UPPSALA UNIVERSITET Rapport 2011vt4732 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Statsvetenskapliga institutionen
Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp
Religionskunskapslärares utsagor om undervisning av Sveriges förkristna religioner
- en studie av religionskunskapslärares utsagor om fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A
Författare Handledare
Dan Hagman Johan Wickström
Sammanfattning:
I studien intervjuas sju religionskunskapslärare angående undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgångspunkt är att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrån didaktikens tre
översiktliga frågor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras även mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till
pedagogiska texters framställande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmålad fond.
Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till både gällande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mångfald och identitet. Nya styrdokument träder i kraft 1 juli 2011. Informanternas utsagor indikerar generellt att religionerna betraktas museala med lågt samtidsvärde och meningserbjudande. Deras utsagor uttrycker även
begränsade kunskaper om religionerna samt ett icke prioriterande av dem inom gymnasieskolans kärnämneskurs Religionskunskap A. Min slutsats är att resultatet kan härledas till att gällande ämnesplan och kursplan för religionskunskap på gymnasiet frånser preciseringar av religionerna.
Nyckelord
Fornskandinavisk religion, Samisk religion, Religionskunskap A, Intervju.
1. Inledning...1
1.1 Syfte och frågeställningar...1
1.2 Metod och material...2
1.3 Procedur...3
2. Styrdokumentens utsagor om fornskandinavisk religion och samisk religion...5
2.1 Lpo94...5
2.2 Lgr11...7
2.3 Lpf94...8
2.4 GY2011...9
3. Didaktikens varför?, vad? och hur?...10
4. Forskning om fornskandinavisk religion och samisk religion i skolan...12
5. Intervjuundersökning...14
5.1 Informanternas utsagor utifrån didaktikens varför-fråga...14
5.2 Informanternas utsagor utifrån didaktikens vad-fråga...18
5.3 Informanternas utsagor utifrån didaktikens hur-fråga?...21
6. Diskussion...23
7. Källförteckning...33
7.1 Litteratur...33
7.2 Elektroniska källor...33
7.3 Föreläsningar...36
7.4 Intervjuer...36
7.4.1 Liveintervjuer...36
7.4.2 Telefonintervjuer...36
7.5 Bilaga, Intervjuguide...37
1. Inledning
Mina egna erfarenheter från VFU-perioder1 är att religionslärare ofta ger uttryck för att gymnasieskolans kärnämneskurs Religionskunskap A
omfattas av tidsbrist och stoffträngsel. Kursen är på 50-poäng och ska disponeras inom 40 timmar. Jag har VFU-erfarenheter av att undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion bortprioriteras inom Religionskunskap A.
För min del indikerar 2010 års valresultat att det finns främlingsfientliga samhällstendenser som säger sig vilja värna det svenska kulturarvet och samtidigt ta avstånd från mångkulturalism.2 Gällande läroplaner anger att skolan ska bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.3
Jag menar att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av det svenska kulturarvet. Min uppfattning är att fornskandinavisk religion och samisk religion har skärningspunkter med både gällande och de annalkande nya styrdokumentens yttranden om kulturell mångfald och trygg identitet. Mot denna fond anser jag det aktuellt att inventera
religionskunskapslärares utsagor om undervisning av fornskandinavisk religion och samisk religion inom gymnasieskolans kärnämneskurs Religionskunskap A.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studien syftar att studera informanternas utsagor i relation till didaktisk forskning. Det didakatiska perspektivet skapar förutsättningar för att vetenskapligt analysera deras utsagor.4 Syftet är även att studera
informanternas utsagor mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framställande av religionerna. Det komparativa
studerandet motiveras i att pedagogiska texter bidrar till att producera och
1 Den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärarutbildningen
2 http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/invandringspolitisk-program/ (Hämtad 2011- 05-30)
3 Skolverket. Läroplan för de frivilliga skolformerna. 2006: 3
4 Arfwedson, G B & Arfwedson, G. DIDAKTIK FÖR LÄRARE. HLS Förlag, Stockholm.1998:
14
reproducera samtidens grupper och föreställningar.5 Beträffande
undersökandet av grundskolans gällande och annalkande nya läroplans skärningspunkter i ämnet kan nämnas att klarläggandet skapar en rikare fond för analys av informanternas utsagor.
Studiens utgångspunkt är att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Mitt ställande av
religionerna tillsammans grundas i min uppfattning om att deras förkristna kontext är intressant utifrån att det hos informanterna kan stimulera till utsagor om nationell identitet och kulturarv.
Mot utmålad fond har följande frågor ställts:
- Vad säger gällande läroplaner och kursplaner samt de nya läroplaner och kursplaner
som börjar gälla från och med den 1 juli 2011 om undervisning av fornskandinavisk religion och samisk religion?
- Hur förhåller sig informanternas utsagor om undervisning av
fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A mot didaktikens tre grundläggande frågor: undervisningens varför?, vad? och hur?
- Hur förhåller sig informanternas utsagor mot gällande läroplaner och kursplaner?
- Hur förhåller sig informanternas utsagor mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framställande av fornskandinavisk religion och samisk religion?
1.2 Metod och material
Den metod som tillämpas i studien är kvalitativ intervju. Syftet med en kvalitativ studie är att undersöka arten och beskaffenhet hos något.6 Att
5 Wickström, J. Våra förfäder var hedningar. Nordisk forntid som myt i den svenska folkskolans pedagogiska texter fram till år 1919. Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala. 2008: 44
6 Edling, S. Intervju- Utbildningsvetenskaplig teori och metod. Workshop. Allmänt
utgå från informanternas vardagserfarenheter är ett kännetecken för den kvalitativa samtalsintervjun.7 I studien utgör informanternas erfarenheter av deras vardagliga didaktiska innehållsval. Som uppsatsförfattare är mitt motto att försöka förstå informanternas utsagor mot det didaktiska sammanhang de själva upplever.8
En kvalitativ studie framstod relevant i relation till studiens syfte i att inventera och analysera sju informanters utsagor om fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A. Min studie har en kvalitativ ansats, jag undersöker några få av mina sju informanters utsagor, vilka sammanfaller med många påverkade variabler och djupgående
beskrivningar.9 En förtjänst med kvalitativa intervjuer är att de ger möjligheter till följdfrågor och fördjupningar. På denna grundval kan
kvalitativa intervjuer skapa en större förståelse för fenomen än många andra metoder.10 Jag vill emellertid understryka att en grundläggande
förutsättning för min studie är att jag som uppsatsförfattare endast kan undersöka informanternas utsagor i ämnet. Det är ett faktum att
bakomliggande motiv som ligger till grund för deras utsagor inte kan säkerställas. Beträffande studiens validitet är min åsikt att studien genom sina kvalitativa intervjuer mäter vad den utger sig för att mäta, dvs.
informanternas utsagor i ämnet. Gällande studiens reliabilitet kan nämnas att inspelande av samtliga intervjuer via diktafon har inneburit att jag kunnat kontrollera mina anteckningar och utskrifter av informanternas utsagor.
1.3 Procedur
Jag förbryllades omgående när min handledare angav att han inte kände till någon tidigare forskning som genom lärarintervjuer inventerat undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion i skolan. Jag har inte heller funnit någon motsvarande studie. Med utgångspunkt i att tidigare forskning
utbildningsområde III, Utbildningsvetenskaplig teori och metod. Uppsala Universitet.
