Sjuksköterskans roll i etableringen av en vårdrelation
- En litteraturstudie
The nurse’s role in establishing a nurse-patient relationship - A literature review
Angelica Carlstedt Julia Ehrling
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15 hp
Handledare: Anders Johansson
Examinerande lärare: Anna Josse Eklund 20150327
SAMMANFATTNING
Titel: Sjuksköterskans roll i etableringen av en vårdrelation The nurse’s role in establishing a nurse-patient relationship
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Angelica Carlstedt och Julia Ehrling
Handledare: Anders Johansson
Sidor: 24
Nyckelord: vårdrelation, sjuksköterskans roll, patientkontakt
Introduktion: Mötet med patienten är centralt i sjuksköterskans profession. Professione ns utveckling ställer nya krav på sjuksköterskan och enbart hälften av sjuksköterskans tid spenderas i direktkontakt med patienten. Syfte: Att identifiera faktorer vilka påverkar etablerandet av en vårdrelation med utgångspunkt i sjuksköterskans roll. Metod: Polit och Becks (2012) niostegsmodell utgjorde grunden till denna litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Nio artiklar svarade mot syftet. I analysen av dessa framkom övergripande teman vilka kom att utgöra grunden för resultatet. Resultat: Fem övergripande teman identifierades: närvaro, miljö, kommunikation, kunskap och förhållningsätt. Sjuksköterskan har ett ansvar för vårdrelationen där dennes personlighet, natur och vilja spelar in. Slutsats: Etablerandet av en vårdrelation präglas av komplexitet. Det krävs en vilja från sjuksköterskan att etablera en vårdrelation vilket sker genom att möta och se hela patienten. Vårdrelationen är av vikt för patienten då ett samband mellan vårdrelatio n, patienttillfredsställelse och patientsäkerhet existerar.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 1
2.1 Omvårdnad ...1
2.2 Vårdrelation...1
2.2.1 Dynamik och maktbalans ...2
2.2.2 Betydelsen för patienten ...2
2.3 Sjuksköterskans roll ...3
2.3.1 Organisatoriska faktorer ...3
2.4 Tidigare forskning rörande begreppet vårdrelation...3
2.5 Problemformulering ...4
2.6 Syfte ...4
3. Metod ... 5
3.1 Databassökning...5
3.2 Inklusions- och exklusions kriterier ...6
3.3 Manuell sökning ...7
3.4 Urval ...7
3.5 Databearbetning ...7
3.6 Forskningsetiska överväganden ...8
4. Resultat ... 9
4.1 Närvaro ...9
4.2 Miljö ... 10
4.3 Kommunikation ... 11
4.4 Kunskap ... 12
4.5 Förhållningssätt ... 12
5. Diskussion ... 14
5.1 Resultatdiskussion... 14
5.2 Metoddiskussion ... 17
5.3 Klinisk betydelse... 19
5.4 Förslag till fortsatt forskning ... 19
6. Slutsats ... 20
7. Referenslista ... 21
Bilaga 1: ... 25
1
1. Inledning
Sjuksköterskan ställs ständigt inför nya utmaningar i dagens utvecklande och multikulturella samhälle, vilka kräver ett noggrant etiskt resonemang och återkommande reflektion (International Council of Nurses [ICN] 2014). Det allt bredare medicinsktekniska fokus som förekommer inom professionen skapar ytterligare utmaningar för sjuksköterskan i sitt nära arbete med patienten och i etableringen av relationen mellan dessa (Kitson et al. 2014). Även problematik gällande sjuksköterskans arbetsbelastning genererar en utmaning i mötet med patienten (Hemsley et al. 2012).
Genom denna studie kommer faktorer vilka påverkar etablerandet av en vårdrelation, med utgångspunkt i sjuksköterskans roll, identifieras med mål att implementera eventue lla fynd i praktiken.
2. Bakgrund
2.1 Omvårdnad
Sjuksköterskans vetenskapliga kunskapsområde är omvårdnad, centralt för omvårdnad är respekt och samverkan med patienten. Omvårdnadens mål är att främja hälsa och minska lidande för patienten, samt att verka för en jämnare maktbalans mellan sjuksköterska och patient. Det sistnämnda för att såväl patient som närstående skall uppleva trygghet baserad på respekt och delaktighet (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Omvårdnad skall byggas på tillgänglighet, medkänsla och omsorg och utgå från ett humanist iskt perspektiv (Attree 2001). Det humanistiska förhållningssättet präglas av en helhetssyn med respekt för individen (Socialstyrelsen 2005).
2.2 Vårdrelation
Det samspel som uppstår i mötet mellan sjuksköterska och patient benämns vårdrelatio n (Eriksson 2004). Vårdrelation är ett mångfacetterat begrepp som har tolkats ur flertal perspektiv och teorier vilket resulterat i att begreppet fått många betydelser (Björck &
Sandman 2007). Björck och Sandman (2007) reder i sin begreppsanalys ut och sammanfattar användandet av begreppet. Begreppet kan nyttjas på olika sätt så som följande: i objektiv form där det används för att beteckna den allmänna interaktion som uppstår i mötet mellan patient och sjuksköterska, detta i neutral benämning. Vidare kan det förekomma med en positiv värdering där begreppet uteslutande anses leda till goda förutsättningar för patienten oavsett vårdrelationens kvalitet. Slutligen kan begreppet användas med en mångtydig infallsvinkel, med utrymme för individuella förändringar och variationer i relationen. Detta kan resultera i så väl positiva som negativa effekter för patienten. Relationen är i detta fall inte statisk utan konstant föränderlig (Björck &
Sandman 2007). I en litteraturgenomgång av Chow (2013), rörande begreppet vårdrelation, framkommer att krav, även av etisk natur, främst ställs på sjuksköterskan medan patienten i regel ses som passiv. Sjuksköterskan anses i många fall ha ett ansvar och en skyldighet att etablera och upprätthålla den dynamiska vårdrelationen och därmed hantera den maktbalans som förekommer.
