Examensarbete
Skiftarbetets påverkan på
allmänsjuksköterskans hälsa
En kvantitativ litteraturstudie
Författare: Maya Fawaz Författare: Erna Isakovic Examinator: Mikael Rask Termin: HT19
Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatnivå
Titel Skiftarbetets påverkan på allmänsjuksköterskans hälsa Författare Maya Fawaz och Erna Isakovic
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet
Handledare Jenny Lovebo
Examinator Mikael Rask
Adress Linnéuniversitetet
Institution för hälso- och vårdvetenskap 351 95 Växjö
Nyckelord Hälsa, Sjuksköterskor, Skiftarbete
Abstrakt
Bakgrund Skiftarbete är en nödvändighet inom sjukvården för att arbetet ska bedrivas dygnet runt. Detta medför dock konsekvenser för sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan har ett ansvar gentemot sig själv och mot patienten att upprätthålla sin hälsa för att kunna ge god vård. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur skiftarbetet påverkar sjuksköterskans fysiska, psykiska och sociala hälsa. Metod Litteraturstudien utgår utifrån en integrerad analys enligt Kristensson (2014) av 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som ligger till grund för resultatet. Resultat Fyra kategorier identifierades: Sömnstörningar; muskuloskeletala, gastrointestinala och kardiovaskulära problem; stress och ångestrelaterade besvär samt försämrad hantering av socialt liv.
Slutsats Sömnbrist på grund av skiftarbete är en gemensam faktor till de negativa hälsoeffekterna som drabbar sjuksköterskans hälsa. Den nedsatta sömnen leder till ett nedsatt immunförsvar som i sin tur är orsaken till vissa sjukdomar och stress.
Nyckelord
Hälsa, Sjuksköterskor, Skiftarbete.
Tack
Vi vill främst tacka vår handledare som har stöttat och givit konstruktiv kritik genom uppsatsskrivandet. Vi vill även tacka vår handledningsgrupp som har bidragit med sina åsikter vilket hjälpt oss att förbättra vår studie. Sist men inte minst vill vi tacka
Linnéuniversitetets bibliotekarier i Växjö för hjälp med sökstrategier vilket har varit av stor nytta.
Innehåll
1 Inledning _________________________________________________________________ 1 2 Bakgrund _________________________________________________________________ 1 2.1 Hälsa ________________________________________________________________1 2.2 Sjuksköterskans ansvar och arbetsområde __________________________________1 2.3 Skiftarbete inom vården _________________________________________________2 2.3.1 Lagar och arbetstider ________________________________________________2 2.4 Skiftarbetets effekter på människokroppen _________________________________2 2.4.1 Cirkadiska rytmen ___________________________________________________3 2.4.2 Hälsoproblem kopplat till skiftarbete _____________________________________3 3 Teoretisk referensram ________________________________________________________ 4 3.1 KASAM ______________________________________________________________4 4 Problemformulering _________________________________________________________ 4 5 Syfte _____________________________________________________________________ 5 6 Metod ____________________________________________________________________ 5 6.1 Design ________________________________________________________________5 6.2 Urval ________________________________________________________________5 6.2.1 Inklusionskriterier ___________________________________________________5 6.2.2 Exklusionskriterier ___________________________________________________5 6.3 Datainsamling _________________________________________________________6 6.3.1 Kvalitetsgranskning __________________________________________________6 6.4 Analys _______________________________________________________________7 7 Forskningsetiska aspekter_____________________________________________________ 7 8 Resultat __________________________________________________________________ 7 8.1 Sömnstörningar ________________________________________________________7 8.2 Muskuloskeletala, gastrointestinala och kardiovaskulära besvär ________________8 8.3 Stress och ångestrelaterade besvär ________________________________________8 8.4 Försämrad hantering av socialt liv ________________________________________8 9 Diskussion ________________________________________________________________ 9 9.1 Metoddiskussion _______________________________________________________9 9.1.1 Design ____________________________________________________________9 9.1.2 Datainsamling ______________________________________________________9 9.1.3 Urval _____________________________________________________________9 9.1.4 Bortfall___________________________________________________________ 10 9.1.5 Validitet och Reliabilitet _____________________________________________ 10 9.2 Resultatdiskussion_____________________________________________________ 11 9.2.1 Sömnstörningar ____________________________________________________ 11 9.2.2 Muskuloskeletala, gastrointestinala och kardiovaskulära besvär ______________ 12 9.2.3 Stress och ångestrelaterade besvär _____________________________________ 13 9.3 Förslag till fortsatt forskning _________________________________________________ 14 10 Slutsats _________________________________________________________________ 14 11 Referenser ______________________________________________________________ 15
12 Bilagor __________________________________________________________________ I Bilaga 1 Sökschema _______________________________________________________ I Bilaga 2 Granskningsmall __________________________________________________ I Bilaga 3 Artikelmatris ___________________________________________________ III
1 Inledning
Skiftarbete är vanligt förekommande inom de flesta yrken, specifikt inom sjuksköterskeyrket. Ett intresse för detta ämne väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen på lasarettet. I och med att dygnetruntvård bedrivs och krävs på lasarettet och inom sjukvården överlag är det intressant att undersöka hur allmänsjuksköterskornas hälsa påverkas av denna typ av verksamhet. Sjuksköterskan har ett ansvar på arbetet och även utanför som exempelvis relationen med vänner, familj och vardagliga sysslor. Därav är det av relevans att undersöka hur sjuksköterskans hälsa påverkas i förhållande till skiftarbete.
2 Bakgrund
I bakgrunden presenteras aktuell forskning samt fakta kring skiftarbete och dess påverkan på sjuksköterskan i förhållande till hälsans betydelse.
2.1 Hälsa
I en rapport av folkhälsomyndigheten (2016) gällande självskattning av hälsotillståndet framgår det att kvinnor upplever stress i större grad än män samt att sömnproblem är ett stort problemområde som kan kopplas till stressupplevelsen. Sjukskrivningar bland personer inom vård- och omsorgsbranschen är störst, vilket även är ett kvinnodominerande yrke (Aronsson, Toivanen, Leineweber & Nyberg, 2019, socialförsäkringsrapport, 2018).
I denna studie beskrivs begreppet hälsa som ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (World Health Organization, 2019). Dahlberg och Segesten (2010) menar att hälsa kan jämföras med en inre balans i form av en känsla och yttre balans som är kopplad till individens samspel med människor, med andra ord socialisering. Känslan av hälsa kan drabbas negativt om individen exempelvis saknar en mening med livet, det vill säga känner ingen meningsfullhet i tillvaron. Hälsa kan även förklaras som god fysik, det vill säga att den biologiska kroppen fungerar väl. Begreppet hälsa är dock mångdimensionellt och därför är det av relevans att betona att hälsa är individuellt och kan upplevas på olika vis.
Enligt Tengland (1994, refererad i Medin & Alexandersson, 2000) innebär psykisk hälsa bland annat att ha ett fungerande minne, uppfattningsförmåga av verkligheten, att vara flexibel och att förstå sig själv. Individens hälsa kan även brista om den sociala kompetensen sviktar, därav erfordras det att flexibiliteten i en social kontext upprätthålls.
Medin och Alexandersson (2000) anser att människokroppens uppbyggnad kräver att individen upprätthåller en god funktionell förmåga, det vill säga att det krävs fysisk aktivitet för att behålla en god psykisk hälsa. Detta tydliggör kopplingen mellan fysisk och psykisk hälsa och att det hänger ihop som kropp och själ. Ännu viktigare blir det med en god funktionell förmåga då risken bland sjuksköterskor är stor för att drabbas av yrkesrelaterade muskuloskeletala besvär, det vill säga sjukdomar i muskel- och skelettsystemet, på grund av deras höga arbetsbelastning (Nur Azma, Rusli, Noah, Oxley
& Queck, 2016).
2.2 Sjuksköterskans ansvar och arbetsområde
Sjuksköterskeyrket är ett yrke som är legitimerat och bygger på en kompetens som är formell vilket grundar sig i en utbildning på universitet eller högskola med en akademisk examen (Björkman, Lutzman & Ung, 2019). Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor har sjuksköterskan ett ansvar att upprätthålla sin hälsa för att kunna bibehålla förmåga att
ge vård på ett säkert sätt. Sjuksköterskan har även ett ansvar att vara medveten kring miljöns betydelse för hälsan och arbeta för att kunna upprätthålla god arbetsmiljö (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan förväntas förhålla sig till patientens livssituation samt avhjälpa de faktorer som kan vara ett hinder i tillfrisknandet eller i bristande hälsa genom att vara engagerad och använda sina sinnen och förmågor i vårdandet (Rehn, 2013).