7 Esaiasson, P. Giljam, M. Oscarsson, H. Wängnerud, L. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Norstedt Juridik AB. Stockholm. 2009: 285
8 Ibid, 286
9 Börjesson, M. Forskningsdesign. Allmänt utbildningsområde III, Utbildningsvetenskaplig teori och metod. Uppsala Universitet.
10 Ibid.
inte fokuserat på religionskunskapslärarnas egna utsagor resulterar
studiens kvalitativa intervjumetod i att undersökningen tar sig an en blind fläck och förhoppningsvis ger ett bidrag till religionsdidaktisk forskning.
Min studie belyser åtminstone ett område i behov av vidare forskning.
Jag har sammanlagt använt mig av tre intervjuer och fyra
telefonintervjuer. Valet att tillämpa sju intervjuer ska ses mot teoretisk mättnad och arbetets tidsdisposition. Studiens intervjuer har tillkommit via ett såkallat snöbollsurval, det vill säga en informant har pekat vidare på nästa informant som rekommenderat nästa och så vidare.11 Ett kriterium i mitt urval av informanter har varit att de ska ha avlagt
gymnasielärarexamen med en ämnesinriktning inom religionskunskap. Jag började med att mejla tolv religionslärare i Svealand. I mejlet anfördes en förfrågan till att boka in en intervju på cirka 30 min när studiens
intervjuguide framarbetats. Av de tolv religionslärarna besvarade sju mitt mejl och av dessa gav två medgivande till en intervju. Jag fortsatte mitt sökande efter informanter med att ta kontakt med en vän vars bekant är religionslärare och undervisar i södra Norrland. Denna gav medgivande till en intervju samt rekommenderade två av sina kollegor som tackade ja till att genomföra varsin telefonintervju. Därefter vände jag mig till min handledare som föreslog en kontakt som i sin tur rekommenderade en religionslärare i Mälardalen. Sistnämnd gav medgivande till en telefonintervju. Slutligen vände jag mig till en friskola i Svealand där jag tidigare vikarierat. Mina kontakter där föranledde en telefonintervju med en av skolans
religionslärare.
Ett specifikt problem för intervjuundersökningen blev att det var svårt att få informanter som gav medgivande till cirka 30 minuters intervjuer på skolor. Jag beslöt att tillämpa telefonintervjuer eftersom det framstod som en avvägning mot informanternas önskemål och arbetets tidsdisposition.
Både intervjuer och telefonintervjuer har varat cirka 30 minuter. Samtliga intervjuer har ägt rum på respektive informants skola. Informanterna har själva fått föreslagit intervjuplats.
En nackdel som jag upplevt med telefonintervjuer i jämförelse med
11 Esaiasson, Giljam, Oscarsson, Wängnerud 2009: 291
intervjuer är att ögonkontakt och kroppsspråk går förlorad i den språkliga interaktionen. Intervjuernas personliga sammanträffande har skapat ett samtal med rikare stimuli och respons än telefonintervjuer. Jag har i avseendet upplevt intervjuer som mer kommunikativt följsamma än telefonintervjuer. Det har i intervjuer varit lättare att följa upp med förtydliganden och följdfrågor. Det förefaller vidare tänkbart att själva
intervjusituationen där intervjuaren ställer frågor och informanten besvarar kan upplevas som en dominanssituation.12 Kanhända bidrar telefonintervjuns reella distans mellan intervjuare och informant till att stärka såväl
informanters upplevelse av frispråkighet som intervjuarens neutralitet.
Inför intervjuerna utformade jag en intervjuguide med tre olika teman.
Jag har vid utformandet av intervjuguiden samt i intervjusituationer
eftersträvat en observans inför ledande frågor, värdeladdat språkbruk och eget tyckande.13 Jag är medveten om att egen kunskap i ämnet kan påverka resultatet. Jag har lyft fram de utsagor som jag bedömt som särskilt
intressanta sett mot studiens frågeställningar. Med tanke på att skapa god grund för analyserandet av intervjudata har intervjuguiden baserats på breda teman. Vid transkriberingen av informanternas utsagor har jag tillämpat justerade utskrifter och sammanfattande utskrifter, det vill säga referat.14 Precisionsnivån på transkriberingen ska ses mot att det i studien är informanternas utsagor om religionerna som står i centrum. Det är inte betydelsefullt att komma åt språkvetenskapliga aspekter. Därutöver har jag också löpande lagt in kortare justerade utskrifter i brödtexten.
Jag har mejlledes informerat informanterna om att studien är frivillig, anonym och ingår i ett vetenskapligt sammanhang. Som registreringsteknik har jag tillämpat anteckningar och diktafon. Samtliga informanter medgav muntligt godkännande för inspelning av intervjuerna via diktafon. Jag har erbjudit informanterna möjlighet till att få den färdiga uppsatsen mejlad till sig. Värt att notera är att samtliga informanter är kvinnor. Det har
genomgående varit lättare att få kontakt med kvinnliga informanter än
12 Börjesson. (2010-10-25)
13 Ibid. Workshop. Fördjupning intervju 1. Allmänt utbildningsområde III, Utbildningsvetenskaplig teori och metod. Uppsala Universitet. (2010-10-26)
14 Ibid. (2010-10-25)
manliga. Förhållandet väcker frågor om det finns genusskillnader i hur jag som manlig uppsatsförfattare i ämnet framstår. Frågan låter sig dock inte analyseras närmare inom studiens avgränsning.
2. Styrdokumentens utsagor om fornskandinavisk religion och samisk religion
Jag studerar i följande avsnitt hur gällande och annalkande nya
styrdokument förhåller sig till undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion inom grundskola och gymnasieskola.
Styrdokumenten anger huruvida det i respektive stadium är motiverat att undervisa om fornskandinavisk religion och samisk religion. Min
undersökning av både grundskolans och gymnasieskolans styrdokument skapar en fond för analys av informanternas utsagor. Jag ser undersökandet som rimligt utifrån mitt antagande om att informanternas utsagor i ämnet är påverkade av såväl grundskolans som gymnasieskolans styrdokument. För min del förefaller det rimligt att en underbyggd diskussion om
informanternas utsagor om undervisning av fornskandinavisk religion och samisk religion inom gymnasieskolans kärnämneskurs Religionskunskap A redogör både grundskolans och gymnasieskolans skärningspunkter i ämnet.
Som tidigare anförts är mitt motto att försöka förstå informanternas
upplevda didaktiska sammanhang.15 Därefter är min förhoppning att kunna analysera deras utsagor utifrån didaktikens tre översiktliga frågor:
undervisningens vad?, hur? och varför?
Den enskilda lärarens didaktiska innehållsval ska kunna legitimeras i styrdokument.16 Jag studerar gällande läroplaner Lpo94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) och Lpf94 (Läroplan för de frivilliga skolformerna). Som uppgetts sker min studie i en tid av annalkande reformer inom grundskola och gymnasieskola. De nya läroplanerna som studeras är Lgr11 (Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) och GY2011 (Den nya gymnasieskolan).
