EXAMENSARBETE
Arbetsterapi inom palliativ vård
Elin Tano
Nina Lundkvist
Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
Arbetsterapi inom palliativ vård
En litteraturöversikt
Occupational therapy in palliative care
A literature review
Författare: Nina Lundkvist & Elin Tano
Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp Vårterminen 2012
Lundkvist, N., & Tano, E.
Arbetsterapi inom palliativ vård – en litteraturöversikt
Examensarbete i arbetsterapi, 15hp, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2012
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att beskriva och ge en översikt av arbetsterapi inom palliativ vård. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt över aktuell forskning inom området med såväl systematisk som osystematisk sökning av vetenskapliga artiklar. De tretton artiklar som motsvarade inklusionskriterierna valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med stöd av ett teoretiskt raster. Analysen resulterade i ett övergripande tema: en sammanflätning av olika professionella resonemang
möter klienters behov, och fem underteman: interaktivt-, narrativt-, vetenskapligt-, pragmatiskt- och etiskt resonemang.
Resultatet visade att arbetsterapi inom palliativ vård är komplext och skiljer sig från traditionell arbetsterapi. Arbetsterapeuterna har därför fått förändra i sina arbetsformer och anpassa sitt arbetssätt för att möta de behov palliativa klienter har. Slutsatser som kan dras från denna studie är att arbetsterapeuter har, med sitt unika fokus på aktivitet och kreativa aktiviteter, mycket att bidra med inom palliativ vård. Dock visade resultatet att arbetsterapeuters roll inte är tydlig och att arbetsterapeuter därför behöver framhäva sin roll för att bli en efterfrågad profession inom palliativ vård.
Lundkvist, N., & Tano, E.
Occupational therapy in palliative care – a literature review
Bachelor thesis in occupational therapy, 15hp, Luleå university of technology, Deparment of Health Science, 2012.
Abstract
The aim of this study was to describe and provide an overview of occupational therapy in palliative care. To answer the aim of the study a literature review with systematic and unsystematic search of the literature were conducted. Thirteen articles met the inclusion criteria and were reviewed for quality and analyzed based on a qualitative content analysis supported by a theoretical framework. The analysis resulted in an overall theme: Professional reasoning is an intertwined process to meet
clients needs, and five sub-themes: interactive-, narrative-, scientific-, pragmatic- and ethical reasoning. The results show
that occupational therapy in palliative care is complex and differ from traditional occupational therapy. Therefore, Occupational therapists have made some changes in their work and in their professional reasoning to be able to meet the needs of palliative clients. Conclusions that can be drawn from this study is that occupational therapy, with its unique focus on everyday activities and creative activities, have a lot to contribute within palliative care. However, the role which outlines the application of the profession is vague. Therefore, occupational therapists need to highlight their competence and contribution within palliative care.
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund 1
Palliativ vård 1
Arbetsterapi och palliativ vård 3
Syfte 5 Metod 5 Design 5 Litteratursökning 6 Analys av data 7 Etiska överväganden 9 Resultat 9
En sammanflätning av olika professionella resonemang
möter klienters behov 10
Inledning
För personer som befinner sig i livets slutskede är det viktigt att resan fram till livets slut känns meningsfull och att deras livskvalitet kan bibehållas. I Sverige idag har personer som befinner sig i livets slutskede högsta prioritet och ett värdigt avsked är en högt prioriterade rättigheterna inom palliativ vård. Under den verksamhetsförlagda utbildningen som genomförts under arbetsterapeutbildningen har författarna till denna studie kommit i kontakt med personer som befunnit sig i livets slutskede, vilket har väckt ett intresse för att lära mer om arbetsterapi inom palliativ vård. Att befinna sig i livets slutskede kan medföra att det som tidigare varit meningsfullt förlorar sin mening. Att finna mening i sina vardagliga aktiviteter utifrån sin nya livssituation kan vara en stor utmaning. Eftersom målet med arbetsterapi är att främja personers möjligheter att vara delaktig i och kunna utföra för dem meningsfulla aktiviteter så har arbetsterapeuter en viktig roll att fylla inom den palliativa vården. Enligt författarnas vetskap saknas dock kunskaper om arbetsterapeutiska åtgärder och arbetsterapeuters roll inom palliativ vård framförallt utifrån svenska förhållanden. Denna studie inriktas därför mot att genom en litteraturöversikt beskriva och ge en översikt av arbetsterapi inom palliativ vård.
Bakgrund
Palliativ vård
Personer som vårdas i livets slutskede (härefter benämnda klienter) finns idag inom samtliga specialiteter som på sjukhus, i primärvård och inom kommunal vård (SOU, 2001:6). Ett värdigt avsked från livet är högt prioriterat (SOU 1995:5) och klienter har prioritet ett inom hälso- och sjukvården (Hälso och sjukvårdslagen [HSL], SFS 1982:763, 2 §). Det betyder att vård i livets slutskede idag är lika viktigt som livräddande insatser i samband med akut insjuknande. Enligt kommittén om vård i livets slutskede ska den palliativa vården i Sverige omfatta alla klienter i livets slutskede oavsett diagnos och oavsett var de vårdas (SOU 2000:6). Begreppet
detta sammanhang ha ett symboliskt värde då en mantel är något som kan omsluta en människa och ge värme och lindring (Beck Friis & Strang, 2005). Idag baserar alla palliativa verksamheter sin vård på den definition av palliativ vård som fastslagits av World Health Organization;
Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen genom ett tvärfackligt sammansatt vårdlag vid en tidpunkt när förväntningarna inte längre är att bota och när målet för vården inte längre är att förlänga livet. Målet för palliativ vård är att ge högsta möjliga livskvalitet åt både patienten och de närstående. Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Den ska också kunna ge anhöriga stöd i sorgearbetet
(World Health Organization, 2003).
Utifrån svenska förhållanden betonas att vården ska grundas på att alla människor har lika värde och vården ska därmed ges på lika villkor i hela landet (SOU 2001:6). Några grundkriterier som lyfts fram inom den palliativa vården i Sverige är att det ska finnas en bra kommunikation och relation mellan alla personer som är involverade i vården av klienter, samt att vården bör ges av ett team bestående av hälsoprofessioner med varierande kompetens (benämns härefter som multiprofessionellt team) för att klienters behov ska kunna tillgodoses (SOU, 2000:6). I likhet med detta menar Lindeke och Sieckart (2005) och Arford (2005) att ett multiprofessionellt team är av central betydelse eftersom klienters situation är komplex, vilket gör att det multiprofessionella teamets sammanlagda kunskap och förmåga att samarbeta är avgörande för en god vård. Herbert (2005) beskriver att ett multiprofessionellt team som arbetar klientcentrerat är viktigt för att samarbeta med såväl klienter som anhöriga. Det handlar om ett ständigt samspel mellan flera professioner som tillsammans med klienter arbetar för att lösa deras problem. Vidare menar Kramer (2003) att effektiva samarbetsrelationer mellan de olika professionerna kräver ömsesidig respekt, där klienters och anhörigas mål bör vara i fokus. Att arbeta i multiprofessionellt team är vanligt förekommande inom flera olika vårdmiljöer, såsom på sjukhus, vårdhem och inom hemsjukvård (Pastrana, Junger, Ostgathe, Elsner & Radbruch, 2008). I ett multiprofessionellt team inom palliativ vård ingår vanligen arbetsterapeuter som en av professionerna (FSA, 2001).
multiprofessionellt team i hemmet kan möjliggöra. Exempelvis har en dansk studie visat att de flesta klienter föredrog att få dö hemma, 80 procent, medan siffran minskade när döden närmade sig (Neergaad et al., 2011). I likhet med detta visar även annan forskning (Gomes & Higginson, 2006; Gomes & Higginson, 2008) att även om de flesta klienter föredrar att dö i hemmet så dör de flesta på sjukhus. Enligt Department of health (2008) väljer klienter att dö hemma endast om hög kvalitetsvård och lämpligt stöd till deras anhöriga kan garanteras. När det gäller god vård har forskning visat att klienter som får vård i hemmet har bättre fysisk och psykisk hälsa och även bättre livskvalitet än de som inte vårdas i hemmet. Vidare upplever de färre negativa symptom och har bättre kontroll över sin sjukdom och behandling (Peters & Sellick, 2006). Klienters livskvalitet kan härmed förbättras genom att möjliggöra för dem att få avsluta sitt liv i hemmet med stöd av ett multiprofessionellt team (Melin-Johansson, Axelsson & Danielson, 2007).