2 2.2.1 Dynamik och maktbalans
Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient är enligt Orlando (1990) en dynamisk relation. Den dynamiska faktorn i begreppet syftar till interaktionen där patientens beteende, sjuksköterskans reaktion och efterkommande intervention tillsamma ns utvecklar vårdrelationen. Relationen är uppbyggd genom kommunikation på flera nivåer, dels genom kroppsspråk och handlingar, dels uttryckt i ord. Patientens kommunika t io n får inte tas för givet i relationen utan kräver tolkning och reflektion av sjuksköterskan.
Risk för feltolkning finns om patienten inte bekräftas som helhet utan tolkas enbart baserat på det uttryck denne ger (Orlando 1990). Även Berg (2006) ser vårdrelatio ne n som en dynamisk relation där sårbarhet och värdighet konstant balanseras.
Patienten befinner sig i en behovsställning gentemot sjuksköterskan, detta då sjuksköterskan övertar ansvaret för patientens hälsa och besitter kunskap relaterat till såväl professionen som patientens aktuella situation och tillstånd. Denna behovsställning utgör ett hinder för jämställdhet. Maktbalansen kan skapa asymmetri i relationen vilken genererar ökad sårbarhet och risk för otrygghet för patienten (Kasén 2002). Även Jahren- Kristoffersen och Nortvedt (2005) belyser denna asymmetri som dominant i relatione n men identifierar samtidigt sjuksköterskans behovsställning gentemot patienten. Patienten i sig besitter kunskap och information nödvändig för att sjuksköterskan skall kunna möjliggöra en god omvårdnad och säker vård. Ett ömsesidigt givande och tagande mellan parterna lägger grunden för en vårdande relation. Tilliten som Berg och Danielsso n (2007) fokuserar på blir av vikt för att minska asymmetrin och ge förutsättning för ett ärligt möte mellan patient och sjuksköterska.
Asymmetrin och den ojämna maktbalansen i relationen ställer krav på ett etiskt resonemang hos sjuksköterskan, en fast förankrad moral är nödvändig för att makten inte skall missbrukas. Trots maktbalansen bör relationen, ur det mellanmänsk l iga perspektivet, alltid ses som jämställd. Detta då båda parter besitter lika värde och lika autonomi vilket innebär att patientens önskan skall respekteras lika högt som sjuksköterskans. Balansen mellan att vårda och samtidigt bevara patientens integritet och autonomi utgör en balansgång som ständigt ställer sjuksköterskan inför utmaningar (Chow 2013).
2.2.2 Betydelsen för patienten
En direkt länk mellan vårdrelationens kvalitet och patienttillfredsställelse har tidigare identifierats. Detta stärker betydelsen av att vårdrelationen lyfts inom professionen och etableras i praktiken (Mollon 2013 ; Tejero 2012 ; Kvåle & Bondevik 2010). Faktorer som påverkar vårdrelationen såväl positivt som negativt reflekteras i patientens upplevelse av vården som helhet (Attree 2001). Vårdrelationen ses som en utgångsp unkt för upplevelsen av trygghet. Att som patient uppleva trygghet i sitt möte med vården ger förutsättning för återhämtning och hälsa. Utan en god vårdrelation ses minskad delaktighet och ökad risk för bristande patientsäkerhet. Den bristande relatione n återspeglas i en, för patienten, negativ upplevelse av vården (Mollon 2013). Trygghet och den tillit den bygger på är nödvändig för att främja god omvårdnad samt för att bevara vårdrelationen. Tilliten uppstår inte per automatik utan måste av sjuksköterskan etableras och byggas upp över tid för att skapa förutsättningar för en god vårdupplevelse (Mollon 2013 ; Berg & Danielsson 2007). Genom att som sjuksköterska erhålla grundlägga nde
3
och adekvat kompetens inom omvårdnadens samtliga områden ges en viktig möjlighet att tillföra trygghet i patientens upplevelse av vården (Kvåle & Bondevik 2010).
2.3 Sjuksköterskans roll
I sjuksköterskans kompetensbeskrivning identifieras tre huvudområden: omvårdnadens teori och praktik, forskning, utveckling och utbildning samt ledarskap. Dessa tre områden skall präglas av en humanistisk människosyn med lika respekt och bemötande av alla patienter, oavsett kultur, trosuppfattning, social status, kön eller liknande. Ett återkommande begrepp i såväl tidigare forskning kring vårdrelationen som i sjuksköterskan kompetensbeskrivning är kommunikation. I kompetensbeskrivninge n framgår att kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och/eller närstående alltid skall utvecklas för att ge möjlighet till optimal delaktighet i både vård och behandling.
