Skola och hedersvåld: Uppsala gymnasieskolors förhållningssätt till hedersrelaterat våld

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Rapport: 2010ht4733 Institutionen för utbildning, kultur och medier

Institutionen för kulturantropologi och etnologi

Examensarbete i utbildningsvetenskap

inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Skola och hedersvåld

Uppsala gymnasieskolors förhållningssätt till hedersrelaterat våld

Författare:

Özlem Gürbüz Handledare:

Therese Hartman Betygsättande lärare:

Jörgen Mattlar

(2)

Sammanfattning

Mitt syfte med denna studie är att undersöka gymnasieskolans förhållningssätt till hedersrelaterat våld. Mina frågeställningar baserar sig på om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat våld.

Anledningen till att jag koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror på att förbuden och trycket på dessa ungdomar, speciellt på flickor, ökar och hårdnar då de når gymnasialålder.

Min intervjustudie har baserats på intervjuer av rektorer och annan personal i

gymnasieskolorna som var insatta i detta område. De centrala frågorna jag söker svar på är:

1) Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat våld?

2) Vad säger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat våld?

I dagens Sverige är hedersvåldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem är av stor vikt. För att kunna hantera, motarbeta, förebygga och eventuellt kunna lösa ett rådande problem måste man först erkänna dess existens. Ett erkännande vore att ta med själva ordet i handlingsplanen och det samma gäller när man vill hantera och kunna lösa problemet. Man måste helt enkelt komma över rädslan för ”vi och dom” problematiken. Många ungdomar vill inte anmäla sina familjer dels på grund av de risker de skulle utsätta sig för och dels för att de vill lösa problemet diskret för att de inte vill skada sina familjer. Det ungdomarna behöver är att kunna finna hjälp och se att skolan som är deras frihets zon och trygghet bistår dem med det.

Vidare måste föräldrarna se att skolan tar ställning gällande hedersvåld och har en plan som de använder sig av för att agerar mot det. Min studie visar att de flesta skolorna är väl medveta och insatta i problemet. De gör sitt yttersta för att hjälpa eleverna genom att de sätter deras och dess säkerhet i främsta rummet. Många av skolorna i Uppsala har någon form av handlingsplan men de flesta har det i form av en dold sådan och ytterst få skriver ut ordet i sina handlingsplaner.

Nyckelord: hedersrelaterat våld, förhållningssätt, handlingsplan, gymnasieskolor

(3)

Innehåll

Sammanfattning ... 2

Inledning ... 4

Bakgrund ... 5

Hur uttrycker sig våldet i Sverige och resten av världen ... 7

Syfte och frågeställningar ... 8

Styrdokumenten ... 10

Förenta Nationerna ... 10

Europarådet ... 10

Länsstyrelsen ... 11

Den svenska lagen ... 11

Skollagen ... 11

Lpo94 ... 12

Vad säger och gör Uppsala kommun och Uppsala län ... 12

Forskning ... 13

Metod ... 17

Urval ... 17

Datainsamlingsmetod ... 17

Etiska ställningstaganden ... 18

Resultat ... 18

Gymnasium A ... 19

Intervju ... 19

Handlingsplan ... 19

Gymnasium B ... 20

Intervju ... 20

Gymnasium C ... 21

Intervju ... 21

Gymnasium D ... 23

Intervju ... 23

Gymnasium E ... 25

Intervju ... 25

Gymnasium F ... 26

Intervju ... 26

Gymnasium G ... 27

Intervju ... 27

Gymnasium H ... 27

Intervju ... 27

Slutsats... 29

Diskussion ... 31

Litteraturförteckning ... 34

(4)

Inledning

Både under min uppväxt och under mitt arbete som lärare har jag kommit i kontakt med ungdomar, både flickor och pojkar från patriarkala familjeförhållanden, som lever under strikta regler, förtryck och hot för att upprätthålla familjens, släktens och hela klanens heder. Vid brott mot reglerna straffas den skyldige, många gånger med döden, av någon manlig familj- eller släktmedlem. I de flesta fall sköts detta av en av de yngre männen då straffet för dem är mildare, synnerhet om de inte är

straffmyndiga. Det första riktigt uppmärksammade hedersrelaterade fallet var mordet på Sara. Unni Wikan professor i socialantropologi säger i sin bok ”En fråga om heder”(2005):

Mordet på Sara skakade Sverige 1996. Det var alls inte det första mordet där hedern stod i centrum. 1994 blev svensk-palestinsk flicka dödad av sin pappa för att hon vägrade ingå tvångsäktenskap. Familjen var kristen.. etc.

Debatten om hedersvåldet startade med mordet på Pela Atroshi juni 1999. I och med mordet på Fadime Shaindal i januari 2002 sattes hedersvåldsdebatten igång ordentligt.

Forskare började forska i ämnet. Bland annat gjorde Unni Wikan (2005) ett gediget arbete gällande hedersbegreppet, hedersvåld och definitionen av dessa begrepp. Hon gav även en förståelse till orsakerna till dessa handlingar och alternativa lösningar.

Socialtjänstnämnden startade 2003 ett genomgripande projekt för att kartlägga hedersvåldets omfattning och karaktär i Stockholms stad med Kicki Åhré Älgamo (2009). Regeringen började då och har sedan dess fortsatt att främja och stödja arbeten mot hedersrelaterat våld.

Hedersvåldet som tidigare var ett okänt begrepp i Sverige, men som fanns i det fördolda, har idag kommit att bli ett klarlagt och omdiskuterat problem. Vare sig man vill eller inte måste man i hela Sverige ta tag i hedersrelaterat våld och inte blunda för dess existens. Hedersvåldet är ett nationellt problem och lagvidrigt. Då det strider mot mänskliga rättigheter samt svensk lag där våld mot barn och tvångsäktenskap är förbjudet. Många människor är idag medvetna om hedersvåldet och dess inhumana sätt. I Sverige har man insett detta och arbeten mot detta görs. I skolans värld skall alla behandlats lika, eleven skall känna trygghet och skolan har ett ansvar att agera då en elev vid endast misstanke far illa. Gör alla skolor det? Är de medvetna om

problemet? Vet de hur man skall agera? Vet man om sina skyldigheter som

skolanställd? Vågar man ta parti mot hedersrelaterat våld utan rädsla, utan att vara rädd för att stämplas för ”rasist”? Kan ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld läsa sig till eller få någon information om var eller vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp?

I och med att jag kommer från en patriarkal kultur och uppvuxen med de dolda regler som existerar och därmed införstådd med de oskrivna lagarna har jag valt att skriva om hedersrelaterat våld.Mitt syfte är helt enkelt att undersöka Uppsalas

gymnasieskolors förhållningssätt till hedersrelaterat våld samt vad de gör för att förebygga det.

(5)

Bakgrund

Det är svårt att ge en klar och tydlig översättning av begreppet heder då betydelsen varierar från samhällsgrupp till samhällsgrupp, från länder till länder och från områden till områden (Güngör & Dervish, 2009).

Wikan (2005) försöker i sin bok ”En fråga om heder” att dela upp orden ära, heder och skam. Unni Wikan kommer fram till att heder både är något personligt, ett rättighetskrav samt att heder är bundet till ett kollektiv det vill säga familjen, släkten eller klanen. Hon säger vidare att familjemedlemmar har en gemensam heder och att den enas vanära drabbar alla de andra i hela kollektivet.

I de flesta kulturer där hedersvåld förekommer ses familjen som den bärande

stommen och hierarkisk främst utifrån kön och sedan ålder. På toppen befinner sig de äldre männen, sedan kommer pojkarna och näst sist mödrarna och på botten befinner sig flickorna, flickorna är med andra ord de mest underordande. I dessa samhällen beror varje enskilds familjs anseende och heder främst på kvinnans handlingar och beteenden och det centrala är kravet på kyskhet (http://www.humanrights.gov.se, Wikan, 2005). Därmed upphör kvinnans rätt till egna handlingar, bestämmande över sin egen kropp, sitt egna liv och frihet (Twana 2004).