Arbetsterapi och palliativ vård
Arbetsterapi bygger på antaganden om att meningsfulla aktiviteter främjar hälsa och välbefinnande och att människan själv beslutar om vad som är viktigt och meningsfullt i dennes liv (Law, Steinwender & Leclaire, 1998). Arbetsterapi har således en viktig roll inom den palliativa vården, bland annat för att möjliggöra för klienter som befinner sig i livets slutskede att få avsluta sina liv i deras hem om så är deras önskan (Littlechild, 2004). Målet med all arbetsterapi är att främja människans möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov och i förhållande till omgivningens krav (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005). Människan ses inom arbetsterapi som en unik individ som ska behandlas med respekt. Människan ska ges möjlighet att göra egna val och fatta egna beslut om arbetsterapeutiska åtgärder (Canadian Association of Occupational Therapists [CAOT], 2002).
uttrycka sin identitet (Christiansen, 1999). Att engagera sig i meningsfulla aktiviteter anses härmed bidra till att ge livet mening (CAOT, 2002), livet får ett syfte och känns värdefullt (Christiansen, 1999). Aktiviteter beskrivs inom arbetsterapi som allt människor gör och engagerar sig i, såsom att ta hand om sig själv och andra, vara produktiv samt saker som utförs för dess nöjes skull (CAOT, 2002; Kielhofner, 2008). Genom att använda aktiviteter som medel inriktas de arbetsterapeutiska åtgärderna mot att upprätthålla, återfå, utveckla, kompensera för eller förebygga nedsatt aktivitetsförmåga (American Occupational Therapy Association [AOTA], 2008; FSA, 2005). Genom att föreställa sig framtida möjligheter för människan väljer arbetsterapeuter aktiviteter som motsvarar de mål människan har. För att göra detta använder sig arbetsterapeuter av olika typer av professionella resonemang och kan därigenom planera, genomföra och reflektera kring sitt arbete. På så sätt kan arbetsterapeuter stödja människan att åter kunna engagera sig i meningsfulla aktiviteter (Schell, 2009). Med arbetsterapeuters unika fokus på att möjliggöra engagemang i meningsfulla aktiviteter så har arbetsterapi härmed en viktig roll inom palliativ vård.
Med kunskaper om aktivitetens betydelse kompletterar arbetsterapeuter övriga professioners insatser inom den palliativa vården. Dock har forskning visat att arbetsterapeuters kunskaper nyttjas i liten utsträckning (Rahman, 2000; Squire, 2011). En beskrivning av arbetsterapeuters roll kan vara till hjälp i arbetet med klienter (The National council for hospice and specialist Palliative Care Service, 2000) och skulle kunna medföra att arbetsterapi nyttjas i större utsträckning och även att det arbetsterapeutiska arbetet utvecklas inom detta område (Rahman, 2000). För att stärka arbetsterapeuters roll inom det multiprofessionella teamet behövs en bättre förståelse för deras kompetens och ansvar. Även vikten av arbetsterapeutiska åtgärder behöver tydliggöras (Squire, 2011). Arbetsterapi inom palliativ vård skiljer sig från traditionell arbetsterapi, vilket innebär att andra referensramar behövs. Arbetsterapeuter behöver i sitt arbete kunna ta stöd i kunskap som vägleder dem att bekräfta klienter och deras anhöriga samt stödja klienter att förbereda sig inför livets slut (Bye, 1998).
forskning som finns visar att arbetsterapi har en viktig roll att fylla för klienter som befinner sig i livets slutskede. Dock underskattas arbetsterapeuters roll och trots att arbetsterapi har mycket att bidra med inom området så nyttjas arbetsterapeuters kompetens i liten utsträckning. På grund av att rollen inte är tydlig kan arbetsterapeuter känna en viss osäkerhet i sitt arbete inom den palliativa vården eftersom området skiljer sig mot traditionell arbetsterapi. Arbetsterapeuters roll behöver därför tydliggöras. Att skapa en bättre bild av arbetsterapeuters arbete och vad arbetsterapi kan bidra med, kan medföra att arbetsterapeuters roll inom det multiprofessionella teamet kan komma att stärkas. I mars 2012 har även det första svenska nationella vårdprogrammet för palliativ vård i Sverige lanserats. I programmet framgår bland annat att det i Sverige idag finns brister och stora regionala skillnader vad gäller palliativ vård. Bristerna gäller framför allt medicinska insatser, bemötande, information och stöd till närstående (Regionalt cancercentrum: Stockholm Gotland, 2012). Detta sammantaget bidrar till att belysa den kunskapslucka som finns och behovet av forskning inom området. Det är därför angeläget att beskriva och ge en översikt av arbetsterapi inom palliativ vård utifrån den forskning som idag finns tillgänglig.
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva och ge en översikt av arbetsterapi inom palliativ vård.
Metod
Design
vård utifrån befintlig forskning där både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar har ingått i analysen.
Litteratursökning
Datainsamling till denna litteraturöversikt har genomförts genom systematisk och osystematisk informationssökning. Enligt Friberg (2006) är det viktigt att båda metoderna används för att få ett bra informationssökningsresultat. Metoderna har använts parallellt med varandra. Detta eftersom metoderna fyller olika funktioner och är avsedda för att komplettera varandra (Friberg, 2006). Den osystematiska informationssökningen användes för att få bredd, inspiration och idéer vid den inledande litteratursökningen, planeringsarbetet och även för att hitta nya sökvägar. Den systematiska informationssökningen gjordes via Luleå universitetsbiblioteks hemsida, i databaserna AMED, Cinahl, PubMed, MEDLINE och SveMed+. Innan sökningen började utformade författarna en arbetsplan i tabellform utifrån Fribergs (2006) beskrivning. Denna innefattade frågeställning, sökord, synonymer, informationsbehov, tänkbara informationskällor och tidsåtgång. Planen låg som grund för dokumentations- och analysarbetet och användes för att föra anteckningar under pågående sökningar samt för att dokumentera de erfarenheter som sökningarna gav. Författarna antecknade vilka informationskällor de sökt, vilka sökord de använt, eventuella avgränsningar, nya ämnesord samt tankar kring urvalet. Flera olika dokument för de olika sökningarna gjordes. Planen har även fungerat som en länk i kommunikationen mellan författarna och deras handledare.
Artikelsökningen gjordes i februari 2012 och inleddes i AMED. Sökord som användes var “occupational therapy”, “palliative care”, “terminally ill”, palliative*, ”life threatening”, ”end of life”, dying och eutahanasia. Sökordet ”occupational therapy” har kombinerats med de övriga sökorden. Inklusionskriterier för artiklarna var peer reviewed, artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter från år 2000 och framåt samt att artiklarna skulle vara skrivna på engelska.
sökningen gav flest träffar som svarade mot studiens syfte. Många av träffarna från AMED och Cinahl återkom i de övriga av databaserna. PubMed gav några få nya träffar. Sökningen i MEDLINE och SveMed+ däremot gav inte några relevanta träffar. Totalt gav första urvalet 30 artiklar.
