Författare: Maria Svensson Daniela Wikström Föräldrars skattning av 3-åringars sociala, emotionella och språkliga förmåga – enheten för logopedi Institutionen för neurovetenskap

Institutionen för neurovetenskap

– enheten för logopedi

Föräldrars skattning av

3-åringars sociala,

emotionella och språkliga

förmåga

Författare:

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.2.3. Språkstörning och autismspektrumtillstånd ... 3

1.3. SPRÅKLIG STIMULANS ... 4

1.3.1. Läsning för barn ... 4

1.4. SOCIOEKONOMISK STATUS ... 4

1.4.1. Sociodemografis påverkan på språket ... 5

1.5. PROBLEMFORMULERING ... 5 1.6. SYFTE ... 5 2. METOD ... 7 2.1. DESIGN ... 7 2.2. DELTAGARE ... 7 2.3. MATERIAL/APPARATUR ... 8

2.3.1. The Strength and Difficulties Questionnaire (SDQ) ... 8

2.4. PROCEDUR ... 8

2.5. DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 8

2.5.1. Operationalisering och nya variabler ... 9

2.5.1.1 Logopedkontakt och språklig förmåga ... 9

2.5.1.2 Förälderns språkliga engagemang ... 9

2.5.1.3 Förälderns utbildningsnivå ... 10

2.6. ETISKA ASPEKTER ... 10

3. RESULTAT ... 11

3.1. SES SAMBAND MELLAN FÖRÄLDERNS SKATTNING AV EMOTIONELL OCH SOCIAL FÖRMÅGA OCH 11 3.1.1. Logopedkontakt ... 11

3.1.2. Skattning av barnets språkliga förmåga ... 11

3.1.3. Skattning av förälderns eget språkliga engagemang ... 11

3.1.4. Förälderns utbildningsnivå och födelseland ... 11

3.2. .... SES SKILLNADER VAD GÄLLER SKATTNING AV SPRÅKLIG FÖRMÅGA OCH FÖRÄLDERNS SPRÅKLIGA ENGAGEMANG MED AVSEENDE PÅ ... 12

3.2.1. Barnets kön ... 12

3.2.2. Förälderns kön ... 14

3.2.3. Förälderns utbildningsnivå och födelseland ... 15

4. DISKUSSION ... 17

4.1. RESULTATDISKUSSION ... 17

4.1.1. Sammanfattning av resultat ... 17

4.1.2. Ses samband mellan förälderns skattning av emotionell och social förmåga och ... 17

4.1.2.1 Logopedkontakt ... 17

4.1.2.2 Skattning av barnets språkliga förmåga ... 17

4.1.2.3 Skattning av förälderns eget språkliga engagemang ... 17

4.1.2.4 Förälderns utbildningsnivå och födelseland ... 18

4.1.3. Ses skillnader vad gäller skattning av språklig förmåga och förälderns språkliga engagemang med avseende på ... 18

4.1.3.1 Barnets kön ... 18

4.1.3.2 Förälderns kön ... 18

4.1.3.3 Förälderns utbildningsnivå och födelseland ... 18

4.2. METODDISKUSSION... 19

4.2.1. Fortsatt forskning ... 20

4.3. SLUTSATS ... 21

SAMMANFATTNING

I Sverige har föräldrar hög tillit till barnhälsovården och det är viktigt att den fungerar effektivt. Den erbjuder tidiga insatser till barn och föräldrar, hälsoövervakning samt individuellt och behovsanpassat stöd. Forskning kan bidra till att göra barnhälsovården ännu bättre genom att identifiera och förebygga problem. Syftet med studien var att studera föräldrars skattningar av 3-åringars språkliga, emotionella och sociala förmåga och dess samband med logopedkontakt, respektive med föräldrars skattningar av egen förmåga att språkligt stimulera sin 3-åring. Syftet var även att se om det fanns skillnader mellan föräldrars skattningar av pojkar och flickor samt skillnader beroende på

förälderns utbildningsnivå och födelseland. Föreliggande studie var en kvantitativ tvärsnittsstudie som använde data från föräldrar som fyllt i frågeformulär som samlats in i samband med treårsbesöket på barnavårdscentraler (BVC) 2013 till 2015. Resultatet visade signifikanta skillnader i kön i föräldrars skattningar av barns språkliga förmågor. Samband fanns mellan mängden läsning i hemmet och föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå. Hur föräldrarna skattade sina barns språkliga förmåga varierade med barnets kön, där pojkars förmågor skattades lägre. Barnhälsovården behöver

uppmärksamma riskfaktorer i sitt arbete med familjen.

Nyckelord: barnhälsovård, föräldraskap, hälsa, samspel, språkligt engagemang

ABSTRACT

In Sweden parents in general has a high degree of trust in the Child Health Services (CHS) and it is imperative that the child healthcare works efficiently. The CHS offers early interventions to children and parents, through health monitoring, guidance and individual support. More knowledge regarding risk factors can improve the quality of CHS and new methods could better identify and prevent problems. The purpose of this study was to examine parental assessments of their 3-year-old child’s language,

emotional and social skills and it’s association with speech and language therapy and parental evaluations of the amount of language stimulus the child received. The aim of this study was also to examine differences between parental assessments of boys and girls and differences associated with parental level of education and country of birth. The study was quantitative and cross-sectional, with data collected from the 3-year-old visit at the health check-up at CHS, in 2013 to 2015. The result indicated significant differences in parents’ evaluations regarding the language questions depending on child gender.The amount of reading activities the parents had with their child correlated with sociodemographic factors such as parental place of birth and degree of parental

education. Parental assessments regarding child language skills were associated with gender and boys generally tended to struggle more with language skills and to

communicate in a stringent way. CHS need to acknowledge risk factors in their family centred work.

1. Bakgrund

Sverige har en lång historia av att erbjuda hälsovård riktad till barn och familjer.

Lagerberg et al., (2008) såg att föräldrar har en stor tillit till barnhälsovården och att det är av stort värde att den fungerar så effektivt som möjligt. För att främja barns

välmående är det viktigt med tidiga insatser och att tidigt kunna fånga upp barn med svårigheter. Här kan forskningen göra en stor skillnad genom att ta reda på vilka riskfaktorer som finns och hur man på ett tidigt stadium kan sätta in rätt insatser.

Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. Detta genom att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn samt tidigt identifiera och sätta in åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. För att uppnå dessa mål behöver barnhälsovården erbjuda insatser till barn och föräldrar samt riktade insatser till de med särskilda behov. Vidare behöver barnhälsovården erbjuda hälsoövervakning, utformad individuell hjälp till barn som riskerar att eller misstänks fara illa samt främja hälsosamma förhållanden i barnets familj. Det är viktigt att barnhälsovårdens arbete är evidensbaserat med ambitionen att utvärdera de inslag i verksamheten som inte är det. Även om det vetenskapliga

underlaget för barnhälsovårdens arbete delvis är ofullständigt behöver barnhälsovården utveckla och genomföra hälsovårdsprogram med kunskapsunderlag och

kunskapsutveckling i fokus (Socialstyrelsen, 2014). Genom att arbeta hälsofrämjande ökar barnhälsovårdens möjligheter att identifiera de barn som behöver hjälp och rikta insatserna till dem (Westerlund, 1994).

1.1.1. Besök på BVC

Alla barn i Sverige erbjuds åldersbestämda hälso- och utvecklingsbesök under de fem första åren. De första 18 månaderna sker besöken mer frekvent, medan de från tre års ålder sker en gång per år (Magnusson et al., 2015). Genom undersökningar av barns utveckling i olika åldrar kan barnhälsovården identifiera och fastställa eventuella

avvikelser från en normal utvecklingsprocess (Hörnfeldt, 2009). Barnhälsovården har en central roll i bedömning och observation av barnets utveckling och hälsa

(Socialstyrelsen, 2014). Även om alla barn utvecklas i sin takt följer utvecklingen ett visst mönster. Barns utveckling brukar beskrivas ur olika aspekter: motorisk, språklig, kognitiv, emotionell och social. Även om det är en pedagogisk indelning är de olika delarna beroende av varandra och om barnet har svårigheter inom ett område har de ofta svårigheter inom andra.

1.2. Språkstörning

Kommunikation är en grundläggande mänsklig förmåga. Ett barns språk utvecklas över tid, och alla barn kan avvika från det tal och språk som är målet för utvecklingen, något som är både självklart och naturligt. Naturligt är även att barn utvecklas olika snabbt (Westerlund, 1994). För de barn som har problem med sitt språk och sin

urskilja språkljud, svårigheter med grammatik, svårigheter att hitta rätt ord och svårigheter med att tolka språk i samspel med andra är några exempel på hur

språkstörning kan yttra sig. Trots att ett barn inte har börjat uttrycka sig i ord kan det ändå ha en mycket god språkförståelse. Språkförståelse är grundläggande för

uttrycksförmågan, och de olika delarna av språket (fonologi, grammatik, semantik och pragmatik) är beroende av varandra. Det är allmänt känt att det finns en etiologisk faktor i hereditet gällande språkliga milstolpar.

