Kandidatuppsats, 15hp
Institutionen för idé- och samhällsstudier Religionsvetenskap 3
Vt 2020
Var är brudarna?
En studie om hur kvinnor framställs i digitala läromedel i religionskunskap
Ella Sjömark
Handledare: Mattias Dahlkvist
1
Abstrakt
I denna studie granskades två digitala läromedel i religionskunskap för högstadiet och gymnasiet. Syftet med denna uppsats var att göra en kritisk läromedelsanalys med fokus på kvinnornas plats i digitala läromedel. Undersökningen gick ut på att se hur kvinnor framställs i utvalda digitala läromedel samt att se på hur skillnader och likheter mellan män och kvinnor uttrycks. Detta jämfördes med styrdokumentens uttalade mål om religion, sexualitet och relationer. De digitala läromedlens innehåll granskades och gjordes till föremål för en analys om framställningen av kvinnor och religion i relation till styrdokumenten. Studien visar att kvinnor inte får lika stor plats som män i digitala läromedel i religionskunskap. Den visar också på mönster hur kvinnor framställs. De digitala läromedlen uppfyller delvis styrdokumentens krav (lgr11 och lgy11) trots att kvinnors religion inte har lika stor plats som männens religion.
Sökord: religionskunskap, digitala läromedel, kvinnor, religion, styrdokument
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
1.1 Introduktion ... 3
1.2 Forskningsöversikt ... 4
1.2.1 Läromedel ... 4
1.3 Syfte och frågeställningar ... 6
1.4 Studiens relevans ... 6
1.5 Avgränsning ... 7
1.6 Skolans styrdokument ... 8
2. Teori ... 10
3. Metod och material ... 12
3.1 Presentation och motivering av läromedel ... 12
4. Resultat ... 14
4.1 Kvinnorollen ... 14
4.1.1 Utbildningsradion ... 14
4.1.2 Digilär ... 15
4.2 Religiositeten ... 17
4.2.1 Utbildningsradion ... 17
4.2.2 Digilär ... 18
4.3 Skillnader och likheter mellan kvinnor och män... 21
4.3.1 Utbildningsradion ... 21
4.3.2 Digilär ... 21
4.4 Läromedlens innehåll till styrdokumentens uttalade mål om religion, sexualitet och relationer ... 23
4.4.1 Utbildningsradion ... 23
4.4.2 Digilär ... 23
5. Diskussion ... 25
5.1 Framställningen av kvinnor och religion i digitala läromedel ... 25
5.2 Läromedlens innehåll och styrdokumentens uttalade mål om religion, sexualitet och relationer ... 27
6. Slutsats ... 29
6.1 Vidare forskning ... 29
Källförteckning ... 31
3
1. Inledning 1.1 Introduktion
Religionsvetenskap har varit och är fortfarande till viss del manscentrerad. Det är männens religion i form av heliga texter, religiösa experters formuleringar och offentliga ritualer som framförallt betonas i forskningen och undervisningen. Kvinnors religionsutövning borde vara en självklar del av läromedlen i religionsämnet men forskningen visar att det finns en skevhet mellan kvinnor och mäns representation i läromedel – som lärare måste förhålla sig till. Till exempel att den religiösa människan är en man och att kvinnors religiösa liv, som ofta utspelat sig i det privata, har osynliggjorts. Det kan vara svårt att hitta relevant information om kvinnor och religion ur läroböcker. Detta innebär merarbete och är utmaningar för läraren. Om inte dessa problem hanteras riskerar kvinnors religiositet bli en separat del av undervisningen. Det kan i sin tur förstärka männens religiositet som det normala och kvinnors religiositet som det annorlunda. Svensson använder frasen Var är brudarna? som rubrik på ett kapitel i sin artikel om kön och genus i religionskunskap (Svensson, Jonas i: Löfstedt (red. 2011). Samma fras används som titel på denna uppsats för att uppmärksamma framställningen av kvinnor och religion i digitala läromedel.
Skolan ska ge unga och barn en grundläggande kunskap om religion. Detta gör att religionsundervisningens utformning måste följa läroplanens riktlinjer. Undervisningen uppbär ett viktigt uppdrag i samhället och ska vara likvärdig för alla elever (Löfstedt 2011, 10).
Genusperspektivet ingår i läroplanens centrala innehåll. Där ska eleverna undersöka religion i relation till kön, människors identitet och syn på jämställdhet (Lgy11). Rektorn är pedagogisk ledare på skolan och har bland annat ett särskilt ansvar för att det finns tillgång till “läromedel av god kvalitet“ (Skolverket 2016, Söka och värdera digitala läromedel s. 18), men det är lärarna som måste fatta beslut om vilka läromedel som ska användas och hur de ska användas.
Det finns idag ett stort antal digitala läromedel på marknaden som kan användas inom skolan.
Det är viktigt att eleverna lär sig att söka efter, sålla och värdera kunskap som de har tillgång till. Resurserna ser olika ut och kan vara specifikt utvecklade för användning i skolan utifrån läroplaner men de måste inte vara det (Skolverket 2016, Söka och värdera digitala läromedel s.19). Berglund menar att läromedel skrivs och skapas av författare eller personer som liksom alla andra människor är påverkade av den kultur och religionsyn som finns i omgivningen.
4
Genom media, kompisar, församlingar och skola får elever en förståelse om vad religion och religiositet är. Genom reflektion och analys över skillnader mellan läroböcker kan vi lära oss mer om oss själva och den syn på religion som dominerar i skolan. Både historiskt och idag är det vanligt att svenska tryckta läroböcker presenterar mannen inom religioner (Berglund 2014, 3-8) Men hur ser det ut i de digitala läromedlen?
1.2 Forskningsöversikt
Jenny Berglund är religionsdidaktiker och menar att det ofta anläggs ett kritiskt perspektiv inom den religionsdidaktiska forskningen. Det är vanligt att forskaren har för avsikt att visa i vilken mån olika lärandeformer eller undervisningsformer stämmer överens med den uttalade målsättningen. Ett exempel på detta är religionsvetaren Kjell Härenstams undersökning av läromedel som visar att islam och kristendom beskrivs utifrån olika utgångspunkter i läromedlen (Svensson, Arvidsson 2010). Denna uppsats avser att anlägga ett kritiskt perspektiv likt det Berglund tar upp och kan därför ses som en del av läromedelsforskningen.
1.2.1 Läromedel
Didaktikern Egil Börre Johnsen (1993) och pedagogen Anne Christine Juhlin Svensson (2000), delar in läromedelsforskning i tre breda kategorier med utgångspunkt från vad forskningen handlar om och vad det är man har undersökt. De kategoriserar forskning i produktorienterad, processorienterad och användarorienterad forskning. Processorienterad forskning intresserar sig för processen som har skett innan läromedlet når eleven. Användarorienterad forskning granskar läroboken som undervisningsredskap. Denna uppsats skulle kunna ingå i den produktorienterade forskningen som undersöker innehållet i boken och gör det till föremål för analys (Englund, 2006, 5).
Didaktikern Ulrika Tornberg gjorde en produktorienterad forskning om språkundervisning i mellanstadiet, där hon granskade ett antal läromedel i tyska för årskurs 7 publicerade mellan 1966 och 1997. Hon undersökte lärarhandledningar, övningsböcker och textböcker. Hon gjorde en analys av olika sätt att se på begreppen kommunikation och kultur. Båda läromedlen visade på olika sätt öppningar för ett flerstämmigt meningsskapande och ett bemyndigande av eleven, till exempel genom övningar där eleverna arbetade med uppgifter som de är med och konstruerar tillsammans. Båda hade också mycket starka inslag av en äldre, ämnes- och
5
färdighetsorienterad tradition (Englund, 2006, 24). Tornbergs undersökning visar hur produktorienterad forskning kan hjälpa lärare att göra medvetna val av läromedel. Denna studie är en liknande produktorienterad forskning men undersöker digitala läromedel istället för tryckta läromedel.
Skolverkets granskning av tryckta läroböcker visar att alla de analyserade läroböckerna i religionskunskap har kommentarer om kön. Granskningen visade att de ”bekönade” exemplen som fanns i läroböckerna dominerades av män. Men läroboksförfattarna gör dock mer eller mindre seriösa försök att kommentera detta faktum (Skolverket, 2006). Resultatet av skolverkets granskning är en jämförande del av analysen.