Dessa 30 artiklar lästes mer noggrant utifrån studiens syfte. Artiklarna som valdes bort var sådana som inte bedömdes vara relevanta utifrån syftet, eller som ej bedömdes vara vetenskapliga. En artikel inkluderades trots att den ej motsvarade inklusionskriterierna då den var publicerad år 1998. Den valdes utifrån den osystematiska sökningen för att den återkom i flera av referenslistorna till de valda artiklarna och var relevant utifrån studiens syfte. De vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för analysen har granskats i sin helhet och värderats av båda författarna. Inledande granskade författarna artiklarna var för sig för att sedan göra det slutgiltiga urvalet tillsammans. Granskningen av artiklarna har skett enligt beskrivningar av Friberg (2006). De artiklar som ingår i denna studie presenteras i bilaga 1.
Analys av data
Tabell 1. Exempel på meningsbärande enheter, kondensering, kod och tema.
Meningsbärande enhet
Kondensering Kod Tema före raster
Undertema utifrån raster
While developing a deep connection with some of their patients, participants also recognized the need to maintain a distance in order to remain objective
Medan den djupa kontakten med klienten utvecklades ser arbetsterapeuten också ett behov av att hålla ett visst avstånd för att kunna förbli objektiv
Hålla visst avstånd till klienten för att kunna vara objektiv Professionellt bemötande Interaktivt resonemang
I think OTs have a lot to contribute to the area of palliative care, but unfortunately we just don’t have the funding to do it.
Arbetsterapeuten har mycket att bidra till palliativ vård, men tyvärr har vi inte har medel att göra det.
Mer resurser behövs för att kunna bidra mer till den palliativa vården
Brist på resurser
Pragmatiskt resonemang
The second way therapists facilitated closure was to assist clients to enjoy desired activities for a final time.
Arbetsterapeuten underlättade ett avslut genom att hjälpa klienter att njuta av önskade aktiviteter för en sista gång.
Arbetsterapeuten underlättar avslut genom att främja önskade aktiviteter Aktivitet som medel Vetenskapligt resonemang
Etiska överväganden
Studien är en litteraturöversikt av vetenskapligt publicerade artiklar och har därför inte medfört några etiska dilemman. Författarna har under arbetet haft i åtanke att de artiklar som inkluderats har påverkat resultatet och dess överförbarhet, samt att det fanns en risk för feltolkningar vid översättningen av materialet. Därför har författarna lagt stor vikt vid översättningen så att den gjorts på ett korrekt sätt så att inga feltolkningar skett och dessutom används citat på originalspråk. Studien kan bidra med att tydliggöra arbetsterapeuters roll inom palliativ vård, och även tydliggöra vad arbetsterapi kan bidra med inom området. Denna kunskap är viktig för att stärka arbetsterapeuter i klientarbetet, men också för att tydliggöra arbetsterapeuters roll för andra professioner som arbetar i multiprofessionella team inom palliativ vård. Efter en avvägning mellan ovannämnda vinster och risker anser författarna att studiens nytta är större än eventuella risker.
Resultat
och fem underteman, interaktivt -, narrativt -, vetenskapligt -, pragmatiskt - och etiskt
resonemang. I resultatet används både begreppet anhörig och vårdare eftersom
dessa inte alltid är en och samma person. Därför har författarna valt att hålla isär begreppen och använda de begrepp som används i respektive artikel. Resultatet styrks med citat och författarna har valt att behålla denna text på engelska.
En sammanflätning av olika professionella resonemang möter
klienters behov
Huvudtemat reflekterar hur arbetsterapi inom palliativ vård handlar om att arbetsterapeuter använder en kombination av olika professionella resonemang för att möta och kunna tillgodose klienters, anhörigas och vårdares behov i olika skeden under processen. Resultatet visar hur de olika typerna av professionella resonemang, det vill säga det interaktiva -, narrativa -, vetenskapliga -, pragmatiska - och etiska resonemanget, är sammanflätade och influerar varandra varför det i beskrivningen av de olika underteman finns nyanser där olika resonemang överlappar varandra och där texten går att härleda till mer än ett specifikt resonemang. Vidare speglar resultatet betydelsen av att arbetsterapeuter är flexibla och kan växla fokus utifrån att klienters tillstånd och behov snabbt kan förändras vilket kan illustreras utifrån följande citat:
Because clients may experience sudden and sometimes unexpected changes, interventions may have to be modified significantly as the client’s status changes /.../ Occupational therapy services may be appropriate at different points during the course of hospice and palliative care for a given client as that client’s needs, priorities, and abilities change over time (Burkhardt, Ivy, Kannenberg, Low, Marc-Aurele,
Youngstrom & DeLany, 2011, s.70).
relation genom arbetsterapeuternas klientcentrerade förhållningssätt där de visade intresse för klienters livshistoria och behov.
Vidare speglar resultatet hur det narrativa och vetenskapliga resonemanget, med två motsatta perspektiv, kan stödja arbetsterapeuter att fatta beslut om arbetsterapeutiska åtgärder och att identifiera effektiva och klientcentrerade interventioner vilket illustreras utifrån följande citat:
Interventions chosen will depend on the client’s needs and desires and medical status at the time of referrall /.../ Identification of the client’s needs and wishes, combined with analysis of the client’s performance capacities, allows the occupational therapist to identify effective and client-centered occupational therapy intervention (Burkhardt et al., 2011,
s.70).
Resultatet reflekterar också hur de olika typerna av resonemang kan komma i konflikt med varandra. Till exempel kan de narrativa, pragmatiska, och etiska resonemangen vara svåra att förena när bristen på tid och resurser gör det svårt att arbeta klientcentrerat och kunna tillgodose klienters eller anhörigas behov och önskemål. Studiens resultat presenteras mer utförligt under respektive undertema.
Interaktivt resonemang
I try to say, what do I really hear this person saying, not what I think that they should be saying to me, what do I really hear them saying... (Rahman, 2000, s.810)
Genom att lyssna aktivt upplever arbetsterapeuter att de kan stödja klienter att prata om sina känslor och härigenom kan ett förtroende byggas upp. Att kunna skapa en relation och kunna få klienters förtroende och tillit till att dela med sig av sina känslor är något som arbetsterapeuter upplever som värdefullt (Rahman, 2000). Att arbetsterapeuter är öppna och ärliga i mötet är också en viktig aspekt. Att öppet diskutera med klienter och anhöriga kring klienters försämring är en viktig del i att upprätthålla en god relation och för att försämringen ska ses som en naturlig process och inte kännas som ett misslyckande (Pizzi & Brigs, 2004). Arbetsterapeuter arbetar även för att skapa en god relation med vårdare genom att stötta och visa förståelse för deras situation (Kealey & McIntyre, 2005; Rahman, 2000). Det kan handla om att arbetsterapeuter kan ge vårdare emotionellt stöd genom att dela deras smärta, sorger och känsla av förlust (Rahman, 2000), något som uppskattas av vårdare (Kealey & McIntyre, 2005), vilket belyses i följande citat:
. . . her understanding of my situation and the fact that she was willing to sit and listen was most important to me . . .
(Kealey & McIntyre, 2005, s.238)
Vikten av ett professionellt förhållningssätt belyses på olika sätt i artiklarna. Att skapa och utveckla en god relation med såväl klienter som anhöriga kräver också att arbetsterapeuter på ett medvetet sätt sätter upp en professionell gräns för relationerna. Detta samtidigt som det är viktigt att komma nära och skapa en djupare kontakt för att få klienters förtroende (Rahman, 2000). För att arbetsterapeuter ska kunna möta klienter på ett bra sätt och kunna vara objektiv, är det viktigt att de håller ett visst avstånd så att det blir ett professionellt möte. Att arbetsterapeuter inte bli för djupt involverad i deras klienter och deras situation beskrivs som en viktig aspekt i det professionella förhållningssättet för att inte klientarbetet ska påverkas (Rahman, 2000), vilket framgår av följande citat:
sympathy and empathy . . . because . . . you can’t help them if you get too emotionally involved with them (Rahman, 2000,
s.813).
