Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS) Ämneslärarprogrammet 7-9 Kurs: LRS402 Avancerat nivå, Självständigt arbete i slöjd, 15 hp vt 2020
Mening utan ordning
En undersökning av dekorativa textila tekniker som semiotisk resurs
Context without sequence – Decorative textile techniques as semotic resourses.Namn: Heidi Svärd
Institutionen för bild- och slöjdpedagogik (IBIS) Ämneslärarprogrammet 7-9 Kurs: LRS402 Avancerat nivå, Självständigt arbete i slöjd, 15 hp vt 2020
Heidi Svärd:
Mening utan ordning
En undersökning av dekorativa textila tekniker som semiotisk resurs
Context without sequence – Decorative textile techniques as semotic resourses.
Abstract
Denna undersökningen har som syfte att utforska dekorativa textila teknikers möjligheter som semiotisk resurs för kommunikation.
Frågeställning
I. Vilka möjligheter till kommunikation ger olika dekorativa textila tekniker? II. Hur kan monteringen påverka möjligheterna för kommunikation?
Textila rutor skapas med material och tekniker från textilslöjden med syfte att bilda enheter med möjligheter att verka som semiotiska resurser och främja kommunikation inom slöjden. Genom undersökning konstaterar jag att man inom slöjden behöver ett lämpligare semiotik begrepp, nämligen slöjd-semiotik. Denna semiotik skiljer sig från bildsemiotiken på så vis att den inkluderar taktila upplevelser såväl som visuella. I slöjd-semiotiken blir särskilt
teckentyperna ikon och index intressanta när de kopplas samman med det taktila och
möjligheterna att kommunicera genom slöjdföremål med förslagsvis taktilt-index öppnas upp.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1 Bakgrund ... 2
Centrala begrepp. 6
Syfte och frågeställningar 6
Metod och tillvägagångssätt ... 7
Semiotik som teori och analysmetod 8
Resultat ... 10 Möjligheter till kommunikation med olika dekorativa textila tekniker 14 Hur monteringen kan påverka möjligheterna för kommunikation 14
Sammanfattning 15
Diskussion ... 15 Referenslista ... 19 Bilagor... 20
Bilaga 1 Anteckningar om tekniskt och praktiskt arbete Bilaga 2 Bilder från arbetet
1
Inledning
Det första minnet jag har av ett lapptäcke är när min mamma sydde ett jättestort överkast i vad jag minns som ett oöverskådligt hav bestående av en miljard små rutor. Detta är antagligen det största sömnadsprojekt jag har sett mamma utföra. Att vara uppvuxen i en miljö där fokus har legat på att man kan vara självständig genom hantverkskunnande har format mig. Miljön har gjort mig till en praktisk och skapande människa, men till skillnad från mina föräldrar har jag intresserat mig till större del för det estetiska och uttrycksfulla i hantverket. Den av mina föräldrar som har en mer tydlig estetisk ådra är min mamma, men det estetiska har ofta fått stå tillbaka för de praktiska behoven. Vad jag vet, sydde hon inget annat med lappar igen efter sängöverkastet.
Kombinationen av storleken, precisionen och estetiken i arbetet, har gjort mig intresserad av att själv undersöka arbetet med lappar och rutor. I skolslöjden fick jag dock aldrig
möjligheten att prova på lapptekniker, utan jag mötte tekniken först under min
lärarutbildning. Jag har sedan dess också mött lappteknik av olika varianter under min verksamhetsförlagda utbildning.
2
Bakgrund
I tider av heta argumentationer kring slöjdundervisningens vara eller icke vara i skolan, är det av vikt att identifiera och lyfta fram de fördelar i slöjden som kan kopplas till de rådande högt värderade lärdomar samhället önskar att eleverna får uppleva. I takt med att samhällets värderingar ändras kan ämnet slöjd framställas negativt som väldigt styrd av traditioner och gammaldags. Slöjden attackeras ibland i diverse inlägg och utspel av journalister, tv-profiler och politiker som vill undanröja ämnet genom att publikt förminska och förlöjliga. Dessa möttes dock raskt av hårt motstånd med debatter och digitala grupper såsom
smörknivsupproret,1 där man sluter upp till kamp för skolslöjden.
Många av argumenten som stödjer skolslöjden går att koppla direkt till Skolverkets läroplan för ämnet. Ett sällan använt argument är ämnets kommunikativa aspekter trots att det står utskrivet i läroplanen att eleverna ska utveckla förtrogenhet med begrepp som beskriver och tolkar slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.2 Jag tycker vi kan ta kommunikationen längre än så och att föra in semiotik som begrepp i slöjden ger nya möjligheter för
kommunikation och mening.
Skälen till skolslöjd - var är kommunikationsargumenten?
Ett av de vanligaste förekommande argumenten för att värna om skolslöjden är argumentet för miljö och hållbarhetsaspekter. Kanske är detta det populäraste av argumenten då det är en svår punkt att motsätta sig. Att lära sig vårda och laga våra ägodelar på ett skonsamt och effektivt vis hjälper oss att förlänga livstiden på de föremål och objekt vi har runt omkring oss. När vi vårdar och lagar våra saker är vi sparsamma med naturens resurser, och genom att få kunskap om och förstå hur olika material framställs och vilken påverkan dessa har på både miljön och oss människor kan vi göra medvetna val i strävan mot en hållbarare framtid.3
1 https://www.facebook.com/smorknivenarviktig/ 2020-05-18 2
Skolverket. (2014) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 s.213 Stockholm: Skolverket.
