ROSTRATT FOR

ROSTRATT FOR KVINNOR

Tidning utgiven ^av

for kvinnans politiska rösträtt.

MOTTO: Vi kunna aldrig göra ^så mycket f ö r en stor sak som en stor sak kan göra f ö r ^oss.

I ARG. STOCKHOLM, 1 M A J 1912. N:o 5 .

RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR

utkommer den 1 och 15 i var månad Redaktör : ELISUETH KREY.

Träffa6 onsdag och lördag kl.

Redaktion och Expedition : 6 Lästmakaregatan 1

Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.

Rikstel. Norr 600. Allm. tel. Brunkeb. 944 Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.

Rikstel. NOR 585. Allm. tel. 20968.

9 f. m.-7 e. m.

Pris for 1912 75 öre.

tidningens expedition.

annonlier och årsannonser rabatt.

Rikstel. 456. Allm. tel. 604.

9 f. m.-7 e. m.

4-9'e 5 .

Distribuering i Stockholm :

Prenumeration genom posten

För Utlandet 1 krona 75 Öre i postanvisning till Annonspris: 20 öre per millimeterhöjd, störrc

Lösnummer 5 öre.

Ställningen.

Det är nu sex år sedan riksdagen i l h n c i p godkände kravet på politisk rösträtt för kvinnor, d å båda k a m r a r n a efter konstitutionsutskottets tillstyrkan lieslöto en skrivelse till regeringen med begäran om utredning och a v densani-

iiia föranlett förslag angående rösträtt för kvinnor. Första kanimareii biträd- de beslutet ined 9 rösters majoritet, Andra kammaren nied 27. Sedan dess bar A n d r a kammaren t v å gånger anta- g i t förslag om rösträtt för kvinnor 1909 u t a n votering och 1911 iiied 120 röster mot 92, medan F ö r s t a kaninia- ren ined förebärande a v huvudsakligen f y r a skäl ställt s i g avvisande mot de framlagda förslagen - kiinsloskäleri,

soiii naturligt är, h ä r i icke inberäknade.

E n granskning a v de f y r a huvudskä- len för r e n t avslag eller e t t uppskjutan- de på obestärnd tid a v frågans lösning, visar att dessa nu ä r o brakta u r värl- den.

Den första a v irivändniiigariia hette:

wäiinens rösträttsfråga måste lösas först. Detta skedde år 1907.

Deii a n d r a invändningen "vi niåste först avvakta resultatet a v den igång- satta utredniiigen" kan icke heller längre åberopas, då den till professor Jteuterskiöld anförtrodda delen a v iit- redningen förelåg färdig redan i inars förlidet år, och den andra, den sista de- len överlämnades till riksdagen i niars iletta år. Båda dessa utredningar ha- de igångsatts av den Lindnianska rege- ringen, vars chef öppet förklarat, att några vidare utredningar fråii dess sida icke skulle ifrågasättas.

Det tredje skälet f ö r avslag att "en

s i viktig reform måste föreslås geiiorii regeringspropositioii" röjdes ur vägen den 2 april 1912.