2.3 Skiftarbete inom vården
Skiftarbetet är ett måste för att kunna bedriva ett arbete dygnet runt. För att detta ska vara möjligt krävs det regelbunden avlösning på bestämda tider (NE, u.å.) Enligt statistiska centralbyrån [SCB] (2019) är det cirka en femtedel av alla anställda i Sverige som arbetar skift eller efter ett schema där arbetstiderna är förlagda till olika tider på dygnet.
Med skiftarbete i denna litteraturstudie menas ett arbete med olika tider på dygnet. Sådant arbete är mycket vanligt inom vården (arbetsmiljöupplysningen, u.å.). De två vanligaste varianterna av skiftpass som förekommer är roterande två- eller treskift. I ett tvåskift växlas det mellan dagskift och kvällsskift medan treskift är ett nattskift som kompletterar dag- och kvällsskiftet. Det finns även skift där dygnet är fördelat i tre delar, så kallade fyr- och fem- respektive sexskift. Där skiftlag samarbetar så att rotationen mellan skiften skall kunna upprätthållas. Sedan finns det även 12-timmarsskift, vilket är vanligt hos ambulanssjuksköterskor. Det är en typ av dygnet-runt-skift där det växlas mellan dag- och nattskift och ger fler dagar ledigt än de traditionella treskiften (Kecklund, Ingre &
Åkerstedt, 2010).
Med skiftarbete behövs färre rapporter mellan vårdpersonalen under dygnet vilket reducerar en del felaktigheter som kan uppkomma vid överrapportering så som bristande information och kommunikation, samt brist i kontinuiteten (Thomson, Schneide & Duke, 2017, Parkinson, Arcamone & Mariani, 2018).
2.3.1 Lagar och arbetstider
Enligt Arbetstidslagen (SFS 1982:673) avgränsas den ordinarie arbetstiden till högst 40 timmar i veckan. Den sammanlagda arbetstiden kan dock uppgå till 48 timmar i genomsnitt under en period som omfattar högst fyra månader. Denna typ av genomsnittsberäkning får tillämpas i sjukvården bland annat. Tägström (2015) skriver att det för tillfället inte finns någon lag som reglerar frågan gällande den maximala arbetstiden under ett dygn. Bestämmelsen gällande ledighet innefattar dock en sammanhängande elvatimmarsperiod av vila under varje dygn, även kallat dygnsvila. 24- timmarsperioden kan börja gälla mellan klockslagen 00.00-24.00 eller en annan vald period om 24 timmar.
2.4 Skiftarbetets effekter på människokroppen
Då sjukvården enligt nationalencyklopedin [NE] (u.å) är ett arbete som behöver bedrivas dygnet runt, kräver professionen ett skiftarbete där Thomson, Schneide och Duke (2017) studie påvisar att arbetstiderna och tröttheten är en bidragande faktor till vårdskador och andra brister i patientsäkerheten. Sjuksköterskors arbetssituation och deras yrkeskunskaper kan komma att påverka patientsäkerheten av många olika faktorer varav några av de identifierade faktorerna är obekväma arbetstider och hög arbetsbelastning (O’Shea, 1999, Griffiths et al., 2014).
2.4.1 Cirkadiska rytmen
Människan har ett system som reglerar funktionerna i cellerna, en cirkadisk rytm, även kallat dygnsrytmen. Denna rytm är anpassad till omgivningen, bland annat efter natt och dag. En förskjutning av rytmen kan på lång sikt leda till hälsoproblem (Hedlund, 2017).
Den cirkadiska rytmen är en viktig faktor i regleringen av biologiska processer i kroppen som exempelvis växlingen mellan vakenhet och sömn (nationalencyklopedin, u.å.).
Enligt stressforskningsinstitutet (2017) är det ett faktum att kroppens cirkadiska rytm påverkas av nattarbete, dock är det inte en självklarhet att det är negativt för hälsan. Det är påvisat att sjukdomar som diabetes ökar hos skiftarbetare men det finns inte ett tydligt samband till varför det uppstår.
I förhållande till skiftarbete är sömnstörningar ett faktum, även dygnsvilan påverkas av skiftarbetet (Vitale, Varrone-Ganesh och Vus, 2015, Kervezee, Cermakian & Boivin, 2019). Att arbeta nattskift innebär alltså att den cirkadiska rytmen störs, eftersom slutet av nattskiftet sammanfaller med bottenläget på dygnsrytmen då kroppen är som mest inställd på sömn. I och med detta är upprätthållningen av vakenhet och god prestationsförmåga ett stort problem för skiftarbetare under denna period av dygnet (Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010).
2.4.2 Hälsoproblem kopplat till skiftarbete
Begreppet utmattningssyndrom har ett flertal synonymer, bland annat utbrändhet eller burnout syndrome på engelska. Den engelska versionen av begreppet myntades år 1974 av Freudenberg, som senare utvecklades till utbrändhet av Maslach år 1985 (Hassmén &
Hassmén, 2005). Detta tillstånd består av tre dimensioner; emotionell utmattning, personlighetsförändring, och nedsatt personlig prestation som kan förekomma vid arbeten som innebär kontakt med människor. Det är en form av stressreaktion som uppkommer vid för höga krav från omgivningen, mer precist den sociala interaktionen mellan den hjälpta och hjälparen. Den emotionella utmattningen uppstår då det emotionella engagemanget blir för stort i förhållande till de emotionella kraven som omgivningen ställer. Detta i sin tur leder till att meningsfulla kontakter blir svåra att bevara och individen avskärmar sig helt från andra. Personlighetsförändring innebär att individen intar en kylig likgiltig attityd mot sin omgivning för att indirekt kunna skydda sig själv mot kraven som ställs. Den nedsatta personliga prestationen kännetecknas av en låg självbild, individen upplever en känsla av otillräcklighet gentemot sin omgivning (Maslach, 1985).
Utmattningssyndrom kan med andra ord förklaras som ett tillstånd av emotionell, fysisk och psykisk utmattning som uppstår vid långvarig påverkan av emotionellt påfrestande situationer. Otillräcklig återhämtning efter stress kan vara en central faktor i utvecklingen av utmattningssyndrom, eftersom sömnen har en viktig roll för upprätthållandet av balansen mellan återhämtning och stress. Även immunförsvaret påverkas negativt av sömnbrist vilket även ökar mottagligheten för sjukdomar. Symtomen vid utmattningssyndrom utvecklas enligt ett mönster som börjar i regel med trötthet i kombination med sömnstörningar. Vilket senare kan utvecklas till muskelvärk eller andra somatiska symtom. Det tredje steget i detta mönster är att nedstämdhet utvecklas successivt med eller utan minnesstörningar. Läkarkontakt sker oftast vid en akut försämring, det vill säga sent i förloppet (Socialstyrelsen, 2003).
I en studie gjord av Parkinson, Arcamonoe och Mariani (2018) framkommer det att det är vanligt med 12-timmarspass inom vården för att ett sjukhus ska kunna bedrivas.
Kopplat till denna typ av arbetsskift framkommer det en personlighetsförändring hos sjuksköterskor som till stor del har med otillräcklig sömn att göra.
3 Teoretisk referensram
Vårdvetenskap är ett kunskapsområde och ett akademiskt ämne som belyser vårdande med fokus på att stödja och stärka hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). Därför har teorin Känsla av sammanhang (KASAM) valts till litteraturstudien då teorin är relevant för att kunna undersöka sjuksköterskors hantering av skiftarbete. Perspektivet riktar sig mot hälsa och de resurser samt faktorer som påverkar hälsan. Genom att beskriva KASAM kan även kopplingar till sjuksköterskans arbete förklaras.