3
3 I arbete med slöjd får man även möta vår egen och andra kulturers hantverksmässiga
traditioner. Man får möta slöjd och hantverk från olika regioner i Sverige men även från platser runt om i världen.4 Människor har ofta skapat utifrån sina behov, såsom mat, redskap, klädnader och bostäder. Genom att studera detta kan vi få ökad förståelse i hur människor levt och utvecklats genom historiens gång både lokalt och globalt.
I slöjdundervisningen övar eleverna förmågan att arbeta med projekt och driva egna
processer.5 Detta har de nytta av även i andra skolämnen och är en viktig förmåga att besitta inför vidare studier och det kommande arbetslivet. Skolslöjd genomsyras av slöjdprocessen som betecknar elevens engagemang i idé, planering genomförande och utvärdering.6
Dessutom övar slöjdundervisningen förmågan att planera och driva ett projekt från idé till färdig produkt.7 Man övar även att planera vilka moment som skall göras och att välja en lämplig arbetsordning för dessa. Genom de val man gör under sin process kan man arbeta mer medvetet mot kommunikation, exempelvis i formgivningen, materialen och val av teknik.
Genom att slöjda lär man sig att hantera problem och att hitta nya lösningar. När man prövar och omprövar8 tränar man sig att tänka analytiskt kring sitt eget arbete, och kan då lära sig se vad som gick fel och vad som kunde gjorts annorlunda för att nå önskat resultat. Det är även möjligt att reflektera över hur resultatet hade kunnat bli ett annat om man fattat andra beslut. Detta ger oss övning i att hantera motgångar och att fortsätta arbeta även när det är svårt att hitta viljan att kämpa vidare. I slöjden främjas mental uthållighet och man övar upp
tålamodet, detta tror jag är en stor fördel för alla, men även applicerbart på hur man möter och hanterar situationer där kommunikation av olika anledningar försvåras.
Ytterligare ett argument för skolslöjden är att vi i arbetet med handarbete övar upp handen och hjärnans förmåga att samarbeta och man utvecklar handens finmotorik. Forskning visar att nivån av finmotorik och förmågan att arbeta med händerna på detaljnivå minskar i
4 Skolverket (2014). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. s. 216. Slöjdens
estetiska och kulturella uttrycksformer. Stockholm: Skolverket.
5 ibid. s.213 Kursplan slöjd, ämnets syfte
6 Lindström, Lars (2008). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. I Krut nr 133/134, red. Kajsa Borg
och Lars Lindström. Stockholm: Lärarförbundets förlag, s.57
7
Skolverket (2014). Slöjdens arbetsprocesser, s.215 Stockholm: Skolverket.
8
4 samband med ökad användning av dagens teknologi.9 Vi arbetar inte lika flitigt med händerna som man gjorde förr och behöver därför medvetet avsätta mer tid till övning för att uppnå skicklighet. Det finns många yrkesgrupper där finmotorik och väl fungerande koordination mellan öga och hand är väsentligt och några exempel är frisör, elektriker och designers. Det finns gemensamma nämnare i det kroppsliga, och i att slöjd, liksom nämnda yrkesgrupper, är en verktygsbaserad praktik där ett material ska hanteras.10
Ännu ett exempel på yrkesgrupp där handens skicklighet faktiskt är på liv och död är inom vården. Idag, mitt i rådande Covid-19 pandemi är vi mer medvetna än på mycket länge av vikten av hantverksskicklighet hos all personal inom vården. Dock slog kirurgprofessor Roger Kneebone larm om minskad hantverksskicklighet hos studenter redan 2018.11 Samtliga av dessa yrken förtjänar att lyftas som goda exempel på att slöjdens förmågor på intet vis är förlegade eller oviktiga.