A t e i s t å r det fjärde, det sista skiilet, att "inan först borde få erfarenhet a v verkningarna av den utvitlgacle röst- rätten f ö r inän". Resultatet fraingick

~~~~

Jöaköpings-Magasinet

Etabl. 1873. Regeringsgatan 45. A. T. 5541.

Parfym- ouh Ramaffär,

ag måste erkänna, att då jag ser denna överlägsna

@!

a v valeii till Andra kaniiiiaren liösteii 1911 och visar en överväldigande iriajo- ritet a v de partier, vilka satt politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor på sitt program.

Visserligen finnas även rent priiici- piella motståndare till f r å g a n orii röst- rätt för kvinnor, men dessa, soin voro i minoritet redan 1906, torde, med den sanimansättning Första kanimaren ef- ter upplösningen erhållit, knappast kunna diktera kaniniareris beslut.

De skiil, vilka i realiteten torde 1- 10111-

nia att bli avgörande vid frågans be- handling i riksdagen, iiro nog de rent partipolitiska. Anhängare och inot- ståndare skiljas numera iiiistan uteslu- tande genom partigränserna, och hö- gern såsoni parti gör numera lika liten hemlighet a v sitt riiotstånd mot kviiino- iösträtten som vänstern a v sitt stöcl- jande a v deiisaiiirna, on1 ock högern så-

som förmildrande omständighet ofta visar på det faktum, a t t det finns inånga enskilda högermän, som iiro aii- liiiiigare a v saken.

Xedaii vid röstrattsdebatten i Första kaniinaren 1908 yttrade dåvarande ord- föranden i koiistitutionsutsliottet pro- fessor Blomberg: " J a g inser iiven f u l l väl, att v å r a rösträttsivrandc kvinnor, som under senare år så liraftigt samlat sig för a t t arbeta för utvecklingen av dessa strävanden och vilkas leder dlir- under så s t a r k t tillväxt, - - dessa kvinnor, soni nu kiinna sig vii1 rustade och ägnade att ta del i det politiska ar- betet, r ä k n a som förlorat varje år, som går, innan de f å till fosterlandets g a g n utnyttja sin intelligens, sina insikter och sina samlade erfarenheter, och de vilja därför s å fort som möjligt 8öi.a sina varina religiösa, hiinianitära ocli iiationella intressen gällande."

C O N STAN C E M A L M S T R b M R A I - It B O i i ~ i F F A i i rami rikhaltigt lager af Toilettartiklar

f. d. A. E. Schuidheis - ^Firman grundad 1794

23 Regeringsgatan 21 73 C Drottninggatan 73 C

Allm. Tel. 11241 Aiim, Tel. 10539

Kviiinoröstriittens kände anhängare justitierådet Trygger yttrade vid sam- nia tillfälle:

"Enligt niin iiiening böra vi redan

1111 g i v a e t t otvetydigt bevis på, att vi värdera kvinnans insats i samhällsli- vet, även det politiska. Vi böra i g ä r - ning erkänna, att inåiiga viktiga socia- la och ekoiioniiska spöisniål - a v vil- l a e n del rent a v uteslutande beröra kvinnan - erhålla e n bättre utredning och en lyckligare lösning, oni kvinnor- na så att säga officiellt inbjudas att dgri uttala s i n mening."

F ö r det faktum att kviiiiioröstriitten r:.k ci n a r enskilda anhängare iiioiii hö- gern ä r icke heller liögerpressen blind.

Sålunda säges i e n ledande artikel i det inoderatkonservativa Lunds Dag- Glad:

"Det ä r sålunda orätt, då det fråii viiiisterhåll förklaras, att det moderata.

partiet iir motståndare till kvinnans röstriitt, a t t partiet vill hålla kvinnor- na tillbaka, beröva dem deras oföryt- terliga rättigheter o. ö. 17. Detta kan iiog siigas oni e n del moderata inän

- _ _ ^" och vidare siiger sariiiiia tid- iiing: "Kvinnorösträttsfrågan lär nog icke kiinna nier ä n på sin höjd upp- skjntas en relativt kort tid, och det moderata partiets flertal torde icke va- r a siniiadt att göra motstårid endast för dettas egen skull,"