I sin forskning presenterar religionsvetaren Christina Osbeck att läromedel anpassas efter pressen på förväntningen av höga examinationsresultat. Läromedlen anpassas efter examinationsformen och produceras ofta av personer som har kopplingar till framställningen av de examinerade proven. Läraren uppmuntras att välja just de läromedel som ökar elevernas chans att få höga betyg. Detta förstärker den examinationstrend med ytlig och förenklad kunskapsfokusering (Osbeck, 2009). Detta kopplas i denna studie till ett teoretiskt perspektiv att kvinnors religion ses som något särskilt från männens normerande religionsutövande.
Perspektivet utvecklas i kapitel 2 och är en del av analysen.
Religionsvetarna Svensson menar att religionsvetenskap till viss del är manscentrerad vilket innebär merarbete för läraren och en risk att kvinnors religiositet blir en separat del av undervisningen (Löfstedt 2011, 101-102). Religionshistorikern Johan Wickström menar att sökandet efter ”den goda läroboken” är dömd att misslyckas och att lärare istället borde tränas i didaktisk textkompetens. Wickström anser att ”ett öppet förhållningssätt till textanvändning bör kombineras med ett synsätt där religionsläraren måste ta hänsyn till att samtliga texter som används i religionsundervisningen är problematiska för någon individ, eller ur något perspektiv” (Löfstedt, 2011, 173).
Eftersom skolverket i sin läromedelsgranskning (2006) fokuserar på tryckta läromedel blir det relevant i denna studie att studera digitala läromedel. Tidigare forskning har också visat att kvinnors religiositet riskerar bli en separat del av undervisningen och att hitta relevant information om kvinnor och religion kan innebära merarbete för läraren.
6
Denna studie grundar sig i dessa tidigare etablerade perspektiv och bidrar till den kritiska läromedelsforskningen genom att granska hur kvinnor och religion framställs i samtida digitala läromedel. Avsikten är inte att hitta det perfekta läromedlet utan att istället försöka bidra till lärares didaktiska val av digitala läromedel och förhållningssätt till olika slags läromedel.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att göra en läromedelsanalys med fokus kvinnors plats i utvalda digitala läromedel. Uppsatsen kommer därmed att undersöka hur kvinnor och religion framställs i digitala läromedel, i relation till styrdokumentens innehåll. Studien vägleds av följande tre forskningsfrågor:
1. Hur framställs kvinnor och religion i undersökningens valda läromedel?
2. Vilka skillnader och likheter mellan män och kvinnor uttrycks?
3. Hur förhåller sig läromedlens innehåll till styrdokumentens uttalade mål om religion, sexualitet och relationer?
1.4 Studiens relevans
Läromedelsforskningen är omfattande men ändå begränsad. Det finns en hel del läromedelsanalyser kopplat till genusperspektivet. Läromedelsforskningen är främst baserad på läroböcker. Lärobokstraditionen har dominerat skolan från 1800-talet fram till idag trots att det har funnits andra alternativ som introduktionsfilmer eller undervisningsmaskiner.
Undersökningar visar att läroboken har en fortsatt stark ställning i skolan än idag. Den nedskrivna texten har en dominerande ställning som kunskapsförmedlare (Selander &
Åkerfeldt, 2016). Under 60-talet bildades svenska läromedelsförfattares förbund där medlemmarna arbetade med att granska läromedel. Den statliga läromedelsgranskningen pågick under åren 1983 till 1991 och övergick sen till forskare som granskade läromedel utifrån olika perspektiv. Åkerfeldt och Selander menar att en orsak till att läroböcker varit så populära är att det funnits en skepsis kring kombinationen kommersiella intressen, underhållning och utbildning (Selander & Åkerfeldt, 2016). Idag får den visuella kommunikationen och digitalt material allt större utrymme i skolan även om läroboken och tryckta läromedelsmaterial är dominerande (Åkerfeld, Selander, 2016). Dock så har jag knappt hittat någon läromedelsforskning på digitala läromedel. Det mesta av forskningen är några år gammal och läroböckerna uppdateras hela tiden.
7
Lärare och elever har idag stor tillgång till digitala verktyg i skolan. Skolverket har gjort en undersökning som visar att datortätheten ökar bland elever i grundskolan. År 2015 var det 1,9 elever per skoldator och år 2018 hade det minskat till 1,3 elever per skoldator (Skolverket 2018, Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning). Användningen av digitala resurser växer i samtliga ämnen både i grund- och gymnasieskolan. Mönstret kvarstår dock från tidigare undersökningar att det är inom svenska-ämnet och samhällskunskap som de digitala resurserna används mest och som minst i matematik. Det har även skett en förändring kring datorerna, nu är det fler och fler bärbara datorer och surfplattor. Elever som har tillgång till en skoldator använder den i olika ämnen och för olika skoluppgifter. De får även mer undervisning kring källkritik och säker internetanvändning. Många lärare känner att de behöver utveckla sin ”it- kompetens” för att arbeta med it som pedagogiskt verktyg. Enligt regeringsuppdrag ska skolan främja digitalisering och underlätta möjligheterna att ta tillvara på digitaliseringen i undervisning och administration. Alla barn och elever ska få tillgång till en verksamhet och undervisning som är likvärdig, av god kvalitet och i en trygg miljö (Skolverket 2018, Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning). Denna studies relevans kan motiveras genom att den bidrar till den didaktiska kunskapen på två sätt. Studien kan hjälpa lärare att värdera och förhålla sig till olika slags läromedel samt öka medvetenheten kring hur kvinnor och religion framställs i samtida digitala läromedel och anpassa sin undervisning efter det.
1.5 Avgränsning
I och med en ökad digitalisering inom skolan, så har jag valt att avgränsa mig till två digitala läromedel, Digilär och Utbildningsradion. De digitala läromedel som jag har valt att avgränsa mig till, är digitala program och resurser som är utvecklade för att användas i religionsundervisning och för att stötta elevers lärande. Även program som inte är utvecklat för religionsundervisning kan användas i undervisning som digitala läromedel. Till exempel kan videoklipp från Youtube användas i undervisningen i ett didaktiskt syfte och på så sätt fungera som ett digitalt läromedel i klassrummet trots att det inte är skapat för det ändamålet (Skolverket 2013, It-användning och it-kompetens i skolan). Då jag vill analysera digitala läromedel i relation till styrdokumenten har jag valt avgränsa mig till Digilär och Utbildningsradion som är utformade efter läroplanen.
8
Utbildningsradion och Digilär har så pass mycket material att jag på grund av tidsbrist – inte valt att analysera fler digitala läromedel. Jag har valt att undersöka delar av de digitala läromedlen som omfattar religionskunskap för högstadiet och gymnasiet. Det är eftersom styrdokumenten ställer högre krav på undervisningen i religion i relation till kön och genus under de senare årskurserna.
Digilär har ett stort utbud av material i religionskunskap. Jag valde att granska momentet Världsreligioner samt Religion och samhälle. Dels för att det är en central del av religionsundervisningen och dels för att de andra momenten berörde etik och moral vilket inte följer syftet med denna uppsats. De stora världsreligionerna som är viktiga i en västerländsk kontext har bidragit till att forma moderna bilder av genus inom olika religiösa ramar, samt att de har en framträdande plats i religionskunskap. Jag har gjort samma urval i Utbildningsradions material. Jag har undersökt material som tar upp världsreligioner och samhälle i relation till religion.
1.6 Skolans styrdokument
Enligt skolans normer och värden för grundskolan ska läraren synliggöra och med eleverna diskutera könsmönster och hur de påverkar individen. Diskussioner om könsmönster ska ingå i lärarens lektionsplanering oavsett kurs. Men kursplanen för religionskunskap för högstadieelever uttrycker att elever ska utveckla kunskaper om hur olika religioner ser på frågor som rör kön, sexualitet och relationer. Detta kan enkelt kopplas till det centrala innehållet för högstadiet, där det finns flera punkter som belyser hur religion formar människors identiteter och förhållandet till jämställdhet (Lgr11, 2011).
Enligt syftet för religionskunskap för gymnasiet ska eleverna lära sig att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund (Lgy11, 2011). Det centrala innehållet i religion 1 är bland annat att undersöka religion i relation till kön. Ämnesplanen i religionskunskap för gymnasiet utrycker en progression i förhållande till grundskolans kursplan. I religionskunskap för gymnasiet läggs en större betoning på samtida religioner och livsåskådningar och hur dessa tar sig i utryck i livsstilar och livshållningar (Skolverket 2).
