Jämställt eller icke? En undersökning om fotbollsjournalistik och dess könsfördelning

(1)

Jämställt eller icke?

En undersökning om fotbollsjournalistik och dess könsfördelning

Av: Adriano Visconti & Amir Mazni

Handledare: Emil Annetorp

Södertörns högskola | Journalistik och digitala medier C-uppsats

(2)

Abstrakt

Studien syftar till att klargöra och ge förståelse för hur den mediala könsfördelningen vad gäller fotbollsrapportering sett ut över tid i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi har dels arbetat med den kvantitativa-innehållsanalysen som gjort det möjligt att kartlägga

fördelningen. Men även gjort en kvalitativ intervjustudie som avsett att tydliggöra kvinnliga fotbollsjournalisters egna tolkningar. Teorierna som tillämpats är Kanters tokenism,

Hirdmans genussystem och Hardings genusteori.

Sportjournalistiken har länge varit ett mansdominerat område vilket tidigare forskning och vår egen studie visat. Vi har undersökt könsfördelningen i Aftonbladet och Dagens Nyheter vad gäller fotbollsbevakning där resultaten i vår studie är annorlunda från vad redaktionerna själva hävdar. Respondenterna menar istället att bevakningen av fotboll på redaktionerna är jämställd vilket efter resultaten kan ifrågasättas. Detta då kvinnliga sportjournalister med inriktning fotboll inte alls framträder i den grad som de manliga kollegorna.

(3)

Inledning 4

Bakgrund 5

Sportjournalistikens framväxt 5

Kvinnliga sportjournalister på svenska redaktioner 7

Syfte och frågeställningar 8

Tidigare forskning 9

Teoretisk ram 12

Sammanfattning 13

Metod 14

Insamling av empiriskt material 16

Metoddiskussion 18

Resultatredovisning och analys 19

Hur ser könsfördelningen ut i de medier som granskats 19

Kvalitativ resultatdel 24

Kvinnornas uppfattning 25

Kvinnor som symboler på sportredaktionerna 26

Ålder kontra medialt framträdande 28

Vilka faktorer har påverkan på könsfördelningen inom fotbollsjournalistik? 29

Slutdiskussion 32

Vidare forskning 34

Referenslista 35

(4)

Inledning

Idrotten har länge varit en mansdominerad bransch och i medierna syns tydliga spår av en patriarkal rapportering. Vi vet att kvinnor inte alltid haft utrymme inom sport och journalistik - särskilt inte vad gäller sportjournalistik (Swanson, 2009). Ett modernare och utvecklat samhälle har dock bidragit till att kvinnliga journalister och kvinnor i sig, idag syns och hörs allt mer. Så här uttrycker sig Olof Lundh kring det nya klimatet:

“Min bild är att det är ett annorlunda, bättre och modernare klimat idag på många sätt. Bland annat har förnyelsen av svenska sportjournalistförbundet under ledning av Lisa Edwinsson, Jenny Modin och Petra Thorén inneburit att vi fått en tydligare och seriösare röst i samtal med idrottsförbunden” (Lundh 2020, s. 30).

Men trots att kompetenta kvinnor genom åren slagit sig in på flera journalistiska områden har den mansdominerade sportjournalistiken haft det svårt att släppa på gamla normer och

traditioner (Strong, 2007). Sportjournalistiken har länge varit patriarkal där redaktioner genomsyrats av män, där rapporteringen till stora delar handlat om manlig idrott och där innehållet främst riktats till det manliga könet. Sportjournalistiken är en bred genre som omfattas utav all sport där kvinnor som sagt haft det svårt att ta plats. Fotbollsjournalistiken är inte ett undantag, där väldigt få kvinnor figurerat på landets lokala sportredaktioner (Ivarson, Meijer & Fahlström, 2017).

(5)

kompletteras med kvalitativa intervjuer för att ta reda på andra relevanta frågeställningar. Den kvalitativa delen kommer fokusera på journalisterna själva, deras egna tankar och reflektioner som sedan kompletterar den kvantitativa delen. Där kommer frågor och aspekter kring

tokenism som handlar om minoriteter på arbetsplatser (Kanter, 1993) besvaras. Frågor som handlar om ålder kontra medialt framträdande är även något som kommer tas upp i studien. Detta då Maria Edström framhäver hur kvinnor efter 44 år ofta glöms bort och inte framträder medialt (Edström, 2018).

Bakgrund

Vi bestämde oss för att göra en granskning kring könsrepresentationen inom

fotbollsjournalistik i två av Sveriges ledande tidningar. Studien kommer således att undersöka hur många kvinnor som framträder medialt vad gäller fotbollsrapportering.

Undersökningen kommer följaktligen att jämföra Aftonbladet och Dagens Nyheter där 100 artiklar per mediebolag ska undersökas över två utvalda år. Studien kommer även titta på resultat över tid, det vill säga att två olika år kommer granskas för att se ifall medierna på något sätt gjort framsteg vad gäller könsrepresentationen. Åren som valts ut är 2010 och 2020 och detta då vi ansåg en granskning över ett decennium som lämpligast. Vi ville ha varsin representant för kvällspress och dagspress och där föll Aftonbladet och Dagens Nyheter som de mest lämpade kandidaterna. Medierna är två utav landets främsta tidningar med ett stort fokus på sportjournalistik. De båda har således en stor publik och vi anser att de då för studiens ändamål blir en jämn matchning.

Men för att förstå ämnet i fråga måste en djupdykning i sportjournalistikens historia kartläggas.

Sportjournalistikens framväxt

Enbom och Carlsson menar med utgångspunkt ur Boyles bok “Sports journalism: context

(6)

Den vanliga traditionella journalistiken tenderade istället att se ned på genren som inte alltid varit lika etablerad (Enbom & Carlsson, 2019; Boyle, 2006). Under 1920-talet fick

journalistiken istället en ny plattform att arbeta på vilket sedan skulle komma att bli startskottet för en bredare journalistik. När radion sedan implementeras som ny plattform utökades den kommersiella marknaden vilket lockade en ny och bredare publik.

Journalistiken kunde således i takt med en växande kommersialisering och en digitaliserad utveckling utöka sitt arbete i form av krönikor och reportage. Rubrikerna blev slagkraftigare och lockande bilder tillsattes vilket i sin tur gjorde att populärjournalistiken tog stor plats i dagspressen (Weibull 2019, s. 50-51).

Om bandet backas en aning och en kortare djupdykning görs i själva sportjournalistikens historia hittar vi det första svenska sportjournalistiska referatet redan så tidigt som på 1700-talet (Dahlén, 2008). Sportjournalistiken var vid tidpunkten inte särskilt populär där endast ett fåtal idrottsevenemang hölls med färre bevakning. Vändpunkten skulle istället komma cirka 170 år senare då svensk tävlingsidrott fick sitt genombrott.

En populär genre tycktes ha fångat den svenska pressen och allmänhetens intresse och i takt med att fler idrottsevenemang arrangerades ökade rapporteringen. Det exakta året för startskottet av den svenska sportjournalistiken kan dateras till 1874 då Tidskrift i gymnastik grundades (Dahlén, 2008). Det var då som den svenska sportjournalistiken på riktigt började ta fart.

På 1900-talets andra halva skulle sportjournalistiken fortsätta växa sig stark när det nya massmediet tv introducerades. Det upptäcktes ganska snabbt att sporten var populär att titta på i tv-rutan och bolagen var därmed villiga att lägga ned stora summor pengar för

sändningsrättigheter av stora idrottsevenemang (Wallin, 1998). Stora attraktioner som de olympiska spelen och fotbolls VM/EM kom att utvecklas till de största tv-evenemangen i världen. Det nya mediets intåg bidrog i och med det ökade intresset till att fler svenska medier hakade på sportjournalistiken. Detta för att hänga med i den aktuella utvecklingen.

Wallin framhäver även i sin bok Sporten i spalterna: Sportjournalistikens utveckling i svensk

(7)

aktuella att rapportera kring men även sättet de rapporterade på. Då tv-sändningarna försåg publiken med idrottsevenemang ansåg tidningarnas sportredaktioner att rapportering i minsta detalj kring evenemangen var väsentlig. Detta var något som kvällspressen utnyttjade till fullo genom att förmedla kommentarer i form utav intervjuer med idrottsstjärnorna själva. Denna typ av journalistik skulle sedan etableras av morgontidningarna. Sportjournalistiken blev allt mer populär i dags- och kvällspress och har sedan dess utvecklats till att idag blivit en etablerad genre.