3.1 KASAM
Enligt det salutogena synsättet beskriver Aaron Antonovsky hälsa på en linje som innehåller två motpoler, dessa speglar hälsa (hög livskvalitet) respektive sjukdom (låg livskvalitet). Vart på linjen individen befinner sig beror dock på personens grad av KASAM. I begreppet ingår tre delbegrepp som utgör helheten av KASAM, känsla av sammanhang. Dessa tre är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär hur pass mycket en person förstår sig på sin omgivning eller händelser som drabbar personen själv. Hanterbarheten kan beskrivas huruvida personen upplever sin förmåga att hantera olika händelser som uppstår. Meningsfullhet är det främsta begreppet av de tre, vilket speglar personens motivation och engagemang i händelser. För att uppnå högre KASAM krävs det att personen upplever mer begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet gällande sitt liv (Langius-Eklöf & Sundberg, 2019). En individ som upplever hög känsla av begriplighet ser stimuli eller händelser som kan ske i framtiden som förutsägbara, alltså går det att förstå och förklara när det väl inträffar även om det sker som överraskningar. Detta kan exempelvis skildras i sjuksköterskans begriplighet vid utsättning för extern påfrestning under arbetstid eller skiftarbete. Med en större begriplighet kan även bidragande faktorer som påverkar hälsan att förstås. En individ med hög känsla av hanterbarhet har en större kontroll vid påfrestningar av omständigheter eller stimuli, så som skiftarbetets påverkan på kroppen, alltså att individen erhåller resurser som gör att situationen kan hanteras. Sjuksköterskan kan lättare hantera krav från omgivningen när resurser för detta finns. En individ med hög känsla av meningsfullhet finner alltid en mening i olyckliga upplevelser, exempelvis att inte kunna få optimal tid med familjemedlemmar på grund av skiftarbetet, detta betyder att individen har större resurser för att kunna klara av yttre påfrestningar (Antonovsky, 2005). Detta innebär också att sjuksköterskan skall erhålla resurser för att kunna hantera påfrestningar som skapas av olyckliga situationer. Dessa kan exempelvis vara insikten om behov av återhämtning vid stressfulla situationer eller påverkan av skiftarbetets påverkan på kroppen för att kunna prestera optimalt på arbetet.
4 Problemformulering
Begreppet hälsa är mångdimensionellt, och består av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att kunna upprätthålla en god hälsa krävs det meningsfullhet och socialisering. Därav kan individens hälsa brista om den sociala kompetensen sviktar, likaså krävs mening och sammanhang i vardagen för att kunna uppnå en känsla av hälsa.
Människokroppen påverkas av störningar i dygnsrytmen vid skiftarbete då en förskjutning sker av rytmen som kan leda till hälsoproblem. Sjuksköterskor har ett ansvar enligt ICN:s etiska kod att upprätthålla sin hälsa för att kunna ge vård på säkert sätt. Detta
kan bli problematiskt eftersom sjukvården präglas av abnorma arbetstider då kontinuitet och heldygnsvård är en nödvändighet.
Problematiken beskrivs i ett antal studier som menar att utmattning och trötthet grundar sig i professionens behov av arbetstidernas förläggning under dygnet, och kan utöver risken för sjuksköterskans hälsa vara en faktor till vårdskador. Av den anledningen är det av stor relevans att undersöka hur skiftarbetet påverkar sjuksköterskans hälsa då sjuksköterskor har ett faktiskt ansvar att upprätthålla ett hälsosamt yrkesliv för att kunna ge nödvändig vård och omsorg till patienter. Genom att sammanställa ett resultat av flera studier vad gäller skiftarbetets påverkan på sjuksköterskans hälsa kan åtgärder diskuteras för att sjuksköterskan ska kunna prestera på ett optimalt sätt i förhållande till ansvaret som professionen kräver.
5 Syfte
Syftet var att undersöka hur skiftarbete påverkar allmänsjuksköterskans sociala, fysiska och psykiska hälsa.
6 Metod
6.1 Design
En strukturerad litteraturstudie av kvantitativa vetenskapligt granskade artiklar genomfördes i denna studie med ett inslag av den metodologi som ligger till grund för en systematisk litteraturstudie, då möjligheten saknades att kunna uppfylla alla de kriterier som krävs för en systematisk översikt på grund av tidsbrist (Karolinska institutet, 2019).
Metoden föredrogs av många anledningar varav ett utav dem var att besvara en speciell fråga genom att sammanställa andras forskningsresultat (Kristensson, 2014). Studien utgick från en induktiv ansats då informationen söktes genom studier som baserats på empirisk forskning. Studien syftade till att undersöka samt belysa ett samband och därav relevansen med kvantitativa artiklar eftersom forskningsfrågan styrde valet av metod. Då kvalitativa och kvantitativa studier skiljer sig åt vad gäller urvalets storlek samt forskarens förhållningssätt (Forsberg & Wengström, 2016) avgränsades studien till enbart kvantitativa artiklar till resultatet eftersom forskningsansatserna skiljer sig åt i de två olika metoderna.
6.2 Urval
Artiklarna granskades i flera steg, var av ett utav dem var genomläsning av abstrakt för att göra ett urval som stämde in på studiens problemområde. Studiens urvalsförfarande grundade sig på avsikten att undersöka både kvinnliga och manliga
allmänsjuksköterskor globalt. Forsberg och Wengström (2016) menar att urvalet står för den population som studien har för avsikt att undersöka.
6.2.1 Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna som gällde för denna studie var vetenskapliga artiklar relevanta för syftet, det vill säga peer-reviewed, skrivna på engelska samt att artiklarna fanns tillgängliga i fulltext. Artiklar som var högst åtta år gamla inkluderades, samt att dessa hade granskats utifrån etiska aspekter.
6.2.2 Exklusionskriterier
Artiklar som enbart undersökte vårdpersonal eller specialistsjuksköterskor exkluderades.
6.3 Datainsamling
Datainsamlingen började med en testsökning innan den slutgiltiga sökningen, vilket resulterade i olika sökord i de olika databaserna då varje databas krävde en egen sökstrategi. Utifrån testsökningens resultat bedömdes det att tillräckligt med material fanns tillgängligt för att kunna utföra litteraturstudien. De sökmotorer som användes för studien var Cinahl och PubMed. Dessa databaser valdes ut då de innehåller vetenskapligt granskade artiklar och tidskrifter inom området medicin, hälso- och vårdvetenskap (Forsberg & Wengström, 2016). Som rekommenderat av Forsberg och Wengström (2016) formulerades sökord utifrån det avgränsade problemområdet för att utgöra en grund för litteratursökningen på egen hand men även med hjälp av bibliotekarie.
Sökningen gjordes om efter testsökningen och då användes indexord, frisökningstext och booleska sökoperatorer. Detta för att studien skulle genomföras med ett inslag av den systematiska litteraturstudiens metodologi. För att uppnå en så effektiv och strukturerad databassökning med så relevanta artiklar som möjligt användes söktermer, det vill säga indexord, fritextsökning och booleska sökoperatorer. I Cinahl användes Subject Heading list och i PubMed användes MESH-termer för att få en mer specifik sökning med större chans att hitta relevant litteratur som besvarade syftet i studien. Utöver indexorden användes frisökningstext för att öka sökningens känslighet och generera fler artiklar, dock minskade det specificiteten och gav fler irrelevanta artiklar som inte besvarade syftet i studien, därav minimerades antalet fritextord. För att ytterligare öka sökningens sensitivitet kombinerades söktermerna med de booleska sökoperatorerna AND och OR (Kristensson, 2014). Exempel på de sökord som användes i studien var Shiftwork, Nurses och Health. För en mer detaljerad redovisning av sökorden samt kombinationen av söktermerna i de olika databaserna och de booleska sökoperatorerna, se bilaga 1 där även antalet träffar presenteras.
Den strukturerade sökningen gav efter granskning av inklusions- och exklusionskriterier fem artiklar, artiklarnas sökstrategi presenteras i sökschemat. Utöver den strukturerade sökningen gjordes även en så kallad manuell sökning genom att inkludera artiklar som är av relevans till studiens syfte och berör problemområdet från referenslistor. Resterande sju artiklar i resultatet hittades manuellt. En manuell sökning användes då databaserna inte gav träffar på all relevant litteratur som omfattade studiens problemområde (Kristensson, 2014, Forsberg & Wengström, 2016), vilket var en av anledningarna till att litteraturstudien inte benämndes för systematisk. Sammanlagt återstod tolv vetenskapliga kvantitativa artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat.
