Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
012345678910111213141516171819202122232425262728 CM
5-82
maj
SOCIALMEDICIN • MILJÖFRÅGOR • HANDIKAPP
Tidskrift för Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka pris 5:—
t
î *<
•.*
$ <
1wijj
\ ■■ I k. ’
P '
IMI
% I
■!&<!>'■ .■
1
l* »* -
Ww*
" k
.LM
feé.
» »; * Ai
1 *1
W:
HÄRBRE
1 FRILUFTSMUSEET
Gammelstad
vid Luleå. Kyrkan är från början av 1400-talet och omgiven av Sveriges största kyrkstad med över 400 stugor.
Fint friluftsmuseum där man samlat byggnader från olika platser i länet.
Luleå stad anlades först kring kyrkan i Gammelstad innan den flyttades till sin nuvarande plats.
as
iaùEîïiiKYRKSTADENS STUôOR LIGGER. TATT KRING KYRKAN
i W' V
•til W.
PlTEGÄRDEN FRÄN LILLPITE
nr 5 1982 årgång 45 Organ för Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka
Ansvarig utgivare: Tord Axelsson Redaktör: Lars-Erik Hult Förbundskansli:
David Bagares Gata 3, 1 tr, Sthlm Postadress: Box 3196,
103 63 Stockholm Telefon 08-23 15 30 Postgiro: 90 00 11 - 8
Tryckeri:
Axlings Tryckeri AB, Södertälje
Prenumerationspris:
Helår 45:—. Medlemspren. 25:—.
UR INNEHÅLLET:
Den nya socialtjänstlagen Sid. 4
Bra idéer till anpassade arbetsplatser
Sid. 6
Jakt på nya och bättre läkemedel för att klara hjärt- och kärlsjukdomar Sid. 8
Hänt sen sist Sid. 10 Ut och paddla Sid. 12
Oviss framtid för handikappade Sid. 14
Personligt om vård av svårt sjuka Sid. 15 Bildkryss Sid. 17
RHL-information Sid. 18
När som helst är det dags att ge sig ut och paddla, säger Conny Magnusson lyriskt och visar egna, sköna bilder från sjön Åsnen.
Patientens rättigheter
Lagman Bertil Wennergren i Linköping kons
taterar att tiden för länge sedan är mogen att stifta en särskild lag om patientens rättigheter.
Han framhåller i ett inlägg i Läkartidningen att patientens rätt att själv få bestämma över sitt liv måste fastslås i lag. Nuvarande och före slagna lagbestämmelser är bara diffusa halvme- syrer.
RHL har under lång tid och i många sam manhang dragit lansar för patientens rätt och ser därför med tillfredsställelse på Bertil Wen- nergrens initiativ.
Och visst är påpekandet om att det är svårt att läsa ut av nya bestämmelser att patientens samtycke krävs för varje behandlingsåtgärd helt riktigt. Man måsteockså dela uppfattningen att försöken att stärka patientens position, som Wennergren nämner, mer eller mindre mynnat ut i en västgötaklimax.
Att patienten skall visas respekt och omtanke torde stå som en självklarhet för många. Inte desto mindre är kravet på lagfästning starkt grundat. Ett genomförande skulle i hög grad stärka patientens situation.
Wennergren finner vidare att det är ytterst nedslående att se hur regeringen tre gånger se dan 1979 säger sig vilja slå vakt om patientens rättigheter men ändå inte kommer med det vän tade förslaget — en lag om patientens rättighe
ter.
Vårt förbund kan notera allt fler deltagare i vår gamla kamp för patientens rätt. Trots allt är det skönt då också högst berättigade önskemål går mot uppfyllelse.
Tord Axelsson
Socialtjänsten en vacker tanke
— hur blir det i svångremstider?
— Blir socialtjänsten ett kraftfullt in
strument för att handikappade på lika villkor med andra ska kunna ta del av gemenskapen på samhällets alla områ
den? Eller är lagen bara en vacker poli
tisk utfästelse utan garantier? HCK tar lagen på allvar, men hur kommer ni politiker att möta de numer lagligt grundade kraven på ”rätten att delta i samhällets gemenskap och leva som andra”, som det står i lagen?
Frågorna ställdes av Rolf Utberg, kanslichef på HCK, i sitt anförande på socialarbetarnas stora konferens om socialtjänstlagen som hölls i Folkets Hus, Stockholm.
Rolf Utberg fortsatte:
— Det går inte att se socialtjänstla
gen isolerad från samhällets utveckling i övrigt. Lagen formulerades under en tid då de ekonomiska villkoren var an
norlunda. Då rådde tillväxt och fram
tidstro och en stark politisk vilja att i gemenskap och på solidarisk grund skapa bättre villkor för eftersatta grup
per i samhället. Nu ställs löften mot verklighet.
— Några exempel. I lagen står att den enskilde genom bistånd ska tillför
säkras en skälig levnadsnivå. Är det skälig levnadsnivå att som handikap
pade få det sämre, när man enligt soci
altjänstlagen redan betraktas som en
eftersatt grupp. Levnadsnivån har för
sämrats drastigt till följd av urholkade basbelopp, som i sin tur påverkar sjuk
bidrag, förtidspension, livräntor, handikappersättning, vårdbidrag till handikappade barn etc. Dessutom höjs avgifter för läkarbesök, läkemedel och sjukresor, sämre kommunalt bostads
tillägg.
— I propositionen står att ”en bra bostad är en förutsättning för att handikappade ska kunna delta i sam
hällets gemenskap och leva som an
dra”. Bra, då kan de 27 000 som idag befinner sig på psykiatriska vårdinrätt
ningar, utan att behöva vara där, ge
nast börja att flytta ut i samhäftet. Men samtidigt har bostadsbyggandet nått bottenrekord. Det lägsta sedan andra världskriget!