Heder är med andra ord främst kopplat till patriarkala samhällen där varje enskild person är en del av familjen, släkten eller klanen och allas handlingar berör varandra och styrs av någon. Det är de äldre männens uppgift att se till att hedern upprätthålls medan bevakningen och bestraffningen oftast måste skötas av de yngre männen. Vid bara misstanke eller klargjort hedersbrott som når ut till omgivningen skall någon manlig person i form av maken, fadern, farbrodern eller brodern (manlig individ av familjen eller faderns familj) rentvå familjehedern genom bestraffning eller i värsta fall mord (hedersmord) (Awla 2005). Själva dödstraffet utförs av de minderåriga familj- eller släktmedlemmarna då det lagliga straffet för dessa blir mildare på grund av låg ålder (Rahika Coomaraswamy, 2002). Wikan (2005) tydliggör just detta genom beskrivningen av mordet på Sara där de yngre släktmedlemmarna utförde dådet just för strafflindringens skull.

Det bör även klargöras att reaktioner och ageranden på norm- och hedersbrott skiljer sig starkt mellan olika familjer, klaner och etniska grupper. Ett agerande som

dödsförklaras i en grupp kan med andra ord accepteras helt och hållet i en annan.

Vidare får man inte glömma att i dagsläget är det nu många inom berörda grupper som tar avstånd från detta gamla tankesätt och många som försöker motarbeta och få bort både tankesättet och hedersvåldet, då det helt strider mot de mänskliga

rättigheterna och den moderna världens lagar och normer.

Hedersvåldet kopplas många gånger till religion och då oftast till islam, men kan inte härledas till Koranen. Männen från dessa samhällen utnyttjar religionen för eget syfte samt för att legitimera sina gärningar. Precis som Resoul Awla (2005) säger i

”Hedersmord och Islam” så kommer kopplingen mellan hedersmord och islam att förbli diskutabel. För att komma fram till en slutsats klargör han de olika

bestraffningarnas benämningar och tydliggör vilka straff som uttalats av profeten och vilka straff som står i Koranen gällande bestraffningar av brott inom religionen.

Sharia är lagen som grundar sig i skrifterna i Koranen medans surorna är profeten

(6)

Mohammeds uttalanden. Awlas exempel samt slutsatser visar att hedersmord och Islam inte hör ihop. Han säger att en av orsakerna till att Islam belastas som huvudkälla kan bero på bristande kunskaper om islams förhållningssätt gentemot äktenskapsbrott samt att hedersmord fanns i alla samhällsgrupper och religioner och det innan Islam fanns.

Inom islam finns det strikta regler för vad som är tillåtet och vad som är förbjudet.

Lagen kallas i islam för Sharia (baserad på Koranen, islams heliga skrift) och sura 4 vers 19 står det att äktenskapsbrott utfört av en kvinna skall straffas med döden men stening har endast godkänts av profeten (Awla i Johansson, 2005). De som har sex innan äktenskapet skall straffas med 80 piskrapp. Kravet för att någon ens får

anklagas eller dömas för dessa brott är att det skall finnas två eller fyra vittnen varav tre av dem är praktiserande muslimer och att alla vittnen skall ha bevittnat själva sexakten (Awla i Johansson, 2005). Dessa vittnen kan vara antingen endast två män eller fyra kvinnor. Om det visar sig att en av dessa vittnen ljuger eller om någon anklagar någon för äktenskapsbrott utan grund eller bevis skall dessa straffas med 80 piskrapp.

De, som förtala gifta kvinnor och sedan ej förebringa fyra vittnen, skolen I giva åttio gisselslag, och godkännen aldrig någonsin något vittnesmål av dem, ty dessa äro ogudaktiga (Koranen, sura XXIV, kvinnor, vers 2) .

I sura IV, vers 20 står det till och med

Och de båda av eder, som begå sådant, skolan I straffa, men om de omvända sig och göra det rätta, så haven överseende med dem! Gud är förvisso misskundsam och barmhärtig.

Med sådant menas här äktenskapsbrott det vill säga otrohet. Ur texten kan man klart och tydligt läsa att äktenskapsbrott även kan förlåtas om de berörda ångrar sina synder. Det står skrivet i Sharia att all beröring t e x kel, smek, kramar, kyssar mm dvs. all form av beröring fram till samlag räknas som ”haram” (synd) men det är inte straffbart. Vidare står det tydligt i Koranen att endast Gud ger och Gud tar och detta innebär att inom islamiska regler, det vill säga enligt surorna är det förbjudet och otillåtet att ta lagen i egna händer och själv utfärda bestraffningar.

Bland många muslimer, intellektuella modernister, muslimska ledare, speciellt feministiska muslimer, anser man att Koranen och Sharias feltolkas. Feministiska muslimska anser att främsta orsaken till feltolkningen beror på att den främst lästs/läses och tolkats/tolkas av män. Vidare anser de feministiska muslimerna att många muslimska ledares öppet icke- avståndstagande tenderar att ”legitimera”

morden, att vara tyst brukar tolkas som ett medgivande ( Amnesty 2006). Det är väldigt många inom religiösa grupper som tar avstånd från hedersrelaterat våld och många vill förändra synsättet inom den egna gruppen i detta område och ge kvinnan ett större värde samt en humanare behandling. Även Awla ( 2005) poängterar skillnader och avståndstaganden

…påpekas bör att det är trots allt en minoritet som är beredd att gå så långt som att döda i heders namn. Även kyskhetskulturer, kulturer där hedersmord är vanligt förekommande, finns det enskilda individer men också grupper och organisationer som tar avstånd från och kämpar mot hedersmord

(7)

(2005, s. 127).

På Amnestys hemsida, under fliken hedersvåld, framkommer det att i många länder sätter man flickor i fängelse för deras egen säkerhet då de hotas till döds av egna familjemedlemmar. Flera tusen flickor avrättats i hederns namn, trots att man i flesta fallen inte med säkerhet kan säga om kvinnan har haft samlag eller inte enligt

obduktionsrapporter.

Vid många hedersrelaterade brott har utövarna varit minderåriga och man har utfört dåden utomlands. Idag använder sig våldsutförarna i Sverige av modernare varianter av bestraffning, de ”låter” flickorna begå självmord. Vanligaste varianten tycks vara genom att ”låta” flickorna hoppa ut genom balkongen. Just denna form sker med viss regelbundenhet. Bara under 2007 utreddes fyra fall i Sverige (Kock, 2008).

Hur uttrycker sig våldet i Sverige och resten av världen

Enligt barnperspektivet i barnens rätt i samhället (www.barnperspektivet.se) utrycker sig våldet i form av:

• ”att föräldrar förbjuder sin dotter att lämna bostaden om dagarna så att hon inte kan gå i skolan”, med detta menas att rörelsefriheten begränsas till att vara inom hemmets fyra väggar och kontrolleras av de andra familjemedlemmarna

• ”att föräldrar slår sin dotter för att de har fått höra att hon har en pojkvän”, med detta menas att flickorna straffas vare sig ryktet är sant eller inte

• ”att föräldrar hotar sin dotter till livet om hon blir påkommen med att prata med en kille”, med detta menas att föräldrarna agerar på detta sätt för att det anses vara första steget till ett större brott d v s sexuellt umgänge

• ”att föräldrar eller andra släktingar tvingar en son att straffa dottern för vad hon har gjort eller vad andra säger att hon har gjort”, med detta menas att de yngre tvingas utföra straffandet då lagstraffet för dessa är mildare

• ”att föräldrar bestraffar sina barn med aga för att de går emot de oskrivna lagarna” , med detta menas normer som måste följas för att familjens, släktens och klanens anseende inte ska falla

• ”att föräldrar reser utomlands med sin dotter och gifter bort henne mot hennes vilja”, med detta menas att det sker vid tidig ålder och anses vara ett sätt att bevara hennes kyskhet och förhindra föräktenskapliga sexuella förbindelser En författare som både kommer från denna kultur och som brukar föreläsa om

hedersvåld är sociologen Dilek Baladiz. I sin bok ”I Hederns skugga” (Baladiz 2009) delar hon in hedersvåldet i fyra grupper. Det psykiska, som b l a kränkning, hot, förföljelse, förödmjukelse. Det fysiska, allt från örfil till mord. Det sociala i form av bland annat utfrysning, isolering, tvång i olika former, bannlysning och slutligen det

(8)

sexuella som vid tvång till sexuellt umgänge med okänd eller känd person efter tvångsäktenskap (s 13).

