3
Plattformskapitalismen
Det högsta eller sista stadiet?
I
djupa recessionen 2007–2008 har frå- gan om kapitalismens inneboende krisbenägenhet och självdestruk- tion ställts på sin spets. Har kapitalismen en framtid? Om inte, hur kom- mer dess hädanfärd att arta sig? Som av en händelse lanserades Iphone i slutet av juni 2007 bara en dryg månad innan en akut likviditetskris blev den dju- pa nedgångens inledning.1 Denna, den första så kallade smarta mobiltelefo- nen, kan ses som startpunkten för den fjärde industriella revolutionen (),2 karaktäriserad inte bara av att en betydande del av jordens befolkning alltid och överallt är uppkopplade till ett världsomspännande internet. Den innebär också att en växande andel av trafiken på, och därmed också makten över, det- ta nät koncentreras till ett fåtal digitala plattformar () – den så kallade platt- formiseringen av internet.3Dessa plattformar är i händerna på amerikanska och kinesiska oligopolfö- retag som inom loppet av ett decennium vuxit till globala dominanter med en ekonomisk styrka som övertrumfar flertalet staters, dessutom med användare som i vissa fall är flera till antalet än de folkrikaste ländernas invånare. Företag som Google, Apple, Facebook, Amazon och Microsoft – »de fem stora«4 – och deras kinesiska motsvarigheter Baidu, Tencent och Alibaba ej att förglömma,5
uppvisar idag en marknadskoncentration som på flera sätt överträffar det tidi- ga 1900-talets truster som &, Standard Oil och Farben.6 De dominerande plattformsbolagen har det senaste decenniet lyckas befästa sina positioner ge- nom att binda eller köpa upp och manövrera ut gamla och tillkommande kon- kurrenter. Företagens starka ekonomiska muskler används också flitigt i rätts- processer och för lobbying.
Att det närmaste decenniet kommer att föra med sig obehagliga och många gånger oförutsedda chocker med mycket större utmaningar än den genomlid- na krisen, kom de ledande samhällsforskarna Immanuel Wallerstein, Ran- dall Collins, Michael Mann, Georgi Derluguian och Craig Calhoun gemen- samt fram till i Does Capitalism Have a Future? [Har kapitalismen en framtid?].7 Wolfgang Streeck tar sig an samma problematik i How will capitalism end? [Hur kommer kapitalismen att sluta?] i vilken han beskriver en, som han menar re- dan inledd, gradvis och skrämmande upplösning av sociala former, liksom av den kombination av kapitalism och demokrati vi känner från efterkrigstiden.8 För Fredrik Erixon och Björn Weigel i The innovation illusion. How so little is cre- ated by so many working so hard [Innovationsillusionen. Hur så lite skapas av så många som arbetar så hårt] är det den nuvarande ordningens ineffektivi- tet med de stora konkurrensdödande och förmögenhetsackumulerande bola- gen som är den stora utmaningen, inklusive den växande populism som detta föder.9 Johan Norberg ser däremot, efter sin analys av krisen i En perfekt storm, framtiden an med tillförsikt.10 Efter framtvingade, i grunden sunda korrige- ringar och på sin höjd några års förlorad tillväxt utlovar han kapitalismens fortsatta expansion under demokratiskt styre.
När dessa texter skrevs för snart tio år sedan var , med en kraftigt ac- celererad digitalisering inom praktiskt taget alla samhällsområden, ännu i sin linda och därför knapphändigt behandlad. Men under de senaste åren har det vällt fram en strid ström av allt ifrån panegyrik och handböcker för entrepre- nörer till kvalificerade kritiska undersökningar som alla försöker göra den nya epoken begriplig. Vad kan utläsas av dessa inte sällan motstridiga försök, och vilken betydelse kan den nya framväxande ordningen tänkas få för kapitalis- mens kriser och framtid? Kommer plattformskapitalismen att förstärka syste- mets inneboende självdestruktion och undergräva dess nyskapande krafter el- ler signalerar de nya företagsgiganternas segertåg rent av inledningen till ännu
ett århundrade av kapitalism, och kommer denna i så fall att anta en demokra- tisk eller auktoritär skepnad?
Den fjärde industriella revolutionen
Det är i en kapitalistisk värld som endast nödtorftigt återhämtat sig från den djupa krisen för ett decennium sedan som :s innovationer nu, under en- dast svagt motstånd, tränger sig fram. I likhet med sina tre föregångare – den första med mekanisering och ångkraft, den andra med el- och förbrännings- motorer drivna med billig, huvudsakligen fossil energi, den tredje med infor- mation, automation och världsomspännande produktionskedjor – har också denna revolution förutsättningar att leda till genomgripande samhällsföränd- ringar inom det kapitalistiska systemets ramar. Vilka dessa kommer att bli är ännu höljt i dunkel och mänskligt att döma öppet för opinionsmässig och po- litisk påverkan.
kan ses som en del av långsiktiga trender mot dematerialisering, tjäns- tefiering11 och ett ökat värde hos immateriella resurser. Det återkommande mantrat är »smart« – smarta mobiler, smarta kylskåp, smarta vägar, smarta stä- der, smart allting. Smart betyder här att någon eller något har utrustats med di- gital kapacitet och uppkoppling till internet.12 Smarta ting och människor fun- gerar som datainsamlande sensorer och är också mottagliga för impulser. Att vara smart är med andra ord att vara styrbar över stora avstånd och också möj- lig att hacka.
Att en stor och växande andel av mänskligheten nu är intimt sammanlän- kad med ett fåtal gigantiska plattformsbolag med global räckvidd är bara ett, om än utmärkande, inslag i den genomgripande förändring som nu sker. Den- na vilar tungt på den under 1950-talet inledda -revolutionen (eller den tred- je industriella revolutionen), med halvledare, en osannolik prestandaökning i datahantering (insamling, överföring – även trådlös – lagring, bearbetning och analys), tilltagande digitalisering13, samordning i global skala av produk- tions- och distributionsprocesser och ett världsomspännande internet (ett nät- verk som i sin tur består av ett antal heterogena nätverk sammanlänkade med hjälp av ett protokoll, /),14 ursprungligen utvecklat och finansierat av den amerikanska försvarsmakten och universitetsvärlden.15 Detta nät togs defini-
tivt i anspråk för kommersiella ändamål under första hälften av 1990-talet16 men försågs då i libertariansk anda inte med grundläggande och oundgängliga funktioner som lagring, sökning, personidentifikation och betalningslösning- ar.17 Detta är funktioner som flera av dagens plattformsgiganter bygger sina oligopolartade marknadspositioner på och som är förutsättningen för den väl- diga centralisering som skett. Under denna tid skapades nya hjältar och förtida delvis felaktiga förhoppningar om att ett helt nytt slags ekonomi hade skapats.
Enorma investeringar strömmade till, så stora att de ännu efter två decennier inte överträffats.
Äventyret slutade med att den stora dot.com-bubblan sprack år 2000. Men detta banade väg för den expansiva fortsättning som vi nu ser, genom digital tillvänjning hos befolkningen, entreprenöriell kompetens och en kraftigt ut- byggd teknisk kapaciet. Många av dagens plattformsbolag och nyckelperso- nerna i dessa är överlevare från millennieskiftet.18 En avgörande konsekvens av bubblan och de kvarvarande bolagens dramatiskt sänkta börsvärden var Googlegrundarna Sergey Brins och Larry Pages totala omsvängning i frågan om annonsering. När investerare började efterfråga vinst övergavs den stånd- punkt de övertygande hade argumenterat för i en vetenskaplig rapport: an- nonsfinansiering korrumperar oundvikligen sökningarna på nätet.19 Andra bolag följde efter. För företag med annonsering och användardata som helt do- minerande intäktskällor är förmågan att samla in och analysera person- och annan information, i realiteten spionera på användarna, såväl privatpersoner som företag, och göra dem tillgängliga för påverkan, den avgörande kommersi- ella framgångsfaktorn.