9
Kommentarmaterialet till Lgr11 ska underlätta lektionsplaneringen för lärare och öka förståelsen för läroplanerna. Skolverket menar att fördelningen av fokus på de olika världsreligionerna ska innehålla en viss övervikt på kristendom, islam och judendom. Dels utifrån religionernas antal anhängare globalt och nationellt, dels utifrån den betydelse dessa religioner har för elevernas förutsättningar att tolka samtida kulturella uttryck (Skolverket, s23).
Samtidigt ska fokus i undervisningen om världsreligioner i årskurserna 7–9 delvis flyttas bort från den levda religionen och religiös praktik till att handla om religionernas centrala tankegångar och urkunder. Undervisningen ska ge en sammanhängande bild av centrala trosföreställningar, världsbilder och moraluppfattningar inom världsreligionerna (Skolverket, s24).
Kunskapsområdet ”Religion och samhälle” ska behandla frågor om relationen mellan samhälle och religion i nutid och genom historien. Det handlar om politiska skeenden där religion spelar en roll, sekulariseringsprocesser samt om konflikter och samförstånd i värdefrågor. Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen är ett centralt innehåll i årskurserna 7–9.
Skolverket menar att vissa frågor orsakar större och mer kontroverser än andra, och orsakerna till dessa måste göras begripliga för eleverna inom ramen för studierna i religionskunskap.
Sådana frågor kan vara sådant som gäller religionsfrihet, sexualitet och jämställdhet. Skolverket anser att det är viktigt att studierna inte stannar vid konflikterna, utan att eleverna också får kunskaper om hur meningsskiljaktigheter har lösts och kan lösas (Skolverket, s25).
10
2. Teori
Religionshistorikern Jeanette Sky menar att den religiösa människan har ett kön på samma sätt som personen också kan tillskrivas klass, etnisk och social grupp. Såsom den religiösa människan vanligen framställs ges bilden att den religiösa utövaren alltid är en man från den högre delen av klassamhället. Hon anser att problemet inte är att bara halva historien berättas utan att halva historien konstrueras och sägs utgöra hela historien. Det framställs som att halva historien gäller alla men faktiskt bara omfattar några få (Sky, 2009. 27, 37).
Religionshistorikern Anna Lydia Svalastog analyserar och teoretiserar kön och religion. Hon anser att den feministiska religionsvetenskapliga forskningen kan ses som en påminnelse av hur begreppen styr forskarnas intressen på ett sätt som exkluderat kvinnor och därmed också lett till förvridna analyser och ofullständiga teoretiska antaganden om verkligheten. Framförallt har detta lett till antagandet att religion är en manlig aktivitet och att den religiösa människan är en man (Svalastog, 2009). Sky anser att kvinnor ofta blir utskrivna ur religiösa traditioner. De flesta religionshistoriska framställningarna av hinduismen skrivs som om det indiska kastväsendet är könsneutralt. Kvinnor är en del av kastsystemet men stora delar av samhället rör sig också kring kvinnors roller och funktioner, deras förbud och påbud (Sky 2009, 178).
Religionsvetaren Alan Aldridge menar att kvinnors sexualitet regelbundet presenteras som ett hot mot männen inom religionen. Till exempel i den judiska och kristna traditionen säger att det är Evas förföriska inflytande som leder Adam till olydnad. Han anser att de heliga skrifterna, ritualerna och traditionella rutinerna för världens stora religioner, ger rikligt bevis på kvinnors underordning gentemot män. Kontroverser har fokuserat på ett antal symbolfall, till exempel uteslutning av kvinnor från prästadömet i katolska kyrkor (Aldridge 2007, 165-169).
Människans förhållande till gud liknas med det mellan far och son i det Gamla och Nya testamentet. Sky fortsätter och menar att det är ett patriarkaliskt system som speglas där kommunikationen sker mellan en manlig gud och en man. Även inom islam framställs gud vara en man och han vänder sig främst till män med sina föreskrifter och lagar. Sammanfattningsvis menar Sky att både bibeln och koranen har en interaktion mellan människa och gud som är orienterad kring män. Undantagsvis kan kvinnor framställas som deltagare i historien. (Sky, 2009. 56, 136)
11
Aldridge frågar varför kvinnor väljer att delta i religiösa samhällen trots att de flesta religiösa samhällen är patriarkala. En studie från Walter och Davie visar att kvinnor dessutom är mer förekommande inom religionen och är också mer religiösa än vad män är. Analysen visar att kvinnor är mer religiöst aktiva än män, både kyrkligt och privat – samt vad det gäller bön eller tro. Skillnaden mellan kvinnor och män är störst gällande privat hängivenhet. Vilket antyder att män drar sig ur deltagande, när det finns mindre socialt tryck för att anpassa sig. Det antyder också, omvänt, att kvinnors engagemang är av egen vilja (Aldridge 2007, 165-169).
I denna studie har jag analyserat de valda digitala läromedlen i ljuset av detta teoretiska ramverk. Teorierna används särskilt för att analysera hur kvinnor och religion framställs i digitala läromedel Och hur skillnader och likheter mellan män och kvinnor uttrycks i läromedlen.
12
3. Metod och material
Detta är en produktorienterad kvalitativ studie. Uppsatsen ser till innehållet i boken och gör det till föremål för en analys om framställningen av kvinnor och religion i digitala läromedel i relation till styrdokumentens krav. Englund, 2006, 5). För att uppnå syftet med uppsatsen utfördes en jämförande studie där två digitala läromedel granskades. Jag valde att analysera två digitala läromedel i religionskunskap, Digilär och Utbildningsradion som är utformade för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Men bara religionskunskap för gymnasiet och högstadiet granskades. I dessa läromedel undersökte jag hur kvinnor framställs och hur läromedlen belyser kvinnlig religiositet. Analysen fokuserades på framställningen av kvinnor, vilka värderingar och föreställningar som förekom och hur dessa bidrar till att skapa och representera kvinnlig religiositet. Slutligen undersöktes det i vilken mån kvinnornas religiositet är integrerad i den övriga delen av religionskunskapen.
Digitala läromedel bygger även på visuella element i kombination med texten i förmedlingen av kunskapsinnehållet. Det blir därför viktigt att utvärdera bilderna i kombination med den skrivna texten (Åkerfeldt & Selander 2016). I denna uppsats har bilderna analyserats utifrån den läromedelskontext som de befinner sig i och hur de fungerar när det gäller framställningen av kön i relation till religion. De blir viktigt att titta på i vilka sammanhang kvinnorna förekommer i bilderna, vilka budskap bilderna innehåller och hur kvinnorna presenteras i förhållande till männen. Jag har därför analyserat bilder som innehåller människor i de valda kapitlen, vilka människor som representeras i bilderna och i vilka sammanhang. Till exempel hur fördelningen ser ut och vilka religiösa människor som gestaltas i vardagliga situationer och vad detta kan säga till mottagaren.
3.1 Presentation och motivering av läromedel
I detta arbete var valet av läromedel ett försök att inkludera så populära och spridda digitala läromedel som möjligt. Då ingen offentlig information tycks föreligga om exakta försäljningssiffror eller användarantal för olika digitala läromedel så har valen av läromedel grundats på andra uppgifter. Jag valde att undersöka populära och spridda läromedel som används på flera skolor runt om i Sverige. jag har utgått från två digitala läromedel som har olika grundare; statlig utbildningsradio, och ett bokförlag.
13
Digilär är en digital plattform kopplat till ett så kallat edtechförlag (’Education technology’, utbildningsteknologi) som ger ut digitala läromedel för mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Det är en del av bokförlaget Natur & kultur som ger ut läroböcker, akademisk litteratur och allmänlitteratur. På Natur & kultur hemsida står det att deras läromedel är granskade och kvalitetssäkrade samt framtagna utifrån centralt innehåll, kursplaner och kunskapskrav. Enligt deras hemsida har de över 100 000 användare på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. För att få tillgång till alla läromedel måste en användare (skola, lärare eller privatperson) betala för att få prenumerera på tjänsten (Natur & Kultur, 2020). Jag har valt att undersöka Digilärs moment om världsreligionerna i religionskunskap årskurs 7-9?. Varje kapitel är indelat i olika avsnitt. Avsnitten handlar om historia, inriktningar, lära, heliga skrifter och livsstil. Inget av avsnitten har en särskilt del som handlar om kvinnor. Jag har även granskat ett kapitel ur momentet religion och samhälle som heter Är Gud en kvinna? Jag valde att undersöka Är gud en kvinna? Då det enskilda kapitlet diskuterade kvinnorollen i religion och feministisk tolkning av religion. De andra kapitlen i momentet belyste ämnen som denna uppsats inte ämnar att undersöka.
