Svensk vapenexport till Saudiarabien

Svensk vapenexport till

Saudiarabien

Samspelet mellan ekonomiska intressen och

mänskliga rättigheter

Författare: Pernilla Thorvald

Abstract

How is Sweden manageing the conflict between exporting weapons to SaudiArabia and being a bearer of human rights?

Based on an updated restricted regulation when it comes to armsexport, Sweden seems to value human rights more than the finacial benefits that comes with exporting weapons.

Using ideals and interests as described by Goldmann, Coetzee and Ikegami, an analysis is made to measure to what extent the Swedish Government values human rights over economy.

Nyckelord

Realpolitik, idépolitik, militärindustriella komplexet, Saudiarabien, svensk utrikespolitik, strategisk exportkontroll, krigsmateriel, demokrati, mänskliga rättigheter

Tack

Innehållsförteckning

1.2.3 Avgränsningar, definitioner och begrepp 6

2 Tidigare forskning 7

3 Teoretiska utgångspunkter 8

3.1 Realpolitik och idépolitik enligt Goldmann 8

3.1.1 Utgångspunkt, värdegrund och inriktning i realpolitik och idépolitik 9

3.2 Ideal- och intressedriven svensk utrikespolitik enligt Coetzee 9

3.3 Nationella och ekonomiska intressen i det militärindustriella komplexet

enligt Ikegami 11

3.4 Sammanfattning teoretiska utgångspunkter för analysram 12

4 Metod 12 5 Bakgrund 13 5.1 Utrikespolitiska deklarationer 2015–2020 13 5.1.1 Regeringens deklaration 2015 13 5.1.2 Regeringens deklaration 2016 13 5.1.3 Regeringens deklaration 2017 14 5.1.4 Regeringens deklaration 2018 14 5.1.5 Regeringens deklaration 2019 14 5.1.6 Regeringens deklaration 2020 15

5.2 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik 15

5.3 Svensk vapenexport 15

5.4 Svensk vapenexport och internationell vapenindustri 17

5.4.1 Trender i vapenexport 19

5.5 Svensk vapenexport till Saudiarabien 19

5.6 Den parlamentariska krigsmaterielexportöversynskommitténs utredning

(KEX-utredningen) har lett till skärpt lagstiftning 20

5.7 Styrning och ledning av strategisk exportkontroll genom Inspektionen för

Strategiska Produkter (ISP) 21

5.8 Strategisk exportkontroll av krigsmateriel på internationell nivå 21

5.9 Strategisk exportkontroll av krigsmateriel 22

5.10 Saudiarabien – demokrati och mänskliga rättigheter 22

5.11 Saudiarabiens militära intervention i Jemen 23

6 Analys 23

6.1 Samspelet mellan realpolitik och idépolitik 24

6.2 Ekonomiska intressen i svensk vapenexport till Saudiarabien (realpolitik) 25

6.3 Mänskliga rättigheter och vapenexport till Saudiarabien (idépolitik) 26

8 Fortsatt forskning 29

1 Inledning

Under våren 2015 utbröt en diplomatisk kris mellan Sverige och Saudiarabien. Bakgrunden till krisen var att dåvarande utrikesminister Margot Wallström riktat kritik mot Saudiarabien med anledning av det spöstraff som bloggaren Raif Badawi tidigare dömts till för att ha skymfat islam. Både på Twitter och i riksdagen uttalade Wallström att straffet är medeltida och att Saudiarabien är en diktatur. Saudiarabien tolkade uttalandet som en skymf mot islam och stoppade Margot Wallström från att tala om mänskliga rättigheter på en konferens för Arabförbundet i Kairo. Man kallade också hem den saudiske ambassadören och fick stora delar av Mellanöstern att fördöma Wallströms uttalande. (Dagens Nyheter, 2015)

Den diplomatiska krisen pågick under cirka tre veckors tid och avslutades då svenska regeringens sändebud Björn Von Sydow reste till Saudiarabien för att träffa det saudiska kungahuset och lämnade över ett brev från sin svenska motsvarighet. Brevets innehåll uppfattades av Saudiarabien som en ursäkt vilket man också kommunicerade till omvärlden. Sverige har i sin tur hävdat att brevet inte innehållit en ursäkt utan ett förtydligande att Wallströms uttalande inte haft för avsikt att skymfa islam. Strax därefter reste den saudiske ambassadören tillbaka till Sverige vilket innebar att krisen upphörde och de diplomatiska relationerna återgick. (Aftonbladet, 2015)

Wallströms uttalande och Saudiarabiens reaktion skedde parallellt med att Sverige ensidigt valde att säga upp Saudiavtalet. Saudiavtalet hade kommit till fem år tidigare och reglerade ett militärt samarbete mellan de båda länderna, bland annat vapenexport och militära system. Avtalet var starkt kritiserat eftersom det innebär vapenexport till en krigförande part – vilket bryter mot mänskliga rättigheter och lagrummet för svensk vapenexport. Att säga upp avtalet var inte en gemensam svensk politisk hållning och regeringen fick kritik för sitt agerande från

oppositionen och företrädare för svenskt näringsliv som betonade de ekonomiska riskerna med att säga upp avtalet. Svenskt näringsliv betonade också att handel främjar mänskliga rättigheter och demokratiutveckling. (Svenska Dagbladet, 2015) Den diplomatiska krisen belyser intressekonflikten som uppstår vid svensk

vapenexport till ett av världens minst demokratiska länder. Denna uppsats syftar till att beskriva hur Sverige hanterar intressekonflikten och också att identifiera om Sveriges regering prioriterar mänskliga rättigheter över ekonomiska intressen eller om mänskliga rättigheter får stå tillbaka för de ekonomiska fördelar som en vapenexport ger.

1.1 Syfte

Sverige är ett demokratiskt land som värnar mänskliga rättigheter samtidigt som svensk vapenexport pågår.

1.2 Frågeställningar

Uppsatsen ska belysa följande frågeställningar:

• Står normativa ideal om mänskliga rättigheter och demokrati tillbaka för realpolitiska och ekonomiska intressen när det rör vapenexport till Saudiarabien?

• Hur hanterar Sverige målkonflikten mellan vapenexport till Saudiarabien samtidigt som svensk utrikespolitik står för mänskliga rättigheter och demokrati?

1.2.1 Val av forskningsmaterial

Forskningsmaterialet som jag använt har för teoridelen varit ett antal tryckta publikationer av i huvudsak svenska forskare inom ämnet statsvetenskap. Jag utgår från att de tidigare forskningsresultaten är sanna i den mening att

forskarna har återgett sina föregångares forskningsresultat på ett korrekt sätt och att den valda empirin inför deras analyser är sanningsenlig och enligt god

forskningssed.

Det är främst relativt ny litteratur som använts för den teoretiska basen. Utgivningsdatum för publikationer och skrivelser är mellan 2010 – 2018. De nedladdningar som gjorts är gjorda från officiella källor som regeringens webbplats, Human Rights Watch, Freedom House med angivna nedladdningsdatum.

Nedladdningar har också gjorts av olika nyhetsartiklar.

Det finns en tendens till att till största delen är material från svenska regeringen som används. Regeringens skrivelse om skärpt vapenexportkontroll är det material som främst granskats, helt enkelt för att det både är transparent och har en hög

reliabilitet. Enligt Goldmann så ska man däremot vara skeptisk även när material har hög tillförlitlighet så att man inte går på vad som helst när man gör sin analys. (Goldmann, 2013, s. 8–9).

1.2.2 Källkritisk medvetenhet

Regeringens officiella information och beslutade strategier (ex. vis utrikespolitiska deklarationerna och officiella skrivelser) får anses vara äkta och att de återger regeringens officiella ståndpunkter. Regeringens officiella skrivelser under berörda perioder har naturligtvis utgått från den majoritet eller samverkan som var i

regeringsställning vid tillfället.

Thurén lyfter fram en intressant aspekt av källkritik som är viktig vid bedömningen av äktheten i vad som skrivs. Den som rapporterar kan präglas av ett önsketänkande eller vara förblindad av politiska eller ekonomiska hänsyn. (Thurén, 2013, s. 26) De rapporter som beskriver mänskliga rättigheter i Saudiarabien är tagna från. Freedom House som är en oberoende organisation som årligen publicerar en rapport där länder poängsätts utifrån bland annat mänskliga rättigheter och demokrati. Svenska Freds- och skiljedomsföreningen är en annan källa som används.