När Liverpool 2005 besegrade Milan i den kända Champions League-finalen ökade den brittiska tidningen Echos upplaga med 46 procent medan Daily Post fördubblade sin (Bråse, Johansson & Jonsson, 2009). Händelsen skulle komma att bli ett startskott för en modernare och ekonomiskt starkare fotboll. När sporten under 2000-talet genomgått en kraftig

ekonomisk utveckling ökade den sportjournalistiska rapporteringen.

Trycket ökade hos landets ledande tidningar när det svenska sportutbudet blev påtaglig. Aftonbladet och Expressen etablerade därmed sina specifika sportbilagor (Bråse, Johansson & Jonsson, 2009) och rena fotbollssajter som Fotbollskanalen och Fotbolldirekt grundades. Händelsen skulle således bli startskottet för en modernare fotbollsjournalistik. Genren har sedan dess fortsatt att utvecklas där digitaliseringen bidragit till en mer närvarande

rapportering vilket lett till att sportjournalistiken idag fått en ny betydande roll i medievärlden (Enbom och Carlsson, 2019).

Kvinnliga sportjournalister på svenska redaktioner

Sportjournalistiken har sedan starten varit ett väldigt mansdominerat yrke där kvinnor enbart återfanns som scriptor, kanslister eller sekreterare. Den traditionella

(8)

elitidrotten toppade med flera triumfer i VM, EM och OS (Reimer, 2002). Bragderna lockade det svenska folkets intresse vilket i sin tur utökade utbudet av sportsändningar. Men frid, fröjd och framgångar varade inte allt för länge då genren under 1980-talet fått avsevärd kritik för att inte belysa den kvinnliga idrotten. Denna kritik skulle således bli ett avstamp i historien och ett startskott för mer kvinnlig idrott och fler kvinnliga reportrar på sportjournalistikens svenska redaktioner. Den första kvinnan att ta plats var Ann-Britt Pettersson som 1982 överträffade förväntningarna som programledare.

Pettersson skulle sedan övergå till Aktuellt, men ersattes utav ännu en kvinna vid namn Katarina Hultling. Kvinnornas framträdande blev allt fler och året innan Pettersson klev Pia Erlandsson in som sportjournalist. Kvinnor som lämnat ett avtryck och banat vägen för allt fler efterföljare (Reimer, 2002). Även om branschen långt ifrån är i mål när det handlar om jämställdhet har det dock gått åt rätt håll där fler kvinnor idag figurerar i olika roller

(Lundh, 2020).

Syfte och frågeställningar

Vi vill med studien se ifall det rör sig om genusfrågor där det manliga könet varit överordnat det kvinnliga. Syftet med studien ämnar även till att förstå och se potentiella skillnader medierna och åren emellan. Sist presenteras även framtagna frågeställningar.

Flera kvinnliga sportjournalister som inriktar sig på fotboll har idag som sagt på kort tid trätt fram vilket vår bakgrund visar. Vi kommer således titta på medier som representerar

kvällspress och dagspress och för att på bästa sätt dra generella slutsatser kommer 50 artiklar per år och medium undersökas. Det vill säga att 100 artiklar per medium totalt sett kommer granskas.

(9)

Hur ser den journalistiska könsfördelningen ut i Aftonbladet och Dagens Nyheter 2010 och 2020 vad gäller fotbollsjournalistik?

Hur upplever kvinnliga sportjournalister med inriktning fotboll könsfördelningen idag? - Hur upplever kvinnorna sina positioner och roller i förhållande till Kanters tokenism

(Kanter,1993)?

- Vilka faktorer har påverkan på könsfördelningen inom fotbollsjournalistik?

– Tidigare studier (Edström, 2018) pekar på en underrepresentation av kvinnor över 44 år och att de tenderas att glömmas bort. Hur ser det ut på de granskade sportredaktionerna?

Tidigare forskning

I följande avsnitt kommer tidigare forskning presenteras. Det ska dock tilläggas att forskning som behandlar den fotbollsjournalistiska könsfördelningen på svenska redaktioner är

begränsad.

Gemensamt för tidigare studier är istället liknande ämnesval, såsom sportjournalistik som berör genusfrågor där omfattande studier beskriver yrket som ensidig. Professionen har länge varit mansdominerad och präglats av en machokultur med stark manlig karaktär (Reimer, 2002). Tidigare forskning belyser samtidigt den svårighet kvinnor haft att ta sig in i branschen, faktum är att kvinnligt framträdande på svenska sportredaktioner nästan varit obefintlig (Ivarson, Meijer & Fahlström, 2017). Något som Philip Trollér och Anton Unosson även belyser i sin studie (Trollér & Unosson, 2012). Vidare studier påpekar även den

(10)

Enbom och Carlsson (2019) förklarar den skillnaden mellan vilka som blir sportjournalister och vad det faktiskt innebär att vara en. Författarna beskriver fenomenet i koppling till den forskning som finns och visar på den tydliga underrepresentation av kvinnor. Detta i koppling till machokulturen och den diskriminering som kvinnliga reportrar utsätts och blivit utsatta för.

Bo Reimer (2002) förklarar tv-sportens historia, nederlag och framgångar där redaktionerna dem första åren enbart bestod utav män. Han framhäver dock en positiv utveckling och förklarar den med hjälp utav flera viktiga startskott. Samtidigt beskriver Reimer att yrket fortfarande på långa vägar omfattas utav en stark manlig karaktär (Reimer 2002, s. 155-157). Philip Trollér och Anton Unossons (2012) uppsats behandlar könsrepresentationen mellan två av Sveriges största tidningar med inriktning sportjournalistik. Författarnas studie går i linje med denna och förklarar hur sportjournalistiken länge varit ett mansdominerat yrke där resultaten påvisar en kraftig kvinnlig underrepresentation (Trollér & Unosson, 2012). Maria Edströms (2018) vetenskapliga artikel syftar till könsrepresentationer av bilder som människor deltar i. Hon framhäver en viss stereotyp där “the media buzz” syftar till att män och kvinnor ju äldre de blir allt mindre syns och hörs medialt. Det som denna studie går i linje med och ska undersöka är argumentet kring kvinnligt framträdande. Edström hävdar att kvinnor efter 44 år glöms bort och resultaten påvisar en kraftig underrepresentation där det manliga könet medialt sett är överordnat (Edström, 2018).

Sara Ellen Swanson (2009) framhäver i sin avhandling “Women in sports journalism” de utmaningar kvinnor ställs inför i den amerikanska sportjournalistiken. Hon lyfter fram svårigheter och trakasserier kvinnor fått uppleva och förklarar vad det beror på. Resultatet i avhandlingen påvisar däremot en positiv utveckling där kvinnor inte längre betraktas som ett hot. Kvinnliga sportjournalister är istället mer accepterade och har idag blivit en del av arbetsmiljön (Swanson, 2009).

Cathy Strong (2007) framhäver i sin studie “Female journalists shun sports reporting: lack of

(11)

så svårt att lyckas inom den Nya Zeeländska sportjournalistiken. Strong hävdar att redaktörer inte anser kvinnor som kompetenta nog för att vara sportjournalister. Istället tenderar manliga redaktörer att se ned på kvinnor. Resultatet påvisar en kvinnlig underrepresentation där omfattande diskriminering förekommer. Strong menar dock att manliga redaktörer är villiga att anställa kvinnliga sportjournalister ifall den “rätta” dyker upp. Det som inte framkommer är vad den “rätta” innebär vilket sätter krav och minskar intresset hos kvinnor.

Ilan Tamir, Moran Yarchi och Yair Galilys (2017) studie “Women, sport and the media: Key

elements at play in the shaping of the practice of women in sports journalism in Israel” syftar

åt att lyfta fram kvinnliga sportjournalisters synpunkter och berättelser kring de unika och definierande upplevelserna inom arbetsområdet. Studien har även för avsikt att att identifiera de viktigaste elementen i utformningen av kvinnors praktik inom sportjournalistik. Tamir, Yarchi och Galily påvisar även den klara mansdominans yrket länge omfattats av.

Slutsatserna visar däremot en utveckling i en mer jämställd sportjournalistik där kvinnor blivit alltmer accepterade.

Hans C. Schmidt framhäver i sin studie (2018) “Forgotten Athletes and Token Reporters:

Analyzing the Gender Bias in Sports Journalism” bevakningen av kvinnlig sport. Han ämnar

även åt att understryka kvinnliga sportjournalisters mediala deltagande i Storbritannien, Australien och USA. Resultatet i studien påvisar en kraftig kvinnlig underrepresentation inom sportjournalistiken de senaste 30 åren där män och kvinnor delat uppfattning kring ett mer jämställt yrke. Trots det anser Schmidt att sportjournalistiken börjar närma sig en vändpunkt då kvinnor idag blivit mer accepterade och fått ett ökat intresse för sport.