All digital interaktion genererar data. I och med att de stora plattformsbo- lagen förmedlar allt mer av de transaktioner som tidigare skedde på ett decen- traliserat internet har de erövrat en utomordentligt privilegierad position. De kan i realtid samla in oerhörda datatamänger och därigenom övervaka, prog- nostisera och gripa in i allehanda skeenden. En genial och flitigt använd me- tod att stimulera produktion och skörd av person- och företagsdata är att er- bjuda attraktiva digitala tjänster utan krav på betalning i reda pengar. Utbudet är enormt och lockar användare som räknas i miljarder. Det handlar om sök- ningar, försäljning, finansiering, innovationssamarbete, beställningar, betal- ningar, spel, värderingar av produkter och innehåll samt publiceringsmöjlig-
heter. Data skapas också genom ständigt pågående experiment där miljontals ovetande och »jämförbara försökspersoner« presenteras olika stimuli för att utröna de mest effektiva påverkansmetoderna.20 Även företag, såväl nybilda- de som etablerade, lockas med attraktiva erbjudanden att bygga tjänster, att bli komplementärer, med hjälp av resurser som storbolagen erbjuder. Detta sker of- tast genom så kallade :er (application programming interface) som vid anrop levererar realtidsdata och andra resurser. Företag som anammar denna möjlig- het betalar inte bara med egna, affärspartners och kunders data, utan blir också med sina investeringar låsta till plattformsbolaget ifråga. Det förekommer ock- så ett omfattande utbyte av data mellan företag, utöver det som genereras ge- nom sammanvävda -processer, genom byte och handel med data. En yrkes- kår av datamäklare har vuxit fram på senare år.21
Registrerade aktiviteter avslöjar användarnas läggning, intressen och af- färer. Social och professionell kommunikation innehåller ofta personlig och ekonomisk information av känslig karaktär. Det har hävdats att användare av Google i sina sökningar blottar sitt innersta medan samma personer visar upp sitt tillrättalagda jag på Facebook.22 Särskilt värdefullt är att kartlägga och följa personers, företags och produkters nätverk. Detta sker med hjälp av så kallade metadata utan att innehållet i kommunikationen behöver konsulteras. Redan vilka vänner, kompanjoner, kunder och leverantörer du har avslöjar nämligen vem du är. Även personers rumsliga förflyttningar och sammanträffanden är åtråvärd information, som blir allt lättare att samla in i takt med att datatrafi- ken via mobila uppkopplade enheter ökar.
Med »naturliga« gränssnitt som tal, gester och olika automatiska regis- treringsanordningar och -metoder, där användarna inte behöver mata in upp- gifter via tangenter och särskilda apparater, underlättas också produktionen av persondata. Därtill fångas vi och vår identitet ofrivilligt och oundvikligt av övervakningskameror med ansikts-, kroppshållnings-, gångstils- eller iris- igenkänning, och via våra apparaters kameror kan mycket närgången infor- mation om sinnes- och hälsotillsånd samlas in.
Dock är det inte på grund av enskilda uppgifter som det stora informa- tionsövertaget skapas hos nationella säkerhetstjänster och kommersiella plattformsföretag. Det skapas genom att sammanföra stora datamängder om varje person, företag och myndighet. Även enskilt harmlösa uppgifter avslöjar,
när de kombineras och analyseras, omständigheter som den berörda gärna be- hållit kontrollen över eller kanske inte ens själv känt till. Bara genom att sam- manställa de »gillanden« som en person aktiv på Facebook avger kan tillförlit- liga slutsatser dras om politisk hållning, sexuell läggning, entnicitet, mentalt tillstånd och hälsoläge.23 Företag i datamäklarbranschen uppger sig ha unge- fär 5 000 datapunkter om varje amerikansk medborgare. Den enorma omfatt- ningen bekräftades genom Cambridge Analyticas användning av data från Fa- cebook, som lagrar persondata i 70 olika kategorier.24 Att undvika registering är idag praktiskt taget omöjligt, och den som lyckas väcker misstankar hos över- vakande myndigheter.
Till den enorma datarikedomen bidrar också att allt fler ting görs »smar- ta«. Det vill säga att de förses med datakraft och kopplas till internet genom dubbelriktade flöden. Ett exempel är dagens bilar, som innehåller flera tiotals datorer som sänder data till producenterna om hur bilen fungerar och körs.
Även kylskåp, joggingskor, tandborstar och brödrostar förekommer i smar- ta varianter och fler är att vänta, bland annat förutspås kläder bli uppkoppla- de. I takt med att denna utrustning kraftigt sjunker i pris blir det intressant för producenter och leverantörer att installera de minimala »datamaskinerna« för att samla information om hur produkterna fungerar, används och sprids samt om användarna. Prognoser för år 2020 landar på mellan 20 och 75 miljarder uppkopplade enheter.25 Detta fenomen har kommit att kallas internet of things (IoT). Med tanke på den omfattande insamlingen av persondata och möjlighe- terna att kombinera dessa med data om tingen är internet of people and things (IoPT) ett mer adekvat begrepp.
Kapaciteten att lagra, tolka och analysera data har ökat dramatiskt de se- naste fem åren. Utan denna utveckling hade varken de digitala plattformar- nas hantering av de enorma mängderna data och användare eller deras lika enorma vinster varit möjliga. Så kallad artificiell intelligens () används i allt fler sammanhang också av företag av traditionellt snitt, som ökat sina inves- teringar med en faktor tre på blott två år.26 bygger på en fortsatt stegring av maskinkapacitet, förbättrade maskininstruktioner (algoritmer) och den ovan beskrivna explosionsartade tillväxten av data. Maskiner kan numera på egen hand förbättra sina prestationer – så kallad machine learning – identifiera tidi- gare okända mönster och samband, samt bli allt bättre på förutsägelser och på
att uppnå de mål de instruerats att eftersträva. Det hävdas att är överlägsen både lekmän och experter på förutsägelser och beslutsfattande även gällande komplicerade uppgifter.27 Också personliga önskningar kan förutses långt in- nan vederbörande själv har en aning om dem. Därför argumenterar tillskyn- darna ivrigt för att allt fler av de beslut som människor fattar, såväl i arbetslivet som privat, ska anförtros automatiserade maskinella processer. Mot detta in- vänder Simon Head att mänsklig kompetens försvinner och att vi därigenom blir dummare och hamnar helt i händerna på dessa maskiner, med allvarliga följder inte minst vid tekniska fel,28 medan Mittelstadt och medförfattare pe- kar på de etiska problem som följer av den förordade delegeringen av beslut till algoritmiska processer.29
Att har stor betydelse för råder det ingen tvekan om, som ett medel att uppnå specifika mål i stor skala och med begränsade insatser. Ett exempel är det ständiga förfinandet av beräkningarna av vad som maximerar användar- nas närvaro på en digital plattform för att på så sätt öka annonsintäkterna. Den metod som visat sig mest effektiv är att väcka allt starkare känslor, vilket upp- nås genom närvaro- och återvändandebefrämjande algoritmer. Att detta leder till en allt råare ton, hat, rasism och kvinnofientlighet var sannolikt inte avsik- ten, men har uppenbarat sig som en kraftig bieffekt. Ett annat oönskat resultat är Amazons mångåriga projekt med att utveckla en rekryteringsrobot. Denna visade sig systematiskt missgynna kvinnor, sannolikt därför att dataunderla- get var selektivt och reproducerade fördomar som detta innehöll. Projektet lades ner innan det hade tagits i drift.30
Metoder har utvecklats för att stärka sambandet mellan elektronisk im- puls och mänsklig handling. Kunskapsfältet går under beteckningen beteen- dedesign och grundar sig på traditionell behavoristisk teori och metod, med B.