1.2.1. Prevalens

Hur vanligt förekommande språkstörning är varierar beroende på studie. Nettelbladt & Salameh (2007) skrev att enligt internationella undersökningar uppfyllde 5 till 8 % av barnen i förskoleålder kraven för någon form av språkstörning. I en systematisk översikt av Law et al., (1998) varierade prevalensen av språkstörning hos barn upp till sju års ålder mellan 0,6 och 33,2 % (M = 5,95 %) beroende på hur begreppet språkstörning definierades. Miniscalco et al., (2005) menade att flera språkliga delar i hjärnan (fonologi, grammatik och semantik) är påverkade hos de barn som inte klarar

screeningen vid två och ett halvt års ålder (23,8 %) och att dessa barn löper stor risk för fortsatta språkliga besvär vid sex års ålder. Westerlund (1994) angav att 12 % av barnen på 4-årsbesöket på BVC har någon form av språkproblem och att 2 procentenheter av barnen med språkproblem har grava avvikelser.

1.2.2. Könsskillnader

Tomblin et al. (1997) såg att pojkar oftare än flickor stämde in på kriterierna för språkstörning. Deras studie inkluderade emellertid endast enspråkiga förskolebarn och inga barn med neuropsykiatriska diagnoser. Resultatet visade en sammanlagd prevalens för språkstörning på 7,4 %. För pojkar var siffran något högre med 8 % och för flickor 6 %. Tal- och språkavvikelser är vanligare bland pojkar och en del av förklaringen tros vara neurobiologisk (Nettelbladt et al., 2007; Westerlund, 1994).

Hur hög prevalensen för språkliga svårigheter är hos pojkar och flickor skiljer sig åt beroende av vilken typ av test som genomförs, formell testning eller

självskattningsformulär. I en studie av Whitehouse (2010) sågs ingen skillnad i prevalens av språksvårigheter mellan mammor, pappor och syskon till barn med språkstörning när de själva fick skatta sin språkliga förmåga. Vid bedömning med formell testning visades att bröder hade språkliga svårigheter 1,7 gånger oftare än systrar. Detsamma gällde för relationen mellan mammor och pappor där pappor uppfyllde kriterierna för språkstörning 1,5 gånger oftare än mammor.

1.2.3. Språkstörning och autismspektrumtillstånd

Bretherton et al. (2014) fann i sin studie samband mellan språksvårigheter,

hyperaktivitet och problem med jämnåriga hos 5-åriga barn. Barn med språksvårigheter löpte enligt studien större risk att få en psykiatrisk diagnos baserat på avvikande

signifikanta och betydande variationer i andel pojkar respektive flickor mellan noll och 18 år med AST. Resultatet visade att fördelningen mellan pojkar och flickor var något högre än tre diagnosticerade pojkar per flicka och att pojkar var mer sårbara för AST än flickor. Författarna menade att det är viktigt att ta hänsyn till en rad olika faktorer i relation till kön, exempelvis studiens kvalitet, metod samt deltagarnas IQ och ålder.

1.3. Språklig stimulans

Barnets språkutveckling börjar långt innan de första orden och en vilja till kontakt tillsammans med ett ömsesidigt samspel är en stor drivkraft till en lyckad språk- och kommunikationsutveckling. En glädje och nyfikenhet att upptäcka sin omgivning och möjligheten att bli sedd, besvarad och bemött skapar tillfredsställelse hos barnet. Den tidiga stimulansen bör fokusera på barnets egen vilja och det är viktigt att föräldern finns närvarande, följer barnets intresse och bekräftar den delade upplevelsen. Föräldern kan bekräfta barnets tidiga försök till kommunikation genom att härma och spegla barnets blickar och ljudproduktion. Andra sätt att öka barnets lust och motivation att kommunicera är att förstärka språkljuden med ansiktsuttryck, gestikulera, peka och teckna. För barnet är det inte självklart eller enkelt att uppfatta olika språkljud, men föräldern kan förstärka signalerna genom användning av gester och rörelser. Att kommentera saker och småprata med barnet under lekens gång är också viktigt, likaså att upprepa ord. Språklig stimulans kan vara såväl högläsning som rim och ramsor, men även att leka med barnet och intressera sig för vad det tycker och tänker. Förutom språk och kommunikation kan även den känslo- och tankemässiga utvecklingen stimuleras på detta sätt. Barnet lär sig att andra tänker annorlunda och det är en bra grund för att bli en god lyssnare och kunna samarbeta med andra (Bruce, 2011).

1.3.1. Läsning för barn

Det är viktigt med läsning för barn, då litteratur kan erbjuda både kunskap och insikt. Flera olika läskampanjer har bedrivits under årens lopp med utgångspunkt i alarmerande rapporter om föräldrars sjunkande läsande för sina barn. Kampanjerna syftar till att stimulera läsning. Föräldrar samt mor- och farföräldrar med goda ekonomiska

förutsättningar köper böcker till sina barn och barnbarn i större utsträckning än andra samhällsgrupper, vilket tyder på att det finns socioekonomiska skillnader i läsvanor och läsintresse (Kåreland, 2013). Att högläsning och språkutveckling kan kopplas ihop visades i en studie av Sénéchal et al., (2008). Där studerades sambandet mellan olika delar av 4-åringars språk (bland annat förmågan att berätta, ordförråd samt förståelse) och föräldrars högläsning. Författarna fann signifikanta samband mellan läsning i hemmet och barnets förmåga gällande morfologi, syntax och vokabulär, där dessa förmågor är bättre hos barn i familjer som läser mycket hemma. Forskarna menade dock att detta delvis kan förklaras med föräldrarnas bildningsnivå, snarare än själva

högläsningen. Resultatet visade även att mängden högläsning inte korrelerade med barnets förmåga att återberätta historier, vilket förvånade forskarna.

1.4. Socioekonomisk status

SES. Föräldrar med goda ekonomiska förutsättningar blir framlyfta som goda exempel eftersom de anses vara aktiva i sin föräldraroll. De läser böcker för barnen och gör saker tillsammans med dem i ett pedagogiskt syfte (Hörnfeldt, 2009).

Idag finns läroböcker och manualer innehållande riskfaktorer som personal på BVC ska vara uppmärksamma på. Resultaten från 4-årsbesöket och problembeskrivningar av barn inom barnhälsovården visar på att riskfaktorerna främst består av olika kombinationer av klass, kön, etnicitet och bostadsort. Föräldrars utbildningsnivå, familjens kulturella och etniska bakgrund samt i vilken stadsdel familjen bor är alla betydelsefulla aspekter för barnets utveckling. Vissa föräldrar uppfattas vara i behov av mer information och stöd från barnhälsovården (Hörnfeldt, 2009).

1.4.1. Sociodemografis påverkan på språket

I en studie av Barbu et al., (2015), där muntlig produktion av språk testades i olika socioekonomiskt utsatta områden i Frankrike, visades att pojkar från områden med låg SES presterade sämre än barn från områden med högre SES. Flickorna från områden med låg SES hade högre resultat vid testning än pojkarna från samma områden men lägre än barn, oavsett kön, som kommer från områden med högre SES. Könsskillnader kunde ses i områden med lägre SES men inte mellan barn från områden med högre SES, vilka uppvisade mycket likvärdiga resultat mellan könen vid testning (Barbu et al., 2015). Familjers socioekonomiska status kan på gruppnivå predicera hur stort språkligt engagemang föräldrarna har för sina barn. De barn som växer upp i familjer med låg SES får mindre och inte lika högkvalitativ språkstimulans, vilket påverkar deras språkutveckling (Schwab & Lew-Williams, 2016).

1.5. Problemformulering

Tidigare forskning har visat samband mellan förskolebarns svårigheter med språket, hyperaktivitet och kompisproblem; likaså har könsskillnader visats med högre problemnivå hos pojkar. Föräldrars förmåga till språklig stimulans av barnet anses delvis bero på socioekonomiska skillnader. Vid främjande av barns utveckling är tidig upptäckt viktigt för att fånga upp barn med svårigheter. Den svenska barnhälsovården har en central roll i att identifiera avvikelser från en normal utvecklingsprocess samt att påverka barnets omgivning och ge redskap för att stimulera bland annat optimal

språkutveckling. I Uppsala har ett försök med strukturerade enkäter inför förskolebarnets besök på BVC provats som en metod för tidig upptäckt. Utifrån enkätmaterialet kan föreliggande studie bidra med kunskap om 3-åringars språk, beteende och den mängd språklig stimulans barnet får i hemmet.

1.6. Syfte

Följande frågeställningar formulerades:

1. Ses samband mellan förälderns skattning av emotionell och social förmåga och a) logopedkontakt?

b) skattning av barnets språkliga förmåga?

c) skattning av förälderns eget språkliga engagemang? d) förälderns utbildningsnivå och födelseland?