De aktuella reformerna börjar gälla från och med den 1 juli 2011.17 Jag
15 Esaiasson, Giljam, Oscarsson, Wängnerud. 2009: 286
16 Arfwedson, G. & Arfwedson, G.Undervisnmingens teorier och praktiker. En bok om lärares yrke i teori och praktik. HLS Förlag, Stockholm. 2003: 16ff
17 http://www.skolverket.se/sb/d/468/a/24386 (Hämtad 2011-06-05)
studerar även gällande och nya kursplaner för religionskunskap i relation till undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion.
2.1 Lpo94
Uppnåendemål avser vad eleverna minst skall ha uppnått när de lämnar skolan. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål.18 I gällande läroplan för grundskolan ser jag följande två uppnåendemål som särskilt motivskapande för undervisning om
fornskandinavisk religion och samisk religion:
– har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska och västerländska kulturarv.19
– har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia.20
I samband med att Sverige år 2000 ratificerade Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter och erkände fem
minoritetsgrupper som officiella minoriteter i Sverige infördes tillägg i läro- och kursplaner om att elever i den svenska skolan ska undervisa om
nationella minoriteter.21 Den gällande kursplanen för religionskunskap i grundskolan nämner varken fornskandinavisk religion eller samisk religion.
Mot bakgrund av mitt påstående i studiens inledning av religionernas skärningspunkter med läroplanernas yttranden om kulturell mångfald och trygg identitet tycks det mig motiverat att i avseendet belysa gällande kursplan för grundskolan. Kursplanen anger att ett internationaliserat samhälle baserat på etnisk och kulturell mångfald ökar betydelsen av förståelse i hur människor tänker, handlar och formar sina liv.22 Under samma rubrik framgår:
18 Skolverket. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. 2006: 8
19 Skolverket. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. 2006: 10
20 Ibid.
21 Mattlar J. Minoriteter i marginalen - en läromedelsanalys. Uppsala: Föreningen för undervisningshistoria; Vägval i skolans historia. Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria. 2011;(1):3
22http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?
sprak=SV&ar=1011&infotyp=5&skolform=21&id=3204&extraId (Hämtad 2011-06-05)
Religionskunskapen syftar också till en ökad förståelse av sambandet mellan samhälle och religion i olika tider
och på olika platser. En förståelse av det svenska samhället och dess värderingar fördjupas genom kunskaper
om de kristna traditioner som dominerat i Sverige. Sådan kunskap ger också möjlighet till förståelse av
västerländsk konst, musik och litteratur.23
För min del indikerar stycket en uppfattning om att en förståelse av det svenska samhället och dess värderingar endast införskaffas via kunskaper om det kristna Sverige. Kursplanen verkar ge de kristna traditionerna en särställning som källa till västerländsk konst, musik och litteratur. Det tycks mig lockande att anta att förhållandet står i relation till att fornskandinavisk religion och samisk religion anses perifera och i avseendet inte uppfattas som kulturbringare. Jag menar att stycket speglar att kursplanen tar sitt religionshistoriska avstamp vid tidpunkten för kristnandet av Sverige. I ämnets mål att sträva mot i undervisning anges att elever ska ”utveckla kunskap om olika religioners påverkan på det svenska samhället” samt
”utveckla förståelse av samhällens och religioners ömsesidiga påverkan, såväl i nutid som i ett historiskt perspektiv”.24 Jag tycker mig även finna motiv till undervisning om religionerna inom grundskolan via kursplanens beskrivande av ämnets karaktär och uppbyggnad. Under avsnittet nämns att det i ett historiskt perspektiv tydligt framstår hur religion format individers och kulturers uttryckssätt.25 Fornskandinavisk religion och samisk religion är egna religioner. Det tycks mig därmed finnas motiv till undervisning om religionerna i kursplanens yttrande om att varje människa har en mer eller mindre uttalad strävan att finna sammanhang i, tolka och tyda tillvaron.26 Kursplanen uppger att strävan uttrycks i traditioner, riter, berättelser och myter.27
23 Ibid.
24 http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3886/titleId/RE1010%20-
%20Religionskunskap (Hämtad 2011-06-05)
25 Ibid.
26 Ibid.
27 Ibid.
2.2 Lgr11
Det förefaller intressant för min studie att den annalkande nya läroplanen för grundskolan uppger att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:
– har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt grundläggande kunskaper om de nordiska språken.28
– har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia.29
Jag vill poängtera att Lpo94:s yttrande om ”centrala delar” beträffande mål att uppnå i Lgr11 har ersatts med ”fått kunskaper om och insikt i”. Lgr11 har i jämförelse med Lpo94 ett tillägg i grundläggande kunskaper om de nordiska språken. Det är också märkbart att Lgr11 tillskillnad från tidigare läroplaner benämner samerna såsom ”urfolket”.
I grundskolans nya kursplan för religionskunskap framgår i årskurs 1-3 under avsnittet ”Att leva i närområdet” att undervisning ska innehålla
”Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder”.30 Avsnittet ”Att leva i världen” uppger att undervisning ska
innehålla ”Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid”.31 Därtill framgår att undervisning ska innehålla ”Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk”, ”Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och
järnålder” samt ”Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck”.32
Beträffande religionskunskap för årskurs 4–6 nämns under avsnittet
”Religioner och andra livsåskådningar” att undervisning ska innehålla
”Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion”.33 I avsnittet
”Religion och samhälle” framgår att undervisning ska behandla ”Hur spår av
28 Utbildningsdepartementet. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
2010: 10
29 Ibid, 11
30 Utbildningsdepartementet. Kursplan i Religionskunskap i grundskolan. 2010: 75
31 Ibid, 76
32 Ibid, 75
33 Utbildningsdepartementet. Kursplan i Religionskunskap i grundskolan. 2010: 76
fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle”.34 Inom
grundskolans senare årskurser 7-9 preciserar inte den nya kursplanen att undervisning ska innehålla fornskandinavisk religion och samisk religion.
Ställt tillsammans anser jag det dock underbyggt att påstå att den nya kursplanens skärningspunkter med fornskandinavisk religion och samisk religion i årskurs 1-3 och årskurs 4-6 innebär ett stärkande av religionernas position i undervisning vid jämförelse med gällande kursplan inom
grundskolan.
2.3 Lpf94
Den gällande obligatoriska religionsundervisningen i gymnasiet sker inom kärnämneskursen Religionskunskap A. Strävansmål anger inriktningen på skolans arbete och därmed en önskad kvalitetsutveckling.35 Jag anser att följande tre strävansmål som varje elev i gymnasieskolan ska sträva mot är av särskilt intresse för min studie:
– har god insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet.
– har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia.
– kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv.36
De två första strävansmålen känns igen från de två redogjorda uppnåendemålen från Lpo94. I ljuset av studiens utgångspunkt i att fornskandinavisk religion och samisk religion är en del av det svenska kulturarvet förefaller det lockande att anknyta religionerna till
strävansmålet om god insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet. Samerna är erkända som nationell minoritet och ursprungsbefolkning.37 För egen del tror jag att religionernas svenska och nordiska kontext bland elever kan verka som en igenkännande utkikspunkt mot europeiska och globala perspektiv. Min förhoppning är att perspektivet är fruktbart för studier av andra religioners skeenden och interaktion. I
34 Ibid.
35 Skolverket. Läroplan för de frivilliga skolformerna. 2006: 9
36 Ibid, 10
37 http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/Sv/nyheter/2011/Pages/lansstyrelsen-flaggar-pa- samernas-nationaldag.aspx (Hämtad 2011-03-28)
egenskap av egna religioner har undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion möjlighet till att visa på likheter och skillnader med andra religioners trosföreställningar, berättanden och praxis. Jag menar att undervisning kan upplysa om den fornskandinaviska religionens släktskap med indoeuropeiska religioner samt den samiska religionens likheter med andra cirkumpolära religioner. Sammantaget tycks det mig rimligt att påstå att de tre redogjorda strävansmålens inriktning och önskade
kvalitetsutveckling kan utgöra motiv till undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion inom gymnasieskolan. Mina egna VFU-
erfarenheter är att det finns elever som själva är immigranter eller är andra generationens immigranter som ger uttryck för kluvenhet inför den egna positionen i den svenska kulturen. I beaktande av denna erfarenhet kan det förefalla motiverat att undervisa om konstruerandet av den svenska
nationaliteten samt visa på Sveriges förkristna religioners likheter och skillnader med andra religioner. Jag menar att sådan undervisning skapar förutsättningar för att bland elever främja ett dynamiskt tänkande inför religionskunskap. I religionskunskapens ämnesbeskrivning framgår att i alla kulturer och tider har människor gestaltat sitt behov av att tolka och tyda livet för att ge det en mening.38 Inom ämnesbeskrivningen uppräknas att tolkningsförsöken har åskådliggjorts i samhällsbyggande, arkitektur,
stadsbyggnad, bildkonst, musik, litteratur, traditioner och berättelser. 39 Jag betraktar det som rimligt att påstå att religionernas historiska förankring i Sverige torde influera uppräknade kulturella tolkningsförsök.
Ställt tillsammans kan sägas att det inom kursplanen för Religionskunskap A varken finns kriterium där undervisning om
fornskandinavisk religion och samisk religion uttryckligen preciseras eller motsätts. Min egen uppfattning är att motiv till undervisning om
fornskandinavisk religion och samisk religion i gymnasieskolan finns i Lpf94:s strävansmål, Religionskunskapens ämnesbeskrivning samt A-
kursens kursplan. Det ska emellertid understrykas att det är enskild lärare
38 http://www3.skolverket.se/ki03/info.aspx?
sprak=SV&id=RE&skolform=21&ar=1011&infotyp=8 (Hämtad 2011-06-05)
39 Ibid.
som i samband med sina didaktiska innehållsval bestämmer om undervisning av religionerna ska ske inom kärnämneskursen Religionskunskap A.
2.4 GY2011
I GY2011 utgår Religionskunskap A och ersätts med Religionskunskap 1.
Kursen kommer att läsas inom samtliga gymnasieprogram. I den nya ämnesplanen för religionskunskap anförs under rubriken ”Ämnets syfte”
fem punkter som elever ska ges förutsättningar att utveckla. Inom
punkterna finns varken kriterium där undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion preciseras eller motsätts. Jag ser anledning till att diskutera den nya ämnesplanens angivande i ämnets syfte om att
”Kunskaper om samt förståelse för kristendomen och dess traditioner har särskild betydelse då denna tradition förvaltat den värdegrund som ligger till grund för det svenska samhället”.40 Framhållandet av kristendomens särställning och betydelse i Sverige tycks mig indikera en uppfattning om kristendomen som absolut förvaltare av det svenska samhällets värdegrund.
I avseendet anser jag att den nya ämnesplanen likt gällande kursplan för grundskolan speglar en uppfattning om att Sveriges förkristna religioner haft marginell eller något mer tillspetsat uttryckt; försumbar inverkan på samtiden.
Nytt för GY2011 är att kursplaner anger centralt innehåll. Jag ser motiv till att applicera undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion i hela sex av sju punkter som aviserar centralt innehåll. Vid mitt applicerande av religionerna betraktar jag religionerna som egna religioner.
Med denna utgångspunkt uppfattar jag att religionerna har genomgående skärningspunkter och möjligheter till applikation inom undervisningens brett formulerade centrala innehåll.
Ställt tillsammans kan sägas att kursplanen för Religionskunskap 1 i likhet med gällande
kurs Religionskunskap A varken anger specificerade kriterier eller motsätter undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Den nya
40 Utbildningsdepartementet. Ämnesplan för religionskunskap. 2010: 189
gymnasieskolan innebär att det fortsatt är upp till enskild lärare att
bestämma om undervisning av religionerna ska ske inom gymnasieskolans obligatoriska religionsundervisning.
3. Didaktikens varför?, vad? och hur?
Didaktik som kunskapsfält skapar förutsättningar för att vetenskapligt analysera undervisningens innebörd och konsekvenser.41 Det kan ses som grunden för lärarens arbete. Det didaktiska perspektivet ska betraktas som ett helhetsperspektiv och läraryrkets specifika kompetens. Didaktikens breda kunskapsfält brukar sammanfattas i tre grundläggande frågor:
undervisningens varför?, vad? och hur?42 Jag vill framhålla att didaktikens tre grundläggande frågor är översiktliga. De ska i det breda didaktiska kunskapsfältet ses som en strukturerande faktor av undervisningens olika dimensioner. Frågorna har emellertid sina poänger. De kan för lärare verka som ett redskap för att motivera didaktiska innehållsval och öka kontrollen av undervisningen. Lärare måste utkristallisera undervisningens syfte, planera vad som ska behandlas samt reflektera om innehållets struktur och utvärdering.43
Den enskilde läraren kan ställa de tre grundläggande didaktiska frågorna på flera olika nivåer av undervisningen, exempelvis undervisningens villkor i egen kompetens, skolans uppdrag och ramfaktorer, vilka består i lagar, ekonomi och skolorganisation. Relation finns mellan läraren och elevers lärande. Sambandet består i lärarens kunskap att skapa goda betingelser för elevers kunskapsutveckling. Goda betingelser kan skapas när lärare i sin undervisning beaktar läroplaner, elevernas förkunskaper, behov, frågor och önskemål samt olika ramfaktorer.44 Didaktisk kompetens innebär en
medveten distansering av undervisning via reflektion, beskrivning och analys. Därifrån har lärare möjlighet till att beskåda sin erfarenhet mot andras erfarenhet och didaktisk forskning.45
41 Arfwedson, Arfwedson. 1998: 14
42 Ibid, 18
43 Ibid.
44 Lindstöm, G & Pennlert, L Å. Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik.
3. uppl. Fundo förlag, Umeå. 2006:
45 Ibid.
Varför-frågan avser lärarens motiveringar av innehåll och metoder.46 Inom frågan inkluderas det samhällsenliga fältet med fokus på bland annat
ideologiska grundantaganden, legitimitetsanspråk, traditioner och
samhällsbehov.47 Utifrån att lärares didaktiska innehållsval ska ha stöd i styrdokument kan också varför-frågan studeras genom textanalys av
läromedel och läroplaner. Förhållandet innebär att läromedel kan ses som en samtida tolkning och reproduktion av läroplanernas innehåll. Mot denna fond har jag således inventerat gällande och de annalkande nya
läroplanernas skärningspunkter i ämnet samt studerat tidigare
läromedelsanalyser som anknyter till undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion inom skolan.
