Upprättande & arbete med åtgärdsprogram i grundskolan

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Estetisk-fiolosofiska fakutleten

Cecilia Vegsö

Upprättande & arbete med

åtgärdsprogram i grundskolan

En jämförande studie mellan två skolor

Establishing & working with interventionsprograms in compulsory

school

A comparison between two schools

Examensarbete 15 hp

Lärarprogrammet

Datum: 10-06-20

Abstract

This article of examination has as its general intention to illuminate the schools headmaster and special educationalists responsibility regarding establishing measures for pupils with impaired hearing/vision and physical disabilities. The article also handles questions concerning the work done by the schools regarding them handling and establishing these measures.

The purpose of the article has been strengthened by the use of literature written by Inger Öhlmér, Lisa Asp-Onsjö and Gunnel Larsson. These books have in common that they all handle measures for pupils with impaired disabilities, through a practical perspective. The information regarding establishing measurements have been collected by The National Agency for Education

The article of examination has as its foundation been based on a compare between two schools in two different municipalities. The information which I have been given by the schools, I have received through interesting interviews with headmasters as well as special educationalists at work.

Sammanfattning

Detta examensarbete har i sitt genomgående syfte haft för avsikt att belysa rektorers och specialpedagogers roller på skolorna gällande upprättande av åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet behandlar även frågor gällande hur de på skolorna tar fram och arbetar med åtgärdsprogram.

Arbetets syfte har stärkts av litteratur rörande åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd, skrivna av Inger Öhlmér, Lisa Asp-Onsjö och Gunnel Larsson. Dessa böcker har som gemensam nämnare att de behandlar åtgärdsprogram utifrån skolans verksamhet, det vill säga ur ett praktiskt perspektiv. Information om åtgärdsprogram och dess innebörd och betydelse har även hämtats från Skolverket.

Syftet med arbetet har som grund baserat på en jämförande studie mellan två olika skolor i två skilda kommuner. Den information jag fått ta del av på skolorna har jag fått genom intressanta intervjuer med såväl rektorer som specialpedagoger på fältet.

Förord

Detta arbete har under våren 2010 stegvis vuxit fram. Det började som en vag idé och växte sig sedan allt större. Det har tagit många timmar i bil på de svenska landsvägarna för att åka till de orter på vilka jag gjort mina intervjuer. Utöver det antal mil jag lagt bakom mig har jag även spenderat ett oändligt antal timmar med att skriva och bearbeta den text vilken nu är mitt examensarbete.

Inledningsvis vill jag även här ta tillfälle i akt att tacka de personer som funnits vid min sida och stöttat mig under denna process.

Tack till samtliga informanter som möjliggjort denna studie och uppsats, detta genom sitt deltagande, engagemang och trevliga bemötande.

Jag vill även sända ut ett tack till min handledare Marie Karlsson som stöttat mig i denna process genom att få mig att se på saker och ting ur nya perspektiv, detta med hjälp av genomgående feedback under min skrivprocess, från frö till färdig produkt.

Ett särskilt tack vill jag tillägna min familj som stöttat mig då jag stundtals tvivlat på mig själv och min kapacitet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTIONSKAPITEL ... 7

BEGREPPSDEFINITIONER ... 8

SYFTE &FRÅGESTÄLLNING ... 8

DISPOSITION... 9

LITTERATURSTUDIE ... 10

ARBETET MED ÅTGÄRDSPROGRAM I SKOLAN ... 10

Åtgärdsprogram – tidigare undersökningar och forskning ... 10

Observationer som metod i arbetet med barn i behov av särskilt stöd ... 11

Åtgärdsprogram – ett redskap ... 11

Ansvar och arbete med upprättande av åtgärdsprogram ... 12

SAMMANFATTNING ... 14

METODKAPITEL ... 15

INTERVJUN SOM METOD ... 15

Validitet ... 16

VAL AV SKOLOR OCH INTERVJUPERSONER ... 16

Etiska riktlinjer ... 17 DEN FÖRBEREDANDE ARBETSPROCESSEN ... 18 INTERVJUUTFÖRANDET ... 19 BEARBETNINGSPROCESSEN ... 20 SAMMANFATTNING ... 21 INTERVJURESULTAT ... 22

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN PÅ STENSKOLAN ... 22

Presentation av skola, rektor och specialpedagog ... 22

Att upprätta och arbeta med åtgärdsprogram på Stenskolan ... 23

Hur ser arbets- och ansvarsfördelningen ut på Stenskolan? ... 23

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN PÅ TALLBACKENS SKOLA ... 24

Presentation av skola, rektor och specialpedagog ... 24

Att upprätta och arbeta med åtgärdsprogram på Tallbackens skola ... 25

Hur ser arbets- och ansvarsfördelningen ut på Tallbackens skola?... 26

VILKA LIKHETER OCH OLIKHETER KAN SES MELLAN DE TVÅ SKOLORNA? ... 27

SAMMANFATTNING AV DE RESULTAT SOM UPPNÅTTS ... 27

Skolornas resurser och tillgångar ... 27

Arbetsfördelning och ansvar för rektorerna på skolorna ... 28

Specialpedagogernas arbetsinsatser och ansvarsområden ... 29

SAMMANFATTNING ... 29

ÅTGÄRDSPROGRAM I GRUNDSKOLAN ... 30

Analytisk sammanfattning ... 31

ANSVARSOMRÅDEN, LIKHETER OCH SKILLNADER ... 31

Introduktionskapitel

”Verksamheten i barnomsorg och skola kan aldrig utformas lika för alla barn. De som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling skall få detta. Stödet skall utformas med hänsyn till barnets egna behov och förutsättningar. Barn i behov av särskilt stöd har rätt att få plats i förskola eller fritidshem. Skolan har också ett särskilt ansvar för dessa barn. Stödet skall i första hand ges inom den grupp eller klass som barnet tillhör.”1

Att skolan i Sverige, som citatet så väl beskriver, skall se till alla barns behov är för mig en självklarhet, vi som lärare ska arbeta för ge samtliga elever möjlighet att lyckas. Ibland krävs ytterligare insatser för de barnen i behov av särskilt stöd. Detta examensarbete baseras på jämförelse mellan två olika skolor i två skilda kommuner, jag har i mitt arbete valt att inrikta mig på hur de på skolorna arbetar med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, detta utifrån lokala mallar för upprättande av åtgärdsprogram men även utifrån

ansvarsområden och arbetsfördelning på skolorna

”Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd skall rektor se till att det upprättas ett åtgärdsprogram. Syftet är att påverka de förutsättningar under vilka eleven arbetar. För att åtgärdsprogrammet skall bli ett verkningsfullt redskap skall det framgå vilka elevens behov är och hur behoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. ”2

Att utföra en jämförande studie i olika skolor och med rektorer och specialpedagoger i fokus anser jag vara av största vikt. Att jämförelsen utförs mellan två kommuner är ett medvetet val jag gjorde då jag vill se om det finns skillnader som kanske ej skulle synas lika tydligt i skolor inom samma kommun.

Det här ämnet känns för mig som blivande lärare högst aktuellt. Det är viktigt att vara väl införstådd med det arbete som utförs på skolorna, men även om de vägar och metoder som finns att tillgå då jag i min framtida yrkesroll kommer att möta dessa elever. Som lärare måste jag vara väl insatt i ämnet för att kunna erbjuda mina kommande elever bästa möjliga stöd i undervisningen.

1

http://www.skolverket.se/sb/d/472/a/1042 , 2010-05-13

Begreppsdefinitioner

För att göra detta arbete så lättillgängligt som möjligt kan det inledningsvis behövas en ordförklaring. Detta för tydliggöra och underlätta för läsaren. I detta syfte har jag därför skapat en kort ordlista i vilken du som läsare kan få en mer utförlig information om de ord och förkortningar vilka jag vidare i detta arbete kommer att använda mig av.