Forskning om slöjdens kommunikativa aspekter
Man pratar gärna om slöjdföremåls uttryck och ofta i syfte att tillskriva objektet en stil, en plats, en folkgrupp, ett kulturarv eller en tidsepok. Historiskt har slöjd hjälpt med att förmedla bland annat identitet, status och härkomst genom exempelvis märkningar på exempelvis kläder och värdefulla ägodelar.12 Idag är detta inte längre lika vanligt utan lever kvar främst hos ursprungsfolk13 och slöjdentusiaster. Slöjdens förmåga att kommunicera och berätta har dock inte försvunnit även om fokus har skiftat. Slöjdforskaren Kajsa Borg ser slöjdande som en kommunikation mellan utövaren och omgivningen och beskriver slöjdföremål som ett språk värt att liknas med kroppsspråk och bildspråk.14 Likt hur en skådespelare eller dansare förmedlar känslor och berättelser direkt från sina kroppar till åskådaren kan en slöjdare genom sin kropp och redskap överföra sin berättelse till ett föremål som i bruk och
9 Göran Lundborg, intervju i Slöjdlärarportalen.se
http://slojdlararportalen.se/intervju-med-goran-lundborg-lakare-och-forskare-som-skrivit-boken-handen-och-hjarnan%EF%BB%BF/
10
Ekström, Anna. Skolportalen.se 2012-06-07
https://www.skolporten.se/forskning/intervju/estetiska-larprocesser-och-villkor-for-undervisningen/
11 Jesper Cederberg (2018). “Kirurgprofessor: Studenter svajpar bort hantverksskicklighet” Läkartidningen.se
2018-11-19. https://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/11/Kirurgprofessor-Studenter-svajpar-bort-hantverksskicklighet/
12 Larsén, Lena (2010). Märk väl! I Folkkonst & Design Red. Charlotte Åkerman och Viveca Ohlsson. Lund:
Kulturen i Lund, s.52
13 Exempelvis Samernas koltar och Amerikanska ursprungsbefolkningens pärlbroderier. 14
5 interaktion skapar mening med sin omgivning. Professorn i slöjd, Marlene Johansson, anser precis som Borg att slöjd är ett kommunikativt ämne och skriver:
“Slöjdämnets kommunikativa aspekter och mångfald är i stora delar osynliga. Den kunskapsform eleverna erbjuds i slöjden kan bättre tas tillvara, medvetandegöras och kommuniceras tydligare till elever, lärare, föräldrar och beslutsfattare. Det är en utmaning för alla som arbetar inom slöjdområdet att lyfta slöjdens kunskapskvaliteter i relation till en komplex samhällsutveckling.”15
Johanssons resonemang kring att slöjdens kommunikativa aspekter i stort är osynliga kan även ses i Anders Marners resonemang där han skriver att slöjdens kommunikativa aspekter egentligen är produkten i sig, och att kommunikation uppstår när den används, vilket nästan alltid sker utanför skolans process.16 Marner ger oss ett förslag på en utgångspunkt för att göra slöjden mer kommunikativ genom att arbeta mer gemensamt och därför föra in kommunikation som en naturlig del av slöjdens process.17 Slöjdämnets tydligaste
kommunikativa aspekt har vi i språkbruket under lektionen, både mellan lärare och elever och elev till elev. Det språk vi använder i slöjden består till stor del av slöjdspecifika begrepp18 eleverna utvecklar därför sitt språk genom mötet med dessa ord och termer de kanske inte annars träffat på.
I avhandlingen “Slöjd som berättelse”undersöker Esko Mäkelä slöjd med utgångspunkten att slöjd är en kommunikativ verksamhet med särskilt avseende till relationer mellan slöjdalster och berättelse.19 Mäkelä har studerat elevers egna bilddokumentationer av sina slöjdalster, samt intervjuat eleverna för att undersöka deras relationer till sina alster med utgångspunkt för berättande och narration. “Unga människor använder narrativa strukturer för att skapa mening, pröva identiteter och kommunicera betydelser mellan olika sfärer”20
Han förklarar att designforskning tyder på att vi kan läsa berättelser genom objekt när vi erkänner deras
15Johansson, Marléne (2008). Kommunikation i skolans slöjdpraktik. I Slöjda för livet. Red. Kajsa Borg och
Lars Lindström, s. 155. Stockholm: Lärarförlaget
16 Marner, Anders (2005) Möten och medieringar - estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och
sociokulturellt perspektiv. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning Umeå Universitet, s.77
17 ibid
18 Skolverket (2014). Lgr11, s.213
19 Mäkelä, Esko (2011). Slöjd som berättelse - om skolungdom och estetiska perspektiv. Doktorsavhandling.
Umeå: Umeå Universitet, s.20
20
6 betydelsebärande egenskaper som kommunikation.21 Denna undersökning av textila tekniker som semiotiska resurser utgår från att slöjden har outnyttjade kommunikativa möjligheter som bör utvecklas och utnyttjas mer än i dagsläget, jag skulle gärna se att slöjd-semiotik eller motsvarande blir ett etablerat begrepp där taktila upplevelser inkluderas.
Centrala begrepp.
Semiotik:22 Kommunikationsformat baserat på tecken och icke språkliga förmedlare av mening. Ofta visuellt men även auditivt och i denna uppsats även taktilt.
Semiotisk resurs: Begrepp för de många olika sätt man kan skapa och förmedla mening / kommunikation med, exempelvis gester, mimik, ljud och bild
Kommunikation:23 Utbyte eller överföring av information mellan två eller flera enheter. Kommunikation kräver olika bärande kanaler för att förmedlas, exempelvis språkligt med tal och skrift, bildligt med symboler eller ljud och rörelse.
Mening:24 Ett innehav av information eller uttryck, till exempel en melodi, ansiktsmin eller krumelurer på ett papper, har mening.
Taktil: Överföring av information eller upplevelse via känsel och beröring.
Syfte och frågeställningar
Undersökningens syfte är att utforska några dekorativa textila teknikers möjligheter som semiotiska resurser för kommunikation.
Frågeställningar
I. Vilka möjligheter till kommunikation ger olika dekorativa textila tekniker? II. Hur kan monteringen påverka möjligheterna för kommunikation?