Syfte och frågeställningar

Anledningen till att jag koncentrerat mig på gymnasiet beror på att det är då

tvångsäktenskap påbörjas när ungdomen uppnår gymnasial ålder samt att förtrycket och kraven stramas åt då. Flickor och pojkar som generellt behandlats lika i tidigare åldrar börjar nu säras åt i behandlig och jämställdhet. I de flesta fall är det speciellt flickorna som förlorar sin frihet, de får större krav på sig och blir påtvingade orättvisa förbud. De flesta pojkar får ökade krav och ansvar som de egentligen inte vill ha bland annat att vakta sina systrar. För de flesta av dessa ungdomar är skolan deras frihetszon. Här kan de återvända till sin förlorade frihet och vara sig själva. Här kan de även spela ut och få andrum. Skolan är även den institution som först kan upptäcka de ungdomar som far illa i hederns namn. Därför valde jag att vända mig till

gymnasieskolorna och för att begränsa det hela undersökte jag gymnasieskolorna i Uppsala.

Jag fann även i Länsstyrelsens rapport ”Behovet av insatser mot s k hedersrelaterat våld i lands- bedömning för 2007”, tydligt att en av de viktigaste aktörerna att upptäcka ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld är skolan:

Inom skolan finns de yrkespersoner som oftast möter flickor och pojkar som är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Det är i skolan som man har möjlighet att tidigt fatta misstanke om att en flicka eller pojke lever i en hedersrelaterad problematik.

I och med att skolan möter denna problematik, bör alla som jobbar med barn och ungdomar ta till sig de kunskaper och metoder som behövs för att kunna upptäcka hedersrelaterat våld samt för att hjälpa de utsatta ungdomarna. Det häpnadsväckande är att länsstyrelsen i denna rapport skriver att de upplever att det är svårt att få med skolorna, speciellt i arbetet mot hedersrelaterat våld. Länsstyrelsen poängterar handlingsplanens betydelse vid arbete med hedersrelaterat våld:

En del i regeringens uppdrag till länsstyrelserna har varit att prioritera just satsningar som avser ”utarbetande av konkreta handlingsplaner för insatser riktade till berörda ungdomar”. Detta har dock hittills skett i en begränsad omfattning och det är viktigt att framöver fortsätta detta arbete, inte minst inom skolan. Dels är processen att ta fram en väl förankrad handlingsplan

kunskapsbyggande, dels visar en handlingsplan skolans inställning i denna fråga och hur personal ska agera eller vart de kan vända sig för råd. I och med att varje skola nu ska ha en plan för lika villkor finns goda möjligheter att genom denna få draghjälp för att även uppmärksamma det hedersrelaterade våldet”(Länsstyrelsen, 2007)

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur gymnasieskolor i Uppsala arbetar för att förebygga och hantera hedersrelaterat våld.

(9)

För att uppnå syftet med mitt arbete söker jag svar på följande frågeställningar:

1. Vad har de olika skolorna för policy för att hantera och förebygga hedersrelaterat våld?

2. Vad säger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat våld?

Med handlingsplan menar jag både den offentliga och vad man gör i verkligheten, det vill säga den dolda handlingsplanen.

(10)

Styrdokumenten

Vad säger då de nationella och internationella styrdokumenten gällande hedersvåld?

Jag har valt att ta med dessa då hedersvåld är ett brott både mot den svenska och de internationella lagarna. Det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och en kränkning mot det enskilda könet. Vidare har jag tagit med dessa för att visa att skolorna faktiskt har en skyldighet både att aktivt motverka och förebygga all form av kränkning.

Förenta Nationerna

På FN:s hemsida under vår verksamhet och mänskliga rättigheter kan man läsa att:

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 3, fastslår att "Alla människor har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet". Att alla människor har rätt att inte utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 5). Vidare står det i denna artikel att staten skall vidtaga lämpliga åtgärder för att förändra det sociala och kulturella mönstret mellan könen genom att se till att avskaffa fördomar och sedvänjor som förtrycker det ena könet (”FN-

konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor”). Här går det att läsa att äktenskap må ingås endast med de blivande makarnas fria och fullständiga samtycke (artikel 16:2). Fri- och rättigheterna tillfaller alla människor ”utan

åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt”

(artikel 2). FN definierar våld mot kvinnor enligt följande: "Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata". Enligt FN är mäns våld mot kvinnor en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter.

I FN:s barnkonvention på samma sida under söknamn säger man tydligt att:

Barn har rätt till egna åsikter och rätt att fritt uttrycka dessa (artikel 12).

Barn har rätt till ett liv där de kan utvecklas, de har rätt till skydd mot alla former av fysiskt och psykiskt våld (artikel 2,3,6,19). Barn har också rätt till lek, vila och fritid (artikel 31). I Barnkonventionen står det även att stater ska "vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa" (artikel 24).

Europarådet

I april 2002 antog Europarådet en rekommendation (Rec 2002, 5) om skydd mot våld mot kvinnor, som även innehöll särskilda rekommendationer till medlemsländerna beträffande hedersmord

.

(11)

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen definierar hedersrelaterat våld precis som sociologen Dilek Baladiz (2009) i första hand som psykiskt, socialt, fysiskt och sexuellt våld.

• Psykiska kränkningar i form av förödmjukelse, nedvärdering, skam och skuld beläggningen, undandragen kärlek och omsorg utfrysning och förföljelse.

• Sociala kränkningar i form av isolering och förbud mot att delta i normala aktiviteter i samhället. Tvingas till att bära avvikande klädsel mot sin vilja. Får inte tillgång till egna pengar vilket leder till ekonomisk isolering. Kan bli ofrivilligt bortförd, kidnappad eller får inte välja partner.

• Sexuellt eftersom ofrivilligt äktenskap leder till tvång till oönskat sex och/eller sex med okänd/oönskad person. Kravet på oskuld leder till begränsad sexuellt

handlingsutrymme och/eller till destruktivt sexualmönster.

• Fysiskt, allt ifrån en örfil till mord.

Den svenska lagen

Hedersrelaterat våld är ett brott mot svensk lag, men rubriceras dock inte under en direkt lag utan ryms i ett antal åtalsrubriker såsom olaga hot, olaga tvång,

människorov, olaga frihetsberövande, mord, misshandel, ofredande, förolämpning och barnaga.

I föräldrabalken står det tydligt att barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande

behandling. Ingen har rätt att tvingas till att ingå ett äktenskap mot sin vilja och barn under 18 får inte ingå äktenskap enligt äktenskapsbalken.

Skollagen

(1985:1100)

Skolan har i uppdrag att "främja aktning för varje människas egenvärde, främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling".

Skolan ska även klart ta avstånd från det som strider mot denna lag. (Skollagen 1 kap.2§.). Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Enligt läroplanerna ska skolan sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde och tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande

(12)

behandling samt medverkar till att bistå andra människor. Myndigheter vars

verksamhet berör barn och ungdom är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. På socialnämndens initiativ ska samverkan ske med skolan i frågor som rör barn som riskerar att fara illa (skollagen 1 kap. 2 a

§)(www.skolverket.se, lagar och regler, skollagen)

Lpo94

Rektorerna har ett särskilt ansvar, enligt Lpo 94, för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsplaner för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Hedersrelaterat våld och förtryck strider mot mänskliga rättigheter

. (

www.skolverket, lagaroch regler, Lpo94

).

Vad säger och gör Uppsala kommun och Uppsala län

På hemsidan för både Uppsala kommun (www.uppsala.se) och Uppsalalän

(www.uppsala.se) finns tydliga förhållningssätt om både förebyggande arbete och pågående arbeten som finns i länet. Alla instanser i samhället, privata som

kommunala, uppmuntras och finansieras för att ta ställning och hjälpa till i frågan.

På Uppsala kommuns egna hemsida kan man läsa under rubriken ”Uppsala kommuns policy för hållbar utveckling”:

Mänskliga rättigheter

Uppsala kommun ska kännetecknas av att verka för mänskliga rättigheter i all sin verksamhet, i allt sitt sätt att påverka

samhällsutvecklingen och i allt samarbete med andra. De mänskliga rättigheterna betonar dels vikten av att vi som medborgare är fria att själva få bestämma över våra liv, dels att vi värderas som lika mycket värda i familjen, i arbetslivet och i samhällslivet. Delaktighet, trygghet, jämlika villkor, tillgänglighet, jämställdhet samt respekt för mångfald är grundpelarna.( http://www.uppsala.se)

På Uppsala kommuns hemsida finns en handlingsplan för kvinnofrid under sökordet hedersbrott, i denna handlingsplan hittas flera olika ideella organisationer som arbetar aktivt mot hedersvåld, bland annat TRIS. Tjejernas rätt i samhället arbetar

förebyggande och bedriver värdegrundsarbete bland gymnasieungdomar och på så sätt skapa en dialog med ungdomarna om bland annat kulturkrock,

jämställdhetsdiskriminering. Tjejjouren Slussen arbetar med tjejer mellan 12 och 18 år och har telefonjour en gång per vecka och tillgängliga via msn. Båda

organisationerna bedriver arbete i skolor, håller föreläsningar för både skolpersonal och elever samt håller tjejgrupper. Det pågår ett samarbete mellan socialkontor och polis, men samarbete mellan socialkontor och skola bör förbättras (www.uppsala.se).