Kartläggning: en kartläggning är ett förberedande arbete i vilket man ser över elevens behov

och problematik. En insamling av information inför upprättande av åtgärdsprogram.

Åtgärdsprogram (ÅP): ett åtgärdsprogram är ett stöd som utformas efter elevens behov. Häri

skall även utförligt stå hur detta stöd utformas samt hur det sedan genomförs. Förutom detta skall åtgärdsprogrammet även innehålla information om vem/vilka som ansvarar för detta stöd, samt hur skolan i sin tur följer upp och ser till så att det fungerar. 3

Elevhälsoteam (EHT): elevhälsoteamet på skolorna består av kurator, specialpedagog, lärare

och rektor, ibland medverkar även skolsköterska. Vid behov träffas dessa personer och samtalar om utvärderingar av tidigare upprättade åtgärdsprogram som ej gett önskad effekt.

Elevhälsomöte (EHM): till ett elevhälsomöte kallas förutom ovan nämnd personal även

berörda föräldrar där de får ta del av, samt yttra sina åsikter gällande upprättade åtgärdsprogram och arbete med eleven/barnet.

Syfte & Frågeställning

Detta examensarbete avser att göra en jämförelse gällandes hur man på två olika skolor upprättar och sedan arbetar med framtagna åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Genomgående har detta arbete baserats kring tre frågeställningar vilka skall besvaras i

kommande delar av arbetet.

- Hur arbetar man med upprättande av åtgärdsprogram på de två skolorna?

- Vilka olika roller har specialpedagog samt rektor i upprättande av åtgärdsprogram? - Vilka likheter och olikheter finns mellan dessa två skolor gällandes arbete och

upprättande av åtgärdsprogram?

Disposition

Nedan kommer du som läsare få följa mitt arbete utifrån fyra huvudrubriker, för att underlätta har jag här valt att lägga in en kort beskrivning av de delarna.

I kommande litteraturkapitel får du som läsare ta del av den litteratur jag valt att stödja mitt examensarbete och min undersökning på. Den litteratur som behandlas är skriven av tre författare, den gemensamma nämnare dessa tre emellan är att deras böcker är skrivna utifrån åtgärdsprogram i praktiken, det villa säga ur skolans perspektiv och hur man arbetar med dessa i verkligheten.

I metodkapitlet ges en utförlig beskrivning av hur detta arbete växt från frö till färdig produkt, detta genom de val jag gjort längst vägen. Här ges förklaringar till mina val av informanter, intervju som metod samt även beskrivningar av intervjuutförande och bearbetning av det material jag samlat på mig under arbetets gång.

Det kapitel som följer metoden är det intervjumaterial jag tagit del av och sedan bearbetat. I en rad underrubriker får ni här ta del av mitt intervjuresultat.

Avslutningsvis finns en diskussion i arbetet, denna syftar till att återknyta till mina

Litteraturstudie

I denna del av arbetet har jag tagit del av den litteratur jag ansett vara av stor betydelse för mitt arbete. Förutom att noggrant använda mig av Skolverkets föreskrifter har jag även valt ut sådana böcker jag anser relevanta för arbetet. Samtliga böcker behandlar åtgärdsprogram utifrån skolans ansvar och arbete med barn i behov av särskilt stöd. Nedan omnämns även tidigare forskning inom detta område, forskning och undersökningar gällande kunskap om och användning av åtgärdsprogram i grundskolan.

Arbetet med åtgärdsprogram i skolan

Åtgärdsprogram – tidigare undersökningar och forskning

”En allmän uppfattning är att antalet elever i behov av särskilt stöd har ökat under senare år. I skollagen föreskrivs att särskild hänsyn i utbildningen skall tas till elever i behov av särskilt stöd. Behoven kan vara mer eller mindre omfattande och vara av tillfällig karaktär eller kräva stödinsatser under längre perioder.”4

Utbildningsdepartementet tillsatte år 2001 en, vad de kallade, expertgrupp vilken bland annat hade i uppdrag att främja diskussioner utifrån verkliga exempel de inhämtat från ett flertal kommuner gällande utvecklingen för ökad måluppfyllelse för barn i behov av särskilt stöd.5

På 1990-talet gick skolan över från att vara en regelstyrd instans till att bli mål- och resultatstyrd. I och med denna övergång kom åtgärdsprogrammen att få en allt större betydelse för skolan, detta eftersom eleverna nu skulle nå en måluppfyllelse där planering, uppföljning samt utvärdering av elevernas behov, på skolorna, behövde stärkas. I och med detta fann Skolverket det nödvändigt att utföra en kartläggning av användandet av

åtgärdsprogram på skolorna, eftersom det under denna period kom till känna att kunskaperna om åtgärdsprogram var bristande hos skolpersonalen, gav Skolverket Docent Bengt Persson och universitetsadjunkt Ingela Andreasson vid Göteborgs universitet i uppdrag att studera kunskapen och användandet av åtgärdsprogram på skolorna. Deras rapport kom främst att vända sig till kommuner och skolor vilka arbetar för att utveckla verksamheten för de eleverna i behov av särskilt stöd.6

Denna rapport tillkännagav en hel del intressant information gällande antalet elever i behov av särskilt stöd gentemot de elever som får särskilt stöd. Utöver detta behandlar rapporten även information gällande åtgärdsprogrammens utformning på de olika medverkande skolorna, något som visade sig variera i en ganska stor omfattning.

Observationer som metod i arbetet med barn i behov av särskilt stöd

Gunnel Larsson-Swärd7 skriver om betydelsen av observation som metod. Här talas det om vikten av observationer i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vidare beskriver Gunnel Larsson-Swärd hur lärare i sitt arbete bär ansvar för planering, genomförande samt

utvärdering av skolarbetet, då är det även för denne viktigt att ha en kunskap gällande hur barngruppen fungerar. Detta för att läraren i sin planering ska kunna tillgodose samtliga barns behov. Här kan det vara av stor vikt att observera och dokumentera barngruppen, exempelvis deras uppträdande och interaktion med närmiljön. Observationer, menar Gunnel Larsson-Swärd, kan även underlätta i samarbetet med föräldrar och konsulter, detta för att läraren skall kunna beskriva barnet ifråga, så objektivt som möjligt. En annan aspekt vilken gör

observationer till en viktig del i arbetet är att detta leder till en god dokumentation där det tydligt framgår uppgifter kring barnets utveckling över tid. Denna dokumentation underlättar i sin tur arbetet i upprättande av åtgärdsprogram.

Åtgärdsprogram – ett redskap

På skolverkets hemsida beskrivs i regeringens beslut, sedan 1 juli år 2006, innebörden av ett åtgärdsprogram, hur detta skall agera som ett redskap i såväl planering som samverkan lärare, elevvård, elev och vårdnadshavare emellan.

”[…]Det är en skriftlig bekräftelse på vilket stöd eleven är i behov av och en beskrivning av de insatser som ska göras. Det ger eleven och vårdnadshavarna insyn i de bedömningar som skolans personal gör. Åtgärderna i åtgärdsprogrammet ska vara både kortsiktiga och långsiktiga. De ska relatera till målen i läro- och kursplaner. Det skall anges vilka elevens behov är och hur behoven skall tillgodoses. ”8

Vidare vad ett åtgärdsprogram skall innehålla skriver Inger Öhlmér, hon nämner just det faktum att det i ett åtgärdsprogram tydligt skall framgå vilka insatser och därmed även vilka ansvar som finns på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå.

7

Larsson-Swärd, 1995

På organisationsnivå bör skolan se över hur lokaler och schema för undervisning ser ut, här ingår även att se över hur arbetslaget organiserar sitt arbete så att det på bästa sätt kan använda sig av varandras kunskaper och på så sätt samarbeta på en fullgod nivå. Vad gäller gruppnivå bör skolan här även se över hur gruppsammansättningen ser ut och hur samarbetet i denna grupp är. Dessvärre är det på individnivå, menar hon, lätt att fastna vid att endast se till elevens problem. Därför kommer åtgärdsprogrammets individinsatser allt för ofta att handla om att ändra på eleven. Det är i denna process allt för lätt att glömma bort det faktum att för att individen ska kunna ändra på sig och utvecklas krävs de rätta insatserna först och främst inom gruppen och organisationen9.