7
Metod och tillvägagångssätt
Studien har sin grund i textila rutor med inspiration från lapptäcken och hur de många mindre, individuella delarna sammanfogas och skapar mening. Undersökningen utforskar dekorativa textila teknikers semiotiska möjligheter i slöjden för att belysa de kommunikativa aspekterna som ryms i skolslöjden.
Materialet består till största del av ett bomullstyg i olika färger. Rutor skapas med motiv med hjälp av olika material och tekniker som broderier, textiltryck, applikationer, handsömnad och maskinsömnad. Genom att placera rutorna i olika kombinationer och arrangemang under processen samt att skapa den flexibla monteringar kan rutornas kommunikationsmöjligheter undersökas och upplevas.
För att redovisa den praktiska undersökningen har arbetet dokumenterats genom skriftlig dokumentation av erfarenheter och upplevelser i tre tabeller. I tabell 1 dokumenteras arbetet utifrån estetik och de uttryck tekniken resulterade i. Tabell 2 har fokus på det semiotiska aspekterna och teknikerna beskrivs utifrån deras visuella och taktila resurser. Under benämningen möjligheter, ges reflektioner över hur man skulle kunna vidareutveckla tekniken i ett fortsatt arbete. Till några tekniker har jag även skrivit likt en “note-to-self” av en särskild idé eller tanke att utveckla eller förtydliga tekniken som en semiotisk resurs. En tabell25 återfinns i bilaga 1 och har ett praktiskt fokus för att återge arbetet men är inte direkt relevant för att svara på frågeställningarna. Där beskrivs material och tekniker med
kommentarer och tankar om hur jag upplevde det tekniska och praktiska arbetet.
25
8
Urval och avgränsningar av material och motiv.
Textila tekniker: Applikation, broderi, textiltryck, quiltning
Material: Tyg, 100 % bomull. Textilfärg, broderitråd, vadd, garn och trådar Format: 25*25 cm
Montering: Öljetter, flexibel, rumslig.
Motiv: Ikoniska tecken, avsikten är att arbeta föreställande på en inte alltför detaljerad nivå för en ökad möjlighet för egen tolkning av bilden.
Forskningsetiska aspekter
Undersökningen består av min egen upplevelse i arbetet med textilslöjd och tidigare
specificerade tekniker som semiotiska resurser. Eftersom inga utomstående deltar ser jag inga etiska svårigheter kring produktion och analys av data. Jag vet inte om detta skulle riskera något särskilt utan hoppas snarare att det skulle berika och utveckla synen på slöjden. Samtliga fotografier av process och resultat är mina egna. Jag följer lagstiftning och vedertagna konventioner för upphovsrätt angående bilder och texter.26
Semiotik som teori och analysmetod
Semiotikbegreppet används förhållandevis sällan i slöjdforskningen. Vad jag kan se använder Borg och Johansson inte begreppet, även om de klargör att slöjd är en form av
kommunikation som Borg vill likställa med bildspråk och kroppsspråk.27 Mäkelä använder en triad med begreppen estetik-narrativ-semiotik som analysverktyg i sin avhandling.28 För en narrativ förståelse av slöjd använder sig Mäkelä av semiotiken som teori och metod, men även om han skriver att ett objekt har en taktil och sensorisk berättelse tycks han inte koppla samman det taktila med det semiotiska.29
26
Denscombe, Martyn.(2018) Forskningshandboken upplaga 4:2 s.457 Studentlitteratur AB, Lund
27
Borg, Kajsa. (2001) Slöjdämnet; intryck - uttryck - avtryck. Doktorsavhandling. s.166
28
Mäkelä, Esko (2011) s.220
29
Mäkelä (2011) s.207 s.54
9 "När man betraktar bilden utgör den inte smutsfläckar på ett papper utan där
framträder både människor, miljöer och rum. Vi ser alltså omedelbart papprets yta som något mer än enbart färgfläckar.”30
Så beskriver Eva Skåreus31 mötet med en av de bilder hon använt i sin avhandling, citatet ger en bra ingång för att bekanta oss med semiotiken som teori. Skåreus beskriver semiotiken som den teori som används för att studera fenomenet att ett tecken referera till ett verkligt objekt som det liknar, och detta tecken är vad som innehar den mening som mottagaren läser av och accepterar som en likvärdig ersättare för det avbildade objektet.32
Semiotiken delas upp i tre teckentyper: Ikoniskt, Indexikal och Konventionellt tecken.3334 Det indexikala har en direkt relation till något som i stunden inte är synligt, till exempel är rök ett index för eld. Språkliga tecken är konventionella och vi behöver lära oss att särskilda kombinationer av bokstäver ger ord med betydelse, varken ordet eller bokstäverna har i sig någon likhet med innebörden av det de beskriver. Slutligen har vi det ikoniska tecknet som har visuell likhet och är en avbild av tinget. Som betraktare ser och tolkar vi det bilden kommunicerar och vi blir en aktiv deltagare i en meningsskapande process.