Linda Konadu Tuah (2016) framhäver i sin studie “Women in sports journalism: A

Phenomenological study of selected female sport journalists in Ghana” den kvinnliga

underrepresentationen branschen länge handskats med. Studien baseras på feministiska och stereotypa teorier där forskningen undersökt utvalda kvinnliga idrottsjournalisters upplevda erfarenheter och uppfattningar om att vara i ett mansdominerat yrke. Tuah påvisar en tydlig kvinnlig underrepresentation där kvinnlig kompetens ofta förbises. Kvinnor i

(12)

kunskaper än sina manliga motsvarigheter. Hon påvisar de faktorer som ligger till grund för underrepresentationen och konstaterar männen som dominanta och de som har all auktoritet inom området.

Teoretisk ram

I följande avsnitt kommer relevanta teorier att redovisas. Teorier som denna studie tar ståndpunkt i och genomsyras utav. För att förstå och kunna dra kopplingar till studien ligger två genusteorier till grund för ändamålet. Hirdmans genussystem (Hirdman, 2001) och Hardings (Harding, 1986) genusteori kommer således presenteras på ett djupare plan. Två väldigt liknande teorier som båda handlar om motsättningar könen emellan. Kvinnor som verkar på mansdominerade områden kan enligt Kanter kallas för tokens eller symboler (Kanter, 1993). Det är en teori som lyfter fram och förklarar hur minoriteter på arbetsplatser kan ställas inför högre krav att prestera gentemot manliga kollegor. Då kvinnliga

sportjournalister med inriktning fotboll framstår som tydliga minoriteter blir Kanters teori relevant att ta ståndpunkt i.

År 1988 presenterades genussystemet av professor Yvonne Hirdman som yrkat på att varje samhälle skapar och upprätthåller ett ordningssystem där kvinnor och män tillskrivs olika uppgifter, roller och positioner. Hirdman menar att genussystemet bevaras med hjälp av två olika lagar eller principer som skapar grund för politiska, ekonomiska och sociala ordningar. Den ena är hierarkin som syftar mot att mannen är den som står för det allmängiltiga och det naturliga. Det som mannen gör betraktas vara mer värdefullt. Dikotomin syftar därmed till att det som är manligt och kvinnligt inte ska blandas ihop där Hirdman talar om ett isärhållande av det manliga och kvinnliga könet (Hirdman, 2001).

Den hierarki som finns yttrar sig i att det som män gör betraktas som mer värdefullt, därav blir det manliga mediala framträdandet mer påtaglig. Män syns och hörs mer och tjänar mer pengar och det är där teorins betydelse spelar roll för vår studies ändamål.

(13)

1986 i boken The science question in feminism (Harding, 1986), där hon utgår ifrån att den äldsta begreppsbildningen handlar om genusskillnader.

Hon menar att människor så långt som historien kan sträcka sig alltid organiserat sig i koppling av termerna kvinnligt och manligt där genus präglats utav en obalans könen emellan. För att förklara relationen mellan manligt och kvinnligt använder sig Harding av begreppet dikotomi som syftar till att det kvinnliga och manliga könet ses som motsatspar. Obalansen som uppstår går att förklara till en asymmetri som syftar till att manligt genus är överordnat i samhället med högre status (Harding, 1986).

Harding hävdar att genus alltid kommer finnas i våra samhällsstrukturer där hon menar att begreppet är uppbyggt utav tre olika delar. Dels det symboliska som inte grundar sig i det biologiska könet. Den utformas istället genom att attribuera könen med olika färdigheter såsom värderingar eller attityder. Den strukturella delen å andra sidan syftar istället till hur arbetet är fördelat och utformat. Och den sista delen kallas för den individuella som beskrivs som en mix utav ovanstående aspekter för att tydliggöra individens könsidentitet.

Begreppet tokenism etablerades först i Rosabeth Moss Kanters bok “Men and Women of the

Corporation” år 1977.

Tokenism syftar till ett minoritetstillhörande där Kanter identifierar de strukturella aspekter som präglar minoriteter på en arbetsplats. Kanter menar att människor tillhörande

grupperingar på mindre än 15 procent kan kallas för tokens (Kanter, 1993). Kvinnliga sportjournalister kan därmed anses som tokens eller symboler då yrket länge varit ett mansdominerat sådant.

Att vara symbol som kvinnlig sportjournalist med inriktning fotboll kräver mycket enligt Kanter. Känslan av att sticka ut och prestera utöver det vanliga kan vara påfrestande. Att behöva motbevisa och anpassa sig till det som anses vanligt är något som kanter beskriver med begreppet synlighet (Kanter, 1993).

Sammanfattning

Teorierna har dock en del brister sett till hur studien formats. För att på ett enklare sätt förstå hur och varför teorierna ändå applicerats kommer detta avsnitt på ett konkret sätt

(14)

Tidigare forskning återkommer till kvinnliga sportjournalister som minoriteter (Eriksson & Lirfeldts, 2020; Trollér & Unosson, 2012; Ivarsson, Meijer & Fahlström, 2017) vilket Kanter då beskriver som symboler (Kanter, 1993).

Tokenism behandlar minoritetstillhörande grupperingar på arbetsplatser vilket gör teorin relevant för vår studie. Men då Kanter menar att symboler utgörs av konstellationer på 15 procent kan teorin dock bli problematisk.

Det vardagliga journalistyrket ser idag väldigt olika ut. Sportjournalistiken är inte ett

undantag där många frilansare hoppar runt på landets redaktioner. Siffror som behandlar den procentuella könsfördelningen blir därmed svår att få tag på. Vår studie har likt Eriksson och LirfeldtsDags att bryta manligt revir (Eriksson & Lirfeldts, 2020)varit i kontakt med svenska journalistförbundet gällande statistiken kring verksamma sportjournalister. Som tidigare nämnt är siffrorna svåra att få tag på vilket förbundet tydliggjort. För att se ifall statistiken fanns tillgänglig på annat håll, hörde vi av oss till svenska Sportjournalistförbundet som även dem konstaterade svårigheten.

Tokenism (Kanter, 1993) är dock ändå applicerbar och relevant för studiens ändamål då kvinnliga sportjournalister tydligt framkommer som minoriteter. Detsamma gäller för Harding (Harding, 1986) och Hirdmans (Hirdman, 2001) genusteorier som belyser kvinnlig underrepresentation där det manliga könet är det överordnade.

Metod

Syftet med studien var att ta reda på och forska kring den journalistiska könsfördelningen i dags-och kvällspress vad gäller fotbollsjournalistik. För att enklare besvara forskningsfrågan framställdes två olika frågeställningar som båda kräver olika forskningsmetoder. Det första avsnittet kallar vi för den kvantitativa delen som benämns som en deduktiv sådan.

(15)

Vi har till vår hjälp här valt att använda oss utav en kvantitativ innehållsanalys. Metoden tillåter oss att ta reda på hur könsfördelningen sett ut i dags- och kvällspress där Aftonbladet och Dagens Nyheter valts ut för granskning.

Den kvantitativa innehållsanalysen innebär konkret att kunna sammanställa stora mängder data och sedan presentera dem på ett överskådligt sätt. Det handlar alltså om att översätta allt innehåll i texterna till siffror för att sedan kunna göra statistiska bearbetningar (Karlsson & Johansson, 2019).

Med denna metod kan vi med hjälp utav att kvantifiera innehållet beskriva specifika mönster och dra slutsatser (Karlsson & Johansson, 2019) kring den journalistiska könsfördelningen i medierna sett till de granskade artiklarna. Frågeställningen som med denna metod besvaras är följande:

Den andra delen är den kvalitativa. Här har vi valt att använda intervjuer som tillhör den vanligaste metoden i en kvalitativt orienterad forskning. Metoden används ofta i studier som handlar om organisationers verksamhet, yrkesgruppers arbete och i vårt fall människors erfarenheter (Ekström & Larsson, 2019). Kvalitativa intervjustudier möjliggör därmed ett större djup för förståelse i människors vardag vilket gör att intervjupersonerna utgör det största fokuset (Bryman 2016, 466). Frågeställningarna som studien med denna metod ämnat åt att besvara är följande:

(Kanter,1993)?

(16)

Insamling av empiriskt material

Vi valde att undersöka artiklar från två av landets ledande tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter. De är representanter för kvälls- och dagspress. Undersökningen utfördes genom en så kallad kvantitativ innehållsanalys där vi analyserat 50 artiklar per medium och år. Det vill säga att 100 artiklar per mediebolag totalt sett granskats. Artiklarna har slumpmässigt valts ut av en slumpgenerator. Vi valde även ut två olika år, 2010 och 2020 som vi ansåg som det mest lämpliga. För att sedan identifiera likheter och skillnader ansågs en granskning över ett decennium som det mest passande. Detta då vi under den pilotstudie vi utfört sett att kvinnor 2010 i hög grad framträtt som minoriteter.