Om arbetsterapeuter blir för djupt involverad i sina klienter blir en del av deras arbete att hantera förlusten och sorg av att ha förlorat deras klienter (Rahman, 2000).
Betydelsen av att arbetsterapeuter utvecklar en terapeutisk närvaro för att kunna använda sig själva på ett terapeutiskt sätt var något som framkom av resultatet. Här beskrivs vikten av att arbetsterapeuter gör en självrannsakan och reflektera för att bli medveten om sina egna känslor inför döden. Detta beskrevs som särskilt viktigt i arbetet för att kunna skapa en god relation och kunna bemöta klienter på ett bra sätt. Om arbetsterapeuter inte är medvetna om sina egna känslor inför döden kan relationen med klienter påverkas negativt (Pizzi & Briggs, 2004). Att utveckla en god relation är viktigt för att klienter ska känna tillit till och kunna öppna upp i samtalen med arbetsterapeuter. Detta är en förutsättning för att arbetsterapeuter ska kunna få ta del av klienters livshistoria.
Narrativt resonemang
I detta undertema beskrivs betydelsen av att få tillgång till klienters livshistoria samt hur arbetsterapeuter resonerar och går till väga för att få en ökad förståelse för vem deras klienter är och har varit samt vilka behov de har. Att få tillgång till denna information är en förutsättning för att kunna planera och genomföra klientarbetet tillsammans med klienter så att det utgår från och motsvarar deras behov och önskemål (Burkhardt et al., 2011; Marcil, 2006; Rahman, 2000).
Closure was seen as the process of “retiring from their job of being alive” and trying to figure out “what do they have to let go of and what was it that they’ve taken along that they need to put down now” (Rahman, 2000, s.812).
anhöriga och vårdare för att få tillgång till problem och prioriteringar (Burkhardt et al., 2011). Genom att utgå från klienters behov och önskemål kan arbetsterapeuter i samråd med klienter och eventuellt anhöriga komma fram till vilka mål som ska arbetas mot, vilka aktiviteter som deras arbete ska fokusera på (Littlechild, 2004; Marcil, 2006, Kasven-Gonzalez, Souverain & Miale, 2010) vilket också stärker klienters motivation att nå målen (Kasven-Gonzalez et al., 2010). Resultatet visar hur ett narrativt resonemang stödjer arbetsterapeuter att arbeta klientcentrerat och att inte fokusera på diagnosen först och utgå från denna utan att istället ta utgångspunkt i klienters livshistoria (Marcil, 2006).
Att få berätta sin livshistoria är också viktigt ur ett klientperspektiv och har ett terapeutiskt värde. Resultatet visar att klienter blir stärkta och stöds i att finna avslut genom att berätta sin livshistoria (Rahman, 2000) vilket framgår av följande citat:
With these reviews, patients could go through the “process of saying this is who I’ve been, this is how I’ve gotten to this place”
(Rahman, 2000, s.812).
Arbetsterapeuter samlar också in information om klienters syn på livet och deras förväntningar inför döden samt kulturella, andliga och sociala faktorer som påverkar de förväntningar klienter har inför döden (Burkhardt et al., 2011). Detta utgör också ett stöd i kommunikationen och arbetet med klienter under processens gång och stödjer arbetsterapeuter i olika val gällande interventioner.
Vetenskapligt resonemang
sjukdom eller skada. Inom palliativ vård däremot är arbetsterapeuter väl medvetna om att sista utkomsten är döden och att traditionell rehabilitering därmed inte är aktuell (Bye, 1998; Marcil, 2006; Pizzi & Briggs, 2004).
It is very different with ordinary patients. You are setting up goals for them to achieve, whereas it is very difficult to find things that people can achieve when they are dying....You know that you are looking at less and less with somebody who is dying (Bye, 1998, s.15).
För att hantera motsägelserna mellan traditionell arbetsterapi och arbetsterapi inom palliativ vård, och för att arbetsterapeuter ska se sitt bidrag som meningsfullt och tillfredställande, har de formulerat sin praxis utifrån det som är fokus inom palliativ vård. Delar av arbetsterapiprocessen, såsom mål och interventioner, men även vad som anses vara framgångsrik arbetsterapi, har omarbetats för att stämma överens med klienters behov. En av artiklarna beskriver detta som ett "conceptual shift" (Bye, 1998, s. 15) i arbetsterapeuters sätt att tänka när de arbetar med sina klienter. Denna förändring beskrivs som viktig för att arbetsterapeuter inte ska känna ett misslyckande i och med klienters försämring och död.
utreder vårdares förmågor att stödja klienter samt identifierar kompensatoriska strategier, exempelvis förändringar i miljön, som behövs för att klienter ska kunna utföra önskade aktiviteter (Burkhardt et al., 2011). Arbetsterapeuter ger också praktiskt och emotionellt stöd till vårdare för att de ska kunna ge stöd till klienter och därmed bidra till deras välbefinnande (Rahman, 2000).
Vidare visar resultatet att arbetsterapeuter fokuserar mycket på att ge klienter en möjlighet till en känsla av kontroll (Bye, 1998; Pizzi & Briggs, 2004; Rahman, 2000). Arbetsterapeuter betonar kognitiv och psykologisk kontroll som viktigt inom palliativ vård (Bye, 1998). En arbetsterapeut beskrev hennes roll som:
”helping to empower patients to feel they still have some sense of controll, even in the process of letting go” (Rahman,
2000, s. 811).
Genom att ge klienter möjligheter att få en känsla av kontroll stödjer arbetsterapeuter klienter att hantera deras ständigt försämrande situation (Pizzi & Briggs, 2004; Rahman, 2000). Arbetsterapeuter ger klienter en möjlighet till kontroll genom att låta dem göra val vad gäller personliga saker, genom att de själva får vara med och förhandla hur deras vård ska se ut, vara med vid målformuleringen och planeringen av interventioner (Bye, 1998).
Resultatet reflekterar att arbetsterapeuter även använder sig av kreativa aktiviteter i arbetet med palliativa klienter, i syfte att stödja dem att finna avslut (Bye, 1998; La cour, Josephsson & Luborsky, 2005; La Cour, Josephsson, Tishelman & Nygård, 2007; Rahman, 2000). Arbetsterapeuter använder sig av kreativa aktiviteter som intervention för att stödja klienter att utveckla sätt att konfrontera, bearbeta, hantera och anpassa sig till olika problem som är relaterat till deras sjukdomstillstånd och situation. Kreativa aktiviteter är ett sätt att främja ett positivt och hälsosamt fokus i deras liv genom att fokusera på hopp och glädje och berika livet istället för att fokusera på deras bekymmer, trötthet och smärta (la Cour et al., 2007). Dels för att stödja klienter att finna avslut genom att de får möjlighet att skapa en sorts länk till framtiden genom att göra gåvor till sina nära och kära och därmed lämna något konkret efter sig (Bye, 1998; La Cour et al., 2007). Arbetsterapeuter kan även som en del i detta stödja klienter att skriva brev till familj och vänner samt skriva dikter (Rahman, 2000). Kreativa aktiviteter är ett sätt för klienter att hålla kontakten med livet genom att låta dem få känna att de är vid liv och lever trots sin dödliga sjukdom (La cour, Josephsson & Luborsky, 2005; La Cour, Josephsson, Tishelman & Nygård, 2007).
tryckavlastning (Halkett et al., 2010; Kasven-Gonzalez et al., 2010; Pizzi & Brigs, 2004). Åtgärderna görs ofta i syfte att öka klienters självständighet i aktiviteter i dagliga livet, öka säkerheten (Bye, 1998), öka deras fysiska och psykiska känsla av kontroll genom att förse dem med alternativ och valmöjlighet (Bye, 1998; Rahman, 2000), spara på deras energi (Littlechild, 2004), men även för att minska belastningen på vårdare och anhöriga genom att göra klienter mer självständiga (Kealey & McIntyre, 2005).
