpark Gärdesfloberget, Bergs kommun 17-03-08 ANWA
5.2.1-2017-286 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-03-24 17-03-16 ANWA Dyngselet nr2
5.2.1-2017-291 Trafikverket Ombyggnad av E4 delen Bro över Kalix älv, 17-03-21 17-03-08 ANWA Kalix kommun
1.2.1-2017-297 Social d ep. För en god och jämlik hälsa- En utv. av det 17-05-23 folkhälsopolitiska ramverket SOU 2017:4
5.2.1-2017-303 L st N ortbotten Förslag till tillägg till översiktsplan för 17-04-20 17-04-19 ANWA Övertorneå kommun gällande LIS-områden
4 ( 17)
171112--14
D nr Från Ärende Svar Exp Han dl
Senast
5.2.1-2017-305 L st N arrbotten Förslag till tillägg till översiktsplan med 17-04-03 17-04-05 ANWA tillhörande tematiska tillägg avs. landsbygds-
utv. i strandnära läge, LIS och vindkraft för Bodens kommun
5.2.1-2017-314 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-03-30 17-03-29 ANWA Granlidsknösen nr 21
5.2.1-2017-321 Trafikverket Samråd för gång och cykelägar samt 17-04-02 17-03-31 ANWA passager vid nyE10 i Kiruna kommun
5.2.2-2017-327 Mätteknik AB Fortsatt och utvidgad moräntäkt 17-03-29 ANWA
Ösjö 1:23, Bräcke kommun
5.2.1-2017-329 Lst Jämtland Granskn. av utställd översiktplan, Åre kommun 17-04-05 17-04-07 ANWA 5.2.2-2017-341 DNVGL Förfrågan inför FSC Controlied wood
certifiering för inköp av virke från skogar i norra Sverige
5.2.1-2017-343 Energimarknads- Remiss ang Elnät för Dig som berörs av en 17-05-09 17-05-02 ANWA inspektionen kraftledning/pågående ärenden om att få bygga
kraftledning Yttersjö, Vindelns kommun
5.2.1-2017-347 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-04-07 17-04-06 ANWA Ahmavuoma nr 3
5.2.1-2017-348 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-04-07 17-04-06 ANWA Paubäcken nr 101
5.2.1-2017-349 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-04-07 17-04-06 ANWA Blåbärsliden nr 101
5.2.2-2017-369 Trafikverket Samråd Malmbanan Dubbelspår jvgdel1 17-04-01 17-03-30 ANWA Peuravaara-Krokvik, Kiruna kommun
5.2.2-2017-370 Trafikverket Samråd Malmbanan Dubbelspår jvgdel2 17-04-01 17-03-30 ANWA Krokvik-Rautas, Kiruna kommun
5.2.2-2017-371 Trafikverket Samråd Malmbanan Dubbelspår jvgdel12 17-04-01 17-03-31 ANWA Koppar åsen-Vassijaure, Kiruna kommun
5.2.22017-373 Trafikverket Avgränsningssamråd miljöbedömning 17-03-20 17-04-12 ANWA nationell plan för trptplan 2018-2029
5.2.2-2017-376 Pajala kommun Strandskyddsdispens Kurkkio 1:1 17-03-24 17-04-04 ANWA 5.2.1-2017-377 Bergsstaten Ansökan om undersökningstillstånd 17-04-18 17-04-18 ANWA
Kankberg Norra nr 101
5 ( 17)