Inför arbetet av den kvantitativa innehållsanalysen skapades ett kodschema med instruktioner och variabler (Se bilaga 1) för att i artiklarna enklast identifiera önskvärd information.

Artiklarna hämtades ur mediearkivet Retriever research där vi till vår hjälp enkelt kunde filtrera sökningar efter önskvärt resultat. Då studien ämnar åt att ta reda på hur

könsfördelningen ser ut i Aftonbladet och Dagens Nyheter bland fotbollsjournalister var första sökordet fotboll.

Arbetet sköttes metodiskt och stegvis och först ut för granskning var Aftonbladets

fotbollsartiklar 2010. Där bestod grundsökingen av mediet, året och de förbestämda sökordet

fotboll. För att specificera sökningen ytterligare valdes kategorierna sport, webb och tryckt ut

vilket resulterade i 3262 träffar.

Figur 1: Tydliggör antal träffar av artiklar efter den specifika sökningen i Retriever

Aftonbladet 2010 Aftonbladet 2020 Dagens Nyheter 2010

Dagens Nyheter 2020

(17)

Urvalet av artiklar har således valts ut av Googles egna slumpgenerator. Inmatningen av siffrorna i figur 1 genererade således 50 slumpmässiga nummer per medium och år. Vi har därmed i urvalsprocessen kunnat arbeta mer systematiskt och objektivt. Denna systematik är väldigt viktig i arbetet av urval som då gett alla artiklar i figur 1 en chans att komma med i undersökningen (Karlsson & Johansson, 2019). Vi har även valt att arbeta med kvalitativa intervjuer för att på så sätt skapa ett annat djup i studien. De kvalitativa

intervjuerna medför en större förståelse och författarna kan därmed sätta sig in i och förstå hur kvinnliga fotbollsjournalister själva upplever situationen på redaktionerna. Studien kompletteras därmed utav två relevanta metoder vilket ökar förståelsen hos oss författare (Kvale & Brinkmann 2014, s. 17).

Vad gäller val av intervjumetod har vi gått på den mer semistrukturerade varianten där fokus legat på intervjustrukturen (Ekström & Larsson, 2019). Frågorna har inför intervjuerna bearbetats noggrant med ett tydligt mål, att besvara frågeställningarna.

Intervjupersonerna har därefter valts ut där en kvinnlig fotbollsjournalist som representant för vardera mediebolag. Petra Thorén, ordförande i svenska sportjournalistförbundet har valts ut som representant för Aftonbladet medan Malena Johansson hos Dagens Nyheter kontaktats. Valet grundade sig i erfarenheten och på det vi kunde se i den kvantitativa metoddelen. Vi kvantifierade innehållet där olika mönster faställdes. Då både Petra och Malena var de mest förekommande namnen bland kvinnor blev valet av intervjupersoner simpelt. Respondenterna kontaktades således via e-post där en kort presentation av oss och ämnet framfördes.

(18)

lika väl via en internetkälla än vid ett faktiskt möte (Bryman, 2015, s. 433). Vi fick istället göra det bästa utav situationen där intervjuerna inleddes med en kort presentation och uppdatering kring ämnet. Vidare fortgick intervjuerna med öppningsfrågor för att sedan kunna gå vidare till forksningsfrågorna. Intervjuerna varade mellan 40–60 minuter och har spelats in via telefon för att i efterhand kunna transkribera. Detta för att göra en noggrann analys vilket därmed minskar riskerna för att vi som författare uppfattar intervjupersonernas svar utifrån egna tolkningar (Bryman, 2016, s. 479).

Metoddiskussion

Undersökningen får i och med studiens kompletterande metoder, den kvalitativa och kvantitativa väldigt hög validitet eller giltighet. Detta då vi ämnat åt att undersöka det som avsett men även samlat nödvändigt material. Den kvantitativa delen tas sedan med i den kvalitativa där resultaten presenteras och diskuteras. Genom att komplettera den kvantitativa delen med respondenternas egna erfarenheter har studien lyfts till ett djupare plan.

Men det är inte det enda som stärker studiens reliabilitet, pålitlighet och validitet. Vi har även agerat granskare till den egna studien och hårt kritiserat allt från problemformuleringar till val av metod och analys. Vi har sedermera gjort flera omtester som gjorts i form utav en

pilotstudie som påvisat samma resultat. Detta för att säkerställa korrekta resultat och slutsatser. Slutligen har vi tillsammans kommit överens vilket är något som Bryman framhåller som positivt (Bryman, 2016, s. 384).

Alla metoder har dock sina brister, vissa större än andra. Vanlig förekommande kritik som ofta appliceras på den kvantitativa innehållsanalysen är att det fundamentala i en text ofta går förlorad när man som forskare översätter text till siffror. Detta då texter sällan kan reduceras till sitt manifesta innehåll vilket är det som uttrycks rent konkret.

(19)

Resultatredovisning och analys

I detta avsnitt kommer studiens resultat att redovisas, diskuteras och analyseras. Eftersom studiens ändamål är att ta reda på hur könsfördelningen sett ut i Aftonbladet och Dagens Nyheter vad gäller fotbollsjournalistik vid de två valda åren kommer den första delen att presentera den kvantitativa resultatdelen. För att hitta möjliga orsaker till snedfördelningen har studien kompletterats med en kvalitativ intervjustudie som sedan även den kommer redovisas. Metoddelarna kommer således att redovisas för sig då de båda haft olika syften och frågeställningar att besvara. Men viktigt att tillägga är att de under redovisningen kommer att komplettera varandra.

Hur ser könsfördelningen ut i de medier som granskats

Figur 2. Antal fotbollsartiklar skrivna av män, kvinnor eller TT 2010 (50 granskade artiklar per mediebolag)

Figur 2 visar det som studien tidigare framfört och det att yrket länge varit ett mansdominerat

(20)

1980-talet (Reimer, 2002) öppnat upp och banat väg för fler kvinnliga sportjournalister har de granskade organisationerna ändå haft svårt att släppa på normer och traditioner.

Könsfördelningen av fotbollsartiklar i båda medier visar ett lågt resultat där tre artiklar under 2010 producerades av kvinnor i Dagens Nyheter. Detta enligt våra 50 granskade texter.

Figur 3: Antal fotbollsartiklar skrivna av män, kvinnor eller TT 2020.

Precis som resultatet i figur 2 ovan visar ser vi att det även 2020 är stor skillnad i fördelning av antal artiklar skrivna av män respektive kvinnor.

(21)

Figur 4: Visar den procentuella könsfördelningen av fotbollsartiklar i Aftonbladet

Män Framgår inte/TT Kvinnor

2010 - 74% 2010 - 6% 2010 - 10%

2020 - 74% 2020 - 6% 2020 - 10 %

Trots att 10 procent av alla fotbollsartiklar per granskat år skrivits av kvinnor är detta för oss varken ett chockerande eller nytt resultat. Detta med tanke på hur många män som arbetar på Sportbladets redaktion. Det viktiga att belysa är att sportjournalister tenderar att skriva om allt som har med sport att göra. Det finns således ingen som enbart arbetar med

fotbollsjournalistik.

Så här säger Petra Thorén om antal anställda kvinnor på Sportbladet:

“På redaktionen är det jag, Emilia, Malin, Anna, Maja, Linn. Alltså jag skulle säga att vi är 6 eller 7 fastanställda och sen har vi ju frilansare, två väldigt frekventa som jag också räknar med och det är Johanna Frändén och Frida Fagerlund. Och de ser ju jag som att de har fasta avtal med oss och då skulle jag också räkna med dem. Låt oss säga uppemot nio i alla fall men det är betydligt fler män” (Petra).

När frågan sedan specificerats ytterligare om hur många kvinnor som arbetar med inriktning fotboll svarar Petra Thorén såhär:

“Ingen arbetar enbart med fotboll, men vi är specificerade. Några är ju redaktörer också så att de är ju då chefsledande då men jag skulle säga att fem i alla fall jobbar tydligt inriktat på fotboll, 5 eller 6 kanske“(Petra).

Trollér och Unosson hävdar att det 2012 arbetade 57 journalister på Sportbladet varav sex stycken kvinnor (Trollér & Unosson, 2012). Idag har Sportbladet utökat sett till kvinnliga sportjournalister och är idag 9 stycken.

(22)

gäller fotbollsjournalistik där resultaten är annorlunda. Kvinnor på Sportbladets redaktion med inriktning fotboll tillhör inte en minoritetsgrupp. Vi kan konstatera att det på

fotbollsbevakningen sitter ungefär lika många män som kvinnor.