Till och nied i en ledande cirkulär- artikel, son1 införts i ett stort antal l-tögertidningar i lantfsorteii och soin ualurligtvis i övrigt ställer 5ig avvi- saiide till regeringsförslaget, finner nian e f t e r ett erkaniiande av 'att "At- -killiga frainstående hiigeriniin i rilrs- lagen - -- - g j o r t s i g till danicrnas riddare", ett yttrande sådant som detta:

"justitieministern i den Lindmanska

4STRID AHLSTRdM & C:o

MODEAFFÄR

18 Norrmalrnstorg 18 (åt Smålandsgatan) A l i m . Telefon 155 80.

Meddelaktighet och

medaasvarighet,

Eckle'ciastiliiniiiistern bemöter lir Lindman.

Söndagen den 21 april talade ecklesia- stikministern d : r F r i d t j u v Berg på ett a v omkring 500 personer besökt möte i Kalmar på 5a1nma ställe d ä r omkring en månad tidigare f. d. statsministern Lindman d r o g i härnad mot den kvinn- liga rösträtten. Ecklesiastikministerns anförande blev ett uttömmande bemö- tande a v hi- Lindmans tal och en drli- pande kritik a v den hållningslöshet, sorn högern såsom parti intagit till det kvinnliga rösträttskravet. Utrymmet tillåter oss t y v ä r r icke att h a r anföra iilera ä n en bråkdel a v det till kvinno- rösträttens förmån så t u n g t vägande ocli logiskt bindande föredraget, v a r s huvudinnehåll Ban sammanfattas i or- den: ingen niakt u t a n ansvar.

För min personliga del, yttrar dr. Berg, har jag varit klar med frågan rör mer ä n

?n mansålder sedan, och lika litet som jag har något nöje av att debattera frågan tiiiruvida 2x2 är 4 eller 3, lika litet till- talar det mig att rent principiellt be- handla frågan huruvida kvinnorna böra eihålla fulla medborgerliga rättigheter eller fortfarande vara utestängda från ansvarigt 3eltagande i det politiska livet. Jag säger med flit: ansvarigt deltagande. Det är niiniligen en sak som högerns män vid tal om denna sak ständigt glömma, nämligen stt kvinnorna icke kunna utestängas från jeltagande i de politiska striderna och där- för ej heller äro utestängda därifrån. När h r Lindman stod här i Kalmar och "inför landstingsmannavalen" talade mot den kvinnliga rösträtten, så manade han i själ- ra verket sina kvinnliga åhörare att an- vända den faktiska politiska rösträtt soin l e för närvarande äga till Första kamma- ren på så sätt att de icke måtte kunna I% rösträtt även till Andra kammaren. Som var och en vet, förhåller det sig j u ock&

3 % att kvinnor, icke minst högerkvinnor

Ich kanske framför alit just sådana kvin- regeringen h a r onekligen genom sina attalanden i 1907 Ars rösträttsproposi- tion ställt sig så välvilligt till de n y a kraven, a t t h a n torde få litet s v å r t att tipptriida såsom e n principiell motståii- i a r e till dem."

Vad slutligen beträffar den f r å n hö- :.erhåll framhävda farhågan a v e n rubbning i partiernas jämviktsläge jåsoni en följd a v kvinnorösträtten, så.

mrde j u de slutsatser, som högerrege- ringens rösträttsutredning i detta av- seende kommit till, verka lugnande.

Förslaget om röstning genom fulI- iiiakt f ö r a k t a m a k a r bör dessutom, så- som vi redan förut framhållit, bryta Iddeii a v detta argument.

F ö r v a r och en som ser någorlunda d a r t i frågan, torde ohållbarheten a v iiotståndarrias positioner f r a m s t å nied i11 önskvärd tydlighet. Det fordras i ijiilva verket endast stödet a v 12 ti 14 iögerrnän i F ö r s t a kammaren, för att Frågan skall gå igenom redan i år.

skall icke F ö r s t a kainmarhögern kuii-

?a framvisa så många rättfärdiga?

LAGERSONS

SKOMAGiASIN

Jakobsgatan 18

-

nor, som bekämpa det liberala förslaget on kvinnlig röstriitt, själva med liv och liis kasta sig i n i de politiska stridigheterna hielm, tidningsartiklar, bland a n n a t mo kvinnornas inkastande i partipolitiken a n d r a äro vid valtillfällena synnerligen ni tiska nied a t t värva röster och fullrnakte~

