Palliativ vård

Palliativ vård

Palliativ vård

medverkande FAKTA-utbildning 10+24/9 2019

• Kristina Gustafsson, SSIH Jönköping, specialist i palliativmedicin och rehabiliteringsmedicin, medlem i FAKTA-gruppen

• Daniel Gustafsson, VC Norrahammar, specialist i geriatrik.

Ledare för ST-studierektorsorganisationen, Futurum.

• Julian Pascual, VC Hälsan 1 och Geriatriska kliniken, Ryhov, specialist i geriatrik.

• Madelene Ljungars, VC Norrahammar, specialist i allmänmedicin, medlem FAKTA-grupp palliativ vård

• Birte Lücht, VC Hälsan1, specialist i allmänmedicin, ordförande i FAKTA-grupp palliativ vård.

Program

- Statistik

- Definitioner och begrepp - Organisation i länet

- Skattningsskalor, läkemedelsordination - Fall

- Brytpunktssamtal

Region Jönköping

• Varje år avlider 1% av länets invånare (ca 3500 pers )

• 2700 av dessa förväntas avlida den långsamma förväntade döden.

• 1800 ( 75% ) av dessa utvecklar lindriga symtom med okomplicerade behov ( i länsdelarna 600 )

• 900 ( 25%) utvecklar svåra komplexa symtom och behöver specialiserad palliativ vård. ( i länsdelarna 300)

Palliativregistret

• Alla dödsfall ska registreras i registret

• Varje enhet kan skaffa abonnemang, tillgång till rapporter, material

• Palliativ.se

Registrerade dödsfall jan- dec 2018

•

Sverige Jönköpings län

Palliativ vård

Definitioner och begrepp

Pallium - mantel

Manteln/ kappan symbolisera omsorg med den döende människan.

En fråga för oss alla

Hur skulle vi själva vilja ha det?

Vad vore viktigt för mig när jag

visste att döden närmar sig?

Definition – Palliativ vård

Socialstyrelsen

Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada

och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov

samt organiserat stöd till närstående.

Bakgrund palliativ vård

• Önskan att slippa ha ont

• Förhoppning om att mötas med respekt, förståelse och engagemang

• Döden - sorg, avsked och andra svåra känslor

• Undvikande av tankar / känslor → större ensamhet, lidande och ångest.

Cicely Saunders (född 1918)

Utveckling av kunskaps- och förhållningskoncept som vi idag betecknar som palliativ vård:

att KUNNA GE GOD VÅRD i livets slutskede.

God vård i livets slutskede

• En rättighet för alla människor oavsedd sjukdom, ålder eller bostadsort (enligt SOS)

• Skall vara den högst prioriterade vården, när behovet uppstår.

Prioriteringsgrupp 1

• Vård av livshotande akuta sjukdomar

• Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller till för tidig död

• Vård av svåra kroniska sjukdomar

• Palliativ vård och vård i livets slutskede

• Vård av människor med nedsatt autonomi Prioriteringsgrupp 2

• Prevention

• Habilitering/rehabilitering Prioriteringsgrupp 3

• Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Priortieringsgrupp 4

• Vård av andra skäl än sjukdom eller skada

Prioriteringsgrupper

Kunskap ger trygghet

För den som kommer att dö För närstående

För alla som vårdar

Kunskapen om hur vård i livets slutskede bedrivs måste därför finnas HOS ALLA inom vård och omsorg.

Förutsättningar för god palliativ vård

a) Strukturerad arbetssätt med tydliga mål och tydlig ansvarsfördelning.

b) Olika yrkesgrupper samarbetar för att möta den sjukes och närståendes behov.

c) Bygger på ett palliativt förhållningssätt. Det kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut.

Palliativ förhållningssätt

innebär också

• inte behandla till varje pris

Vad kan jag göra – vad borde jag göra

• inte enbart se till livslängd utan också till livskvalitet

• i tid hjälpa att omdirigera hoppet från bot till hopp på lindring och andra mål som kan vara meningsfulla och värdefulla.

Helhetssyn

Att se och möta människan som en helhet med många olika behov:

• fysiska

• psykiska

• sociala och

• existentiella

De fyra hörnstenarna

• Symptomlindring: tidig upptäckt och åtgärd, förebygga, ligga steget före med information.

• Teamarbete: ingen profession kan ensam möta alla behov

• Kommunikation: inom teamet, med den sjuke, med närstående. Relationsbyggande. Att känna sig trygg,

f

• Närståendestöd: att orka stödja den sjuke, vardagen, sig själva, hantera sorgen och avskedet.

För den som befinner sig i livets slutskede är det viktigt att:

Hinna förstå Komma till tals Känna värdighet Önskemål respekteras

Behandlad som den människa man är Symptomlindrad

Önska plats för vård

Hinna påverka vilka som är med Hinna uttrycka vad som är viktigt

Hinna ta farväl

Existentiella, andliga och religiösa behov tillgodosedda Döden en naturlig del av livet

Tidsaspekter

För att kunna hjälpa sjuka och närstående behöver vi ha ett palliativt förhållningssätt i under HELA sjukdomsförloppet.

Från punkten där det står klar att sjukdomen inte gå att bota till allra sista tiden.

Det finns alltid något du kan göra för att lindra!

•

Tidigt palliativ fas

Arbeta aktiv med att fördröja sjukdomen och förlänga livet, parallellt med optimering av symptomlindring och livskvalitet Sen palliativ fas = livets slutskede

När sjukdomen framskrider. Mål att varken förkorta eller förlänga livet. Lindra lidande och främja livskvalitet

Övergången sker ofta gradvis, utifrån samlad bedömning.

Vad ska vi göra?