På UR:s hemsida framgår det att UR play är en fri playtjänst från Utbildningsradion som innehåller dokumentärer, fakta och utbildningsprogram. UR är en del av public service och producerar material i allmänhetens tjänst. De sänder program i SVT, Sveriges radios kanaler och i Kunskapskanalen. Allt utbud publiceras på deras digitala plattformar och finns kvar i ca fem år som är tillgängliga, gratis och öppna för alla. UR play har 27 program och fyra serier i religionskunskap (Utbildningsradion, 2020). Jag har valt att undersöka de serier som hade flest avsnitt och som belyser ”Religion och samhälle” (Skolverket, s25). Himmel och jord, Den kvinnliga imamen och Tänk till är de serier som undersöks. Himmel och jord är en serie där en programledare reser runt i världen och intervjuar olika religiösa personer om deras tro och erfarenheter kring olika ämnen. Den kvinnliga imamen innehåller utvalda klipp ur dokumentären med samma namn. Serien belyser kvinnors religiositet och feminism. Tänk till är en serie med svenska ungdomar som diskuterar olika ämnen kring religion och samhälle.
Varje avsnitt innehåller ett särskilt ämne med olika inbjudna gäster.
14
4. Resultat 4.1 Kvinnorollen
4.1.1 Utbildningsradion
Ur har program för gymnasiet och högstadiet med tillhörande arbetsblad och lärarhandledning.
Ämnena som tagits upp har varit kärlek, utanförskap, lycka och tro. Himmel och jord är en serie på fyra avsnitt som belyser olika frågor och ämnen kring religionskunskap genom att träffa och intervjua personer med olika bakgrund, läggning och religiositet. De kvinnor och män som programledaren träffar berättar om sina egna åsikter och erfarenheter. Ämnena som tas upp är universella och gäller både män och kvinnor, till exempel handlar ett av avsnitten om kärlek. I det avsnittet märks dock skillnader mellan kvinnornas och männens roller. I Calcutta bor en kvinna och man som varit gifta i fem år efter att deras familjer arrangerat deras äktenskap. De berättar att det inte var kärlek vid första ögonkastet men de säger att lever lyckliga idag. Mannen berättar att han tyckte att hans blivande fru såg ut som en filmstjärna. Mannen säger även att frun lagade mat som var för saltad i början av deras förhållande. Hon berättar att det var första gången hon lagade mat hemma hos honom och att det var då som hon kände att blev en del av familjen. Kvinnan säger även att hon grät för att lämna sin ursprungsfamilj och sina minnen bakom sig.
I programmet får man även träffa en muslimsk 25-årig kvinna som bor i Libanon. Hon och hennes mamma har skilda åsikter på hur en kvinna ska leva sitt liv. Hennes föräldrar vill att dottern väntar på den rätte och inte har sex före äktenskapet men Mira festar och träffar killar trots hennes mammas regler. Programledaren intervjuar dem enskilt och de visar väldigt skilda perspektiv om hur man ska leva sitt liv som kvinna. Mamman vill inte att dottern träffar killar på grund av att det inte är tillåtet enligt koranen. Mamman anser att en muslimsk kvinna blir lycklig när hon har gift sig med en muslimsk man. I programmet intervjuas även en äldre judisk kvinna som arbetar som äktenskapsförmedlare. Även hon är positivt inställd till arrangerade äktenskap och menar att det är den enda vägen till livslång förälskelse. Genomgående under programmet får man se både kvinnligt och manligt perspektiv. De som intervjuas är mestadels kvinnor i olika åldrar och situationer. Genom programmet visas tydligt idealet att en kvinna ska vara gift och vara oskuld innan hon träffar sin framtida make (Utbildningsradion 2012, Himmel och jord).
15
I serien intervjuas munkar, manliga präster, nunnor och en hinduisk kvinna som leder en egen församling. Hon kallas för "Den heliga modern” och sägs besitta gudomliga krafter. Av alla som intervjuas i serien så är hon den enda kvinnan som leder en egen församling. Hon kallas inte för präst, munk eller nunna utan för ”den heliga modern”? Hon sägs vara dotter till den hinduistiska dödsgudinnan Kali (Utbildningsradion 2012, Himmel och jord). Ur har även en annan serie som handlar om Sherin Khankans arbete med att bygga en moské i Köpenhamn.
Projektet är kontroversiellt eftersom moskén har kvinnliga imamer och genomför vigslar mellan muslimska kvinnor och icke-muslimska män. Tillsammans med andra muslimer kämpar hon för islamsk feminism. Hon möter både män och kvinnor som kritiserar henens arbete. Hennes två viktigaste medarbetare är två män som själva är muslimer och har studerat islam (Utbildningsradion 2019, Den kvinnliga imamen).
4.1.2 Digilär
Digilär förklarar väldigt generellt och övergripande om de olika religionerna och skillnader inom religionerna. Kvinnor kommer oftast på tal först när det handlar om högtider, äktenskap, övergångsriter eller religiösa regler. I avsnittet som tar upp hinduiska skrifter och högtider visas en bild på en mamma med sin dotter som firar Diwali tillsammans. De belyser att Diwali firas till gudinnan Lakshmis ära. I avsnittet om judiska högtider presenteras en bild på en kvinna som hållet i ett sabbatljus. I avsnittet beskrivs den judiska kalendern och viktiga judiska högtider.
Den största högtiden enligt många judar sker varje vecka, nämligen sabbaten. Digilär tar även upp några andra av de viktigaste högtiderna som rosh hashanah, pesach och jom kippur. I kapitlet om islam innehåller några av bilderna kvinnor eller flickor. Det finns bild av en kvinna som håller i ett barn, en kvinna som håller i en förpackning som det står halal på och en kvinna som ber med hennatatueringar (Digilär 2019, Världsreligionerna).
I kapitlet om kristendomen betonas kärlek, treenigheten och monoteism. I avsnittet om Guds kärlek är det en flicka på bilden som sträcker ut sina armar mot solen. Digilär förklarar att Jesus beskrev gud som en kärleksfull pappa och att gud kallas för fader i bibeln och kyrkan. I avsnittet om den kristna församlingen visas en bild på tre unga kvinnor och två unga män som håller armarna om varandra. Avsnittet tar inte upp skillnader inom församlingen. Digilär går in på kristet liv och hur olika personer kan relatera till olika moraliska frågor som till exempel abort och sexualitet (Digilär 2019, Världsreligionerna).
16
I avsnittet om Vem är jude? visas en bild på judiska män som dansar tillsammans. Digilär menar att man traditionellt räknas som jude om man är född av en judisk mor. Men i dagens moderna samhälle är det allt mer vanligt att även de som har en judisk far också räknas till judar. Då räcker det alltså med att en av föräldrarna är jude – och det kvittar om det är mamman eller pappan. Digilär förklarar hur det är att leva som jude och vara jude. Det visas en bild på en ung man som lär sig att klä sig inför bön, i enlighet med de judiska föreskrifterna. Digilär menar att en jude uppmanas att leva efter 613 bud som ska följas. I avsnittet Människan förklarar Digilär synen på människor enligt judendomen. De anser att alla människor är lika värda eftersom de efterliknar samma Gud. I avsnittet Den religiösa människan beskrivs omskärelse som ett tecken på förbundet med Gud. Omskärelsen sker åtta dagar efter födseln och då får den judiska pojken ett hebreiskt namn. Avsnittet belyser ingenting om flickor, hur de får namn eller när det sker (Digilär 2019, Världsreligionerna).
Digilär diskuterar också övergången från barndomen till vuxenlivet inom kapitlet om hinduismen. Digilär förklarar att hinduistiska pojkar ser upanayana som den rit som avgör när de går över från att vara barn till att bli vuxna. Riten genomförs vanligtvis någon gång då barnet är mellan 8 och 12 år gammal. Flickor genomgår inte alltid en liknande rit. I deras fall värderas deras ansvar över familjens hushåll så pass mycket att giftermål ersätter den riten. Men det förekommer ibland riter som påminner om upanayana även för flickor. Istället för den heliga tråden, så synliggörs deras inträde i vuxenlivet av att de då börjar bära kvinnokläder för vuxna (Digilär 2019, Världsreligionerna).