(13)

Forskning

När man söker i olika databaser och i biblioteket finns det enormt mycket att finna om just hedersrelaterat våld. Med tanke på arbetets omfång har jag valt att begränsa mig och valt nedanstående forskare. Motiveringen till valet av dessa är att jag anser att deras forskning relaterar till mitt syfte.

Det som går att finna är att de flesta forskare verkar vara mer överens om att

hedersrelaterat våld bottnar i kultur mer än i religion. Rättssociologen Astrid Schlytter (2002) är en av dem som anser att norm- och värde konflikt är en av orsakerna till hedersvåldet. Hon säger att konflikorsakerna beror på de grundläggande norm- och värdefrågor som står emot varandra. Samhällets och familjens värderingar och normer krockar helt enkelt mot varandra. Familjen, släkten anser att flickan ska rätta sig efter de normer och värderingar som de haft med sig från sina hemländer medan flickorna i sin tur anser, såsom samhället, att de har rätt att bestämma över sina egna val och sitt eget liv. Även forskaren i socialt arbete Yvonne Sjöbolm (2002) anser att

hedersvåldet kan förklaras med kulturen. Hon anser att föräldrarna som immigrerat till Sverige har svårt att acceptera att deras barn integreras snabbare än dem in i det svenska samhället. Dessa föräldrar anser att deras barn blir ”försvenskade” och detta beror på att de har en fel bild av den svenska kulturen och därför vill föräldrarna skydda sina barn ifrån den. Här handlar det om en kulturkrock. En krock mellan den svenska och det egna landets kultur. Till denna grupp sluter sig Human rights

aktivisten och program co-ordinatorn med KA-MER Leyla Pervizat (2004) som säger att hedersvåld och mord legitimeras med traditioner, kultur och att mannens heder har besudlats. Vanhedern kan vara allt ifrån att flickan haft en sexuell relation till att hon ringt in till en radiostation och bett dem spela hennes favoritlåt. Hon säger vidare att hedersvåld har sina rötter i patriarkala samhällen. Socionomen Siv-Britt Björktomta (2005) anser också att hedersrelaterat våld kan ha sin grund i generationskonflikter.

Hon säger att här handlar det om en krock inom kärnfamiljen. Orsaken till denna krock beror på att hierarkiordningen rubbas i dessa patriarkala familjer. De äldre bestämmer över de yngre och mannen bestämmer över kvinnan. I dessa fall finns det en slags maktkamp som visar sig i form av våldshandlingar i familjerna. Hon säger även att det är en fråga om maktmarkering av mannen. Hon menar att hedersrelaterat våld handlar om att det är mannens sätt att utöva kontroll och makt över kvinnan.

Björktomta poängterar att det även är ett globalt problem. Det handlar om att familjen anser sig ha rätten att bestämma över dotterns liv och detta förekommer över hela världen.

Många forskare framhåller även att hedersvåld handlar om hierarki och

mansdominans. Bland annat menar sociologen Åsa Eldén (2003) att det handlar om mannens överordning och kvinnas underordning. Hon betonar att kvinnovåldet existerar i alla kulturer och samhällen och hedersvåldet är en del av den. Hon betonar även de patriarkala strukturerna och kulturens könssyn och att det är inom dessa ramar som våldet mot kvinnorna möjliggörs, tolkas och hanteras (Eldén, sid 61). I dessa kulturer är mannen överlägsen kvinnan och hon ska böja sig under honom.

Mannen bortförklarar och legitimerar våldet mot kvinnan/flickan genom hänvisning till hedern. Även Mehrdad Davishpour (2003) menar i sin bok ”Invandrarkvinnor som bryter mönstret” att våldet beror på makthävdning. Hedersrelaterat våld handlar om mäns patriarkala synsätt och en handling för att utöva makt och därmed genomföra sin vilja. Davishpour säger vidare att hedersrelaterat våld kan beskrivas som en krock

(14)

mellan den moderna västerländska och den traditionella kulturen. Det handlar ofta om att männen kollektivt tar till handgripligheter för att kontrollera och bestraffa de kvinnor som försöker bryta sig ur sina traditionella roller och själva vill bestämma över sin kropp och sin egen sexuallitet. Grundaren av kvinnoorganisationen KA-MAR i Diyarbakir, Nebahat Akkoc (2004) anser också att hedersvåld i alla kulturer är en handling för att bibehålla kvinnans understatus. Det är en norm i kulturen för att kontrollera kvinnan. Med heder i dessa kulturer menar hon att exempelvis kvinnan inte får skratta, utbilda sig, njuta av sex, prata, etc. Heder handlar inte enkom om kyskhet som de flesta människor tycks tro, utan heder handlar om underkastelse och lydnad. Nüket Sirman (2004) professor i antropologi säger även hon att hedersvåld kommer ifrån postkoloniala samhällen. Våldet i sig är ett sätt att kontrollera kvinnan, hennes kropp och hennes sexualitet. Dessa människor anser hon ser våldet som en nödvändighet till att skydda kvinnans kyskhet och könsrollerna. De kvinnor som utsätts för våldet är de som söker mänskliga rättigheter, såsom rätten till sin kropp, rätten till arbeta, rätten till att resa och tillsist rätten över sina egna liv.

Sociologiprofessorn och FN:s special reporter Yakin Ertürk (2004) menar att det är ett tyst och globalt problem. Den är av patriarkal natur. Det handlar om könsroller där man systematiskt underordnar och underkastar kvinnan som kön. Mannen bibehåller sin dominans genom våld. Vid sidan av denna patriarkaliska könsdominans ligger den sociala gruppens intresse av att bibehålla kontrollen över den egna gruppens

reproduktion. Det man vill kontrollera är med andra ord kvinnans reproduktion och sexualitet. Sharazad Mojab (Mojab & Abdo, 2004), psykologiprofessor, anser även hon att det handlar om könsmakt i patriarkala samhällen. Hon menar att det är ett system som kan liknas vid kapitalism eller fundamentalism som överlever via reproduktion. Den producerar mansdominans och använder sig av språk, kultur, religion, utbildning, ekonomi och alla andra sociala formationer som krävs för förökning. Här menar hon att våldet är något som förökar och stärker manliga regler.

Andra forskare som sluter sig till denna teori är sociologiprofessorn Nahla Abdo (2004) som menar att så kallad hedersvåld är en av och är den extremaste formen av sexuellt våld mot kvinnor. Hon anser att våld mot kvinnor är ett globalt fenomen.

Könsrelaterat våld är inte rotat i islam som religion eller kultur. Just hedersmord är enkom en annan form, av många, av extremt könsrelaterat våld mot kvinnor. Hon menar även att hedersvåld förekommer i patriarkala familjer där främst de manliga medlemmarna står för straffandet. Vanligt är även att just hedersvåld förekommer i områden där kulturella lagar och regler och oskrivna koder existerar. Enligt den Schweitziska journalisten och författaren Nicole Pope (2004) är hedersvåld den extremaste formen av patriarkaliskt kontroll. Hon anser att patriarkalismen har många former och skepnader och finns överallt. Den existerar även i den liberala västvärlden.