— I propositionen poängteras att hemtjänst och färdtjänst måste byggas ut som viktiga medel för att bryta iso
lering. Sanningen är att bara en hand
full kommuner har börjat bygga ut hemtjänsten med ledsagning och av
lösning. Färdtjänsten ska enligt propo
sitionen kunna anlitas efter vars och ens behov. Man ska alltså som alla an
dra kunna bestämma tidpunkt, resmål utan begränsningar i form av antal re
sor eller avgifter. Det innebär t ex att försämringar som i Göteborg inte
FASS kommer i patientupplaga
En populärversion av ”pillerbibeln” FASS kommer ut i maj nästa år. Patient- FASS ges ut av Läkemedelsinformation AB och trycks i minst 60 000 exemp
lar. Den skall innehålla omkring 700 sidor information och kosta 50 kronor.
Texterna utformas helt av läkemedels
företagen och skall inte ens förhands- granskas av socialstyrelsen, eftersom man där förutsätter att textunderlagen skall vara hämtade från ”stora” FASS.
— Det tycks verkligen som om Sver
ige är först i världen med en Patient- FASS, säger Anna-Greta Hedstrand, VD på Läkemedelsinformation AB i Farmaceutisk Revy.
Boken skall säljas på apotek och i bokhandeln. Alla FASS-uppgifter skall finnas med utom läkemedlens priser — en brist enligt läkare och farmaceuter som tidningen talat med.
Sedan FASS blev tillgänglig för all
mänheten 1977 har man varje år sålt 5 000—6 000 exemplar till ”vanliga människor”, enligt Anna-Greta Hed
strand.
Planerna på att socialstyrelsen eller Apoteksbolaget skulle publicera en oberoende patient-FASS har runnit ut i sanden.
— Vi fick inga pengar till det, säger Håkan Mandai på socialstyrelsens lä- kemedelsavdelning i Uppsala. Han sä
ger också att man kommer att göra stickprovskontroller av texterna i in
dustrins patient-FASS.
längre ska kunna förekomma. Där har nämligen färdtjänstresorna till enbart arbetsplatsen ökat med 80% till 220:- kronor i månaden. Alla andra åker för bara 100:- kronor i månaden till arbete och alla andra resor på sin fritid!
— Socialtjänsten ska verka för att handikappade får arbete. 1 verklighe
ten har vi förmodligen bland alla hårt drabbade grupper den största arbets
lösheten. I januari fick av 30.318 ak
tivt arbetssökande handikappade — därutöver har vi den dolda arbetslös
heten — 775 jobb på reguljära arbets
marknaden, med hjälp av lönebidrag eller hos Samhällsföretag.
— HCK välkomnar socialtjänstla
gen. Den stämmer helt med vår män
niskosyn. Vad vi kräver är inga förmå
ner, bara samma rättigheter som alla andra redan har. Missförhållanden kan ändras till det bättre. Hos oss finns tron på mänskliga möjligheter och re
surser och att vi själva kan forma vår framtid, avslutade Rolf Utberg!
Översyn av smittlag
Den nuvarande smittskyddslagen är från år 1968. Den är dock redan i flera avseenden föråldrad. Nya rön i fråga om smittsamma sjukdomars orsaker och spridningsmönster innebär ofta ändrade förutsättningar för organisa
tionen av samhällets beredskapsskydd.
Det kan därför ifrågasättas om alla de i smittskyddskungörelsen uppräknade sjukdomarna numera behöver betrak
tas som allmänfarliga.
Vissa olägenheter föreligger också med det nuvarande rapporteringssys
temet. Utredaren skall ta ställning till behovet av rapportering och se till att rapporteringssystemet byggs upp så att det fyller sin viktiga funktion i be
kämpningen av smittsamma sjukdo
mar.
I översynen skall även ingå en språklig och redaktionell överarbet- ning.
— Det är alltid viktigt att språket i en lag eller författning är klart och lätt
fattligt, men särskilt viktigt är det när bestämmelserna ofta måste tillämpas under pressade förhållanden, säger Karin Ahrland i en kommentar.
Snart bildas
Sveriges Arbetar teaterförbund
Den 21—23 maj 1982 hålls den konsti
tuerande kongressen för Sveriges Ar
betarteaterförbund i Göteborg. För
bundet blir en sammanslutning av amatörgrupper över hela landet. Grup
perna har den gemensamma nämna
ren att man använder amatörverksam
heten som ett medel för att nå ekono
misk, social, politisk och kulturell de
mokrati.
Ett 70-tal grupper kommer att gå samman i ett förbund som har till upp
gift att stärka amatörverksamheten inom arbetarrörelsen.
Drömmen om att kunna bilda för
bund har länge legat och grott hos grupperna som är verksamma inom arbetarrörelsen. Under de senaste åren har lokala samarbetsorganisationer s k Arbetarteatrar bildats på flera orter i landet. I januari tillsattes en organisa
tionskommitté med representanter från ett tiotal grupper. Organisations
kommitténs uppgift är att förbereda kongressen organisatoriskt, samt lägga fram förslag till stadgar och handlings
program samt verksamhetsplan på kongressen.
Amatörverksamheten har vuxit la
vinartat de senaste åren och i samma takt har behovet av att organisera ut
bildningen, utbyta erfarenheter, sam
ordna lokaler och utrustning och att gemensamt arbeta för ökat ekono
miskt stöd till amatörverksamheten hos grupperna. Att försöka täcka dessa behov blir det nya förbundets vikti
gaste arbetsuppgifter.
Förbundets ändamål uttrycks på föl
jande sätt i förslaget till stadgar som läggs fram på kongressen.
”Sveriges Arbetarteaterförbund är en sammanslutning av Arbetarteater
föreningar som arbetar för politisk, ekonomisk, social och kulturell demo
krati.”
Arbetarteaterförbundet skall:
— Stimulera Arbetarteaterföre
ningarnas ideologiska och konstnärliga utveckling indivi
duellt och kollektivt.
— Samordna de spelande grupper
nas verksamhet.