I kapitlet om hinduism finns ett videoklipp om hinduism och kön. Videoklippet poängterar att det finns många olika synsätt på genus inom hinduism. Det finns bland annat olika Dharma beroende på kön och kast. Digilär förklarar att både man och kvinnor kan vara en del av brahminkasten men att kvinnor inte får ansvara över vedaläsningen (sruti). Kvinnor får dock studera smrti (den heliga traditionen). Hinduiska kvinnors övergångsrit kopplas till äktenskapet.
Digilär menar att det inte är jämställt mellan könen. Videoklippet tar upp shaktismen, där kvinnan ses som extra kraftfull och företagsam ”Varje kvinna dyrkas som en uppenbarelseform av världsmodern” (Digilär 2020, Världsreligionerna). Inom shaktismen ses den kvinnliga kraften stå över den manliga kraften. Digilär förklarar att det finns ett tredje kön. ”I upanishaderna står det att människan är både man och kvinna men att det också finns ett tredje kön som kallas Hijras”. De har en egen kast samt egen guru. Hijras följer särskilt gudinnan Bahucaras. Ibland kan Hijras sjunga eller dansa på bröllop eller födslar för att gynna
17
fruktsamhet. Digilär poängterar också att det förekommer att Hijras diskrimineras (Digilär 2019, Världsreligionerna).
I avsnitten om buddhism diskuteras bland annat den buddhistiska församlingen. Digilär menar att den buddhistiska församlingen består av munkar, nunnor och lekmän. Munkar och nunnor är andliga specialister som helt ägnar sin tid åt det andliga. De bor i kloster där de söker vägen till befrielse. Samtidigt är de beroende av lekmännen, och lekmännen av dem (Digilär 2019, Världsreligionerna).
I det andra momentet som heter Religion och samhälle finns ett kapitel som heter Är gud en kvinna?. Kapitlet diskuterar om gud är kvinnlig eller manlig, om religion är jämställt och kvinnliga gudinnor. Digilär menar att kristendomen benämner gud som ”fader” och ”han” i bibeln eller i trosbekännelser och att gud ofta gestaltas som en man i kristen konst. Men Digilär antyder att trots att han beskrivs som en man behöver inte betyda att han är det, ”Idag är det mer vanligt att man anser att gud varken är kvinna eller man och att det därför ska vara jämställt mellan könen” (Digilär 2019, Religion och samhälle). Digilär tar upp olika syner på att Jesus var en man. Dels de som anser att det inte är en slump, dels de som anser att det inte innebär att männen är det överlägsna könet. Digilär belyser att det finns olika sätt att tolka och lyfta fram bibeltexter. De tar bland annat upp ett exempel på Påve Johannes Paulus den II som i ett av hans apostoliska brev lyft fram en mängd kvinnliga egenskaper som gud har och att bibeln beskriver gud som en moder till sina barn (Digilär 2019, Religion och samhälle).
4.2 Religiositeten
4.2.1 Utbildningsradion
I avsnittet som handlar om kärlek får man se hur mamma och dotter har olika åsikter om hur en muslimsk kvinna ska leva sitt liv. Dottern umgås med män och dricker alkohol i hemlighet för att undanhålla sin mamma sitt levnadsätt. Mamman menar att en kvinna inte ska umgås med män eller dricka alkohol innan hon har gift sig. Dottern menar att det är lönlöst att få sin mamma att förändra sin syn på hur en kvinna ska leva. Dottern menar att det finns andra tolkningar av Koranen och att hon har rätt att bestämma sitt eget liv. I programmet får man även träffa två katolska nunnor som uttrycker sin kärlek till Jesus. De beskriver sin tro och kärlek till Jesus likt ett äktenskap mellan man och hustru. I avsnittet som handlar om jakten på lycka
18
träffar programledaren två buddhistiska munkar och en kristen präst. En av de buddhistiska munkarna försöker lära sig mer om sin tro och får råd av den andra munken hur han ska meditera. De buddhistiska munkarna menar att den rätta vägen till lycka är att göra sig fri från begär. Den kristna prästen predikar ute på New Yorks gator och berättar om hur hans gud är den enda rätta guden och att han vill hjälpa andra till Gud. I avsnittet intervjuas även en katolsk gospelsångare. Hon anser att lycka är att leva i stunden och att njuta av sådant som gör henne glad. Tittarna får se hur hon går och på café samt kollar på skor i en shoppinggalleria.
Programledaren intervjuar också en kvinna som är debattör och opinionsbildare mot abort i Washington. Hon belyser betydelsen av att följa kristna budord och regler (Utbildningsradion, 2012, Himmel och jord).
I avsnittet som heter Varför finns religion? inleds avsnittet med att religionshistorikern Karen Armstrong liknar religion vid att lära sig en dans. Hon liknar det med en balettdansös träningsrutiner. En dansare måste öva varje dag för att nå färdighet och kunskap. När hon gör det blir balettdansösen graciös på ett sätt som ingen annan kan mäta sig med. Forskaren anser att religion på liknande sätt, har vissa beteenden och riter som ger hjärta och hjärna nya förmågor (Utbildningsradion, 2012, Himmel och jord).
I avsnittet Utanför möter programledaren organisationen Sisters in Islam som jobbar mot kvinnoförtryck i Malaysia (Utbildningsradion 2012, Himmel och jord). Han intervjuar en kvinna som har uteslutits från sin muslimska grupp på grund av sina åsikter. Hon berättar att hennes syn på Mohammed och Allah har förändrats. Efter detta så besöker programledaren en manlig imam som säger att man ändå ska följa islam även om man inte tillhör den (Utbildningsradion 2012, Himmel och jord).
4.2.2 Digilär
Det enda kapitlet som diskuterar prästerskap för kvinnor är kapitlet om kristendom, ingen av de andra kapitlen tar upp det. I kapitlet om judendom i avsnitt ”Templet och synagogan” visas en på en synagoga med bara män eller pojkar. Digilär förklarar att judarna hade ett tempel i Jerusalem där bland annat stentavlorna med de tio budorden sägs ha förvarats. Men templet revs år 70 av romarna och efter det har inget nytt tempel återinvigts. ”Nu samlas judarna i synagogor, religiös samlingsplats. Minst tio män måste vara med för att det ska vara en gudstjänst” (Digilär 2019, Världsreligionerna).
19
Jungfru Maria är en av de få religiösa kvinnorna som presenteras i kapitlet om kristendom. I texten beskriver de hur Maria på ett övernaturligt sätt blivit havande genom den helige Ande.
Barnet som föddes var därför både människa och Gud. I kapitlet förklarar Digilär att kloster med nunnor eller munkar har vanligt förekommande inom katolsk och ortodox kristendom sedan medeltiden. I detta avsnitt visas en bild på en katolsk nunna (Digilär 2019, Världsreligionerna).
I kapitlet om kristendom finns ett stycke som tar upp olika bibelsyn, liberal och konservativ.
De menar att skilda bibelsyner leder ibland till debatt mellan kristna. ”För inte så länge sedan fördes en debatt mellan kristna i Sverige om jungfrufödseln. För kristna med en konservativ bibelsyn var det viktigt att slå vakt om att Jesus verkligen var född av en jungfru. De med en liberal bibelsyn ansåg inte att det var något centralt för den kristna tron och menade att det nog var något som bibelns författare hade lagt till i efterhand” (Digilär 2019, Världsreligionerna).
Avsnittet om judendom presenterar en bild på en ung judisk kvinna som ber, i stycket om judisk lära. Digilär förklarar att Gud är En och att judar ska hålla sig till sin Gud och älska honom innerligt, så som det också beskrivs i Shema-texten. Gud har utvalt judarna till sitt eget folk.
Det utvalda folket, talar om guds löfte till Abraham, att återupprätta Israel (Digilär 2019, Världsreligionerna).
Inom hinduismen finns gudinnor, Digilär tar upp några av dem. De diskuterar Parvati som uppfattas som en modergudinna. Parvati kan även uppträda i andra former som exempelvis den blodtörstiga gudinnan Kali, som föredrar djuroffer” (Digilär 2019, Världsreligionerna). Digilär förklarar också att en guru är en hinduistisk andlig vägledare. Det är oftast en manlig guru som undervisar sina lärjungar om hur de rätt ska förstå innebörden av de heliga skrifterna. Även här får man inte veta något mer om det finns kvinnliga gurus eller varför det oftast är män (Digilär 2019, Världsreligionerna).