Hedersvåldet är kulturbetingat när ”skammen” visas utåt och behöver därför en kulturrelaterad lösning. Konceptet att skam och heder är grundorsaken är en generell orsak. Kultur och tradition kan ha en stark influens till agerandet men det är

fortfarande ett brott som beslutas av enskild person eller flera. Det handlar även om att kontrollera kvinnans reproduktion och kropp. Legitimering av handlingarna görs med hänvisning till antingen religion eller seder. Statssekreteraren på svenska

rättsministeriet Lise Bergh (2004) anser även hon att hedersvåld handlar om mannens överordning och kvinnans underordning. Det handlar helt enkelt om mannens

maktkontroll över kvinnan. Däremot poängterar Bergh att mannens våld mot kvinnan är ett universalt problem. Ett problem som orsakats av patriarkala maktstrukturer i alla länder och alla kulturer, det är inte bundet till ett visst land. Polisen Kickis Åhré

(15)

Älgamo (2009) säger i sin rapport att hedersvåld handlar om kontroll av kvinnor i patriarkala familjer. De manliga familj- eller släktmedlemmarna straffar de kvinnor som bryter mot de kulturella reglerna. Vidare finner man i hennes rapport kyskheten som en central term. Psykologen Riyadh Al-Baldawi (2004) menar även han att hedersrelaterat våld handlar om patriarkala samhällen där man kontrollerar kvinnan samt att det är traditionellt orienterat. Det involverar familj och samhälle. Många länder förnekar dess existens medan andra tydliggör dem. Det viktiga är att utbyta erfarenhet för att motverka fenomenet.

Många forskare tycks vara överens om att hedersvåld inte i grunden har med islam att göra men används för att legitimera våldet. Eduardo Grutzky, grundaren av

organisationerna Elektra och Sharafs hjältar, menar exempelvis att hedersvåldet (hedersideologin) inte kommer från islam då den fanns långt innan religionen (Shields, 2009). Däremot anser han att den kan kopplas till islam med tanke på att dess syn på könsroller och sexualitet verkar uppmuntra förekomsten av

hedersförtryck. Han poängterar att det är våldshandlingar som utförs för att upprätthålla kontrollen över familjemedlemmar och då främst kvinnorna. Grutzky menar med kontroll att det handlar om kontrollen över sexualiteten men som kan utrycka sig i olika förbud och begränsningar.

Islamologen Jan Samuelsson (2002) säger att trots att det enligt både Sharia och Koranen är förbjudet för enskild person att döda så använder trots detta muslimer islam för att legitimera sina handlingar. Han säger att det förekommer i alla religioner och även bland icke-troende. Vidare menar han att det är mer kulturrelaterat och handlar om sexualiteten och om att ha kontroll. Socialantropologen Unni Wikan (2005) anser inte heller att heder och hedersvåld har med islam att göra, utan kommer ifrån gamla föreställningar och traditioner och beror på kvinnans ordning i hierarkin.

Hon säger vidare att det handlar makt och kontroll. Här har kollektivet rätten att bestämma över flickornas, kvinnornas och de yngres liv och dessa har i sin tur skyldighet att underkasta sig. Även Socionomen Dilek Baladiz (2009) kopplar hedersvåldet till patriarkala familjer och samhällen med hedersnormer. Hon anser att hederstänkandet inte är kopplad till en specifik kultur eller religion. Tvärtom varierar den i alla kulturer och religioner. Många försöker använda sig av religionen för att legalisera sina handlingar. Även hon anser att det är kopplat till kontroll, där kvinnans kyskhet står i centrum. Hon poängterar att hot och våld förekommer över hela

världen, i alla kulturer, i alla religioner och även i Sverige. Thahire Kocatürk-

Runefors (1991), dr i medicinsk vetenskap anser också att det handlar om behovet av kvinnokontroll och kan spåras till tiden innan islam. Hon menar att hedersetiken har sin grund i vanföreställningen att kvinnan inte är kapabel till att värna om sin egen kyskhet, utan att det är mannens plikt att skydda den. Hennes ärbarhet ska vara under deras uppsikt och ska motsvara den patriarkala familjens fodringar.

Grundförutsättningen är att kvinnan som kön underordar sig för mannens och

familjens behov. Detta synsätt lever vidare idag i patriarkala kollektiv. Debattören och sociologen Maria Hagberg (2009) menar att hedersvåldet är ett internationellt problem och är kvinnofientlig, homofobiskt och rasistisk. Hon menar att huvudsyftet med våldet är att kontrollera kvinnans sexualitet, men viktigt är här även kontrollen av blodsband och heteronormativitet. Kontrollen i sig säger hon är en livsfara för både kvinnan och mannen där hederstänkandet är starkt. Även hon tar upp kvinnans underordning och den hierarki där flickorna kommer längst ner. Hagberg menar att traditioner om heder bakats in de religiösa texterna av rasistiska och patriarkala skäl.

(16)

Rasistiska enligt henne då hon anser att våldet i sig är rasistiskt. Enligt Hagberg (2009) är hedersvåldet världsomspännande och bärs vidare via konservativa traditioner och en dogmatiskt utövad religion.

Sammanfattning

Av den forskning jag har refererat till kan man se att hedersvåld tolkas lite olika.

Vissa menar att det handlar om mannens kontroll över kvinnan och att våldet legitimeras med islam och koranens skrifter, men detta beror på mannens egna

tolkning av skrifterna. Det tycks som om de flesta forskare anser att det är ett fenomen som främst finns i patriarkala samhällen. Där det är familjens och släktens uppgift att skydda sin heder. Det är deras skyldighet att hedern upprätthålls. Andra forskare anser att det är en maktfråga och att det helt enkelt handlar om manlig överordning och kvinnlig underordning. Vissa forskare anser vidare att hedersvåldet har sin grund i generationskonflikter, det vill säga att den yngre generationen revolterar och underkastar sig inte den äldre. Det finns även de som framhåller att det bottnar i en rädsla för det nya och okända. En kulturkrock som resulterar i strängare

förhållningssätt, speciellt riktat mot flickorna, och där bestraffningarna utgörs av hot och våld. Däremot verkar de flesta vara överens om att hedern främst kopplas till kvinnas sexualitet och då främst till hennes kyskhet. Om det skulle ske ett brott mot detta är det männens plikt att utfärda bestraffning beroende på brottets grad. I värsta fall kan det resultera i en dödsdom.

Min studie utgår från att orsaken till hedersvåld inte spelar en avgörande roll. Det viktiga är att acceptera och vara medveten om dess existens och ta ställning mot den samt aktivt förebygga och motarbeta den. Det första steget till ett problems lösning är vetskapen och accepterandet av rådande problem och nästa steg är att i tid och

gemensamt agera mot den och finna en lösning. Hedersvåld är och förblir ett våld som både lokalt och globalt strider mot mänskliga rättigheter. Studien ämnar därför visa om gymnasieskolorna är medvetna om förekomsten av hedersvåld och om det finns en handlingsplan för detta.

(17)

Metod

Urval

Min avsikt var att göra en undersökning gällande de nio kommunala

gymnasieskolorna i Uppsala oberoende av andelen ungdomar med utländsk bakgrund.

De gymnasieskolor som jag kontaktade finns utspridda inom och utanför centrala Uppsala. Av de nio skolor jag uppsökte ville en skola inte delta i undersökningen och en annan skola hade inget att säga då de ansåg sig inte ha elever från länder som utövar hederskultur. Jag har intervjuat 17 personer vid sju olika gymnasieskolor.

Datainsamlingsmetod

Det finns vanligtvis två olika forskningsmetoder, kvantitativ och kvalitativ forskning och metoderna skiljer sig åt. Största skillnaden mellan dessa två metoder är att den kvantitativa forskningen brukar vara mer inriktad på siffror och ett förklarande medans den kvalitativa forskningen brukar vara mer inriktad på en förståelse av det empiriska materialet. I den kvalitativa metoden är intervjun den viktigaste

datainsamlingsmetoden men intervjumetoden används även i den kvalitativa. Det brukar sägas att kvantitativa intervjuer är den standardiserade och formella

intervjuformen medans kvalitativa intervjuer är den ostandardiserade eller informella intervjuformen. I kvantitativa intervjuer utgår man från ett positivistiskt synsätt, där man på förhand ställer upp ”hypoteser”, som man vill ”testa” eller dess omfattning.

Medans syftet med kvalitativa intervjuer är att upptäcka eller identifiera för

intervjuaren helt eller del vist okända företeelser och egenskaper. Man vill med denna metod med andra ord utforska, förstå och upptäcka (Svensson & Starrin, 1996).

Jag har i mitt arbete använt mig av en kvalitativ intervjumetod. Ingen inspelning av intervjuerna gjordes. Jag har intervjuat samtliga rektorer samt annan i ämnet insatt personal. Vid intervjuns början informerade jag intervjupersonerna om vem jag var, syftet med intervjun, hur resultatet skulle presenteras och att informationen endast var för detta arbete. Jag ställde frågor och följa upp de erhållna svaren. Då intervjuerna inte spelades in antecknade jag istället vad informanterna sade. Slutligen

systematiserade och analyserade jag erhållen information (Ekholm/ Fransson, 2002).