F. Skinner som portalgestalt. I takt med att allt fler tillbringar allt längre tid med interaktivt och digitalat förmedlat »umgänge« med maskiner och andra per- soner har dessa metoder fått ett enormt vidgat tillämpningsområde. En påver- kan som tidigare var möjlig endast i speciella experimentsituationer kan nu, i vissa fall, utövas på ända upp till miljarder »försökspersoner« och ett stort an- tal företag, under flera timmar per dygn år efter år. Pionjärer utvecklade meto- derna med syftet att bistå människor att bli sådana de önskade genom ständi- ga påminnelser om egna goda föresatser.31 Men snart nog togs teknikerna upp
av stora plattforms- och annonsbolag. Handböcker och populära kurser har fått stor spridning.32 När person- och humöranpassade erbjudanden redigeras med hänsyn till plattformsägarens intressen inleds en successiv, effektiv och omärklig påverkan. Detta har beskrivits som att en osynlig pekare hela tiden omärkligt styr användarna mot för plattformsbolaget fördelaktiga val.33 Till- rättalagd information och annan påverkan når ut i realtid och förstärker däri- genom vissa och förhindrar andra beteenden, åsikter och tankesätt. Det är den i plattformen nedlagda algoritmiska logiken (ett slags programmerade dyna- miska maskininstruktioner) som automatiskt bestämmer vad som presenteras för olika användare och vad deras omedelbara och framtida aktiviteter på och bortom plattformen leder till. Det är en ordning som döpts till algoritmisk by- råkrati, och den har potential att avgöra både företags och människors livsöden på och utanför nätet.34 Att lätt knuffa åt rätt håll eller nudging är den gängse eu- femistiska beskrivningen av denna manipulativa praktik.35
Nu när vi är tillgängliga alltid och överallt,36 så som blivit vanligt under epoken webb 2.0 (»den interaktiva webben«), och ständigt interagerar med oli- ka lockande eller tvingande digitala utbud i privatlivet, och näringslivet an- vänder nya samarbets-, innovations- och produktionsformer, tränger algorit- mer styrda av en allt mer sofistikerad artificiell intelligens in i såväl arbets- som vardagslivet. Denna utveckling underlättas av »förmänskligandet« av de digi- tala kontaktytorna. Den tidigare så tydliga barriären mellan det digitala och det mänskliga flyttar in i och tas om hand av den digitala sfären. Utåt sett blir denna allt mer människolik och umgängesvänlig. Röstkommunikation, för- stärkt verklighet (augmented reality eller ) samt avläsning av gester, blickar, sinnes- och fysiskt tillstånd är bara några av alla de metoder som nu utveck- las och kombineras.37 Det finns i mobiltelefoner sedan flera år så kallade assis- tenter som håller reda på våra vanor och böjelser och ger goda råd. De lystrar till namn som Alexa, Clova, Cortana och Siri. Med kännedom om vår mänsk- liga svaghet för det bekväma kan vi förvänta oss att en ännu mer avancerad as- sistans, både stationär och mobil, kommer att vinna spridning.38 De som vur- mar för en överföring av mänskliga beslut till maskiner har goda chanser att bli bönhörda.
Mysteriet med de digitala plattformarna
Det som nu håller på att utvecklas inför våra ögon och än mer i det fördolda och som vi alla är en integrerad del av, vare sig vi vill det eller inte, är svårt att upp- fatta som något annat än ett mysterium. Aldrig tidigare har företag expanderat så snabbt, omstörtat så många traditionella branscher, erövrat monopolarta- de positioner, blivit världsledande och gjort sina ägare till jordens rikaste män.
Aldrig tidigare har så många så ofta och till synes gratis använt ett så stort an- tal tjänster från en så liten grupp företag. Världens största och högst värderade taxibolag äger inga bilar, anställer inga chaufförer, uppvisar stora årligen åter- kommande förluster och påstås ändå framgångrikt röra sig mot målet att nå världsdominans.39 Är det kanske inte ens en fråga om framtidens taxi utan om framtidens kollektivtrafik? (digitala plattformar) lyckas med konststyck- et att samtidigt vara riskkapitalets kelgrisar och den gräsrotsbaserade delande- rörelsens önskedröm. Dessa plattformar saknar ännu analyser av det slag som en Hobbs, Marx, Hayek eller Keynes skulle ha levererat.40 Dock finns nu flera insiktsfulla handböcker för dollarmiljardärer in spe att tillgå41 och under de se- naste åren har en flodvåg av kritiska och djuplodande analyser sett dagens ljus – vilka denna text tungt vilar på.
Ett sätt att förstå på är som marknads- och mötesplatser som öppnar för utbyten med i stort sett vilket innehåll som helst. Dagliga lokala och stör- re årliga marknader är uråldriga företeelser där allehanda transaktioner sker, säljare och köpare kan mötas och göra affärer, gycklare finna sin publik, infor- mation och skvaller delas, bondfångeri frodas och oväntade och lyckosamma möten inträffa. I detta avseende är inget nytt. Idealtypiskt förutsätter en marknad minst tre parter, en säljare och två köpare som konkurrerar om säl- jarens utbud.42 Hur marknaden fungerar bestäms av sedvänjor, formella regler och ibland också av någon, kanske en markägare, som skapat marknaden. När en sådan marknadsmakare är avgörande för marknadens uppkomst och vilka transaktioner som där sker utökas det minsta antalet parter till fyra.
Den (som kontrollerar den) digitala plattformen är just en sådan fjärde och helt nödvändig part för utbyten över internet43 och fungerar som en mellan- hand mellan olika grupper både vid två- eller flersidiga utbyten där varje kate- gori av deltagare har sina distinkta roller, såsom säljare–leverantör–producent
eller köpare–konsument–mottagare (så kallade fixed role-marknader) och i sammanhang där deltagarna ständigt kan växla positioner, som på aktiemark- naden eller Facebook, mellan till exempel säljare och avsändare eller köpare och mottagare (så kallade switch role-marknader).
Likheterna till trots är skillnaderna mellan traditionella marknader, ock- så de med aktiva marknadsmakare, och enorma. Det gäller räckvidd i tid ( är aktiva dygnet runt hela året) och rum (de är tillgängliga i hela världen),44 personkrets (utbyten sker mellan människor som aldrig träffas på riktigt) och vilken uppoffring ett deltagande kräver (lätt tillgängliga klick mot att fysiskt förflytta sig till marknadsplatsen).45 Genom att locka till sig och behålla allt mer av den sociala, kulturella, ekonomiska och politiska cirkulationen har de störs- ta kunnat nå en sällan, kanske aldrig tidigare skådad maktposition. Hur har detta kunnat ske?
Utan ett internet med sina små datapaket som blixtsnabbt ilar genom fysis- ka enheter, från satelliter och interkontinentala fiberkablar, via det så kallade molnets enorma serverhallar till handhållna apparater och minimala mikro- processorer, hade så som vi möter dem inte kunnat uppstå. Internet bygger också helt på förekomsten av fungerande och allmänt tillgängliga och reglera- de protokoll.46 Även organisatoriska förhållanden som avvägningen mellan of- fentliga och privata intressen i när det kommersiella internet sjösattes, och sofistikerade metoder att påverka användarnas beteenden, har varit helt avgö- rande för den pågående utvecklingen. Det handlar i många fall om att skapa helt nya handlingsmönster som aldrig tidigare funnits, vilket gjort det nödvän- digt för att investera i beteendepåverkan.47 Både det taxiliknande företa- get Lyft och det pensionatkedjeaktiga bolaget Airbnb fick kämpa länge innan de på sinsemellan olika sätt och delvis med slumpens hjälp lyckades med detta konststycke. Detta inträffade när tjänsterna omdefinierats från hotell i privata hem till att bo hos en ny bekant samt från taxi i privat personbil till att dela en resa. En helt avgörande roll har också riskkapitalmarknaden spelat genom att inom -sektorn i tider av brist på andra lovande investeringar genomföra ett flertal högrisksatsningar med sikte på ett fåtal lyckade men desto mer lönsam- ma projekt. Nu när vissa blivit oerhört kapitalstarka gör de sig mindre be- roende av internet, bygger upp egna resurser utanför detta gemensamma48 och börjar själva agera som riskkapitalister för så kallade startupföretag.
Det specifika med är inte det mångskiftande innehållet i transaktio- nerna som sker på dessa49 eller i vilka traditionella branscher de griper in, ofta från sidan och med potential att lösa upp gränserna mellan dessa och etable- rade relationer mellan och inom företag. Utmärkande är istället de koordine- rande och datainsamlande principer som framgångsrika tillämpar i rollen som marknadsmakare och intermediärer mellan en enorm mängd använda- re. Plattformarna kan beskrivas som bransch- och sektoragnostiska mäklare50 som verkar under minimalt eget ansvar.