6.3.1 Kvalitetsgranskning
De 12 utvalda artiklarna som ligger till grund för resultatet som valdes ut genom en strukturerad databassökning samt manuell sökning granskades utifrån en modifierad granskningsmall omarbetad utifrån Friberg (2017), Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016). Detta för att göra en bedömning av de kvantitativa artiklarnas validitet samt för att få en god strukturerad granskning. Varje fråga i granskningsmallen omarbetades för att passa aktuell forskning och sedan bedömdes kvaliteten utifrån en skala som angetts innan granskningen påbörjades, se bilaga 2. De utvalda artiklarna bedömdes utifrån en hög, medel eller låg kvalitet där varje ja fick 1 poäng (Willman et al., 2016) utifrån ett utformat poängsystem där 9–12 poäng = Hög kvalitet, 5–8 poäng = Medel kvalitet och 1–4 = Låg kvalitet. Slutligen behölls 12 artiklar efter granskningen med kvalitéer på medel och hög, se bilaga 3. Inga artiklar exkluderas efter kvalitetsgranskningen eftersom artiklarna endast var av medel och hög kvalitet.
6.4 Analys
Efter en kvalitetsgranskning av de 12 utvalda vetenskapliga artiklarna valde författarna till litteraturstudien att sammanställa resultatet enligt Kristenssons (2014) integrerade analys. Den integrerade analysen gav en presentation av resultatet på ett överskådligt sätt.
Analysprocessen genomfördes i olika steg genom att författarna började läsa igenom artiklarna var för sig och sedan identifiera de övergripande likheterna och skillnaderna i relation till studiens syfte, det vill säga hur skiftarbete påverkar sjuksköterskans hälsa. I det andra steget identifierade författarna olika kategorier som sammanfattade resultaten i de olika artiklarna som är relaterade till varandra. Slutligen sammanställdes resultaten separat under de olika kategorierna som presenteras som underrubriker under resultatredovisningen. Författarna i litteraturstudien var eniga om de likheter och skillnader som identifierades bland de valda artiklarna och fick fram liknande kategorier.
7 Forskningsetiska aspekter
Artiklarna som låg till grund för studiens resultat valdes med hänsyn till de etiska aspekter som föreskrevs i Helsingforsdeklarationen. Deltagarna i studierna ska därför ha fått information om ett frivilligt deltagande samt rätten till att avbryta i deltagandet.
Information beträffande syftet i studien skulle även vara klarlagt för deltagarna och att svaren hanterades konfidentiellt och endast i syfte till forskningen (Kristensson, 2014).
Eftersom denna studie inte byggde på empiri utan på insamlade vetenskapliga artiklar, krävdes det ingen etisk egengranskning (Etikkommittén Sydost, 2019). Etisk övervägning togs i akt vad gäller studiens resultatartiklar avseende förvrängning, plagiat eller stöld av data samt beträffande urval och presentation av resultatet. Artiklarna som valdes ut till studien har fått etiskt tillstånd eller genomgått noga etiska överväganden. Resultatet i studien baserades på resultat från artiklar som både stödjer och inte stödjer författarnas åsikter (Forsberg & Wengström, 2016).
8 Resultat
Resultatet presenteras utifrån studiens syfte, vilket var att undersöka hur skiftarbetet påverkar allmänsjuksköterskans sociala, fysiska och psykiska hälsa. Fyra kategorier identifierades: Sömnstörningar; muskuloskeletala, gastrointestinala och kardiovaskulära problem; stress och ångestrelaterade besvär samt försämrad hantering av socialt liv.
8.1 Sömnstörningar
Sömnstörningar var ytterst förekommande bland skiftarbetande sjuksköterskor, i synnerhet nattskiftsarbetande sjuksköterskor. Riskfaktorer för att utveckla sömnstörningar var depression, fatigue och användning av sömnmedicin (Flo et al., 2012, Soares et al., 2012, Waage et al., 2014). Andra riskfaktorer för att sömnstörningar skulle utvecklas var bland annat antalet arbetade nätter samt om ledighet mellan passen fanns.
Indikationer på sömnstörningar var insomnia, fatigue och försämrad sömnkvalitet. Att arbeta nattskift innebar en negativ påverkan på dygnsrytmen, vakenheten under dagsskiftarbete och sömnkvaliteten. Förekomsten av sömnstörningar var hög och påvisade koppling till försämrad sömnkvalitet i roterande-två- och treskift (Lin et al., 2012, Kassa Haile et al., 2019, Asaoka et al., 2013, McDowall, Murphy och Andersson, 2017). Sömnstörningar var starkt påverkande på arbetsprestationen, bland annat utfördes medicinska fel hos skiftarbetande sjuksköterskor (Asoaka et al., 2013, Ferri et al., 2016).
Uppfattningen kring sömnbesvär hos skiftarbetande sjuksköterskor var individuell (Lin, Liao, Chen & Fan, 2014, Soares et al., 2012). Sömnstörningar bland skiftarbetande sjuksköterskor var associerat med ålder, nattarbete och inte med arbetsschemats upplägg,
samt att känsla av trötthet var signifikant hos både äldre och yngre sjuksköterskor (Soares et al., 2012, Flo et al., 2012). Om nattpass exkluderades helt från schemat reducerades symtomen på sömnstörningar (Waage et al., 2014, Flo et al., 2012, Ferri, 2016). Ett annat alternativ för adekvat förbättring av sömnkvaliteten var att öka ledigheten mellan passen med en dygnsvila på minst 11 timmar, specifikt efter sista nattpasset innan ledighet. En reduktion av antalet nattpass åstadkom dock inte en förbättrad sömnkvalitet (Kassa Haile, Asnakew, Waja & Bogale Kerbih, 2019, Lin et al., 2012). En reduktion av antalet timmar av ett nattskift minimerade även risken för en förskjutning av dygnsrytmen och sömnstörningar (Asaoka et al., 2013).
8.2 Muskuloskeletala, gastrointestinala och kardiovaskulära besvär
Bland roterande- och nattskiftsarbetande sjuksköterskor var gastrointestinala besvär vanligt förekommande och symtomen varierade med åldern. Hos de yngre sjuksköterskorna var försämrad aptit ett kardinalt symtom medan de äldre upplevde besvär med sura uppstötningar och halsbränna (Soares et al., 2012). Kardiovaskulära besvär var ytterst framträdande och hade också en koppling till åldern, där yngre sjuksköterskor besvärades av högt blodtryck, bröstsmärtor, svullna fötter och viktökning medan äldre drabbades av enbart högt blodtryck (Ferri et al., 2016, Soares et al., 2012).
Den fysiska hälsan var dock bättre bland ständigt nattskiftsarbetande sjuksköterskor i jämförelse med roterande skiftarbetande sjuksköterskor (Dehring, von Treuer och Redleys, 2018). Studien gjord av Khammar et al. (2017) visar att muskuloskeletala besvär var vanligt förekommande hos de skiftarbetande sjuksköterskorna.
8.3 Stress och ångestrelaterade besvär
Stress var den främsta orsaken till sambandet mellan skiftarbete och sjukdom. Den bristande kompetensen inom sjuksköterskeyrket var därmed en faktor till stress (Soares et al., 2012, Khammar et al., 2017). Stress var vanligt förekommande hos både manliga och kvinnliga skiftarbetande sjuksköterskor, dock var nivån av hög stress mer förekommande bland kvinnliga sjuksköterskor (Lin et al., 2014, Khammar et al., 2017).
Nedsatt mental hälsa i form av ångest, depression och nedsatt livskvalitet påvisades hos skiftarbetande sjuksköterskor och hade en stark koppling till minimerad återhämtning efter skiften. (Soares et al., 2012, Lin et al., 2012, Asaoka et al., 2013). Symtom på ångest varierade beroende på ålder. Äldre sjuksköterskor drabbades främst av hjärtklappningar och fysisk inaktivitet medan hos de yngre var svettningar vanligt förekommande.
Personlighetsförändringar i form av låg professionsinsikt och emotionell distans var högt bland skiftarbetande sjuksköterskor, och förmågan till anpassning av skiftarbetets effekter på psykisk hälsa var högst bland de mycket yngre och äldre sjuksköterskorna (Vidotti, Ribeiro, Quina Galdino & Trevisan Martins, 2018, Soares et al., 2012)
8.4 Försämring av socialt liv
Skiftarbetande sjuksköterskor rapporterade missnöje med otillräcklig tid spenderad med familjen, i synnerhet med sina barn och partner. Kvälls- och nattskift bidrog främst till minskad tid med barnen och svårigheter att upprätthålla ett socialt liv utanför arbetet, särskilt hos unga (Soares et al., 2012, Khammar et al., 2017). Brist på social kontakt hos de yngre skiftarbetande sjuksköterskorna kunde kopplas till ensamhet och isolering, de upplevde även otillräckligt stöd från sina män (Soares et al., 2012). Graden av trivseln med arbetet hos skiftarbetande sjuksköterskor relaterades till större kontroll över sitt schema, att av fri vilja valt att arbeta skift, förekomsten av stressrelaterade symtom och oönskade effekter av skiftarbetet. Främsta anledning var att ändringar i schemat inte
informerades i tid utan med kort varsel (Soares et al., 2012, Khammar et al., 2017, Ferri et al., 2017).