“Det är lika många kvinnor som män i stort sett. Där det diffar är inom den allsvenska bevakningen, där kanske vi är två som är ute. Men om vi tittar på internationell fotboll och landslagsbevakning så är vi ju Johanna, Frida, Linn och jag. Där är det ju liksom nästan fifty fifty” (Petra).

I figur 4 framkommer det att kvinnor 2020 stod för 10 procent av de 50 granskade artiklarna. Ett anmärkningsvärt resultat med tanke på vad redaktionerna själva hävdar då fotbollen bevakas av lika många män som kvinnor.

Redaktionen upplever inte heller att kvinnor på något sätt tilldelas färre uppdrag. Vi kan dock med hjälp utav figur 2 ändå konstatera att kvinnor, sett till urvalet inte alls framträder medialt i den grad som de manliga kollegorna.

(23)

Figur 5 visar en utveckling som skett över ett decennium vad gäller könsfördelning på

Aftonbladets sportredaktion. Resultaten visar, sett till urvalet som granskats hur redaktionen inte alls utvecklats eller tagit framsteg i en mer jämställd sportjournalistik. Faktum är att resultaten ser exakt likadana ut. Sportbladets kvinnor stod 2010 som 2020 för 10 procent av de 50 granskade artiklarna vilket tydligt kan kopplas till Hirdmans teori om manlig

överordnad (Hirdman, 2001). En tydlig obalans könen emellan gällande det mediala framträdandet påvisas trots att redaktionen själva hävdar annat.

Sportjournalistiken har länge omfattats av en stark manlig karaktär (Reimer, 2002) som haft svårt att bryta vanor och traditioner vilket kanske är en anledning till att färre kvinnliga sportjournalister framträder.

Figur 6: Jämförande könsfördelning Dagens Nyheter (100 granskade artiklar)

(24)

Figur 7: Visar den procentuella könsfördelningen av fotbollsartiklar i Dagens Nyheter

Män Framgår inte/TT Kvinnor

2010 - 64% 2010 - 30% 2010 - 6%

2020 - 64% 2020 - 10% 2020 - 26%

Det är förvisso en positiv ökning, men sett till siffrorna är resultatet ändå väldigt markant. Detta då Malena Johansson likt Petra beskriver fotbollsbevakningen som jämlik i

könsfördelningen.

”Vi har ingen som bara jobbar med fotboll, men vi är väl fyra som har stort fokus på fotboll.

Sen är det ju lite olika, någon kan mer om damfotboll, någon kan mer liksom allsvenskan och någon mer internationellt och sådär. Men man kan säga att vi är fyra totalt som bevakar fotboll varav två är kvinnor” (Malena).

Dagens Nyheter har som bevisat genomfört en positiv utveckling i en mer jämställd fotbollsjournalistik. Men vi kan dock som tidigare påvisat konstatera att kvinnor på Aftonbladet och Dagens Nyheter, sett till urvalet inte alls syns i den grad som männen. Medierna hävdar sig vara jämställda på papper men i praktiken syns tydliga spår utav en icke jämställd fotbollsbevakning.

Kvalitativ resultatdel

(25)

(Kanter,1993)?

Kvinnornas uppfattning

Sportjournalistiken har som tidigare belysts alltid varit ett mansdominerat yrke med stark manlig karaktär (Reimer, 2002) där kvinnor inte haft utrymme att verka (Swanson, 2009). Med tiden har den traditionella journalistiken utvecklats vilket gjort att fler kvinnliga profiler tagit plats.

Den starkt macho förknippade journalistgenren har dock haft det svårare att göra detsamma (Strong, 2007). Utveckling har dock gjorts och som studiens första del påvisar syns positiva spår i en utvecklande mer jämställd fotbollsbevakning hos mediebolagen. Det kvinnliga mediala framträdandet har ökat sett till urvalet, men andelen är ändå för lite och resultaten oroväckande med tanke på vad redaktionerna själva påstår sig att vara i utvecklingen.

“Det är fifty-fifty“(Petra).

“Vi är väl fyra som har stort fokus på fotboll varav två är kvinnor”(Malena).

Som figur 2 visar i studiens första resultatdel har Aftonbladet sett till de granskade artiklarna inte alls utvecklats mot en mer jämställd journalistisk fotbollsbevakning. Båda

(26)

Malena och Petra delar inte riktigt samma uppfattning vilket kan te sig märkligt då studien påvisar en kraftig underrepresentation av kvinnor som skriver om fotboll hos mediebolagen. Den machokultur som länge präglat yrket tycks fortfarande leva kvar. Men viktigt att nämna är att det ändå gjorts framsteg sett till vad figur 2 visar. Respondenterna upplever idag en mer jämställd redaktion där en positiv framtid förutspås, men det trots att båda i framtiden

fortfarande tror på kvinnlig underrepresentation.

“Fördelningen tycker jag är positiv, som jag nämnde tidigare så är vi lika många kvinnor som män som bevakar fotboll och redaktionen jobbar fortsatt med att förbättras.

Utvecklingen har gått framåt och det börjar bli mer jämställt så jag tror att det kommer att fortsätta på det sättet men dock så tror jag ändå att kvinnor kommer att vara

underrepresenterade under ganska lång tid framöver. Det är en utveckling som tar tid ”(Malena).

Petra delar uppfattning och lyfter den utveckling som skett över tid.

“Jag upplever fördelningen som väldigt positiv, det har gått framåt sen jag började på GT 1989 då var det väldigt sällan jag stötte på kvinnliga kollegor på redaktioner och fält. Det var väldigt manliga sammanhang med en väldigt sned könsfördelning. Idag jobbar vi på bra med att rekrytera fler kvinnor. Vad gäller framtiden så ser den enligt mig positiv ut, jag tror att det alltid funnits en positiv inställning till att anställa fler kvinnor. Men med det sagt så tror jag ändå att kvinnor i framtiden fortfarande kommer att vara underrepresentativa då det fortfarande är ett manligt förknippat område ”(Petra).

Kvinnor som symboler på sportredaktionerna

Begreppet tokenism etablerades först i Rosabeth Moss Kanters bok Men and Women of the

Corporation år 1977. Kanter menar att begreppet konkret innebär ett minoritetstillhörande

där hon identifierar de strukturella aspekter som präglar minoriteter på en arbetsplats. Enligt Kanter kan personer tillhörande en minoritet på mindre än 15 procent kallas för en token eller symbol (Kanter, 1993). Att vara symbol innebär att sticka ut från resten. Pressen att alltid behöva prestera för att på så sätt hävda sig gentemot de manliga kollegorna kallar Kanter för

synlighet. (Kanter, 1993).

(27)

appliceras fullt ut. Teorin blir ändå relevant då studien tidigare påvisat kvinnlig underrepresentation av skrivna fotbollsartiklar.

Men respondenterna upplever idag varken pressen att prestera utöver det vanliga eller behovet av att mäta sig gentemot de manliga kollegorna.

“När jag kom in på sportjournalistiken så tänkte jag verkligen att allt måste vara så himla framåt, jag måste ställa frågor och liksom göra på samma sätt som killarna liksom. Men när man varit där så pass länge och jag tycker liksom att våra röster hörs och också får komma till tals så känner jag idag inte större krav till att prestera. Men jag kanske känt ett

undermedvetet krav ibland att behöva uttrycka mig på ett annat sätt för att få folk att förstå, där har jag anpassat mig det är inte de som anpassar sig och ser behovet. Där kan man tycka liksom att personen med ledarställning skulle kunna agera. Är man liksom en duktig ledare ska man kunna se det och det tror jag kan ha lite med de manliga strukturerna att

göra”(Petra).

Malena å sin sida upplever sig aldrig ha ställts inför högre krav eller påtryckningar trots att hon i början av karriären arbetade som ensam kvinna på Eurosports tv-sändningar.

“Jag måste säga att jag aldrig har upplevt att jag liksom skulle behöva bevisa mig på det sättet för att jag är kvinna. Det kanske har varit så men det är ingenting som jag själv har tänkt mycket på. Man har ju liksom prestationsångest på många olika sätt men jag har själv aldrig kopplat det så mycket till att jag är kvinna. Sen förstår jag absolut att det kan vara så att man kanske utsätts för större press att man måste bevisa sig och så att säga blir mer i ifrågasatt just för att man är kvinna. Att folk inte förväntar sig att man ska kunna någonting eller så. Jag har inte upplevt det så trots att jag varit helt själv som kvinna på Eurosport. Men såklart det har säkert funnits sådana enskilda tillfällen som när Eurosport lyft fram mig i rampljuset som en slags symbol kanske men det är inget jag medvetet tänkt på eller upplevt” (Malena).

