• No results found

Yttrande över betänkandet En ny terroristbrottslag (SOU 2019:49)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Yttrande över betänkandet En ny terroristbrottslag (SOU 2019:49)"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Datum Beteckning 2020-05-12 FM2020-11364:2 Sida 1 (3) (MBE)

Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet

Försvarsmakten 107 85 Stockholm Lidingövägen 24 08-788 75 00 08-788 77 78 exp-hkv@mil.se www.forsvarsmakten.se Se sändlista

Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning

Justitiedepartementet, Straffrättsenheten,

Kristina N Nilsson 2019-12-17 Ju2019/03942/L5

Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning HKV LEDS JUR, Michael Bergström,

08-788 70 94, michael.bergstrom@mil.se

Yttrande över betänkandet En ny terroristbrottslag (SOU

2019:49)

Bakgrund

Försvarsmakten har i remiss den 17 december 2019 anmodats att yttra sig över betänkandet En ny terroristbrottslag (SOU 2019:49).

Yttrande

Försvarsmakten tillstyrker betänkandets författningsförslag men har följande synpunkter.

Förhållandet till internationell humanitär rätt

De synpunkter som Försvarsmakten framfört i samband med remissen av

promemorian Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62) är fortsatt relevanta. Försvarsmakten ser i det sammanhanget positivt på att föreliggande utredning belyst den föreslagna lagstiftningens förhållande till internationell humanitär rätt och tydligt klarlagt att den som tillhandahåller sjukvård inom ramen för en väpnad konflikt inte kan straffas för det, oavsett formen av deltagande.

Försvarsmakten önskar att dessa hänsyn inkluderas även i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

(2)

Datum Beteckning

2020-05-12 FM2020-11364:2

Sida 2 (3)

Försvarsmakten instämmer med utredningens uppfattning om förhållandet mellan den nationella straffrätten och internationell humanitär rätt. Försvarsmakten har dock uppfattat otydligheter kring hur utredningen använder begreppet väpnad styrka. Det är enligt Försvarsmaktens uppfattning viktigt att behålla distinktionen mellan reguljära väpnade styrkor å ena sidan och organiserade väpnade grupper å den andra, där de senare kan ha status såväl som terroristorganisation och som part i en väpnad konflikt. Försvarsmakten utgår dock från att utredningens uppfattning i frågan inte har till avsikt att skilja sig från de överväganden som gjorts i t.ex. SOU 2016:40, till vilken utredningen också hänvisar, när det gäller tillämpligheten av olika regelverk på olika typer av väpnade styrkor och grupper. Försvarsmakten delar slutligen utredningens slutsats att det inte finns ett behov av att låta den föreslagna lagens förhållande till den internationella humanitära rätten komma till uttryck i själva lagstiftningen som sådan.

Information till brottsutredningar

Försvarsmakten och andra länders militära styrkor är och har varit verksamma i områden som i stor utsträckning drabbats av terrorism. Information som

inhämtats inom ramen för militär verksamhet kan överlämnas till brottsutredande verksamhet, vilket också är något som beskrivits kortfattat i utredningen.

Försvarsmakten anser att det kan finna skäl att uppmärksamma detta förhållande och samarbete i arbetet med en ny terroristbrottslag. Inriktningen bör vara att en ny lag ska bidra även till det samarbetet, nationellt och internationellt, genom ökad tydlighet i den svenska strafflagstiftningen.

I beredningen av detta ärende har överste Oscar Hull, överste Thomas Lamke, överstelöjtnant Åke Edler, kommendörkapten Carl Lindgren, försvarsjurist Lisa Eurén Höglund, försvarsjurist Tomas Färndahl och tf sektionschef Charlotta Viktorin deltagit.

Detta yttrande har beslutats av chefsjurist Carin Bratt. I den slutliga

handläggningen har som föredragande deltagit försvarsjurist Michael Bergström.

Carin Bratt

Chefsjurist

(3)

Datum Beteckning 2020-05-12 FM2020-11364:2 Sida 3 (3) Sändlista Regeringskansliet (Justitiedepartementet) ju.remissvar@regeringskansliet.se (1 ex) Ju.L5@regeringskansliet.se (1 ex) Som orientering Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) forsvarsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Inkom HKV LEDS PROD INS MUST LEDS JUR

References

Related documents

Den våldsbejakande extremismen i Sverige består – såsom även beskrivs i utredningen – av tre huvudsakliga grupperingar: den vänsterextremistiska, den högerextremistiska och den

Detta yttrande har beslutats av undertecknad generaldirektör efter föredrag- ning av verksjuristen Johanna Erlandsson. I den slutliga handläggningen har även rättschefen Fredrik

Precis som utredaren tror Polismyndigheten att det kommer att bidra till en mer ändamålsenlig och långsiktigt hållbar lagstiftning alla svenska brott ska kunna betraktas

Begreppet ”särskilt allvarlig brottslighet” och bestämmelser med anknytning till det finns idag i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet

När det gäller de till huvudbrottet relaterade brotten samröre med terroristorganisation, finansiering av terrorism, offentlig uppmaning till terrorism, rekrytering till terrorism,

Exempel på sådana brott är samröre med terroristorganisation 5 §, finansiering av terrorism 6 §, offentlig uppmaning till terrorism 7 §, rekrytering till terrorism 8 §,

Tingsrätten välkomnar den gedigna översyn som utredningen har gjort beträf- fande den straffrättsliga lagstiftningen på terrorismområdet och bedömer att för- slagen i

Sammanfattningsvis förordar hovrätten antingen att den föreslagna regleringen förses med ytterligare kvalificerande moment, förslagsvis att endast sådana brott för vilka det