9 Diskussion
9.1 Metoddiskussion
Diskussionen syftar till att styrkor och svagheter i studien lyfts fram avseende förmågan att besvara syftet (Kristensson, 2014).
9.1.1 Design
För att undersöka och belysa ett samband mellan skiftarbete och påverkan på allmänsjuksköterskans hälsa har en strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats utförts på kvantitativa artiklar. Styrkan med utförandet är att litteraturstudier besvarar en specifik fråga genom att sammanställa tidigare forskningsresultat (Kristensson, 2014).
Studiens svaghet ligger i uteslutandet av en systematik i litteraturgenomgången som innebär att få med all relevant litteratur, vilket innebär en mindre vetenskaplig tyngd i resultatet än vad som hade kunnat uppnås (Kristensson, 2014). Uteslutandet av en systematisk litteraturgenomgång för all relevant litteratur beror på tidsbristen samt uppsatsens omfattning. En styrka i litteraturstudien är att författarna har utgått från ett förutbestämt forskningsproblem vilket gör att fokuset enbart ställs på arbetets problem och innehåll för att svara på studiens syfte.
Styrkan med att analysera artiklar med en kvantitativ ansats är att forskarna är objektiva och håller en distans till studieobjektet för att försöka undvika bias genom förutfattade meningar som kan påverka deras resultat. Svagheten med artiklar med kvantitativ ansats ligger i att forskarna riskerar att försumma reflektionen över den egna subjektiva upplevelsen hos deltagarna genom att vara för objektiv och exakt (Forsberg &
Wengström, 2016).
9.1.2 Datainsamling
Valet av litteratur till studien är avgörande för litteraturstudiens kvalitet då det ligger till grund för resultatet och slutsatsen. Det är viktigt att sökstrategin är strukturerad och av den anledningen identifieras nyckelbegrepp utifrån syftet med studien. Utöver nyckelbegrepp identifierades även andra sensitiva och specifika sökord för att få så lite irrelevanta artiklar som möjligt (Kristensson, 2014). Trots en strukturerad sökning i databaserna Cinahl och PubMed krävdes en bortsållning av många irrelevanta artiklar som inte var förenliga med studiens exklusions- och inklusionskriterier. Detta resulterade i ett begränsat antal artiklar och av den anledningen valdes en artikel som undersökte vårdpersonal, dock togs det endast hänsyn till resultatet som baserades på sjuksköterskorna i artikeln. Till följd av svårigheten med att hitta relevanta artiklar söktes artiklar även manuellt. Svagheten ligger därmed i att relevant litteratur kan ha missats.
En styrka med studien är att båda författarna till litteraturstudien kan engelska vilket minimerar risken för subjektivitet vid kvalitetsgranskning och analys av resultat. Genom att minst två personer läser igenom och granskar artiklarna minskar risken för bias i datainsamlingen och analysen (Kristensson, 2014).
9.1.3 Urval
Tio av tolv artiklar som ligger till grund för resultatet fanns i databaserna Cinahl och PubMed medan en utav dessa tio endast fanns i PsycInfo. Fem utav dessa tio resultatartiklarna hittades genom en strukturerad sökning i PubMed och Cinahl medan
resten hittades manuellt via referenslistor. Dessa databaser är få i antal men stärks dock av att de är specialiserade och inriktade inom hälso- och vårdvetenskap.
En svaghet är att en av artiklarna inte finns i någon utav databaserna men inkluderas i alla fall på grund av sin relevans. Enligt Kristensson (2014) samt Forsberg och Wengström (2016) ska urvalet i artiklarna vara representativt för populationen så att det inte blir en brist i den interna och externa validiteten. För att stärka studiens validitet väljs endast artiklar med skiftarbetande sjuksköterskor då urvalet ska vara representativt och kunna ge en generaliserbar slutsats. Dock krävs ett stort urval för att kunna dra en säker generaliserbar slutsats (Kristensson 2014, Forsberg & Wengström, 2016). Artiklarnas urval varierade i storlek, då 1968 sjuksköterskor var de urval som var störst och 60 var det lägsta urvalet i artiklarna. Artikeln med 60 sjuksköterskor i sitt urval är en möjlig svaghet i vår litteraturstudie då risken finns att populationen inte är representativ och kan därmed inte vara säkert generaliserbar. Studien inkluderas trots ett lågt antal deltagare eftersom mätinstrumentet besvarar syftet i artikeln avseende reliabilitet och validitet.
Styrkan med litteraturstudien är att resultatet är generaliserbart då materialet bygger på artiklar med relativt stort urval.
9.1.4 Bortfall
Syftet med vår litteraturstudie är att undersöka skiftarbetets påverkan på allmänsjuksköterskans hälsa. Av den anledningen valdes flera artiklar bort eftersom de undersökte specialistsjuksköterskor eller sjukvårdspersonal i allmänhet. Orsaken till att material reducerades i efterhand är att det inte upptäcktes i samband med att de lästes i fulltext, därav fanns det mindre material än förväntat.
9.1.5 Validitet och Reliabilitet
Artiklarna i studiens resultat har enbart hög eller medel kvalitet vid granskningen vilket indikerar en hög reliabilitet i studien då granskningen utgår från faktorer som är av relevans för att undvika bias. Bias kan uppstå i forskning om frågeformuleringen eller instruktionen är bristande eller oklar (Forsberg & Wengström, 2016). Att endast inkludera artiklar med medel eller hög kvalitet är därmed en styrka i studien.
En svaghet i studien är att bakgrundsinformationen är vriden mot skiftarbetets negativa effekter och kan därmed påverka resultatet genom förutfattade meningar (bias) då all information kring ämnet ger denna information. Styrkan med studien ligger dock i att det är två författare som har granskat och analyserat resultatet och innan påbörjad analys skrivit ner sin förförståelse för att vara medveten om den. Styrkan med studien är även valet av en kvantitativ ansats, då det är svårt att göra en egen tolkning av något objektivt, författarna håller distans till studieobjektet för att undvika systematiska fel och resultatet påverkas därmed inte lika mycket av författarnas förutfattade mening (Forsberg &
Wengström, 2016).
Då studien är skriven av två författare kan detta ses som en styrka i studien vad gäller en minskad risk för att resultatet ska påverkas av förförståelsen. Författarna läste och analyserade artiklarna separat. Material som granskas separat har en större tyngd om granskarna är minst två och oberoende av varandras tolkningar (Willman et al., 2016).
Att vara minst två har även sin fördel vad gäller översättning från engelska till svenska, resultatet kan därmed reduceras vad gäller risken för feltolkning eftersom översättningarna stämmer överens vid sammanförandet av tolkningarna.
De tolv artiklarna som ligger till grund för litteraturstudiens resultat utfördes i olika länder i olika kontinenter. Ingen begränsning sattes till endast en kontinent då författarna ville att resultatet skulle spegla en global helhetsbild samt att det endast finns få studier specificerade till en viss kontinent där studier visar hur sjuksköterskor påverkas av skiftarbete. Författarna anser att de inte kan begränsa sig till endast en kontinent då en litteraturöversikt ska ge en överblick av befintlig forskning (Friberg, 2012). Då litteraturstudien är baserad på kvantitativ forskning anser även författarna till studien att det är av relevans att urvalet speglar ett så stort urval som möjligt för att resultatet ska kunna generaliseras och spegla eller representera populationen som undersöks, det vill säga sjuksköterskor (Kristensson, 2014). Polit och Beck (2014) menar att det är en svaghet att undersöka något globalt då det påverkar resultatets generaliserbarhet när det ska kunna appliceras till en annan omgivning. Studiens externa validitet kan därmed minska då resultatet inte nödvändigtvis kan föras över till sjuksköterskors förhållanden i Sverige exempelvis (Forsberg & Wengström, 2016). Å andra sidan kan man se att man får samma resultat i olika länder och av den anledningen kan generaliserbarheten diskuteras. Därmed anser författarna att vidare forskning krävs inom ämnet. Dock anses studiens resultat för tillfället vara generaliserbart för sjuksköterskor globalt.