Det ena tecknet ger betydelse till det andra genom hur vi uppfattar det, exempelvis kan sammanhanget av några ikoniska tecken kommunicera en betydelse utöver de egna. Marner skriver om Vygotskijs teckenteori “Såväl ikoniska som konventionella tecken ses som tecken, men av olika slag. Föremål kan i vissa situationer vara ikoniska tecken eller index.” 35 Med detta citat i åtanke har jag analyserat mitt resultat främst utifrån ikon och index, dessa två semiotiska teckentyper har stor möjlighet för överlappning och samspel vilket blev en intressant och central del i analysen och gjordes med det fysiska materialet i händerna.
30
Skåreus, Eva. (2007) Digitala speglar - föreställningar om lärarrollen och kön i lärarstudenters bilder. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå Universitet, s.34
31
Skåreus, Eva. Bildforskare och docent i pedagogiskt arbete med inriktning mot bild.
32
Skåreus, (2007) s.34
33
För mer djupgående beskrivning se Marner, Anders, (1999) Burkkänslan. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå Universitet, s.21
34
Se även Skåreus, Eva. (2007) Digitala speglar. Doktorsavhandling. s.34 Umeå:Umeå Universitet
35
10
Resultat
Överblick av praktiska resultat hänvisas till i tabell 1 och 2. Fler bilder finns i bilaga 2 och 3.
2. Ametist 3. Verktyg 4. Blommor
5. Fåglar 6. Åskväder 7. Katt
11 Tabell 1. Anteckningar om uttryck
Anteckningar om uttryck och estetik Materialens Uttryck
Tyget jag valt kallades för “stentvättat” och hade en lyster som om det körts i stenmangel. Efter tvätt försvann tyvärr all lyster och ytan blev mer lik lakansväv. Varken mangling eller strykning har ännu återgett tyget sin tidigare lyster.
Materialets färger: Tygerna jag valde har en dov och rik färgskala som går mellan dovare grått och grönt och till vinrött och midnattsblå. Färgerna ger tydliga kontraster till varandra. Teknikernas estetiska uttryck
Schablontryck med pensel och stöppel: Bild 2.
Rena och prydliga kantlinjer, den mer avancerade stencilen ger ett mer arbetat uttryck och var lättare att göra avbildande. Det enkla trycket ger mer fokus på färgernas nyanser. Schablontryck med screenram: Bild 3.
Tryck med screenram ger färgen jämnare spridning och tunnare lager färg som resulterar i prydligare resultat än med pensel och stöppel.
Korsstygn: Bild 4.
Brodera blommor gick ganska bra, valet av tråd med starka färger och hög lyster gör att motivet sticker ut från bakgrunden. Stygnen är i största laget och ser lite glest eller pixligt ut men fungerar för ett mindre detaljerat motiv som detta.
Fritt broderi: Bild 5.
Jag använde stygn liknande plattsöm för att använda så mycket som möjligt av trådens färg och lyster. Med övning kan trådarna och stygnen blandas liknande färg och nyanser sys fram.
Fritt broderi 2: Bild 6.
Skissartat uttryck som för mina tankar till barnteckningar, eller krita på asfalt. Applikation: Bild 7-8.
Applikationerna ser välarbetade ut med enkla medel. Uttrycket kan varieras mellan enkelt och väldigt detaljerat men kan upplevas som tvådimensionellt och platt i sig självt och kan kombineras med andra tekniker för att ge fler möjligheter.
Quiltning: Bild 9-10.
12 Tabell 2. Anteckningar: Semiotik.
Anteckningar om semiotiska uttryck och möjligheter Schablontryck med pensel och stöppel. Bild 2, 12
Visuellt: Tydliga färger och skarpa linjer, fina färgskiftningar, visst djup. Lämpligt för ikoniska tecken men kan även användas för indexikala tecken.
Taktilt: Tryckets struktur känns under fingrarna. Färgen ligger tjockare och tyget är stelare av färgen. Svårare att använda ikoniskt och indexikalt på taktil nivå.
Möjligheter: Kunna använt tjockare lager färg för att bygga strukturer att känna med händerna och förstärka den taktila upplevelsen. Vara mycket friare i färgblandningar och medvetna nyanseringar i motiven. Använda texturfärg, sandfärg.
Schablontryck med screenram. Bild 3
Visuellt: Ger skarpa och tydliga tecken. Generellt upplever jag enfärgstrycken något platta, med flerfärgstryck kan trycket i förskjutning ge känsla av djup.
Taktilt: Slätare och tunnare tryck men jag känner skillnad från tygets yta och färgen. Trycket gör tyget något stelare. Inte uppenbart användbart som taktil semiotik. Möjligheter: Kunna göra många likadana fort, en stor mängd likadana tecken kan kommunicera något annat än ett ensam exempelvis: Ett träd är ingen skog.
Korsstygn. Bild 4
Visuellt: Tydliga grafiska och digitala likheter med pixel-effekt av motivet. Kan ge
associationer till tv-spel. Lämplig ikoniskt för pixel art och kan användas som index för det digitala.
Taktilt: Beroende på vilken typ av tråd som används bildar stygnen till olika grad av nivåer som går att känna med fingrarna.