I kapitlet om Religion och samhälle finns ett avsnitt som handlar om gudinnor. ”Många av hinduismens gudinnor förknippas med hemmet, den plats som kvinnor genom historien ofta har haft ansvaret över. Parvati, Lakshmi och Sarasvati är betydelsefulla som ansvarstagande hustrur till manliga gudar. Samtidigt så tillbeds dessa gudinnor för sina egna förmågor – att de har kunskap, rikedom och andlig styrka” (Digilär 2019, Världsreligionerna). Digilär menar att
20
det även finns gudinnor som trotsar den traditionella kvinnorollen. De tar upp gudinnan Durgas vars huvuduppgift att övervinna de demoner som hotar världsordningen, som ett exempel. Ett annat exempel är Kali som är en vild och blodtörstig gudinna. Hennes uppgift är att förstöra, för att något nytt sedan ska kunna skapas. Digilär tar även upp exempel från buddhismen.
”Bodhisattvan Guanyin är en av de mest omtyckta gudinnorna. Hon är barmhärtighetens Bodhisattva och vill med sina tusen armar hjälpa människor till befrielse” (Digilär 2019, Religion och samhälle). Gudinnan finns dock i både kvinnlig och manlig form.
I samma kapitel finns ett avsnitt om jämställdhet. Digilär tar upp skillnader mellan nunnor och munkar som visar på att det inte är jämställt. ”Inom buddhismen kan kvinnor välja ett liv i klostergemenskap helt tillägnat religionen, precis som männen. De buddhistiska nunnorna behöver trots det visa aktning för munkarna, som anses ha högre rang än nunnorna” (Digilär 2019, Religion och samhälle). De menar att detta förekommer på liknande i många kristna kloster, där munkar har haft högre rang än nunnor.
Digilär tar upp några kvinnliga religiösa förebilder. Bland annat Heliga Birgitta som hade politisk och religiös makt. De poängterar också att Sverige hade sin första kvinnliga präst först år 1982. Avsnittet tar även upp exempel från islam: ”I islam är Muhammeds första hustru Khadidja en kvinnlig förebild. Hon var 15 år äldre än Muhammed och änka. Det var hon – och inte Muhammed – som friade, vilket visar på hennes självständighet” (Digilär 2019, Religion och samhälle). Digilär menar att kvinnliga religiösa förebilder är viktiga för många kvinnor som är religiösa över världen.
I kapitlet finns ett enskilt stycke som bara diskuterar kvinnorollen i islam och i kristendomen.
I dessa stycken tar de upp texter från bibeln och koranen som har används för att stärka kvinnors rättigheter inom religionerna. ”Islam ledde till att kvinnors ställning förbättrades jämfört med hur kvinnorna hade haft det tidigare i den arabiska stamkulturen” (Digilär 2019, Religion och samhälle). Till exempel att kvinnor får ärva och att kvinnor garanterades ett visst underhåll vid skilsmässa.
I slutet av hela kapitlet visar Digilär på tidigare forskning om kvinnors ställning och religiositet.
”Religionsvetare som har forskat om kvinnor har upptäckt att kvinnors ställning har förändrats över tid. I de flesta religioner har kvinnor från början haft en ganska hög ställning, men när religionen sedan har växt har deras ställning sjunkit” (Digilär 2019, Religion och samhälle).
21
Digilär lägger särskilt fokus på kvinnorörelsen i kristendomen. ”Under de senaste 150 åren har kristendomen påverkats av kvinnorörelser som har ifrågasatt traditionella kvinnoroller och kvinnors ställning i samhället. För många kristna är jämställdhet något självklart och eftersträvansvärt. Kvinnliga präster och biskopar blir allt fler, men ännu har ingen kvinna utsetts till påve eller patriark” (Digilär 2019, Religion och samhälle).
4.3 Skillnader och likheter mellan kvinnor och män
4.3.1 Utbildningsradion
I alla avsnitt intervjuas både män och kvinnor. I avsnittet om kärlek verkar männen mer tillfredsställda än upprörda med att familjen väljer hans framtida partner. Dock så möter vi även två homosexuella män i Libanon som måste leva i hemlighet och rädsla över att bli avslöjade för att de inte följer normen. Som tidigare nämnt visades konflikten mellan en dotter och hennes mammas olika syn på hur en kvinna ska leva sitt liv. Samtidigt som dottern berättar om den negativa synen på en kvinna som festar och har relationer med män så sägs det ingenting om hur synen är kring mäns liv innan äktenskap. De religiösa personerna med auktoritet som visats i programmen har oftast varit män och den enda kvinnan som haft någon typ av auktoritet var inom hinduismen. När en indisk man träffar ”den heliga modern” lägger han sig ned vid hennes fötter och ber (Utbildningsradion 2012, Himmel och jord).
4.3.2 Digilär
Digilär tar upp vissa skillnader mellan hur kvinnor och män ska leva inom religionen. I kapitlet om kristendomen i avsnittet om kärlek tar Digilär upp skillnader och likheter mellan män och kvinnor vad gäller klädsel. Digilär förklarar att det var vanligare att kristna kvinnor täckte sitt hår i äldre tider och ovanligt att män hade långt hår. Det hängde ihop med att lärjungen Paulus i ett av sina brev skriver att kvinnor bör täcka sitt hår och män inte bör ha långt hår. Digilär menar att de flesta kristna anser att det är regler som gällde den tidens traditioner, och att det inte är något som bör följas idag (Digilär 2019, Världsreligioner).
I kapitlet om judendom beskrivs det hur en gudstjänst vanligtvis går till. Judiska män kan använda bönekapslar och bönemantlar under vissa delar av gudstjänsten. De berättar även att män brukar bära kippa när de vistas i en synagoga eller ber och att kvinnor brukar täcka sitt hår.
Det kan vara med en sjal, hatt eller t.o.m. en peruk. ”Predikan hålls oftast av en rabbin.
22
Rabbinen är en person som är utbildad inom judisk religion” (Digilär 2019, världsreligionerna).
Läsaren får dock inte veta om det är en kvinna eller man, eller om det finns några särskilda krav. I avsnittet om kläder och mat visas en bild på en ung ortodox man och en gift kvinna.
Mannen bär hatt och har låtit polisonger och skägg växa. Digilär förklarar även att en del judiska gifta kvinnor täcker delar eller helt sitt hår och att andra väljer att inte täcka sitt hår alls. De nämner att det finns antisemitism i Sverige och att vissa män drabbas av trakasserier för att de bär kippa. Digilär förklarar att bar mitzva är en övergångsrit från barndomen till vuxenlivet.
”Inom judendomen anses flickor vara vuxna att själva ta ansvar för sina handlingar när de blir 12 år. För pojkar gäller samma sak vid 13 års ålder. Detta ansvar bekräftas genom att barnen blir en bar mitzvah (för pojkar) eller bat mitzvah (för flickor) vid dessa åldrar” (Digilär 2020, världsreligioner).
I kapitlet om islam, avsnittet om livsstil, visas en bild på en muslimsk kvinna. Avsnittet tar upp sharia lagarna och nämner klädregler, etikett. I avsnittet om Mat och dryck presenteras ännu en bild på en kvinna som håller i mat. Digilär tar upp att muslimska kvinnans kläder har blivit mest omtalat, eftersom många muslimer täcker sitt hår med en slöja. En del muslimer täcker även ansiktet med en niqab.”Någon gemensam syn på slöjan finns inte inom islam. Alla muslimer uppfattar inte koranens uppmaning om att klä sig anständigt, som ett krav på att i alla tider och i alla kulturer bära slöja. Slöjan behöver inte bäras i hemmet eller bland nära släktingar, andra kvinnor och barn. Däremot så täcker sig även kvinnor som vanligtvis inte bär slöja när de går till bön i moskén”. I avsnittet får läsaren även några exempel på riktlinjer som finns för muslimska män (Digilär 2019, Världsreligioner).