— Stimulera en medveten konst
närlig kvalitet och stödja nyska
pandet hos de spelande grup
perna.
— Motarbeta kulturkommersialis
men.
Lätta på skattetrycket
— sluta röka! nts
Hjärta och lungor byts ut samtidigt
Vid hjärtkirurgen Norman Shumways klinik i Stanford, Kalifornien, USA, har man nu lyckats transplantera hjärta och lungor samtidigt hos sex patienter.
Fem av dem har överlevt. Två av dessa är åter i arbete. Den som opererades först har nu levt i ett år och fyra månader.
Det berättar professor Viking Olof Björk, thoraxkliniken, Karolinska sjukhuset i Stockholm
I september i år kommer tio av värl
dens främsta hjärtkirurger, bl a Shum
way, att på professor Björks inbjudan föreläsa vid en europeisk hjärt-kärlki- rurgisk konferens i Stockholm.
Professor Björck kommenterar de kombinerade hjärt-lungtransplantatio- nerna i samband med att Shumway- gruppen publicerar resultaten av sina tre första fall i tidskriften New Eng
land Journal of Medicine.
Patienterna var en 35-årig kvinna med lungkärlssjukdom, en 30-årig man med medfödda hjärtmissbild- ningar och en 29-årig kvinna med svåra hjärtkärlmissbildningar. Ingen av patienterna bedömdes leva längre än sex månader utan transplantations- kirurgisk behandling. Den 29-åriga kvinnan dog bara fyra dagar efter ope
rationen, medan de andra klarat sig bra.
Den 30-åriga kvinnan fick hjärta och lungor från en 15-årig pojke, som förklarats hjärndöd och vårdats med respirator i två dygn.
Olagligt här
Den 30-årige mannen fick organ från en 25-årig man, som var hjärndöd ef
ter en trafikolycka och som vårdats med respirator i 60 timmar. Båda pati
enterna opererades med samma tek
nik.
— Man flyttar över båda lungorna, hjärtat och luftröret avskuret ovanför delningsstället till lungorna. Operatio
nen kan komma i fråga vid medfödda missbildningar där lungorna förstörs, t ex på grund av att det är hål mellan hjärtats kamrar, säger professor Vi
king Olof Björk.
— Vi skulle kunna göra dessa opera
tioner i Sverige också, men lagarna till
låter det inte.
Shumwaygruppen räknar upp tre faktorer som förklarar de framgångs
rika ingreppen: Långvarig träning med operationstekniken på djur (fr a hun
dar), det sedan 1977 använda medlet cyklosporin A, som förhindrar avstöt- ning utan' att det uppstår livshotande infektioner och den kombinerade hjärt-lungtransplantationens tekniska
”enkelhet” och anatomisk-fysiologiska fördelar.
Även om läkarna måste ge andra medel för att förhindra avstötning kan doserna av dessa, tack vare att man samtidigt ger cyklosporin A, minskas betydligt.
En svårighet vid kombinationsope- rationen är att hitta lämpliga givare. I de två beskrivna fallen, där patienterna överlevt, fick man vänta 28 respektive 36 dagar, ”en rimlig tid", menar Shumwaygruppen.
Överlevnaden för hjärttransplante- rade patienter vid Shumways klinik har ökat från ca 20 procent efter ett år 1968 till 67 procent efter ett år i dag.
Populärt resmål i Västmanland är Skultuna Mässings- kammare med utställning av gammal mässing.
Fabriksförsäljning av mässing, kokkärl och folie till låga priser.
Öppettider:
tisdagar och torsdagar söndagar
Juli: måndag—fredag
kl 16.00-18.00 kl 12.00—15.00 kl 13.00-16.00
Gratis entré och parkering.
För gruppbesök ordnas guidning efter överenskom
melse per tel nr 021-750 80.
BRA IDÉER
till anpassade arbetsplatser
Handikappade möter en kärv arbetsmarknad. Men mycket kanfaktiskt göras för attunderlättaderas möjligheteratt fåjobb. Ibland räckerdet med ett enkelt hjälpmedel, andra gånger krävs det ombyggnation och anpassningar av redskap. Exempel på tänkbara lösningar finns i Handikappinstitutets nya idébok ”Anpassadarbetsplats”.
Arbetslösheten för handikappade är just nu rekordhög. HCK räknar med att tre fjärdedelar av de handikappade är utan jobb. I en sådan situation är alla initiativ som kan öka deras möjlig
heter på arbetsmarknaden viktiga.
Handikappinstitutets idébok är en glädjande motvikt mot alla dystra pro
fetior. Här visar man att mycket kan göras, om bara viljan finns.
Underlätta konkurrens
— En bok kan självfallet inte skapa några nya jobb, förklarar Ake Olsson från handikappinstitutet som varit med och skrivit boken. Men vi tror att
den kan underlätta för handikappade att konkurrera om de jobb som fmns.
En del anordningar som vi tagit med är väldigt enkla. Det är lätt att förstora problemen. På den här arbetsplatsen skulle det aldrig gå att vara handikap
pad, tänker nog många. Genom våra exempel vill vi visa att handikappade kan klara skilda typer av jobb.
Idén om en bok av det här slaget kom till i samband med det internatio
nella handikappåret. Genom att kon
kret visa hur man kan gå till väga för att anpassa arbetsplatser till handikap
pade ville handikappinstitutet påverka de negativa attityderna till att anställa
I / \
' « -A,
* % 'v
Ett arbetsbord med höjdinställning är ett exempel på ett bra arbetstekniskt hjälp
medel.
handikappade.
Anslag beviljades från arbetar- skyddsfonden och arbetsmarknadsde
partementet. Boken är tryckt i 100 000 exemplar och kommer att skickas ut gratis till skyddskommittéer, anpass- ningsgrupper, hjälpmedelscentraler, arbetsförmedlingar med flera.