För att möjliggöra detta bör kommunikationen ske respektfullt, lyhört och empatiskt.
Vidare skall sjuksköterskan med hjälp av omdöme, kunskap och noggrannhet bidra till patientens välbefinnande och trygghet. I sjuksköterskans profession ingår allt från basal omvårdnad till brett medicintekniskt kunnande. Sjuksköterskan skall vara tillgänglig för patienten och alltid arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Utöver denna del av yrket, som syftar till en relation med patienten, skall sjuksköterskan även upprätthålla en relation till närstående och övriga yrkeskategorier involverade i patientens vård (Socialstyrelsen 2005).
2.3.1 Organisatoriska faktorer
Ramen för sjuksköterskans yrkesroll är strikt, däremot varierar ansvaret för arbetsuppgifter beroende på arbetsplats (Beck-Friis 2009). Ett fokus ses mot det medicintekniska när tiden sätter en gräns för interaktionen med patienten (Kitson et al.
2014). Vidare forskning inom sjuksköterskans yrkesutveckling visar att mindre tid läggs tillsammans med patienten, även mindre tid spenderas med att tillgodose patientens psykosociala och existentiella behov (Williams et al. 2009). Dahlberg (2002) identifie rar en risk att patienten ses som ett objekt där dennes helhet förbises, detta relaterat till den högteknologiska vården där vårdrelationen ges begränsat utrymme. Hälften av sjuksköterskans tid syftar till det omliggande arbetet som ej står i direktkontakt med patienten (Williams et al 2009), problematik uppstår gällande sjuksköterskans tidsbegränsning relaterat till dennes arbetsbelastning (Hemsley et al. 2012).
2.4 Tidigare forskning rörande begreppet vårdrelation
Begreppet vårdrelation har en längre tid förekommit inom omvårdnad, såväl inom teorier som i forskning (Chow 2013). Chow (2013) och Berg (2006) belyste en problematik kring tidigare forskning inom området då inget gemensamt förhållningssätt till begreppets innebörd och/eller betydelse sågs. Även den omfattande mängden forskning utgjorde ett hinder. Dock identifieras vårdrelationen enhälligt som betydelsefull för vårdandet (Chow 2013). Vikten av relationer inom vården identifieras av Kitson et al. (2014) som en pågående forskningstrend. Uppkomsten av denna trend kopplas till de ökade utmaningar som uppkommer i samband med effektiviseringen av sjukvården. Vidare ses ett bristande forskningsfokus framträda relaterat till hur en, för båda parter, god vårdrelation formas,
4
bearbetas och upprätthålls. Ytterligare forskning krävs för att skapa grundläggande ramar för implementering och förhållning i praktiken (Kitson et al. 2014).
2.5 Problemformulering
I mötet mellan sjuksköterska och patienten uppstår ett samspel – en vårdrelation. I och med den medicinsktekniska utvecklingen inom professionen samt det faktum att hälften av sjuksköterskans tid spenderas utan direktkontakt med patienten ställs sjuksköterskan inför utmaningar i arbetet med att utveckla en vårdrelation. Ett samband mellan vårdrelationen och patienttillfredsställelse har i tidigare forskning identifierats, detta ger förmågan att etablera en vårdrelation betydelse för sjuksköterskans profession. Genom att i denna studie fokusera på hur en vårdrelation etableras är målet att ge ett underlag för sjuksköterskan att förhålla sig till i praktiken.
2.6 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera faktorer vilka påverkar etablerandet av en vårdrelation med utgångspunkt i sjuksköterskans roll.
5
3. Metod
Metoden som använts var en litteraturstudie. En litteraturstudie grundas på tidigare publicerad forskning inom valt problemområde. Genom behandling, bearbetning och sammanställning av tidigare forskning skapas ett sammanvägt resultat med mål att besvara studiens syfte. Slutsatser dras från redan existerande material vilket kan visa på brister och/eller hål i det eftersökta forskningsområdet samt identifiera behov av ytterligare forskning (Polit & Beck 2012).
Syftet besvarades i denna studie genom bearbetning av tidigare forskning som samlats in genom databas- och manuella sökningar. Litteraturstudien utformades efter Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Den lades upp enligt följande steg, se figur 1.
Figur 1. Fri översättning av Polit och Beck (2012) arbetsupplägg av en litteraturstudie.
Tidigare intresse för ämnet utgjorde grunden för utvecklandet av syfte. Detta i enlighet med det första steget i vald modell vilket presenterades i introduktionen (Polit & Beck 2012).
3.1 Databassökning
Enligt steg två i vald modell (Polit & Beck 2012) formulerades en sökstrategi vilken inkluderade val av databaser samt sökord. Vidare genomfördes steg tre, databassökningarna, samt en noggrann dokumentering av denna (Polit & Beck 2012).
Databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), och
6
Public Medline (PubMed) rekommenderades av Polit och Beck (2012) då de anses relevanta för omvårdnadsforskning.