2. Ses skillnader vad gäller skattning av språklig förmåga och förälderns språkliga engagemang med avseende på

a) barnets kön? b) förälderns kön?

2. Metod

2.1. Design

Studiedesignen var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en deskriptiv och jämförande design där enkätdata samlades in konsekutivt under tre års tid. Urvalet utgjordes av de föräldrar till 3-åringar som besvarat enkäter inför barnets besök på BVC. Analys har gjorts på individdata insamlad vid ett tillfälle, vilket innebär att analys gällande orsak och verkan inte kan göras (Borg et al., 2012).

2.2. Deltagare

Föreliggande studie utgår från enkätsvar från föräldrar till 3-åringar som samlats in i studien “Fokus barn och föräldrar” (i fortsättningen kallad Fokusstudien).

Fokusstudien var ett samarbete mellan Uppsala Universitet och Region Uppsala med fokus på barns och föräldrars hälsa och välmående. Studien genomfördes 2013 till 2017 av forskargruppen Child Health and Parenting (CHAP) och berörde barn i åldrarna tre till fem år i Uppsala län. Enkäter (se bilaga 1) skickades ut tillsammans med barnets kallelse till BVC-besöket vid 3-, 4- och 5-års ålder, mellan våren 2013 och hösten 2017. Under det första insamlingsåret deltog BVC i Uppsala län och under de följande åren enbart BVC i Uppsala kommun, då budget saknades för fortsatt datainsamling i hela länet. De vårdnadshavare som valde att delta i Fokusstudien fyllde i och lämnade in enkäterna i samband med besöket på BVC. De lämnade även en enkät till barnets förskola, där personalen fyllde i och postade den till BVC (Salari et al, 2013). Enkäten skickades ut i tre exemplar; till vårdnadshavare 1, vårdnadshavare 2 och förskolan. Informanterna var förälder, förskolepedagog eller i ett fåtal fall annan nära anhörig till barnet enkäten fylldes i för.

Föreliggande studie baserades enbart på materialet från vårdnadshavare 1 för att säkerställa att varje barn endast representerades en gång samt för att denna enkät var mer omfattande, med språkfrågor som saknades i de övriga enkäterna. Vårdnadshavare 1 var oberoende av kön och familjeförhållande till barnet. Förskolans svar samt enkäten till vårdnadshavare 2 ingick inte. I denna studie kommer vårdnadshavarna som besvarat enkäten att benämnas som föräldrar.

2881 besvarade enkäter från förälder 1 ingick i studien (Tabell 1). Treåringarna var födda mellan mars 2010 och mars 2014. Under 2013 medverkade 43 BVC, 2014 medverkade 21 BVC och 2015 medverkade 22 BVC.

Tabell 1

Svarsfrekvens förälder 1 presenterad per år.

Insamlingsperioderna sträcker sig från oktober till oktober påföljande år.

År Utskickade enkäter Inlämnade enkäter Svarsfrekvens

2013-2014 3761 1140 30,3%

2014-2015 2076 698 33,6%

2015-2016 2314 1043 45,1%

Totalt 8151 2881 35,3%

För att öka deltagandet och bredden på föräldrar fanns enkäten översatt till de tre

som exkluderades från studien var de som inte kunde besvara enkäten på svenska eller något av de andra språk som enkäten fanns översatt till. I övrigt fanns inga

exklusionskriterier för studien.

2.3. Material/apparatur

Enkäten som studien utgick ifrån innehöll frågor om 3-åringens språkförmåga, emotionella och sociala förmåga och förälderns språkliga engagemang för barnet. Enkäten innehöll även frågor om fysisk och psykisk hälsa samt förälderns

utbildningsnivå och födelseland. Enkäten var från början mer omfattande, men för att få upp svarsfrekvensen togs en del av formuläret bort under det första datainsamlingsåret. När detta skedde togs även en del frågor som handlade om språk bort.

2.3.1. The Strength and Difficulties Questionnaire (SDQ)

I Fokusenkäten skattades barnet med instrumentet The Strength and Difficulties Questionnaire (SDQ), som är ett bedömningsformulär utformat för att mäta barnets sociala förmågor och eventuella beteendeproblem (Goodman, 1997). SDQ finns utvecklat för barn mellan 3 och 16 år och består av 25 frågor indelade i fem skalor. De fem skalorna innehåller fem påståenden var. För varje påstående finns svarsalternativen

“Stämmer inte”, “Stämmer delvis” eller “Stämmer helt”. Fyra av delskalorna mäter om

barnet har eventuella svårigheter såsom: emotionella problem,

hyperaktivitet/ouppmärksamhet, kamratproblem och utåtagerande problem och den femte skalan mäter önskvärda beteenden: prosocialt beteende. En översiktsstudie av Stone et al. (2010) visar att SDQ är ett pålitligt bedömningsinstrument vid utvärdering av barns psykiska mående. SDQ är även validerat på svenska (Malmberg et al., 2003). Ju högre poäng, desto större emotionella och sociala svårigheter. I föreliggande studie sattes gränsvärdet för “Utfall” (höga poäng) på SDQ till en totalpoäng på ≥ 13 poäng för pojkar och ≥ 12 poäng för flickor enligt normering i en svensk rapport (Ghaderi et al., 2014). I föreliggande studie användes ett utökat SDQ-formulär där frågan

”Sammantaget, tycker du att ditt barn har svårigheter på ett eller flera av följande

områden: med känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens och umgås med andra människor?” ingick.

2.4. Procedur

De vårdnadshavare som valde att delta i studien fyllde i enkäten, angav samtycke till att svaren användes till forskning, lämnade en enkät till förskolan och tog med sina egna ifyllda enkäter till BVC. Enkäternas svar och eventuella frågor kring svaren

diskuterades under BVC-besöket med sjuksköterskan. Därefter samlades de in för forskning. Enkätsvaren samlades och skannades in av forskargruppen. Alla svar i föreliggande studie avidentifierades och redovisades på gruppnivå.

2.5. Databearbetning och analys

De beräkningar som gjordes var korstabeller med radprocent och Chi-två-test (Χ2) (Tabell 2 till 6). Chi-två-testet ger ett värde som genom jämförelse med tabell ger ett p-värde, alltså ett mått på sannolikhetsfördelningen. Chi-två-test används när data som analyseras är på nominalskala och passade därför i föreliggande studie. När

korrelationsberäkningar utfördes (Bilaga 2) användes Spearman’s Rho, eftersom alla variabler i studien hade svar på ordinalskala. Med hjälp av Spearman’s Rho kunde även förklaringsgraden räknas ut (Bilaga 2), genom att kvadrera Rho och multiplicera svaret med 100 för att få ut förklaringsgraden i procent. Förklaringsgraden visar hur stor del av en variabel som kan förklaras av den andra och tvärtom.

2.5.1. Operationalisering och nya variabler

En del av frågorna i enkäten lades samman till nya variabler inför analysen, och andra variabler dikotomiserades (variabeln kan endast anta ett av två möjliga värden) för att göra data mer lättöverskådlig.

2.5.1.1 Logopedkontakt och språklig förmåga

Frågan “Har barnet haft någon typ av kontinuerlig hjälp/stöd i hemmet eller utanför

förskolan under det senaste året?”, med “Logoped/Talpedagog” gjordes om till en

variabel “Logopedkontakt” där de som svarat ja på ursprungsfrågan om logopedkontakt tillhörde “Ja” och alla som inte svarat på ursprungsfrågan tillhörde “Nej”.

Frågorna och påståendena “Kan ditt barn med lite stöd återberätta något du har läst för

henne/honom eller något hon/han själv varit med om?”, “Börjar ditt barn kunna fylla i rim i kända ramsor?”, “Deltar aktivt i låtsaslekar” och “Kan hålla sig till ämnet i ett kortare samtal” analyserades var för sig men lades även ihop till en gemensam variabel, ”Sammanlagt språk”, som handlar om sammanlagd språklig förmåga utifrån de

språkrelaterade frågor som fanns i enkäten. Den samlade variabeln har fem

svarsvariabler, baserat på hur många av ursprungsfrågorna som föräldern angav att barnet inte klarar (“Klarar alla”, “Klarar tre”, “Klarar två”, “Klarar en”, “Klarar

ingen”).