— Vi är glada att kunna trycka bo
ken i en så pass stor upplaga, säger Hans Bergsten, en annan av bokens författare. Det gör det lättare att nå ut även till gräsrötterna. Budskapet är viktigt och vi vill inte att det fastnar i skyddskommittéer och på personal
kontor. Alla måste börja fundera i de här banorna om vi ska kunna få fler jobb till handikappade.
Stoppa utslagningen
Men det gäller inte bara att försöka få ut fler handikappade i arbetslivet.
Minst lika viktigt är att stoppa utslag
ningen. Sedan i början av 70-talet har antalet förtidspensionerade hela tiden ökat. En vanlig orsak till förtidspen
sion är belastningsskador. Det kan förefalla förvånande i dessa tider då de riktigt tunga lyften och fysiskt an
strängande momenten har tagits bort i de flesta jobb.
Men istället har vi fått fler enfor
miga arbeten, styrda av maskiner. Bo
ven i dramat är nämligen ensidiga rö
relser och ansträngande arbetsställ
ningar. Tillgänglig statistik visar att de svarar för 60% av alla anmälda ar
betsskador. Många av de som drabbas är kvinnor. Arbetshöjder och verktyg är gjorda för att passa män.
För att hindra den här typen av för
slitning krävs en ny typ av arbetsplat
ser som kan ändras efter individuella behov. I väntan på sådana kan man komplettera arbetsplatserna med av
lastande hjälpmedel som ser till att människor inte slits ytterligare.
Förutom tips på olika tekniska hjälpmedel ger boken en rad bak
grundsfakta om lagstiftning, stödfor
mer och uppgifter om vart man kan vända sig.
TACK...
alla duktiga medlemsvärvare i Norrbotten!
Vår medlemsvärvningskampanj gav ett gott resultat. Alla för
eningar har ökat sitt medlemsantal — en del har gjort en mindre ökning, men flera har ökat rejält. Lokalföreningarna som svarat för denna framgång har gjort ett gott arbete... Men sluta inte för att kampanjtiden gått ut. Nej fortsätt!!
Vi vet att ett aktivt arbete i lokalföreningarna betyder att fler in
tresseras för medlemskap i RHL. Vi måste utveckla organisatio
nen i Norrbotten så att vi kan utnyttja de resurser som de nya medlemmarna kan tillföra oss. 1982 kan bli ett arbetsamt år, men den positiva inriktning som medlemsvärvningskampanjen gett oss gör att vi i Norrbotten kan se framtiden an med tillför
sikt.
Nu är kampanjen slut, men kom ihåg: De flesta av oss kan värva.
Ytterst är det viljan och engagemanget som avgör.
Tack för en bra satsning
Centralorg. för hjärt- och lungsjuka i Norrbotten Viola Buska
Här har ni vinnarna i Norrbottens Medlemsvärv- ningskampanj
La
En vecka för 4 personer på Piteå havsbad:
SIRI SCHÖNFELDT, Luleå 2: a
Som ovan:
ERIK HENDEL, Boden 3: a
En veckända på Dundret för 2 personer:
ELSE-MAJ FORSBERG, Kiruna 4: a och 5:a
Rabatter i Björkliden:
GÄRDA JOHANSSON, Morjärv INGRID SANDBERG, Piteå 23 bokpriser till:
Klara Heikkile, Kiruna Sonja Hagström, Gällivare Vivan Lindström. Gällivare Vera Karlsson, Gällivare Signe Blomberg, Boden Maj Sundstedt, Boden Berta Lindbäck, Kalix Sigvard Hansson, Kalix Egon Johansson, Kalix Anna Lundbäck, Kalix Gerda Hult, Kalix Herbert Melander, Piteå Fredrik Nilsson, Piteå Iris Sjöstedt, Piteå Elsa Stenelöv, Piteå Inga Bergstedt, Piteå Henny Jonsson, Piteå John Karlsson, Roknäs Henry Jonsson, Luleå Elsa Fransson, Luleå Goldy Isaksson, Luleå Maj Lövgren, Luleå Milly Granberg, Luleå
Jakt på nya och bättre läkemedel för att klara hjärt- och
kärlsjukdomar
British Heart Foundation, den engelska motsvarighetentillSvenska na tionalföreningen mot hjärt-och lungsjukdomar, anordnade det4:eeuro peiska symposiet över temat ”Recent developments in cardiovascular drugs”. Mötet, som hölls i London, hade ett behagligt omfång, ca 350 deltagare, framför allt från Västeuropa,och var sammanhållet i en sek
tion. Docent Ingemar Cullhed, överläkare, cardiologavdelningen, Aka demiska sjukhuset, Uppsala, rapporterar i Läkartidningen.
Inom i-världen svarar hjärt/kärlsjuk
domar för 50 procent av alla dödsfall, vilket naturligtvis är ett incitament för att söka efter nya och bättre läkemedel.
Sådana kan upptäckas spontant (digi
talis), av en slump (penicillin) eller på grund av planerad forskning (propra
nolol, mexiletin). Chansen att lyckas kliniskt är bara 7/100 och det tar 5—10 år från idé till recept.
Bearbetningar saknades
R Winkle, USA, beskrev erfarenheter från USA. I en kontrollerad undersök
ning på endast nio patienter, växlade man mellan placebo och enkainid, in
travenöst och per os. Han visade några lyckade fall men ingen statistisk bear
betning, och trodde att enkainid kunde bli det bästa arytmimedlet hittills, med få biverkningar och god effekt. Dock kunde man i drygt 10 procent av fallen utlösa arytmier!
Betydande biverkningar
Enligt P Touboul, Frankrike, är amio- daron det mest effektiva antiarytmi- kum som används i Frankrike, men han redogjorde inte för någon form av statistik eller jämförande prövningar.