Boken ”Saudivapen” av Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman har betytt mycket för att öka kunskapen om det politiska spelet kring vapenexport till Saudiarabien och de händelser som ledde fram till att Sverige avslutade det så kallade Saudiavtalet 2015. Datainsamling har skett genom att gå igenom officiella siffor. I tabellerna och texten anges olika värden i miljoner kronor eller som procentuell förändring mellan år. Anledningen till uppställningen är att se om exporten ökar eller minskar samt värdet av vapenexporten till Saudiarabien i jämförelse med den totala exporten. Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av andra produktkategorier än Inspektionen för Strategiska Produkter (Regeringen 2019, s. 53). Dessa är två av de källor som använts mest frekvent vad gäller de kvantitativa data som uppsatsen använder. I uppsatsen har de officiella sifforna använts från respektive källa, inga försök till att djupare borra i siffrorna för att få en hundraprocentig jämförbarhet har gjorts.

1.2.3 Avgränsningar, definitioner och begrepp

I uppsatsen används begreppet vapenexport och export av krigsmateriel som

synonyma begrepp för att ge variation i texten. Avgränsning görs till konventionella vapen, hanteringen av kemiska och biologiska vapen beskrivs inte.

Det är främst det nationella beslutsfattandet som rör vapenexportkontrollen som beskrivs, kopplingen till vapenexportkontroll inom EU och vapenembargo utfärdat av FN är inte beskrivet i texten.

Första gången som en organisation nämns skrivs den ut med fullt namn med förkortningen i parentes. Därefter används förkortningen löpande i texten. Politiska begrepp kan betyda mycket, det finns en historia bakom begreppet och därmed en innebörd. Begrepp som demokrati och mänskliga rättigheter kan betyda mycket men inte vad som helst. (Goldmann, 2013, s. 9). Det finns inget specifikt avsnitt i uppsatsen som beskriver innebörden i olika begrepp. Det förutsätts att begrepp som demokrati och mänskliga rättigheter förstås av läsaren (och det är mänskliga rättigheter och demokrati som de beskrivs i regeringens

utrikesdeklarationer som avses). Det gäller även för teoretiska begrepp som exempelvis realism och idealism. Distinktionen realpolitik tar sitt avstamp i realismen och idépolitiken utgår från idealismen som återges närmare i teoriavsnittet.

Uppsatsen utgår från redan etablerade grundläggande antaganden – det innebär att definitioner om realpolitik och idépolitik inte ifrågasätts i sak, inte heller tidigare forskningsresultat ifrågasätts. Istället är det snarare så att denna uppsats uppdaterar och förstärker de trender som redan tidigare forskning redan identifierat.

Vapenexport omfattar i uppsatsen både krigsmateriel för strid, övrig krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (PDA). För enkelhets skull används ordet vapenexport (relativt) konsekvent förutom där något specifikt ska belysas, som exempelvis när det gäller begreppet PDA längre fram i uppsatsen.

2 Tidigare forskning

Svensk vapenexport är ett område som bjuder på flera olika forskningsområden. Med utgångspunkt i vapenexport har forskning bedrivits på hur vapenexport hänger ihop med en feministisk utrikespolitik, hur relationerna inom det militärindustriella komplexet ser ut, och legitimiteten till varför vapenexport överhuvudtaget tillåts. För denna uppsats lyfts följande exempel fram:

David Kinsella har i artikeln ”Arms transfer dependence and foreign policy

conflict” visat hur vapenhandel påverkar ett lands utrikespolitik och att relationen

mellan exporterande stat och mottagande stat leder till ett beroendeförhållande. Robert Egnell beskriver svensk utrikespolitik i ”Feministisk utrikespolitik i teori

och praktik” och Lars Ingelstam har forskat i ”Vision och verklighet: på spaning efter utrikespolitikens kompass”.

Forskning kring den nya säkerhetspolitiken, inriktningen efter kalla krigets avslut och avvecklingen av försvaret på 1990-talet har gjorts av flera olika forskare, exempelvis Bromley och Wezeman, Hagelin samt Olsson.

Forskning har bedrivits på gränsdragning mellan olika teoribildningar som realism och idealism, hur idépolitik påverkar framtagandet av politiska partiers program. Listan över tidigare forskning kan alltså göras lång. Vid en sökning på webben och även i universitetens publicerade uppsatser kommer det upp flera områden som tidigare forskats på. Vid en snabb genomläsning handlar den mest frekventa frågeställningen om det etiska dilemmat med vapenexport till icke-demokratiska länder.

De forskningsresultat som denna studie utgår ifrån är främst där forskning försöker överbrygga och analysera varför vapenexport genomförs trots att det kan uppfattas som brott mot mänskliga rättigheter och där det finns kopplingar till att vapenexport görs av ekonomiska skäl.

För uppsatsen har jag valt att utgå från Goldmanns definitioner av idépolitik och realpolitik – Goldmann sätter fingret på ett intressant motsatsförhållande mellan realpolitik och idépolitik som används i den fortsatta diskussionen.

Coetzee har beskrivit hur försäljningen av JAS Gripen genomfördes mot bakgrund av att analysera hur svenska staten hanterade både traditionella idépolitiska ideal samt ekonomiska intressen, begrepp som analyseras är idealism kontra ekonomiska intressen vilket ligger nära syftet för denna uppsats.

Ikegami har forskat på interaktionen mellan staten och en alltmer globaliserad krigsmaterielindustri där de olika aktörerna drivs av olika intressen –

säkerhetspolitiska och ekonomiska.

3 Teoretiska utgångspunkter

Att beskriva ett problem med utgångspunkt i olika teorier leder till djupare kunskap och tillåter att man kan dra slutsatser och se förändringar och trender.

Att Sverige exporterar vapen till Saudiarabien kan förklaras utifrån ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl men också utifrån att exporten bidrar till att utveckla

demokratiska rättigheter. Vidare går det att dra slutsatser utifrån hur Sverige agerar vid vapenexport som leder fram till nya slutsatser.

Användande av teorier och modeller underlättar därmed förståelsen av

komplicerade samband. Rätt använda ger teorierna verktyg till nya analyser och därmed ny kunskap.

3.1 Realpolitik och idépolitik enligt Goldmann

Goldmann sätter fingret på motsatsförhållandet mellan realpolitik och idépolitik och menar att det finns flera mål för en stat som gör att om motsatserna snarare används för att komplettera varandra leder det till en mer nyanserad förståelse för varför saker sker (Goldmann, 2013, s. 150f).

Distinktionen mellan begreppen under realpolitik och idépolitik är inte helt enkel, Goldmann har etablerat en modell som beskriver skillnaden utifrån att ställa sex olika begreppspar mot varandra. Modellen ska inte tolkas som motstående teorier men en beskrivning av de avvägningsproblem som präglar den internationella politiken.

Realpolitik Idépolitik Utgångspunkt Makt Moral

Nödvändighet Rättfärdighet

Värdegrund Nationellt egenintresse Internationellt allmänintresse

Inriktning Konkret situation Kompromiss Konsekvenslogik Abstrakt ideal Principfasthet Lämplighetslogik Goldmann, 2013, s. 151

Goldmann illustrerar realpolitik med en förklaring tagen från Encyclopediae

Britannica där definitionen är ” en politik baserad på praktiska målsättningar snarare än ideal, en anpassning till förhållandena sådana de är…en pragmatisk, affärsmässig uppfattning och ett åsidosättande av etiska överväganden” (Goldmann, 2013, s. 149).

man i moral och egenintresse med alla maktmedel som står till buds. I realpolitikens vågskål ligger en pragmatisk styrning utifrån de möjligheter som står till buds kontra en styrning som drivs av behov av ökad makt och egenintresse. Motsatsen till realpolitik menar Goldmann är idépolitik. Även här beskrivs konceptet utifrån negativa och positiva ytterligheter där idealism och ståndaktighet återfinns i den positiva änden av pendeln och naivitet och kompromisslöshet i den negativa änden av pendeln. (Goldmann, 2013, 150-152).

Även om de båda inriktningarna beskrivs som ett motsatsförhållande framhåller Goldmann att det är mycket möjligt att vara både realpolitiker i ett hänseende och idépolitiker i ett annat. Det blir som att en stat eller en politiker agerar utifrån två olika orienteringar där en tendens ”å ena sidan en politik betingad av

maktförhållanden och dikterad säkerhetspolitisk nödvändighet, å andra sidan en politik bestämd av moraliska principer och präglad rättfärdighet”. (Goldmann, 2013, s. 151).