Vårdrelationen var det centrala begreppet i studien och utgjorde per automatik ett av sökorden. Genom en sökning i SweMed+ fanns lämplig engelsk översättning enligt Heading/MeSh: ’Nurse-Patient Relations’. För att belysa sjuksköterskans roll och ansvar prövades termen ’sjuksköterskans roll’. Genom SweMed+ genererade detta den engelska Heading/MeSH termen ’Nursing Role’/ ’Nurse's Role’. Relevansen av detta sökord bekräftades i den kombinerade sökningen. Under sökningar i valda databaser, CINAHL och PubMed, se tabell 1 och 2, justerades sökordens vikt för artiklarna. ’Nurse-Patient Relations’ lades som Major Concept medan ’Nursing Role’ förekom som Major Heading, med andra ord förekom det sistnämnda med mindre fokus för artiklarnas innehåll. I CINAHL uteslöts träffar publicerade i Medline för att undvika dubbletter då artiklar publicerade i Medline återfinns i PubMed. I PubMed lades ’Nurse-Patient Relations’ som MeSH Major Topic, ’Nurse’s Role’ som MeSH-term. Vidare valdes att genomföra en fritextsökning på termen ’Nurse-Patient Relations*’ som titel. Trunkeringen (*) innebär att alla tillgängliga ändelser inkluderas i sökningen (Forsberg & Wengström 2013).
3.2 Inklusions- och exklusions kriterier
I denna litteraturstudie inkluderades allmänsjuksköterskans kompetensområde. Artiklar som använts var peer reviewed och publicerade från 2010 och framåt samt publicerade på svenska, norska, danska eller engelska. Review-artiklar och artiklar baserade på patienter under 18 år exkluderades.
Tabell 1: Databassökning CINAHL 2015-01-18
Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Nurse-patient relations (MM) (S1)
635
Nursing role (MH) (S2) 4147
(S1) AND (S2) 73 4 2 2
TI Nurse-Patient relations* 15 1 0 0
Tabell 2: Databassökning PubMed 2015-01-18
Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
Nurse-patient relations (MeSH Major Topic) (S1)
2557
Nurse’s Role (MeSH term) (S2)
4339
(S1) AND (S2) 590 33 6 5
Nurse-Patient Relatio ns*
[Title]
21 2(1)** 1 1
** ( ) Avser intern dubblett.
7 3.3 Manuell sökning
En sökning i LIBRIS på ’Vårdrelation*’ utfördes inledningsvis för att söka litteratur att inspireras av och för att erhålla kunskap i ämnet. Fem avhandlingar uppkom i sökninge n varav en föll inom utsatt tidsangivelse. Avhandlingen var uppbyggd av fyra studier varav en ansågs relevant mot denna studies syfte samt föll inom givna kriterier, Bergdahl et al.
(2011).
3.4 Urval
I enlighet med metodmodellen genomförs efter databassökning urval enligt tre steg gällande tillgänglighet, relevans samt kvalitet. Detta för att avgränsa sökningar mot valt syfte, vilket genererar material för vidare bearbetning (Polit & Beck 2012).
Urval 1, genomfördes efter modellens fjärde steg, detta med hjälp av artiklarnas titel och/eller abstrakt. Genomläsning av dessa gav en uppfattning om relevans och en inblick i artiklarnas fokusområde. Detta ställdes i sin tur mot studiens syfte. Flertalet träffar kunde direkt uteslutas då dessa inte föll inom givna inklusions- och exklusionskriterier, drygt hälften av träffarna avsåg specialistsjuksköterskans område. 34 artiklar från PubMed, fem (5) artiklar från CINAHL samt en artikel från manuell sökning kvarstod.
Urval 2, genomfördes efter modellens femte samt sjätte steg vilka syftar till att valda artiklar läses i helhet. Relevans, adekvat upplägg och utförande, samt ett resultat som svarade mot studiens syfte eftersöktes (Polit & Beck 2012). Artiklarna lästes inledningsvis var för sig, detta för att individuella uppfattningar skulle tas i beaktning, samtliga artiklar från urval 1 lästes sedan gemensamt. Sju (7) artiklar från PubMed, två (2) artiklar från CINAHL samt en artikel från manuell sökning kvarstod efter urvalet.
Urval 3, genomfördes efter vald modells sjunde steg. Detta steg innebär en kritisk granskning av valda artiklars kvalitet enligt följande granskningsmall: ”Guide to an overall critique of a Qualitative research report”. Då mallen kräver noggrann granskning av en artikels samtliga områden, från titel till resultat, gavs en möjlighet att till studien utesluta artiklar med bristfälligt innehåll (Polit & Beck 2012). Helhetsbilden av artiklarnas kvalitet var avgörande och en artikel uteslöts i detta urval relaterat till dess bristande redovisning av data. Totalt efter urval tre fanns nio artiklar kvar, vilka utgjorde grunden till resultatet.
3.5 Databearbetning
I enlighet med vald modells åttonde steg, att analysera och samordna valt material (Polit
& Beck 2012), lästes de nio artiklarna individuellt med målet att finna data relevant för studiens syfte. Lämpliga meningar och stycken markerades. Då artiklarna lästs och relevant material markerats, fördes en diskussion kring markerad data. Meningar och stycken tolkades efter innebörd, därefter identifierades övergripande teman och underliggande faktorer.
Då artiklarna använde olika benämningar för att beskriva vårdrelationen identifierades ett behov av sammanställning och förtydligande av begreppsanvändningen. Utöver ’nurse- patient relations’ användes följande benämningar: ’the caring relationship’, ’good caring
8
relationship’, ’the theraputic relationship’, ’interpersonal relations’, ’the relationship’,
’the trusting relationship’, samt ’relational work’ för att benämna begreppet.