De värden som cirkuleras via produceras utanför dessa av formellt oberoende företag, organisationer och privatpersoner, vilket innebär att såväl den personalstyrka som den fasta utrustning som krävs för att driva och expan- dera är högst begränsade. Även när det gäller att förbättra plattformarnas funktioner som att rätta fel, upptäcka oönskat innehåll, bidra med program- mering, utveckla komplementära tjänster, marknadsföra plattformen och ska- pa tillit mellan användare förlitar sig dessa bolag så långt möjligt på frivilliga och obetalda insatser från användarna, såväl företag som privatpersoner. Att, som i flera fall, be om förlåtelse, inte om tillstånd, och att nonchalera lagar, reg- ler och moral51 bidrar också till att minimera tid, kostnader och administrativt arbete, särskilt i den sårbara introduktionsfasen. På köpet mobiliseras vanligt- vis en högjudd stödjande opinion från de som, ofta på andras bekostnad, hun- nit dra nytta av försyndelserna.
Med dessa gemensamma nämnare är det inte förvånande att alla snabb- växande och framgångsrika har samma grundläggande dataarkitektonis- ka uppbyggnad.52 Den ska vara stabil, men samtidigt oerhört flexibel, möjlig att blixtsnabbt, automatiskt eller efter beslut anpassa till exogena omständighet- er och endogena strategiförändringar, kunna växa och hantera enorma mäng- der användare och vara öppen för utveckling av komplementära tjänster som ytterligare kan bidra till plattformens dragningskraft.
Den algoritmiska logiken och de enorma dataströmmarna ger en ut- omordentlig och närmast osynlig redigerande och regisserande maktställning gentemot plattformens slutanvändare och komplementärer samt därutöver ett formidabelt informationsövertag. Detta förstärks ytterligare av bolagens hem- lighetsmakeri gentemot såväl användare som myndigheter. Resultatet har bli- vit vad som träffande har beskrivits som ett black box-samhälle, utan möjlighe-
ter till insyn och ansvarsutkrävande.53 Det är utövandet av denna makt, genom tillhandahållandet av en socioteknisk infrastruktur vilken underlättar och skapar helt nya typer av utbyten mellan användarna,54 som utgör det föräd- lingsvärde bidrar med: nya former för produktion, konsumtion och inno- vation, minskade sök- och andra transaktionskostnader samt kraftigt vidgade och helt nya marknader med miljontals aktiva.55
Positiva nätverkseffekter är förutsättningen för den oerhört snabba till- växt som ett litet antal uppvisat. Sådana effekter uppträder, förenklat ut- tryckt, när varje tillkommande säljare, köpare eller annan användare innebär ett positivt tillskott för de andra deltagarna på plattformen. Ju fler köpare som strömmar till, desto attraktivare blir det för säljare att erbjuda sina varor, och ju fler användare som är aktiva på en switch role-marknad (som sociala medier), desto större är chansen att användarna finner några att utbyta innehåll med.
Nätverkseffekter är ett sedan länge känt fenomen utanför den digitala världen.
Så ökar till exempel värdet av en telefon med antalet abonnenter som är möj- liga att ringa till. Under gynnsamma förhållanden, särskilt om tillströmning- en till plattformens olika användargrupper gör att grupperna ömsesidigt stö- der varandra (två- eller flersidiga nätverkseffekter),56 kan tillväxtprocessen bli självförstärkande. Då sker en positiv återkoppling, ibland beskrivet som att ett frihjul börjar snurra, och en övergång sker från en målstyrd till en evolutionärt och serendipitetsdriven process.57
Detta stadium med en självgående, närmast exponentiell tillväxtspiral är just det som nystartade plattformsbolag och investerande riskkapitalister sik- tar mot, och det under stor brådska. Är affärsidén lovande dyker annars eta- blerade konkurrenter upp från intilliggande marknader och tar över det upp- täckta eller skapade utrymmet. äter nämligen inte bara upp traditionella bolag.58 De slukar (eller tyglar) också långsamma med goda idéer. Detta innebär att det särskilt i ett tidigt stadium är avgörande att snabbt nå en till- räcklig volym, tillväxttakt och frihjulsrotation vad beträffar såväl användare som trafik på plattformen. Devisen lyder: volym före vinst. Det som hägrar är en framtida marknadsdominans som nås förbluffande snabbt om nätverksef- fekterna kan verka med full kraft.59 Det handlar om en ekonomi där vinnaren tar hem hela vinsten, vars uppkomst gynnas av skalekonomi, starka nätverks- effekter, höga kostnader för användare att pröva och byta till konkurrerande
samt avsaknad av nischmarknader.60 En sådan monopolartad position kan bestå över decennier och generationer.61
I det kommersiella internets barndom var systemets brist på nödvändiga funktioner till god hjälp för utvecklingen. Efterfrågan på saknade grundfunk- tioner steg raskt när den amerikanska allmänhetens dator- och internetan- vändning rakade i höjden. Det som behövdes var söktjänster som Altavista, Ya- hoo! och slutligen Google, webbläsare som Netscape, Internet Explorer, Firefox och därefter Google Chrome samt betalningstjänster som Paypal med flera. Så kallade kakor, först på Netscape, innebar en dramatisk förbättring av webblä- sarna genom att hemsidor som besöktes sparade användarnas inställningar och sökhistorik på besökarnas datorer (under lång tid skedde detta utan använ- darnas känndom, än mindre medgivande) för att ansluta till dessa vid nästa besök. Med denna identifiering behöver användarna inte mata in sina inställ- ningar på nytt för varje sökning. Men därmed öppnades samtidigt porten för den flitigt nyttjade och sedermera mycket omdiskuterade möjligheten att in- samla person- och företagsdata, det vill säga att spionera på användarna.
En annan funktion som saknades var metoder att skapa tillit. En sådan ut- vecklades på handelsplatsen Ebay som reaktion på initiativ från användarna. På plattformens kommentarsforum krävdes ingripande mot bedrägerier, men fö- retaget vägrade ta ansvar för uppträdandet på handelsplatsen, något som skul- le ha krävt stora resurser och bromsat frihjulet. Användarna tog då saken i egna händer och bildade en bevakningsgrupp mot oegentligheter. Företaget insåg då potentialen och skapade ett bedömningssystem där köpare och säljare betyg- sätter varandra i av bolaget bestämda formulär. Plattformsägaren får på så sätt ännu mer information utan att behöva ta ansvar.62 Ömsesidiga ratingsystem har blivit legio i internethandeln och skapar en alternativ valuta i form av förtro- endepoäng som tillsammans med priset ingår i beslutsunderlaget vid handeln.
Efter det kommersiella internets grundartid ställs högre krav på erbjudan- den för att locka till registrering, stegrat nyttjande och rekommendationer till bekantskapskretsen. Friktionslös anslutning och generöst innehåll innebär vanligtvis stora kostnader och obetydliga intäkter under etableringsfasen och ett därav betingat beroende av externt riskkapital. Förloppet måste övervakas i relevanta dimensioner och erbjudandet justeras för att främja positiva nät- verkseffekter.
En vanlig strategi för att nå ett frihjulstillstånd är att locka med pengar och rabatter. Metoden är kostsam men har med framgång tillämpats av betalföre- taget Paypal. Med 10 dollar till nya och lika mycket till gamla användare för varje värvning steg utgifterna till 10 miljoner dollar i månaden. Tjänsten – att betala via nätet med mailadress och kontokort som enda förutsättning – var mycket attraktiv och spreds snabbt från tangentbord till tangentbord. Använ- darstocken ökade exponentiellt, periodvis med upp till 10 procent per dag. Gå- vorna användes för betalning via tjänsten, vilket drev trafik på Paypals platt- form. Många krävde att få betala via tjänsten, vilket accepterades i ökande utsträckning, och säljare installerade Paypals klickbara ikon på sina hemsidor.
Frihjulet började spinna och Paypal kunde inkassera procent av omsättningen.
Ett annat exempel är Uber, som vid introduktionen erbjöd förare mycket för- månliga villkor som, då fler anslutit sig, kraftigt försämrats.63
En annan metod är att starta i liten skala i en avgränsad nisch och där skapa ett monopol – få frihjulet att snurra – och därifrån expandera ut över andra do- mäner. Ett framgångsrikt exempel är Facebook som, i likhet med Google, star- tade i amerikansk universitetsmiljö, spreds till andra universitet och därefter ut över världen. Den slutliga segern över den tidigare helt dominerande rivalen Myspace inträffade när Facebook öppnade :er och inbjöd externa parter att utveckla komplementära tjänster.64
För det tredje kan traditionella företag utvecklas till . Amazon starta- de som nätbokhandel men öppnade snart sin försäljningskanal för andra le- verantörer. Med företagets stora kundbas var detta ett attraktivt erbjudande.