Ansvar och arbete med upprättande av åtgärdsprogram

För att tydliggöra de rutiner som bör följas vid misstanke om att ett barn är i behov av särskilt stöd, har skolverket upprättat en arbetsprocess som de beskriver i fem olika steg. Här ingår som första steg att uppmärksamma elevens problematik, att sedan utreda och dokumentera och vid påvisat behov att åtgärda, följa upp samt utvärdera.10

Något som Skolverkets studie från år 2001 visat på är att det är vanligt förekommande att man på skolorna använder sig av standardformulär i samband med kartläggningar av elevers problematik. Ett standardformulär är test vilka visar på resultat utifrån så kallad

standardisering eller normering. Syftet med dessa är att man genom dessa ska kunna jämföra enskilda elevers resultat med den norm som finns inom såväl kunskapsnivå som färdigheter. På skolorna verkar det till största del, enligt Skolverket, vara klasslärarna själva som utför kartläggningar. Detta kallas för en pedagogiskutredning och ser oftast till den miljö vilken eleven vistas i, men även hur denne interagerar med närmiljön. I en sådan kartläggning utgår man inte endast från elevens kunskapsnivå eller dennes färdigheter. En pedagogiskutredning syftar främst till att se över såväl grupp-, organisations-, som individnivå.11

År 1999 genomfördes en inspektion av ett antal skolors arbete med åtgärdsprogram, detta var en del av den Nationella kvalitetsgranskningen.

Vid denna inspektion konstaterades att skolorna skrev åtgärdsprogram, men att personalen sedan inte alltid arbetade utifrån dess innehåll. Det uppdagades även att problematiken ofta beskrevs utifrån elevens brister istället för, som bestämmelserna var: att istället utgå från den pedagogiska miljö i vilken eleven befann sig. De åtgärdsprogram som inspekterades visade sig vara likartade och de åtgärder som föreslogs var även de lika varandra, detta oberoende på skillnader i problematik hos eleverna. Genom denna undersökning visade det sig även att utvärderingsbara åtgärder och mål i många fall saknades.12

Från och med den 1 juli år 2006 infördes, på regeringens initiativ, några förändringar i skolformsförordningarna gällande särskilt stöd samt åtgärdsprogram. Dessa förändringar kom att gälla samtliga skolformer. Regeringens syfte med det här var att stärka elevernas rätt men även att ange en arbetsprocess som rektorn på skolområdet ansvarar för.

”Genom förändringarna i skolformsförordningarna när det gäller stöd och åtgärdsprogram har i sak inte kravet på huvudmännen gentemot elever i behov av särskilt stöd förändrats. Det är utredningsansvaret som har skärpts vilket förbättrar förutsättningarna för att uppmärksamma behov av särskilt stöd. Ändringarna bör därför leda till att stödåtgärder fortsättningsvis fattas med ett bättre underlag. Vidare har det förtydligats vad som ska framgå av åtgärdsprogrammet.”13

Med detta menas att ansvaret som ligger hos bland annat rektorer på skolområdena inte har förändrats. Det är rektorn som bär ansvaret att en utredning genomförs om det finns sådana signaler som tyder på att en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Om denna utredning sedan ger ytterligare underlag för dessa misstankar ska ett åtgärdsprogram upprättas. Detta

åtgärdsprogram ska sedan ses som ett redskap vid planering, men även i samverkan mellan lärare, elevvård, elev och vårdnadshavare. Utöver detta bör åtgärdsprogrammet verka för att vara ett redskap vilket påvisar elevens behov och hur dessa sedan skall tillgodoses, följas upp samt utvärderas.

Lisa Asp-Onsjö beskriver hur det kan gå till när skolorna skall diskutera och sedan upprätta åtgärdsprogram. Enligt vad hennes studier tidigare visat är det inte ovanligt att personalen på skolorna tillsammans diskuterar hur problemen ska beskrivas i ett åtgärdsprogram.

Följaktligen samtalas det om vilken typ av insatser som bör vidtas och vem som ansvarar för vad i detta arbete.

12

Asp-Onsjö, 2008

”Den enskilda elevens behov skall styra vilka åtgärder som sätts in!”14

Något som Lisa även påpekar är det faktum att även om personalen inledningsvis kanske har skilda åsikter och uppfattning om problemen och åtgärderna kommer de ändå relativt snabbt fram till gemensamma beslut. Detta kan ha att göra med det faktum att denna förhandling, enligt henne, verkar styras av ”sina egna lagar”, i vilka de oerfarna lärarna verkar rätta sig efter de mer erfarna. Vanligt förekommande är även att specialpedagoger på fältet anses besitta en särskild kompetens i relation till dessa elever i behov av särskilt stöd, vilket leder till att specialpedagogen ges en central roll i dessa samtal.15

För att komma vidare i arbetet med den elev som är behov av särskilt stöd, menar Gunnel Larsson-Swärd att efter utförda observationer och kartläggningar bör ett möte med berörda föräldrar inplaneras. Vid detta möte är målet att framföra vad de inom skolan uppmärksammat men även höra efter vad föräldrarna har att säga i hur de uppfattar problematiken. Detta kan innefatta elevens beteende i andra miljöer än skolan, elevens hemförhållanden etc. detta för att i upprättandet av ett åtgärdsprogram kunna ta hänsyn till de miljövariabler som finns kring eleven och kan vara bidragande faktorer till dennes problematik.16

Sammanfattning

I detta litteraturkapitel har jag behandlat den litteratur jag ansett vara relevant i mitt arbete gentemot arbetes syfte, vilket har varit att se hur man på skolorna upprättar och arbetar med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Kapitlet har belyst aspekter så som hur åtgärdsprogram bör ses som ett redskap och hjälpmedel i dessa frågor, men även tagit upp information vilken har berört de metoder som kan tillämpas i det initiala arbetet med att upprätta åtgärdsprogram. Förutom detta har kapitlet även gett en liten inblick i

Metodkapitel

Detta kapitel kommer att behandla information gällande hur jag valt ut och tagit kontakt med mina tilltänkta informanter. Kapitlet syftar även till att ge en tydlig förklaring och förståelse till varför jag valt intervjun som metod. I användande av intervjuer har jag som intervjuare haft ett ansvar gentemot mina informanter, detta ansvar har sina utgångspunkter i etiska riktlinjer och principer vilka kommer att beskrivas mer ingående i detta kapitel.

Intervjun som metod

Detta examensarbete är baserat på intervjuer jag gjort på två olika skolor i två skilda

kommuner. Genom att träffa rektorer och specialpedagoger i dessa intervjuer har jag fått en god inblick i hur de berörda skolorna arbetar med åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd. Jag har även fått ta del av vilka roller rektor och specialpedagog har i arbetet med dessa.

Om jag istället gjort valet att basera mitt arbete på en litteraturstudie hade jag endast fått ta del av andra personers tidigare resultat i sådana här undersökningar. Genom att själv bege mig ut på skolorna för att träffa mina informanter har jag fått möjligheten att ta del av sådant material jag kanske inte kommit i kontakt med annars, material så som mallar för åtgärdsprogram och kartläggningar.

I detta arbete gjorde jag det medvetna valet att använda mig av så kallade öppna intervjuer. Med detta menas att intervjuerna inte baseras på färdigformulerade frågor utan att samtalet mellan informant och intervjuare är vad som styr. Om jag istället valt att basera mina intervjuer på färdigformulerade frågor hade samtalen blivit styrda och risken för att viktig information gått förlorad hade då ökat. Med detta i åtanke var de enda frågor jag förberett sådana som gällde informanternas egna yrkes- och utbildningsbakgrund, dessa frågor var för mig viktiga att ha med då jag ville ha en god bas till personskildringarna. Målsättningen med en öppen intervju är den att informanten skall få möjlighet att berätta så fritt som möjligt utifrån sina egna erfarenheter.17 Även om jag i förberedande syfte mailat samtliga mina informanter ett samtalsunderlag beståendes av två fiktiva fall18, ändå benämns dessa intervjuer som öppna.