I hinduismen får läsaren veta om skillnader mellan hur flickor och pojkar ska klippa sitt hår och måla sin ansiktsmålning. ”Håret brukar klippas tidigt på pojkar, eftersom håret tros innehålla dålig karma från tidigare liv. Flickor brukar klippas vid 11 månaders ålder, och traditionella hinduer klipper sedan inte håret igen. Men ibland ingår hårklippning som en del av en religiös rit”. Att klippa sig är då detsamma som att offra sin skönhet åt gudarna. Kroppsmålning förekommer också i avsnittet. En bild på en hinduisk kvinna sätter en prick i pannan i samband med en religiös ritual. Pricken i pannan kallas ofta för bindi. ”Kvinnor brukar också ha en målad prick i pannan. Tidigare visade den att kvinnan var gift, men symboliserar idag främst att någon är hindu” (Digilär 2019, Världsreligioner).
23
4.4 Läromedlens innehåll till styrdokumentens uttalade mål om religion, sexualitet och relationer
4.4.1 Utbildningsradion
Enligt lärarhandledningen tar serien Himmel och jord samman religion och etik i enlighet med Lgy11. Serien ska visa hur tro, religion och livsåskådning styr hur människor lever och reflekterar över sina liv samt vilka konsekvenser deras tro får för deras livsval. Tittaren möter troende människor i deras vardag och får höra hur de tänker kring sina liv. Serien ska också skildra hur religion och politik hänger ihop på olika sätt; hur religiösa ledares, makthavares och vanliga människors olika tolkningar av världsreligionerna tar sig uttryck i olika delar av världen. Eleverna som tittar ska få förståelse för hur religion ligger till grund för många människors moraluppfattning samt för religionens roll i både tider av fred och konflikt Enligt lärarhandledningen är syftet med Den kvinnliga imamen att sätta fokus på det moderna islam i en nordisk kontext. Varje arbetsområde innehåller klipp som är kortare sekvenser från dokumentären som belyser olika diskussionsämnen. Arbetsområdena är; kvinnliga imamer, interreligiösa vigslar, slöjan och bönen (Utbildningsradion 2019). Avsnittet belyser religion och samhälle, värdegrund, genus och jämställdhet.
Utbildningsradion har även en talkshow som heter Tänk till. Det är en serie där ungdomar träffas och diskuterar fördomar, normer och erfarenheter kring olika ämnen. Bland annat diskuteras sexualitet och religion och om man måste välja mellan sin religion och sin sexualitet. Det är alltid lika många tjejer som killar (två tjejer, två killar). I ett annat avsnitt diskuteras deras syner på antisemitism. Fem judiska ungdomar delar med sig av sina erfarenheter av skämt om förintelsen, dumma kommentarer och hatbrott. Detta skulle kunna kopplas till Lgy11 som menar att utbildningen ska ge eleverna möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva. I ämnets syfte står det att undervisningen också ska ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Serien Tänk till berör detta och kan fungera som en ingång till diskussioner i det egna klassrummet.
4.4.2 Digilär
24
I slutet av varje kapitel av de olika världsreligionerna ställs några frågor som eleverna ska svara på:
- Vilket budskap lär religionen ut?
- Hur har religionen utvecklats
- Vilka riktningar finns inom religionen?
- Vilka heliga skrifter finns inom religionen?
(Digilär 2019, Världsreligioner)
Även i kapitlet Har gud ett kön? ur religion och samhälle, finns diskussionsfrågor som eleverna ska arbeta med efter att ha läst kapitlet, frågorna är följande:
- Vilket kön har gud?
- Hur jämställda har kvinnor och män varit i religion?
- Vilka stora Kvinnliga förebilder finns i några religioner?
(Digilär 2019, Religion och samhälle)
Digilär skriver på sin hemsida att de ska vara ett komplett läromedel. De menar att läromedlen innehåller ”…stort innehåll med grundtexter i två nivåer, arbetsuppgifter av olika karaktär, brevidläsning och fördjupning, bildspel, kartor, ordförklaringar och länkar” (Digilär 2020, lärarhandledning). Ett av Digilärs mål med deras läromedel är att ”göra läromedel som inte enbart ger dem faktakunskaper utan verkligen får dem att tänka efter och reflektera”(Digilär 2020, lärarhandledning). De utgår från kursplanernas centrala innehåll i varje kapitel. Till varje kapitel finns även korta instuderingsfrågor och möjlighet till fördjupning. Frågorna kopplas till kapitlet och ska få eleverna att fundera kring ämnet (Digilär 2020, lärarhandledning).
25
5. Diskussion
5.1 Framställningen av kvinnor och religion i digitala läromedel
I de valda läromedlen framställs kvinnor ofta som mödrar, fruar, döttrar eller nunnor. En nackdel är att det kvinnliga perspektivet skildras på ett stereotypt vis. När kvinnor intervjuas sker en koppling till sådant som deras roll som fruar eller till sådant som kan uppfattas som normativt kvinnligt till exempel shopping eller kärlek. Digilär tar upp skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns hår och huvudbonader i hinduismen, islam och judendom. I islam diskuteras det om kvinnor ska bära slöja, i hinduismen diskuteras det när kvinnor ska klippa håret och i judendomen diskuteras det om kvinnor ska visa håret eller ha en peruk (Digilär 2019, Världsreligionerna).
Digilär presenterade olika bilder beroende på avsnitt och de flesta bilderna bestod av män som ledde en församling eller deltog i en bön. Kvinnorna som visades på bilderna var sällan ensamma och presenterades i samband med ämnen som mat, kläder, äktenskap eller familj.
Detta mönster följer den teori som Sky presenterade. När den religiösa människan framställs ges bilden att den religiösa utövaren är en man (Sky, 2009. 27, 37). Kvinnan framställs i familjerelaterade roller och uppgifter. Detta stämmer överens med Skolverkets granskning (2006) som visade att läroböcker innehåller kommentarer om kön men att de flesta exemplen dominerades av män.
I kapitlet om hinduism finns ett videoklipp om olika tolkningar av hinduism och kön. De tar upp att det finns bland annat olika Dharma beroende på kön och kast. Digilär förklarar att både man och kvinnor kan vara en del av brahminkasten men att kvinnor inte får ansvara över vedaläsningen men de får studera den heliga traditionen. Digilär tar upp Shaktismen och det tredje könet Hirjas (Digilär, världsreligionerna). Sky anser att kvinnor ofta blir utskrivna ur traditionerna och att mycket inom religionerna framställs som könsneutrala (Sky 2009, 178). I denna del av kapitlet om hinduism så gör inte Digilär det. De visar att det finns påbud och förbud även för hinduiska kvinnor och på så sätt blir de inte utskrivna ur traditionerna. Detta påvisar också på skillnader mellan könet vilket inte gör religionen som könsneutral. Tyvärr så finns inte liknande videoklipp eller stycken i de andra kapitlen om världsreligionerna.
I de båda valda läromedlen talar man om ”kristna”, ”muslimer”, ”hinduer” och ”buddhister”.
Dessa generaliseringar utgår från männens perspektiv. Kvinnornas perspektiv är något enskilt
26
som utrycks är i ett annat avsnitt, kapitel eller stycke. Därmed förstärks bilden av kvinnors religion som något separat. Digilär har ett kapitel som heter Är gud en kvinna? Kapitlet tar upp flera diskussioner om feministisk bibelsyn, jämställdhet och kvinnligt perspektiv. Men frågan är varför Digilär väljer att ha det som ett separat kapitel? Det skulle kunna vara en genomgående diskussion i alla kapitel om världsreligionerna. Återigen går det att se problemen som Sky konstaterade enligt hennes teori i de valda läromedlen. Halva historien framställs som om det gäller alla när det faktiskt bara gäller några få (Sky, 2009. 27, 37). Istället för att använda begrepp som ”kristna”, ”muslimer”, ”hinduer” och ”buddhister”. Borde de skriva och tala om
”manliga kristna”, ”manliga muslimer”, ”manliga hinduer” och ”manliga buddhister”.
Förslagsvis kan läromedel fortsätta att använda begreppen men förändra innehållet så att det tar upp hela historien, det vill säga både det kvinnliga och manliga perspektivet.
I avsnittet som handlar om kärlek får man se hur en mamma och dotter har olika åsikter på hur en muslimsk kvinna ska leva sitt liv. Dottern hemlighåller umgänge med män och drickande av alkohol. Dottern menar att det finns olika tolkningar av koranen och att hon har rätt över att bestämma över sitt eget liv. Aldridge menar att kvinnors sexualitet regelbundet presenteras som ett hot mot männen inom religionen (Aldridge 2007, 165-169). Utbildningsradion visar inte en ensidig tolkning utan två muslimska kvinnor som har olika syn om hur en muslimsk kvinna ska leva. Det är ett viktigt budskap till eleverna som läraren kan använda sig av i fortsatt religionsundervisning.