Två frågeställningar utgjorde stommen på intervjun och beroende på erhållet svar fortsattes intervjun med relaterade följdfrågor, där jag försökte att inte använda mig av ledande frågor. Med ledande menas att jag inte utryckte mig på ett specifikt sätt för att få ett förväntat svar, försökte inte föra in prestigeförknippade moment och jag undvek att använda värdeladdade ord. Skälet till att jag ville undvika detta är att jag inte vill att det erhållna resultatet ska sakna validitet eller bli ovetenskaplig. Däremot ställde jag både direkta och indirekta frågor (Ekholm & Fransson, 2002).

För att besvara de två frågeställningar jag hade intervjuade jag skolornas rektorer och annan personal i skolan som var insatta i detta område. Beroende på vilket svar jag

(18)

fick ställde jag följdfrågor. En noggrann undersökning av varje enskild skolas Webb- plats gjordes. Vidare granskade jag varje enskild skolas Likabehandlingsplan. I Likabehandlingsplanerna gick även handlingsplanerna att finna.

Etiska ställningstaganden

Jag har valt att inte namnge varken skolor eller intervjupersoner på grund av konfidentialitetskravet. Det innebär att alla uppgifter ” om alla i en undersökning ingående personer skall ges största konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet, 1990).

Jag har intervjuat samtliga rektorer i varje enskild skola. Men jag har även intervjuat annan personal i skolan. I de fall som rektor hänvisat mig till någon som är mer insatt.

Många av rektorerna valde att kalla dessa pedagoger som på ett eller annat sätt

utbildat och fördjupat sig i ämnet för experter på området. I denna uppsats kallar även jag dessa mer insatta pedagogerna för experter. De flesta av dessa experter har

genomgått en utbildning som länsstyrelsen hållit i eller fördjupat sig i ämnet på annat sätt.

Jag hade planerat att intervjuerna skulle ske på gymnasieskolorna och då helst på en plats där vi hade möjlighet att vara ensamma, inte blev störda och där de jag

intervjuade skulle känna sig trygga (Trost, 2005). Jag gav intervjupersonerna möjlighet att själva bestämma var och när de ville träffas. Istället skedde samtliga intervjuer via telefon då varken rektorer eller annan personal kunde ge en mötestid.

Intervjuerna gjordes i början av augusti, samma vecka som skolstart. Jag har även noggrant undersökt varje skolas Webb-plats och valt ut hela eller delar av

Likabehandlingsplanerna som finns att läsa offentligt. Att jag valde att just ta med Likabehandlingsplanerna grundar sig på att de flesta hänvisade till dessa.

Hänvisningen till Likabehandlingsplanerna var att i dessa fanns även handlingsplanerna för kränkande behandling.

Resultat

Jag redovisar resultatet från min undersökning enligt följande:

1) Intervju 2) Handlingsplan 3) Sammanfattning

(19)

Mina huvudfrågor vid intervjuerna var:

1) Vad har er skola för policy för att hantera och förebygga hedersrelaterade brott?

2) Finns det en handlingsplan om t e x en elev kommer och säger att en flygbiljett har bokats och de skickas hem för att giftas bort?

Gymnasium A

Intervju

Den här skolan är väl insatt i frågan. Rektorn ansåg att de har ett visst ansvar och är bland de första som upptäcker problemen, d v s hedersrelaterat våld. De är även bland de första som får ta del av problemet via utsatta elever och har därför gjort en klar och tydlig handlingsplan som de jobbar efter.

Jag blev sedan hänvisad till en pedagog som är specialutbildad inom detta område.

Denna pedagog brinner verkligen för denna fråga och leder även täten. Hon informerade att de bildat grupper i form av elevvårdsteam, handlingsgrupp och ett specialteam som arbetar aktivt med detta. Vidare jobbar de mycket aktivt

förebyggande i form av föreläsningar (b l a kvinnoboende, fryshuset), temadagar, studiebesök (b l a till moskén) och litteraturanvändning. En del av personalen har gått utbildningar för hedersrelaterade våld. Skolan har en tjejgrupp och framtida planer är att starta en killgrupp för pojkarna från patriarkaliska familjer.

Handlingsplan

På denna skola finns det en tydlig och klar handlingsplan som tar avstånd från mobbing, våld, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet,, homofobi och all form av kränkande behandling: verbala, fysiska, psykosociala, text- och bildburna. Där står det att läsa att skolan lägger särskild tonvikt vid förebyggande insatser mot all form av kränkning och diskriminering, samt att de arbetar direkt vid akuta fall. I detta arbete tar de även hänsyn till kunskaper då de anser att elevernas kunskaper spelar en viktig roll. Det förebyggande arbetet mot all kränkande behandling i denna skola sker stegvist.

I denna skola har klassföreståndare/mentorer särskild uppgift att tillsammans med eleverna föra en etisk och stödjande dialog, tidigt upptäcka och förhindra intolerans i en elevgrupp och på lämpligt sätt hjälpa om kränkningar förekommer. Alla vuxna på skolan erbjuds ökad kunskap, utbildning i att förebygga, upptäcka, åtgärda/motverka kränkande beteende och kursmaterialen distribueras av skolans elevvård.

Det tredje är att eleverna på skolan besvarar varje läsår anonymt allmänna trivselenkäter. Detta för att det ger en god möjlighet för personalen att spåra kränkande handlingar. I handlingsplanen står det att skolan har återkommande

(20)

temadagar och undervisning om värdegrunden, etik, rasism. Skolledning och lärare samarbetar med elevvården, elevrådet och skol-konferensen – detta ger en möjlighet till diskussion och vidareutveckling av likabehandlingsplanen.

Vid allvarligare fall av kränkningar anlitas skolans särskilda behandlingsteam, som består av personal från framförallt elevvården. Alla insatser som gör måste även dokumenteras. Skolan ska visa att alla skäliga åtgärder vidtagits för att förebygga eller förhindra den kränkande behandlingen. Om skolan inte har den nödvändiga

kompetensen för att klara upp en situation tas hjälp utifrån: socialtjänsten,

barnombudsmannen eller eller polisen. Alla åtgärder ska dokumenteras, följas upp och utvärderas.

Sammanfattning

Ingenstans står det direkt och tydligt just hedersvåld men personalen har tillgång till en pärm där den dolda handlingsplanen finns. Den dolda handlingsplanen är den plan som personalen men inte icke-behöriga har tillgång till. Man har skrivit en

handlingsplan för offentligheten men jobbar på ett helt annat sätt i praktiken då det handlar om hedersvåld. Då man är medveten om de försiktighetsåtgärder det krävs i sådana ärenden utgår man från den utsatta och agerar där efter. Man har bra kontakt med olika instanser både statliga och ideella organisationer och ett pågående

samarbete.

Gymnasium B

Intervju

På den här skolan var rektorn själv mycket insatt i frågan och tog hand om hela intervjun själv. Deras skola tar avstånd från all form av kränkning och diskriminering.

Han meddelade att deras skola har många elever från denna samhällstruktur. Här finns både Iv (Individuella programmet) och Ivik (Individuella programmet för invandrare).

De har därför en stor organisation bestående av pedagoger, elevvårdsteam samt annan personal som jobbar kring denna problematik. De har en stark och etablerad kontakt med andra instanser i samhället, både statliga och ideella samt ett bra samarbete med dessa instanser. Han påpekade även att de alltid rådfrågade eleven innan de gick vidare med ärendet. Han meddelade att skolledningen har ansvar för att se till att personalen får fortbildning, vilket de fått och kommer att få mer av.

Handlingsplan

(21)

Här finns en direkt handlingsplan som alla anställda i skolan jobbar efter.

Anledningen till detta är som tidigare nämnt det storat antalet elever som kommer från dessa familjeförhållanden.

I handlingsplanen står det att både personal och elever på skolan har ansvar för att motverka alla former av kränkande behandling. I handlingsplanen går det att läsa att all personal på skolan har anmälningsplikt till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Om de skulle vara osäkra ska de kontakta elevhälsan eller skolledningen.

Skolan polisanmäler all typ av våld och kriminella handlingar. Med anledning av sekretessfrågan utreder de ärendena om diskriminering och sekretess via elevhälsan.

Det bör observeras att mentor och elevhälsa tillsammans gör en bedömning av hur de ska gå vidare med enskilda ärenden. Samt att med anledning av sekretessfrågan utreds ärenden om diskriminering och sekretess via skolhälsan. All personal får utbildning i att förebygga, upptäcka och åtgärda/motverka kränkande behandling.