17

Dalen, 2004

Dels för att materialet i sig inte bestod av frågor utan istället enbart av fiktiva

fallbeskrivningar, samt att det var upp till var och en av mina informanter att lägga upp detta samtal som de själva ville utifrån sina egna arbetsmetoder och – uppgifter.

Validitet

Mina intervjuer och de resultat jag kommit fram till anser jag vara pålitliga dels på grund av att jag genomgående fått ta del av skolornas egna mallar, men även då jag i mina samtal använt mig av de två fiktiva fallen. Dessa har bidragit till att jag, i ett ämne vilket kan upplevas som känsligt om det blir av för personlig karaktär, fått ta del av mina informanters erfarenheter samt skolornas egna arbetssätt på ett avslappnat sätt, detta eftersom mina informanter ej behövt redogöra för reella fall. Mina intervjuer har inte syftat till att leta efter fel och brister, jag har istället haft ett genuint intresse för mina informanters kunnande samt skolornas arbete.

Val av skolor och intervjupersoner

Mitt val av skolor och informanter föll sig naturligt, jag har medvetet valt skolor jag sedan tidigare känner till. Att ha en koppling med de jag ska intervjua kan såväl vara en för- samt en nackdel, om detta skriver Monica Dalen. Hon nämner i sin bok hur intervjuaren lätt kan låta sig påverkas emotionellt och hur detta vidare kan bidra till hur upplevelser och tolkningar görs. Däremot kan det även finnas fördelar med denna personliga koppling i form av att jag i min tillhörighet kan ges möjlighet att på ett annat sätt komma till svårtillgängliga insikter. Min förförståelse kan leda till att informanterna känner sig mer bekväma och därför blir mer öppna.19 Övriga aspekter vilka bidrog till mina val var det att dessa skolor har gemensamma nämnare, dels gällande elev- och lärarantal. Men även det faktum att eleverna på skolorna dels är bosatta på orten eller i byar i närheten.Jag har även valt att basera detta arbete på två skolor för att se om man på skolorna arbetar lika eller olika med åtgärdsprogram. Att skolor inom samma kommun även har samma mallar och lokala riktlinjer att gå efter i detta arbete gör det intressant att se om det skiljer sig kommuner emellan.

De personer jag valt att intervjua är rektorer och specialpedagoger. Anledningen till att jag valt dem är att rektorerna är de som har det övergripande ansvaret för allt som görs på

skolorna. Specialpedagogerna är de som är med och upprättar åtgärdsprogram och arbetar med berörda lärare och elever.

Etiska riktlinjer

Inför ett sådant här arbete finns det några etiska riktlinjer och koder man som skribent bör ha i åtanke. Steinar Kvale skriver om tre av dessa riktlinjer20 och vad du som

forskare/intervjuperson skall ha i minne.

Konfidentialitet inom forskning innebär att privata uppgifter, i detta fall skolors och personers

identitet, inte skall komma till känna. För att i en undersökning kunna gå ut med dessa uppgifter måste det först godkännas av samtliga deltagande personer. Detta i sin tur kan innebära att detta arbete ej skulle kunna gå att publicera innan samtliga informanter godkänt vad som skrivits även om det är information direkt kopplat till och taget från våra

intervjusamtal.

Något som ska göras i förebyggande syfte är att få ett så kallat informerat samtycke av samtliga informanter. Ett informerat samtycke betyder att undersökningspersonerna initialt i stora drag informeras om undersökningens syfte.

Genom att ge sina informanter denna information inför en intervju innebär även att

personerna deltar frivilligt, men även att de när som helst under arbetets gång vidhåller rätten att dra sig ur.

Som skribent har jag även tagit hänsyn till den etiska principen gällande fördelaktighet, med det menas att risken för att informanten på något sätt skall komma till skada bör minimeras. En bidragande faktor till att jag valt att avidentifiera samtliga inblandade var den att det faktiskt kan finnas andra personer som berörs av detta och kan känna sig utpekade då skolornas identitet skulle komma till känna. En av riskerna med att identifiera de

medverkande i mitt arbete skulle även kunna vara att den bild jag förmedlar till mina läsare sedan kan fastna hos dem och eventuellt tolkas på annat sätt. Denna tolkning kan i sin tur sedan fasta hos dessa personer och risken för att sätta stämpel på mina informanter, skolor och kommuner blir sedan stor. En sådan stämpel kan sedan vara svår att komma ifrån.21

20

Kvale, 1997

Med dessa riktlinjer i åtanke har jag valt att avidentifiera de medverkande, detta innebär att samtliga personnamn, kommun- och ortsnamn är helt fiktiva.

Om någon ort vid dessa namn finns ber jag i föregående om ursäkt och hänvisar återigen till att samtliga namn är menade att vara påhittade ur min egen fantasi. De namn jag valt att använda för de berörda skolorna, kommunerna och personerna är;

Stenskolan i Björns kommun. Här möter vi rektor Anna Andersson och specialpedagog

Birgitta Bengtsson.

Tallbackens skola i Vargs kommun. På Tallbackens skola arbetar rektor Diana Dahlsten och

specialpedagog Ella Enoksson.

Den förberedande arbetsprocessen

Som första steg i detta arbete tog jag kontakt med mina tilltänkta informanter via telefon och via mail. Förutom detta sökte jag har även upp två av mina informanter på skolorna för att fråga om de var villiga att medverka. Anna, rektor på Stenskolan, ringde jag redan i början av mars 2010 för att höra efter om hon ansåg att det skulle vara intressant att delta i mitt

examensarbete. Då jag ej lyckades upprätta en telefonkontakt med Birgitta fick jag istället maila henne denna information. Rektor och specialpedagog på Tallbackens skola tog jag personligen kontakt med genom att uppsöka dem på skolan för att höra efter om de var villiga att medverka.

Förutom detta bestod mitt förberedande arbete även i att sammanställa ett material vilket jag sedan kunde använda mig av som utgångspunkt i mina intervjuer.22 Detta material bestod av två fiktiva elevers problematik. Dessa elever var Kim sex år och Charlie 8 år. Kim hade i sin fallbeskrivning raseriutbrott där han/hon tappade kontrollen och slog andra barn. Förutom detta var Kim även rastlös, okoncentrerad, ouppmärksam och hade en bristande

impulskontroll. Charlies problematik skilde sig brett från Kims i det att han/hon istället inte hade något aktivt deltagande i skolan, höll sig mest för sig själv, ofta somnade under

skoldagen och kom till skolan i trasiga kläder. Här förekom även en bristande föräldrakontakt.

Dessa två elevfall syftade till att agerade samtalsunderlag och vara utgångspunkter för mina intervjuer. Vilket även kan märkas i min ovanstående beskrivning av dessa barn är att jag valt könsneutrala namn, detta för att inte på något sätt styra mina informanters tankebanor kring dessa elever. Nämnas bör även att såväl Kim som Charlie är frukter av min egen fantasi, vilket i sin tur innebär att de inte är baserade på verkliga personer.

Genom att använda mig av dessa fiktiva fall ger jag såväl mig själv som mina informanter en utgångspunkt för våra intervjusamtal. Inför varje intervju fick mina informanter ta del av detta material, vilket jag mailade till dem några dagar innan vi skulle träffas. Jag hade även inför våra möten bett dem att ta med det material som fanns på skolorna, det vill säga mallar för åtgärdsprogram och kartläggningar. Genom att i mina intervjuer använda mig av mina fiktiva fall och informanternas medhavda material lämnade jag medvetet utrymme för fritt samtal.