3.1.1 Utgångspunkt, värdegrund och inriktning i realpolitik och idépolitik

I tabellen beskrivs begreppsparet makt (realpolitik) och moral (idépolitik) som ett motsatsförhållande. Det som ska illustreras är tanken om att vissa maktmedel är omoraliska men att de ändå används av realpolitiker. Att använda sig av våld för att driva igenom sina intressen är oetiskt men att övertyga någon med hjälp av

förhandlingsvana eller argumentationsskicklighet är inte oetiskt. Att utnyttja sin kunskap inte en omoralisk maktpolitik. Goldmann går vidare i sitt resonemang och säger att det är omoraliskt att bedriva politik med det enda syftet att stärka sin maktställning. (Goldmann, 2013, s. 151)

Begreppsparet egenintresse (realpolitik) och allmänintresse (idépolitik) används för att beskriva värdegrunden. Realpolitiskt innebär det att staten har en utrikes- och säkerhetspolitik som är bestämd av det egna landets intresse och att allmänintresset har en internationell dimension. Goldmann beskriver att det i utrikespolitik är vanligt för en stat att hävda att det man gör i egenintresse också bidrar till

allmänintresset. Som exempel lyfts Sveriges neutralitetspolitik fram, genom att välja alliansfrihet av egenintresse kunde Sverige också ta en fredsfrämjande roll som gynnar allmänintresset. (Goldmann, 2013, s. 154–156)

Inriktningen för realpolitik och idépolitik beskrivs enligt begreppsparet konkreta förhållanden (realpolitik) och abstrakta ideal (idépolitik). Realpolitik innebär att utgå från verklighetens krav där idépolitik fokuserar på förhoppningar och ideal. Realpolitiken försöker få igenom så mycket som möjligt under rådande förhållanden och idépolitiken håller fast vid principer hellre än att genomföra något som inte är acceptabelt. (Goldmann, 2013, s. 154)

3.2 Ideal- och intressedriven svensk utrikespolitik enligt Coetzee

konsekvenser detta fick. Samspelade och påverkade dessa varandra så att regeringen fattade beslut att sälja stridsflygplanen till Sydafrika? Den analys som kommer fram visar på att beslutet om vapenexport omfattar ”djupgående ideal om solidaritet, demokrati, fred och jämlikhet” samtidigt som det finns antaganden som rör ”handel, jobbtillfällen, teknologisk utveckling och säkerhet” (Coetzee, 2018, s. 182–183, min översättning).

Resultatet från avhandlingen visar att det varken är intressen eller ideal som väger tyngst men att dessa båda faktorer är sammanlänkade och tillsammans förklarar vapenexport till Sydafrika. Coetzees slutsats är att svensk vapenhandel påverkas av både nationella egenintressen och höga ideal kring internationellt utvecklingsarbete. (Coetzee, 2018, s.32 ff)

Det analytiska ramverk som Coetzee utgår från ideal om solidaritet, utveckling,

nationell identitet och demokrati som länkas ihop med ekonomiska och

säkerhetspolitiska intressen i svensk utrikespolitik. Det finns enligt Coetzee inte

någon tydlig gränsdragning mellan vad som är det ena eller det andra. (Coetzee, 2018, s. 40 ff)

Ramen som används identifierar användningen av ett antal begrepp och att värdera hur stor ”viktighet” som tillskrivs dem och hur de interagerar. Begreppen inom ideal är; solidaritet, nationell identitet, utveckling, demokrati, medan begreppen inom intresse är; ekonomiska intressen och säkerhetsmässiga intressen. (Coetzee, s. 28– 40)

Analysen bygger på begreppet småstatsrealism som fokuserar på de nationella intressena och liberalinternationalism som betonar normativa åtaganden som gäller internationellt. Coetzees studie visar att Sveriges utrikespolitiska agerande i JAS Gripen-affären innebär att intressen och ideal är sammanlänkade – det ena väger inte tyngre än det andra. Istället tydliggör Coetzee att ideal och intressen är sammanlänkade. (Coetzee, 2018, s. 183)

Intresse Ideal Småstatsliberalism Väpnad neutralitet med

förmåga att tillverka och exportera konventionella krigsmateriel

Liberalinternationalism Regeringens

utrikespolitiska ideal

Småstatsrealismen kännetecknas av en form av väpnad neutralitet med förmåga att tillverka och exportera konventionella krigsmateriel. Liberalnationalismen speglar regeringens utrikespolitiska ideal. (Ibid)

3.3 Nationella och ekonomiska intressen i det militärindustriella

komplexet enligt Ikegami

Begreppet militärindustriellt komplex innebär att regering och vapenindustrin samarbetar med det gemensamma intresset att en nationell hemmamarknad samt industri och forskning och utveckling för försvarsindustrin. Sverige har historiskt haft en i praktiken autonom nationell försvarsindustri eftersom det sågs som en förutsättning för den svenska neutraliteten att ha ett oberoende till andra stater. I samband med kalla krigets avslut och 1992 års finanskris tvingade försvarsindustrin till omfattande strukturella förändringar. (Ikegami 2013, 436–438,

www.globalsecurity.org).

När försvarsbudgetarna minskade och kostnaderna för forskning och utveckling ökade gick flera vapenproducerande nationella företag in i internationella samarbeten. Omstruktureringen innebar att Sveriges möjlighet att ha en

försvarsindustri anpassad till svenska behov begränsades. Internationaliseringen av försvarsindustrin innebär att man inte längre kan prata om en nationell

försvarsindustri och frågan uppstår om man kan se den svenska staten som en enhetlig aktör. Ikegami beskriver att Sverige tidigt förstod att internationalisering av företagen var den enda framkomliga vägen för att kunna behålla infrastruktur och tekniskt kunnande. (Ikegami, 2013, s. 437, 442)

I och med internationaliseringen ökade den svenska vapenexporten så pass mycket att Sverige blev en av världens största vapenleverantörer. Internationaliseringen innebär också att teknologi som utvecklats för försvarsindustrin också kan användas av den civila marknaden. (Ikegami, 2013, s. 442–443)

Ikegami uttrycker att det finns en övertro på nyttan med vapenexport till marknader utanför Europa eftersom detta medverkar till att urholka det svenska säkerhetstänket och den svenska beredskapen. Det innebär att nationell säkerhet har outsourcats till internationella företag vilket i sin tur borgar för att det behöver finnas ett samarbete mellan de två parterna. (Ikegami, 2013, s. 445)

Svensk vapenexport har därmed inte med nationella behov att göra i samma utsträckning som tidigare, mer troligt är att vapenexport drivs av ekonomiska affärsintressen mer än något annat.

Förutom internationaliseringen av ägandet sker också en internationalisering vad gäller samarbete inom försvarsindustrin, bland annat lyfter Ikegami fram

funderingar på om en globaliserad försvarsindustri leder fram till få ett gemensamt och integrerat beslutsfattande kring säkerhetsdoktriner och säkerhetspolicyer. En viktig slutsats som Ikegami gör är att internationellt försvarsindustrisamarbete kräver försvarssamarbete och koordinering vilket i sin tur kräver att det finns stöd för ett sådant samarbete och att det integreras i landets militärdoktrin och

Ett sätt att illustrera det militärindustriella komplexets utveckling och koppling till realpolitik samt idépolitik visas nedan:

Realpolitik Idépolitik Internationalisering av

vapenindustrin Ekonomiska intressen, arbetstillfällen mm

Internationalisering av

försvarssamarbete Koppling till länders säkerhetspolicyer och mål med försvarsarbetet

3.4 Sammanfattning teoretiska utgångspunkter för analysram

Goldmann, Coetzee och Ikegami beskriver alla tre att vapenexport sker av flera olika orsaker som går att förklara utifrån både realpolitik och idépolitik som inte ska ses som motsatsförhållande utan som komplement till varandra.

Vapenexporten beror främst på ekonomiska intressen från både regeringen och försvarsindustrin samtidigt som det lyfts fram att vapenexporten behöver harmoniera med utrikespolitiska och säkerhetspolitiska mål.

Analysen kommer att fokusera på hur detta kan appliceras på vapenexport till Saudiarabien.

4 Metod

Uppsatsen har en ambition att beskriva sammanhangen som reglerar svensk

vapenexport till Saudiarabien. Karaktären på uppsatsen är främst en textanalys som har vissa statistiska inslag.

Inom området kvalitativ textanalys är det främst två olika inriktningar man använder sig av för att gruppera informationen. Den första handlar om att systematisera innehållet så att man får fram en röd tråd. Den andra inriktningen handlar om att granska innehållet i texterna utifrån givna parametrar. (Esaiason, 2012, s.210–211) Uppsatsen hanterar båda inriktningarna, jag har granskat texterna utifrån idépolitik och realpolitik enligt parametrarna mänskliga rättigheter/demokrati samt

ekonomiska intressen för att på så sätt systematisera materialet.