2.5.1.2 Förälderns språkliga engagemang

I enkäten beräknades förälderns nivå av språkligt engagemang genom poängsättning av svarsalternativen till de fyra påståendena ”Tala med barnet om det som barnet visar

intresse för”, ”Hjälpa barnet att uppmärksamma det som finns och händer omkring er”, ”Beskriva det som ni upplever tillsammans” och ”Förklara för barnet vad ni upplever tillsammans” i frågan “I vilken utsträckning tycker du att du räcker till för att:”, med poängen ett till tre där ett poäng var “Mycket lite”, två poäng “Måttligt” och

tre poäng “Väldigt mycket”. För att säkerställa att påståendena mätte samma fenomen kontrollerades Cronbach’s alpha i SPSS. Ju mer svaren på frågorna samvarierar, desto högre blir Cronbach’s alpha och det kan ses som ett mått på i vilken grad de olika delarna i variabeln mäter samma sak (Tavakol & Dennick, 2011). Värdet av Cronbach’s alpha var 0.84, vilket är ett högt värde som visar på hög intern konsistens och att

För att analysera frågan gällande mängden läsning delades svarsalternativen till frågan

“Hur många gånger i veckan brukar du eller någon annan i familjen läsa eller titta i en bok tillsammans med ditt barn?” in i två grupper. Svarsalternativen “Aldrig”, “Läser 0-2 gånger/vecka” och “Läser 3-5 gånger/vecka” lades ihop till “Läser lite”.

Alternativen “Läser 6-9 gånger/vecka” och “Läser 10 gånger eller mer/vecka” lades ihop till “Läser mycket”. Samma indelning har gjorts tidigare (Lagerberg et al., 2008).

2.5.1.3 Förälderns utbildningsnivå

För att jämföra utbildning och dess påverkan på mängden läsning dikotomiserades svarsalternativen i enkäten med “Lägre utbildning” och “Högre utbildning”. Svarsalternativen “Ej avslutad grundskola”, “Grundskola” och

“Gymnasium/Yrkesskola” lades ihop till “Lägre utbildning”. Alternativen

“Högskola/Universitet (mindre än 3 år)” och “Högskola/Universitet (mer än 3 år)”

lades ihop till “Högre utbildning”.

2.6. Etiska aspekter

När föräldrar ombeds skatta sitt barns förmågor och egenskaper kan det starta en

reflektionsprocess. De allra flesta föräldrar tycker att SDQ är ett enkelt formulär att fylla i där det inte läggs alltför mycket fokus på problem och besvär utan att även styrkor och positiva egenskaper lyfts fram. En del föräldrar kan dock förväntas ha synpunkter av filosofisk karaktär där de inte känner att ett formulär kan ge en rättvis bild av deras barn. Andra föräldrar kan för första gången se att deras barn har problem. För att möta föräldrars frågor och eventuella oro diskuteras formuläret och förälderns svar igenom med en sjuksköterska under besöket på BVC när enkäten lämnas in. Inga barn pekas ut specifikt på BVC utan alla får samma insatser och vård oavsett om de svarar på

3. Resultat

Signifikansnivån i föreliggande studie är 95 % (p ≤ .05), men de flesta samband och skillnader är signifikanta med 99 % sannolikhet (p ≤ .001). När det sammanlagda antalet svar i tabellerna inte stämmer överens med det totala antalet svarande (n = 2881) beror detta på att alla deltagare inte svarat på alla frågor, ett internt bortfall, vilket visas med en procentsats som beskriver hur stor del av det totala antalet svarande som besvarat frågan.

3.1. Ses samband mellan förälderns skattning av emotionell och social förmåga och

3.1.1. Logopedkontakt

I tabell 2 ses att av de 31 barn som haft logopedkontakt föll cirka hälften (45,2 %) ut på SDQ. Likaså hade hälften av föräldrarna till de 31 barnen (46,7 %) även uppgett att de sammantaget tyckte att barnet hade små eller klara svårigheter med känslor,

koncentration, beteende eller att komma överens med andra.

3.1.2. Skattning av barnets språkliga förmåga

Tabell 2 visar att det finns signifikanta samband mellan föräldrars skattningar av SDQ och skattningarna på de fyra språkfrågorna, där sannolikheten för höga poäng på SDQ ökar ju sämre skattad språkförmåga barnet har. Förklaringsgraderna överstiger aldrig 14,4 % och är därmed generellt låga (Bilaga 2). Av de barn vars föräldrar uppger att de inte kan återberätta (n = 75) får 29,3 % utfall på SDQ, vilket är nästan tre gånger så många som i gruppen av barn som klarar att återberätta (Tabell 2). Av de barn vars föräldrar uppger att de inte kan fylla i rim i kända ramsor (n = 343) tillhör 19 % den 90:e percentilen på SDQ, dvs. har skattats ha stora problem. Det är dubbelt så många som i gruppen av barn som skattats att kunna fylla i rim och ramsor (n = 2350), där 9,5 % tillhör den 90:e percentilen på SDQ.

3.1.3. Skattning av förälderns eget språkliga engagemang

Tabell 2 visar en signifikant skillnad (p < .001) mellan föräldrar som läser mycket respektive lite för sina barn, där de som läser mindre i högre utsträckning skattar barnen högre på SDQ. Detsamma gäller för språkligt engagemang, där föräldrar som skattar sitt engagemang som högt i större utsträckning skattar sitt barn lågt på SDQ (p < .001).

3.1.4. Förälderns utbildningsnivå och födelseland

Tabell 2

Föräldrars skattning av barnets språk, SDQ och eget språkligt engagemang, utbildningsnivå och logopedkontakt.

I kolumnen ”Totalt” används kolumnprocent, i övrigt radprocent. Barnet kan: Inte utfall på SDQ

N (%) 2558 (88.8) Utfall på SDQ N (%) 307 (10.7) Totalt N (%) χ² p Återberätta 2524 (89.4) 298 (10.6) Χ2 = 28.751 p < .001 Klarar 2471 (90) 276 (10) 2747 (97.3) Klarar inte 53 (70.7) 22 (29.3) 75 (2.7)

Rim och ramsor 2404 (89.3) 289 (10.7) Χ2 = 27.716 p < .001

Klarar 2126 (90.5) 224 (9.5) 2350 (87.3) Klarar inte 278 (81) 65 (19) 343 (12.7)

Delta aktivt i låtsaslek 2526 (89.3) 303 (10.7) Χ2 _{= 65.164 p < .001}

Stämmer helt 2361 (90.7) 243 (9.3) 2604 (92.05) Stämmer delvis 150 (73.5) 54 (26.5) 204 (7.21) Stämmer inte 15 (71.4) 6 (28.6) 21 (0.74)

Hålla sig till ämnet 2527 (89.2) 305 (10.8) Χ2 = 158.647 p < .001

Stämmer helt 2248 (92.2) 191 (7.8) 2439 (86.1) Stämmer delvis 248 (71.5) 99 (28.5) 347 (12.3) Stämmer inte 31 (67.4) 15 (32.6) 46 (1.6) Sammanlagt språk 2366 (89.4) 281 (10.6) Χ2_{= 140.983 p < .001} Klarar alla 1841 (93.2) 135 (6.8) 1976 (74.7) Klarar 3 370 (82.2) 80 (17.8) 450 (17) Klarar 2 104 (71.2) 42 (28.8) 146 (5.5) Klarar 1 38 (67.9) 18 (32.1) 56 (2.1) Klarar ingen 13 (68.4) 6 (31.6) 19 (0.7) Logopedkontakt 2558 (89.3) 307 (10.7) Χ2 = 38.866 p < .001 Ja 17 (54.8) 14 (45.2) 31 (1.1) Nej 2541 (89.7) 293 (10.3) 2834 (98.9) Läsning 2493 (89.4) 295 (10.6) Χ2 _{= 18.019 p < .001} Läser mycket 1882 (90.9) 189 (9.1) 2071 (74.3) Läser lite 611(85.2) 106 (14.8) 717 (25.7) Språkligt engagemang 2055 (89.5) 240 (10.5) Χ2 = 27.383 p < .001 Mycket (12 p) 1299 (92.2) 110 (7.8) 1409 (61.4) Mindre (<12 p) 756 (85.3) 130 (14.7) 886 (38.6) Förälderns utbildning 2450 (89.5) 288 (10.5) Χ2 _{= 19.165 p < .001} Högre utbildning 1782 (91.1) 174 (8.9) 1956 (71.4) Lägre utbildning 668 (85.4) 114 (14.6) 782 (28.6) Förälderns födelseland 2477(89.4) 293 (10.6) Χ2 = 8.692 p = .003 Sverige 2186 (90.1) 241 (9.9) 2427 (87.6) Annat 291 (84.8) 52 (15.2) 343 (12.4)

3.2. Ses skillnader vad gäller skattning av språklig förmåga och förälderns språkliga engagemang med avseende på

3.2.1. Barnets kön

Av de barn som skattats att de delvis eller inte kunde hålla sig till ämnet (n = 396; 13,9 %) var majoriteten även här pojkar (71 %), vilket gav en signifikant skillnad mellan könen (p < .001) (Tabell 3). Av de barn som hade haft logopedkontakt (n = 31; 1,1 %) ses i tabell 3 att en mycket stor andel utgjordes av pojkar (90,3 %). Detta gav en signifikant skillnad mellan könen (p < .001).

Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan pojkar och flickor gällande mängden läsning i hemmet eller förälderns språkliga engagemang för barnet (Tabell 3).