Målsättningen med mina intervjuer var att ge mina informanter ett så fritt utrymme som möjligt, med detta menas att jag redan från början gjorde det medvetna valet att inte använda mig av färdiga frågor i mina intervjuer. Genom att arbeta på det sättet blev mina intervjuer öppna och informanterna fick möjlighet att själva berätta fritt utifrån liknande egna

erfarenheter.23

Intervjuutförandet

”Forskningsintervjun är en mellanmänsklig situation, ett samtal mellan två parter om ett tema av ömsesidigt intresse. Det är en specifik form av mänskligt samspel där kunskap utvecklas genom en dialog.”24

Med ovanstående citat i tanke valde jag att träffa mina informanter enskilt, detta för att få ut så mycket information som möjligt. Anledningen till att jag valde att träffa dem separat var det att jag tror att då man är fler än två personer som träffas och pratar kan det lätt hända att någon tar över och pratar mer, vilket i sin tur kan bidra till att viktig information går förlorad.

Intervjuerna ägde rum på skolorna i de olika personernas arbetsrum. Detta i samtliga fall utom då jag träffade Birgitta i den slutliga intervjun, vi satt istället i ett av skolornas konferensrum, detta på grund av att hon delar rum med en kollega som för tillfället nyttjade rummet i annat syfte.

23

Dalen, 2004

Med mig till samtliga intervjusamtal hade jag papper, penna samt bandspelare. Mina intentioner var att banda samtliga intervjuer då vi skulle behandla de fiktiva fallen Kim och Charlie. Väl på plats insåg jag tidigt att bandspelaren endast skulle koma att användas i två av mina intervjusamtal, detta i samtal med rektorerna. På Stenskolan hade rektorn Anna förberett sig genom att ta fram mallar gällande bland annat åtgärdsprogrammets utformning men även de mallar de använder sig av i kartläggningsframställande. Rektorn Diana hade till vårt samtal med sig en utskrift av de två fiktiva fallen. Då jag ansåg att dessa material endast, av mig, skulle komma att vara användbara som eventuella bilagor till mitt arbete valde jag att banda våra samtal, men även att föra anteckningar av det som sades utöver de fiktiva fallen.

Vid de tillfällen jag träffade specialpedagogerna Birgitta och Ella använde jag mig endast av stödanteckningar. Detta för att de båda var väl förberedda med olika typer av material vilket agerade som en ytterligare förstärkning av det vi talade om. Ella hade i sitt förberedande arbete utformat åtgärdsprogram till de fiktiva eleverna, förutom detta material fick jag även ta del av det underlag hon hade som rörde hennes arbetsuppgifter. Här ingick flertalet olika mallar, bland annat utredning inför ÅP, åtgärdsprogram, utvärdering av ÅP, arbetsscheman,

likabehandlingsplan etc. Ella hade till vårt samtal även hon tagit med sig liknande material,

vilket var väl genomtänkt och gav en god struktur och förstärkning till det vi samtalade kring.

Bearbetningsprocessen

Jag har i efterhand gått igenom det material jag fått. Med detta menas att jag lyssnat igenom mina bandade intervjuer och sedan skrivit ut dem ordagrant i ett Word dokument på datorn. Jag har även i efterhand läst och för hand renskrivit de stödanteckningar jag fört vid samtliga intervjuer. Anledningen till detta noggranna efterarbete har varit att strukturera upp innehållen i samtalen till att bli så överskådliga som möjligt. Vidare i bearbetningsprocessen har jag sedan gått igenom det material jag fått av mina informanter. Materialet bestod till största del av kartläggnings- och åtgärdsprogramsmallar.

Dessa genomgångar och renskrivningar av material har varit nödvändiga för att se på det totala innehållet och huruvida det varit relevant i relation till mitt syfte med detta

Det bearbetade materialet har jag valt att presentera i arbetes resultatdel. Sättet jag valt att göra detta på är att presentera de två skolorna var för sig. Detta innebär att resultatdelen är uppdelad i två delar, en för var skola, där intervju resultaten för behörig rektor och

specialpedagog tillsammans presenteras. Det material och de dokument jag tagit del av kommer efter relevans att presenteras som bilagor i arbetet.

Sammanfattning

Intervjuresultat

I kommande resultatdel följer separata beskrivningar av de resultat jag fått genom mina intervjuer på de två skolorna. Skolorna kommer initialt att presenteras var för sig, tillsammans med berörd personals intervjuresultat. Avslutningsvis kommer jag att delge en

sammanställning av de likheter och skillnader vilka jag påträffat de två skolorna emellan. Mitt val att presentera mina resultat på detta sätt baseras på att jag vill göra arbetet så överskådligt som möjligt, jag har därför även valt att sätta rubriker utifrån mina frågeställningar samt det resultat de givit mig.

Resultat av undersökningen på Stenskolan

På den ort i Björns kommun jag besökt för att träffa Anna Andersson och Birgitta Bengtsson är skolan centralt belägen. Det första jag ser är en ganska stor skolgård vilken består av såväl gräsmattor, grusplan som asfalterade delar. Skolan består i huvudsak av två byggnader. Ett lågt hus som ger intryck av att liksom ringla sig längst med skolgården och ett fristående högt hus byggt under tidigare delarna av 1900-talet.

På skolan träffade jag Anna Andersson, rektor sedan år 2004. En tjänst som tills för bara några år sedan delades med ytterligare en person. Arbetsfördelningen var då den att Anna och denne andre person ansvarade för halva skolan samt en förskola var. Idag har Anna istället ensam ansvaret för skolan.

Att upprätta och arbeta med åtgärdsprogram på Stenskolan

I mina samtal med Anna och Birgitta fick jag ta del av en hel del information gällandes hur de på skolan arbetar vid upprättande av och i arbetet med ÅP. Utöver det fick jag även tillgång till de mallar de använder sig av i dessa ärenden, bland annat den vid benämning Arbetsgång vid elev ärenden.25

År 2009 fick Stenskolan ett nedslag av skolverket, detta gällandes just deras

Åtgärdsprogram(ÅP). Skolverket ansåg inte att skolan uppfyllde kraven gällande precisering av ansvarsområden. På grund av detta håller Birgitta på att utforma nya blanketter för

kartläggningar, detta på uppdrag av rektor Anna Andersson.

Dessa material, säger Birgitta, bör ses som ”ett första steg” som lärarna kan använda sig och ta stöd av. De nya ÅP skall vara utförligare än de föregående. Birgittas utveckling av dessa innebär bland annat att åtgärdsprogrammet i sitt utförande nu även skall innehålla uppgifter gällande ansvarsområden på grupp-, organisations- samt individnivå, vilket tidigare saknats.

Hur ser arbets- och ansvarsfördelningen ut på Stenskolan?

Anna berättade om de tillgångar skolan har i form av personal och deras arbetsfördelning. Jag fick bland annat veta att det på skolan finns ett aktivt Elevhälsoteam(EHT) beståendes av kurator, specialpedagog, lärare samt rektor. Detta team av kollegor arbetar tillsammans i möten som tillkallas vid behov för att upprätta ÅP, men även för att gå igenom tidigare upprättade ÅP då dessa inte lett någonstans och de istället behöver komma på nya åtgärder och vägar till förbättring. Åtgärder som kan vidtas kan till exempel vara att det görs en

pedagogisk- eller psykisk utredning. Detta, menar Anna, har givetvis med fallet i sig att göra.

Birgitta, liksom Anna, berättar att skolsköterska, kurator, specialpedagog, rektor och

eventuellt klassläraren medverkar på dessa möten(elevhälsomöten). Här ges samtliga lärare på skolan möjlighet att ta upp sådant de vill ha hjälp med. Dessa möten kan, enligt Birgitta, till exempel handla om att läraren ej är nöjd med tidigare upprättat ÅP.