Med utgångspunkt i Ikegamis och Coetzees analyser om drivkrafter och intressen i svensk vapenhandel samt Goldmanns definitioner av idépolitik och realpolitik analyseras svenska regeringens utrikesdeklarationer och regeringens skrivelse om skärpt vapenexportkontroll. Enligt Goldmann är sammanhang komplexa och enfaktorsresonemang är ofta dåligt underbyggda – det är därför av vikt att resonera om orsaker till att det ser ut som det gör. Det är vapenexporten till Saudiarabien som är utgör själva kärnan i analysen. Granskningen som görs utgår från givna

parametrar som beskrivs närmare i det teoretiska avsnittet.

värdera samspelet mellan realpolitik (ekonomiska intressen) och idépolitik (mänskliga rättigheter). Uppsatsen har därmed en teoribevisande ansats.

5 Bakgrund

5.1 Utrikespolitiska deklarationer 2015–2020

Svensk utrikespolitik beskrivs årligen i en utrikespolitisk deklaration som beskriver regeringens inriktning i utrikespolitiken.

Generellt kan i samtliga utrikespolitiska deklarationen sägas att de beskriver hur svenska staten ska agera gentemot andra stater och det är tydligt att Sveriges

regering tar på sig rollen som både garant för mänskliga rättigheter och förespråkare av exportfrämjande. I deklarationerna lyfts fram att Sverige genom sitt agerande direkt eller indirekt medverkar till stabilitet samtidigt som svenska ekonomiska intressen framhävs.

I regeringens utrikesdeklarationer lyfts fram hur Sverige ska agera utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Sammanfattningsvis kan man från de tidigare redovisade utrikesdeklarationerna konstatera att Sverige fortsatt ska vara neutralt men tydligt ta en roll som främjar rättsstatens främjande. Säkerhetspolitiken är därmed en del av den svenska utrikespolitiken.

5.1.1 Regeringens deklaration 2015

För 2015 betonas att Sverige kommer ”fortsätta verka för en politik som är lika tydlig i sina krav på respekt för internationell rätt som i sitt stöd för varje lands rätt att självt bestämma över sin framtid” (Regeringen 2015, s.1). Det är intressant ur realistisk teoribildning som utgår från länders suveränitet.

Ur perspektivet mänskliga rättigheter konstaterar 2015 års deklaration att

”värnandet av de mänskliga rättigheterna är en hörnsten i svensk utrikespolitik” och att ”en strategi för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer tas nu fram” (Ibid, s.3). Tyngd läggs på att etablera att detta ”innefattar kampen mot att stater tar sig rätten av att avrätta, tortera eller i strid med internationella normer fängsla människor” (Ibid, s.3)

Regeringen belyser att främjande av export är en ingående del av utrikespolitiken och att en exportstrategi är under framtagande där målet är att nå marknader med hög tillväxtpotential för svenska varor. (Ibid, s. 7)

5.1.2 Regeringens deklaration 2016

I 2016 års deklaration fastslår regeringen att den svenska alliansfriheten ”förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga” (Regeringen 2016, s. 1)

Exportstrategin sägs bidra till ”att stärka svenska företagsmöjligheter på den internationella marknaden och att öka antalet exporterande företag” och ”frihandel mellan länder lägger långsiktigt grunden för fred och demokrati”. (Ibid, s 4) Under 2016 tillsattes också en särskild ambassadör för mänskliga rättigheter (Ibid, s.6)

5.1.3 Regeringens deklaration 2017

Detta års deklaration fastslår att svensk utrikespolitik vilar ”på en stadig värdebaserad grund av mänskliga rättigheter, demokrati och multilateralt samarbete” (Regeringen 2017, s. 1). Även detta år förutsätts en ”aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik”. (Ibid, s. 2)

Under 2017 beslutas att ”Sverige ska upprätthålla en strikt och effektiv exportkontroll av krigsmateriel, och regeringen återkommer med ett lagförslag under våren i syfte att skärpa reglerna för export till icke-demokratier” (Regeringen 2017, s. 7). Arbetet med att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna innebär också att landspecifika rapporter tas fram. (Ibid, s.7)

Exportens betydelse för Sverige lyftes inte fram på samma generella sätt som tidigare år.

5.1.4 Regeringens deklaration 2018

För 2018 antar Sverige mer protektionistiska tongångar ”Det främsta målet med Sveriges utrikespolitik är att värna om vårt lands och vårt folks trygghet”. (Regeringen 2018, s. 1)

Precis som tidigare år förutsätts en ”aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik”. (Ibid, s.1)

Saudiarabien och Iran lyfts fram särskilt då Sverige utbildar kvinnor att få större makt över sin ekonomi. (Ibid, s. 4)

Detta års konstateras att demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer motarbetas i världen och regeringen tillsätter därför en MR-ambassadör. (Ibid s. 5) På ämnet Saudiarabien beskrivs att Sverige är aktiva i att hitta en långsiktig politisk lösning i Jemen och identifierar ökade spänningar mellan Saudiarabien och Iran. (Ibid s. 6)

För utrikeshandel konstateras att den ger Sverige 1,4 miljoner jobb och är en trygghetsskapande faktor. Exportstrategin visar på regeringens stöd till svenska företags möjligheter att exportera mer och till nya marknader. (Ibid, s. 7)

5.1.5 Regeringens deklaration 2019

Stockholmsöverenskommelsen angående Jemen lyfts fram och i och med att diplomatin är en av prioriteringarna i deklarationen betonas dialog och samarbete, även med länder vars värderingar Sverige inte delar. (Ibid, s.8)

Diplomatin innebär också främjande av handel i deklarationen. Den tidigare exportstrategin ska utvecklas med fokus på olika hållbarhetsaspekter. (Ibid, s.10)

5.1.6 Regeringens deklaration 2020

Regeringen beskriver att ett ”välfungerande internationellt samarbete och folkrätten är grunden för en världsordning där regler och avtal går före den starkes rätt”. (Regeringen 2020, s. 1)

Säkerhet byggs genom att använda de säkerhetspolitiska instrument som finns, politiska, diplomatiska, ekonomiska och militära. (Ibid, s. 3)

Vidare vill regeringen utveckla handelns betydelse som plattform för dialog om mänskliga rättigheter och demokrati. (Ibid, s. 6)

Sverige driver inom specifikt område på ett internationellt förbud mot dödliga autonoma vapensystem som är oförenliga med folkrättens krav. (Ibid, s. 8) Värt att notera är att staten beskriver att samtliga tillstånd för export av

krigsmateriel till Turkiet har återkallats mot bakgrund av den turkiska offensiven i nordöstra Syrien. (Ibid, s. 10)

5.2 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Mänskliga rättigheter är ett begrepp som innebär att varje människa har rätt till vissa grundläggande fri- och rättigheter som ska respekteras oavsett vilket samhälle människan lever i. Alla människor i världen är födda fria och lika i värde och rättigheter. (Regeringen 2020, www.regeringen.se för detta och följande)

Det är främst den stat individen lever i som omsätter de mänskliga rättigheterna i praktiken och innebär att statens makt över individen begränsas och att staten har vissa skyldigheter gentemot individen. Mänskliga rättigheter är också en

internationell angelägenhet och andra stater får framföra åsikter om och påverka stater där rättigheterna kränks.

Viktigt att notera är att deklarationen om mänskliga rättigheter är just en deklaration och därmed inte en juridiskt bindande överenskommelse. (www.fn.se)

Däremot är det inte så positivt om man som stat blir utpekad som någon som bryter mot mänskliga rättigheter.

Sveriges tradition av att driva mänskliga rättigheter och demokratifrågor är en del av den svenska självbilden och identiteten.

5.3 Svensk vapenexport

en stark export lyfts fram. Sveriges välfärd är fortsatt starkt beroende av att svenska varor når köpare i andra länder. I export- och investeringsstrategin som togs fram 2019 presenterade regeringen en plattform för hållbart företagande där det finns en förväntansbild på att bland annat mänskliga rättigheter beaktas vid företagande hemma och i utlandet. (Regeringen 2019 (Exportstrategin), s. 22)

Sveriges neutralitetspolitik efter andra världskriget byggde på totalförsvar och en stark nationell försvarsindustri där ambitionen var ett svenskt oberoende till

utländska leverantörer. Försvarsindustrin var en viktig del av säkerhetspolitiken och det som producerades i form av material utgick från den svenska försvarsmaktens behov. 1990-talets finanskris och omstrukturering av försvaret ledde till dels

minskad försvarsbudget och ökad internationalisering för de företag som producerar försvarsmateriel. (Ikegami 2013, s.436, Regeringen 2019/20:114, s.11).