Vad-frågan fokuserar på innehållet i lärarens undervisning. Frågan inriktar sig i ett vetenskapligt sammanhang på problem och forskning om kriterier för urvalet av skolinnehåll.48 Läraren måste i sin undervisning göra ett urval som brukligt benämns didaktisk transformation.
Hur-frågan rymmer undervisningens tillvägagångssätt. Inom frågan inkluderas undervisningens optimerande av inlärning via
undervisningsmetoder, organisationsformer och arbetsområden.49
Mot bakgrund av att lärare faktiskt dagligen rör sig inom didaktikens frågor har jag betraktat det som relevant att med frågorna som
utgångspunkt strukturera och diskutera informanternas utsagor.50 I min studie har frågorna fungerat som verktyg för att diskutera informanternas utsagor och deras möjliga konsekvenser i undervisning. Min diskussion av informanternas utsagor kräver anknytning till skolans övergripande mål. Det förefaller mig därmed betydelsefullt att poängtera att det är staten som utarbetar läroplaner och kursplaner som ger riktlinjer för hur lärare ska förbereda och genomföra undervisning.51 Sålunda ställs didaktikens tre grundläggande frågor även vid utarbetandet av läroplaner och kursplaner.
46 Imsen, G. Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. Studentlitteratur, Lund. 1999:
32
47 Arfwedson, Arfwedson. 1998: 19
48 Ibid.
49 Imsen. 1999: 32
50 Arfwedson, Arfwedson. 1998: 19
51 Imsen. 1999: 31
Sammantaget kan sägas att de tre didaktiska frågorna framträder på flera samhällsnivåer. De viktigaste är de centrala styrdokumenten, skolans lokala läroplan samt den enskilde lärarens undervisningsplan.52
4. Forskning om fornskandinavisk religion och samisk religion i skolan
Som anges i syftet har jag valt att fokusera på både fornskandinavisk religion och samisk religion utifrån deras förkristna svenska kontext.
Fornskandinavisk religion verkade i en agrarkultur medan samisk religion i en jägarfångstkultur. De två kulturernas respektive beroende av naturen uttrycktes i religiösa tanke- och handlingsmönster. Jag menar att studiens sammanställande av religionerna är intressant utifrån att det hos
informanterna kan stimulera till utsagor om nationell identitet och kulturarv.
Den tidigare forskning som jag funnit som anknyter till undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion inom skolan består i
läromedelsanalyser. Jag har valt att studera informanternas utsagor mot tidigare läromedelsforskning eftersom pedagogiska texter har betydelse i att producera och reproducera samtidens grupper och föreställningar.53
Jörgen Mattlar studerar representationen av Norrlands kulturella och språkliga mångfald i nyare historieläromedel för grundskolans senare år och gymnasiets A-kurs. Inom historieämnets A-kurs finns mål att eleven
”tillägnar sig insikter om kulturarvet och dess skiftande innehåll för olika människor och olika nationella minoriteter”.54 Mattlar visar att
historieläroböcker publicerade under 2000-2010 inte uppfyller mål och intentioner som finns i läro- och kursplaner. Mattlar påpekar att läroböcker generellt inte ger ett kunskapserbjudande som svarar mot läroplanernas yttranden om kunskaper i nationella minoriteters kultur, språk, religion och historia. Det är endast ett fåtal böcker som har mer substantiella
framställningar av samerna.55 Mattlar menar också att läroböcker ofta
52 Imsen. 1999: 31
53 Wickström. 2008: 44
54 Mattlar J. Minoriteter i marginalen - en läromedelsanalys. Uppsala: Föreningen för undervisningshistoria; Vägval i skolans historia Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria. 2011;(1):3
55 Ibid, 12
fokuserar på samernas utsatthet mot majoritetssamhället.56
Therese Karlsson hävdar i en forskningsrapport att samerna är frånvarande i hälften av
pedagogiska texter i SO-ämnen från 1990-talet.57 När den samiska kulturen väl representeras utmålas den statiskt, exotiskt och romantiserande.
Karlsson påstår att de pedagogiska texternas framträdande bild av samerna är att de själva mottagit kulturella influenser och knappast av egen kraft påverkat andra eller utvecklat sin kultur.58
Harald Runblom konstaterar i en statlig läroboksgranskning från 2006 att läroböcker i religion ”behandlar samerna i ett religionshistoriskt perspektiv och endast har fragmentarisk information om samernas nuvarande
förhållanden”.59 Runblom menar att läroboksförfattarnas ensidiga bild av samernas historia kan leda till att samiska elever får svårt att identifiera sig med ämnesinnehållet.60
Runblom uppger även en påfallande brist på definitioner och förklaring av grundläggande begrepp inom sfären etnisk tillhörighet.61 Runblom är vidare förvånad över att granskade läroböcker varken problematiserar
etnicitetsbegreppet eller diskuterar begreppet kulturarv.62 Runbloms
förvåning ska ses mot att läroplaner innehåller mångfacetterade angivelser om kulturarv: det ”egna” kulturarvet, det svenska, det nordiska, det
västerländska och de nationella minoriteternas kulturarv.
Ett portalverk inom läromedelsforskning är Herbert Tingstens studie från 1969 om hur läroböcker behandlar etnicitet, religion och sociala
förhållanden i historia, geografi och religion. Tingsten hävdar att religiös
56 Ibid.
57 Wickström. 2008: 40
58 Ibid, 43
59 Runblom, H. En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker.
Underlagsrapport till skolverket rapport ”I enighet med skolans värdegrund”. Uppsala Universitet. 2006: 43
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659 (Hämtad 2011-06-05)
60 Skolverket. I enighet med skolans värdegrund. En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker.
Stockholm. 2006: 44
61http://www.skolverket.se/publikationer?id=1659 (Hämtad 2011-06-05) Runblom. 2006: 47
62 Ibid, 44
och nationell propaganda dominerade fram till 1950-talet.63 Läroböckerna skildrar Sverige som etniskt enhetligt. Svenskarnas anfäder utmålas som nordmän och germaner. Vikingarna framställs som Guds redskap för att sprida kristendomen. Tingsten menar att nationalismen kvarstår efter 1950- talet med föreställningar om en urgammal svensk frihet som knyts till
bönderna.64
Bland senare skrifter kan nämnas att Torsten Blomqvist och Olof
Sundqvist i en artikel argumenterar för att handböcker om fornskandinavisk religion och germansk religion ska tillämpa det inhemska sed-begreppet.65 Jag tolkar Blomqvists och Sundqvists framhållande av sed-begreppet som ett uttryck för en uppfattning om att religionerna är i behov av ett vidgat
begrepp eftersom trosföreställningar som brukligt betecknats folktro eller folksed anknyter till dem.