samt a t t iitfärda upprop till sit.t partis för mån o. s. v. J a , r ä t t ofta händer det til och med a t t kvinnor inom själva riksdager bereda sig tillfälle att offentligen gripa ii i förhandlingarna, framför allt i sådan:

frågor d ä r kampens vågor gå särskilt höga Under de 2% år j a g varit ledamot a v Andr:

kammaren h a r det sällan h ä n t a t t talman iien måst bruka klubban, men då det h ä n h a r det så gott som alltid varit mot applå derande damer på läktaren. Rätta förhål landet torde i själva verket v a r a a t t kvin norna redan nu t a en ganska livlig del de politiska striderna, detta icke blott pi vänstersidan, u t a n lika mycket, on1 e j änni mera, på hiigersidan.

Nu torde möjligen någon vilja invända' J a , men om så är, vartill behöves då val.

rätten även till Andra kammaren saiiit val.

barheten till båda kamrarna? Vartill skolc de t j ä n a , n ä r kvinnorna i alla fall redan ha r ä t t att utöva politiskt inflytande och i vidsträckt omfattning även utöva den4 Svaret är för oss liberala mycket enkelt Enligt vår åsikt är det icke r ä t t och siini a t t kvinnorna uppfatta det politiska livel såsom e t t pikant skådespel eller ett spän- nande intrigstycke, i vilket de visserligen kunna ingripa, men för vilket de detta oak- t a t aldrig h a något ansvar. Vår grundsats iir a t t ingen medborgare eller niedborgar- irina skall ha makt som icke tillika liar an- svar. Meddelaktighet och niedaiisrarighet skola h ä r som eljest följas åt.

!

1 Somliga skriva. såsom friherrinnan Åker

Kvinnorösträtten och n ~ j k t e ~ h e t s s a - lien. Vid ett stort politiskt niöte i Hjo:

iitlyst a\- Frisinnade landsföreningens lokalavdelning diirstädes, yttrade re- daktör A41kiiian från Göteborg i en längre vidräkning nied högern för dess taktiksvängningar a t t

"en frontförändring försiggått inom hö- gern f r å n förliden sommars kampanj; då framhölls att religionen och näringarna vor0 i fara, men i stället för frågorna om Ciid och Mammon hade högern nu vänt sin uppmärksamhet till den kriniiliga rösträtten och försvaret. Den kvinnliga rösträtten hade även högern pS sin tid e j visat sig avog emot, nien ett omslag hade skett efter resultatet om förbudsoinröstningen 1910 bli- vit känt. Omfattningen a v det kvinnliga deltagandet i denna hade gjort a t t högern ansett sig böra t a g a front mot kvinnans po- litiska rösträtt. - - - - - - - - - -

En bok om en personlighet,

Lily Brauns Memoiren einer Sozialistin.

Av Elisabeth Iireij.

II.

V i leva genom människorna, l å t oss leva för människorna, sådan v a r den maxim, soni Alix r o n Glyzcinski tog i arv a r sin nian och som hon heredde s i g a t t efterleva.

Kort efter mannens död reste hon som de- legerad till en stor livinnokongress i Lon- don och mottog d a r s t a r k a livsavgörande intryck. Två saker stå i förgrunden från denna resa: samrnaiikomsterna i Fabian So- ciety, d ä r Bernhard Shaw förkunnade kät- terier om socialismen och ett besök i Lon- dons slums. S h a n s högförrädiska förknn- nelse, a t t det är de revolterande borgar- na, som föra socialismen franiåt, a t t ar- betarklassens befrielse icke är ett verk a v arbetarklassen själv, ligger och gror i hen- ne och skjuter upp långt senare i hennes liv, då hon s t å r inför viktiga beslut. Hon återvänder till Berlin styrkt i sin föresats att gå in som medlem i det socialdemokra- tiska partiet. Hon känner sig kallad a t t uträtta stora t i n g med detta partis hjälp och hennes fantasi, som alltid är på språng, kastar sig över de socialistiska framtidsut-

I Feiijzcpslatset.

M ö t e t -i Stockholm.

Icke ens kvinnornas argaste fiende kunna göra gällande a t t de i sin kam]