Mot bakgrund av minskade beställningar från regeringen till försvarsindustrin skapades Försvarsexportmyndigheten (FXM) under 2010 med uppdraget att öka vapenexporten. Som en följd blev Sverige under 2011 världens tionde största vapenexportör och den största om man jämför med BNP. (Ikegami, 2013, s. 446) Det råder ingen tvekan om att Sverige är beroende av export, och export av krigsmateriel har betydelse för svenskt näringsliv och svenska arbetstillfällen. Varuexporten ses som en motor för tillväxt där segmentet tjänster ökar brant och varuhandeln ökar något långsammare. (SCB, 2017)

Försvarsindustrins utlandsverksamhet omfattar idag ungefär 60% av det

krigsmateriel som tillverkas i Sverige. (Regeringen 2019/20:114, s.78). Anledningen till att största delen går till utlandsverksamhet beror på att beställningarna till

industrin från Försvarsmakten har minskat sedan 1990-talet. Försvarsindustrin har därmed inte primärt satsat på den svenska marknaden vilket också är en av slutsatserna som Ikegami drar i sin analys om internationaliseringen av vapenindustrin. (Ikegami, 2013, s.449–450)

Det finns ett stöd för vapenindustrin och vapenhandeln är bra för landet, Många företag är leverantörer till vapenindustrin och många andra har startats med teknik ursprungligen framtagen för militära syften. (Coetzee, 2018, s.44–45)

Den svenska försvarsindustrin sysselsätter 30 000 personer vilket är en betydande del. Vidare innebär exporten att Sverige behåller kunskapsintensiv och teknologisk utveckling inom landet. (Ikegami 2013, s. 449). Vapenindustrins

branschorganisation, säkerhet- och försvarsföretagen SOFF, uppger att antalet direkt anställda uppgår till 28 000 personer och omsätter närmare 30 miljarder kronor för perioden 2016–2017. (SOFF 2020)

Produkter som har dubbla användningsområden (s.k. PDA), som exempelvis

kryptosystem, AI-teknik med flera har en strategisk betydelse då detta produkter och tjänster kan komma att användas negativt i krig och konflikt. Till skillnad från företag som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga

svårt att bedöma dessa produkters användning i krig och konflikt. (Regeringen 2019/20:114, s. 23)

Krigsmaterielexporten uppgick 2019 till ett värde av 16,3 miljarder och exportvärdet ökade med 40% jämfört med föregående år. (Svenska freds- och skiljedomsföreningen 2020) Av exporten gick 70% till redan kända mottagarländer och värt att notera är att den export som går till Mellanöstern och Nordafrika är följdleveranser. (Regeringen 2019/20:114, s. 6)

Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel i löpande priser och årlig

procentuell förändring för perioden 2015 - 2019 kan utläsas i tabellen. Värdet anges i miljoner kronor och värdet inom parentes anger den procentuella förändringen jämfört med föregående år. Tabellen är hämtad från regeringens skrivelse om skärpt vapenkontrollexport. (Regeringen 2019/20:114, s. 52, tabell 18)

Materielkategori 2015 2016 2017 2018 2019 Krigsmateriel för strid 3 560 (+9) 4 410 (+24) 6 697 (+52) 4 995 (-25) 2 984 (-40) Övrig krigsmateriel 4 043 (-14) 6 597 (+63) 4 554 (-30) 6 375 (+40) 13 290 (+108) Totalt 7 603 (-4) 10 989 (+45) 11 251 (+2) 11 370 (+1) 16 274 (+43)

Krigsmaterielexportens andel av Sveriges totala vapenexport i löpande priser för perioden 2015–2019 kan utläsas av nedan tabell. I tabellen framgår värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel till Saudiarabien för perioden 2017–2019. Värdena anges i miljoner kronor.

Typ av export 2015 2016 2017 2018 2019

Krigsmaterielexport 7 603 10 989 11 251 11 370 16 274 Total varuexport 1 180 600 1 192 700 1 306 900 1 441 200 1 518 100

Andel 0,64% 0,92% 0,86% 0,79% 1,07%

Saudiarabien - - 6,6 85 129

Den faktiska exporten av krigsmateriel till Saudiarabien uppgår 2019 till ca 129 mkr och kategoriseras som övrig krigsmateriel. I kategorin krigsmaterial för strid uppgår exporten till noll kronor. (Regeringen 2019/20:114, s 53–54, tabellerna 19–20)

5.4 Svensk vapenexport och internationell vapenindustri

Vapenexporterande företag är som tidigare beskrivits numera internationella och börsnoterade och har svenska dotterbolag som tillverkar varor och utvecklar tjänster samt forskning och utveckling i Sverige.

För tillverkning av krigsmateriel i Sverige krävs ett grundläggande

lagstiftningen om skärpt exportkontroll trädde i kraft 2018. (Regeringen 2019/20:114, 2019, s. 39–40)

Även om de flesta av företagen är internationella ska svenska regler om krigsmaterielexport följas eftersom det är på svensk mark företagen agerar. (Svenska freds- och skiljedomsföreningen, 2020)

Ikegami har visat på hur ägandet av tidigare traditionellt svenska bolag övergått till internationellt ägande och i artikeln ”The end of a national defence industry” presenteras en sammanställning över ägande 2001–2002 för några av de största företagen. Sammanställningen har uppdaterats med hur ägarskapet ser ut 20201_. (Ikegami, 2013, s. 444)

Företag Ägarskap 2001–

2002 Ägarskap 2020 Produkter Bofors

Defense United Defence Industries (UDI), USA: 100% United Defence köptes 2005 av BAE Systems Avancerade försvarsmaterial, intelligent ammunition Ericsson Microwave Systems (EMW) Telefonaktiebolaget

LM Ericsson, 100% Saab AB köpte EMW 2006 Elektroniska försvarssystem, radar, kommunikationssystem

Hägglunds Alvis plc, GB,

100% BAE Systems Militära fordon

Kockums HDW AG, D, 100% SAAB AB tog över från Thyssen Krupp Marine Systems (tidigare Kockums) 2013 Ubåtar Nammo

Sweden Nammo A.S, Norge Nammo A.S Vapen och ammunition Nexplo

Industries Saab AB 60%, Patria Industries Oyj, Finland, 40% Eurenco (SNPE 60,2%, SAAB AB 19,9%, Patria 19,9%) – bolaget skapades 2003 genom sammanslagning Explosivämnen och energetiska material The Saab

Group BAE Systems, UK 35%, Investor; 36%, övriga aktieägare 29%

Olika aktieägare – störst innehav; Investor

SAAB system och elektronik, Aerospace, mm

Volvo Aero

Corp. AB Volvo 100% GKN sedan 2012 Motorer till stridsflygplan

Som framgår koncentreras ägarskapet av vapenproduktionen och sånär som på Saab är företagen utlandsägda. Saab är störst och som framgår av tabellen är företaget aktivt i att öka eller minska sitt ägande i olika företag.

Uppköpen av företagen och sammanslagningarna godkänns av regeringen eller Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP). Bedömning görs att

sammanslagningen inte strider mot Sveriges utrikespolitik innan företagsaffären går igenom. (Regeringen 2019/20:114, s. 77).

5.4.1 Trender i vapenexport

Det finns en tydlig trend att civil-militär samverkan ökar och nya teknologier görs tillgängliga för militär användning. Alltfler företag inom artificiell intelligens (AI), kvantdatorer och bioteknik och andra företag med högteknologisk inriktning levererar produkter och tjänster till försvarssektorn. Att upptäcka och identifiera svenska företag som har en verksamhet som i grunden är civil men där produkterna är åtråvärda för andra länders försvarsmakter är en utmaning som kommer

framöver. Det blir en balansgång mellan striktare exportkontroll och ökad export utan militärt syfte. (Regeringen 2019/20:114, s. 29–30).

Den politiska inriktningen innebär att Sveriges försvarsförmåga under en

kommande 10-årsperiod ska öka signifikant, från 1% av BNP till 1,5% av BNP år 2025.Trots detta bedömer ISP att utlandsverksamheten även under den kommande 10-årsperioden kommer ligga på ca 50% eftersom inte bara Sverige utan hela världen rustar upp. (Regeringen 2019/20:114, s. 78)

Under hösten 2020 kommer försvarsberedningens rapport ”Värnkraft – inriktningen militära försvaret 2021–2025” där regeringen förväntas fastslå att hot mot säkerhet och fred bäst görs tillsammans med andra länder och organisationer. (Regeringen 2019/20:114, s.11) Det återstår att se vad inriktningen kommer innebära mer konkret för fortsatta internationella samarbeten och för vapenexporten.