(28)

“En reflektion som jag möjligen har gjort är väl att de på Aftonbladet 94–95 när jag var ny fanns väldigt få kvinnor. Där fanns det då en stor önskan att liksom lyfta fram dessa profiler och för min egen del så kanske det gick lite för snabbt i början jag hade kanske behövt etablera mig liksom, göra grundjobbet först. Jag blev lite bränd och kände att jag fick backa tillbaka lite grann och det har tagit många år att hämta igen. Det har jag nog alltid haft med mig och där kan man ju möjligen se då att det fanns, men jag tror att viljan och välviljan var god men att man liksom kanske gick lite för snabbt fram för att lyfta fram oss kvinnor som på de tiden var ovanliga i branschen så att säga”(Petra).

Ålder kontra medialt framträdande

En intressant aspekt att undersöka vad gäller kvinnligt framträdande på sportredaktionerna är ålder kontra medialt framträdande. Maria Edström framhäver en viss stereotyp i sin

forskningsartikel och menar att kvinnor som män ofta tenderar att glömmas bort ju äldre de blir. Edström framhäver ett specifikt argument som denna studie i och med de kvalitativa metoderna tagit reda på.

Edström beskriver det som att kvinnor efter 44 års-åldern tenderar att glömmas bort vilket minskar det mediala framträdandet. Vi ville därmed med utgångspunkt ur Edströms

framhävande se ifall argumentet stämmer in på de granskade redaktionerna.

“Det stämmer nog hahaha, det är bara jag som är över. Jag är äldst och så har vi en som är kommersiell chef, men på sportredaktionen och specifikt med inriktning på fotboll är jag äldst. De andra som Johanna är inte där än så att säga, de flesta är kring 35 liksom ” (Petra).

Malena delar uppfattning och beskriver det som att redaktionen snart är påväg mot ett generationsskifte.

(29)

Studien kan därmed konstatera att Maria Edströms argument gällande ålder kontra medialt framträdande (Edström, 2018) har en poäng. Samtliga intervjupersoner medger att det på redaktionerna enbart arbetar en kvinna över 44 år. Redaktionerna är dock på väg mot ytterligare en utveckling där det framöver väntas vara fler kvinnor och unga som utgör det mediala flödet.

Vilka faktorer har påverkan på könsfördelningen inom fotbollsjournalistik

Idrotten och dess rapportering har bevisligen sedan länge varit mansdominerad (Swanson, 2009 : Tamir, Yarchi & Galilys, 2017 : Schmidt, 2018). Historiskt sett har den svenska

idrottspressen omfattats av män där kvinnligt framträdande nästintill varit obefintlig. Idag har redaktionerna ändå gjort framsteg där vi tydligt i figur 3 kan se fler framträdande kvinnor.

Vi kan efter att ha tagit del utav de egna resultaten samt tidigare forskning kartlägga en positiv utveckling i ett mer jämställt arbete. Trots att kvinnor fortfarande är tydliga minoriteter på arbetsplatsen är mediebolagen ändå på väg i god riktning.

Redan 1982 klev Ann-Britt Pettersson in i tv-rutan som första kvinna att verka i

sportjournalistiken (Reimer, 2002), en kvinna som med sitt inträde öppnat dörrar och banat väg för fler efterföljare. Sedan dess har fler kvinnor fått utrymme, men inte alls i den grad som männen.

Ivarson, Meijer & Fahlström beskriver i sin studie “Kvinnorna saknas på

sportredaktionerna” från 2017 hur kvinnor på landets sportredaktioner verkat som

(30)

Men så har det som sagt inte alltid sett ut på svenska sportredaktioner som genom åren genomsyrats av män. Detta avsnitt kommer därmed behandla studiens sista frågeställning som ämnar till att förstå vilka faktorer som haft eller har påverkan på könsfördelningen inom fotbollsjournalistik.

Historiskt sett har fler män sökt sig till sportjournalistiken som alltid präglats av gamla traditioner vilket gjort att färre kvinnor lockats (Tuah, 2016). Vissa beskriver

sportjournalistiken som en omväg i den journalistiska karriären vilket kan handla om de utmaningar yrket bidrar till. I studiens teoretiska del belyser vi Kanters tokenism som handlar om hur minoriteter anses som symboler och därmed förväntas prestera utöver det vanliga (Kanter, 1993). Branschen har tidigare tenderat att förbise kvinnlig kompetens (Tuah, 2016) och rädslan för att ställas inför svåra utmaningar och krav har varit en faktor till att färre kvinnor sökt sig till yrket.

“Det kan ha att göra med att man som kvinna precis som vi pratat om tidigare ställs inför

högre krav. Det kan även handla om att man som kvinna blir förbisedd och förväntas göra andra saker som kan vara skrämmande och i slutändan inte så lockande. Varför det tagit sån tid har helt enkelt varit att sporten är och varit väldigt mansdominerad traditionellt och det har funnits en tradition och det har liksom varit ett manligt område så att säga, som kvinnan ganska sent och liksom senare än andra områden har tagit sig in på” (Malena).

Idag har redaktionerna gjort framsteg, en utveckling som frigjort mediebolagen från gamla fördomar och traditioner. Redaktionerna som länge varit mansdominerade har under de senaste åren vågat bryta gamla vanor vilket är en anledning till varför det idag finns fler kvinnliga sportjournalister. Mediebolagen är idag mer angelägna och arbetar aktivt med att locka och handplocka kvinnliga representanter.

“Det är skönt att det har gått så pass långt så att man inte behöver vara kategoriserad som kvinnlig sportjournalist. Utan att man kan uppmärksammas mer som individ så att säga. Det är klart att det finns en väldigt lång väg att gå så att det blir jämställt, men journalistiken har idag blivit mer professionaliserad vilket också leder till att den på ett sätt blir mer tillgänglig. Allt har utvecklats, allt från tankesätt till arbetsuppgifter. Det är klart att man har hört

(31)

Petra som delar uppfattning beskriver det aktiva arbetet som i framtiden ska locka fler kvinnor till det sportjournalistiska yrket.

“Jag tycker vi varit väldigt duktiga på att få ihop liksom eller värna om anställda och få ihop ett familjeliv och det gäller för kvinnor och män, vi har ju män som är pappalediga liksom halvårsvis eller årsvis så den stora anledningen är att det idag finns en större acceptans. Det har varit en utmaning för kvinnor och det finns en känsla av att många duktiga kvinnliga reportrar har försvunnit som jag kan ha sett slå igenom inom 20-25 år bildar familj och väljer något annat. För det är ju så att man inte får glömma det är ett jäkla arbete som kräver märkliga tider. Jag jobbar 2 helger i månaden och har gjort det i 30 år och jag jobbar kvällar liksom det är inte förenligt med familjelivet om man inte har en bra logistik kring det, vilket jag tycker vi på Sportbladet arbetat väldigt bra med. Du vet liksom att du fortfarande har kvar din plats och inte blir utbytt efter att ha varit borta ett tag”

och fortsätter:

“Vi har ganska medvetet i många år varit ute och det var innan pandemin då men ändå varit ute på högskolorna och pratat om Sportbladet och åkt ut med våra liksom kvinnliga

redaktörer som agerat förebilder för att prata om liksom möjligheterna för jag köper inte att man sitter och säger som chef att det inte är fler kvinnor som söker, nej men då får man leta upp de tycker jag är så svårt kan det inte vara“ (Petra).

Aftonbladet och Dagens Nyheter är två redaktioner som aktivt arbetat för ett jämställt yrke. Sportjournalistiken på redaktionerna har som bevisat gått från att vara mansdominerad till att idag ha blivit mer jämställd. Fotbollsjournalisitken är inte ett undantag där kvinnor

uppenbarligen utgör hälften av bevakarna. Att bryta gamla normer och traditioner kommer fortsatt vara nyckeln till ett mer jämställt yrke men även det att våga chansa och ta risker i rekryteringsprocessen.

(32)

Så här ser Petra på saken:

“Det kommer att handla om att fortsätta bryta gamla traditioner, att inte ta in likformade journalister som man vet fungerar utan kanske välja en kvinna som står för andra värden liksom och medvetet göra det. Jag tror att strategiskt arbete kring rekrytering är nästa steg” (Petra).

Slutdiskussion

Studiens syfte har ämnat att klargöra och förstå könsfördelningen i Aftonbladet och Dagens Nyheter vad gäller sportjournalister med inriktning fotboll. Två olika metoder har använts, dels den kvantitativa innehållsanalysen som bidragit till att kartlägga könsfördelningen men även en kvalitativ intervjustudie. Detta för att förstå kvinnornas egna reflektioner och erfarenheter på ett djupare plan. Vi har därmed avsett att besvara dessa två frågeställningar nedan.