Tabell 3

Hur föräldrar skattar flickor respektive pojkar gällande deras språkliga förmåga samt föräldrarnas eget språkliga engagemang för flickor respektive pojkar.

I kolumnen ”Totalt” används kolumnprocent, i övrigt radprocent. Pojkar N (%) 1472 (51.1) Flickor N (%) 1406 (48.9) Totalt N (%) Χ2 _p

Förälderns skattning av barnets språk

Återberättande 1451 (51.2) 1381 (48.8) Χ2 = 17.652 p < .001

Klarar 1394 (50.6) 1362 (49.4) 2756 (97.3) Klarar inte 57 (75) 19 (25) 67 (2.7)

Rim och ramsor 1376 (50.9) 1325 (49.1) Χ2 = 43.570 p < .001

Klarar 1143 (48.5) 1213 (51.5) 2356 (87.2) Klarar inte 233 (67.5) 112 (32.5) 345 (12.8)

Delta aktivt i låtsaslek 1457 (51.3) 1382 (48.7) Χ2 _{= 5.330 p = .070}

Stämmer helt 1326 (50.7) 1287 (49.3) 2613 (92.04) Stämmer delvis 121 (59) 84 (41) 205 (7.22) Stämmer inte 10 (47.6) 11 (52.4) 21 (0.74)

Hålla sig till ämnet 1457 (51.3) 1385 (48.7) Χ2 _{= 37.494 p < .001}

Stämmer helt 1205 (49.3) 1241 (50.7) 2446 (86.1) Stämmer delvis 213 (60.9) 137 (39.1) 350 (12.3) Stämmer inte 39 (84.8) 7 (15.2) 46 (1.6) Sammanlagt språk 1355 (51) 1300 (49) Χ2 _{= 53.226 p < .001} Klarar alla 934 (47.1) 1047 (52.9) 1981 (74.6) Klarar 3 271 (60) 181 (40) 452 (17) Klarar 2 93 (63.7) 53 (36.3) 146 (5.5) Klarar 1 43 (75.4) 14 (24.6) 57 (2.2) Klarar ingen 14 (73.7) 5 (26.3) 19 (0.7)

Förälderns språkliga engagemang

3.2.2. Förälderns kön

Av de svarande i studien identifierade sig 2304 som “Mamma” och 573 som “Pappa” till barnet. Fyra svarande uppgav annan anknytning till barnet (“Mamma & Pappa”,

“Mormor”, “Fostermamma”) och uteslöts från de beräkningar där eventuella skillnader

mellan mammors och pappors skattningar av sina 3-åringar skulle undersökas. Signifikanta skillnader mellan mammors och pappors bedömningar av sina barns prestationer fanns gällande förmågan att hålla sig till ämnet i samtal (p = .04), att återberätta (p = .019) och sammanlagt språk (p = .039) (Tabell 4). I samtliga fall skattade papporna barnets förmåga lägre än mammorna. Mammor och pappor skiljde sig inte åt gällande utbildningsnivå, mängd läsning eller språkligt engagemang för barnet.

Tabell 4.

Hur mammor respektive pappor skattar sina barns prestationer på språkfrågorna samt hur de själva engagerar sig språkligt för barnet. Även hur de skattar SDQ samt vilken utbildning de har finns med i tabellen.

I kolumnen ”Totalt” används kolumnprocent, i övrigt radprocent. Förhållande till barnet: Mamma

N (%) 2304 (80.1) Pappa N (%) 573 (19.9) Totalt N (%) χ² p Återberätta 2268 (80.1) 563 (19.9) Χ2 = 5.278 p = .019 Klarar 2215 (80.4) 540 (19.6) 2755 (97.3) Klarar inte 53 (69.7) 23 (30.3) 76 (2.7)

Rim och ramsor 2152 (79.7) 549 (20.3) Χ2 _{= .539 p = .463}

Klarar 1872 (79.5) 484 (20.5) 2356 (87.2)

Klarar inte 280 (81.2) 65 (18.8) 345 (12.8)

Delta aktivt i låtsaslek 2271 (80) 567 (20) Χ2 = 5.855 p = .054

Stämmer helt 2104 (80.6) 508 (19.4) 2612 (92.04) Stämmer delvis 152 (74.1) 53 (25.9) 205 (7.22) Stämmer inte 15 (71.4) 6 (28.6) 21 (0.74)

Hålla sig till ämnet 2272 (80) 569 (20) Χ2 _{= 6.458 p = .040}

3.2.3. Förälderns utbildningsnivå och födelseland

Av de föräldrar som svarade på frågan om längsta avslutade utbildning (n = 2748; 95,4 %) hade majoriteten (71,4 %) läst på universitet eller högskola och av dem hade 60,7 % en högskole- eller universitetsutbildning på minst tre år. 87,5 % av föräldrarna svarade att de var födda i Sverige och 12,5 % att de var födda i något annat land (Bilaga 3) (n = 2782; 96,6 %).

Som ses i tabell 5 finns ett signifikant samband mellan att vara född i ett annat land och att ha högre utbildning (p = .010), där 77,4 % av de utrikesfödda hade en högre

utbildning. Motsvarande siffra för föräldrar födda i Sverige var 70,5 %.

För samtliga föräldrar, oberoende av utbildningsnivå, var läsfrekvensen hög (74,4 %) (Tabell 6). Föräldrar som hade högre utbildning läste emellertid mer för sina barn än de med lägre utbildning (p < .001). En stor majoritet (81,6 %) av föräldrarna med högre utbildning läste för sina barn sex gånger i veckan eller mer. Motsvarande siffra för föräldrar med lägre utbildning var 56,2 %. Som framgår av tabell 6 läste de föräldrar som var födda i Sverige signifikant mer för sina barn än de som var födda i andra länder (p < .001).

Av de föräldrar, oavsett bakgrund, som svarat på samtliga frågor om språkligt

engagemang (n = 2647; 91,9 %) hade hälften (49 %) totalt 12 poäng, vilket var högsta möjliga poäng. Föräldern hade då svarat “Väldigt mycket” genomgående, dvs. högt språkligt engagemang. Som ses i tabell 5 skattade föräldrar med högre utbildning sitt språkliga engagemang signifikant högre än föräldrarna med lägre utbildning (p < .001). Föräldrar födda i Sverige skattade sitt språkliga engagemang signifikant högre än föräldrar födda i andra länder (p = .003)

Tabell 5

Föräldrarnas utbildningsnivå i förhållande till födelseland I tabellen redovisas radprocent.

Tabell 6

Föräldrars bakgrund och hur den sammanfaller med stimulering av barnets språk. I tabellen redovisas radprocent.

4. Diskussion

4.1. Resultatdiskussion

4.1.1. Sammanfattning av resultat

Resultatet visade samband mellan föräldrars skattningar av SDQ och skattningarna av 3-åringarnas språkliga förmåga, där skattade svårigheter inom sociala förmågor och beteendeproblem enligt SDQ hörde samman med att inte klara alla språkfrågor.

Skillnader sågs mellan föräldrars skattningar av pojkars och flickors språkliga förmågor, där pojkar skattades lägre än flickor, med undantag av “Deltar aktivt i låtsaslek”. Resultatet visade inga skillnader i skattningar av förälderns eget språkliga engagemang mellan pojkar och flickor, men skillnader sågs i skattning av mängden läsning

respektive språkligt engagemang beroende på förälderns utbildningsnivå och födelseland.

4.1.2. Ses samband mellan förälderns skattning av emotionell och social förmåga och 4.1.2.1 Logopedkontakt

Eftersom studien enbart analyserade svaren från vårdnadshavare till 3-åriga barn inför besöket på BVC så fanns inte möjlighet att se hur många barn som efter 3-årsbesöket blev remitterade till logoped. Det innebar att inga slutsatser kunde dras angående huruvida svaren på SDQ och de andra frågorna som undersöktes predicerade för språkstörning, annan neurologisk diagnos eller remittering till logoped. Att väldigt få barn (1 %) haft kontakt med logoped trots att 7,4 % av förskolebarn uppfyller kraven för någon typ av språkstörning (Tomblin et al., 1997) berodde troligtvis på att de barn som ingick i studien snart skulle på sitt 3-årsbesök och i samband med besöket blir många barn remitterade till logoped för första gången. Några av de föräldrar vars barn haft logopedkontakt hade även fyllt i frisvarsrutan för övrig sjukdom och uppgett bland annat kräkningar, hörselnedsättning och olika medfödda syndrom. Barnen kunde alltså ha haft logopedkontakt av andra anledningar än rent språkliga, eftersom logopedi innefattar mer än bara språk och kommunikation, och det kan vara en förklaring på varför många, men inte alla, barn som haft logopedkontakt fick sämre resultat på språkfrågorna.