9.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur skiftarbete påverkar allmänsjuksköterskans sociala, fysiska och psykiska hälsa. Fyra kategorier identifieras i analysen: Sömnstörningar; muskuloskeletala, kardiovaskulära- och gastrointestinala problem; stress och ångestrelaterade besvär samt försämrad hantering av socialt liv. Tre huvudaspekter diskuteras och kopplas till tidigare studier samt till KASAM utifrån litteraturstudiens fyra kategorier, i förhållande till sjuksköterskans hälsa vad gäller skiftarbete. De utvalda aspekterna enligt Kristensson (2014) anses vara de största fynden av resultatet.
9.2.1 Sömnstörningar
Resultatet visar att den huvudsakliga konsekvensen av skiftarbete, i synnerhet nattskift är sömnstörningar av olika slag samt att sömnstörningar är starkt påverkande på arbetsprestationen. Även Da Silva et al. (2017) fann att nattskift är en huvudfaktor för försämrad sömnkvalitet, och menar att nattarbetare inte får tillräckligt med sömn eftersom genomsnittet för tillräcklig sömn ligger mellan 7 och 8 timmar. De fann även att kronobiologiska, åldrandet, och psykologiska faktorer som exempelvis minskning av melatonin påverkar sömnmönstret negativt genom att den reducerade den totala sömntiden för nattarbetare. I och med att arbetstiden i Sverige inte får överskrida 40 timmar i veckan samt att det finns bestämmelser kring ledighet vad gäller minst elva timmars vila under ett dygn (Tägström, 2015) så finns möjligheten till att en genomsnittlig sömn mellan 7 och 8 timmar kan upprätthållas. Detta innebär att en förbättrad sömn skulle leda till bättre arbetsprestation och därmed mindre negativa effekter. Cordeiro et al.
(2017) samt Yuan Zhang, Duffy, Castillero och Wangs (2018) studie påvisar att otillräcklig sömn är ett klart hot mot sjuksköterskans hälsa och säkerhet vilket minskar vårdkvaliteten samt framkallar fel i omvårdnaden. Kecklund et al. (2010) stärker detta resonemang och menar att vid en påverkan på den cirkadiska rytmen på grund av sömnstörningar drabbas prestationsförmågan hos skiftarbetande sjuksköterskor, vilket är en risk för patientsäkerheten.
Då skiftarbetets negativa effekter på sjuksköterskans hälsa är ett faktum blir det problematiskt att kunna upprätthålla en god hälsa hos sjuksköterskan enligt den etiska koden för att värna om patientsäkerhet (svensk sjuksköterskeförening, 2017, Rehn 2013).
Thomson et al. (2017) stärker faktumet att skiftarbetets oregelbundna arbetstider orsakar trötthet och skador hos sjuksköterskor som bidrar till brister i patientsäkerheten. Å ena sidan bibehölls en bättre kontinuitet för patienterna vid skiftarbete samt reducerades bristande information och andra felaktigheter vid överrapportering då färre rapporter behövdes mellan vårdpersonalen (Thomson et al., 2017, Parkinson et al., 2018). Å andra sidan kan detta diskuteras då risken finns att viktig information faller bort under en rapport till en kollega som inte har träffat patienten. Dock bibehålls en god kontinuitet vilket innebär att personalen oftast känner till patientens sjukdomshistoria. Av den anledningen är det mycket viktigt med ett schema som är bra fördelat. Det beror även på vilket arbete det handlar om, det vill säga om det är på en akutmottagning eller på en vårdavdelning där patienten oftast är inneliggande en längre period. Fördelen med skiftarbete för allmänsjuksköterskor på exempelvis en akutmottagning blir färre rapporter då personalen oftast hinner avsluta patientens vård innan annan personal tar över.
Enligt Antonovskys teori om KASAM är känslan av begriplighet hög hos individer med större förutsättningar för att förstå och förklara externa påfrestningar under arbetstid eller skiftarbete (Antonovsky, 2005). Den etiska koden följs inte om sjuksköterskan inte förespråkar och värnar om hälsa, detta kan kopplas till teorin om KASAM.
Sjuksköterskor med lägre känsla av begriplighet finner det svårt att förstå hur skiftarbete påverkar sömnen och produktiviteten, eftersom strävan efter en bättre sömn inte prioriteras. Där av är det av relevans att sjuksköterskan är medveten kring hur skiftarbetets negativa effekter på hälsan påverkar sömnen och i sin tur patientsäkerheten.
Sammanfattningsvis är skiftarbete oundkomligt men viktigt för att kunna upprätthålla dygnet-runt vård, dock visar det sig inte vara lika optimalt när det kommer till sjuksköterskans och patienternas hälsa. Av den anledningen anser författarna att en lag gällande maximal tillämpning av dygnsvila åtminstone bör finnas.
9.2.2 Muskuloskeletala, gastrointestinala- och kardiovaskulära besvär
Resultatet visar att muskuloskeletala, gastrointestinala- och kardiovaskulära besvär är vanligt förekommande bland både nattskiftsarbetare samt roterande skiftarbetare. De markanta symtom som uppvisas är halsbränna, magsmärtor, minskad aptit och matsmältningsproblem och varierar beroende på åldern. Även Grander et al. (2011) studie finner en ökad risk för kardiovaskulära besvär som högt blodtryck, stroke och försämrad glukosnedbrytning hos sjuksköterskor som inte får tillräckligt med sömn på grund av skiftarbete. Detta stärker stressforskningsinstitutets (2017) påstående att sjukdomar som exempelvis diabetes ökar hos skiftarbetare, trots oklart orsakssamband. Likaså fann Sveinsdottir (2006) att dag- och kvällskiftarbetande sjuksköterskor upplever muskuloskeletala besvär i jämförelse med andra skiftarbetande sjuksköterskor vilket berodde på för kort vila mellan kväll- och dagskift. Däremot påstår Nur Azma et al. (2016) och Chiwaridzo et al. (2018) att sjukdomar i det muskuloskeletala systemet beror på sjuksköterskornas yrkesrelaterade arbetsbelastning. Å andra sidan kan symtom som minskad aptit beror på andra faktorer än själva skiftarbetet. Sjuksköterskornas arbetsbelastning och arbetsförhållanden under skiftarbete kan vara anledningen till exempelvis småätande och hög konsumtion av koffein. Gifkins, Johnston och Loudon (2018) fann att den höga arbetsbelastningen ledde till att måltider inte prioriteras hos de erfarna sjuksköterskorna. Medan de nyexaminerade sjuksköterskorna har tendens att småäta under nattskift samt konsumera koffein i större grad. Tidigare forskning belyser att arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär (WSMD) uppvisas i form av rygg-nack- och axelsmärta (Yuan Zhang et al., 2018). Chiwaridzo et al. (2018) studie hävdar att orsakerna
bakom besvären är arbetsbelastningen, antalet förflyttningar av patienter och hjälpmedel och omfattande omvårdnad som sjuksköterskorna genomförde.
Risken för att utveckla hjärtinfarkt är störst bland skiftarbetande kvinnor och män. Fysisk inaktivitet och skiftarbete har en stark påverkan på utvecklingen av hjärtinfarkt hos män.
Medan högt midjemått, skiftarbete och förhöjda triglyceridvärden är främsta faktorer till utvecklingen av hjärtinfarkt hos kvinnor (Hermansson et al., 2019). Hög arbetsbelastning leder till att måltider inte prioriteras på arbetet hos erfarna sjuksköterskor. Medan nyexaminerade sjuksköterskor har tendens till att småäta under nattskift samt konsumera koffein i större grad (Gifkins, Johnston & Loudon, 2018).