Framgången förstärktes ytterligare genom att Amazon, i likhet med Facebook, öppnade :er och bjöd in tredjepartsutvecklare i stor skala.65
En fjärde metod är att rida på ett redan framgångsrikt företags rygg66 för att nå dess användare och om möjligt ta över dessa genom att bli deras första- val och detronisera den etablerade plattformen till komplementär status. Detta kan lyckas men också sluta med att utmanaren hamnar i denna underordnade roll. Återigen erbjuder Paypal ett belysande exempel. Ebay var vid millennie- skiftet den största e-handelsplatsen med användare i behov av en enkel betal- ningsmetod. Paypal började göra inköp i stor skala på Ebay och krävde att få betala med den egna betallösningen, vilket många säljare accepterade. De in- köpta varorna såldes omedelbart vidare med önskemål om betalning via Pay-
pal. Handeln skedde automatiskt med hjälp av så kallade bots (små program) och utan att företaget behövde befatta sig med varorna. När Ebay upptäckte an- greppet och aggressivt lanserade en egen betallösning var det för sent. Paypal hade blivit för stort och förvärvades som skyddsåtgärd för 1,4 miljarder dollar, en ansenlig summa vid denna tid.67
Bland hoten mot frihjulsprocessen är det särskilt viktigt att undvika ne- gativa nätverkseffekter, det vill säga att tillkommande användare innebär ett minskat värde för andra användare på plattformen. Med fler användare ris- kerar svårigheterna att hitta på plattformen att öka om inte matchningsfunk- tionen förbättras. En plattform som drabbas av dåligt rykte eller minskad po- pularitet till förmån för en konkurrent hamnar lätt i en negativ spiral som kan gå lika fort som de uppåtstigande positiva förloppen. Ett annat hot är bristan- de balans mellan olika användargrupper, som mellan säljare och köpare eller mellan kvinnor och män på straighta dejtingsidor. Ena sidan kan då behöva subventioneras. I vissa fall kan den andra sidan vara beredd att betala för an- slutningen till plattformen och därigenom stå för finansieringen. I andra fall svarar riskkapitalbolag för denna insats mot utsikter om del i framtida mo- nopolvinster. Det förekommer också att bolag föredrar att hålla skenet uppe framför att visa verkliga obalanser. Ett exempel är så kallade spökbilar som kan dyka upp vid sökningarna efter Ubers tjänster; ett annat exempel är fiktiva kvinnor på dejtingsidor.
Plattformsbolagen
Fem amerikanska och två kinesiska plattformsbolag har på rekordtid eröv- rat positioner bland världens tio högst värderade aktiebolag: Apple, Alphabet (Googles moderbolag), Amazon, Facebook och veteranen Microsoft, respekti- ve Alibaba och Tencent.68 Deras globala marknadsandelar (i procent) är impo- nerande: sökning 91 (Google), webbtrafik via smarta telefoner 45 (Apple), soci- ala medier 66 (Facebook), näthandel 37 (Amazon), molntjänster 35 (Amazon) och nätannonser i nära 60 (Google + Facebook).69 I några av bolagen är lön- samheten extrem, som Facebooks 40 procents nettovinst.70 De fem gjorde en sammanlagd vinst på mer än 600 miljarder dollar under sex år, varav Apple svarade för inemot hälften.71 Denna kvintett har ett sammanlagt värde på näs-
tan tre triljoner dollar, vilket placerar den på plats fem vid en jämförelse med nationella ekonomier, distanserad endast av , Kina, Japan och Tyskland,72 och under en del av 2017 stod de fyra nya på topplistan för 40 procent av de sammanlagda vinsterna hos alla bolag på Standard & Poors 500-lista.73 De har på tio år ökat sitt sammanlagda värde med 1,3 triljoner dollar, delvis på bekost- nad av andra -företag.74 Som jämförelse kan nämnas att världens totala
uppgår till omkring 80 triljoner dollar75 och bankernas tillgångar, globalt sett, till strax över 100 triljoner dollar.76
Bolagen är kända för att undvika skatt77, bygga på offentligt finansierade innovationer och tillgodogöra sig stöd via skattemedel. De starka ekonomiska musklerna används för omfattande lobbyarbete, komplicerade rättsprocesser, förvärv av patent78 och en under flera år pågående kraftig likviditetsuppbygg- nad.79 Investeringsgraden är blott hälften av andra branschers och inriktad på uppköp av konkurrenter och kompletterande bolag.80 Men för bara något år sedan ändrades detta radikalt då -branschen ryckte fram som den mest in- vesteringsbenägna av alla med en femtedel av totalen i och med Amazon som den fjärde största enskilda investeraren bland företag (finansbranschen undantagen). Fysisk infrastruktur som gigantiska serverhallar, optiska under- havskablar, kommunikationssatelliter och spektakulära huvudkontor ingår nu i bolagens portföljer, liksom satsningar inom riskkapitalbranschen.81 Re- sultatet har blivit en närmast osannolik diversifiering.82 Genom att traditionel- la bolag i snabb takt inkluderar i sina organisationer kan det synas som de stora förlorar sin särart. Men det är en synvilla. Dels utvecklas traditio- nella bolag i motsatt rikning med ökad koncentration på kärnverksamheter- na,83 dels och framför allt är det från en styrkeposition som de digitala oligo- polföretagen breddar verksamheten utan att förlora marknadsdominans eller den oöverträffade förmågan att blixtsnabbt, med minimala investeringar och låga rörliga kostnader orkestrera beslut och processer i global skala. Det vi ser handlar om att utnyttja en unik kombination av överlägsen information för be- dömning av nuvarande och framtida affärsutsikter och hög likviditet eller bil- liga krediter för lönsamma investeringar som annars inte skulle ha skett. Med dessa försäkrar sig bolagen om oberoende och nödvändig infrastrukturell ka- pacitet, samtidigt som överskotten plattformseffektivt utbjuds till andra före- tag som på så sätt bidrar till finansieringen och ännu starkare binds till platt-
formens ekosystem.84 Med undantag för skrytbyggen kan dessa anläggningar avyttras, sannolikt på goda villkor, utan att äventyra den orkestrerande kärn- verksamheten.
För plattformsbolagen, såväl de stora som ett stort antal mindre sådana, finns tre sätt att dra fördel av rollen som orkestrator. Enklast är att tillgodogöra sig en viss andel av de ekonomiska transaktioner som sker på plattformen.85 För plattformar där inga penningtransaktioner sker – sociala medier som Facebook och sökmotorer som Google – gäller det att få andra än de som använder tjäns- ten att betala. Detta sker, i vissa fall med extrem framgång, genom annonsering samt försäljning av användardata och av förmånlig placering i dataflödet.
En tredje metod bygger på förväntningar om (i vissa fall ännu större) fram- tida monopolvinster, vilket lockar investerare att pumpa in stora, ibland ofatt- bart frikostigt tilltagna belopp under långa tider. Vissa högt värderade -bo- lag har i åratal uppvisat förluster under samtidig expansion. Uber bär här syn för sägen.86 Under sina knappt tio år har bolaget aldrig redovisat vinst, och den sammanlagda förlusten uppgår till 7,9 miljarder dollar. Trots detta diskute- rades ett värde om 120 miljarder dollar inför börsintroduktionen i maj 2019.87 Galloway hänför denna typ av bolag till historieberättargenren, kanske ännu mer träffande vore dock väckelsegenren. Framgången vilar tungt på en när- mast magisk förmåga att hos församlade investerare och genom varumärkes- byggande, särskilt vid spektakulära och välregisserade framträdanden, ingju- ta entusiasm och förtröstan om enastående och från år till år stegrade framtida monopolvinster.88 Förhoppningarna om sådana vinster tar sig också uttryck i den höga värderingen av plattformsföretag till 8,2 gånger de årliga intäkter- na, medan handels- och tillverkningsföretag som Walmart och Ford endast når upp till 2 gånger.89 Till en del kan denna höga värdering bero på plattformsfö- retagens tillgångar i alternativa valutor. Så har Uber beskrivits som det företag som har den största världsomspännande tillgången på data om förare och pas- sagerare,90 relationer till två miljoner så kallade partnerförare91 och en bra pla- cering inför den förestående striden med Amazon om den sista kilometerns varuleveranser.92
Under sin snabba men långt ifrån förutbestämda marsch mot världsherra- välde har nämnda storbolag konkurrerat ut eller ställt sig i vägen för ett flertal rivaler, men lockar samtidigt många nya att försöka upprepa deras plattforms-
baserade succéer. År 201493 fanns globalt 176 plattformsbolag, både aktiebolag och privatägda inräknade, med mer än en miljard dollar i marknadsvärde, till- sammans värda 4,3 triljoner dollar. Den värdemässiga koncentrationen, efter huvudkontorens lokalisering, var (och är) stark till den amerikanska västkus- ten med 3 triljoner dollar, varav lejonparten i de fem stora. Flest bolag återfanns i Kina, men med mer blygsamma 0,7 triljoner dollar totalt, medan europeis- ka bolag bara stod för 4 procent av det totala värdet.94 I takt med att traditio- nella företag i ökad utsträckning använder som ett inslag i sin verksamhet blir gränsdragningen svårare, vilket kan ha bidragit till att någon motsvaran- de översikt, såvitt bekant, inte publicerats senare. Generellt har värdet på platt- formsbolagen, särskilt de största, stigit betydligt sedan 2014. Kinesiska95 och andra asiatiska företag har stärkt sina positioner, medan Europa och övriga världen ser ut att definitivt ha hamnat på efterkälken.