5.5 Svensk vapenexport till Saudiarabien

När Sverige 2015 sa upp Saudiavtalet så sa man bara upp den del av avtalet som avsåg den militära vapenexporten – de civila avtalen ville man ha kvar. I en debattartikel i Dagens Nyheter uttryckte flera näringslivsföreträdare att Sveriges trovärdighet som handelspartner stod på spel om avtalet skulle avbrytas som en reaktion på ”bristande mänskliga rättigheter för den saudiska befolkningen”. (Dagens Nyheter 2015)

Statistiska centralbyrån sammanställer siffror över export till de 30 största

exportmarknaderna och Saudiarabien placerar sig på den listan (som i övrigt toppats av Tyskland eller Norge med vardera ca 11% årligen).

År Position Totalt exportvärde (SEK mkr) Export till Saudiarabien (SEK mkr) Andel i % 2019 27 1 518 041 8 844 0,6 2018 26 1 441 825 8 042 0,6 2017 25 1 306 753 9 191 0,7 2016 24 1 193 876 9 286 0,8 2015 20 1 181 242 10 504 0,9 Källa: SCB

Saudiarabiens position har gradvis försämrats sedan 2015, från tjugonde plats till plats 27.

Enligt officiella siffror från regeringen så är värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel till Saudiarabien ca 5,4 miljarder i löpande priser under perioden 1993–2019. Detta placerar Saudiarabien på en artonde plats. Listan toppas av USA där den faktiska exporten uppgår till 18,7 miljarder. (Regeringen 2019/20:114, s 56, tabell 21)

Enligt Business Sweden lyfts fram att Saudiarabien är Sveriges största

exportmarknad i regionen och svenska företag har funnits på plats i mer än 70 år. De områden som lyfts fram som särskilt intressanta är bland annat telekom och

transport och att det finns ett behov av expertis. Expertis behövs inom exempelvis cybersäkerhet. (Business Sweden 2020).

5.6 Den parlamentariska krigsmaterielexportöversynskommitténs

utredning (KEX-utredningen) har lett till skärpt lagstiftning

När Saudiavtalet ensidigt sades upp av Sverige hade det föregåtts av diskussioner om vapenexport till stater som uppenbart bröt mot mänskliga rättigheter. (Bodin och Öhman 2014). I samband med att avtalet sades upp påbörjades en utredning med syfte att stärka efterlevnadskontrollen av svensk vapenexport.

Den så kallade KEX-utredningen resulterade 2017 i en bred politisk

hållbar utveckling i mottagarlandet bör export inte genomföras. (Regeringen 2019/20:114, s.4 & 9).

5.7 Styrning och ledning av strategisk exportkontroll genom

Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP)

Export av krigsmateriel är regeringens ansvar, myndigheten som ansvarar är ISP. ISP genomför tillståndsprövningar enligt den lagstiftning och de riktlinjer som finns och ska i bedömningen ta hänsyn till säkerhet, försvar och utrikespolitik.

Vid tillståndsprövning gör ISP en helhetsbedömning av förutsättningarna för vapenexport i det enskilda ärendet. Försvars- och säkerhetspolitiska skäl för export ställs mot utrikespolitiska skäl mot export – dvs. respekten för mänskliga rättigheter och vilken demokratisk status mottagarlandet har. (Regeringen 2019, s. 8)

De trender som tidigare beskrivits – den generella upprustningen i världen samt försvarsindustrins och PDA-industrins internationalisering ställer höga krav på exportkontrollen. (Regeringen 2019/20:114, s. 72)

ISP har löpande kontakt med de företag som berörs av kontrollverksamheten. Bland annat ska företagen redovisa marknadsföring som bedrivits utomlands och ISP kan lämna förhandsbesked om nya potentiella mottagare eller marknader. I och med att exportkontrollrådet också inkluderas vid ett tidigt stadie ges möjlighet att politiskt diskutera och förankra möjliga exportaffärer. (Regeringen 2019/20:114, s.32)

5.8 Strategisk exportkontroll av krigsmateriel på internationell nivå

Svensk vapenexport är inte bara en svensk angelägenhet. Riksdag och regering har fastslagit att internationella samarbeten rörande utveckling och produktion av krigsmateriel är en del av svensk försvarsindustri. Vid internationella samarbeten behövs en helhetsbedömning göras så att intresset för effektiv exportkontroll kan göras. Däremot konstateras att det inte är självklart att Sverige kan räkna med att få gehör för allt som är vårt synsätt när det gäller utförsel till tredje land. (Regeringen 2019/20:114, s. 45)

Wassenaar-arrangemanget har som syfte att främja ansvarsfullt agerande när det gäller överföring av konventionella vapen men också produkter med dubbla användningsområden (PDA). Ett område som Wassenar-arrangemanget har att hantera är samla olika länders tekniska expertis för att uppdatera kontrollistor över tillåtna produkter så att man följer med i den tekniska utvecklingen. Exempelvis har beslut fattats angående kontroll av viss utrustning för cyberövervakning.

(Regeringen 2019/20:114, s. 27).

Den europeiska kommissionen har föreslagit att exportkontrollsystemet för produkter med dubbla användningsområden ska utvidgas till ett tydligare

kriterier som i olika ordalag hanterar mänskliga rättigheter och hållbarhetsaspekter. (Regeringen 2019/20:114, 2019, s. 14)

5.9 Strategisk exportkontroll av krigsmateriel

Krigsmateriel får enligt 1§ andra stycket krigsmateriellagen (1992:1300) endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelse eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. För att överhuvudtaget få exportera krigsmateriel krävs tillståndsprövning som beslutas av Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Tillståndsprövningen ska följa de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och vapenhandelsfördraget – Arms Trade Treaty, ATT. För ett beviljande krävs att ansökan har stöd i regelverket som helhet. (Regeringen 2019/20:114, s.7)

Exportkontrollen sker enligt målsättningen att uppfylla de internationella åtagandena om icke-spridning av vapen. Och det övergripande syftet med

exportkontrollen är att säkerställa att en produkt eller en teknik inte ska spridas till en oönskad mottagare.

Under 2019 beslutade ISP om avslag i tre fall vad gäller tillståndsansökning för export till Saudiarabien, och samtliga avslag gjordes mot bakgrund av de svenska nationella riktlinjerna. (Regeringen 2019/20:114, s.16)

Om FN:s säkerhetsråd, EU eller OSSE (=Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) beslutar om vapenembargo är detta ett ovillkorligt hinder för svensk vapenexport. (Regeringen 2019/20:114, s.17)

5.10 Saudiarabien – demokrati och mänskliga rättigheter

Saudiarabien antog deklarationen om mänskliga rättigheter redan 1945 (FN, 2020), däremot går det inte med ens den bästa vilja anse att Saudiarabien är en god representant för mänskliga rättigheter. Enligt Freedom House rapport om läget i staten under 2019 så uppnår Saudiarabien ett värde av 7 av 100 möjliga poäng. (Freedomhouse, 2020).

Politiska partier är förbjudna och politiskt oliktänkande fängslas. Inom landet är det i princip omöjligt att som kvinna, politiskt oliktänkande eller tillhörande en religiös minoritet att leva fritt och öppet enligt de demokratiska värderingar som svenska medborgare lever efter. (Regeringen 2020, s. 3, 6–8)

Landet är en absolut monarki och landets konstitution bygger på sharialagstiftning i enlighet med texter i Koranen och Sunnan och stor hänsyn tas till de åsikter som förs fram av det sunnimuslimska ledarskapet. Rättssäkerheten brister och kvinnor diskrimineras strukturellt samt i förhållandet till make eller manligt förmyndarskap. (Regeringen 2020, s. 5)

Det är främst den mer konservativa wahabbitiska inriktningen inom sunni som sätter villkoren för hur de saudiska medborgarna bör agera. Landet får kritik för

(se inledningen på denna uppsats) och reaktionerna på mordet på Jamal Khashoggi (Sveriges Radio, Regeringen 2020, s. 4)

Saudiarabiens betydelse utifrån perspektiven säkerhetspolitik och näringspolitik är högt rankad. Även USA har att hantera dualiteten som kännetecknar samröre med Saudiarabien, å ena sidan kritiseras Saudiarabien för halshuggningar, tortyr och inskränkningar i kvinnors frihet men samtidigt är Saudiarabien en av USA:s närmaste allierade och de båda länderna delar gemensamt intresse kring det säkerhetspolitiska läget visavi Iran och har gemensamma ekonomiska intressen i produktion och hantering av råolja (www.santafenewmexican.com).