Då sömnbrist är ett faktum hos skiftarbetande sjuksköterskor, i synnerhet nattskiftsarbetande, påvisar Socialstyrelsen (2003) att immunförsvaret påverkas negativt och kan öka mottagligheten för sjukdomar som ger muskelvärk eller andra somatiska symtom. Det i sig kan vara en orsak till litteraturstudiens resultat att muskuloskeletala, gastrointestinala- och kardiovaskulära besvär var vanligt förekommande bland skiftarbetande sjuksköterskor. Av den anledningen finner författarna att det är av stor relevans att skiftarbetande sjuksköterskor begriper samt kan hantera de effekter som skiftarbetet innebär för hälsan. Genom att utgå från KASAM:s delbegrepp begriplighet samt hanterbarhet kan sjuksköterskan få en meningsfullhet i tillvaron trots extern påfrestning för att kunna bibehålla en god hälsa. Genom att sjuksköterskan begriper hur skiftarbetet påverkar hälsan ökar även hanterbarheten då de bidragande faktorerna kan förstås och därmed kan resurser erhållas för att kunna klara av externa påfrestningar vare sig de muskuloskeletala, kardiovaskulära eller gastrointestinala besvären beror på skiftarbetet eller arbetsbelastningen. Av den anledningen är insikten om återhämtning av stor relevans och därmed anser författarna att sjuksköterskor bör få mer insikt kring ämnet genom aktuella och nya studier.
Sammanfattningsvis har skiftarbetet negativa effekter på muskuloskeletala, gastrointestinala- och kardiovaskulära system/en i kroppen. Dock kan dessa effekter bero på faktorer som hög arbetsbelastning eller andra arbetsförhållanden. Resultatet kan däremot med källor styrka att sömnstörningar och eller trötthet på grund av skiftarbetet försvagar immunförsvaret och kan bidra till muskuloskeletala, gastrointestinala- och kardiovaskulära problem.
9.2.3 Stress och ångestrelaterade besvär
Resultatet visar att stress är vanligt förekommande hos både manliga och kvinnliga skiftarbetande sjuksköterskor, dock är graden av hög stress mer förekommande hos kvinnliga sjuksköterskor. Symtom på ångest varierar även beroende på sjuksköterskans ålder. Den främsta orsaken bakom uppkomsten av stress är en minskad återhämtning mellan passen. Detta kan leda till symtom i form av ångest, depression och nedsatt livskvalitet. Likaså skriver Happell et al. (2013) att en minskning av antalet timmar i arbetsschemat kan leda till en minskad stress hos sjuksköterskorna. Skiftarbetet skapar en stress eftersom det leder till fysiska besvär som trötthet då upprätthållandet av sömnen störs av familjen samt att det sociala livet begränsas. Ytterligare studie visar att skiftarbete ökar risken för psykosociala faktorer som stress, depression och ångest vilket i sin tur leder till gastrointestinala besvär (Koh et al., 2014). Även Cheung och Yips (2015) studie fann att skiftarbetande sjuksköterskor rapporterar depression, ångest och symtom på stress, i synnerhet fler kvinnor än män. Cheung och Yips (2015) studie styrker denna studies resultat då åldern är en faktor hos skiftarbetande sjuksköterskor vad gäller upplevelsen av stress.
Fler kvinnor än män rapporterar att mer stress upplevs och kan jämföras med rapporten från folkhälsomyndigheten (2016) där en självskattning av hälsotillståndet påvisade att fler kvinnor upplever stress i större grad än män samt att sömnproblem var en stor faktor till detta. Samt att sjukskrivningar är störst inom sjukvårdsbranschen vilket rent statistiskt är ett kvinnodominerande yrke (Aronsson et al., 2019, socialförsäkringsrapport, 2018).
Enligt Socialstyrelsen (2003) kan stress kopplas till otillräcklig återhämtning eftersom sömnen har en viktig roll för upprätthållandet av balansen mellan återhämtning och stress.
De sjuksköterskor som drabbas av stress till följd av skiftarbete kan kopplas till Antonovskys teori (2005) som menar att individer med låg känsla av sammanhang inte har de resurser som krävs för att hantera yttre påfrestningar. Vid låg känsla av sammanhang finner sjuksköterskan det svårt att förstå innebörden av återhämtning vid stressfulla situationer eller påverkan av skiftarbetet på kroppen för att kunna prestera optimalt på jobbet. Därmed vikten av att känna en mening för sammanhanget vilket kan göras om sjuksköterskan begriper de effekter som skiftarbetet har på kroppen.
Sammanfattningsvis finns det ett samband mellan skiftarbetande sjuksköterskor och stress. Detta kan innebära att sjuksköterskor behöver en ökad förståelse av skiftarbetets effekter på hälsan.
9.3 Förslag till fortsatt forskning
Författarna anser att det krävs uppdaterad forskning inom ämnet skiftarbete och dess påverkan på hälsan och specifikt i Sverige. Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur skiftarbetet påverkar hälsan och därmed arbetsprestationen och patientsäkerheten. En uppdaterad forskning kring skiftarbetets påverkan på sjuksköterskors hälsa krävs i Sverige dels för generaliserbarheten dels för att uppmärksamma problemet med skiftarbete inom verksamheten och för att vidare kunna hitta åtgärder.
9.4 Slutsats
Samtliga inkluderade studier redovisar skiftarbetets påverkan på allmänsjuksköterskans hälsa där sömnstörningar, muskuloskeletala-, kardiovaskulära-, och gastrointestinala problem och stress samt ångestrelaterade besvär är huvudeffekterna. Utifrån litteraturstudiens resultat framkommer det att sömnbrist på grund av skiftarbete är en gemensam faktor till resterande effekter på sjuksköterskans hälsa. Sömnstörningar är ett stort problem vid skiftarbete, nedsatt sömn har påvisats leda till ett nedsatt immunförsvar som i sin tur leder till sjukdomar och stress som påverkar den psykiska hälsan negativt.
Trots dessa effekter baserade på fakta är det inte alla sjuksköterskor som påverkas av skiftarbetets negativa effekter. Detta kan mycket väl kopplas till Antonovskys teori om KASAM, där individer med hög KASAM erhåller resurser för att kunna hantera yttre påfrestningar, därav mindre påverkan eller ingen påverkan av skiftarbetets effekter.
Författarna till denna litteraturstudie finner det relevant att sjuksköterskor ute i verksamheterna i dagens läge behöver reflektera över sin situation. Detta för att uppnå en medvetenhet kring problemet och därav finna lösningar. Lösningar som gör det möjligt för sjuksköterskor att minimera riskfaktorerna samt för exempelvis schemaläggare att förlägga arbetspass på ett sådant sätt att återhämtning blir möjligt mellan passen. Det är viktigt att sjukvården lägger vikt på resurser som gynnar sjuksköterskorna och deras hälsa, detta för att kunna upprätthålla en god vård enligt ICN:s etiska kod.
10 Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Arbetsmiljöupplysningen. (u.å). Skiftarbete. Hämtad: 19-10-11, från http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Skiftarbete/
*Asaoka, S., Aritake, S., Komada, Y., Ozaki, A., Odagiri, Y., Inoue, S., Shimomitsu, T.,
& Inoue1, Y. (2013). Factors Associated With Shift Work Disorder in Nurses Working With Rapid-Rotation Schedules in Japan: The Nurses’ Sleep Health Project.
Chronobiology International, 30(4), 628–636. DOI: 10.3109/07420528.2012.762010 Björkman, I., Lutzen, K., & Ung, E. (2019). Sjuksköterskan som professionell yrkesutövare, forskare och samhällsförändrade. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder – ansvar och utveckling (3:1 s. 25–41). Lund: Studentlitteratur.
Cheung, T., & Yip, P. (2015). Depression, Anxiety and Symptoms of Stress among Hong Kong Nurses: A Cross-sectional Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 12 (9), 11073–11100. doi: 10.3390/ijerph120911072 Chiwaridzo, M., Makotore, V., Dambi1, J. M., Munambah, N., & Mhlanga, M. (2018).
Work-related musculoskeletal disorders among registered general nurses: a case of a large central hospital in Harare, Zimbabwe. BMC Research Notes, 11 (1), 1–7. DOI:
10.1186/s13104-018-3412-8
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
*Dehring, T., von Treuer, K., & Redley, B. (2018). The impact of shift work and organizational climate on nurse health: a cross-sectional study. BMC Health Services Research, 18(1), N.PAG. https://doi.org/10.1186/s12913-018-3402-5
Etikkommittén Sydost (2019). Ansökningsblankett för etnisk egengranskning. Hämtad 2019-10-30, från: https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/samarbeta-med-oss/Projekt-och- natverk/etikkommitten-sydost/
*Ferri, P., Guadi, M., Marcheselli, L., Balduzzi, S., Magnani, D., & Di Lorenzo, R.