Om de fem stora kan uppvisa synnerligen goda, men inte orubbligt stabi- la ekonomiska resultat, så gäller raka motsatsen för de många företag som nu försöker efterhärma giganternas tidigare framgångar. Många är högt värdera- de, men bara 15 procent av de amerikanska företag som siktar på börsintroduk- tion 2019 redovisar vinst. Ett urval om tolv bland de största »enhörningarna«
(bolag med en värdering på minst 1 miljard dollar), amerikanska och andra och där Uber ingår, värderas till sammanlagt 350 miljarder dollar, trots att den ge- nomsnittliga vinstmarginalen uppgår till minus 30 procent och de ackumu- lerade förlusterna till 47 miljarder dollar. Enligt vissa beräkningar är bolag av denna typ övervärderade med 60 procent,96 och drivkraften bakom de upptris- sade värdena finns mer hos riskkapitalisternas rekordhöga avkastningsambi- tioner i en lågränteekonomi än i behoven hos företagen att finansiera lovan- de innovationer. Hur de kommande vinsterna och de möjligtvis ännu mycket större förlusterna kommer att fördelas på olika händer kan ha betydelse för det finansiella systemets stabilitet, för hur stora bubblorna som sedan brister kan bli och vilka ringverkningar detta får.
Relationen till finanssektorn är en nyckelfråga för plattformsbolagen. Vär- depappershandeln var pionjär när det gäller algoritmisk automathandel över internet97 men i övrigt har digitaliseringen haft jämförelsevis beränsad omstö- pande inverkan, särskilt inom den traditionella banksektorn. En snabb för- ändring kan dock komma att ske, inte så mycket på grund av riskkapitalets
ökade investeringar i fintech med 37 miljarder dollar 2018, som för att de sto- ra plattformsbolagen som Amazon och Facebook med sina enorma använ- darskaror har goda förutsättningar och kan vara på väg att förstärka sina po- sitioner gällande finansiella tjänster, eventuellt i samverkan med etablerade finansbolag. I både Kina och vissa afrikanska länder har digitaliseringen av fi- nanssektorn gått längre än i och Europa. Att kopiera framgångarna med den mångfunktionella appen Wechat (i Tencents ägo) som, bland mycket an- nat, kommit att bli standardtjänsten för betalning via mobiltelefon i Kina, går dock inte där duopolisterna Apple och Google regerar.98
Ett förestående närmande, en sammansmältning av finans- och det vi kan kalla plattformsbranschen, pekar mot en förstärkt maktkoncentration då båda har en samhällsbärande metakaraktär, det vill säga alla andra verksamheter och branscher är omedelbart beroende av att betalnings- respektive informa- tionssystemet fungerar. Denna metakaraktär hos är avgörande när det gäl- ler att ta ställning till frågan om deras branschtillhörighet och därmed vilket regelverk som ska utvecklas och tillämpas. Själva hävdar bolagen en begränsad förmedlarroll. Men som vi sett går deras verksamhet långt utöver denna och de bör med lika goda skäl som för bank- och finanssektorn bli föremål för åtgär- der i syfte att stabilisera deras grundläggande samhällsfunktion. Men samti- digt kan en digital plattform, sektorsbegränsad eller all purpose-inriktad, reg- lera specifika branscher så som tidigare bara konventionella branschföretag förmådde. Den bör i så fall också räknas som branschaktör och vara underkas- tad gällande regler. Uber ska räknas som både ett plattforms- och ett taxibolag.
Airbnb tillhör inte bara plattformsbranschen utan är också en pensionatkedja.
För plattformsföretagen är sedan en tid den enkla inledande fasen över, där det magra internet formligen skrek efter kompletterande tjänster och de smarta mobilernas spridning dopade -sektorn. Denna fas har lett fram till en relativ stabilitet med ungefär tio gigantiska oligopolföretag som fått karaktä- ren av generella infrastrukturer snarare än innehållsspecifika marknadsplat- ser. Det är ett stabilt skede också i så måtto att de stora bolagen har god kontroll över och stora möjligheter att tämja uppstickare och utmanare, samtidigt som nystartade företag inte har några vinster inom synhåll och tvingas förlita sig på riskkapitalets välvilja. Ett delvis nytt skede har inträtt i och med giganternas satsningar på vertikal integration, det vill säga investeringar i fysisk datainfra-
struktur. En destabiliserande faktor är den troliga sammanväxningen mellan plattformsbranschen och finanssektorn. Vem kommer att vilja leka med vem, och kan en sådan omstrukturering leda till ett mer öppet, direkt och våldsamt krig mellan jättarna? Ingen vet, och ingen vet heller om investerare kommer att fråga efter vinst i bolagen, så som skedde efter dot.com-kraschen. Ett annat dy- namiskt inslag är de nymornade och upprörda protesterna mot de stora bola- gen. Ingen vet i vilken utsträckning detta kan rubba giganterna, och inte heller om några restriktioner kommer att införas.
Avslutning
Hur relationerna mellan de cirka tio globalt dominerande plattformsbolagen kommer att utvecklas är ännu höljt i dunkel. De har alla likartade resurser att oberoende av innehåll orkestrera enormt stora och komplexa system, men har också skilda nationella – amerikanska eller kinesiska – förankringar som har och kommer att få ännu större betydelse framgent. De har förutsättningar att ta över varandras verksamheter, att konkurrera på liv och död, att fusionera el- ler fortsätta som nu, med partiella samarbeten, till exempel om investeringar i fysisk infrastruktur, men med konkurrens på marknader som (operativsystem för) mobiltelefoner, musik, film, sökningar, paketleveranser med drönare och molntjänster.99 Det dominerande intrycket är ändå att konkurrensen är återhål- len, att giganterna tills vidare nöjer sig med att dela på makt och monopolpro- fiter.100 Tänkbara förklaringar till denna försiktighet kan vara riskerna att för- lora i ett fullskaligt krig och att den som segrar kan drabbas av skärpt reglering.
Den vidare frågan om -sektorns betydelse för kapitalismens kriser och framtid beror i hög grad på politiska åtgärder, inklusive hanteringen av för- djupade geopolitiska konflikter och den allmänna opinionen. Har :s första spektakulära decennium sin motsvarighet i tidigare förlopp, då ny omvälvan- de teknik exploaterats och lett till en period med rövarbaroners herravälde, som efter hand avlösts av en mer balanserad fördelning av vinsterna, oftast efter stat- liga ingripanden? Eller har giganterna redan, i allians med finanskapitalet, lyck- ats koppla ett så starkt grepp om marknad, politik och opinion att deras domi- nans kommer att bestå under generationer, så som vissa experter förutspått?101
Bolagen är dock inte oövervinnerliga. Bara de senaste åren har medveten-
heten kraftigt ökat bland politiker, opinionsbildare och en bredare allmänhet om digitaliseringens avigsidor, även om villrådigheten om vad som kan och bör göras fortfarande är i det närmaste total. Alla är beroende av lagstiftning och därmed av att vara accepterade av de stater där de opererar. De annons- avhängiga företagen är känsliga för konjukturer och opinioner. Kombinatio- nen hos många bolag av övervärdering, svårigheter att generera vinst och be- roende av enorma tillskott från rikskapitalbranschen får dem att framstå som allt annat än osårbara. Vad som skulle hända om branschens finansiella bubb- lor spricker är dock i högsta grad ovisst. Blir det stabiliserande statliga ingrepp och ökad inriktning på den produktiva ekonomin eller skärpta sociala mot- sättningar, socialt sönderfall och slutet på den demokratiska kapitalismen?