Fortsättningsvis i resultat samt diskussion används enbart den svenska benämninge n vårdrelation. Vårdrelation ses fortsättningsvis som en god relation vilken ger upphov till positiva effekter för såväl patient som sjuksköterska.
Det sista steget, steg nio, innebar en sammanfattning av valt material. I detta fall användes en matris (se bilaga 1) för att skapa en tydlig bild av artiklarna som ingått. I matrisen presenteras författare, årtal och land, valt syfte, vald metod för insamling och analys, urvalsgrupp, bortfall, samt en summering av resultatet (Polit & Beck 2012).
3.6 Forskningsetiska överväganden
Etiken har en fast roll inom all omvårdnadsforskning och riktlinjer finns för hur material skall samlas in, bearbetas och presenteras med beaktning för den etiska komplexitete n rörande patienter och forskning. Inom all omvårdnad likaså forskning måste mänskliga rättigheter och tillhörande kultur respekteras. Oavsett om studier rörande omvårdnad har granskats av en etikkommitté eller ej, är det nödvändigt att ett en tydlig etisk reflektio n förts och presenterats (Vetenskapsrådet 2011).
I denna litteraturstudie har materialet som bearbetats framtagits och sammanställts på etiska grunder. Studiens material har bearbetats med respekt för dess innehåll och även gällande översättningar av annat språk än svenska. I fall där tveksamhet angående översättning uppkom användes lexikon för att säkerställa korrekt översättning. Allt använt material har redovisats och alla resultat har presenterats objektivt för att upprätthålla en god etisk standard. Enbart primärkällor har använts, detta för att undvika användning av subjektivt förvrängd data (Forsberg & Wengström 2013 ; Polit & Beck 2012). Tydligt avstånd från plagiering, stöld samt fabricering har tagits.
Utöver ovanstående har resultatdelens artiklar granskats för att säkerställa att dessa har en god etisk standard där respekt för individen och dess rättigheter har beaktats. Vidare har det observerats att inga intressekonflikter förelåg som kunnat påverka utkomsten. Om tveksamt etiskt resonemang förekom uteslöts dessa artiklar (Vetenskapsrådet 2011).
9
4. Resultat
Resultatet baseras på nio artiklar av kvalitativ metod och presenteras ur ett sammanvä gt perspektiv, där både sjuksköterskor, patienter och närstående bidragit. Efter bearbetning av resultatets artiklar framkom fem övergripande teman: närvaro, miljö, kommunikat io n, kunskap och förhållningsätt, se figur 2. Dessa fem teman innehåller underligga nde faktorer vilka påverkar etablerandet av en vårdrelation. Underliggande faktorer presenteras i löpande text under respektive rubrik.
Figur 2. Resultatfigur. Presenterar övergripande teman relaterade till sjuksköterskans roll i etablerandet av en vårdrelation.
4.1 Närvaro
Att som sjuksköterska vara närvarande identifierades som en förutsättning för etablerandet av en vårdrelation (Granados-Pembertty & Arias-Valencia 2013 ; Tyrell et al. 2012 ; Miksell & Bromley 2012 ; Picco et al. 2010). I Tyrell et al. (2012) beskrevs närvaro enligt följande: ”Sometimes it was simply providing a presence in which they felt comforted or supported”.
Fysisk närhet, så som beröring, identifierades vara en faktor vilken påverkade etablerandet (Miksell & Bromley 2012 ; Picco et al. 2010). Den fysiska närheten ökade patientens välbefinnande samt minskade upplevelser av oro (Fry et al. 2013).
Sjuksköterskorna i Picco et al. (2010) beskrev hur en vårdrelation baserad på trygghet kunde växa fram genom fysisk närhet. Vidare angavs organisatoriska upplägg, där den grundläggande omvårdnaden låg på sjuksköterskan, ge en möjlighet till närvaro och närhet (Picco et al. 2010). Även användningen av medicinsk teknik utgjorde möjlighet till närvaro och initial interaktion (Granados-Pembertty & Arias-Valencia 2013). I Granados-Pembertty och Arias-Valencia (2013) framkom att den initiala interaktio ne n
Sjuksköterskans roll i etaberlandet av en vårdrelation
Närvaro Miljö
Kommunikation
Kunskap
Förhållningssätt
10
med patienten var av betydelse och en faktor vilken påverkade det kommande etablerandet av en vårdrelation.
Att lära känna patienten (Tyrell et al. 2012 ; Picco et al. 2010) genom att ta sig tiden (Picco et al. 2010) tillsammans med en empatisk närvaro (Mitchell & McCance 2012), var faktorer viktiga för etablerandet av en vårdrelation. Sjuksköterskor i Picco et al.s (2010) studie identifierade att en nära relation till patienten kunde öka patientens beroendeställning gentemot en specifik sjuksköterska. Dock framkom detta inte nödvändigtvis påverka vårdrelationen negativt utan kunde generera en relation baserad på tillit: ”When you come into contact with a patient more often than usual, a kind of relationship of trust developes” (Picco et al. 2010). Ytterligare en faktor som påverkade etablerandet var kontinuitet (Tyrell et al. 2012 ; Bender et al. 2011 ; Picco et al. 2010).