Pragmatiskt resonemang
I detta undertema beskrivs hur arbetsterapeuter upplever en kontrast i att stötta klienter i att bekräfta livet och samtidigt förbereda inför döden. Här beskrivs även hur arbetsterapeuter upplever att deras roll inom palliativ vård och inom teamet är missförstådd och begränsad. Resultatet visar att arbetsterapeuter i sitt arbete stöter på praktiska omständigheter som kan härledas till verksamhets- och organisatoriska faktorer som påverkar deras arbete i negativ bemärkelse (Bye, 1998; Halkett et al., 2010; Keesing & Rosenwax, 2011; Littlechild, 2004; Marcil, 2006).
Arbetsterapeuter upplever sig även begränsade i sitt arbete på grund av bristen på tid och resurser. Bristen på tid och resurser gör att de måste prioritera sina åtgärder vilket kan innebära att klienter bara får de mest akuta behoven tillgodosedda (Keesing & Rosenwax, 2011). Bristande resurser kan även göra att arbetsterapeutiska åtgärder tillhandahålls av andra hälsoprofessioner varför arbetsterapeuter lyfter fram vikten av att få mer resurser för att kunna möta klienters behov av arbetsterapi (Halkett et al., 2010).
I resultatet framkommer även en annan aspekt av att ha begränsat med tid och hur arbetsterapeuters arbete påverkas på grund av den begränsade tid deras klienter har kvar att leva (Bye, 1998; Littlechild, 2004; Marcil, 2006). De upplever att de ständigt arbetar mot klockan och att tiden ofta är begränsad för att klienter ska hinna nå sina mål på grund av deras ständigt försämrade tillstånd. Därmed beskrivs tiden vara mer värdefull i arbetet med palliativa klienter jämfört med andra klientgrupper (Bye, 1998). Vidare beskrivs vikten av att klienters mål är både realistiska och möjliga att uppnå relativt snabbt innan deras tillstånd försämras och de dör (Bye, 1998; Marcil, 2006). För att de arbetsterapeutiska åtgärderna ska kunna sättas in snabbt när klienters tillstånd försämras måste arbetsterapeuter i förväg tänka ut interventioner som kan komma att bli aktuella (Littlechild, 2004).
Vidare visar resultatet att arbetsterapeuter har en dubbel roll i arbetet, dels att stötta och bekräfta livet och levandet och dels att stötta och förbereda inför döden och döendet (Bye, 1998; Rahman, 2000).
One minute you seem to be helping them to fight death off and another moment you are helping them to accept death /.../ You are doing it all at the same time. You are saying get up, get going, and slow up and accept death all at once, which is really contrasting
(Bye, 1998, s. 9).
bättre och samtidigt sämre som en naturlig process och ett förväntat resultat av sitt arbete (Rahman, 2000).
Etiskt resonemang
Detta undertema beskriver olika etiska frågeställningar som arbetsterapeuter kan ställas inför i arbetet med palliativa klienter. Resultatet visar att arbetsterapeuter behöver ta etisk hänsyn till klienter och deras sköra situation (Burkhardt et al., 2011; Kasven-Gonzalez et al., 2010; Kealy & McIntyre, 2005; Littlechild, 2004; Rahman, 2000). Arbetsterapeuter måste förhandla när det kommer till att klienters sista tid ska vara så säker och bekväm som möjligt, samtidigt som det är viktigt för dem att känna livskvalitet (Pizzi & Briggs, 2004). Arbetsterapeuter måste bedöma när de arbetsterapeutiska åtgärderna ska avslutas, beslutet tas när åtgärderna tillför mer risker än nytta (Kasven-Gonzalez et al., 2010). Arbetsterapeuter måste även möta klienter på den nivå eller det stadium i livet där de befinner sig för att kunna hjälpa klienter i sin bearbetning av att acceptera sin situation (Rahman, 2000).
...part of my job is to sit and tune in to that individual and find out what I´m really hearing they are working on during this stage of their life and then try to work with that stage (Rahman 2000, s. 810).
Arbetsterapeuter behöver i sitt arbete, och vid val av interventioner, ta hänsyn till vilka aktiviteter som klienter finner viktiga att kunna utföra självständigt, samt vilka aktiviteter som de känner sig bekväma att ta hjälp med (Littlechild, 2004). I de fall där klienter inte kan föra sin egen talan så måste arbetsterapeuter försöka skapa sig en bild av deras prioriteringar och önskemål genom att intervjua anhöriga och vårdare (Burkhardt et al., 2011). Arbetsterapeuter måste också fatta etiska beslut om vilka bedömningar som kan vara aktuella utifrån vad klienter orkar och utifrån deras hälsa avgöra hur omfattande utredning som behövs (Bye, 1998). Arbetsterapeuter ser det som deras etiska skyldighet att finnas där för klienter när de behöver prata, vilket framkommer i följande citat:
so I always felt that it was my role to talk to the patient and open myself up to the patient (Rahman, 2000, s. 812-813).
Sammanfattningsvis visar resultatet att arbetsterapeuter, utifrån de övriga resonemangen, alltid för ett etiskt resonemang innan de fattar beslut om lämpliga arbetsterapeutiska åtgärder eller tar ställning i olika frågor rörande klientarbetet. Detta visar återigen hur resonemangen är nära sammanflätade och på komplexiteten i arbetsterapeuters professionella resonemang.
Diskussion
Syftet med studien var att beskriva och ge en översikt av arbetsterapi inom palliativ vård. Resultatet visar hur arbetsterapi inom palliativ vård skiljer sig mot hur arbetsterapi traditionellt bedrivs inom rehabilitering, eftersom de arbetsterapeutiska insatserna syftar till att ge klienter ett värdigt avslut. I detta är arbetsterapeuters bemötande och relation till klienter, men också till anhöriga och vårdare, av största vikt. Att arbeta inom palliativ vård är psykologiskt krävande och fordrar ett medvetet förhållningssätt där arbetsterapeuter inte får tillåta sig att bli för involverad. Arbetsterapeuter har, med sitt unika fokus på aktivitet och dess terapeutiska kraft, mycket att bidra med inom palliativ vård för att möjliggöra en meningsfull tillvaro i livets slutskede och ett värdigt avslut. Dock visar resultatet att arbetsterapeuters roll inom palliativ vård är otydlig och att arbetsterapi därför inte kommer klienter till gagn i den utsträckning som arbetsterapeuter själva önskar.
psykologiskt påfrestande och på betydelsen av att arbetsterapeuter bearbetat sina egna känslor kring döden, för att kunna ge klienter och anhöriga ett bra stöd. Forskning har också belyst vikten av att arbetsterapeuter får professionellt stöd och handledning när de arbetar med klienter (Prochnau, Liu & Boman, 2003). Detta är viktigt eftersom arbetsterapeuter möter klienter under deras sista tid i livet, och arbetsterapeuter har en etisk skyldighet att ge klienter ett så bra och värdigt avslut som möjligt. I Sverige är ett värdigt avslut högt prioriterad rättighet inom palliativ vård (SOU 1995:5). Det framgår inte av resultatet hur arbetsterapeuter påverkas av att arbeta inom palliativ vård, men i en studie gjord av Prochnau et al. (2003) framkommer att arbetsterapeuter påverkas mycket psykisk av att arbeta inom palliativ vård och att det även har stor påverkan på deras privatliv, en påverkan som beskrivs som påfrestande, men samtidigt väldigt givande och tillfredsställande.