Möjligheter: Med olika trådar och garn kunna skapa volymer och ytor i motivet som både kan upplevas med syn och känsel. En stickig korsstygns kaktus blir en ikon och ett index. Fritt broderi 1 & 2. Bild 5, 6, 13
Visuellt: Passar bra för både enklare och mer avancerade ikoniska och index avbildningar. Taktilt: Beroende på vilken typ av tråd och stygns om används bildar stygnen olika nivåer och ytor som går att känna med fingrarna.
Möjligheter: Med olika trådar och garn kunna skapa volymer och ytor i motivet som både kan upplevas med syn och känsel.
Applikation. Bild 7, 8, 11
13 rumslighet.
Taktilt: Tydliga upphöjda sömmar ger konturer runt motivet och även om motivets tyg är snarlikt bakgrunden är de lätta att åtskilja
Möjligheter: Kan blanda olika textila ytor för att skapa olika visuella och taktila upplevelser. En katt med päls?
Quiltning. Bild 9-10
Visuellt: Reliefmotiv där lågt och högt skapar motivet. 3-dimensionell och rumslighet sömmar med färg förstärker motivet.
Taktilt: fingrarna kan följa materialets volymer och känna kontraster av högt och lågt annars inga taktila upplevelser.
Möjligheter: Kanske kan quiltning fungera bättre för att förmedla stämningar och mer abstrakta förnimmelser. Jag upplevde tekniken som svårarbetad i sammanhanget av kommunikation utifrån semiotikens ikon och index.
11. Växt 12. Ljus 13. Vandraren
14. Konflikt 15. Berättelse 16. Vänlighet
14
Möjligheter till kommunikation med olika dekorativa textila tekniker
Jag kom fram till att de tekniker jag prövat (textiltryck, broderi, applikation och quiltning) har kvaliteter och uttryck som kan kategoriseras som semiotiska resurser. Teknikerna har alla säregna visuella uttryck och därmed uppfyller de olika möjligheter semiotiskt för att öppna upp för kommunikation. Båda ikoniska och indexikala tecken fungerar väl att skapas med hjälp av de textila teknikerna. Några av teknikerna har en tydlig taktil kvalitet där motivet kan upplevas med hjälp av känsel. Anmärkningsvärt är att semiotiken inte tycks inkludera taktila förnimmelser utan begränsar sig vid de kommunikativa uttrycken vi kan läsa visuellt. En applikation kan ikoniskt föreställa ett djur men om den även görs med ett pälsliknande tyg blir applikationen även en form av index för ett djur när vi kan känna pälsen mot handen. Utifrån en taktil och visuell upplevelse finns möjligheten att kommunikationen skapas via både indexikala och ikoniska tecken och på så vis kan en dekorativ textil teknik fungera som semiotisk resurs.Hur monteringen kan påverka möjligheterna för kommunikation
Om monteringen görs i form av ett lapptäcke blir rutornas ordning statisk med en fast ordning. Rutorna hade kunnat placeras på ett sådant vis att de skapade mening i sina
sammanhang och berättandet hade på förhand kunnat styrts. Nu när rutorna är fristående med möjlighet till varierad flexibel montering har varje ruta bibehållit sin egen mening som ikoniskt tecken, men placerade i ett sammanhang eller samspel skapas ett referentiellt rum där betydelsen kan läsas annorlunda och utvecklas, bilderna 14-19 är exempel på detta.36 Eftersom rutorna är skapade av flera olika tekniker kan blandningen som uppstår liknas med bildens fiktionsgrader, då en konstnär använder sig av flera olika tekniker i samma verk för att ge betraktaren möjlighet att läsa in exempelvis tid eller rumsliga skillnader, bild 15.3738 Även hur rutorna kopplas samman med varandra kan kommunicera till betraktaren och styra hur denna läser berättelsen, att de är flexibla ökar till deras intertextualitet då olika ordningar ger olika associationer.39 Tillsammans bildar rutorna något som liknar en bonad mer än ett täcke och eftersom rutorna har fram och baksida kan monteringen vara rumslig i att den kan
36
Skåreus, Eva. (2007) Digitala speglar s.199
37
ibid s. 122
38
Marner, Anders. (1999) Burkkänslan s.55
39
15 hängas fritt i ett utrymme och motiven kan vändas åt ena eller andra hållet. Monteringen måste inte hänga rakt upp och ner utan kan med fördel ändra form och riktning, (bilder 17,18,19) till exempel hängas som en cylinder eller kanske som en kub.
Sammanfattning
Undersökningens syfte var att utforska några dekorativa textila teknikers möjligheter som semiotiska resurser för kommunikation. Genom min undersökning konstaterar jag att man inom slöjden behöver ett lämpligare semiotikbegrepp, nämligen slöjd-semiotik. Denna semiotik skiljer sig från bildsemiotiken på så vis att den inkluderar taktila upplevelser såväl som visuella. I slöjd-semiotiken blir särskilt teckentyperna ikon och index intressanta när de kopplas samman med det taktila och möjligheterna att kommunicera genom slöjdföremål med förslagsvis taktilt-index öppnas upp.