Johan Wickström studerar i sin doktorsavhandling etniska, sociala och religiösa fornnordiska representationer i pedagogiska texter fram till år 1919. Wickstöm menar att pedagogiska texter utmålar det ideala forntida samhället som ett jordbrukssamhälle utgörande av svenskarnas förfäder.66 Wickström hävdar att läroböcker uttryckte ideologiska förfaranden som legitimerade en kolonisations- och nyodlingspolitik som undanträngde samerna. De etniska kategorier som konstrueras vara svenskarnas förfäder överordnas genomgående samernas förfäder.67 Utifrån dagens högst aktuella diskussion om samernas position som urbefolkning är det intressant att Wickström anger att klassifikationen av samerna förändras när
klassificeringen ”urbefolkning” blir ideologiskt och politiskt betydelsefull.68 Wickström menar att klassifikationen kan leda till att egenskaper tillskrivs essentialistiskt och negativt.69 Wickström hävdar att historiska exempel visar på att tillskrivandet som urbefolkning inte nödvändigtvis innebär högre status, respekt och erkännande från majoritetskulturen. Wickström påpekar
63 Wickström. 2008: 36
64 Ibid.
65 Ibid, 40
66 Ibid, 292
67 Wickström. 2008: 291
68 Ibid, 303
69 Ibid.
att forskningen är mager gällande representationen av samer i pedagogiska texter.70
5. Intervjuundersökning
5.1 Informanternas utsagor utifrån didaktikens varför-fråga I detta avsnitt har jag disponerat informanternas utsagor efter den
didaktiska varför-frågan. Det ger min studie struktur och resultat som jag kan diskutera i den sammanfattande diskussionsdelen. Den didaktiska varför-frågan avser lärarens syfte med innehåll och metoder.71 Lärare kan ställa didaktikens varför-fråga mot undervisningens syfte och mål.
Undervisningens syfte rymmer det samhällsenliga fältet med fokus på bland annat ideologiska grundantaganden, legitimitetsanspråk, traditioner och samhällsbehov.72 Undervisningens mål utgör tänkbart resultat i kunskap och personlig utveckling. När undervisning utvärderas ställs process och
resultat mot uppställda mål. Vid planering av undervisning bör samband tillgodoses mellan syfte, mål, innehåll och metod.73 En informant svarar följande på frågan om motiv till undervisning om samisk religion inom Religionskunskap A:
Det gäller att lyfta fram det exotiska i religionen. Många elever är mer intresserade av hinduism och buddhism än de abrahamitiska religionerna. Jag ser en potential i tillämpbarhet. Samerna levde i symbios med naturen. Religionen anknyter till nyandlighet. Det är ett alternativ till de institutionaliserade världsreligionerna.74
Jag menar att ordet exotisk behöver analyseras och problematiseras
tillsammans med eleverna. Min uppfattning är att informanten inte antyder att det sker. Jag tolkar att referatet indikerar motiv till att oproblematiskt anknyta samisk religion till nyandlighet. Detta trots att den samiska
religionen är en egen religion. I sammanhanget delar jag dock en informants poäng om att många elever riskerar att tappa intresset om undervisningen
70 Ibid, 42
71 Imsen. 1999: 32
72 Arfwedson, Arfwedson. 1998: 19
73 Lindstöm, Pennlert. 2006:
74 Intervju med A 2010-11-10
blir alltför torftig.75 En informant uppger sig i Religionskunskap B nämna fornskandinavisk religion och samisk religion i samband med andra
naturreligioner.76 En informant svarar följande på frågan om Lpf94
motiverar undervisning av fornskandinavisk religion och samisk religion:
Nej, det tycker jag inte. Tycker man ganska glatt kan gå förbi religionerna utifrån kunskapsmålen. Nu har jag inte de framför mig så jag riskerar att ha fel. Jag tycker att jag läst dem ganska noga. Den är vagt formulerad Lpf94.77
Jag finner det anmärkningsvärt att samtliga informanter genomgående svarar avvikande på frågan om Lpf94 utgör motiv till undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Ingen informant anför de i avsnitt 2.3 redogjorda strävansmål från Lpf94 som motivgrundande för undervisning om religionerna. Den senast refererade informanten ger även följande svar gällande motiv till undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A:
På Religionskunskap B har jag fått letat för att hitta motiv till att ta in det i kursen.
Man får nästan konstruera egna motiv och ta in det i kursen än att man uppmanats till att tagit in det i kursen. Det är min uppfattning.78
Den gängse uppfattningen bland informanter tycks vara att
Religionskunskap B erbjuder större utrymme till undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion än Religionskunskap A.
En informant ger detta svar beträffande motiv till undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A:
Kulturhistoriskt värde, jag vet inte. Det passar nog naturligare in i historiakursen än religionskursen. Det är ett källkritisk problem också. Att man inte vet så himla mycket. Det finns egentligen inga historiska belägg för templet och sådär […] Det kommer tydligare in i historiakursen än religionskursen.79
75 Intervju med B 2010-11-16
76 Intervju med A 2010-11-10
77 Intervju med G 2010-11-19
78 Ibid.
79 Intervju med G 2010-11-19
Jag tycker att referatet speglar en uppfattning om att studier av religionerna lämpar sig bättre inom Historia A än Religionskunskap A. Sammantaget betonar två informanter betydelsen av undervisning om fornskandinavisk religion i ett källkritiskt perspektiv.80 Tre av informanterna uppger
historiska perspektiv som tänkbara motiv för undervisning om
fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A.81 En informant menar att religionerna kan motiveras i samband med högre
betygskriterier där eleverna ska ge historiska perspektiv och förstå varför religioner tar sig uttryck på det sättet och hur de påverkar samhället.82 En informant svarar följande på frågan om egen syn på fornskandinavisk religion:
Ska jag lyfta in det i undervisningen ska det bli mer än roliga historier om hur Tor kastade sin hammare. Och dit har inte jag i alla fall kommit, hur det liksom ska ha tillräcklig relevans. Det är en del av vår historia, absolut, men det spåret kan jag känna tillgodoses inom grundskolan. Jag måste ha något mer att bjuda på och än så länge har jag inte det.83
Utsagan förefaller såsom tidigare anförd utsaga ”tycker man ganska glatt kan gå förbi religionerna utifrån kunskapsmålen” 84 indikera en uppfattning om att fornskandinavisk religion inte ger elever tillräckligt mycket i
förståelse av samtid och omgivning i jämförelse med de i nuläget studerade religionerna inom Religionskunskap A. Informanten säger att religionens historiska perspektiv är relevanta men hänvisar undervisning om
religionerna till grundskolan.85 En informant hävdar att det varken finns tid eller att det är så pass nödvändigt att studera religionerna inom
Religionskunskap A.86 En informant motiverar ett studerande av samerna
80 Intervju med E 2010-11-16 och Intervju med G 2010-11-19
81 Intervju med A 2010-11-10, Intervju med E 2010-11-16 och Intervju med F 2010-11-16
82 Intervju med E 2010-11-16
83 Intervju med B 2010-11-16
84 Intervju med G 2010-11-19
85 Intervju med B 2010-11-16
86 Intervju med D 2010-11-11
med att de är Sveriges ursprungsbefolkning.87
Informanten säger att fornskandinavisk religion och samisk religion är
”jätteviktigt och att man bör ta upp mer om det inom kursen”.88 Samma informant påstår att kunskap om religionerna är viktigt i dagens