Preparatet har använts på licens i Sverige. Det har en mycket ovanlig profil såväl farmakodynamiskt som farmakokinetiskt, med en halverings- tid på 30—45 dagar. Det är effektivt i över 90 procent av förmaksarytmier och nodala reentryarytmier, och det bästa medlet vid WPW-syndrom hos barn. Vid kammartakykardi och WPW hos vuxna ansågs ajmalin effek
tivare, vilket onekligen avslöjar de olika terapeutiska traditionerna i Eu
ropa. Amiodaron har betydande bi
verkningar. QT-förlängning och kor- neainlagringar är vanliga vid effektiv koncentration. Mera besvärande är
hudpigmentering, ljuskänslighet, rubb
ningar i färgseendet och påverkan på tyreoideafunktionen. Medlet används i Frankrike även vid angina pectoris.
I Mogensen, Sverige, berörde an
vändandet av olika antiarytmika i olika länder och redovisade dagsläget för tokainid, en lidokainanalog med god peroral absorption.
Angina pectoris
S Taylor, Australien, rekapitulerade dynamiken vid angina pectoris. Vid myokardischemi får man en global funktionsnedsättning, både den systo- liska ejektionen och den diastoliska re- laxationen försämras, vidare får man en regional förändring och perifera cir- kulatoriska reflexer. De terapeutiska principerna relaterades klart och över
skådligt, men utan någon direkt nyhet.
D Redwood, Storbrittannien, påpe
kade att det fortfarande finns få studier avseende jämförelser av koncentration och behandlingseffekt mellan olika långverkande nitropreparat. Det är klart visat att såväl nitroglycerinsalva som långverkande nitropreparat i till
räckliga doser ger såväl god effekt som terapeutisk plasmakoncentration.
Trots högre koncentration fick man inte någon förbättrad effekt av att ge en högre dos isosorbid än 30 mg. Ta- kyfylaxi har inte påvisats, i varje fall inte kliniskt betydelsefullt. Utsätt- ningssyndrom finns beskrivet i nitro- glycerinindustrin.
A Maseri, Storbritannien, behand
lade koronarartärspasm och dess be
handling, men utan nyheter.
Hjärtsvikts behandling
J Cohn, USA, rapporterar om hjärt- sviktsbehandling, med kärlvidgande medel. Hans egen erfarenhet var att
överlevnaden vid kronisk hjärtsvikt var under 50 procent på ett år trots op
timal terapi. En experimentell utgångs
punkt är att efter embolisering till my- okard stiger det perifera motståndet re
lativt sent och samtidigt då även väns
terkammares fyllnadstryck. En del av förklaringen till kronisk svikt, i åt
minstone några fall, kan vara succes
sivt ökat perifert motstånd som leder till ökat vänster kammararbete, sjun
kande flöde och ökande perifert mot
stånd en circulus vitiosus. Hydralazin och isosorbidnitrat har använts länge, inte sällan i kombination. Nyare är prazosin, kaptopril, nitroprussid och minoxidil. Det är svårt att hitta någon parameter där man kan förutse effek
ten, utom för kaptopril där den akuta effekten är korrelerad till reninhalten i plasma.
Bättre livskvalitet
E Sonnenblick, USA, utgick från att användningen av inotropa medel hit
tills varit begränsad av att digitalis har smal terapeutisk bredd, och att kateko- laminer har för mycket biverkningar.
Den verkliga myokardreserven, anta
let fungerande myokardceller, kan vi aldrig mäta. Den kliniska bilden hjärt
svikt är komplicerad, med sekundära adaptiva mekanismer. Nya medel med positiv inotrop effekt provas och Son
nenblick redogjorde för kombinatio
nen av amrinon, som är positivt ino- tropt och perifert vasodilaterande, och hydralazin. I åtta fall fick man god akut effekt, men efter ett år var ingen förbättrad. Hjärtat hade ökat i storlek hos samtliga. Vid plötsligt utsättande av amrinon fick man en snabb funk
tionsnedsättning med lungödem. Även arbetsförmågan steg tillfälligt.
Sonnenblick ansåg att livskvaliteten, men inte livslängden förbättrades av amrinon. D Julian, Storbritannien, rapporterade bekymmer med illamå
ende och arytmier av amrinon.
”Aspirin-trötthet”
T Meade, Storbritannien, drog slutsat
sen att man inte funnit några signifi
kanta effekter av aspirin eller kombi
nation med dipyrimadol. De flesta stu
dier med antikoagulantia har inte visat signifikant effekt men trenden är enty-
dig att det sannolikt finns en vinst i mortaliteten på 10—20 procent. Det råder dock internationellt en stor trött
het inför tanken på nya stora prospek- tiva prövningar med aspirin eller anti- koagulantia. I en holländsk randomi
serad prospektiv studie på 878 patien
ter med antikoagulantiabehandling hade man slumpvis satt ut eller fortsatt behandlingen och fann då en betydligt lägre mortalitet ' och starkt sänkt in
farktfrekvens i gruppen med fortsatt terapi. Indikationerna för behand
lingen var inte enhetliga. Betydelsen av hyperlipidemi diskuterades av B Lewis och M Oliver, Storbritannien. Det finns åtminstone sex kinetiska model
ler för hyperkolesterolemi och terap- min är för närvarande föga selektiv men kan förhoppningsvis förbättras.
Studier över utveckling och eventuell tillbakagång av femoralisarterioskleros har delvis redovisats och studierna fortgår. Även om man vid relativt måttlig kolesterolsänkning fått en sig
nifikant sänkning i infarktinsjuknande har den icke-kardiovaskulära mortali
teten ökat i flera studier.
Detta kan vara slump, men kan också vara kausalt och sammanhänga med vilken kolesterolhalt som behövs i cellmembranet för dess funktion. Det finns populationer med omvänt för
hållande mellan kolesterol och fre
kvensen av koloncancer. Oliver var re
striktiv och menar att man inte skall behandla patienter som redan har ischemisk hjärtsjukdom, utan bara personer med familjär hyperkolestero
lemi och med flera riskfaktorer. Koles
terol bör inte sänkas lägre än till ca 210 mg-procent.