17. Montering 18. Bokmontering
Diskussion
Varför nämns kommunikation så sällan i debatten om skolslöjdens varande?
Min erfarenhet är att elever i yngre årskurser i högre grad får kommunikativa uppgifter i sin slöjd än åk 7-9 och att de yngre eleverna redovisar sina arbeten för varandra i större
16 Under högstadiet blir det större fokus på dokumentation och processer och utöver det
hantverksmässiga språket som är förankrat i läroplanen är min uppfattning att man pratar ganska lite med äldre elever om hur vi kan arbeta med uttryck, berättelser och
kommunikation genom hantverk. Fokus hamnar istället ofta på mer eller mindre dugliga bruksföremål och bruksföremål och behöver under rådande normer inte vara särskilt dekorativa eller kommunikativa då våra vardagliga föremål ofta är resultat av massproduktion i fabrik.
Metoddiskussion.
Eftersom mitt arbete förändrats och bytt skepnad några gånger längs undersökningens gång står jag nu här men en del insikter och åsikter kring min metod och det praktiska arbetet som den bestod av. Hanteringen av mitt textila material hade kunnat planerats och effektiviseras för att bättre passa undersökningens slutgiltiga format. En mindre mängd material totalt men med en större variation av både färger, mönster och ytor hade varit lämpligt. Även
hanteringen av materialet kunde skett annorlunda när målet inte längre blev ett bruksföremål utan ett redskap för kommunikation.
I undersökningen har jag arbetat mig bort från önskan om att skapa ett stilrent och estetiskt tilltalande bruksföremål för att istället lägga all fokus på att undersöka hur jag kan skapa semiotiska resurser genom användandet av några dekorativa textila tekniker. Min upplevelse är, att för var ruta jag gjorde blev jag mindre brydd över hur “fin” bilden var och allt mer nyfiken på hur uttrycksfull den var. Funderingar över om bilden kommer vara tydlig nog för att vara ikonisk eller om jag kan skapa en bild vars index lägger grunden för kommunikation mellan sig själv och betraktaren, eller mellan flera betraktare.
Baserat på min upplevelse tycker jag mig se att det finns fördelar med att arbeta
kommunikativt genom de förhållandevis enkla tekniker jag valde, och som Marner40 påpekar att användandet och kommunikationen med det färdiga objektet oftast ligger utanför
slöjdprocessen, har min undersökning satt dessa i fokus genom hela arbetet. Under den praktiska undersökningen upplevde jag behovet och önskan av samtal för att bearbeta intryck uttryck och möjligheter för mina motiv och tekniker. Det praktiska arbetet lockade i sin process fram en önskan för kommunikation i mig. Målet att skapa rutor med varierade
40
17 semiotiska möjligheter gjorde mig ökat medveten och frågande kring hur andra skulle se på det jag skapat och hur andra skulle uppleva och tolka samma tecken.
Med semiotik som fokus kunde jag med fördel valt en av de textila teknikerna som metod för undersökningen och med en snävare avgränsning hade jag haft större möjlighet att
systematiskt arbeta med rutornas uttryck, och eventuellt använt andra metoder som komplement för att bättre ringa in och utmana huvud teknikens möjlighet som semiotisk resurs. Under mitt arbete har jag utgått från semiotikens ikoniska tecken för att sedan betrakta dem genom ett indexikalt filter för att identifiera möjligheterna vidare.
Resultatdiskussion: Slöjd + Semiotik = Sant
Att man kan kommunicera genom slöjd är konstaterat både i den forskning jag tagit del av och genom min undersökning. Varje forskare angriper frågan om slöjdens kommunikation med ett eget utgångsläge och fokus, av dessa forskare hamnar min egen undersökning
närmast Esko Mäkeläs forskning där han bland annat betraktar slöjden som en överbryggande narration mellan elevens skolliv och hemmaliv, där det narrativa perspektivet sätter fokus på slöjd objektets uttryck och form.41 Min undersökning resulterade i analyser där textila teknikers möjligheter som semiotiska resurser granskas. Även ett resultat av underlag i form av textila rutor med motiv, dessa är kommunikativa och något man kan kommunicera och berätta fritt utifrån. Genom undersökningen och analysen har jag identifierat behovet av begreppet jag benämner som slöjd-semiotik. Detta ger en signifikant möjlighet att inkludera materialens och teknikernas taktila förnimmelser som en semiotisk resurs. Bildforskarna Skåreus och Marner använder inte det taktila som en del av sin semiotiska verktygslåda, kanske för att bildsemiotiken i många fall betraktas på som tvådimensionell (även om de rimligen borde inkludera rumslig bild så som skulptur) eller möjligen som något man inte får eller ska ta på.
I denna undersökning har det taktila vuxit fram som en centralare del än förväntat och i vidare arbete skulle jag vilja undersöka möjligheterna att skapa bilder som är ikoniska eller indexikala både visuellt som taktilt, som förtydligande, ett ikoniskt broderi av en kaktus, med
41
18 en tråd eller ett garn som sticks under händerna.42 Detta kan eventuellt utvecklas som en metod inom slöjd för elever med synnedsättning eller andra funktionsvariationer
(övningsskolan, särskolan). En annan ingång att undersöka är att plocka bort den ikoniska likheten och arbeta med en kombination av index och det taktila, detta förutsatt att man accepterar att en taktil förnimmelse kan vara ett tecken.