Sammanfattning

Ingenstans står det tydligt hedersvåld. Däremot står det i den allmänna

handlingsplanen att alla våldsärenden polisanmäls. Detta går helt emot den dolda handlingsplanen samt att enskild elev tillfrågas innan agerande. Det offentligt planen går helt emot det praktiska arbetet. Man är helt på det klara om hur viktigt det är att sköta sådana här ärenden i tysthet och med den utsattas medgivande. De har en dold handlingsplan som personalen är insatt i och jobbar efter.

Gymnasium C

Intervju

Denna skola är väl medveten om problematiken som råder kring elever med

invandrarbakgrund och skolan jobbar aktivt för att förebygga samt motverka. Jag blev hänvisad till en pedagog som är specialutbildad i ämnet (utbildningen har hon fått via länsstyrelsen). Hon förklarade att på deras skola arbetar de anställda utifrån

Likabehandlingsplanen som har en utgångspunkt från formella lagar och regler. De har gruppen ”Mänskliga rättigheter” som jobbar med dessa frågor. Vidare berättade hon att skolan har kontakt med kommunen och att ett samarbete sker. De har ett samarbete och kontakt med polisen och vid behov tar de stöd av familjeenheten när de gäller hedersrelaterat våld. Hon har även bjudit in olika föreläsare som talat om hedersrelaterat våld. De har också kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin, Famnen, Ungdomsteamet och olika stödpersoner. De kommer att fortsätta både med föreläsningar och utbildningar om hedersrelaterat våld.

Handlingsplan

(22)

En klar och tydlig handlingsplan existerar. Detta är den enda skola som tydligt skrivit ned just hedersrelaterat våld i sin handlingsplan. Här står det att de lärare som aktivt arbetar med ämnet har även tagit fram en handlingsplan i fråga om hedersrelaterat våld. Arbetsgången sker i olika steg. Här ska alla ärenden med misstanke om

kränkande behandling behandlas skyndsamt. Kartläggning av problem och underlag för beslut till åtgärder måste däremot vara korrekt och får inte äventyras av att handslingsplanen inte följs eller att beslut om åtgärder saknar tillräckligt underlag.

Det är den utsatta elevens subjektiva upplevelse av det inträffade som är

utgångspunkten för en bedömning och utredning kring vad som hänt. Utredningen ska göras med all möjlig hänsyn till den utsatta eleven och övriga inblandade.

Kartläggningen ska förklara vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatta och den/de som utövat kränkningen.

Mentor gör först en kartläggning av situationen och informerar senare

elevvårdsteamet. All kartläggning och information samt alla kontakter som tagits ska dokumenteras. Teamet och mentor kommer överens om en eventuell vidare

kartläggning, Sedan beslutar man om vem eller vilka som ska tala med alla berörda.

Man kommer även överens om vem som kontaktar vårdnadshavare om eleven är omyndig. Beslut om åtgärder tas utifrån kartläggningen och efter kontakt med berörda. Man beslutar även om åtgärder behöver vidtas på grupp- och/eller skolnivå.

Om behovet skulle finns upprättas även ett åtgärdsprogram. Om dessa åtgärder anses otillräckliga kallas alla berörda till en elevvårdskonferens. Rektor om man anser att det är nödvändigt.

Kontinuerliga uppföljningar sker av ärendet. Uppföljningarna syftar är att följa det akuta skedet och till att följa upp den långsiktiga planeringen. Den utsatta elevens upplevelser av situationen är utgångspunkten för det fortsatta arbetet. Alla möten och åtgärder dokumenteras. Man gör en bedömning vid varje ärende om anmälan behöver göras till socialtjänsten, polisen eller till arbetsmiljöverket. Skolan anser att de aldrig kan frånhävda sig ansvaret att fortsätta arbetet att uppmärksamma, utreda och åtgärda fall av kränkande behandling.

Handlingsplanen specifikt för hedersrelaterat våld eller som de nämner det hedersrelaterade förhållanden sker i tre etapper:

Man börjar med ett förebyggande arbete. Här ska referensgruppen fungera som bollplank för övriga i personalen. All personal på skolan ska ha kännedom om hedersproblematiken, dess komplexitet och tecken på att problem av detta slag kan vara aktuella. På skolan finns det ett referensbibliotek i dessa frågor och skolan ska bli bättre på att involvera och bjuda in föräldrar för att stärka möjligheterna att samverka och kommunicera kring alla elevers situation. Skolan anser att de behöver involvera modersmålslärare i kontakter med hemmen, vid föräldramöten och i undervisningen i stort och även personalens språk- och kulturkunskaper ska användas bättre.

De tycker att skolan måste vara vaksam på formuleringar i meddelanden från skolan så att dialog och samarbete blir möjligt. Vidare ska skolan bättre tillgodose och tillvarata alla elevers kulturella erfarenheter. Detta kan göras enligt skolan t ex genom att uppmärksamma elevers kulturella och religiösa högtider t ex i rektorsbrev, och att anpassa undervisningen efter dessa förutsättningar

Tecken på att en elev utsätts för hedersrelaterat våld kan enligt skolan vara att elevens studiemotivation förändras över tid. Att eleven inte deltar i undervisning som har med

(23)

områden rörande kropp, sexualitet eller genus att göra. Att eleven inte längre deltar i idrottsundervisning, sex- och samlevnadslektioner, friluftsdagar och utflykter. Att eleven är utsatt för bevakning av andra elever eller släktingar. Att eleven verkar oförklarligt rädd, okoncentrerad, håglös, utåtagerande etc. Att eleven talat om att förlova sig eller gifta sig mot sin vilja här eller i sitt ursprungsland. Att eleven har en begränsad fritid eller måste hjälpa till ovanligt mycket hemma. Att eleven upplever sin fritid begränsad av andra.

Åtgärdsplanen är att man först meddela mentor vid misstanke om en hedersproblematik. Sedan ansvarar mentor för att informera elevvård och bitr/programrektor. Mentor och elevvård måste dokumenterar sina ageranden.

Åtgärder beslutas av elevvården, bitr/programrektor och, vid behov, någon referensgruppen. Sedan återkopplar elevvården till mentor om åtgärderna. Alla externa kontakter ansvarar elevvården för. I akuta situationer kan bitr/programrektor eller någon i referensgruppen ta den externa kontakten. Med externa kontakter menar skolan socialtjänsten, Rikskvinnocentrum, Famnen, Polisen, boendet Siri, m.fl.

Sammanfattning

Här finns en otroligt tydlig och skriftlig handlingsplan gentemot hedersrelaterat våld.

Skolan har på ett enkelt språk klargjort sitts ställningstagande och informerar om hur de agerar gentemot våldet. Här går teori och praktik hand i hand. Den här skolan är medveten om hedersvåld och tar en öppen ställning mot den.

Gymnasium D

Intervju

Rektorn i denna skola var mycket väl insatt i frågan och förklarade att trots att antalet elever med invandrarbakgrund är få i denna skola, har de förebrett förebyggande arbete. Denne motiverade detta med att de vill vara förberedda och hänvisar till studieplan om demokrati och trygghet samt, kommunens hemsida och antalet invandrare, samt Uppsala kommuns policy om demokrati.

Jag blev sedan kopplad till en speciellt utbildad pedagog inom detta område. Hon klargjorde att utbildningen hade skett via Uppsala kommun, efter att Uppsala

kommun skickat en förfrågan gällande detta. Hon förklarade att alla Sfi lärarna i deras skola är insatta i frågan och att det även finns en stödgrupp för dessa elever. Hon poängterade att alla pedagoger på denna skola informerar alla elever om lagar och deras rättigheter i samhället. All personal samt alla lärare har deltagit i olika

föreläsningar bland annat av FAMNEN. Skolan arbetar mycket aktivt med detta ämne och har en positiv syn på samarbete med föräldrar. Hon avslutade med att säga att man bör mötas på halva vägen då mycket beror på att båda sidor inte vet tillräckligt och att många gånger handlar det om missförstånd och förutfattade meningar. Som

(24)

exempel på missuppfattningar berättar hon om händelsen med en pappa och skridskoåkning.