Att utveckla och upprätthålla en god relation visade sig vara en balansgång mellan att komma nära men samtidigt inte bli för involverad. Denna balansgång anser författarna visar på komplexiteten i palliativ vård. I forskning beskrivs vikten av att arbetsterapeuter besitter förmågan att vara både professionell och empatisk i arbetet med klienter. Detta för att kunna utveckla en god och bra relation med klienter och för att resultatet av de arbetsterapeutiska arbetet ska ge önskvärt resultat (Gahnström- Strandqvist, Tham, Josephsson och Borell, 2000). Arbetsterapeuter måste hela tiden försöka hålla relationen på rätt nivå, inte komma för nära men heller inte distansera sig. Författarna anser att det måste ses som en stor utmaning att veta var gränsen går och att kunna hitta rätt balans. Det kan tänkas att denna gräns är väldigt svår att hålla då döden ofta är något som berör oss väldigt mycket. Det framgår inte av resultatet om arbetsterapeuter som arbetar i klienters hemmiljö upplever större svårigheter att hålla en professionell nivå jämfört med arbetsterapeuter på vårdhem, men det är rimligt att anta att då mötet sker i hemmet blir det mer personligt och även att relationen till anhöriga blir djupare.
relation utan även inriktningen i de arbetsterapeutiska interventionerna fokuserar på detta. Att arbetsterapeuter har fokus på psykologiska aspekter stärks i arbetsterapeutisk teori. Teori beskriver hur arbetsterapeuter stöttar klienter till förändring genom att inte bara fokusera på vad klienter gör, utan även lägga fokus på vad klienten tänker och känner (Kielhofner, 2008). Detta speglas i resultatet genom att många av de arbetsterapeutiska interventionerna handlar om att stödja klienters psykiska välbefinnande, exempelvis genom att främja klienters känsla av kontroll och stödja dem i bearbetningen av sin situation. Detta visar på betydelsen av att arbetsterapeuter som arbetar inom palliativ vård har god kunskap inom psykologi och professionell kompetens att möta människor i svåra livssituationer.
Av resultatet framkom att arbetsterapeuter inom palliativ vård använder sig av engagemang i meningsfulla aktiviteter som medel men att syftet och det förväntade resultatet av interventionerna till viss del skiljer sig från traditionell arbetsterapi inom rehabilitering. Inom arbetsterapi har engagemang i aktiviteter alltid setts som en bidragande faktor till hälsa och välbefinnande, och anses ha en läkande effekt (Law, Steinwender & Leclaire, 1998). Av resultatet framkom att i palliativ vård används aktiviteter för att främja klienters upplevelse av livskvalitet och för att stödja klienter att finna avslut. Inom traditionell arbetsterapi däremot används aktiviteter för att genom engagemang i aktivitet upprätthålla, återfå och utveckla aktivitetsförmåga (AOTA, 2008). Resultatet visar vidare att i likhet med traditionell rehabilitering används här interventioner som utgår från meningsfulla aktiviteter och att en vanlig form av terapeutisk aktivitet som används inom palliativ vård kan härledas till vad Fisher (2009) beskriver som modell för kompensation. Dessa interventioner syftar till att arbetsterapeuter använder sig av olika strategier för att kompensera för klienters nedsatta aktivitetsförmåga.
framgår att kreativa aktiviteter stöttar klienter i att bearbeta sin situation och finna avslut. Detta är något som också bekräftas av annan forskning som lyfter fram att kreativa aktiviteter har använts som ett terapeutiskt medel av arbetsterapeuter sedan professionens början (Thompson & Blair, 1998). Vidare beskrivs att kreativa aktiviteter kan användas som medel för att främja en känsla av kontroll för klienter, men också för att klienter genom engagemang i kreativa aktiviteter får möjlighet att uttrycka sina känslor och får en ökad självmedvetenhet och insikt i deras situation (Creek, 2002). Det framkom i resultatet att detta är något som palliativa klienter är i behov av och författarna anser därför att det utgör ett bra exempel på den unika kunskap och fokus som arbetsterapeuter bidrar med inom palliativ vård. Forskning visar även på vikten av att kreativa aktiviteter endast används med de klienter som finner det meningsfullt och ser ett värde med det (Griffiths, 2008). Detta anser författarna visar återigen på vikten av att arbeta klientcentrerat samt att arbetsterapeuter och klienter har en bra relation för att arbetsterapeuter ska få tillgång till klienters önskade aktiviteter.
palliativ vård kan vara en orsak till att arbetsterapeuter upplever att det råder bristande förståelse och kunskap om vad de kan bidra med samt att de inte är en självklar del i det multiprofessionella teamet. De arbetsterapeutiska interventionerna som riktas mot psykologiska aspekter eller värdet av att delta i kreativa aktiviteter kanske inte är kända av andra professioner i teamet och därför efterfrågas inte arbetsterapeuters kompetens.
Konklusion
Slutsatser som kan göras utifrån denna studie är att palliativ vård är komplext och att arbetsterapi inom palliativ vård skiljer sig från traditionell arbetsterapi. Arbetsterapeuter kan med sitt unika fokus på aktivitet som mål och medel i klientarbetet fylla en viktig roll inom palliativ vård och det multiprofessionella teamet. Arbetsterapeuter kan bidra med sin kompetens om hur meningsfulla aktiviteter och kreativa aktiviteter har terapeutisk effekt i att stödja klienter till ett värdigt avslut och samtidigt stödja klienter att bekräfta livet och känna livskvalitet ända till slutet. Författarna anser att arbetsterapeuters roll inom palliativ vård behöver tydliggöras och att arbetsterapeuter behöver arbeta för att framhäva sin roll. Slutligen anser författarna att denna studie kan bidra till att arbetsterapeuter får en ökad förståelse för deras roll inom palliativ vård inför framtida möten med klienter, eftersom palliativ vård bedrivs inom såväl kommunernas som landstingens olika verksamheter. Vidare, att andra professioner kan få ökade kunskaper om arbetsterapeuters roll och vad arbetsterapeuter kan bidra med inom området.
Metoddiskussion
I syfte att beskriva och ge en översikt av arbetsterapi inom palliativ vård genomfördes en litteraturöversikt av 13 vetenskapliga artiklar. Enligt Friberg (2006) är en litteraturöversikt lämplig för att beskriva kunskapsläget inom ett specifikt område. De analyserade artiklarna gav en bred bild av arbetsterapi inom palliativ vård och arbetsterapeuters professionella resonemang under klientarbetets gång. Trovärdigheten för denna studie diskuteras utifrån begreppen tillförlitlighet, pålitlighet, noggrannhet och överförbarhet vilka Holloway och Wheeler beskriver (2002).
träffar som möjligt. Vid första urvalet valde författarna att ta med så många artiklar som möjligt för att inte utesluta någon artikel för tidigt. Att använda fler sökord eller sökordskombinationer såsom exempelvis ”palliative care” och ”multiprofessional team” kunde möjligen ha generat fler artiklar som beskriver teamarbetet i denna verksamhet, vilket var något som inte framkom så tydligt av denna studies resultat.
är att det har gett en bredd i materialet medan nackdelen är att det varit svårt att hantera dessa olika infallsvinklar i analysarbetet. I senare del av analysen valde författarna att ta in ett teoretiskt raster för att vägleda analysarbetet. Detta bedöms som en styrka då det möjliggjort att ta in en stor mängd material från artiklarna och kunna beskriva arbetsterapi inom palliativ vård utifrån ett brett perspektiv där ingen information gick förlorad.
Referenslista
American Occupational Therapy Association, (AOTA). (2008). Occupational therapy practice framwork: Domain and process (2nd ed.). American Journal of
Occupational Therapy, 62, 625-683.
Arford, PH. (2005). Nurse-physician communication: An organizational accountability. Journal of Nurse Executives, 23(2), 72-77.
Beck-Friis, B. & Strang, P. (2005). Palliativ medicin. Stockholm: Liber AB.
*Burkhardt, A., Ivy, M., Kannenberg, K. R., Low, J. F., Marc-Aurele, J., Youngstrom, M., & DeLany, J. (2011). The Role of Occupational Therapy in End-of-Life Care. American Journal Of Occupational Therapy, 65, 66-75. *Bye, R. (1998). When clients are dying: occupational therapists' perspectives.