En återkommande och nära kontakt mellan patient och sjuksköterska upprätthöll även en vårdrelation (Bender et al. 2011). En patient uttryckte följande: ”But they saw me every day or phoned me… they took the fear away…” (Bender et al. 2011).
4.2 Miljö
Både den fysiska närliggande omgivningen, som patientrummet och arbetsplatsen (Granados-Pembertty & Arias-Valencia 2013 ; Mitchell & McCance 2012) likväl organisatoriska upplägg som arbets- och resursfördelning (Granados-Pembertty & Arias- Valencia 2013 ; Bergdahl et al. 2011) identifierades vara miljörelaterade faktorer vilka påverkade etablerandet av en vårdrelation.
Miljörelaterade faktorer identifierades av Granados-Pembertty och Arias-Vale nc ia (2013) kunna verka som förutsättningar för etablerandet av en vårdrelation men även som hinder. Ett exempel som lyftes var samspelet mellan sjuksköterskans förmåga att knyta an till patienten och nyttjandet av medicinsk teknologi (Granados-Pembertty & Arias- Valencia 2013). Den medicinska teknologin kunde av sjuksköterskan användas som en ingångspunkt för att skapa kontakt (Granados-Pembertty & Arias-Valencia 2013) men även verka som ett hinder baserat på sjuksköterskans förhållningssätt (Granados- Pembertty & Arias-Valencia 2013 ; Picco et al. 2010). Ytterligare exempel på de hinder och förutsättningar miljön kunde skapa identifierades av sjuksköterskor i Picco et al.
(2010) då organisatorisk omstrukturering ledde till att deras närvaro inom den allmänna omvårdnaden minskade. Resurserna skulle istället fokuseras mot, för professione n, specialiserade uppgifter. Sjuksköterskans förhållningssätt framkom avgörande för hur de miljörelaterade faktorerna påverkade etablerandet av en vårdrelation (Picco et al. 2010).
Tids- och resursbrist identifierades återkommande som faktorer vilka påverkade etablerandet av en vårdrelation negativt (Fry et al. 2013 ; Miksell & Bromley 2012 ; Mitchell & McCance 2012 ; Bergdahl et al. 2011). I Bergdahl et al. (2011) framkom externa faktorer så som tids- och resursbrist ha en negativ inverkan på sjuksköterskans förmåga att känna av situationen, dennes kunskap och viljan att göra gott. De sistnämnda tre utgjorde faktorer vilka påverkade etablerandet av en vårdrelation (Bergdahl et al.
2011).
11 4.3 Kommunikation
Den grundläggande kommunikationen identifierades i sig vara en påverkande faktor för etablerandet av en vårdrelation (Fry et al. 2013 ; Granados-Pembertty & Arias-Vale nc ia 2013 ; Bergdahl et al. 2011). Det övergripande temat kunde benas ut till följande faktorer:
information (Bender et al. 2011), förmågan att lyssna (Mitchell & McCance 2012 ; Tyrell et al. 2012 ; Bender et al. 2011), främjandet av delaktighet, att se patienten som jämlik i relationen (Mitchell & McCance 2012), samt att agera som länk mellan patient och närstående (Tyrell et al. 2012), likväl som mellan patient och övrig vårdpersonal (Miksell
& Bromley 2012 ; Tyrell et al. 2012). Sjuksköterskans roll som länk mellan närståend e, patient och vårdpersonal framkom som en tydlig faktor i Tyrell et al. (2012). Både patient och närstående lyfte där vikten av den kommunikation sjuksköterskan möjliggjorde till ej närvarande närstående, denna faktor framkom betydelsefull och avgörande för familje n som helhet (Tyrell et al. 2012). Att tillhandahålla patienten information ingick i sjuksköterskans roll och var även en faktor vilken påverkade etablerandet av en vårdrelation (Bender et al. 2011). Informationen innefattade olika aspekter så som att förklara, motivera och förtydliga exempelvis behandlings- och omvårdnadspla ner (Bender et al. 2011).
Humor identifierades vara en positiv egenskap hos sjuksköterskan (Tanay et al. 2013) såväl som ett kommunikationsverktyg för att etablera en vårdrelation (Granados- Pembertty & Arias-Valencia 2013 ; Tanay et al. 2013). Patienten upplevde humor som viktig för vårdrelationen: “I think it makes me feel a bit more comfortable and like you are developing a good relationship with the person” (Tanay et al. 2013). Humor kunde även vara ett tecken på tillit från sjuksköterskans perspektiv:
…it creates a bond…to be able to giggle with somebody, they must have some element of confidence in you. That promotes confidence and makes the patient like, trust and know what you can do. (Tanay et al. 2013, s. 1297)
Sjuksköterskan identifierade dock att användandet av humor krävde reflektion för att inte kompromissa professionalismen. Både patient och sjuksköterska upplevde att användningen krävde avvägning mot motparten och situationens seriositet. Det framkom att mindre erfarna sjuksköterskor upplevde svårigheter i användandet av humor i närvaron av en mer erfaren sjuksköterska (Tanay et al. 2013).
People just don’t have sense of humor at all at work because that’s their way of being professional… they probably see it as less professional to be laughing and joking with patients. (Tanay et al. 2013, s. 1298).