4.1.2.2 Skattning av barnets språkliga förmåga

Föreliggande studie såg, på samma sätt som Bretherton et al. (2014), signifikanta

samband mellan sämre skattade språkliga färdigheter och högre poäng på SDQ. De barn som skattades högt på SDQ skattades också i högre utsträckning att de inte kunde återberätta eller fylla i rim i ramsor, samt att de deltog mindre aktivt i låtsaslekar och inte kunde hålla sig till ämnet i samtal. Sannolikt påverkar faktorerna varandra då sämre koncentration kan leda till svårigheter att utveckla språket och vice versa.

4.1.2.3 Skattning av förälderns eget språkliga engagemang

I studien skattade föräldrar som läste mycket för sina barn låg problemnivå i totala SDQ i högre utsträckning än de som läste lite. Föräldrar som skattade sitt språkliga

samma utsträckning. Men förälderns faktiska språkstimulans och engagemang i barnet har sannolikt stor positiv inverkan på barnets beteende.

4.1.2.4 Förälderns utbildningsnivå och födelseland

Föräldrar födda utanför Sverige och föräldrar med lägre utbildningsnivå skattade generellt sett sina barn högre på SDQ. Att moderns SES predicerar beteendet hos ett 4-årigt barn är något Bretherton et al. (2014) sett, då barn vars mammor har mer än 12 års utbildning och kommer från ett område med högre SES har lägre total poäng i SDQ. SES är dock inte en lika stark prediktor som moderns utbildningsnivå.

4.1.3. Ses skillnader vad gäller skattning av språklig förmåga och förälderns språkliga engagemang med avseende på

4.1.3.1 Barnets kön

Enligt Whitehouse (2010) studie om språkstörning och kön hos anhöriga till personer med diagnostiserad språkstörning finns inga skillnader mellan könen när indirekta metoder (exempelvis enkäter) används. Resultatet i föreliggande studie kring språkfrågor, där signifikanta skillnader kunde ses mellan pojkar och flickor, var lite oväntat. Trots att urvalet motsvarade en liten del av totalpopulationen var skillnaderna påtagliga och resultatet förväntades istället vara betydligt jämnare mellan könen. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB, 2016) har 27 % av alla svenskar mellan 25 och 64 år en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer. I Uppsala kommun är siffran 41 %. Bland studiens föräldrar som var inom åldersspannet 25 till 64 år var procentsatsen 64,3 %. Föreliggande studies resultat kan därför inte generaliseras då urvalsgruppen hade högre SES än hela befolkningen. Detta baseras på att hög utbildning klassificeras som hög SES. Den fråga där resultatet inte var signifikant var den om låtsaslek. Att just den frågan skiljde sig från de andra kan ha att göra med att den inte hade en lika tydlig språkkoppling som de andra. Resultatet i studien av Whitehouse (2010) stämmer inte heller med resultaten i föreliggande enkätstudie. Anledningarna till de signifikanta könsskillnaderna i språkfrågorna kan vara många, pojkar har en högre genetisk prevalens för språksvårigheter än flickor (Westerlund, 1994), men denna förklaring räcker inte helt för att förklara skillnaderna. Vid skattning av egna insatser såsom läsning och språkligt engagemang sågs att föräldrarna inte gjorde någon skillnad mellan könen men studiens resultat pekade mot att föräldrar generellt skattade pojkars språkliga förmågor lägre än flickors (Tabell 3).

4.1.3.2 Förälderns kön

I resultatet fanns en skillnad mellan hur mammor och pappor bedömde sina barn när det gällde att hålla sig till ämnet i ett samtal och att kunna återberätta. Papporna skattade där sina barns förmåga som lägre än vad mammorna gjorde. Att skillnaden mellan

mammors och pappors skattningar inte återfanns på fler frågor var förvånande. Det förväntade resultatet var att skillnaden skulle vara konstant, i alla bedömningar, eller inte skilja sig alls. Att pappor skattade sina barns språkliga förmågor som lägre skulle troligen innebära att även andra förmågor skattades som lägre, vilket inte kunde påvisas i föreliggande studie.

4.1.3.3 Förälderns utbildningsnivå och födelseland

växer upp i. Föreliggande studie visade att föräldrar som inte var födda i Sverige läste för sina barn i mindre utsträckning än de föräldrar som var födda i Sverige. En viktig aspekt att ha i åtanke är att föräldrarna som var födda utomlands var en mycket heterogen grupp och kunde komma från olika länder med olika kulturella bakgrunder, samt att de kunde vara uppvuxna i Sverige även om själva födseln skett utomlands. I föreliggande studie ingick, förutom föräldrar födda i Sverige, föräldrar födda i 68 olika länder (se Bilaga 3). Sex föräldrar födda i annat land än Sverige angav ej födelseland. Kåreland (2013) skriver även att det finns mycket få boktitlar från tredje världen och med östeuropeiskt ursprung. Det är ett tecken på att det inte finns lika mycket tillgänglig litteratur i dessa delar av världen, och detta kan i sin tur påverka hur vanligt det är med läsning. Värt att notera är att föräldrar i studien som var födda utanför Sverige läste mindre trots att de var högutbildade i högre utsträckning än föräldrar födda i Sverige. Schwab & Lew-Williams (2016) resultat, som pekar mot att barn uppväxta i familjer med låg SES får mindre och inte lika högkvalitativ språkstimulans, sammanfaller med resultatet i föreliggande studie.

4.2. Metoddiskussion

Föreliggande studie var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en deskriptiv och jämförande design. Studiedesignen var anpassad efter frågeställningarna och datainsamlingen skedde i samband med barnets 3-årsbesöket på BVC. För att kunna uttala sig om vad resultaten på exempelvis SDQ innebär kliniskt hade det varit intressant att ta del av och sammankoppla remisser från BVC till logoped efter 3-årsbesöket med SDQ och

språkfrågorna. Detta hade kunnat besvara om det är fler av de barn som fallit ut på SDQ som blir remitterade till logoped efter besöket. Det hade även varit intressant att följa barnen i studien och se om de som får höga utfall senare remitteras vidare till logoped efter 4- eller 5-årsbesöket. Som designen ser ut idag är det svårt att dra slutsatser om vad resultaten betyder på sikt. Eftersom urvalet var stort blev även små skillnader signifikanta. Därför var förklaringsgraden extra viktig i beräkningarna. Analysen utgjordes av sambandsanalyser, vilket i nästa steg skulle kunna utvecklas till multivariata statistiska metoder när flera signifikanta variabler analyseras i samma modell, till exempel logistisk regressionsanalys, vilket kan ge svar på om vissa signifikanta samband kvarstår eller försvinner.

Olika föräldrar har olika utgångspunkter och bedömer sina barns beteenden och färdigheter utifrån sina egna erfarenheter, vilket innebär att de gör olika. Eftersom alla svar lämnades av föräldrar och ingen hade kunnat eller haft för avsikt att ta reda på om dessa stämde var det ofrånkomligt att vissa felmarginaler fanns. Det kunde inte

säkerställas att frågorna inte kunde ha tolkats på olika sätt av olika föräldrar, vilket även detta kunde medföra att vissa fel fanns i datasetet. Däremot finns en tidigare studie som visar att SDQ har en hög grad av tillförlitlighet när det gäller föräldraskattningar (Stone et al., 2010).

liknande frågor om SES, subjektiva faktorer och språkligt engagemang (Lagerberg et al., 2005; 2008).

Studiens interna och externa validitet kan vidare diskuteras. Den interna validiteten ansågs vara god och hög och gälla för de föräldrar som hade deltagit i studien. Den externa validiteten ansågs dock begränsad, då utbildningsnivån i Uppsala kommun skiljer sig markant från den generella befolkningen och det gör resultatet av studien svårt att generalisera till normalpopulationen. Studien hade ett bortfall på 64,7 %, vilket även det påverkar studiens externa validitet. En anledning till att bortfallet var så stort kan ha varit att deltagandet var frivilligt och att enkäterna var omfattande. Bortfallet ledde till att vissa grupper av deltagare i studien överrepresenterades (t.ex. akademiker). Det är svårt att veta vad detta har haft för påverkan på studiens resultat. Ett förslag för att minska bortfallet och nå fler föräldrar kunde vara att inkludera föräldrar med andra sociodemografiska förutsättningar. Om studiens urval istället hade täckt in ett annat geografiskt område med en lägre utbildningsnivå än den i Uppsala kommun finns en möjlighet att resultatet hade blivit annorlunda. Detsamma gällde om enkäten funnits på ytterligare språk som är vanligt förekommande hos de som invandrat till Sverige.

Som formuläret såg ut nu hamnade de föräldrar som t.ex. adopterats till Sverige inte i en tydlig kategori, vilket självklart var mycket oturligt. En fråga rörande var föräldern växt upp eller ett alternativ “Adopterad” till frågan om föräldern är född i Sverige hade kunnat göra formuläret bättre anpassat för föräldrarna. Att ha med fler svarsalternativ eller ändra frågan hade kunnat minska eventuell frustration hos de föräldrar som kände att de inte passade in i de svarsalternativ som fanns i enkäten.