Mål / Aktiviteter

Mål /Aktiviteter

Symtomlindring för att ge

• Fysiskt välbefinnande

• Autonomi

• Att våga leva tills man dör

• Att kunna uppleva

• Reduktion av dödsångest

• Att hinna avsluta

Verktyg för symtomskattning

• ESAS

• IPOS

• VAS/NRS

• Abbey Pain

• Smärtgubbe

• Muntlig smärtanalys

Muntlig smärtskattning

• Var gör det ont?

• När gör det ont?

• Hur gör det ont?

• Hindrar smärtan dig från att sova?

• Vilka läkemedel tar du för smärtan i dag? Hjälper de?

Palliativ vård

Organisation

Olika nivåer av palliativ vård

• Allmän palliativ vård: Kunskap och kompetens ska finnas hos ALLA läkare, sjuksköterskor, undersköterskor

”av alla, för alla, överallt”

• Specialiserad palliativ vård ges av specialiserade enheter med ett multiprofessionellt arbetssätt (hospice, palliativ

slutenvård, SSIH, palliativa konsultteam)

• Palliativa insatser och tekniker ges av t ex kirurg,

Term: allmän palliativ vård

• Definition: palliativ vård som ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens inom palliativ vård (SoS).

Term: specialiserad palliativ vård

• Definition (SoS): palliativ vård som ges till patienter med komplexa symptom eller vars livssituation medför särskilda behov, och som utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård.

SSIH: specialiserad sjukvård i hemmet

• Organiserad under Geriatriska kliniken, Medicin- och geriatriska klinikerna

• Länsgemensam organisation

• 3 team i länet

• Patienter i eget boende, särskilda boende, samt konsultativ verksamhet på sjukhus

• Ekhagens gästhem i Jönköping

• Remissinstans

• Utbildning / Utveckling

Vilka patienter till SSIH?

• Sviktande symptomkontroll (VAS > 3 i ESAS trots adekvata åtgärder)

• Förväntad snabb progress, hög risk för svåra tillkommande symptom

• Komplex sjukdom/livssituation

• Barn och unga

• Behov av kontinuerlig parenteral symptomlindring (t ex smärtpumpar)

• Palliativa patienter i behov av blodtransfusion (ta kontakt

Tillgänglighet

i Region Jönköpings län

• Allmän palliativ vård: 24/7, Distriktsläkarbakjour utanför vardagar dagtid

• SSIH: vardagar dagtid. Remissbedömning dagligen.

• ring gärna vid brådskande ärenden

• Helg, kväll, natt sker vården med hjälp av hemsjukvårdens sjuksköterska/distrikssköterska. Ansvarig läkare:

primärvårdens bakjour.

Vem ska erbjudas palliativ vård?

• Nationell vårdprogram ”palliativ vård i livets slutskede”

Fokus på senare delen av icke-botbar sjukdom,

Ambition att integrera palliativ förhållningssätt allt tidigare i sjukdomsförlopp.

• Fakta-dokument:

”Alla med icke botbar sjukdom med begränsad överlevnad och aktuella eller snart förväntade sjukdomssymptom”

Läkaren som beslutar om palliativ vård ska:

• Genomföra och dokumentera brytpunktsamtal (obs tänk ändå process, kan vara flera samtal)

• Planera för uppföljning på egna kliniken (evtl)/vårdcentral

• Ordinera palliativa behovsläkemedel

• Ta ställning till fortsatt uppföljning (allmän – specialiserad vård) Symptomlindringsbehov (ESAS/IPOS) och förväntat förlopp avgör

• Om sjukhusläkare och pat i livets slutskede: remittera till primärvård/SSIH, hembesök då inom 3 vardagar

• Om pat i tidigt skede: läkare + pat tillsammans behöver hitta lämplig tidpunkt för remiss, gärna samråd med

Uppföljning inom allmän palliativ vård

Läkaren är ansvarig för planering av kontinuerlig uppföljning I primärvård: samarbete med Hemsjukvård, viktigt planera aktiv: Vem kontaktar? När? Tidpunkt nästa läkarbesök?

Dokumentera

Uppföljningsbesök inom allmän palliativ vård

(se FAKTA-dokument)

• Symptomskattning (ifylld innan besöket)

• Samtal kring aktuell medicinsk situation. Vad vet pat, vad vill den veta?

• Behandlingsstrategi vid förväntade scenario.

• Behov av kontakt med SSIH?

• Översyn läkemedelslista

• Översyn palliativa behovsläkemedel

• Planering av uppföljning

Uppföljning inom allmän palliativ vård

(förslag ur Reflektionsdel Palliationspraktikan, Peter Strang)

1. Be pat själv berätta hur den uppfattar den sista tiden har varit Vilken bild har du själv av din sjukdom?

Hur tror du din närmaste framtid ser ut?

2. Vad hoppas du på och uppfattar som viktigast i stunden?

3. Vilka är dina värsta farhågor?

4. Varifrån har du fått kraft vid tidigare kriser i livet?

Palliativ vård innebär

Jag - och mina närstående är informerade om min situation

- är lindrad från smärta och andra besvärande symtom

- är ordinerad läkemedel vb

- får god omvårdnad utifrån mina behov - vårdas där jag vill dö

- behöver inte dö ensam

- vet att mina närstående får stöd Palliativregistret

Källor och förslag för vidare utbildning:

• Nationellt vårdprogram palliativ vård (länk på FAKTA-sidan)

• Webb-utbildning Palliations ABC, gratis, 3,5h via Betaniastiftelsens palliationsakademi

• Palliationspraktika (bok) finns Del 1-3. Johan Sundelöf, Betaniastiftelsen

• Svenska palliativregistret

• FAKTA-sidan om palliativ vård

• …