I Utbildningsradion är det är oftast männen som intervjuas när det kommer till religiösa frågor.
När kvinnor intervjuas blir det fokus på praktiska frågor. Utbildningsradion program Himmel och jord handlar ett av avsnitten om en hinduisk kvinnlig guru men programledaren intervjuar inte henne. Istället intervjuas männen som besöker henne (Digilär 2019, Världsreligionerna).
Svalastog menade att religionsforskningen har exkluderat kvinnor och lett till snedvridna analyser och teoretiska antaganden (Svalastog, 2009). . Genom att bara intervjua männen uppfattas religion som en manlig aktivitet.
Således får kvinnor inte lika mycket utrymme och är underordnade männen i religion. Därmed besvaras frågan om framställningen av kvinnor samt skillnader och likheter mellan män och kvinnor i digitala läromedel.
27
5.2 Läromedlens innehåll och styrdokumentens uttalade mål om religion, sexualitet och relationer
Utbildningsradion har mindre elevuppgifter och lärarhandledning än Digilär. Digilär är mer övergripande och säger sig vara ett komplett läromedel för religionskunskap. Utbildningsradion är mer specificerad på enskilda ämnen och säger sig inte vara ett komplett läromedel. Männen är förvisso överrepresenterade i vissa av Utbildningsradions avsnitt men många av avsnitten skildrar både män och kvinnors perspektiv. Några av avsnitten tar även upp hbtq-rättigheter och diskuterar hur det är att vara hbtq-person samtidigt som man är religiös.
Digilär menar att kristendomen benämner gud som ”fader” och ”han” i bibeln eller i trosbekännelser och att gud ofta gestaltas som en man i kristen konst. Men Digilär antyder att det inte behöver inte betyda att gud är manlig. Sky menar att menar att snedvridningen avspeglar ett patriarkaliskt system som speglas där kommunikationen sker mellan en manlig gud och en man. Både Bibeln och Koranen har en interaktion mellan människa och gud som är orienterad kring män (Sky, 2009. 56, 136). Digilär uppmärksammar orienteringen kring män och ger eleverna möjlighet att diskutera. Det skulle kunna vara en del av religionskunskap för gymnasiet där eleverna ska kunna analysera och värdera hur religion förhåller sig till kön (Lgy11).
Svensson menade att religionsvetenskap till viss del är manscentrerad och att det innebär en risk att kvinnors religiositet blir en separat del av undervisningen (Löfstedt 2011, 101-102).
Digilär skildrar det kvinnliga och det manliga perspektivet till viss del. Digilär har en separat del om kvinnor och genus till skillnad från Utbildningsradion som diskuterar det mer kontinuerligt. I Digilärs kapitel Religion och samhälle, diskuteras det om gud är kvinnlig. Det finns mycket intressanta punkter om hur kvinnor upplever religion. De tar dessutom upp feministisk kritik inom islam och kristendom. Detta skulle kunna vara inflätat i kapitlet om kristendom och islam men istället är det ett separat kapitel.
Enligt skolverkets kommentarmaterial till läroplanen ska kunskapsområdet ”Religion och samhälle” behandla frågor om relationen mellan samhälle och religion i nutid och genom historien. Sådana frågor kan vara sådant som gäller religionsfrihet, sexualitet och jämställdhet.
Skolverket anser att det är viktigt att studierna inte stannar vid konflikterna, utan att eleverna också får kunskaper om hur meningsskiljaktigheter har lösts och kan lösas (Skolverket, s25).
28
Digilär har ett kapitel som heter just Religion och samhälle där ett avsnitt heter Är Gud en kvinna? Digilär uppfyller därmed läroplanens krav och ger eleverna chans till diskussion och analys. Även Utbildningsradion har delar som skulle kunna användas till frågor om religionsfrihet, sexualitet och jämställdhet. Avsnitten Den kvinnliga imamen är mycket lämpliga för gymnasieelever att arbeta med under ett moment om sexualitet och jämställdhet i religionskunskap eller i ett moment om Islam (Utbildningsradion 2020, Religionskunskap).
I sin forskning presenterar Osbeck (2009) att läroplaner fungerar som riktlinjer för lärare och att läromedel anpassas efter dem. Att kvinnor framställs på ett särskilt sätt och inte får samma utrymme som männen skulle kunna kopplas till styrdokumenten, enligt detta synsätt. Enligt läroplanens normer och värden för grundskolan ska läraren synliggöra och diskutera könsmönster med eleverna och hur könsmönster påverkar individen (Lgr11). Det ska ingå i lärarens lektionsplanering oavsett kurs. Oavsett vad läromedlen säger så ligger en del av ansvaret på läraren. Läromedel är dock utformade utifrån styrdokumenten och om styrdokumenten ställer tydligare krav på innehållet så borde också läromedlen anpassa sig.
Osbeck menade att läromedel anpassas efter pressen på förväntningen av höga examinationsresultat. Läromedlen anpassas efter examinationsformen och riskerar att förstärka en examinationstrend med ytlig och förenklad kunskapsfokusering. Kursplanen för religionskunskap för högstadiet och centrala innehållet för religionskunskap för gymnasiet uttrycker att elever ska utveckla kunskaper om hur religioner ser på och förhåller sig till kön, sexualitet och jämställdhet (Lgr11, Lgy11). Både Digilär och Utbildningsradion tar upp detta och uppfyller därmed kraven. Men faktum är att det kvinnliga perspektivet fortfarande är underordnat och att den religiösa människan framställs som en man. Enligt Skys och Svalastogs synsätt är detta ytterst sett inte läromedlets eller styrdokumentens fel utan ett uttryck för patriarkala normer och traditioner. Således besvaras frågan om hur läromedlens innehåll förhåller sig till styrdokumentens uttalade mål om religion, sexualitet och relationer.
29
6. Slutsats
Studien har visat att kvinnor är underordnande i religionskunskap även i de valda digitala läromedlen. Digilär och Utbildningsradion tar upp viktiga diskussionspunkter kring jämställdhet, genus och kön. Men i Digilär är det en separat del av momentet och bara en liten del av religionskunskapen. I Utbildningsradion så är kvinnors perspektiv kontinuerligt men kvinnor framställs som stereotypa och får inte lika mycket plats som männen. Kvinnor får en genomgående underordnad roll i relation till männen när man talar om de olika världsreligionerna. Lärare behöver vara medvetna om detta och göra sina elever medvetna om det. Religion framställs som en manlig aktivitet och att den religiösa människan är en man.
Precis som skolverket kom fram till i sin undersökning så får kvinnor inte lika stor plats i digitala läromedel som män. Endast undantagsvis kan kvinnor framställas som deltagare i historien till exempel jungfru Maria eller gudinnor inom hinduismen, som nämns i kapitel 4.
Digilär och Utbildningsradion måste samtidigt sägas uppfylla styrdokumentens krav. Lärare har en chans till att själva välja vilka delar som ska användas och det finns delar i de båda digitala läromedlen som presenterar det kvinnliga religiösa perspektivet. Eftersom styrdokumentens krav i religionskunskap åtminstone delvis kan uppfyllas trots att kvinnors religion inte har lika stor plats som männens religion tyder på att det finns problem i läroplanens utformning.
6.1 Vidare forskning
Tidigare läromedelsforskning inom det religionsdidaktiska forskningsfältet har många gånger enbart fokuserat på just granskningen av läromedlet. En studie som jämför skillnader mellan digitala läromedel och tryckta läroböcker hade varit relevant för religionskunskapslärare.
Denna studie är ett steg i den riktningen.
Denna studie har fokuserat på kvinnornas perspektiv men vidare forskning skulle även kunna granska och undersöka det manliga perspektivet eller hela genusperspektivet. Vidare kritisk didaktisk forskning kan fokusera på hur snedvridningen mellan mäns och kvinnors religion får för konsekvenser, särskilt vad det gäller elevers identitetsskapande och kunskaper. I hur hög grad uppfattar elever i svensk skola att religion är en manligt orienterad verksamhet? Hur
30
påverkar detta deras möjligheter och livsval som individer? vidare forskning bör också problematisera i hur hög grad kursplanerna i religionskunskap bidrar till att upprätthålla eller bryta med snedvridningen mellan mäns och kvinnors religion i undervisningen.