Ett ÅP skrivs tillsammans med övriga lärare i arbetslagen, detta efter avslutad utredning. I mitt samtal med Birgitta berättade hon om att det i hennes arbetsuppgifter bland annat ingår handledning av klasslärare vid kartläggningar samt att utföra observationer i klassrumsmiljö. Dessa observationer hon gör ser oftast till klassen som helhet och är inte bara personliga observationer av enstaka elever. De eventuella åtgärder och insatser som senare tas till utifrån dessa observationer är oftast ämnade som gruppinsatser. Birgitta är även i vårt samtal tydlig med att tala om att det i hennes tjänst inte ingår några speciallärarinsatser. Med detta menas att Birgitta själv inte har enskilda träffar med eleverna. Vid fördjupade utredningar vänder sig istället ansvarig klasslärare till rektorn som i sin tur kallar till ett elevhälsomöte med EHT. Vid elevhälsomötet använder de sig alltid av dokumentet Arbetsgång vid elevärenden, enligt Birgitta är detta en bra arbetsmetod då det förebygger att någon eller något faller mellan stolarna.

Birgitta berättade att de inom elevhälsan efter avslutat möte delar upp ärendet efter ansvarsområde, en av de medverkande blir utnämn processbärare och är den person som kontaktar berörda föräldrar. I föräldrakontakten samlar denne även in kompletterande information i ärendet. Att tidigt upprätta en god kontakt med berörda föräldrar tycker även Anna är viktigt. Föräldrarna är ju även de delaktiga i de beslut och de åtgärder som sätts in för att hjälpa deras barn. Efter det att en föräldrakontakt upprättats kopplas återigen elevhälsan in där de bestämmer hur ärendet fortsättningsvis skall behandlas, detta möte protokollförs.

I vårt samtal kom jag och Anna tidigt in på detta ämne där hon berättade att det under hennes tid på skolan ej varit några problem i samarbetet med berörda föräldrar. Den problematik hon märkt kan uppstå, ligger oftast i att föräldrarna kan behöva en lång bearbetningsprocess för att förstå och ta till sig av barnets problematik. Denna bearbetningsperiod kan sedan resultera i att föräldrarna ifrågasätter varför inget gjordes tidigare. Anna har däremot aldrig upplevt detta som något negativt. Allt som oftast, menar hon, är det ju ändå ett gott samarbete.

Resultat av undersökningen på Tallbackens skola

Skillnaden i storlek på skolgården vägs dock upp av kringliggande gräsmattor och

skogsområden vilka skolan har tillgång till. Skolan består av ett flertal hus, huvudbyggnaden är avlång och omkring denna finns ytterligare tre byggnader, två vilka utrymmer klassrum och en fristående idrottshall.

På skolan träffade jag rektor Diana, hon tog sin fritidspedagogsexamen år 1980 och har sedan dess varit verksam på flera olika områden inom skolan. Bland annat har hon tidigare arbetat som föreståndare på förskola och fritidshem, hon har även arbetat som förskolechef. Rektor vid Tallbackens skola har hon varit sedan år 2005.

Ella har i grunden en lärarexamen från år 1982, denna som förskollärare. Färdigutbildad specialpedagog blev hon år 2004. Ella har sedan 1982 arbetat inom flera olika avdelningar inom skolan, bland annat har hon varit elevassistent inom Särskolan. Tjänsten som

specialpedagog på Tallbackens skola fick hon efter avslutad utbildning år 2004.

Att upprätta och arbeta med åtgärdsprogram på Tallbackens skola

Då jag träffade Ella och Diana för våra samtal fick jag även genom dem ta del av olika material så som mallar vilka visar hur deras ÅP är strukturerade. Utöver detta fick jag även tillgång till dokument gällande utredningar och kartläggningar för ÅP och

likabehandlingsplaner.

I mitt samtal med Diana berättade hon om olika möten och resurser de har på skolan. Bland annat har de, var fjortonde dag, ett elevhälsomöte(EHM). Vid dessa möten medverkar

skolsköterska, specialpedagog samt rektor. Diana berättar att de vid EHM träffas och ser över vilka barn som är mest aktuella. Dessa möten syftar först och främst, menar hon, till att fånga upp vad klassläraren redan signalerat till endera skolsköterskan eller specialpedagogen.

Följande steg blir att boka in en tid med berörda föräldrar för att informera dem om hur eleven fungerar på skolan och höra efter om problematiken även är synlig hemma.

Det är i arbetet med bland annat ÅP viktigt att ha uppföljande möten och samtal med

föräldrarna vid vilka de, enligt Diana, får visa på skolans skyldigheter samt vad de i sitt arbete gjort för att underlätta för det berörda barnet, men även fråga föräldrarna om det tycker att skolan gjort det de ska. Vad gäller just upprättandet av ÅP berättar Diana att klassläraren själv kan göra detta och att det sedan alltid utsändes till berörda föräldrar. Förutom dessa

återkommande möten (EHM) har de på skolan även klasskonferenser en gång per termin. En klasskonferens innebär att de vid dessa tillfällen ser över klasserna på skolan. Dessa

konferenser syftar till att se över hur klasserna ser ut, vilka aktiva åtgärder de har och vilka åtgärder som faller ut.

Hur ser arbets- och ansvarsfördelningen ut på Tallbackens skola?

På Tallbackens skola fick de under år 2009 nedslag av skolverket vilka då menade att behörigheten i de olika ämnena finns på skolan men ej nyttjas på ett tillfredställande sätt. Enligt skolverkets bestämmelser skall de lärare som undervisar i skolan ha ämnesbehörighet i de ämnen de undervisar, vilket innebär att en utbildad lärare som i sin examen har behörighet svenska och engelska inte ska få undervisa i till exempel matematik. Skolverket menar att de på skolorna bör nyttja de kunskaper som finns i lärarkåren och samarbeta mer inom

lärarlagen. Diana berättade i vårt samtal att planer nu finns på att inom kort se över ”läraranvändandet” på skolan.

När jag och Diana kom till den delen i vårt samtal där vi skulle tala om de två fiktiva eleverna Kim och Charlie talade Diana om andra åtgärder som finns att tillgå, utöver EVK och EHM. Med detta menade hon bland annat Klaraborgs SPO vilket hör till Barn- och

ungdomsförvaltningen och är ett specialpedagogiskt område. Hit skickas en remiss och kartläggning från skolan, detta för att SPO i sitt arbete sedan skall kunna bistå med handledning till skolan. Förutom denna tillgång talade Diana även om Barn- och

ungdomspsyk (BUP). Skillnaden SPO och BUP emellan är att till BUP kan berörda föräldrar vända sig för att få stöd.

Om det är så att skolsköterskan vid allvarligare fall, exempelvis som i det fiktiva fallet Charlie26 gör en anmälan är det alltid Diana själv som skriver under anmälan.

Detta, berättar hon, görs för att det är hon som bär det yttersta ansvaret och för att berörda parter sedan inte skall kunna ”gå på” enskilda individer (i detta fall skolsköterskan). Däremot är Diana även noga med att påpeka att det inte är hon som måste göra en anmälan.

Ella berättade under vårt samtal att hennes tjänst innefattar en mängd olika arbetsuppgifter och ansvarsområden då hon arbetar på såväl grupp- som individ- och organisationsnivå. Jag fick i vårt samtal ta del av en tankekarta hon själv gjort vilken visade på just dessa områden. Bland annat arbetar hon med handledning av såväl personal som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd. Hon upprättar ÅP och pedagogiska kartläggningar. I hennes tjänst ingår även att delta i bland annat EHT, klasskonferenser och elevrådet. Utöver detta arbetar hon även med eleverna på skolan i en del av de åtgärder som sätts in, detta kan bland annat vara genom att aktivt arbeta med SET(social-emotionell-träning).

Vilka likheter och olikheter kan ses mellan de två skolorna?