Om enkäten utvecklats med syfte att undersöka barnets beteende mätt med SDQ och dess samband med barns språkutveckling hade flera delar av barnets språkliga förmågor behövt ingå för att kunna ge ett grundligare resultat. De språkfrågor som ingick i

enkäten gav ingen helhetsbild av barnets språk. Fokusstudien syftade till att undersöka flera aspekter med barns och föräldrars hälsa i fokus, vilket förklarar varför enkäten innehöll få språkrelaterade frågor.

När många signifikansberäkningar utförs ska de kontrolleras för massignifikans, vilket uppkommer då många beräkningar görs på samma material. En metod för att göra detta är Bonferronimetoden. Den innebär att p-värdet från varje jämförelse multipliceras med antalet jämförelser som gjorts vilket ger ett högre p-värde. Detta nya p-värde är det som ska redovisas (Borg & Westerlund, 2012). Eftersom de signifikanta p-värden som framkom i studien var låga (oftast p < .001) och det inte hade förekommit stora

mängder analyser på samma variabler hade Bonferronimetoden inte använts, då den inte hade visat på någon förändring av signifikansen.

Då förklaringsgraderna var låga och enbart bivariata analysmetoder användes kan vi, trots många signifikanta samband, inte säga så mycket om orsaker till sambanden. Faktorer utifrån har naturligtvis också påverkat variablerna, och dessa har inte kunnat mätas.

4.2.1. Fortsatt forskning

att genomföra liknande studier på andra orter, där befolkningen är mindre homogen och med större sociodemografiska skillnader mellan föräldrarna som besvarar frågorna. Resultatet från föreliggande studie kan då jämföras med en annan population.

4.3. Slutsats

Syftet med studien var att studera föräldrars skattningar av 3-åringars språkliga, emotionella och sociala förmåga och dess samband med logopedkontakt, respektive med föräldrars skattningar av egen förmåga att språkligt stimulera sin 3-åring. Syftet var även att se om det fanns skillnader mellan föräldrars skattningar av pojkar och flickor samt skillnader beroende på förälderns utbildningsnivå och födelseland. Resultatet visade skillnader mellan barnets kön och föräldrars skattning av språklig förmåga, där pojkars språkliga förmåga skattades lägre än flickors. Resultatet visade även att föräldrar med högre utbildningsnivå läste mer för sina barn samt att föräldrarnas skattning av barnets språkliga förmåga som låg hade samband med svårigheter med sociala förmågor och beteendeproblem enligt SDQ.

Föräldrar skattade sina barn olika beroende på barnets kön och papporna skattade dessutom barnets språkliga förmåga lägre på vissa frågor än vad mammorna gjorde. Föräldrarna som deltagit i studien var betydligt mer högutbildade än den generella befolkningen i Sverige.

Studien visade att föräldrar skattade mängden språklig stimulans de gav sina barn som hög och att många läste mycket för sina barn. Barnens språkliga förmåga vid tre års ålder skattades även den i de flesta fall som god, vilket kan tyda på att föräldrars

5. Referenser

Barbu, Stéphanie, Aurélie Nardy, Jean-Pierre Chevrot, Bahia Guellaï, Ludivine Glas, Jacques Juhel, and Alban Lemasson. “Sex Differences in Language Across Early Childhood: Family Socioeconomic Status Does Not Impact Boys and Girls Equally.”

Frontiers in Psychology 6 (2015). https://doi.org/10.3389/fpsyg.2015.01874.

Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare (ss. 11-38). Stockholm: Liber AB.

Bradley, Robert H., and Robert F. Corwyn. “Socioeconomic Status and Child Development.” Annual Review of Psychology; Palo Alto 53 (2002): 371–99.

Bretherton, Lesley, Margot Prior, Edith Bavin, Eileen Cini, Patricia Eadie, and Sheena Reilly. “Developing Relationships between Language and Behaviour in Preschool Children from the Early Language in Victoria Study: Implications for Intervention.” Emotional and Behavioural Difficulties 19, no. 1 (January 2, 2014): 7–27.

doi:10.1080/13632752.2013.854956

Bruce, Barbro. (2011). Språk- och talbesvär hos barn. Hämtad den 28 november, 2017 från

http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Kommunikativ-utveckling/Sprak-och-talbesvar-hos-forskolebarn-och-skolbarn-/

Charman, Tony, Jessie Ricketts, Julie E. Dockrell, Geoff Lindsay, and Olympia Palikara. “Emotional and Behavioural Problems in Children with Language Impairments and Children with Autism Spectrum Disorders: Emotional and Behavioural Problems in LI and ASD.” International Journal of Language & Communication Disorders 50, no. 1 (January 2015): 84–93. https://doi.org/10.1111/1460-6984.12116

Fabian, H. & Sarkadi, A. (2014). BVC-enkäterna. Hämtad den 20 oktober, 2017 från

http://www.pubcare.uu.se/forskning/chap/forskargruppen-chap/projekt/Fokus-barn-och-foraldrar

Fabian, H. & Sarkadi, A. (u.å.) Fokus barn och föräldrar - en studie om 3-5 åringar i

Uppsala län. Hämtad den 20 oktober, 2017 från

http://www.pubcare.uu.se/digitalAssets/281/c_281182-l_3-k_information-till-f--r--ldrar.pdf

Fokus barn och föräldrar, Landstinget i Uppsala län, Uppsala kommun & Uppsala universitet. (u.å.) Har du fått BVC-enkäterna? Hämtad den 20 oktober, 2017 från http://www.pubcare.uu.se/digitalAssets/281/c_281182-l_3-k_affisch-version_a4_tt-15-utan-rutor.pdf

Ghaderi, A., Kadesjö, C., Kadesjö, B. & Enebrink, P. (2014). Forskningsrapport

Föräldrastödsprogrammet Glädje och Utmaningar. Hämtad den 5 september, 2017 från

Goodman, Robert. “The Strengths and Difficulties Questionnaire: A Research Note.”

Journal of Child Psychology and Psychiatry 38, no. 5 (July 1, 1997): 581–86.

https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.1997.tb01545.x

Hörnfeldt, H. (2009). Prima barn, helt u.a. : normalisering och utvecklingstänkande i svensk

barnhälsovård 1923-2007. Göteborg: Makadam.

Kindwall, K., Västerbro, N. & Sandell, E. (2011) Före födseln (prenatalt). Hämtad den 30 november, 2017

frånhttp://habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/orsaker/orsaker-till-autism/prenatala-orsaker

Kåreland, L. (2013). Barnboken i samhället (ss. 11-84). Lund: Studentlitteratur AB.

Lagerberg, D., M. Magnusson, and C. Sundelin. “Child Health Services in Transition: II. Mothers’ Perceptions of 18-Month-Old Children in the Light of Socio-Economic Status and Some Subjective Factors.” Acta Paediatrica 94, no. 3 (March 1, 2005): 337–44. https://doi.org/10.1111/j.1651-2227.2005.tb03077.x.

Lagerberg, D., Magnusson, M. & Sundelin, C. (2008). Barnhälsovård i förändring. Stockholm: Gothia Förlag.

Law, J., J. Boyle, F. Harris, A. Harkness, and C. Nye. “Screening for Speech and Language Delay: A Systematic Review of the Literature.” Health Technology Assessment

(Winchester, England) 2, no. 9 (1998): 1–184.

Loomes, Rachel, Laura Hull, and William Polmear Locke Mandy. “What Is the Male-to-Female Ratio in Autism Spectrum Disorder? A Systematic Review and Meta-Analysis.” Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry 56, no. 6 (June 1, 2017): 466–74. https://doi.org/10.1016/j.jaac.2017.03.013

Magnusson, Margaretha, Tell, Johanna, Blennow, Margareta & Reuter, Antonia (2015).

Åldersrelaterat barnhälsovårdsprogram. Hämtad den 28 november, 2017 från

http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Oversikt/Det-aldersrelaterade-programmet---en-oversikt/

Malmberg, Mikael, Ann-margret Rydell, and Hans Smedje. “Validity of the Swedish

Version of the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ-Swe).” Nordic Journal of

Psychiatry 57, no. 5 (January 1, 2003): 357–63.

https://doi.org/10.1080/08039480310002697

Miniscalco, Carmela, Monica Westerlund, and Anette Lohmander. “Language Skills at Age 6 Years in Swedish Children Screened for Language Delay at 2½ Years of Age.” Acta

Pædiatrica 94, no. 12 (December 1, 2005): 1798–1806.

https://doi.org/10.1111/j.1651-2227.2005.tb01856.x

Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn (ss. 13-21). Lund: Studentlitteratur AB.