(2016). The impact of shift work on the psychological and physical health of nurses in a general hospital: a comparison between rotating night shifts and day shifts. Dove Press Journal: risk management and healthcare policy, 14(9), 203-211. doi:
10.2147/RMHP.S115326
*Flo, E., Pallesen, S., Mageroy, N., Moen, B-E., Gronil, J., Nordhus, I-H., & Bjorvatn, B. (2012). Shift work disorder in nurses-Assessment, prevalence and related health problems. PLoS ONE, 7(4), 1-9. doi: 10.1371/journal.pone.0033981
Forsberg, C., & Wengström, Y., (2016). Att göra systematiska litteraturstudier värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. ed). Stockholm:
Natur & Kultur
Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Gifkins, J., Johnston, A., & Loudoun, R. (2018). The impact of shift work on eating patterns and self-care strategies utilized by experienced and inexperienced nurses.
Chronobiology International, 35 (6), 811-820. doi: 10.1080/07420528.2018.1466790.
Grandner, M. A., Hale, L., Moore, M., & Patel, N. P. (2010). Mortality associated with short sleep duration: The evidence, the possible mechanisms, and the future. Sleep Medicine Reviews, 14(3), 191-203.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.smrv.2009.07.00
Griffiths, P., Dall’Ora, C., Simon, M., Ball, J., Lindqvist, R., Rafferty, A-M., Schoonhoven, L., Tishelman, C., Aiken, L. H. (2014). Nurses´ Shift Lengths and Overtime Working in 12 European Countries – The association with perceived quality of care and patient safety. Medical Care, 52(11), 975-981.
doi:10.1097/MLR.0000000000000233
Happell, B., Dwyer, T., Reid, S. K., Burke, K. J., Caperchione, C. M., & Gaskin, C. J.
(2013). Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 21(4), 638–647.
https://doi.org/10.1111/jonm.12037
Hassmén, P. & Hassmén, N. (2005). Hälsosam motion: lindrar nedstämdhet och depression. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Hedlund, F. (2017, 4 december). Ursäkta vad är klockan? Medicinsk vetenskap. Hämtad från: https://issuu.com/karolinska_institutet/docs/mv_nr_4_2017
Hermansson, J., Bøggild, H., Hallqvist, J., Karlsson, B., Knutsson, A., Nilsson, T., … Gådin, K. G. (2019). Interaction between Shift Work and Established Coronary Risk Factors. International Journal of Occupational & Environmental Medicine, 10(2), 57–
65. https://doi.org/10.15171/ijoem.2019.1466
Karolinska insitutet. (2019). Systematiska översikter. Hämtad 2019-11-20 från https://kib.ki.se/soka-vardera/systematiska-oversikter
*Kassa Haile, K., Asnakew, S., Waja, T., & Bogale Kerbih, H. (2019). Shift work sleep disorders and associated factors among nurses at federal government hospitals in
Ethiopia: a cross-sectional study. BMJ Open, 9(8), 1-8. doi:10.1136/bmjopen-2019- 029802
Kecklund, G., Ingre, M., & Åkerstedt, T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet – en uppdatering av aktuell forskning. Hämtad 2019-11-08 från
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/Spaces Store/e89d37b8-7296-4527-be2a-
4b0322cab4c0/Kecklund%202010%2C%20Arbetstider%2C%20hälsa%20och%20säker het.pdf?a=false&guest=true
Kervezee, L., Cermakian, N., & Boivin, D. B. (2019). Individual metabolomic signatures of circadian misalignment during simulated night shifts in humans. PLoS Biology, 17(6), 1-17. doi: https://doi.org/10.1371/journal.pbio.3000303
*Khammar, A., Amjad, R. N., Rohani, M., Yari, A., Noroozi, M., Poursadeghian, A., Hami, M. & Poursadeghiyan, M. (2017) Survey of shift work disorders and
occupational stress among nurses: A cross-sectional study. Annals of Tropical Medicine
& Public Health, 10(4), 978–984. doi: 10.4103/ATMPH.ATMPH_305_17
Koh, S-E., Kim, M., Oh, D.Y., Kim, B.G., Lee, K.L., & Kim, J.W. (2014). Psychosocial Stress in Nurses with Shift Work Schedule Is Associated with Functional
Gastrointestinal Disorders. J Neurogastroenterol Motil, 20 (4), 516–522. doi:
https://doi.org/10.5056/jnm14034.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur
Langius-Eklöf, A., Sundberg, K. (2019). Känsla av sammanhang. I A-K. Edberg & H.
Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och Ohälsa (upplaga 3:1., S. 51). Lund:
Studentlitteratur.
Lessa Cordeiro, E., da Silva, T. M., Cunha da Silva, E., da Silva, J. E., Galdino Alves, R. F., & Rodrigues da Silva, L. S. (2017). Lifestyle and Health of the Nurse That Works the Night Shift. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 11(9), 3369–
3375. https://doi.org/10.5205/reuol.11088-99027-5-ED.1109201707
*Lin, P. C., Chen, C. H., Pan, S. M., Pan, C. H., Chen, C. J., Chen. Y. M., Hung, H. C.,
& Wu, M. T. (2012). Atypical work schedules are associated with poor sleep quality and mental health in Taiwan female nurses., International Archives of Occupational and Environmental Health. 85(8), 877-884. doi: 10.1007/s00420-011-0730-8
*Lin, S., Liao, W., Chen, M., & Fan, J. (2014). The impact of shift work on nurses’ job stress, sleep quality and self-perceived health status. Journal of Nursing Management, 22(5), 604–612. doi:10 1111/jonm.12020
Maslach, C. (1985). Utbränd: en bok om omsorgens pris. Stockholm: Natur och kultur.
*McDowall, K., Murphy, E., & Andersson, K. (2017). The impact of shift work on sleep quality among nurses. Occupational Medicine,67(8), 621-625 doi:
10.1093/occmed/kqx152
Medeiros da Silva, K. K., Figueiredo De Martino, M. M., de Oliveira Viana, M. C., Bandeira Bezerra, C. M., & Nunes Miranda, F. A. (2017). Relationship between work shifts and quality of sleep of nurses: a descriptive study. Online Brazilian Journal of Nursing, 16(1), 57–63. Retrieved from
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=123552586&site=e host-live
Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (u.å). Skiftarbete. Hämtad 2019-10-28 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skiftarbete
Nur Azma, B. A., Rusli, B. N., & Noah, R. M., Oxley, J. A., & Queck, K. F. (2016).
Work related musculoskeletal disorders in female nursing personnel: Prevalence and impact. International Journal of Collaborative research on internal medicine & Public Health, 8(3), 294-315.
O’Shea, E. (1999). Factors contributing to medication errors: a literature review. Journal of Clinical Nursing, 8(5), 496-504.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1046/j.1365-2702.1999.00284.x Parkinson, J., Arcamone, A., & Mariani, B. (2018). A pilot study exploring rehabilitation nurses’ perceptions of 12-hour shifts. Nursing, 48(2), 60-65. doi:
10.1097/01.NURSE.0000529817.74772.9e
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2014). Essentials of nursing research appraising evidence for nursing practice. Johanneshov: MTM.
Rehn, H. (2013). Från läkarens assistens till omvårdnadsexpert. I J. Leksell & M. Lepp.
(red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. (1. uppl. s. 63–80) Stockholm: Liber.
SFS 1982:673. Arbetstidslag. Stockholm: Sveriges riksdag.
*Soares, M. M., Jacobs, K., Rathore, H., Shukla, K., Singh, S., & Tiwari, G. (2012).
Shift work - problems and its impact on female nurses in Udaipur, Rajasthan India.
Work, 41(1), 4302–4314. DOI: 10 3233/WOR-2012-0725-4302
Statiska centralbyrån. (2019). Andel som arbetar skift eller schema. Hämtad 2019-10-29 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-
levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/tabell-och-diagram/sysselsattning/andel-som-arbetar- skift-eller-schema-bland-anstallda-16-64-ar-2018/
Sveinsdóttir H. (2006). Self-assessed quality of sleep, occupational health, working environment, illness experience and job satisfaction of female nurses working different
combination of shifts. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20(2), 229–237. Retrieved from https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=106234893&site=ehost-live Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2019-10-22 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Sverige. Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom [Elektronisk resurs]
stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen.
Thomson, L., Schneider, J., & Hare Duke, L. (2017). Unregistered health care staff’s perceptions of 12-hour shifts: an interview study. Journal of Nursing Management, 25(7), 531–538. https://doi.org/10.1111/jonm.12490