Ett annat orosmoln är oförutsedda effekter av plattformsbolagens optime- ringar med enorm genomslagskraft när miljarder användare påverkas samti- digt och i samma kanaler. Det spirande hatet på nätet som resultat av strävan att maximera användarnas närvaro är säkert inte det sista och kanske inte hel- ler det allvarligaste exemplet på detta fenomen.
Även det skärpta geopolitiska läget spelar här en roll, med ett växande in- tresse hos stater att skydda sig från oönskat inflytande utifrån och att använ- da digitala redskap i en mer eller mindre smygande krigföring. Det finns klara tendenser mot att dela upp internet efter vissa nationsgränser (ett »splinter- net«) och mot starkare band mellan nationella säkerhetsintressen och de gi- gantiska bolagen. Europas utsatta läge mellan de två dominanterna och Kina och utan tillstymmelse till bolag av motsvarande ekonomiska och data- mässiga dignitet är ett bekymmer, men kanske också en möjlighet. För kapita- lister med förankring i Europa kan det inte vara lockande att bli reducerade till konkurrensutsatta komplemenärer till de amerikanska och kinesiska jättarna.
Ett alternativ skulle då kunna vara ett samarbete mellan , stater och kapi- tal i Europa om det för företagen, staten och civilsamhället bäst avvägda regel- verket, det som Craig Calhoun kallar en koalition med upplysta kapitalister.102
Som ett komplement till nödvändiga regleringar av -branschen, som alltid möter motstånd men också särskilda svårigheter på grund av dess struk- tur, kan plattformar i offentlig och kooperativ regi skapas.103 Därigenom skul- le myndigheter, företag och privatpersoner erbjudas alternativ till att tvingas överlåta sina data i utbyte mot möjligheten att kommunicera.
Avgörande är sist och slutligen kampen om den statliga regleringsmak- ten: om den libertarianska ideologi som en gång bäddade för det olyckliga sätt på vilket internet öppnades för kommersiell användning fortsatt kom- mer att regera, eller om en mer balanserad syn på rollfördelningen mellan oli- ka samhälls intressen kan vinna ansluting. Och i så fall om denna kan rå på den superstarka -branschen.
N O T E R
1. Elliott (2012).
2. Den fjärde industriella revolutionen ( eller 4) är inte ett helt etablerat begrepp. I enlighet med Schöns (2000, s. 521–527) resonemang bör vi uppfat- ta det som nu sker som en mognadsfas under den tredje industriella revolutio- nen. Schwab (2015) ger i motsats därtill tre argument för att vi har att göra med ett fjärde stadium: den hastighet med vilken förändringar nu sker, föränd- ringarnas utbredning och deras inver- kan på systemnivå. Schwabs tes om att leder till en decentralisering av makten är dock felaktig. Snarare rör det sig om en ny och märkvärdig kombi- nation av decentraliserad kontroll och ökad maktkoncentration som möjlig- görs genom de digitala plattformarnas särskilda orkestreringsförmåga (Korn- berger, Pflueger & Mouritsen 2017), i sig ett starkt argument för att en ny (indu- striell) epok är under utbredning.
3. Sørensen (2010). I ökade de tio mest använda plattformarna sin andel av webbtrafiken från 31 till 75 procent mellan åren 2001 och 2010 (Gelin & Pet- tersson 2018, s. 25).
4. The big five (van Dijck, Poell & de Waal 2018, s. 4).
5. Glömda blir de dock ofta också i denna text. För en jämförelse mellan tech- bolag i Kina och på den amerikanska västkusten, se till exempel Lee (2018).
6. Wu (2018).
7. Wallerstein, Collins, Mann, Derluguian
& Calhoun (2013).
8. Streeck (2016).
9. Erixon & Weigel (2016).
10. Norberg (2009).
11. Orlikowski & Scott (2015), s. 5.
12. Schneier (2018), s. 3.
13. Digitalisering kan syfta på tre olika men relaterade företeelser: för det första att analoga företeelser kompletteras med, kopplas till eller ersätts av digitala ver- sioner eller representationer samtidigt som allt fler helt digitala entiteter ska- pas (på engelska: digitization); för det andra införandet av informationstek- nik inom olika verksamheter (på eng- elska: digitalization); och för det tred- je de grundläggande förändringar som införandet av digitalisering får på olika verksamheter.
14. Plantin, Lagoze, Edwards & Sandvig (2018), s. 295.
15. Mazzucato (2013).
16. Greenstein (2015); Plantin, Lagoze, Edwards & Sandvig (2018), s. 301.
17. Lanier (2018), s. 22; Economist (2018e, 2018d).
18. Langley & Leyshon (2017).
19. Cohen (2017), s. 120.
20. Till exempel så kallad A/B-testning, där reaktionerna på två alternativ jäm- förs. Det kan till exempel handla om att testa vilken kombination av färg och placering av en klickbar länk som får störst gensvar (Parker, Van Alstyne &
Choudary 2016).
21. Enligt uppgift inför en amerikansk senatskommitté 2013 kan det röra sig om så många som 4 000 företag som arbetar med datamäkleri (Dixon 2013).
22. Stephens-Davidowitz (2017).
23. Economist (2017); Galloway (2018), s.
105.
24. Lee, Zhu & Jeffery (2018).
25. Schneier (2018), s. 5.
26. Economist (2018b).
27. McAffe & Brynjolfsson (2017); Youyou, Kosinski & Stillwell (2015).
28. Head (2014).
29. Mittelstadt, Allo, Taddeo, Wachter &
Floridi (2016).
30. Agrawal, Gans & Goldfarb (2018, s. 127) menar, utan referens till Amazons för- sök, att maskiner är långt bättre rekry- terare än professionell expertis.
31. Leslie (2016).
32. Eyal & Hoover (2014).
33. The hidden cursor (Kornberger, Pflueger
& Mouritsen 2017, s. 89).
34. Kirchner & Schüßler (2019).
35. Eyal & Hoover (2014) är utpräglade exponenter för dessa manipulativa avsikter, medan Thaler & Cass (2008) ger djupa insikter om det mänskliga beslutsfattandets egenheter.
36. Ng (2014).
37. Këpuska & Bohouta (2018).
38. Rao, Chitkara & Ladda (2018).
39. »Uber is on the march to global domi- nation of local transportation« (Parker, Van Alstyne & Choudary 2016, s. 64).
Ubers dåvarande verkställande direk- tör och storägare Kalanick bekräftar de enorma ambitionerna: att leverera
»[t]ransportation that’s as reliable as running water«, och han konstaterade dessutom att »if we can get you a car in five minutes we can get you anything in five minutes« (citerad efter ibid., s 62).
40. Bratton (2015), s. 328.
41. Parker, Van Alstyne & Choudary (2016);
McAfee & Brynjolfsson (2017); Eyal &
Hoover (2014).
42. Aspers (2011); Ahrne, Aspers & Bruns- son (2015).
43. Kirchner & Schüßler (2019).
44. Bratton (2015).
45. Langley & Leyshon (2017).
46. Plantin, Lagoze, Edwards & Sandvig (2018), s. 302.
47. Langley & Leyshon (2017), s. 7.
48. Srnicek (2017), s. 113.
49. Gillespie (2018), s. 18.
50. van Dijck, Poell & de Waal (2018), s. 140.
51. Srnicek (2017), s. 101; Kenney & Zysman (2016), s. 10.
52. McIntyre och Srinivasan (2017), s.
150; Kornberger, Pflueger & Mourit- sen (2017), s. 81; Parker, Van Alstyne
& Choudary (2016), s. 55; alla tre efter Baldwin and Woodard (2008), s. 3.
53. Pasquale (2015).
54. Kirchner & Schüßler (2019).
55. Kornberger, Pflueger & Mouritsen (2017), s. 79.
56. Parker, Van Alstyne & Choudary (2016), s. 23.
57. Smedlund & Faghankhani (2015), s.
1382.