Infarktambulans räddar
Det sista avsnittet vid symposiet avsåg omhändertagandet vid akut hjärtin
farkt. S Holmberg, Sverige, redogjorde för tidig behandling inklusive infarkt
ambulans. Den totala mortaliteten på ett mindre material var 17 procent när transporten skedde med specialambu
lans mot 33 procent när transporten skedde med vanlig ambulans. Ca 15 procent av patienterna som transporte
rades i infarktambulans fick någon medicinsk behandling, oftast petidin och furosemid. Dödligheten var signi
fikant lägre vid transport med infarkt
ambulans. Möjligheten att begränsa infarktstorlek tycks vara liten (A Sel- wyn, Storbritannien). Permanent skada uppträder inom 60 minuter och är efter sex timmar irreversibel. Stu
dier pågår med nitroglycerin intrave
nöst, betablockerare och hyaluronidas.
D Julian, Storbritannien, påpekade att kammarflimmer kan ha skiftande patofysiologi. Det kan ses utan sam
band med infarkt, vid komplicerad el
ler okomplicerad infarkt, tidigt eller sent i infarktförloppet. Varningsaryt-
mier varnar ofta inte. I en serie på 1066 akuta infarkter utvecklade 49 primärt kammarflimmer men härav kunde man endast hos 17 utesluta in
verkan av läkemedel. Möjligen kan ti
diga vES,R-på-T ha betydelse. Inget talar för att disopyramid, mexiletin el
ler tokainid har några fördelar framför lignokain. Julian trodde att betablocke
rare sannolikt har effekt på långtids
prognosen men att invändningar kan riktas mot alla studier, och att man bör försöka urskilja speciella riskgrupper.
Han påpekade det anmärkningsvärda i att av 350 opererade i den europeiska
studien över koronakirurgi ingen hade avlidit i plötslig död under de närmaste fem följande åren.
Till sist diskuterade P Hugenholtz, Holland, patienter med icke-stabil ang
ina pectoris, som svarade för 6-7 proc
ent av intagningarna till hjärtinfarkt
avdelning. I en studie hade 70 av 118 patienter fortfarande symtom efter åtta timmars sedvanlig behandling. Resul
taten hos dessa 70 var likvärdiga om de akut koronaopererades eller be
handlades med aortaballongpump; 41 av 42 fall stabiliserades efter ballong
pump.
Tobaksmöte: Hälso- och sjukvård nyckelmiljö i kampen
Hälso- och sjukvården samt folkrörelserna har i dag huvudansvaret för att driva tobaksfrågan i vårt land, framhöll förbundsordförande Kjell E Johansson vid Svenska frisksportförbundets tobaksmöte på Foresta i Lidingö. Distriktsöverlä- kare Hans-Olof Nylén, Östersund refererar.
De senaste årens utveckling visar att tobaksvanorna ute i befolkningen går att påverka, och Kjell E Johansson hävdade att man i det fortsatta arbetet skall inrikta sig på att förändra värde
ringar och attityder jämsides med för
medling av medicinska basfakta.
I tobaksmötet deltog representanter för hälso- och sjukvården, ideella orga
nisationer, idrottsrörelsen och Hem och Skola bl .a. Medarrangörer var försäkringsbolaget Ansvar och social
styrelsen. I föreläsningsform och i se
minarier berördes metoder för opi
nionsbildning, rökavvänjning, hälso- och sjukvårdens roll, arbetsmiljöas
pekter, barn och rökning samt tobaks- industrins internationella inflytande.
Passiv rökning
Den passiva rökningens inverkan på lungfunktionen hos icke rökare redo
visades av Gunnar Bylin. Han refere
rade även Hirayamas undersökning från Japan som påvisat en ökad lung
cancerförekomst hos icke rökande kvinnor vilka sammanbott med storrö
kande män.
Den röksvaga cigarretten en bluff!
Professor Eric Carlens berörde det för
såtliga resonemang som legat till
grund för lanserandet av den röksvaga cigarretten. De retande gasernas effekt på ciliefunktionen har icke minskat trots en sänkning av tjär- och nikotin
halterna. Därmed kan man icke för
vänta sig att dessa cigarretter skulle vara mindre skadliga än sina föregång
are.
Metoder i tobakskampen
— Målsättningen i det fortsatta arbetet blir att förebygga rökdebuten, ändra rökbeteendet, skapa rökfria miljöer samt skapa en allmänt röknegativ opi
nion, framhöll NTS-direktören Lars Ramström. Han betonade också att ar
betet inte får avmattas trots att vi kan skönja en minskning av andelen dag
ligrökare samt att tobakskonsumtio- nen har sjunkit de senaste åren.
Lagförslag till våren?
Riksdagsman Gabriel Romanus redo
gjorde avslutningsvis för de tre tobaks- utredningarnas öden. Han beklagade också att han ej kunnat driva frågan hårdare som ansvarigt statsråd i tidi
gare regering. Eventuellt kan man för
vänta sig en proposition från rege
ringen denna vår som grundar sig på det senaste utredningsförslaget. Det är dock ännu ovisst om lagförslaget om rökfria miljöer kommer att läggas fram. I varje fall lovade han att han skulle verka för att även detta framför
des till riksdagen.
Trots den opinionssvängning som skett i tobaksfrågan bland allmänheten förefaller politikerna fortfarande vara tveksamma till en klar och entydig markering. Skall ett valår bidra till en ytterligare försening?
Som vanligt har vi åtskilligt att rapportera under den här rubriken.
Malmöhus länsCO har 40-årsjubilerat. Inbjudna var bland många an dra Bo Martinsson och TordAxlesson till Landskrona Folkets Hus,där drygt 300 medlemmar från hela länet samlades under kvällen.
Tord Axelsson deltog i sammanträde med HCK:S arbetsutskott på HCK- kansliet i slutet av mars. Det beslöts bl a att AU skall uppvakta riksdagens socialutskott angående förslaget om in
förande av karensdagar i sjukförsäk
ringen och vad det kan betyda för handikappade människor. Beträffande bokslutet för 1981 informerades om att underskottet stannar vid ca 90 000 kr mot tidigare beräknat 200 000:— kr.