(Kanter,1993)?

(33)

Det som tydligast framkommer i den kvantitativa delen är att kvinnliga sportjournalister med inriktning fotboll uppenbarligen verkar som minoriteter av skrivna fotbollsartiklar där

manligt framträdande är överordnat (Hirdman, 2001 : Harding, 1986). Detta enligt de 200 artiklar som granskats över två årtal. Framtagna mönster tyder därmed på en kvinnlig underrepresentation av skrivna fotbollsartiklar hos mediebolagen. Kvinnorna på

sportredaktionen framkommer som minoriteter vad gäller skrivandet av fotbollsartiklar som starkt kan förknippas med begreppet symboler enligt Kanters tokenism (Kanter, 1993). Sportjournalistiken har länge varit en mansdominerad bransch med få kvinnliga

representanter, (Strong, 2007 : Swanson, 2009 : Tamir, Yarchi & Galilys, 2017 : Schmidt, 2018 : Tuah, 2016) något som studiens första del nu kan tydliggöra. De tillhörande minoritetsgrupper kan enligt Kanter utsättas för påtryckningar och ställas inför svåra

utmaningar. Det handlar dels om att känna sig förbisedd och ställas inför högre krav än andra (Kanter, 1993). Men detta är något som intervjupersonerna inte alls känner igen eller upplevt. Vi har genom den kvalitativa metoden kunnat ifrågasätta de givna resultaten. Att identifiera problem som ligger till grund för den uppenbara underrepresentationen har genom

intervjuerna blivit lättare.

Respondenterna upplever istället till skillnad från den föregivna underrepresentationen en helt annan bild vilket är ifrågasättande. På de granskade mediers sportredaktioner arbetar det lika många män som kvinnor vad gäller bevakning av fotboll. Respondenterna medger dock att yrket omfattas utav kraftig manlig överrepresentation men de framhäver sin egen redaktion som framåt i utvecklingen. Gamla normer och traditioner påstås ha brutits då det idag finns en strävan efter fler kvinnliga sportjournalister.

Vi kan dock, sett till urvalet påvisa en kvinnlig underrepresentation som omfattar

redaktionerna vad gäller skrivandet av fotbollsartiklar. Intervjupersonerna påstår dock att fotbollsbevakningen är jämställd vilket våra resultat ifrågasätter.

(34)

Det som dock tydligt framkommer i studiens kvantitativa resultatdel är att

fotbollsbevakningen på redaktionerna nu är på väg mot ytterligare förändring. Kvinnor är idag mer accepterade och får med tiden större utrymme (Tamir, Yarchi & Galilys, 2017 : Schmidt, 2018) att verka i hos mediebolagen. Sett till ett decennium sedan har arbetet på redaktionerna och kvinnligt framträdande förbättrats. Även om det fortfarande enligt

respondenterna finns en lång bit kvar till total jämställdhet förutspås en ljus framtid med fler kvinnliga sportjournalister.

I dagsläget arbetar det endast en kvinna över 44 år på vardera mediebolag. Detta menar respondenterna påvisar till att redaktionerna snart är påväg mot ett generationsskifte. Den unga åldern med få kvinnor över 44 år stärker därmed Maria Edströms argument gällande ålder kontra medialt framträdande (Edström, 2018).

Intervjupersonerna tror därav på fortsatt utveckling med hjälp utav strategiska arbetsmetoder. Att fortsätta bryta gamla traditioner och normer kommer vara nyckeln i framtiden.

Vidare forskning

Under studiens gång har tankar och funderingar kring vad som ytterligare kan forskas kring kommit upp. Respondenterna hävdar att fotbollen bevakas av lika många män som kvinnor vilket våra resultat ifrågasätter. Detta då undersökningen påvisat en underrepresentation av kvinnligt skrivna fotbollsartiklar. Genom att dels utöka den kvantitativa studien kan ett mer omfattande resultat fastställas.

Då vi granskat 50 artiklar per år och medium önskas ett mer extensivt arbete. Vi har alltså granskat 100 artiklar per mediebolag där 50 texter granskats per utvalt årtal. Att istället undersöka artiklar över ett helt år bidrar till ett mer välutvecklat mönster som tydligare fastställer hur många fotbollsartiklar som skrivs av kvinnor.

(35)

Referenslista

Boyle, R. 2006 Sports journalism: context and issues. 1 uppl. London: Sage

Bryman, A. 2016 Social Research Methods. 5 uppl. Oxford University press (2016) 21, 466, 384

Bråse, Johansson & Jonsson, (2009) Fotnot, Special om fotbollsjournalistik. Göteborgs Univiersitet https://expo.jmg.gu.se/wp-content/uploads/kv09-4-3.pdf

(hämtad 2021-05-05)

Dahlén, P. 2008 Sport och Medier En Introduktion. IJ Förlaget. Kristianstad.

Edström, M. (2018). Visibility patterns of gendered ageism in the media buzz: a study of the representation of gender and age over three decades. Feminist media studies Vol. 18, s. 77 93. Doi: 10.1080/14680777.2018.140998. https://gup.ub.gu.se/publication/263320 (hämtad 2021-04-28)

Ekström, M & Larsson, L (2019) Kvalitativa intervjuer. I Ekström, M & Johansson B. (red)

Metoder i medie och kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB

Enbom, J & Carlsson, E (2019) Sportjournalistik. IKarlsson, M & Strömbäck, J (red.) Handbok i

Journalistik forskning. Lund: Studentlitteratur AB

Eriksson, J & Lirefeldt, J 2020 Dags att bryta manligt revir. Studentuppsats, Örebro Universitet https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1421295/FULLTEXT01.pdf (Hämtad-2021-04-12)

(36)

Hirdman, Y (2001) Genus – om det stabilas föränderliga former, Liber, Malmö.

Ivarson, E, Meijer, L & Fahlström, R. (2017). Kvinnorna saknas på sportredaktionerna. Kontra. https://kontra.jmg.gu.se/2018/01/03/tuff-verklighet-for-kvinnorna-pa-sporten/ (hämtad-2021-04-12)

Kanter, R (1993). Men and women of the corporation, 2 uppl. New York BasicBooks

Karlsson, M & Johansson, B (2019) Kvantitativ innehållsanalys. I Ekström, M & Johansson B. (red) Metoder i medie och kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB,

Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lundh, O. 2020 Landslaget enligt Lundh. Bazar Förlag kapitel 2 sidan 30 citatet Reimer, B. (2002). Uppspel: Den svenska TV-sportens historia. Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige. s 155-156.

Schmidt, H. C. (2018). Forgotten athletes and token reporters: Analyzing the gender bias in

sports journalism. Atlantic Journal of Communication, 26(1), 59-74. (Hämtad-2021-06-06)

Strong, C. (2007). ‘Female Journalists Shun Sports Reporting: Lack of Opportunity versus Lack of Attractiveness’, Communication Journal of New Zealand, 8(2), pp.7-18 [Online]. https://www.academia.edu/206071/Female_Journalists_Shun_Sports_Reporting_lack_of_opp ortunity_vs_lack_of_attractiveness

(hämtad 2021-05-25)

Swanson, S. (2009) Women in sports journalism. Masteruppsats, San Jose University https://scholarworks.sjsu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=4984&context=etd_theses (hämtad 2021-05-03)

Tamir, I., Yarchi, M., & Galily, Y. (2017). Women, sport and the media: Key elements at play

(37)

Trollér, P. Unosson, A. 2012. Sportjournalistik: vem får vara med? Studentuppsats, Lunds Universitet.

https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3409935&fileOId=3409 955, (Hämtad-2021-04-12)

Tuah, L. 2016. Women in sports journalism: A Phenomenological study of selected female

sport journalists in Ghana. University of education, Winneba.

http://ir.uew.edu.gh/bitstream/handle/123456789/1018/Women%20in%20sports%20journalis m%20a%20phenomenological%20study%20of%20selected%20female%20sports%20journal ists%20in%20Ghana.pdf?sequence=1&isAllowed=y (Hämtad-2021-07-06)

Wallin, U (1998) Sporten i spalterna: Sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress

under 100 år. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborg Univ. JMG;

Kungälv : Livréna grafiska. 259-261

Bilagor

Bilaga 1

Kodbok och instruktioner (Till kvantitativa delen)

Identifikationsvariabler 1.Tidning 2.Publiceringsdatum 3.Artikel ID 4.Rubrik för nyheten Journalistens kön Man (1) Kvinna (2)

Framgår inte, eller TT och annat (3)

(38)

26-36 (2) 37-44 (3) 44+ (4)

Går ej att hitta (TT eller annat) (5)