5.11 Saudiarabiens militära intervention i Jemen

Det finns en av Saudiarabien ledd koalition som intervenerade militärt i Jemen 2015 och det internationella samfundet har vid upprepade tillfällen uppmanat

Saudiarabien att respektera internationell humanitär rätt. (Regeringen 2020, s. 4) I januariavtalet tas en principiell inställning om att inte godkänna

vapenexportaffärer till icke-demokratiska länder som deltar militärt i Jemen-konflikten så länge som Jemen-konflikten pågår. (Regeringen, 2019/20:114, s.5)

Saudiarabiens roll i det pågående kriget i Jemen är omdiskuterad. Enligt uppgifter från svenska freds- och skiljedomsföreningen sägs att länder som deltagit i den Saudiledda koalitionen – som varit stridande part i Jemen sedan 2015-har svensk krigsmateriel köpts till ett värde av 2,2 miljarder under åren 2015–2019. (Svenska freds- och skiljedomsföreningen, 2020)

Det finns EU-beslut om att vapenembargo ska gälla för Jemen. (Regeringen 2019/20:114, s. 18)

Efter mordet på Khashoggi har Danmark, Tyskland, Finland och Norge tillämpat exportkontrollpolicy gentemot Saudiarabien motsvarande Sveriges. Tyskland förbjöd till och med tillfälligt följdleveranser till tidigare levererat material med anledning av mordet. (Regeringen 2019/20:114, s. 76)

6 Analys

Baserat på det valda materialet presenteras en analys som baseras på definitioner och teorier från Goldmann, Coetzee och Ikegami.

Det finns ett intressant motsatsförhållande mellan realpolitik och idépolitik vad gäller hur Sverige navigerar mellan att exportera vapen till en diktatur samtidigt som man är en ivrig förespråkare för mänskliga rättigheter på en och samma gång. Denna dualitet finns uttryckt i både utrikespolitiken och i exportpolitiken.

Tabellen fungerar som förklaringsgrund för sorteringen mellan vapenexportens ekonomiska betydelse för svensk ekonomi (realpolitik) och vapenexportkontrollens uppdrag att säkerställa att Sverige agerar för mänskliga rättigheter i enlighet med intentionen i utrikesdeklarationerna (idépolitik).

Tabellen beskriver teorigrunden för de avvägningar som politiker står inför varje dag och tydliggör de kompromisser som präglar beslutsfattandet. Inte minst är Januariavtalet och pensionsöverenskommelsen exempel på kompromisser mellan riksdagspartierna. Flera kommun- och regionstyrelser styrs idag av olika politiska allianser som värderingsmässigt skiljer sig åt men som av nödvändighet och kompromiss bedriver en gemensam praktisk politik. Exempel på det finns i Västra Götalandsregionen som efter valet 2018 leds av en minoritet med Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, liberalerna och miljöpartiet. (VGR 2020)

Göteborgs stad leds av en minoritet bestående av Alliansen (M+KD+C+L) som har ett valtekniskt samarbete med rödgrönrosa blocket (V+MP+Fi) medan

Socialdemokraterna och Demokraterna står utanför samarbetet (Göteborgs-Posten 2018).

Realpolitik Idépolitik Goldmann Realpolitik genom

exempelvis nationellt egenintresse och kompromiss Idépolitik genom exempelvis rättfärdighet och principfasthet Coetzee Intresse; småstatsliberalism

genom exempelvis väpnad neutralitet med förmåga att tillverka och exportera konventionella krigsmateriel Ideal; liberalinternationalism genom exempelvis regeringens utrikespolitiska ideal Ikegami Internationalisering av vapenindustrin

exempelvis genom att lyfta fram ekonomiska intressen, arbetstillfällen mm

Internationalisering av försvarssamarbete

exempelvis genom koppling till länders

säkerhetspolicyer och mål med försvarsarbetet

6.1 Samspelet mellan realpolitik och idépolitik

Coetzee visar på svensk vapenindustris anpassning efter kalla kriget. Förutom de hårda faktorerna som staters egna säkerhetsintressen så spelar även idealism och stöd för mänskliga rättigheter in som faktorer – exempel på det är utbildning till kvinnor i Saudiarabien. Värt att lyfta fram som exempel är regeringens

utrikesdeklaration från 2018 där Sverige utbildar kvinnor från Saudiarabien att få större makt över sin ekonomi.

ideal och intresse men forskning visar att det faktiskt är mer beroende av varandra än man kan tro.

Coetzee beskriver att vapenhandel från vapenproducerande demokratier är en krånglig balansakt. Å ena sidan så är det en viktig del av ekonomin och å andra sidan väcker det etiska frågeställningar kring fred och säkerhet. Vapenhandel är intressant ”because it is where foreign policy concerns such as security, human rights and international order interact most directly with economic concerns such as trade, jobs and profits” (Coetzee, 2018, s.1)

Enligt Goldmann har vissa av politikens maktmedel ett problematiskt förhållande till etiska överväganden. Som exempel lyfts hur omfattande Sverige samarbetar med Nato samtidigt som Sveriges neutralitet förkunnas offentligt. Det finns ett

inneboende beroende mellan Saudiarabien och Sverige som belyses i uppsatsen, detta illustreras av att båda parter gagnas av handelsutbytet ekonomiskt men också säkerhetspolitiskt.

Man skulle kunna kalla det svenska agerandet pragmatiskt. Å ena sidan förs en politik som är betingad av maktförhållandena och dikterad av säkerhetspolitisk nödvändighet. Å andra sidan en politik som är bestämd av moraliska principer och präglad av rättfärdighet. (Goldmann 2013, s. 151)

Den slutsats man kan dra av Goldmanns analys är att realpolitik (vapenexport) och idépolitik (demokratiska rättigheter) mycket väl samexisterar i svensk politik. De är inte motstående varandra utan avvägningar mellan olika val.

Ett begrepp som används inom vapenexport är det militärindustriella komplexet. Termen har beskrivits av Ikegami där definitionen är ett samarbete mellan industrin och staten – representanter för svenska näringslivsföreträdare reagerade kraftigt när den militära delen av Saudiavtalet sades upp. Intressant att notera är att

Saudiarabien gått från en tjugonde plats till plats 27 över de länder som tar emot mest export från Sverige under perioden 2015–2019.

6.2 Ekonomiska intressen i svensk vapenexport till Saudiarabien

(realpolitik)

Genom att applicera svensk vapenexport på framför allt de realpolitiska definitionerna i tabellen ges en tydlig förklaring till varför Sverige ser vapenexporten som viktig.

Att handel är en ingående del av utrikespolitiken är tydligt när man utgår från innehållet i utrikesdeklarationerna.

En internationellt konkurrenskraftig nivå innebär att Sverige fortsatt är intressant för samarbete och försäljning. Regeringens omvärldsanalys pekar på att fler områden kan komma att bli föremål för exportkontroll framöver. Det innebär att

Den internationalisering av företag som Ikegami visar på innebär att internationella aktörer får ett allt större inflytande – produktion sker inte längre till hemmanationen utan till en global marknad. Företagen får genom förvärv och sammanslagning tillgång till svensk kunnande. Det finns dock en trend i statistiken att det enda svenska företaget – Saab – tar tillbaka ägande till Sverige.

Sifforna 30 miljarder SEK i export och cirka 28 000 anställda i en högteknologisk industri som dessutom leder till utveckling av även civila produkter är naturligtvis viktigt för Sverige.

Svensk export av krigsmateriel bidrar till svensk ekonomi, leder till internationellt samarbete och teknisk utveckling, export är en förutsättning för att upprätthålla konkurrenskraften i svensk vapenindustri.

Nationellt tjänar Sverige på att exportera vapen men att Sverige ses som världsledande inom flera av de sektorer som är intressanta för Saudiarabien ger naturligtvis konkurrensfördelar. En av anledningarna till att Saudiarabien ville bygga en vapenfabrik med svensk hjälp är att Sverige har ett kunnande inom vapentillverkning som man vill ta del av. (Bodin och Öhman, 2014)

Anledningen till att svenskt näringsliv vill värna handeln med Saudiarabien är att det redan finns etablerade relationer sedan lång tid tillbaka samt att Saudiarabiens ekonomiska ställning är stark och att tillväxtmarknaden har en stor potential. Handel i sig kan göra att stater blir mer beroende av varandra och det ömsesidiga beroendet blir svårt att bryta. Anmärkningsvärt är att Saudiarabien inte har några godkända nya vapenexportaffärer sedan 2013.

Ikegamis och Coetzees forskning har visat på att de ekonomiska och näringspolitiska argumenten i mycket har påverkat vilken vapenexport som genomförts. Det är nya tider nu. Det är inte heller Sverige som exporterar vapen, det är vapenexporterande internationella företag som råkar ha sin hemvist i Sverige. Företagen drivs av vinstintressen och jakt på marknadsandelar som vilket annat företag som helst. Sverige har att förhålla sig till en marknad som genererar arbetstillfällen för landet och där Sverige i praktiken har en låg påverkansgrad på företagsklimatet. Det finns en tydlig koppling mellan stat och näringsliv när det gäller vapenexporten – förhandsbesked, tillståndsgivning görs av en av regeringen utsedd myndighet.