Occupational Therapy Journal Of Research, 18(1), 3-24.
Canadian Association of Occupational Therapists, (CAOT). (2002). Enabling
Occupation: An occupational therapy perspective. Ottawa; CAOT.
Christiansen, C. (1999). Defining lives: occupation as identity: an essay on
competence, coherence, and the creation of meaning. American Journal Of
Occupational Therapy, 53(6), 547-558.
*Cooper, J., & Littlechild, B. (2004). A study of occupational therapy interventions in oncology and palliative care... including commentary by Hicks E, Owen U.
International Journal Of Therapy & Rehabilitation, 11(7), 329-333.
Creek, J. (2002). Occupational therapy and mental health (3rd ed.). Edinburgh: Churchill Livingstone.
Fisher, A.G. (2009). Occupational therapy intervention process model: A model for
planning and implementing top-down, client-centered, and occupation – based interventions. Fort Collons, CO: Three Star Press.
Friberg, F. (red.). (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. (FSA). (2001). Arbetsterapi inom palliativ
vård Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (FSA). (2005). Etisk kod: för
arbetsterapeuter. Stockholm: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Gahnström- Stranhqvist, K., Tham, K., Josephsson, S., & Borell, L. (2000). Actions of competensce in occupational therapy practice. Scandinavian Journal of
Gomes, B., & Higginson, IJ. (2006). Factors influencing death at home in terminally ill patients with cancer: systematic review. British Medical Journal,
332(7540), 515-521.
Gomes B., & Higginson IJ. (2008). Where people die (1974–2030): past trends, future projections and implications for care. Palliative Medicine, 22(1), 33-41. Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Griffiths, S. (2008). The experience of creative activity as a treatment medium.
Journal of metal health, 17(1), 49-63.
*Halkett, G. K. B., Ciccarelli, M., Keesing, S., & Aoun, S. (2010). Occupational therapy in palliative care: Is it under-utilised in Western Australia?. Australian
Occupational Therapy Journal, 57(5), 301-309.
Herbert, C. (2005). Changing the culture: Interprofessional education for
collaborative patient-centred practice in Canada. Journal of Interprofessional
Care, 19(1), 1-4.
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in Nursing (3rd ed). Oxford: Blackwell science.
*Kasven-Gonzalez, N., Souverain, R., & Miale, S. (2010). Improving quality of life through rehabilitation in palliative care: case report. Palliative & Supportive
Care, 8(3), 359-369.
*Kealey, P., & McIntyre, I. (2005). An evaluation of the domiciliary occupational therapy service in palliative cancer care in a community trust: a patient and carers perspective. European Journal Of Cancer Care, 14(3), 232-243. *Keesing, S., & Rosenwax, L. (2011). Is occupation missing from occupational
therapy in palliative care?. Australian Occupational Therapy Journal, 58(5), 329-336.
Kielhofner, G. (2008). Model of human occupation. Theory and application (4th ed).
Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Kramer, M., & Schmalenberg, C. (2003). Securing ‘‘good’’ nurse physician relationship. Nursing Management, 34(7), 34-38.
*La Cour, K., Josephsson, S., & Luborsky, M. (2005). Creating connections to life during life-threatening illness: creative activity experienced by elderly people and occupational therapists. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy,
12(3), 98-109.
*La Cour, K., Josephsson, S., Tishelman, C., & Nygård, L. (2007). Experiences of engagement in creative activity at a palliative care facility. Palliative &
Law, M., Steinwender, S., & Leclair, L. (1998). Occupation, health and well-being.
Canadian Journal of Occupational Therapy, 65(4), 81-91.
Lindeke, L., & Sieckart, A. (2005). Nurse-physician workplace collaboration. Journal
of Nursing, 10(1), 22-29.
*Littlechild, B. (2004). Occupational therapy in a hospice inpatient unit. European
Journal Of Palliative Care, 11(5), 193-196.
*Marcil, W. (2006). The hospice nurse and occupational therapist: a marriage of expedience. Home Health Care Management & Practice, 19(1), 26-30. McMillan, SC., & Small, BJ. (2002). Symptom distress and quality of life in patients
with cancer newly admitted to hospice home care. Oncology Nursing Forum,
29(10), 1421–1428.
Melin-Johansson, C., Axelsson, B., & Danielson, E. (2007). Caregivers’ perceptions about terminally ill family members’ quality of life. European Journal of
Cancer Care, 16(4), 338–345.
Neergaard, M. A., Jensen, A. B., Sondergaard, J., Sokolowski, I., Olesen F., & Vedsted, P. (2011). Preference for place-of-death among terminally ill cancer patients in Denmark. Scandinavian Journal of Caring Science, 25(4), 627-636.
Pastrana, T., Junger, S., Ostgathe, C., Elsner, F., & Radbruch, L. (2008). A matter of definition - key elements identified in a discourse analysis of definitions of palliative care. Palliative Medicine, 22(3), 222-232.
Peters, L., & Sellick, K. (2006). Quality of life of cancer patients receiving inpatient and home-based palliative care. Journal Of Advanced Nursing, 53(5), 524-533.
*Pizzi, M., & Briggs, R. (2004). Occupational and physical therapy in hospice: the facilitation of meaning, quality of life, and well-being. Topics In Geriatric
Rehabilitation, 20(2), 120-130.
Prochnau, C., Liu, L., & Boman, J. (2003). Personal-professional connections in palliative care occupational therapy.American Journal Of Occupational
Therapy, 57(2), 196-204.
*Rahman, H. (2000). Journey of Providing Care in Hospice: Perspective of Occupational Therapists. Qualitative Health Research, 10(6), 806-818.
Schell, B. A. B. (2009). Professional Reasoning in Practice. In E. B. Crepeau, E. S. Cohn, & B. A. B. Schell (Eds.), Willard and Spackman´s occupational
therapy (11th ed., pp. 314 – 327). Philadephia: Lippincott Williams & Wilkins.
SOU 1995:5. Vårdens svåra val. Slutbetänkande av prioritetsutredningen. Stockholm; Fritzes.
SOU 2000:6. Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut. Delbetänkande från kommittén om vård i livets slut. Stockholm; Nordstedts.
SOU 2001:6. Kommittèn om vård i livets slutskede. Döden angår oss alla, Värdig vård i livets slut. Stockholm: Norstedts.
Squire, N. (2011). Contribution of occupational therapy to the palliative care team: resulst of a pilot project. European Journal Of Palliative Care, 18(3), 136-139.
Thompson, M., & Blair, S. (1998). Creative Arts in Occupational Therapy: Ancient history or contemporary practice?. Occupational Therapy International,
5(1), 49-65.
Tickle-Degnen, L. (2008). Therapeutic Rapport. In Radomski, M. V. & Trombly, C. (Eds.), Occupational therapy for physical dysfunction (6th ed.)
Philadelphia: Lippinkott Williams & Wilkins.
Trombly, C. (1995). Occupation: Purposefulness and meaningfulness as
therapeutic mechanism. American Journal of Occupational Therapy, 49(10), 960-972.
Elektroniska dokument
Department of Health. (2008). End of life care strategy.
URL:http :// www . dh . gov . uk / prod _ consum _ dh / groups / dh _ digitalassets / docum ents / digitalasset / dh _102444. pdf (Läst 2012-01-17).
Hälso- och sjukvårdslagen, (SFS 1982:763), 2 §.
URL: http :// www . notisum . se / rnp / sls / lag /19820763. htm (Läst 2012-01-15). Regionalt cancercentrum: Stockholm Gotland. (2012). Nationella vårdprogram
inom palliativ vård 2012-2014.
URL:http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/cancervard/utvecklin gsarbeten_cancervard/nationella-vardprogram (Läst 2012-05-14).
World Health Organization. (2003). WHO´s Definition of Palliative Care.
URL: http :// www . who . int ./ cancer / palliative / definition / en / (Läst 2012-01-04).