mångkulturella samhälle.89 Informanten menar att fornskandinavisk religion och samisk religion inte är lika värdeladdade som de institutionaliserade världsreligioner.90 Mot denna bakgrund antar informanten att religionerna har potential till att nå elever från skilda kulturella kontexter.91 En informant kan tänka sig skillnader i geografisk latitud mellan motiv till undervisning om samisk religion inom Religionskunskap A:
Det jag skulle kunna tänka mig är att om du bor längre norrut där samer finns så skulle det nog finnas starkare motiv till att ta upp det. Men sen ser man där jag har jobbat Stockholm och södra Norrland är behovet inte lika stort.92
Jag menar att referatet skönjer en uppfattning om att undervisning om samerna har starkare motiv i Sveriges norra delar. En informant svarar följande beträffande egen syn på fornskandinavisk religion:
Vad gäller det fornskandinaviska tycker jag att det är intressant. Sen finns det en svår bit om man ska ta upp det med eleverna i skolan. Deras bild stämmer inte speciellt mycket överens med det som jag tar upp i undervisning. För dem heter religionen Fornnordisk religion eller Asatro […]
De känner ofta i vis mån till lite gudar samt Valhall, Hugin och Munin etc. Ofta har eleverna associationer till barnprogram. Sedan finns det också förstås de som kopplar religionen till högerrörelser, nynazism och såna saker. Och det är ofta inom kritiska killklasser som intresset finns till att ta upp vad de kallar Asatro. Där kan man också göra något längre nedslag.93
Jag skönjer åter en tendens till att det är legitimt att förenkla den
87 Intervju med A 2010-11-10
88 Intervju med A 2010-11-10
89 Ibid
90 Ibid
91 Ibid
92 Intervju med D 2010-11-11
93 Intervju med E 2010-11-16
fornskandinaviska religionen till innehåll och funktion. Jag anser att det är intressant att informanten uppger att det ofta är såkallade ”kritiska
killklasser” som uppvisar intresse inför religionen. Det är noterbart att två informanter som arbetar på skolor belägna i södra Norrland säger att pojkar oftare än flickor visar intresse inför fornskandinavisk religion.94
Informanterna anger förhållandena utan att jag ställer frågor om
observerade genusskillnader i ämnet. Senast refererad informant uppger att
”Det var en kille i höstas som generellt uppvisat kritisk inställning till tro och livsåskådningsfrågor som sade ”Öh, när ska vi prata om vikingar då?”95 Det tycks mig lockande att komparativt studera de två
Norrlandsstationerade informanternas utsagor om pojkars intresse för fornskandinavisk religion mot en Uppsalastationerad informants utsaga om att pojkar ofta uppvisar intresse för buddhism.96 Jag vill
också upplysa om att en intressant studie vore att undersöka eventuella geografiska genusskillnader i Sverige gällande intresse för religioner samt kartlägga vilka komponenter som kan tänkas påverka.
Min studies knapphändiga data i ämnet skapar dock vag grund för närmare diskussion.
5.2 Informanternas utsagor utifrån didaktikens vad-fråga I följande avsnitt har jag strukturerat informanternas utsagor efter
didaktikens vad-fråga. Läraren kan ses som en riktningsgivare som med sina didaktiska innehållsval visar på viktig kunskap.97 Det kunskapsinnehåll som läraren väljer i undervisning kan därmed sägas belysa verksamhetens normer och värderingar.98 Undervisning grundas i ett möte mellan lärare och elever kring ett innehåll.Undervisning kan ha olika syften och bygga på olika sätt att se på kunskap och lärande. Det får i sin tur konsekvenser för
94 Intervju med A 2010-11-10 och Intervju med E 2010-11-16
95 Intervju med E 2010-11-16 Ibid.
Ibid.
Ibid.
96 Intervju med C 2010-11-19
97 Lundqvist, E. (2009-10-12). Föreläsning. Undervisningens innehållsval. Allmänt utbildningsområde II. Uppsala Universitet.
98 Ibid
det innehåll som eleverna möter i undervisningen.99 Genom att studera informanternas utsagor utifrån den didaktiska vad-frågan är min
förhoppning att jag i studiens diskussionsdel kan behandla eventuellt olika innehållsval, meningserbjudanden och konsekvenser av dessa val.100 En informant ger detta svar på frågan om undervisning av fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A:
Jag brukar nämna samisk religion i anslutning till kristendomens framväxt i Sverige. Jag behandlar inte samiska gudar eller trosföreställningar.101
En informant ger följande svar på samma fråga:
I historiakursen brukar jag prata om kristnandet i Sverige och motståndet mot det kring Mälardalen.102
Utsagorna är från två informanter som arbetar på skilda skolor. Jag menar att utsagorna pekar på att samisk religion och fornskandinavisk religion svepande nämns i respektive informants undervisning. Jag menar att ordvalet ”motståndet” mot kristnandet i Mälardalen är i behov av nyansering i undervisning. Informanten anger inte att sådan
problematisering sker i undervisning. En informant uttrycker följande beträffande frågan om hon undervisar om fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A:
Nej, inte mer än att jag kommenterar det om vi nu hinner med att läsa om Hinduismen. Då kan jag titta på likheter i myter och sånt. Exempelvis den
hinduiska skapelsemyten, brukar nämna att det funnits gemensamma drag mellan myter. Jag brukar även nämna att det verkar som att det funnits gemensamma drag i tankesfären. Platon och grekisk religion osv.103
Jag tolkar informantens utsaga som en spegling av en uppfattning om att de
99 Ibid.
100 Ibid.
101 Intervju med A 2010-11-10
102 Intervju med G 2010-11-19
103 Intervju med G 2010-11-19
indoeuropeiska religioners släktskap med varandra möjliggör undervisning som fokuserar på religionerna som besläktade uttryck i människans strävan till att tyda tillvaron. För min del tycks det tänkbart att perspektivet i
undervisning kan tillämpas i syfte att framhålla kulturell heterogenitet samt motverka mångkulturell intolerans. En informant säger sig inom
svenskämnet ofta tillämpa samiska myter vid studier av andra
skapelsemyter.104 En annan informant poängterar att det i avseendet finns behov av att behandla religioner.105Ingen informant säger sig prioritera undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion vid sina didaktiska innehållsval inom Religionskunskap A. Ingen informant säger sig i ett eget kursavsnitt undervisa om fornskandinavisk religion och samisk religion. En informant uppger dock attkursintroduktionen appliceras i samisk kontext.106
Samtliga informanter säger att det centrala innehållet i Religionskunskap A är kristendom samt några ytterligare världsreligioner och ett etikavsnitt. I kursplanen finns mål att elev efter avslutad kurs ska känna till
kristendomens och några andra världsreligioners och andra livsåskådningars grundläggande uttrycksformer, tro och idéer.107 Informanternas utsagor om etik har även grund i kursplan.108
Tre informanter uppger att de inom Religionskunskap A undervisar om de fem världsreligionerna.109 Med de fem världsreligionerna avses kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism. En av de senast tre anförda informanterna uppger sig även behandla ett avsnitt som valt att kallas ”I den sekulariserade världen” samt eventuellt ett avsnitt som benämnts ”Nya och andra religiösa riktningar”.110 Under sistnämnt avsnitt får eleverna själva välja vad de vill jobba med. Arbetsområdet brukar vara på 1-2 veckor.