Sammanfattning av de resultat som uppnåtts

Sammanfattningsvis kan vi se att det i arbetet med, och upprättande av åtgärdsprogram även är andra personer inblandade än just rektor och specialpedagoger på skolorna. I arbetet berörs även kuratorer, skolsköterskor (skolläkare) och klasslärare. Vi har fått ta del av de

ansvarsområden dessa personer har, även om vikten i detta examensarbete har lagts vid rektors och specialpedagogs arbete och ansvarsområde. Likheterna mellan skolorna har i det framkomna resultatet varit övervägande både vad gäller arbetsuppgifter och ansvarsområden. De skillnader som tydligast visat sig har främst legat i specialpedagogernas ansvarsområden och hur dessa arbetar med övrig personal, föräldrar och elever.

Skolornas resurser och tillgångar

I detta team ingick såväl skolsköterska, specialpedagog och rektor vilka tillsammans med klasslärarna arbetar för att ta fram olika metoder och hjälpmedel som kan underlätta skolvardagen för elever i behov av särskilt stöd.

Ytterligare en likhet som uppmärksammats är att de på bägge skolor under år 2009 fått nedslag av Skolverket. Även om nedslagen i sig är av skild art är det tydligt att de blivit mer uppmärksamma på sina sätt arbeta. På Stenskolan har åtgärder vidtagits då rektor Anna gett Birgitta i uppdrag att utforma nya mallar för åtgärdsprogram. Detta då de tidigare mallarna inte uppfyllde kraven Skolverket hade på dem, då vare sig individnivå, gruppnivå eller organisationsnivå´s ansvarsområden tydligt framgick. Detta har lett till att en förnyelse av dessa mallar krävdes. På Tallbackens skola hade Skolverket åsikter gällande

personalanvändandet. Här ansågs inte skolan använda sig av de ämnesbehörigheter vilka fanns lärarna emellan på ett fullvärdigt sätt. Nedslaget här har i sin tur lett till att rektor Diana inom snar framtid kommer att se över de behörigheter lärarna har för att kunna ta till vara på dessa på ett bättre sätt, vilket innebär att arbetet inom lärarlagen troligtvis kommer att öka betydelse.

Arbetsfördelning och ansvar för rektorerna på skolorna

Det har tydligt framgått att de bägge rektorerna på skolorna har väldigt liknande arbetsuppgifter och ansvarsområden vad gäller åtgärdsprogram.

”Rektor ansvarar för att genomföra en utredning om det finns signaler om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av stödåtgärder för att kunna nå målen skall ett sådant stöd ges.”27

Något annat som framkom i mina intervjusamtal var att de på bägge skolor var noggranna i att informera om att det i slutänden alltid var rektor som bar det tyngsta och avgörande ansvaret vad gällde anmälan till andra instanser, till exempel vid anmälan till socialen. Förutom detta framkom det även vid samtliga samtal att såväl Anna som Diana i egenskap av rektor även bägge ansvarade för att kalla till möten med föräldrar där tidigare kontakter till exempel varit svåretablerade. Däremot var det enbart på Stenskolan det öppet talades om rektors ansvar i kartläggningar, åtgärdsprogram och uppföljande möten.

Specialpedagogernas arbetsinsatser och ansvarsområden

En skillnad som utmärkt sig lite extra är de bägge specialpedagogernas arbetssätt och

ansvarsområden. I Birgittas arbetsuppgifter ingår handledning av lärare i kartläggningar samt att utföra observationer, intervjuer och att medverka i elevhälsan och, i detta nu, även utforma nya mallar för ÅP. I Ellas arbetsuppgifter kan vi se ett bredare spann, där hon själv tydligt visar på ansvarsområden på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Utöver de likheter som tydligt framgår gällande handledning av personal, medverkan i elevhälsoteam och utförande av observationer, arbetar Ella även direkt med eleverna.

På Stenskolan hänvisade Birgitta till dokumentet Arbetsgång vid elevärenden28 och var i vårt samtal noga med att poängtera att denna arbetsgång alltid följs och att klassläraren själv måste ha arbetat med eleven i fråga innan ärendet tas upp på ett elevhälsomöte. Hon berättade även att det var i dessa fall hennes observationer och handledningssamtal förekom för att hjälpa läraren att hitta nya undervisningsmetoder. Givetvis kunde det även vara så att efter det att klassläraren testat diverse olika saker och ändå inte ansett sig komma till förbättring togs ärendet så upp i ett elevhälsomöte. Detta i första hand för att klassläraren ska få ytterligare förslag på hur denne skulle kunna ändra på sig själv och testa nya metoder. Ellas

arbetsmetoder och ansvarsområde sträcker sig något längre än Birgittas. Ella arbetar även hon med handledning av lärare och medverkar även vid elevhälsomöten. Den avgörande

skillnaden finns i det faktum att Ella även arbetar med eleverna.

Sammanfattning

I detta kapitel har jag sammanställt de intervjuresultat jag fått fram i mina möten med de två specialpedagogerna Birgitta och Ella, men även rektorerna Anna och Diana. Kapitlet har visat på de ansvarsområden och arbetsuppgifter dessa personer har i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Det har även framkommit att det på skolorna inte bara är rektorer och

specialpedagoger som är involverade i arbetet med åtgärdsprogram, utan att det i skolorna finns ett team av kompetent personal vilka arbetar tillsammans för att hjälpa elever och personal i dessa ärenden.

Diskussion och analys

Detta examensarbete har genomgående haft för avsikt att jämföra två skolor och hur rektorer och specialpedagoger på dessa upprättar och sedan arbetar med åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd. Jag har i mitt arbete utgått från tre frågeställningar vilka har verkat som en utgångspunkt i mitt arbete. Jag kommer här, utifrån dessa frågeställningar, i min diskussion att knyta samman mina resultat med den litteratur vilken arbetet behandlar.

Åtgärdsprogram i grundskolan

En av mina frågeställningar har varit den hur man på skolorna arbetar med upprättande av

åtgärdsprogram?

Hur de två skolorna i min undersökning arbetar med åtgärdsprogram kan ses mer utförligt i arbetets resultatdel. Där berättas det om de olika tillvägagångssätten liksom de metoder och resurser de, på skolorna, har att tillgå. På såväl Tallbackens skola som Stenskolan har de sina elevvårdskonferenser, elevhälsomöten och sina elevhälsoteam som består av specialpedagog, skolsköterska och rektor. Dessa möten och personer arbetar i förebyggande syfte. Det talas om vikten av goda relationer till föräldrar och elever, men även hur dessa möten skall verka för en fullgod skolgång. I respons till detta vill jag påpeka vad Inger Öhlmér skrev om skolans stöd på olika nivåer, det vill säga grupp-, organisations- och individnivå.

”De flesta åtgärdsprogram handlar enbart om insatser direkt riktade till en enskild individ. Man försöker i första hand ändra eleven. Givetvis skall vi hjälpa individen att klara sin skola bättre men vi glömmer att ofta krävs åtgärder på organisations- och/eller gruppnivå för att bäst stötta en viss elev.”29

Vad jag vill ha sagt med detta är, hur viktigt det är att skolorna och personalen vid

upprättande av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd verkligen ser över hur dessa utformas och vilket ansvar man lägger på de olika nivåerna.

Detta är vad som hände på Stenskolan under 2009 då Skolverket kom med sitt nedslag.

Detta för att åtgärdsprogrammen ej var utförliga nog, i detta fall resulterade det i något gott då rektor Anna gav specialpedagog Birgitta i uppgift att omformulera dessa och göra dem mer påtagliga i sitt utförande så att samtliga nivåer tydligt framgår.