58. Parker, Van Alstyne & Choudary (2016), s. 64.
59. Ett bland många exempel är hur Paypal ökade sin användarstock från hundra tusen till en miljon på tre månader (Parker, Van Alstyne & Choudary 2016, s. 83).
60. Parker, Van Alstyne & Choudary (2016), s. 224.
61. Parker, Van Alstyne & Choudary (2016), s. 104; Galloway (2018), s. 196.
62. Kornberger, Pflueger & Mouritsen (2017), s. 86.
63. Knight (2016).
64. Parker, Van Alstyne & Choudary (2016), s. 133.
65. Parker, Van Alstyne & Choudary (2016), s. 145.
66. Piggyback enligt fackjargongen.
67. Parker, Van Alstyne & Choudary (2016), s. 84.
68. Med de amerikanska bolagen placera- de på platserna ett till fem och de kine- siska som nummer sju och åtta andra kvartalet år 2019 (Wikipedia 2019).
69. Economst (2018a).
70. Åren 2017 och 2018 (Economist 2019a).
71. Economist (2019a).
72. van Dijck, Poell, & de Waal (2018), s. 185.
73. Galloway (2018), s. 277.
74. Galloway (2018), s. 6.
75. Uppgiften gäller för år 2017. World Eco- nomic Outlook Database (2018); Econo- mist (2019f).
76. Economist (2019f).
77. Galloway (2018), s. 258.
78. Vilket inte minst sker genom att förvär- va mindre företag som äger dessa (Eco- nomist 2017).
79. Googles kassa uppgick år 2016 till 95 miljarder dollar (Galloway 2018, s. 308).
80. Uppmärksammade sådana har varit (med priser angivna i dollar): Facebook:
Instagram 1 miljard 2012 och Whatsapp 19 miljarder 2014; Google: Waze 1,2 mil- jarder 2013; Microsoft: Skype 8,5 mil- jarder 2011, Nokia Devices 7,2 miljarder 2013 och Linkedin 26,2 miljarder 2016;
Intel: Mobileye 15,3 miljarder 2017;
: Red Hat 34 miljarder 2018 (Dolata 2018, s. 108 och Economist 2017).
81. Economist (2018c).
82. Plantin & Punathambekar (2019); van Dijck, Poell & de Waal (2018), s. 15.
83. Dolata (2018), s. 117.
84. Ännu ett uttryck för allas beroende av de fem stora (van Dijck, Poell & de Waal 2018, s. 15).
85. Langley & Leyshon (2017), s. 13.
86. Economist (2019b).
87. Introduktionen skedde till en kurs om 45 dollar, vilket motsvarar ett totalt vär- de om 82 miljarder dollar. Efter den andra handelsdagens slut hade kursen rasat till en nivå motsvarande ett totalt värde om 62 miljarder dollar, också det en ansenlig summa för ett bolag som aldrig gjort vinst.
88. Galloway (2018), s. 31.
89. Värdering i relation till årliga intäk- ter av fyra typer av företag efter deras huvudsakliga verksamhet: tillverk- nings- och handelsföretag (Ford, Wal- mart) – 2 gånger intäkterna; service- leverantörer (Unitedhealthcare, J P Morgan) – 2,6 gånger intäkterna; tek- nikproducenter (Microsoft, Amgen) – 4,8 gånger intäkterna; plattformsfö- retag – 8,2 gånger intäkterna (Libert, Wind & Beck 2014).
90. Economist (2017).
91. Galloway (2018), s. 205.
92. Galloway (2018), s. 207.
93. Sannolikt årtal. Klara uppgifter om räkenskapsår saknas i Ewans & Gawer 2016.
94. Ewans & Gawer 2016.
95. Lee 2018.
96. Economist (2019d).
97. Castelle (2016).
98. Economist (2019c).
99. Galloway (2018), s. 8; Dolata (2018), s.
116.
100. Galloway (2018), s. 196.
101. Parker, Van Alstyne & Choudary (2016), s. 104; Galloway (2018), s. 196.
102. Wallerstein, Collins, Mann, Derluguian
& Calhoun (2013), s. 2.
103. Gullberg (2017).
L I T T E R A T U R
Agrawal, Ajay, Gans, Joshua & Goldfarb, Avi: Prediction machines. The simple economics of artificial intelligence, Boston Massachusetts: Harvard Business Review Press 2018.
Ahrne, Göran, Aspers, Patrik & Brunsson, Nils: »The Organization of Markets«, Organi- zation Studies 36(1), 7–27, 2015.
Aspers, Patrik: Markets. Cambridge Polity 2011.
Baldwin, Carliss & Woodard, Charles Jason: The Architecture of Platforms. A Unified View. Harvard Business School Finance Working Paper No. 09-034, 8/9 2008, http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.1265155.
Bratton, Benjamin: The stack. On software and sovereignty, Cambridge, Massachusetts:
M Press 2015.
Castelle Michael: »Marketplace platforms or exchanges? Financial metaphors for regulating the collaborative economy economic sociology«, The european electronic newsletter 17 (3), 14–26, 2016.
Cohen, Noam: The know-it-alls. The rise of Silicon Valley as a political powerhouse and social wrecking ball, London: Oneworld 2017.
van Dijck, José, Poell, Thomas & de Waal, Martijn: The platform society. Public values in a connective world, New York: Oxford University Press 2018.
Dixon, Pam: »What Information Do Data Brokers Have on Consumers, and How Do They Use It?«, Testimony before the Senate Committee on Commerce, Science, and Transportation, 18/12 2013.
Dolata, Ulrich: »Internetkonzerne. Konzentration, Konkurrenze und Macht«, i Dolata, Ulrich & Schrape, Jan-Felix (utg.): Kollektivität und Macht im Internet. Soziale Bewegungen – Open Source Communities – Internetkonzerne, Wiesbaden: Springer
, 101–130, 2018.
Economist, » Fuel of the future. Data is giving rise to a new economy«, 6/5 2017.
Economist, »A new school in Chicago. How regulators can prevent excessive concentra- tion online«, 28/3 2018a.
Economist, »Non-tech businesses are beginning to use artificial intelligence at scale«, 28/3 2018b.
Economist, »Tech firms are suddenly the corporate world’s biggest investors«, 28/7 2018c.
Economist, »The ins and outs. How to fix what has gone wrong with the internet«, 28/6 2018d.
Economist, »The story of the internet is all about layers. How the internet lost its decen- tralised innocence«, 28/6 2018e.
Economist, »American technology firms’ mixed results«, 2/5 2019a.
Economist, »Can Uber ever make money? A ride back through history offers sobering lessons«, 27/4 2019b.
Economist, »Facebook’s future. Mark Zuckerberg wants to build WeChat for the the West«, 2/5 2019c.
Economist, »Herd instincts«, 20/4 2019d.
Economist, »Tech’s raid on the banks« 2/5 2019f.
Elliott, Larry: »Three myths that sustain the economic crisis. Five years ago the banks stopped lending to each other«, Guardian 5/8 2012.
Erixon, Fredrik & Weigel, Björn: The innovation illusion. How so little is created by so many working so hard, New Haven: Yale University Press 2016.
Ewans, Peter & Gawer, Annabelle: The Rise of the Platform Enterprise. A Global Survey, The Centrer for Global Enterprise 2016.
Eyal, Nir & Hoover, Ryan: Hooked. How to build habit-forming products, New York:
Portfolio Penguin 2014.
Galloway, Scott: The four. The hidden of Amazon, Apple, Facebook and Google, inter- national edition, New York: Portfolio/Penguin 2018.
Gelin, Martin & Pettersson, Karin: Internet är trasigt. Silicon Valley och demokratins kris, Stockholm: Natur & Kultur 2018.
Gillespie, Tarleton: Custodians of the internet. Platforms, content moderation, and the hidden decisions that shape social media, New Haven: Yale University Press 2018.
Greenstein, Shane: How the Internet became commercial. Innovation, privatization, and the birth of a new network, Princeton: Princeton University Press 2015.
Gullberg, Anders: »Dags att föra en aktiv och djärv digitaliseringspolitik«, Dagens Nyheter 18/6 2017.
Head, Simon: Mindless. Why smarter machines are making dumber humans, New York:
Basic Books 2014.