För 1982 är budgeten beräknad att ge ett underskott på ca 2,3 milj kr som skall täckas av medel som söks i sär
skild ordning. (Från fonder samt medel för särskilda projekt). En arbetsgrupp tillsattes som skall utreda och komma med förslag om hur man skall skaffa medel förutom statsanslaget till HCK:S verksamhet. Man söker nu statsbidrag med 5 milj. Ur flerhandikappanslaget söker man över 1 milj för att kunna fortsätta att arbeta med vård- och pati
entfrågor, särskild utbildning kring den nya hälso- och sjukvårdslagen, för att följa upp SCB-rapporten — ”Handi
kappad Delaktig Jämlik?” och Social
tjänsten och flerhandikappade. Man rapporterade att det rådgivande repre- sentantskapsmötet i Linköping varit
bra och att stort intresse visats den estraddebatt där de fem riksdagsparti
erna deltog.
Under augusti månad kommer på Mariebergs folkhögskola att anordnas en del centrala kurser av HCK, bl a vi
dareutbildning av informatörer. HCK har fått inbjudan att delta i den statliga utredningen om införandet av s k ”ar- betsförmedlingskontrakt” Håkan Ce- der på HCK utsågs till representant.
Förslag till förändring i kansliorga
nisationen på HCK fastställdes och skall bli föremål för MBL-förhand- lingar med personalen.
Aktivt i Västerbotten
Lördagen den 20 mars 1982 höll Cen
tralföreningen för hjärt- och lungsjuka i Västerbotten sitt årsmöte i Lycksele.
Vid mötet deltog samtliga lokalföre
ningar med sina ombud. Till ordfö
rande för årsmötet utsågs Tord Axels
son. Verksamhetsberättelsen som god
kändes visade på en mycket omfat
tande verksamhet med en mängd av aktiviteter.
Medlemsantalet i länet har ökat med 199 st under året och är nu uppe i 1 519 st. Såväl CO som lokalförening
Nya hedersmedlemmar i RHL erhöll Hedersmärket vid Malmöhus läns CO:s 40- årsjubileum i Landskrona. Folke Weimark, Clara Westerdahl, Gunnar Karlsson och Tore Leijon, ordföranden i respektive Helsingborgs, Eslövs, Lunds och Mal
mös lokalföreningar flankerade av t v förbundsordföranden Bo MArtinsson, CO.s ordf. Evert Mathiasson och längst t h förbundssekreterare Tord Axelsson.
arna har arrangerat kurser och konfe
renser. Alla lokalföreningarna har un
der året ordnat Hjärtats Dag och in
tresset och uppslutningen kring dessa har varit stort.
I länet har man lyckats att få lands
tinget att stödja informationsverksam
heten för hjärtsjuka i enlighet med RHL:s Kopparbergsmetod, och man räknar med att komma igång med stu
diecirklar till hösten på olika platser.
Kassaberättelsen balanserade på 230 000 kr och en budget fastställdes som beräknades till 217 000:— kr. För att klara detta räknar föreningen med ett landstingsanslag på 23 000:— men den stora inkomstposten är gåvor och bidrag från andra håll.
Styrelsen omvaldes i sin helhet och ordförande är alltså fortfarande Martin Andersson i Lycksele. Planerna för den framtida verksamheten godkändes och det innebär bl a en mycket omfat
tande studie- och kursverksamhet samt även HD-arrangemang runt om i länet.
Vid ett sammanträde med ABF:s förbundsstyrelse som hölls i förbun
dets nya lokaler på Torsgatan i Stock
holm informerades om att verksamhe
ten enligt insamlade rapporter visar på en nedgång av studiecirkelverksamhe
ten på 17,7 % mot föregående studieår.
Alltså en uppgång mot vad prog
noserna visade tidigare. Nedgången beror till stor del på att cirklar för språk för invandrare gått ner väldigt kraftigt, men även annan cirkelverk
samhet har minskat.
När det gäller studier om datapoliti
ken så kommer ej att anordnas så många cirklar som tidigare planerats, då statsbidraget till sådana studier sku
rits ner ordentligt mot vad som utlova
des under förarbetet. ABF har tecknat revisionsavtal för hela rörelsen med Björells revisionsbyrå. Detta för att få till stånd en gemensam bokförings- och revisionsordning. Vid ABF:s 70- årsjubileum kommer tyngdpunkten att läggas på arrangemang i november på Brunnsviks folkhögskola.
Malmöhus läns CO 40-årsjubilerade Tord Axelsson var tillsammans med förbundsordföranden Bo Martinsson inbjuden att representera RHL vid Malmöhus läns centralorganisation för hjärt- och lungsjukas 40-årsjubileum, som hölls i Landskrona Folkets hus.
Drygt 300 medlemmar från hela lä
net samlades under kvällen till firandet
av centralorganisationen. Lokalföre
ningarna uppvaktade med penninggå
vor som skall användas för inköp av ett piano till Svanholmens Vilohem.
ABF och HCK i länet överlämnade varsin tavla, den socialdemokratiska gruppen i landstinget genom lands
tingsrådet Bertil Göransson en gåva.
Centralorganisationerna i Blekinge och Kristianstads län bidrog med gå
vor. Vår broderorganisation i Dan
mark, Boserup Minde, kom med en gåva som överlämnades av dess för
bundsordförande Börge Nielsen.
RHL:s gåva bestod traditionsenligt av RHL-standaret som Bo Martinsson lämnade till CO:s ordf. Evert Mathias- son.