Analytisk sammanfattning

Ovanstående får mig att fundera över hur det egentligen ser ut i skolorna även på övriga orter. Att skolan skall verka i förebyggande syfte borde väl ändå var en självklarhet då det tydligt framgår i olika styrdokument att skolan skall vara en skola för alla. Vikten av goda relationer till alla inblandade parter borde väl även det hänga samman med ovanstående. Då detta tydligt omnämns i mina intervjusamtal förs ändå mina tankar och funderingar till om det är så

samtliga fall eller om detta är något man som personal på skolan vill poängtera för att visa på sitt eget engagemang. Något annat jag gärna hade undersökt vidare är baserat Stenskolans nedslag från Skolverket, eftersom de åtgärdsprogram man tidigare använt sig av inte uppfyllt de krav som ställts hade det varit intressant att se om arbetet med detta nu kommer att

förändras. Intressant vore att se om de elever som haft sina ÅP utformade efter tidigare existerande mall fått det extra stöd de behövt, eller om det istället varit så som Inger Öhlmér skrivit om, att ansvaret tidigare lagts mestadels på individnivå.

Ansvarsområden, likheter och skillnader

Slutligen har arbetet sett till de ansvarsområden och roller rektorer och specialpedagoger har

i upprättande och arbete med åtgärdsprogram på skolorna, samt vilka likheter och skillnader som kan ses inom detta.

Hon menar att detta kan ha att göra med att oerfarna lärare och personal oftast verkar rätta sig efter vad de mer erfarna i personalstyrkan tycker30.

Det enda jag egentligen reagerat på i arbetet är variationerna i specialpedagogernas

arbetsuppgifter de två skolorna emellan. Anledningen till min reaktion kan vara den att jag tidigare endast kommit i kontakt med specialpedagoger som arbetat i enlighet med Ellas ansvarsområden, det vill säga på såväl grupp- som individ- och organisationsnivå, detta med ett arbete riktad mot och med eleverna på skolan. En del av mig trodde nog att det var just i elevkontakt som en specialpedagog arbetade, detta fick jag mig dock motbevisat i mitt samtal med Birgitta. Hon var i vårt samtal väldigt noga med att påvisa de skillnader som låg i hennes arbetsuppgifter gentemot hur en speciallärare arbetar. Enligt henne var det speciallärarens uppgift att arbeta med eleverna. Givetvis är hennes uppfattning om detta korrekt, i alla fall i utifrån hennes egna arbetsuppgifter. Detta eftersom hon själv arbetar mer efter att vara ett stöd för lärarna på skolan i sitt observationsutförande och i sina handledningssamtal.

Gunnel Larsson-Swärd har skrivit om vikten av observation som metod i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Hon menar att man med hjälp av observationer kan underlätta i samarbetet med föräldrarna till det berörda barnet. Om man är noggrann i sina observationer kan man, enligt henne, upprätta ett dokument som följer barnet och ser till dess utveckling över tid. Har man en sådan dokumentation som grund underlättar det i arbetet med att formulera åtgärdsprogram.31 Man skulle kunna säga att det, utöver deltagande i elevhälsomöten och elevvårdskonferenser, är i detta arbete med observationer, som specialpedagogerna Birgitta och Ellas´ arbetsuppgifter och ansvarsområden är lika.

Analytisk sammanfattning

Den information jag tagit del av inom ovanstående kapitel har fått mig att fundera över något som Lisa Asp-Onsjö påpekade, det faktum att oerfaren personal ofta verkar rätta sig efter de mer erfarna i personalgruppen då det gäller att enas om åtgärder och handlingsplaner för elever i behov av särskilt stöd. Detta sammankopplar jag även med de observationer som utförs i kartläggningssyfte.

30

Asp-Onsjö, 2008

Kan det vara så att det man ser och lägger tyngden vid i en kartläggning även det kan ha att göra med den observerandes ålder och yrkesverksamma tid? Detta är något mitt skrivna arbete inte tar upp, men som jag gärna undersökt närmre om jag någon gång i framtiden kommer att utföra vidare studier och undersökningar.

Sammanfattning

Reflektion

Detta arbete har på många sätt bidragit till att jag kommit till nya insikter. Inledningsvis trodde jag nog, innerst inne, att en specialpedagogs arbetsuppgifter skulle vara lika oavsett var man arbetade, det vill säga att jag initialt tog för givet att det skulle ha funnits någon typ av mall över de arbetsuppgifter som låg för en specialpedagog. Vad gäller rektors

ansvarsområden och arbetsuppgifter, tror jag mig ha haft en mer korrekt bild. Jag har alltid sett rektorn som något av en kapten som styr och basar över skeppet. Skeppet, vilket i detta fall likställs med skolan.

Att det verkar förekomma mestadels likheter de bägge skolorna emellan får mig dock att fundera över om verkligheten är lika oavsett var i landet man befinner sig, eller om jag istället i vidare undersökning skulle komma ner under ytan och finna att svaret på denna fråga var något helt annat? Mina förhoppningar ligger i att jag hoppas, oavsett skola, ort eller kommun, att de riktlinjer som finns i arbetet med barn i behov av särskilt stöd följs och att den personal som finns på skolorna brinner lika passionerat för sitt yrke som jag gör. Detta arbete är allt för viktigt och avgörande för att något skall förbises.

Mina funderingar till trots, har det här arbetet för mig, som blivande lärare, varit lärorikt och jag anser att det har varit viktig att ta del av denna information. Som jag inledningsvis nämnde i detta arbete, anser jag att jag som lärare bör ha en tydlig bild av vad jag kan erbjuda mina kommande elever, detta bland annat i form av särskilt stöd. Något som genomgående har haft en lugnande effekt på mig är det faktum att det på de skolor jag besökt verkar finnas

väletablerade och kunniga personalteam vilka i sitt arbete syftar till att hjälpa såväl elever, föräldrar som personal. Denna typ av samarbete anser jag vara viktig och jag hoppas att jag en dag kommer att vara en del av ett sådant välfungerande team.

Referenslista

Asp-Onsjö (2006) Åtgärdsprogram- dokument eller verktyg. Acta universitatis Gothoburgensis: Göteborg

Asp-Onsjö. (2008) Åtgärdsprogram i praktiken. Pozkal: Polen Dalen (2008) Intervju som metod. Intergraf: Malmö

Kvale (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund

Larsson-Swärd (1995) Åtgärdsprogram för barn med behov av särskilt stöd. Studentlitteratur: Lund

Skolverket (2001) Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Skolverket

Utbildningsdepartementet (2001) Elevens framgång – Skolans ansvar. Utbildningsdepartementet

Öhlmér (2004) Åtgärdsprogram ett verktyg i skolans vardag. Henrikson (red. stöd). Nygrens Ljuskopia AB: Västerås

Elektroniska källor

Hej

Under vårterminen 2010 skall jag skriva mitt examensarbete. Jag har efter noggrann övervägan valt att inrikta mig på en jämförande studie vilken inkluderar kartläggning, åtgärdsprogram samt skolans ansvar och arbete för att underlätta skolvardagen för elever i behov av särskilt stöd.

Arbetet kommer att omfatta två skolor i skilda kommuner, vissa likheter mellan skolorna ligger till grund för ett så likvärdigt jämförande som möjligt.

Jag kommer i mina intervjuer utgå från två fiktiva elevers problematik. Det är med hjälp av dessa vi tillsammans sedan diskuterar skolans arbete och ansvar med hjälp av de mallar*32 som finns på respektive skolområde.

I förberedelserna inför mina intervjuer kommer jag att sända ut detta brev till samtliga inblandade, häri finns även korta beskrivningar av de två elevernas problematik.

KIM 6 ÅR

Raseriutbrott, tappar kontrollen och slår andra barn

Kommer med initiativ utan att

tänka på hur det passar Rastlös och okoncentrerad i sammanhanget tex

bryter in i andras lekar, skriker rakt ut eller sliter till sig andras leksaker

Bristande impulskontroll

svarar på frågor utan att tänka först

Misstolkar och missförstår kamrater och lärare,

precis som att han/hon inte minns

CHARLIE 8 ÅR

Inget aktivt deltagande i skolan

Håller sig mest för sig själv Somnar ofta under förmiddagen

Svårt med kompiskontakter Kommer ofta till skolan med trasiga kläder

Ett flertal möten med föräldrarna har varit inbokade men har i sista stund blivit avbokade eller så har föräldrarna ej dykt upp på utsatt tid.