Informanten säger att det hänt att några pojkar valt att arbeta med
104 Intervju med B 2010-11-16
105 Intervju med E 2010-11-16
106 Intervju med B 2010-11-16
107http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?
sprak=SV&ar=1011&infotyp=5&skolform=21&id=3204&extraId (Hämtad 2011-06-05)
108 Ibid
109 Intervju med A 2010-11-10, Intervju med C 2010-11-19 och Intervju med E 2010-11-16
110 Intervju med A 2010-11-10
fornskandinavisk religion.111
En informant säger sig prioritera de asiatiska religionerna Taoism och Hare Krishna före fornskandinavisk religion och samisk religion.112 Två informanter uppger att de gällande världsreligionerna endast undervisar om kristendom, judendom och islam. Informanten som säger sig ha ett längre introduktionsavsnitt i kursen anger därutöver att hon undervisar om kristendom och islam.113 En informant säger sig behandla kristendom och islam.114 Därutöver får eleverna själva välja eget arbete om två religioner.115
Fem informanters utsagor antyder att de upplever sig ha begränsade kunskaper i fornskandinavisk religion.116 Fyra informanters utsagor
indikerar likartat förhållande om samisk religion.117 En informant uttrycker beträffande lärares generella kunskaper om religionerna ”Det är en massa människor som undervisar som inte har särskilt mycket kunskap om det här”.118 En informant beskriver sin kunskap om religionerna med ”Jag vet i grunden vad det handlar om men att i detalj titta på olika praktikers
innebörd och betydelse har jag svårt för.”119 En informant säger beträffande sitt lärarprogram och sina religionsvetenskapliga ämnesstudier att
fornskandinavisk religion studerades i ”ett ordentligt block”.120 Resterande sex informanters utsagor indikerar att deras såväl lärarprogram som
religionsvetenskapliga ämnesstudier behandlade fornskandinavisk religion antingen inte alls eller till låg grad.121
En informant säger sig inom sina religionsvetenskapliga ämnesstudier haft en kursbok om fornskandinavisk religion samt att religionen studerats i
111 Intervju med A 2010-11-10
112 Intervju med F 2010-11-16
113 Intervju med B 2010-11-16
114 Intervju med D 2010-11-11
115 Ibid.
116 Intervju med B 2010-11-16, Intervju med D 2010-11-11, Intervju med E 2010-11-16, Intervju med F 2010-11-16 och Intervju med G 2010-11-19
117 Intervju med D 2010-11-11, Intervju med E 2010-11-16, Intervju med F 2010-11-16 och Intervju med G 2010-11-19
118 Intervju med G 2010-11-19
119 Intervju med B 2010-11-16
120 Intervju med G 2010-11-19
121 Intervju med A 2010-11-10, Intervju med B 2010-11-16, Intervju med D 2010-11-11, Intervju med E 2010-11-16, Intervju med F 2010-11-16 och Intervju med F 2010-11-16
anslutning till afrikanska religioner.122 En informant uppger att fornskandinavisk religion behandlades inom en valfri kurs på C-nivå tillsammans med äldre religioner såsom egyptisk religion och indisk religion.123
Gällande den samiska religionen kommenterar en informant sitt
lärarprogram och sina religionsvetenskapliga ämnesstudier med att ”jag fick med mig en hel del kunskap om samisk religion”.124 Informanten betonar dock att kunskapen inte är en förtjänst av religionsvetenskapliga
ämnesstudier, utan det var en kurs inom svenskämnesstudierna som hette
”Nordiska språk” som lyfte fram samisk religion.125 En informants utsaga antyder att det samiska folket behandlades som minoritetsgrupp i en
delkurs inom sitt lärarprogram.126 Två informanter tycker sig erinra att sina religionsvetenskapliga ämnesstudier behandlade samisk religion i
anslutning till skriftlösa religioner.127
En av dem menar att religionen främst behandlades i ett religionshistoriskt perspektiv.128 Den andre informanten säger att ”samisk religion kan ha kommit in i samband med schamanism”.129
5.3 Informanternas utsagor utifrån didaktikens hur-fråga?
I kommande avsnitt ställs informanternas utsagor i relation till lärarens arbete i att visa elever på lämpliga sätt att få kunskap.130 Jag har i avsnittet försökt renodla informanternas utsagor mot den didaktiska hur-frågan.
Frågan fokuserar på formen för undervisningens genomförande.131 Den riktar uppmärksamhet mot undervisningsprocess och uppläggning.
Didaktikens hur-fråga inkluderar undervisningens metoder,
organisationsformer och arbetsområden.132 Jag studerar i avsnittet
122 Intervju med A 2010-11-10
123 Intervju med D 2010-11-11
124 Intervju med B 2010-11-16
125 Ibid.
126 Intervju med C 2010-11-19
127 Intervju med E 2010-11-16 och Intervju med G 2010-11-19
128 Intervju med E 2010-11-16
129 Intervju med G 2010-11-19
130 Lundqvist: 2009-10-12
131 Imsen 1999: 31
132 Ibid, 32
informanternas utsagor utifrån att lärares olika undervisnings- och lärandeprocesser skapar olika tillvägagångssätt.133 En informant lämnar följande svar på frågan om hur denne behandlar fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A:
Jag kör ett ganska långt introduktionsavsnitt i kursen. Frågor ställs som: vad är religion?, vad är livsåskådning? Eleverna får ägna sig åt religionsvetenskapliga begrepp såsom myt och rit etc. Intressant är att man ofta använt yorubafolket i Nigeria eller nått såntdär. Jag jobbar mycket hellre med samerna. Så ofta har vi applicerat kursstarten med utgångspunkt i den samiska traditionen. Sedan så kommer det ju in i fler ämnen. På svenskan jobbar vi med skapelsemyter och då brukar vi ta upp samiska myter.134
Informanten säger att omvårdnadsprogrammet på skolan har en kurs som heter ”Människan socialt och kulturellt”. Inom kursen uppges att eleverna fördjupar sig i frågeställningar kring kultur, identitet, minoritet, majoritet, etnocentrism, etnicitet etc. Temats huvudpersoner har haft sitt ursprung i en kultur och levt i en annan kultur. Eleverna får ringa in vilka kulturella faktorer som tillgodoses och vilka som inte gör det och faller emellan kulturerna. Inom kursen har eleverna bland annat tittat på en film om en kvinna i 25 årsåldern som söker sin samiska identitet och åker norrut.
Informanten menar att filmen väcker väldigt bra samtal i undervisning.
Informanten uppger att hon inte har någon samisk elev i klassen men däremot elever från exempelvis Kurdistan, Iran och Irak. Informanten hävdar att minoritetselever känner igen sig när de pratar om det samiska folket och deras förhållande till identitetssökande och rätten till sin egen tradition. Informanten säger att det hänt att elever utmynnat i ”Det är ju precis som det är för oss!”.135 Informanten anser att det är fruktbart att behandla temat ”Människan socialt och kulturellt” ur den samiska vinkeln.
Informanten anför att det ofta lyfter fram elever från exempelvis Kurdistan.
Kurderna är liksom samerna ett folk utan land.
Informanten menar att ”muslimska elever är så vana att bli kritiserade för
133 Lundqvist: 2009-10-12
134 Intervju med B 2010-11-16
135 Intervju med B 2010-11-16