Mediebolag Aftonbladet (1) Dagens Nyheter (2) År 2010 (1) 2020 (2) bilaga 2

Intervjuformulär (Till kvalitativa delen)

Öppningsfrågor • Namn, ålder, arbetsplats, anställningsform, utbildning? •

Hur länge har du arbetat som sportjournalist? • Vilka sporter bevakar du? Redaktion? • Hur gick rekryteringen till när du fick jobbet du har idag? •

Vet du hur rekryteringen går till på sportredaktionen? •

Upplever du att det finns ett krav på att man ska ha en viss typ av erfarenhet och kunskap om sport för att få jobb som sportjournalist? •

Hur många jobbar på sportredaktionen ? hur många kvinnor? • Hur många kvinnor jobbar enbart med fotboll? Vilka utmaningar tenderar man att möta som kvinnlig sportjournalist? (Forskningsfråga) Forskning visar på att kvinnor förut inte haft riktigt samma utrymme som idag trots att det idag dock fortfarande är för lite. Varför tror du att det tagit sån tid för

(39)

(Forskningsfråga) Vår forskning påvisar att kvinnor är underrepresenterade i skrivandet av fotbollsartiklar 2010 som 2020 i DN vad säger du om det? • Upplever du att uppdrag på redaktionen tilldelas till olika journalister beroende på kön? • Det finns en föreställning av att män är mer intresserade av sport än kvinnor, håller du med om detta? •

Varför tror du att fler män än kvinnor arbetar som sportjournalister?

• Upplever du att män och kvinnor har samma förutsättningar inom sportjournalistiken, om inte på vilket sätt visar sig det?

(Forskningsfråga) Kvinnor är uppenbara minoritet på er redaktionen och man kan enligt kanter då kallas för tokens och därmed uppleva särskilda påtryckningar att prestera gentemot sina manliga kollegor, hur ser du på detta? Och upplever du att kvinnor på sportredaktionerna ses som tokens med mer påtryckning att prestera.

Upplever du att det idag finns en positiv attityd till att anställa fler kvinnor? På vilket sätt? • Hur upplever du relationen mellan medarbetare och chefer på redaktionen? • Upplever du att män och kvinnor skriver artiklar på olika sätt?

Upplever du att man skriver lika mycket om kvinnlig idrott som manlig idrott på redaktionen? •

Arbetar din redaktion aktivt för att förbättra jämställdheten på arbetsplatsen (policys, utbildningar osv)?

(40)

• Internationella studier visar även en bild av sportredaktionerna som en slags “boys

club/manlig kompismentalitet”. Vad väcker detta för tankar hos dig? Vägar framåt • Vad tror du behöver göras för att svensk sportjournalist ska bli mer jämställd?

• Vilken roll anser du att redaktörer och manliga kollegor har i arbetet för en mer jämställd sportredaktion?

(Forskningsfråga )Kort innna vi avslutar. Maria Edström beskriver det som om att kvinnor efter 44 år tenderar att glömmas bort och därmed inte framträda medialt. hur ser du på det? hur ser den fördelningen ut på er redaktion ? hur många kvinnor är över 44 år?

Om vi tittar på framtiden, hur ser du på framtiden, kommer kvinnor vara i fortsatt minoritet på sportredaktionerna?

Avslutningsfråga • Är det något du vill tillägga? Något vi glömt att fråga? Tack för din medverkan!

Bilaga 3 (Artiklar)

Artiklar Aftonbladet 2010

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/jPOX00/niva-ett-valdigt-konstigt-vm lördag 2 januari 2010 Totti öppnar för comeback i VM- Johan Linderstam

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/oRMdg0/totti-oppnar-for-comeback-i-vm tisdag 5 januari 2010 Frändén: Ibrahimovics raseriutbrott väcker frågetecken- Johanna Frändén

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/4dEnqe/johanna-franden-ibrahimovics-raseri utbrott-vacker-fragetecken

(41)

söndag 17 januari David Beckham: Jag ska inte sluta- Emil k lagnelius

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/8w5lpA/david-beckham-jag-ska-inte-sluta Tisdag 25 januari Johanna Frändén

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/ngGRqm/har-knacker-han-nasan-pa-rivalen Måndag 1 februari Daniel Grefve

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/Ql5lWR/aik-vill-lana-15-miljoner-kronor onsdag 3 februari Kristina Kappelin

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/VRQRJp/kappelin-terry-kan-vanta-sig-en-avhyvling --men-far-stanna

Söndag 7 februari Patrick Sjögren

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/L06A3x/ska-utnyttja-vara-hollands-proffs Johan Linderstam söndag 14 februari

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/3jqJlv/johan-elmander-glodhet-i-bolton Onsdag 24 februairi Peter Wennman

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/J16EX8/skulle-zlatan-bli-en-favorit-pa-old-trafford Patrik Sjögren Söndag 7 mars

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/BJGWJl/terrys-protest-mot-petningen Daniel Grefve 10 mars

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/yvg6yK/david-beckham-hyllades-till-tarar Patrik Sjögren söndag 17 mars

(42)

Kristoffer Bergström 22 mars

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/A27vKq/slutforhandlar-med-elfenbenskusten Johanna Frendén 3 april

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/9mbk8M/xavi-en-riskfylld-match Patrik Sjögren 6 april

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/ka8vBa/kvallen-nar-messi-blev-bast-genom-alla-tider

Daniel Grefve 16 april

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/BJGrmG/scholes-stannar-i-manchester-unite d

Tisdag 20 April Mattias J Larsson

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/A277JE/hemligheten-bakom-mffs-superoffe nsiv

Tobias Ahlén 24 april

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/ngGGdx/det-har-varit-lite-segt-att-hitta-en-kl ubb

Onsdag 5 maj Emil K Lagnelius

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/rLzd43/keene-missade-oppet-mal--pa-tillagg stid

10 maj Markus Alexandersson

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/1kqRPl/ganska-sugen-pa-att-sluta Erik Pettersson 19 maj

(43)

Petra Thorén 23 maj

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/EoJve3/storsta-hotet-jag-kant-pa 30 maj Robert Laul

(44)

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/wERm51/simon-bank-hamrens-viktigaste-up pgift--att-lyckas-med-ungdomarna https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/4dbK26/miljoner-till-degerfors--om-toivonen -saljs https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/Kv62n7/ge-zlatan-ett-lag https://www.aftonbladet.se/sportbladet/spel/a/VRQal6/stromberg-de-vinner-vm-guld https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/Rx6EGJ/vm-hysterin-har-natt-vart-omkladni ngsrum https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/VRQajV/bajen-sanker-spelarlonerna https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/3jqzKv/nigeria-haver-spelforbudet https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/On62Gq/safari-startar--men-rosenberg-banka d https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/Qlrn1V/blekt-real-tog-inte-chansen Patrik Sjögren, 3 januari

Artiklar Dagens Nyheter 2010

Turina ska lösa AIK:s målvaktskris, 27 maj 2010- Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

17 april, Johan Croneman. Johan Croneman: Vi är satta på undantag, ja, alla som bor utanför tullarna. Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

.

(45)

25 april Per Ahlin, Skadad Flavio missar Häcken-matchen, Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

AIK mot gefle av lunkan - 17 oktober 2010, Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

15 februari Lars Grimlund mål av Zlatan- men barcelona föll.v

Henke: Jag sade skjuuut - 8 juli, Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

Bajen fortsätter blöda - 29 maj 2010- Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

Att ha svenskar mellan 23 och 28 år är inte bra DN - 22 juli 2010- Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

https://www.dn.se/sport/fotboll/leonardo-ny-inter-tranare/

10 april, Johan Croneman, Johan Croneman: Svennis och Lagis räddar kanske VM för SVT och TV4.Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

11 januari Göran Bolin Voronin lämnar Liverpool. Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

Seger för Henke i tränardebuten - 11 april- 2010 -Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

(46)

https://www.dn.se/sport/fotboll/malmo-ff-tvingas-spara/ https://www.dn.se/sport/fotboll/linderoth-tranare-i-elfsborg/

Messi och Mästaren - 9 juni 2010 - Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

https://www.dn.se/sport/fotboll/storforlust-for-bois/

Nyemission i Hammarby - men Hallenius blir kvar, 23 juni -2010Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

Kraftig ökning av fotbollstittande i USA - 14 juli 2020- Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

Att ha svenskar mellan 23 och 28 år är inte bra DN - 22 juli 2010- Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

8 juni, Lars Grimlund, U21:orna en match från playoff-spel, Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

4 januari Göran Bolin AIK-profil till mästarlaget i Singapore. Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever

10 april, Johan Croneman, Johan Croneman: Svennis och Lagis räddar kanske VM för SVT och TV4. Länk saknas. artikeln antagligen borttagen. finns som PDf på retriever