Sjuksköterskor och patienter upplevde att kommunikationen kring och delandet av gemensamma erfarenheter stärkte vårdrelationen och utgjorde en viktig faktor för vårdandet (Bender et al. 2011). Patienter och anhöriga uppskattade att lära känna sjuksköterskan på en mer personlig nivå (Tyrell et al. 2012), dock identifiera nde sjuksköterskan en balansgång mellan att vara professionell och för personlig (Tyrell et al.
2012 ; Bender et al. 2011).
12
Sjuksköterskans kommunikation påverkades negativt av den stress som förekom, exempelvis påverkades kroppsspråket vilket kunde resultera i ett hinder för etablerandet av en vårdrelation (Fry et al. 2013). Den stress sjuksköterskan upplevde uppmärksammandes av patienten vilket kunde resultera i en ovilja från patienten att söka kontakt. Detta minskade i sig kommunikationen och försvårade etableringen av en vårdrelation (Mitchell & McCance 2012). En brist på kommunikation mellan sjuksköterska och patient identifierades av Bergdahl et al. (2011) som en negativ faktor för etablerandet.
4.4 Kunskap
Kunskap utgår från professionens kompetenskrav (Bergdahl et al. 2011), där ingår medicintekniska moment (Bender et al. 2011) likväl som den kunskap vilken formar mötet med patienten (Miksell & Bromley (2012). Miksell och Bromley (2012) belyste vikten av att nyttja en sammanvägd kunskap där både professionens medicinska och omvårdnadsfokuserade kulturer samverkar. Detta identifierades som en viktig men problematisk faktor vilken påverkade etablerandet av en vårdrelation (Miksell & Bromley 2012).
Sjuksköterskans kunskap belystes i två artiklar som en insiktsfullhet, nödvändig för att läsa av och bemöta behov (Tyrell et al. 2012 ; Bergdahl et al. 2011). Förståelse för patientens perspektiv var en faktor vilken påverkade etablerandet (Tyrell et al. 2012 ; Bender et al. 2011). Bergdahl et al. (2011) fokuserade mot sjuksköterskans reflektion som en byggsten för förvärvad kunskap och som grundläggande faktor för etablerandet av en vårdrelation. Sjuksköterskorna i studien uttryckte ökad förståelse för patientens perspektiv och fördjupad kunskap rörande etiska utmaningar, detta möjliggjordes genom aktiv reflektion. Även Granados-Pembertty och Arias-Valencia (2013) samt Bender et al.
(2011) lyfte vikten av att som sjuksköterska inneha kunskap och förmåga att aktivt reflektera som en faktor för att upprätthålla en vårdrelation.
I patientens hemmiljö lades extra vikt vid sjuksköterskans kunskap vilken i flera fall var en avgörande faktor för etablerandet av en vårdrelation (Bender et al. 2011). Kunskap om sjukdom och behandling stod i centrum för att förmedla trygghet, vilken i sig var en påverkande faktor (Bender et al. 2011). Vidare krävdes att sjuksköterskan kände in situationen och tog beslut därefter (Tyrell et al. 2012 ; Bender et al. 2011; Bergdahl et al.
2011). Detta då patienten i denna miljö efterfrågade att sjuksköterskan var diskret för att respektera patientens integritet (Bender et al. 2011).
4.5 Förhållningssätt
En sjuksköterska med ett förhållningssätt grundat på öppenhet och personlighet efterfrågades i Tyrell et al. (2012) av både patienter och närstående. Sjuksköterskor i Bender et al.s (2011) studie identifierade vikten av att, inför patienter, tydliggöra sin roll och riktlinjer för förhållandet, dock menade både sjuksköterskor och patienter att våga dela gemensamma erfarenheter hjälpte etablerandet. Samtidigt upplevde
13
sjuksköterskorna ett dilemma då delandet av dessa erfarenheter kunde resultera i en så pass personlig relation att obehag uppstod (Bender et al. 2011).
Återkommande identifierades en efterfrågan på viljan att göra gott hos sjuksköterskan (Granados-Pembertty & Arias-Valencia 2013 ; Mitchell & McCance 2012 ; Tyrell et al.
2012). Patienter identifierade en skillnad mellan en sjuksköterska som var upptagen och en som var ovillig till att etablera kontakt: ”… when I ring the bell, they come in and look at me … sometimes they don’t even ask me what’s wrong” (Mitchell & McCance 2012).
Föregående citat, ur ett patientperspektiv, visade en sjuksköterska med ett förhållningssä tt där dennes åtgärder saknade omvårdnadsfokus, vilket påverkade utvecklandet av en vårdrelation (Mitchell & McCance 2012). Det framkom att hur någonting utfördes var av större vikt än vad som utfördes, även sjuksköterskans personlighet och natur spelade in (Tyrell et al. 2012).
Förståelse för patienten som individ (Tyrell et al. 2012) och respekt för dennes integr itet identifierades vara viktiga faktorer för uppbyggnaden av tillit och en vårdrelation (Bender et al. 2011). Ärlighet, vänlighet (Mitchell & McCance 2012) och empati (Fry et al. 2013) var egenskaper hos sjuksköterskan vilka var betydelsefulla för patienten. Även att acceptera patienten och dennes tillstånd, att se bortom sjukdomen identifierades som gynnsamt för etablerandet (Bender et al. 2011).
Att etablera en vårdrelation lades till sjuksköterskans roll (Tyrell et al. 2012 ; Picco et al.