6.3 Mänskliga rättigheter och vapenexport till Saudiarabien

(idépolitik)

Sverige har ett gott rykte för att vara en så liten stat, Sverige har medlat i flera svåra konflikter, haft en framträdande roll inom FN och är en företrädare för mänskliga rättigheter, kvinnors och barns rättigheter.

De utrikespolitiska deklarationerna har för varje år 2015–2019 betonat hur viktiga de mänskliga rättigheterna är. Man kan säga att KEX-utredningen och den

Från regeringens skrivelse över hur ISP tillämpat skärpt vapenexportkontroll framkommer en tydlig transparens av vilka produkter och till vilka länder

krigsmaterielexporten gått till. Skrivelsen redovisar också enligt vilken styrning och ledning man agerar (dock inte ärenden som faller under utrikessekretess) och vilka länder som får avslag på sina tillståndsprövningar. Vidare redovisas också att man håller förmöten med försvarsindustrin inför tillståndsprövningar – även om det inte går att ta del av innehållet och vad som sägs under mötet. Det finns ett rådgivande Exportkontrollråd som är utsett - bestående av ledamöter samt ersättare – som ytterligare exempel på ökad transparens och politisk förankring inför kommande vapenexport. (Regeringen, 2019, s.32–33)

Under 2018 ändrades riktlinjerna kring exporttillstånd vad gäller den mottagande statens demokratiska status, mänskliga rättigheter i den mottagande staten (– den så kallade demokratiklausulen), exportens påverkan på en rättvis och hållbar

utveckling i den mottagande staten, följdleveranser och internationell samverkan. Anledningen till en uppstramad och striktare vapenexportkontroll är regeringens mål om demokrati, mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling. Den viktigaste ändringen från tidigare lagstiftning rör den mottagande statens demokratiska status, som numra är ett centralt villkor vid tillståndsprövningen. Förekommer grava brister är det hinder för beviljande av tillstånd. Det råder en ”presumtion för att tillstånd inte ska beviljas men om det finns avsevärda nationella försvars- eller

säkerhetspolitiska intressen för utlandssamverkan i ett enskilt fall, kan tillstånd efter noggrann prövning ändå beviljas”. (Regeringen 2019/20:114, s. 73)

Genom att följa demokratiklausulen så ökar legitimiteten i att vapenexport görs eftersom en möjlig export då har värderats enligt ideologiska mål. Det innebär att det är värderingar snarare än materiella mål som avgör om export får ske eller inte. Där en annan värdering görs så ska det finnas avsevärda försvars- och

säkerhetspolitiska intressen som gör att mänskliga rättigheter sätts åt sidan. Eftersom inga nya avtal har ingåtts så kan man dra slutsatsen att intentionerna i KEX-utredningen genomförts – demokratikriteriet väger tyngre än svensk

vapenexportindustri i fallet med Saudiarabien. Följdleveranser till affärer som har godkänts före den 15 april 2018 bör bedömas enligt äldre riktlinjer för

följdleveranser. Det innebär att stater som inte anses vara demokratiska troligen kommer att ta emot svenskt krigsmaterial länge än.

Att regeringen uttrycker ytterligare ambitionen att följa FN:s hållbarhetsmål om hållbar utveckling i mottagarlandet som bedömningsgrund vid vapenexport är ytterligare en dimension som visar på att demokratikriteriet väger tyngre än ekonomiska intressen.

7 Slutsatser

Det är intressant att titta närmare på vilka bevekelsegrunder Sverige säljer vapen till Saudiarabien trots att det bryter mot mänskliga rättigheter. Det är tydligt att det finns stora ekonomiska intressen i vapenexporten, både när det gäller faktiska värden och anställningar men också att industrin bidrar till en teknologiutveckling som gynnar Sveriges välstånd. Samtidigt tillskapar Sverige kontrollfunktioner och demokratiklausuler så att den svenska vapenexporten följer regler uppsatta för att skydda mänskliga rättigheter och bidrar till hållbar utveckling enligt FNs: globala hållbarhetsmål.

I fallet med vapenexporten till Saudiarabien belyses hur Sverige navigerar i målkonflikten mellan en idealvärld och ekonomisk verklighet. Vapenexporten görs möjlig därför att den hanterar realpolitiska ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen samtidigt som svenska regeringen fortsatt kan bedriva en utrikespolitik som är baserad på idealbilden demokratiutveckling och mänskliga rättigheter. Efter uppsägningen av det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien 2015 och uppstramad lagstiftning enligt KEX-utredningens förslag ökar Inspektionen för Strategiska Produkter sin vapenexportkontroll. Bedömningen för att vapenexport ska få genomföras ska bygga på en sammanvägd totalbild där mänskliga rättigheter och hållbar utveckling är centrala kriterier för att tillstånd ska beviljas.

Exporten är möjlig därför att den hanterar realpolitiska ekonomiska och

säkerhetspolitiska intressen samtidigt som svenska regeringen fortsatt kan bedriva en idépolitisk utrikespolitik som främjar demokratiutveckling och mänskliga rättigheter.

Coetzee och Ikegami har i sin tidigare forskning visat på att man försöker styra enligt både ideal och ekonomiska intressen. På ett sätt kan man säga att det funnits en övervikt på att det är de ekonomiska och näringslivspolitiska incitamenten som styr svensk vapenexport mer än idépolitiska och demokratiska ideal. Det stämmer inte längre. Det märks inte minst på de minskade exportsiffrorna till Saudiarabien och avslagen på exportförfrågningar som ISP behandlar. Sverige har efter 2018 stramat upp lagstiftningen och numera finns en tendens att det är de demokratiska idealen som styr.

2019 så väger de demokratiska idealen tynger – i alla fall i skrift. Återstår att se hur fortsatt utveckling kommer att vara. Under 2019 har steg tagits som visar på att mänskliga rättigheter väger tyngre än behoven från försvarsindustrin.

Följande slutsatser kan dras:

• _{Beslutsfattandet som sker kopplat till svensk vapenexport är ett samspel} mellan realpolitik och idépolitik, regeringen har att ta hänsyn till både ekonomiska intressen och mänskliga rättigheter.

• Realpolitik och idépolitik innebär inget motsatsförhållande, däremot verkar mänskliga rättigheter väga tyngre än ekonomiska intressen i fallet med Saudiarabien. Inga nya vapenexportsavtal till Saudiarabien har beviljats sedan 2013. Det visar på ett tydligt ställningstagande att mänskliga

rättigheter är viktigare att främja än de ekonomiska fördelar vapenexporten ger.

8 Fortsatt forskning

Fortsatt forskning skulle kunna fokuseras på att göra en jämförande studie för att identifiera om vapenexport till diktaturer skiljer sig åt mellan de mottagande länderna – främjar vapenexport demokratiutveckling som näringslivsföreträdare ibland har som argument.

Intressant att belysa vore också om de åtgärder för mänskliga rättigheter som gjorts fått någon konkret påverkan på Saudiarabiens fortsatta utveckling att bli en mer demokratisk nation. Det vore intressant att jämföra hur begreppsparen ideal och intresse, moral och makt uppfattas av Saudiarabien och Sverige, västerländska uppfattningar kontra hur Koranen/Sunnan uppfattar begreppen. I både officiella texter och i återberättelser i flera av artiklarna som ingår i referenslitteraturen finns en trend att Saudiarabien själva ser sig som ett föregångsland och att landet öppnar upp på ett demokratiskt sätt.

I fallet med Saudiarabien har vapenexport inte godkänts med hänvisning till svenskt uppstramat regelverk – är det en trend som finns i andra länder eller är det bara en tillfällighet?

9 Referenser

Aftonbladet, Wallström: Naturligtvis ingen ursäkt från oss, publicerad 2015-03-29 https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ddr5ww/saudisk-tidning-har-sager-sverige-forlat

Business Sweden 2020,

https://www.business-sweden.com/sv/marknader/mellanostern-och--afrika/saudiarabien/

Bodin, Bo-Göran och Öhman Daniel (2014), Saudivapen. Hycklande politiker,

ljugande tjänstemän och hemliga spioner – En politisk thriller om svensk vapenhandel. Albert Bonniers Förlag. Stockholm

Coetzee, Wayne Stephen, Ideals and Interests in Swedish Foreign Policy –

explaining the South African Gripen Deal, 2018

Dagens Nyheter, DN Debatt, Sveriges trovärdighet som handelspartner står på spel, publicerad 2015-03-06