Bo framhöll i sitt tal vid middagen att Malmöhus läns Co var en av de or
ganisationer inom vår rörelse som har uträttat så många värdefulla saker för de hjärt- och lungsjuka, särskilt fram
höll han verksamheten vid Svanhol
mens Vilohem och hjärtgymnastiken som utvecklats mellan föreningarna och Malmö allmänna sjukhus. Det se
nare intygades av docent Bengt W Jo
hansson som talade om det fina samar
bete som förekommer mellan Centra
lorganisationen och sjukhuset. Bo Martinsson utdelade RHL:s heders- märke till Clara Westerdahl ordf, i Es- lövs-föreningen, Gunnar Karlsson ordf, i lokalföreningen, Folke Wei- mark ordf, i Helsingborg och till den gamle kämpen Tore Leijon från Malmö.
Efter en smaklig måltid bjöds på dans och underhållning. Ebba Krook från Helsingborg kom med sin barn- och ungdomsgrupp och visade ett verkligt förnämligt program. Gruppen bestod av flickor i åldern 3—12 år. De rev ner stormande applåder. Vilken succé!
En regionskurs för EFGH-länen öppnades av Stig Karlsson, represen
tant för CO i värdlänet Kronoberg.
Varje länsrepresentant presenterade därefter situationen inom lungsjukvår
den i respektive län. Diskussion följde, främst kring hur man skall komma åt problemen och kunna gå vidare. Ar
betsmarknadssituationen i de olika lä
nen diskuterades också. Stellan Nils
son, tjänsteman vid Stockholms kom
mun, presenterade den nya social
tjänstlagen. Dagen avslutades med en fortsatt diskussion kring lungsjukvår
den och man kom fram till följande problemområden, som man skulle för
söka åtgärda till nästa regionskurs 1) Få ett förtroendefullt samarbete med lungläkare och övrig sjukvårdsperso
nal, då främst med distriktsläkarna 2) Sprida bättre information om RHL och om de olika lungsjukdomarna 3) Etablera kontakt med de olika poli
tiska partierna och höra hur de ställer sig till lungsjukvården inom respektive län. Bo Månsson redogjorde tillsam
mans med Sven Widegren för förut
sättningarna för grupparbetet kring avsnittet ”Bostäder" i målsättnings- programmet.
ökat inflytande
Förhandlingarna vid Svenska Sjuk
husföreningens årsmöte leddes av f d landshövdingen Bengt Olsson, rappor
terar Bo Månsson. Därefter inledde de
partementsrådet Lars Hultstrand, soc.dep, diskussionen kring det nya förslaget till Hälso- och sjukvårdslag.
Rut Kärnek, landstingsförbundet, be
tonade i sitt anförande vikten att det demokratiska inflytandet inom hälso- och sjukvården ökas. Barbro Wester- holm, socialstyrelsen, koncentrerade sig på §§18 och 19 — tillsynen över hälso- och sjukvården. Både Marga
retha Svensson, SKAF och Ulrica Croné, SHSTF tog upp personalfrågor och vilka konsekvenser den nya lagen eventuellt kan få. Bo Hjern, läkarför
bundet var siste talare och han tog upp frågan om det medicinska ledningsan
svaret. Diskussionen avslutades med en paneldebatt, där även åhörarna hade möjlighet att ställa frågor.
HCK:s rådgivande represen- tantskapsmöte
öppnades av K-G Sundmar, värdkom
mitténs ordförande, varefter ordet gick till Bengt Lindqvist, HCK:s ordf., som framför allt talade om vilka effekter re
geringens nedskärningar får för handi
kappade.
Rolf Utberg, HCK:s kanslichef fun
gerade som samtalsledare kring temat
"Patienterna — Handikapp — Val"
med en panel bestående av riksdags
man Rune Gustavsson (c), riksdags
man Gabriel Romanus (fp), riksdags
man Blenda Littmark (m), landstings
rådet Curt Hägglund (s) och sekrete
rare Per-Olof Bengtsson (vpk).
Efter paneldiskussionen presente
rade Folke Eriksson, HCK:s nya stad
geförslag samt HCK:s jubileumskam- panj. Ett kort grupparbete kring det nya stadgeförslaget förekom.
Helena Frykstrand, HCK:s Le v.
ordf., presenterade vissa riktlinjer för HCK:s princip- och handlingspro
gram. Ett kort grupparbete föregick re
dovisningen. Rolf Utberg gav därefter aktuell information från Riks-HCK.
"Vård-, patient- och rehabiliteringsfrå
gor" var ett tema som inleddes av Alf G Ericsson och av Anders Levander SHR som gav en kort information om det nya förslaget till hälso- och sjuk
vårdslag.
Därefter var det tid för anföranden om HSL av statsrådet Karin Ahrland, soc.dep, landstingsrådet Bertil Görans
son, landstingsförbundet och av Bengt Lindqvist, HCK.
Fullspäckat program
Eskilstuna föreningsordförande, Arne Lundh kunde hälsa 36 deltagare från de fyra länen välkomna till Eskilstuna.
Programmet var fullspäckat och det inleddes med att docent Erland Senner från medicinska kliniken vid Eskils
tuna lasarett talade om hjärtsjukdomar och rehabilitering av infarktpatienter. I sitt anförande berömde han RHL för de initiativ man tagit i motionsfrågor, hjärtrehabilitering samt den informa
tionsverksamhet RHL bedriver.
Socialchefen i Eskilstuna, Mats Forsberg, informerade om socialtjäns
tlagen på ett mycket bra sätt. Hans föredrag följdes av en livlig frågestund.
Florence Persson från ABF redogjorde för studier och möjligheterna till stöd från ABF samt om samarbetet när det gäller att genomföra Kopparbergspro- jektet. Hennes del av information vid kursen uppfattades mycket positivt av deltagarna då hon mer gick in på att tala om samarbete än malande om olika regler för bidrag m m.
Både Tonie Andersson och Tord Axelsson var överens om att det var en av de bättre regionkonferenserna och deltagarna uttalade också att de var nöjda med konferensen som också in
nehöll inslag av trevliga avkopplings- möjligheter. Värdlänet hade gjort en bra konferens var slutsatsen.
En dansgrupp av flickor gjorde stor succé i Malmö.