haft den hjälp och det stöd, soni till äventyrs kunna ligga i de flygande i'a norna och de klingande spelen. I röst rättsarmen iir till och rned generalei soldat och arbetar som sådan - de veta bäst vi stockholmskor soin i nat tens sena timmar på väg från arbetl eller nöjen passerat upplysta "röst rättsfönster", soin likt ensainrna och se na stjärnor varsla om den koniniandi dagen. Våra hjärtan ha rörts och vå tacksamhet givits inför sådana sen brinnande arbetslaiiipor. Hittills ha di fått ersätta en inera festlig eklärering Vid kongressen var det j u litet a n norlunda - nien vi veta j u själva at det endast var återskenet f r å n alla rå r a många arbetstimniars lampor son åstadkommit det vackra resultatet.

Emellertid ha vi nuniera Btiiiinstonc en dag att peka på då vår rösträttssa!

varit omgiven a v härlighet och fest Det var i Stockholni söndagen den l a april. Slockholmsförenirigen höll of fentligt opinionsmöte i Fenixpalatse för att stödja propositionen och för at antaga den resolutioii soni ä r känd lan det över.

Sällan har väl en förväntansfull ock glad publik fått samlas i en vackrart niöteslokal. Solljuset silade som gulc geiioin det färgade glastaket högt övei

\ å r a huvuden, ströiiiniade ned iivei läktarnas ljusa trävirke och fann blom nior och griiiit a t t gnistra och leka niec runt pelarnas ointag och franinie vic talarstolen - från läktarna Iiiingdc flaggorna raka och tunga i hlåtl ocl guld, och uppe på estraden strålade der uppgående solen på alliansens Faner -- sannerligen, värdinnoriia kunde var2 nöjda - de hade anordnat en vacker yttre ram kring det ståtligaste mött len svenska rörelsen hittills haft at1

II registrera.

Med statsministern i spetsen hade iäniligen flertalet inedleininar av lan- lets regering infunnit sig, och bland len fulltaliga publiken i den stora sa-

en syntes ett mycket stort antal riks- lagsniii n.

Talen ha redan blivit återgivna i hela len svenska pressen. Anna Lindhagen jppnade mötet och gav ordet åt Anna

3einrich Brandt tillsammans skola nämnas ,om rörelsens ledare. D:r Heinrich Brandt ir en a v redaktörcriia för Vorwiirts och iigirare a v en socialistisk tidskrift "Die ieiie Gesellschaft". Alix von Glyzcinsky blir lans malia, sedan h a n för hennes skull skilt i g f r å n sin fru, och ser med förvåning, a t t leras aldenskap franikallar skandal inom iartiet, det hade hon icke trott de frigjorda ocialdemokraterna om. Överhuvud taget

ir det e t t utmärkande d r a g hos denna unga isomvända entusiast, att hon överskattar nänniskorna. Allt det småsinne, det kotte- iräsen och den avundsjuka, som möter ienne hos partikamraterna, kan iclie nedslå.

iennes mod. Hon förlorar visserligen sina llusioner, då det gäller dc socialdemokra- iska kämparnas personer, men iden s t å r i n det sista liha hög och oförstörbar över triden.

Vad "Memoiren einer Sozialistin" ger oss il1 livs a v tysli inre politik under de två.

enaste årtiondena, ni& hkr alldeles lämnas ir räkningen, kejsarens tal, klasslagarna iiför riksdagen och ralkampens hetta be- andlas h a r pS många sidor och äger nog i t t intresse liksom de raskt gjorda små- kisserna a v Bebel och Liebknecht, a v U'an-

a Orbin, den socialdemokratiska ledarin- an och de mindre stjärnorna, som omge ennc. Men Alix Brandts personlighet fyl-

J r boken och skjuter allt a n n a t åt sidan.

Man ser henne soni talarinnan, vilken med i n känslostkmning behärskar folkförsam-

Mot och för.

E t t ncötc i U p p s a l a .

Det ä r e n känd sak, a t t n ä r e n frågi eller en rörelse, om vilken meningarna äri delade, börjar nalkas sin lösning, d å slute sig oppositionen sainnian Pör a t t lägga s:

iiiitnga stenar som inöjligt. på. den sistr vägsträclian.

E n sådan sten på vägen mot mAlet: röst rätt för Sveriges kvinnor, skulle det möti vara, till vilket ett antal damer a v f r a m skjuten sainhällsställriing i Lppsala inbju dit dem, som e j ansågo, a t t de skäl, son frainförts för den livinnliga rösträtten, VO

ro tillräckligt uttöinmandr.

Mötct, som v a r till trängsel besökt a v så väl anhängare som motståndare till kvin naris politiska rösträtt, hade e j mindre är 5 inledarinnor. vilka v a r och e n f r å n sir

~ l i i p i i n k t g a v e t t nekande svar p å de båd:

frågorna: "Behöva kvinnorna den politi ska rösträtten?" och "Behöver samhälle kvinnans politiska rösträtt?"

Huvudtalare v a r f r u Anna Söderblom vilken såg saken uteslutande f r å n den lyck liga makans och moderns synpunkt, frår k r a s synpunlit, "som stodo djupast inne livet". Rösträttskviriiiornas framtidsper siiektiv v a r enligt hennes påstående "et idealsamhälle, d ä r välmående h e r r a r oct larner gingo oniliring rned v a r sitt barn ock var sin röstsedel i handen".

Den a n d r a talarinnan, fröken Eneroth iippräknade alla de gamla välkända höger.

,kälen mot kvinnans rösträtt och slutadc ,iied att frainh8lla, a t t kvinnan j u redar iade et,t oriiråde, där hon kunde verlia ock Whitlock, soin talade om K. P. R. soni :tt led i all inodern och demokratisk lolitik. F r u Montelius rekapituleradc l*örelsens utveckling och historia, f r u 4gda Ostlund förde nied talang de so- :ialdernokratiska kvinnornas talaii, ocli l:r Gulli Petrini, soin alltid höjer an- lakten vart hon kommer, gjorde så iven här. Och regering och folk applå- lerade under och efter talen, och röst-

*ättskvinnornas hjärtan fröjdades och loppades, och till och nied för de mest Iessiiriistiska riiå det ha legat nära till iaiids a t t tänka tio år tillbaka i tiden

- då en liten hop kvinnor, endast igande en fast förtröstan, sammanslöto i g på en blygsani lokal icke Iångt från 7enixpalatset för att söka verka för nedborgarrätt för Sveriges kvinnor!

Gwen.

ingar. Där lever och blomstrar en sida a v iennes väsen, hon öser ut a v sitt medlidan- le med massorna, a v sin frihetskärlek, sitt lat till förtryck, hon spelar på sina åhö- ares sinnen som på e t t mäktigt instru- uent. E n helt a n n a n själ visar hon i sitt örhållande till sin gosse. Inför honom är ,on den mottagande och den g i r a n d e i den- ia lyckliga växelverkan, som endast en a n n mor lyckas bringa till stånd med sitt arn. K a m r a t i leken och förtroendena, be- kyddarinna i stunder, d å barnets svaghet ehöver det kraftiga moderliga stödet. Av oktor Brandt per boken en sympatisk bild, n nian som blir starkare i motgången, seg, ull a v kraft till kamp och full a v vekhet nför den älskade. Deras äktenskap hotas v ekonomiska bekymmer och av de i n r e riser, som intet innerligt mänskligt för- ållande k a n undgå. I ett anfall av miss- iod och överretning utbrister Alix' make i11 henne: "Blitenskapet är dock en gräs- g inrättning!" Och hon svarar: "Hur lark måste icke kärleken v a r a för att hålla t med d e t . . ."

Efter all den kamp inom och utom p a r . et, som denna kvinnliga riddare a v soci- ldeinokratien h a f t att utstå, kommer hon 11 en inre klarhet över sin ställning gent mot de fördömande partikamraterna och ent emot socialdemokratiens ide.

- Jag grämer mig icke längre över de- a s dom, säger hon. Som de kvinnliga kam- aterna ständigt förargade sig över mitt

gagna, nämligen det kommunala. Det ar för övrigt märkvärdigt att iakttaga h u r u skarpt man på detta hå11 skiljer mellan kommunalpolitik och statspolitik, glömman- de a t t kommunen är e n stat i smått och att i v å r a dagar politiken mer ä n någonsin spelar i n i de kommunala valen och det Lommunals livet.