Cluster-Randomised Controlled Trial to Prevent Behavioural and Emotional Problems in Children.” BMC Public Health 13 (2013): 961. https://doi.org/10.1186/1471-2458-13-961

SCB. (2016). Befolkningens utbildning. Hämtad den 13 september, 2017 från

http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/befolkningens-utbildning/#c798835f-47e3-4357-9e38-1ab0cc19b870

Schwab, Jessica F., and Casey Lew-Williams. “Language Learning, Socioeconomic Status, and Directed Speech: Language Learning, Socioeconomic Status, and Child-Directed Speech.” Wiley Interdisciplinary Reviews: Cognitive Science 7, no. 4 (July 2016): 264–75. https://doi.org/10.1002/wcs.1393

Sénéchal, Monique, Stephanie Pagan, Rosemary Lever, and Gene P. Ouellette. “Relations Among the Frequency of Shared Reading and 4-Year-Old Children’s Vocabulary, Morphological and Syntax Comprehension, and Narrative Skills.” Early Education and

Development 19, no. 1 (February 5, 2008): 27–44.

https://doi.org/10.1080/10409280701838710

Socialstyrelsen (2014). Vägledning för barnhälsovården. Hämtad den 29 november, 2017 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19403/2014-4-5.pdf

Stone, Lisanne L., Roy Otten, Rutger C. Engels, M, E, Ad A. Vermulst, Jan M. Janssens, A, and M. “Psychometric Properties of the Parent and Teacher Versions of the Strengths and Difficulties Questionnaire for 4- to 12-Year-Olds: A Review.” Clinical Child and

Family Psychology Review; New York 13, no. 3 (September 2010): 254–74.

https://doi.org/http://dx.doi.org.ezproxy.its.uu.se/10.1007/s10567-010-0071-2

Tavakol, Mohsen, and Reg Dennick. “Making Sense of Cronbach’s Alpha.” International

Journal of Medical Education; Nottingham 2 (2011): 53–55.

Tomblin, J. Bruce, Nancy L. Records, Paula Buckwalter, Xuyang Zhang, and et al. “Prevalence of Specific Language Impairment in Kindergarten Children.” Journal of

Speech, Language, and Hearing Research; Rockville 40, no. 6 (December 1997): 1245–

60

Westerlund, Monica. (1994). Barn med tal- och språkavvikelser (ss. 25-43). Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Whitehouse, Andrew J. O. “Is There a Sex Ratio Difference in the Familial Aggregation of Specific Language Impairment? A Meta-Analysis.” Journal of Speech, Language and

6. Bilagor

Bilaga 1. Fokusenkäten

SDQ – sida 4 i Fokusenkäten Bilaga 2. Förklaringsgrader

S T U D I E N ” F O K U S B A R N O C H F Ö R Ä L D R A R ” G E N O M F Ö R S AV U P P S A L A U N I V E R S I T E T I S A M A R B E T E M E D L A N D S T I N G E T I U P P S A L A L Ä N O C H U P P S A L A KO M M U N .

1

Frågor om ditt 3-åriga barn

och dig som förälder

Endast svaren om barnet används av BVC under ert besök. Personalen får då bättre information om ditt barn.

Med ditt godkännande används svaren också till forskning vid Uppsala universitet, för att öka kunskapen om barns och föräldrars hälsa.

• _{Fyll i enkäten.}

BVC-enkäterna sänds till alla 3-5-åringar i Uppsala varje år. Därför kan du ha fått frågan tidigare. Vi ber dig fylla i uppgifterna nedan även om du redan deltar i studien.

Skriv tydligt med bläckpenna. Texten läses maskinellt. Sätt kryss så här .

Ja, jag samtycker till att delta eller vill fortsätta delta i studien.

Underskrift Datum Namnförtydligande Adress Postnummer Ort Barnets namn Barnets personnummer

Namn på barnets förskola/familjedaghem

Namn på barnets barnavårdscentral

Mamma Pappa Annat

-

-Har ingen barnomsorg

Barnet hade samma förskola förra året Ja

För olycksfall/skador.

Har ni sökt läkare för barnet vid andra tillfällen än vid de ordinarie BVC-besöken under de senaste 12 månaderna?

Hur bedömer du ditt barns allmänna hälsotillstånd?

Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt

Har barnet någon funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom?

Nej Ja. I så fall vad?

För vad sökte ni läkare? Markera ett eller flera alternativ.

För infektionssjukdomar, t.ex. öroninflammation, hög feber, diarré.

Annan orsak. Vad?

Nej Ja. Om ja, antal gånger

Har barnet varit inlagt på sjukhus under de senaste 12 månaderna? Nej

Har läkare konstaterat att barnet har någon av följande sjukdomar?

Besvara för varje sjukdom.

Astma Allergisnuva

Allergiska ögonbesvär

Allergi mot pollen, pälsdjur, kvalster Glutenintolerans

Laktosintolerans

Födoämnesallergi eller överkänslighet

Kan ditt barn med lite stöd återberätta något du har läst för henne/honom

eller något hon/han själv varit med om? Ja Nej

Börjar ditt barn kunna fylla i rim i kända ramsor? Ja Nej

Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Ditt barn:

Har svårt för ändrade rutiner.

Kan hålla sig till ämnet i ett kortare samtal.

Deltar aktivt i låtsaslekar (spade blir flygplan, saftkalas osv.).

Ja. Ange orsak Antal dagar

säker eller tycker att frågan verkar konstig. Frågorna gäller barnets beteende de senaste 6

månaderna. OBS, svara på frågorna själv inte tillsammans med barnets andra förälder.

Sammantaget, tycker du att ditt barn har svårigheter på ett eller flera av följande om-råden: med känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens och umgås med andra människor?

Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte

Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv Följer vanligtvis vuxnas uppmaningar

Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad

Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig

Har minst en god vän (kamrat)

Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd

Vanligtvis omtyckt av andra barn Lättstörd, tappar lätt koncentrationen

Nervös eller klängig i nya situationer, blir lätt otrygg Omtänksam mot yngre barn

Säger ofta emot vuxna

Blir retad eller mobbad av andra barn

Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, andra barn) Kan stanna upp och tänka sig för innan han/hon gör olika saker Kan bete sig illa mot andra

Kommer bättre överens med vuxna än med andra barn Rädd för mycket, är lättskrämd

Fullföljer uppgifter, bra koncentrationsförmåga

Nej Ja, små svårigheter Ja, klara svårigheter Ja, allvarliga svårigheter

Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge

Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående

Delar gärna med sig till andra barn (t.ex. godis, leksaker, pennor) Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör

Antal timmar per vecka Annat, nämligen: Mer än 1 år 6-12 månader 1-5 månader Mindre än 1 månad

2) Oroas eller lider ditt barn av sina svårigheter?

Väldigt mycket Ganska mycket

Bara lite Inte alls

3) Stör svårigheterna barnets vardagsliv på något av följande områden? Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket Hemma/i familjen Med kamrater I inlärningssituationer Vid fritidsaktiviteter

4) Blir svårigheterna en belastning för dig eller för familjen som helhet?

Väldigt mycket Ganska mycket

Bara lite Inte alls

Har barnet haft någon typ av kontinuerlig hjälp/stöd i förskolan under det senaste året? (Flera kryss möjliga)

Specialpedagog Kurator Psykolog Assistent Sjukgymnast Annat, nämligen:

Har barnet haft någon typ av kontinuerlig hjälp/stöd i hemmet eller utanför förskolan under det senaste året? (Flera kryss möjliga)

Logoped/talpedagog Kurator

Sjukgymnast Psykolog

Socialsekreterare

Vad är du till detta barn? Mamma Pappa Annat:

Kontaktperson

Barnets kön Pojke Flicka

Nej, ingen hjälp/stöd

Antal timmar per år

-Ditt välbefinnande

Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt

Har du de senaste veckorna kunnat koncentrera dig på allt du gjort?

Har du under de senaste veckorna kunnat ta itu med dina problem?

Bättre än vanligt Som vanligt Sämre än vanligt

Mycket sämre än vanligt

Mycket sämre än vanligt Sämre än vanligt

Som vanligt Bättre än vanligt

Har du under de senaste veckorna haft svårt att sova på grund av oro?

Inte alls

Inte mer än vanligt Mer än vanligt

Mycket mer än vanligt

Har du de senaste veckorna förlorat tron på dig själv?

Inte alls

Inte mer än vanligt Mer än vanligt

Mycket mer än vanligt

Upplever du att du gjort nytta de senaste veckorna?

Mer än vanligt Som vanligt Mindre än vanligt

Mycket mindre än vanligt

Har du under de senaste veckorna känt dig spänd?

Inte alls

Inte mer än vanligt Mer än vanligt

Mycket mer än vanligt Har du under de senaste veckorna känt

att du kunnat uppskatta det du gjort om dagarna?

Mer än vanligt Som vanligt Mindre än vanligt

Mycket mindre än vanligt

Har du de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd?

Inte alls

Inte mer än vanligt Mer än vanligt

Mycket mer än vanligt

Har du de senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor?

Bättre än vanligt Som vanligt Sämre än vanligt

Mycket sämre än vanligt Sätt kryss så här . Svaren läses maskinellt.