Bilaga 1
Nr Artikel Land Syfte Metod Resultat/Slutsats
1 A study of occupational therapy interventions i oncology and palliative care
Författare: Jill Cooper & Barbara Littechild
År: 2004
Publicerad: International Journal of Therapy and Rehabilitation, Juli 2004, Vol 11, No 7, 329-33.
England Att identifiera de olika interventioner som utförs av arbetsterapeuter i onkologiska och palliativa vårdmiljöer och andelen tid som spenderas i varje intervention. Kvantitativ Dagsrapport er med 10 minuters block fylldes i. Mycket av arbetsterapeuters tid ägnas åt indirekt och icke klient relaterat arbete. Olika
klientgrupper behöver olika intervention och fördelningen av tid ser olika ut mellan olika klientgrupper.
2 An evaluation of the
domiciliary occupational therapy service in
palliative cancer care in a community trust: a patient and carers perspective Författare: P. Kealey & I. Mcintyre.
År: 2004
Publicerad: European Journal of Cancer Care, 2005, 14, 232-234
Irland Utvärdera den
arbetsterapeutisk a hemsjukvården för klienter som befinner sig i det palliativa stadiet av cancer i norra och västra Belfast, ur klienternas och vårdarnas perspektiv. Kvantitativ Intervju med 30 klienter och deras vårdare. Servicen värderas högt av klient och vårdare men det finns en brist på tydlig information om arbetsterapeutens roll och utbud av åtgärder.
3 Creating connections to
life during life-threatening illness: Creative
activity experienced by elderly people and occupational therapists Författare: Karen la Cour, Staffan Josephsson & Mark Luborsky År: 2004 Publicerad: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 2005; 12: 98-109
Sverige Att upptäcka och
karaktärisera komponenter av engagemang i kreativa aktiviteter som arbetsterapi för äldre arbetar med vid livshotande sjukdom, ur både klienter och arbetsterapeuters perspektiv. Kvalitativ Intervju med 8 klienter och 7 arbetsterape uter
Kreativa aktiviteter kan möjliggöra för klienter att känna kontakt med livet och stärka deras känsla av att vara en aktiv person, vid livshotande sjukdom.
4 Experiences of
engagement in creative activity at a palliative care facility
Författare: Karen la Cour, Staffan Josephsson, Carol Tishelman & Louise Nyga
Sverige Att undersöka
År: 2006
Publicerad: Palliative and Supportive Care (2007), 5, 241-250.
arbetsterapi i palliativ vård.
5 Improving quality of life through rehabilitation in palliative care: Case report
Författare: Nicole Kasven-Gonzalez, R Egine Souverain & Susan Miale
År: 2009
Publicerad: Palliative and Supportive Care (2010), 8, 359-369. Framgår ej Beskriva rehabiliterings interventioner som utförs av arbetsterapeuten och sjukgymnasten med en ung kvinna som har diagnosen osteosarkoma och leukemi och befinner sig i slutskedet av livet.
Kvalitativ
Fallrapport Ett samarbete mellan arbetsterapeut och sjukgymnast gav positiva resultat enligt klient, dennes familj och vårdpersonalen i denna vårdmiljö.
6 Is occupation missing
from occupational therapy in palliative care?
Författare: Sharon Keesing & Lorna Rosenwax År: 2011 Publicerad: Australian Occupational Therapy Journal (2011) 58, 329-336.
Australien Att ta reda på hur många
arbetsterapeuter som var
anställda, och utbudet av service som dom tillhandahåller i den palliativ vården i västra Australien och undersöka den dagliga upplevelsen för personer som är döende och deras närmsta vårdare, för att avgöra vilken service som eventuellt erbjuds av abetsterapin till den här populationen. Kvalitativ Semi-strukturerad e intervjuer med vårdare och arbetsterape uter
Det finns ett flertal brister i servicen som ges i Västra Australien till personer som är döende och deras vårdare.
7 Journey of providing care in hospice: Perspectives of occupational therapists Författare: Hafsa Rahman År: 2000 Publicerad: Qualitative Health Research, Vol. 10 No. 6, November 2000 806-818
USA Att utforska
arbetsterapeuters perspektiv vad gäller deras roll inom hospice och undersöka om de upplever en konflikt i att att stödja palliativa klienter i både livet och döden.
Kvalitativ Djup-intervju med 4 arbetsterape uter Arbetsterapeuter har en viktig roll att fylla inom palliativ vård, trotts detta nyttjas den väldigt lite.
8 Occupational and physical
facilitation of meaning, quality of life and well-being
Författare: Michael A. Pizzi & Richard Briggs År: 2004 Publicerad: Topics in Geriatric Rehabilitation, Vol 20, No 2, pp 120-130/ April-June 2004 likheter mellan traditionell rehabilitering och hospice vård.
vårdplan och attityder. Meningsfullhet får ett mer symboliskt värde och arbetsterapeuter behöver arbeta mer utifrån ett
psykosspirituellt och hälsopromotions perspektiv.
9 Occupational therapy in a
hospice inpatient unit Författare: Barbara Littlechild
År: 2004
Publicerad: European Journal of Palliative Care, 2004; 11(5) England Beskriva introduktionen, utvecklingen och potentialen av arbetsterapi inom hospice. Kvalitativ Arbetsterapeuten
spelar en viktig roll när det kommer till
utskrivning till hemmet. Arbetsterapeuter har även mycket att bidra med inom det
multiprofessionella teamet.
10 Occupational therapy in palliative care: Is it under-utilised in Western Australia?
Författare: Georgia K. B. Halkett, Marina Ciccarelli, Sharon Keesing & Samar Aoun År: 2009 Publicerad: Australian Occupational Therapy Journal (2010) 57, 301-309
Australien Att utforska eventuella hinder för arbetsterapi inom palliativ vård i västra Australien ur arbetsterapeuters och andra hälsoprofessione rs perspektiv. Kvalitativ Semi-strukturerad e intervjuer med 10 arbetsterape uter och 10 andra hälsoprofess ioner.
Det är tydligt att
arbetsterapeuter har ett värdefullt bidrag att komma med inom palliativ vård men att vissa förändringar behöver ske vad gäller bland annat
verksamheten, och utbildningen.
11 The Hospice Nurse and
Occupational Therapist: A Marriage of Expedience Författare: William M. Marcil År: 2006
Publicerad: Home Health Care Managment & Practice / December 2006 / Volume 19, Number 1, 26-30
Framgår
ej Beskriver hur arbetsterapeuten kan bidra med psykologisk smärtlindring genom engagemang i aktiviteter . Litteraturöve
rsikt Genom att använda en arbetsterapeut som en del av det
multiprofessionella teamet kan klienter uppleva en
tillfredsställande upplevelse bortom smärta och symtom.
Care
Författare: Ann Burkhardt, Mack Ivy, Kathleen R. Kannenberg, Jaclyn F. James Marc-Aurele & Mary Jane Youngstrom År: 2011 Publicerad: The American Journal of Occupational Therapy, November/December 2011, Volume 65, Number 6 och arbetsterapeut biträdens roll inom palliativ vård.
och palliativa vårdteam bland annat med sin djupa förståelse för meningsfulla aktiviteter och deras bidrag till palliativa klienter.
13 When Clients are dying: Occupational therapists´ Perspective Författare: Rosalind A. Bye År: 1998 Publicerad: The Occupational Therapy Journal of Research 1998 Winter; 18(1): 3-24
Australien Att undersöka Arbetsterapeuter s upplevelser av att arbeta med palliativa klienter och undersöka deras upplevelse av kontrasten som finns mellan traditionell arbetsterapi och arbetsterapi inom pallaitiv vård. Kvalitativ Djup-intervjuer med 10 arbetsterape uter och observatione r av deltagarna Arbetsterapeuten stöttar klienten i att bekräfta livet och förbereda inför döden. För att kunna göra detta har