19. Täcke av rutor
42
19
Referenslista
Borg, Kajsa (2001). Slöjdämnet; intryck - uttryck - avtryck. Doktorsavhandling, Institutionen för beteendevetenskap. Utbildningsvetenskap. Linköping: Linköpings universitet
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-143165
Cederberg, Jesper (2018)“Kirurgprofessor: Studenter svajpar bort hantverksskicklighet”
https://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/11/Kirurgprofessor-Studenter-svajpar-bort-hantverksskicklighet/
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken upplaga 4:2 Studentlitteratur AB, Lund Ekström, Anna (2012). Skolportalen.se 2012-06-07
https://www.skolporten.se/forskning/intervju/estetiska-larprocesser-och-villkor-for-undervisningen/
Johansson, Marléne (2008). Kommunikation i skolans slöjdpraktik. I Slöjda för livet, red. Kajsa Borg och Lars Lindström, Lars. Stockholm: Lärarförlaget
Kommunikation:
https://www-ne-se.ez-proxy.konstfack.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommunikation
Larsén, Lena (2010) Märk väl! I Folkkonst & Design. Red. Charlotte Åkerman. Lund: Kulturen i Lund årsbok
Lindström, Lars (2008) Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. I Krut nr 133/134. Red. Kajsa Borg och Lars Lindström. Göteborg: Föreningen Kritisk Utbildningstidskrift
http://www.krut.a.se/133/krut133-134.pdf
Lundborg, Göran (2019) Intervjuad av Lotta Hermansson i Slöjdlärarportalen
http://slojdlararportalen.se/intervju-med-goran-lundborg-lakare-och-forskare-som-skrivit-boken-handen-och-hjarnan%EF%BB%BF/
Marner, Anders (2005) Möten och medieringar. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet
Marner, Anders (2000) Burkkänslan. Doktorsavhandling, monografi. Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen. Umeå: Umeå universitet. 2:a upplagan.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-236
Mening:
https://www-ne-se.ez-proxy.konstfack.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/meninghttps://www.ne.se
Mäkelä, Esko (2011) Slöjd som berättelse. Om skolungdom och estetiska perspektiv.
Doktorsavhandling, monografi. Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.Umeå: Umeå universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-46764
Mäkelä, Esko (2010) Leksaker på allvar – ett berättarperspektiv på slöjd. I Vårboken Umeå: Umeå School of Education
Semiotik: https://www-ne-se.ez-proxy.konstfack.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/semiotik
Skolverket (2014) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm: Skolverket.
Skåreus, Eva (2007) Digitala speglar – föreställningar om lärarrollen och kön i lärarstudenters
bilder. Doktorsavhandling, monografi. Fakultet för lärarutbildning.Institutionen för estetiska ämnen.
Umeå: Umeå universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1328
20
Bilagor
Bilaga 1 Anteckningar om tekniskt och praktiskt arbete
Tabell 3 för anteckningar: Praktiskt
Anteckningar om tekniskt och praktiskt arbete. Testade tekniker.
Schablontryck med pensel och stöppel: Tyget sög åt sig färgen väldigt effektivt och på grund av tygets färger blev det väldigt mörkt. Jag lät första omgången torka och la sedan på ett nytt lager färg ovanpå det mättade tyget, detta fungerade väl. Jag använde en mer
avancerad schablon gjord i skärmaskin och en väldigt enkel med packtejp tejpad på tyget Schablontryck med screenram: Schabloner skars förhand i schablonpapper. dessa placerades på tyget och en screenram lades ovanpå. Vis efter föregående tryck gjorde jag ett ljust bottentryck för att mätta / avgränsa ytan jag ville trycka med en tydlig färg. Korsstygn: Utskrivet mönster där jag använde syl för att göra hål, dessa tryckte jag lite textilfärg genom för att bygga upp ett när av prickar där jag skulle brodera mellan, en del prickar behövdes dock fyllas i efter det att mönstret lyfts bort. Själva broderiet gick efter detta bra. Tyget var lätt att brodera på.
Fritt broderi: Även om jag tyckte att jag valt ett bra motiv för tekniken visade sig svårare än väntat. Lite Som att måla med garn och tråd och ganska meditativt. valet av material gjorde min process väldigt långsam Den tunnare tråden bygger för långsamt även när den är dubbel och trots att jag började använda en grövre tråd för att bygga upp en bas tar det fortfarande väldigt lång tid att bygga upp en hel yta med den tunnare tråden.
Fritt broderi 2: I andra försöket använder jag garn och arbetade med ett enklare motiv. Här blandar jag även olika typer av stygn. Denna variant gick betydligt snabbare än första försöket.
Applikation: Jag började med att välja motiv och passande material och färger till dessa. tekniken är tacksam då det går bra att använda en mix av olika tyger med blandade färger och material. Tekniken är snabb att arbeta med och ger goda möjligheter att bygga upp motivet och arbete med detaljer, eller arbeta mer stilistiskt.
22
23