E n tredje talarinna, f r u Ribbing, sökte nied hjälp a v lagparagrafer bevisa, a t t kvinnornas intressen vor0 på ett fullt till- fredsställande sätt tillgodosedda genom v å r nuvarande äktenskapslagstiftning och a t t det vore e t t fel hos kvinnorna själva, att de e j begagnade s i g a v de möjligheter, soin h ä r stodo dem till buds, t. ex. äktenskaps- förord och boskillnad.

Sedan ytterligare ett par talariiinor fram- hållit, a t t hemmets genomsnittskvinna e j hade tid a t t deltaga i politiken, som borde hållas f j ä r r a n f r å n hemmets lugna r ä r l d , och att kvinnorna mycket väl kunna på- verka den allmänna opinionen u t a n att del- t a g a i det politiska livet, begärdes ordet a v d:r Lydia Wahlström. I e t t storstilat, ofta av s t a r k a bifallsyttringar avbriitet anfö- rande bemötte hon de föregående talariii- nornas synpunkter och påvisade varför kvinnorna behövde rösträtt och varför sam- hället behövde kvinnornas rösträtt.

Kvinnorna behövde rösträtt både för a t t kunna tillvarataga sina egna intressen och för att slippa de reformer, som männen välvilligt ville påtvinga dem.

Staten behövde kvinnornas rösträtt, därför a t t den på så många 1iå11 ingripit j u s t på hemmens rättsområde.

F r å g a n on1 kvinnans politiska riisträtt vore e j längre en princip- utan e n tids- früga.

Därefter framhöll f r u Louise Woods- Beckman, a t t det ingalunda behövde r å d a någoii konflikt niellan hemlivet och ett ak- tivt deltagande i samhällslivet, att det vikti- gaste a v allt vore a t t l ä r a barnen att bli godn medborgare och att m a n i f r å g a om hem- och samhällsliv mycket väl kunde "det ena göra och det andra icke låta". Sedan e t t p a r korta repliker växlats mellan e t t p a r av inledarinnorna och d:r Wahlström, för- klarade ordföranden mötet avslutat.

Intrycket a v detta möte mot kvinnans po- iitiska rösträtt blev, att de starkare skälen 3ch de större synpunkterna framfördes a v snliängarna a v den kvinnliga rösträtten x h a t t det sålunda långt ifrån a t t skada, tvärtom torde komma a t t verka för en kraf-

&are anslutning till den kvinnliga röst- .ättsrörelsen. Exaline Boheman.

yttre, så måste de manliga ta anstöt a v nitt väsen. Det låter mycket högmodigt ,ch är dock vitt skilt f r å n allt högmod. Vad iag blivit h a r j a g a n d r a att tacka för, icke )lott mina förfäder u t a n även de många usenden, som gjorde deras tryggade till- Taro, deras andliga utveckling möjlig ge- iom s i t t slavande arbetsliv.

Alla överlöparna f r å n e n a n n a n klass för- iäva sig över h u r mycket de uppgivit, d å le slöto sig till socialdemokraterna. Det iir 'alskt, säger Alix Brandt. - Jag vet nu, 'ortfar hon, a t t v å r t offer icke alls v a r nå- :ot offer, utan i stället självhävdelse, ett ktgivande på den inre rösten. Med iden im självuppoffring h a vi vilselett oss själ- 'a, men med de a n d r a idberna vilseleda vi nassorna: med jämlikheten i betydelsen av ika värde och lika utvecklingsmöjlighet, ned broderligheten i betydelsen a v ömsesi- lig förståelse.

I stället måste man respektera de gränser iaturen själv uppställer och arbeta med ut- ecklingen, som alltid går f r å n det enkla il1 det sammansatta.

Det blir icke mycket kvar a v socialdemo- raten Alix Brandt, sedan hon nått detta tvecklingsresultat. Men det är någonting lon kämpat sig f r a m till efter många lidan- en, och med sin vanliga oförskräckta ärlig- e t slungar hon u t det i världen. Sen m å -e a n d r a slita henne i stycken.

siktcr som hon skådar framför sig i det förlorade landets morgondager. Hon och

- ÖMSESIDLGT -

(K, R. 408)