Det var en fader som förbjöd sin dotter att delta vid skridskoåkningen och gav som argument att det enligt Koranen är förbjudet för flickor att åka skridskor. Lärarna här tänkte efter och bjöd in föräldern för samtal. De hänvisade till att då Koranen skrevs fanns det ingen snö där (vilket det inte gör nu heller), fadern tog argumentet och förklarade att han sett på tv hur man är klädd när man åker skridskor i

tävlingssammanhang. De i sin tur förklarade hur det är i verkligheten och i skolmiljö och det ledde till att flickan fick delta i undervisningen.

Handlingsplan

Denna skola har en tydlig och klar handlingsplan (med ett arbetsnamn), både synlig och dold.

I den synliga går det att läsa att alla, både personal och elever, bestämt tar avstånd från alla former av kränkande behandling och aktivt ska delta att motverka alla tendenser till trakasserier och kränkningar. Skolan ska ha god samarbete med

hemmet. Den informerar tydligt att skolan meddelar utsättaren för att uppträdandet är oacceptabelt samt ger information om konsekvenserna av fortsatt sådan behandling det vill säga varningar, polisanmälning och omplacering. I deras handlingsplan står det att:

Alla som upptäcker eller misstänker kränkningar ska agera snabbt och diskret.

Dokumentera!

Tänk på att endast den utsatte själv kan avgöra om man känner sig kränkt!

All personal erbjuds utbildning för att öka kunskap, att förebygga och upptäcka kränkande behandlingar.

Sammanfattning

På denna skolas hemsida kunde jag inte hitta mer i handlingsplanen. Det står

ingenstans direkt och tydligt hedersvåld. De är fullt medvetna om våldet och vet hur de ska agera men väljer att inte ens att nämna ordet i sin handlingsplan. Men det som ska uppmärksammas är att de ska agera snabbt och diskret. Detta är en slags signal att de inte tar kontakt med någon innan och under utredning samt den absolut viktigaste uppmaningen att det är endast den utsatta som kan avgöra om det handlar om

kränkning eller inte.

(25)

Gymnasium E

Intervju

Här tydliggjorde rektorn att skolan arbetar lite förebyggande i form av tematiska fallstudier under rubriken dilemmafrågor som sker tre gånger per termin. Rektorn utvecklar inte sina korta svar utan hänvisar hela tiden till Likabehandlingsplanen där det står att ingen skall känna sig kränkt. Jag hänvisades inte heller vidare till någon mer insatt personal. Hur jag än försökte förlänga samtalet, vilka frågor jag än ställde, blev jag bara hänvisad till handlingsplanen som bygger på barn- och elevskyddslagen, skolförfattningen (skolplan och läroplan), arbetsmiljölagen och barnkonventionen. Ett annat standard svar var att det är ett polisiärt ärende.

Handlingsplan

Rektorn förklarade återigen att skolan har ingen handlingsplan utan det görs en polisanmälan då det är ett polisiärt ärende som de ej kan påverka.

I deras likabehandlingsplan kan man läsa att ingen på skolan ska utsättas för kränkande behandling i någon form. På skolan ska alla tendenser till kränkande behandling ska aktivt bekämpas och alla typer av kränkande behandling ska bemötas med diskussion, kunskap och aktiva insatser. Alla på skolan, både elever och personal har ett gemensamt ansvar för att skapa en god psykosocial miljö där alla känner trygghet och gemenskap. Alla på gymnasiet ska även ha tillgång till

likabehandlingsplanen och känna till dess innehåll. Alla ärenden på skolan där misstanke om kränkande behandling föreligger ska behandlas fort. Under hela ärendets gång ska all information, utredning och alla kontakter dokumenteras.

Mentor gör en första kartläggning av situationen och informerar sedan direkt rektor/programrektor som i sin tur informerar berört elevvårdsteam.

Rektor/programrektor ska med hjälp av elevvårdsteam och mentor kommer överens om fortsatt kartläggning. Man kommer överens om vem som har samtal med berörda parter, vem som ska meddela vårdnadshavare då elev är omyndig. Utifrån

kartläggningen tar man sedan beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Åtgärderna kan tas på såväl individ-, som grupp- och/eller skolnivå. Rektor/programrektor följer upp ärendet med alla inblandade parter. Tillsammans med rektor/programrektor,

elevvårdsteam gör man en bedömning om anmälan behöver göras till socialtjänsten, polisen eller arbetsmiljöverket. För anmälan står rektor tillsammans med kurator eller annan ur elevvårdsteamet. All personal på skolan har ansvar för att förebygga och förhindra att kränkningar uppstår. Vid misstanke om att kränkningar skett eller sker måste all personal på skolan kontakta programrektor.

(26)

Sammanfattning

Ingenstans i denna handlingsplan går det att hitta ordet hedersvåld eller agerandet mot det. Men det som skolan skriver är det de även gör rent praktiskt utan en tanke på konsekvenser av en anmälan då de anser att det är ett polisiärt ärende.

Gymnasium F

Intervju

Här informerade rektorn att i deras skola arbetar efter en arbetsplan med dokument som har med bland annat disskriminering och avvikande- och kränkandebehandling.

De arbetar även efter Likabehandlingsplanen samt jämställdhetsplanen. Men när jag fortsatte ställa frågor om hur de skulle agera gav han upp och avslöjade att det vore yrkesbrott att inte agera och hjälpa till. De skulle om det behövdes se till att eleven kunde gömma sig och sedan se till att rätt instanser kopplades in.

Handlingsplan

Skolan har för personalen en mycket tydlig dold handlingsplan som de jobbar efter.

Det förefaller som om de värnar om elevens säkerhet och bästa. En annan aspekt är att de annars skulle begå tjänstefel om de inte värnade om eleven. De är väl medveten om de instanser, öppna som dolda, man kan vända sig till för att hjälpa eleven vidare till de delar av samhället som kan bistå eleven i form av skydd och hjälp.

Även i denna likabehandlingsplan står det att hela skolan tar avstånd från och

motverkar all form av kränkande behandling. Deras definition av kränkning innefattar mobbing, diskriminering, sexuella trakasserier, rasism, främlingsfientlighet, homofobi och hedersrelaterat våld. Det är den andra skolan som tar med ordet i sin

likabehandlingsplan. Vidare står det att kränkande behandling är oacceptabelt och alla måste reagera och agera omedelbart. Alla som i skolan bevittnar en händelse måste se till att åtgärda det på det sätt som situationen kräver. Den utsatte personen avgör själv om hon eller han känner sig kränkt. Men vare sig den enskilda känner sig kränkt eller inte så ska kränkningen uppmärksammas. Alla åtgärder kring kränkande behandlig i skolan ska dokumenteras. Här gör skolhälsan och mentorn tillsammans en bedömning om hur man går vidare med enskilt ärende via samtal, föräldrakontakt, polisanmälan och anmälan till socialtjänst.

Sammanfattning

Den här intervjun var mycket intressant. I början hänvisades jag enkom till för offentligheten skrivet material. Men allt eftersom intervjun fortsatte och jag ställde

(27)

fler och fler liknande frågor så brast det och rektorn avslöjade att de hade en dold handlingsplan och att det absolut skulle agera utifrån elevens bästa.

Gymnasium G

Intervju

Här väljer tyvärr rektorn att inte ge så tydliga svar utan jag hänvisas till hemsidans Likabehandlingsplan och rubriken kränkande särbehandling.

Handlingsplan

Den här skolan har inte heller en direkt handlingsplan som går att finna på hemsidan.

Här kunde jag tyvärr inte finna någon handlingsplan. Utan det som går att finna på deras hemsida är en kvalitetsredovisning från förra året. Det som står att finna är:

Uppdrag 13: Åtagande

Vi åtar oss att göra den utarbetade och av skolkonferensen godtagna

”Likabehandlingsplanen” känd för elever och medarbetare, samt revidera densamma med iakttagande av under läsåret 2008/2009gjorda observationer. Likabehandlingsplanen har utarbetats under våren 2009 och kommer att antas och göras känd i organisationen under hösten 2009.

Sammanfattning

Här kunde inte ens handlingsplanen hittas. Med tanke på sidhänvisningen som gjordes vid intervjun är det förvånande att ingen Likabehandlingsplan gick att finna.

Gymnasium H

Intervju

Den här rektorn och hela skolan är väl medvetna om problematiken och är mycket insatta i frågan. Anledningen till detta förklarar rektorn är att det här finns många elever från denna grupp samt att de flesta elever på ett eller annat sätt har något eller några svårigheter. Alla på skolan jobbar extremt aktivt i frågan. Han påpekar att på