2010). I denna ingick att handha ett förhållningssätt vilket skapade möjligheter att hantera den tidsbrist som begränsade interaktionen och trots detta finnas tillgänglig för patienten (Tyrell et al. 2012).
14
5. Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att identifiera faktorer som påverkar etablerandet av en vårdrelation med utgångspunkt i sjuksköterskans roll. Fem övergripande teman framkom i databearbetning: närvaro, miljö, kommunikation, kunskap och förhållningssätt. Dessa teman innefattar faktorer vilka påverkar etablerandet av en vårdrelation. Sjuksköterskan förelåg med ett ansvar för vårdrelationen där dennes personlighet, natur och vilja spelade in i.
5.1 Resultatdiskussion
Att vara där och då, närvarande i situationen och med ett engagema ng för patienten framstod som viktiga faktorer för etablerandet av en vårdrelation. Dessa faktorer, menar Mollon (2013), verkar för att skapa trygghet för patienten. Trygghet identifieras vara en viktig beståndsdel i vårdrelationen (Mollon 2013 ; Kvåle & Bondevik 2010). Trygghet lindrar såväl patientens fysiska som existentiella lidande, vilket kan uppstå i samband med vård (Kvåle & Bondevik 2010). Sjuksköterskan får en central roll i att minska detta lidande genom att etablera en vårdrelation och skapa trygghet (Eriksson 2006). Eriksson (2006) beskriver vikten av att som sjuksköterska vara närvarande, tillgänglig och verka med ärlighet. Detta, tillsammans med en vilja och ett vårdande förhållningssätt, kan minska patientens lidande. Samtliga faktorer som Eriksson (2006) nämner återkommer i denna studies resultat som viktiga för etablerandet av en vårdrelation. Vårdrelatio ne ns vikt för patienten understryks då den möjliggör trygghet med minskat lidande som resultat.
Kommunikation och förmåga att ge information samt främja delaktighet identifierades som centrala för etablerandet av en vårdrelation. Detta kan härledas till professione ns kompetensbeskrivning där det framkommer att sjuksköterskans förmåga att kommunicera med patienten skall byggas på respekt, empati och lyhördhet. Dessa tillsammans med förmågan att anpassa den information som ges efter patientens behov främjar optimal delaktighet (Socialstyrelsen 2005). Respekt, empati och lyhördhet nämndes i studiens bakgrund och återkom i resultatet. Där kopplades samtliga teman till sjuksköterskans allmänna förhållningssätt vilket gav förutsättning till etablerandet av en vårdrelation.
Kommunikation är centralt i Orlandos (1990) omvårdnadsteori gällande vårdrelatio ne n.
Det är nödvändigt att som sjuksköterska handha ett reflekterande förhållningssätt och förmåga att se patienten som helhet för att identifiera patientens faktiska behov. Detta innebär att patientens samtliga uttryck, inte endast de verbala, måste uppmärksammas och adekvat tolkas (Orlando 1990). Liknande resultat framkom i denna studie där sjuksköterskans kommunikation kan fördjupas med hjälp av dennes förhållningsätt och kunskap. Denna studies resultat gav upphov till resonemang rörande sjuksköterskans ständiga reflektion kring egna uppfattningar och handlingar. Detta anses vara av vikt för att inte lägga till uttryck eller fatta beslut baserade på tolkningar påverkade av den förkunskap som finns hos sjuksköterskan.
Det framkom att sjuksköterskan behövde vara medveten om behovet av reflektion samt använda denna för att upprätthålla en vårdrelation och utveckla dennes etiska resonemang. Svensk Sjuksköterskeförening (2014) menar att sjuksköterskan har ett etiskt
15
ansvar gentemot förmågan att reflektera. Genom reflektion kring specifika uppleve lser och allmän omvårdnad uppstår en förvärvad kunskap, som ständigt kan fördjupas med hjälp av fortsatt reflektion (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Lindberg (2015) beskriver sjuksköterskans kunskap som konstant föränderlig. Sjuksköterskan bör handha en medvetenhet och ett förhållningsätt där egna begränsningar beaktas. För att en patient skall erbjudas god och säker vård krävs att sjuksköterskans kunskap återkommande omvärderas, fördjupas och reflekteras över (Lindberg 2015 ; Carlsen et al. 1989).
Kunskapen bör balanseras mot nya insikter och ställas mot patientens behov då denna utgångspunkt är central för sjuksköterskans profession (Lindberg 2015). Den förvärvade kunskapen genererade, i studiens resultat, viktiga förmågor för etablerandet av en vårdrelation så som insiktsfullhet och förmågan att läsa av en situation. Genom denna förmåga kan sjuksköterskan identifiera outtalade behov samt bemöta dessa utan att ge mer än vad patienten är beredd att ta emot. Detta styrks av Dahlberg (1994) som menar att reflektion främjar öppenhet och förmåga att möta patienten som individ.
I resultatet framkom en oväntad faktor kunna påverka etablerandet av och vårdrelatio ne n i sig: användandet av humor. Humor upplevdes av patienten som en faktor vilken, då den nyttjades, möjliggjorde en personlig kontakt, skapade en känsla av att tid fanns och främjade känslan av att bli sedd som människa. Eriksson (2006) identifierar en möjlighet till en stunds glädje och lättsamhet i svåra situationer genom att skratta tillsamma ns.
Liknande betydelse för patienten framkom i denna studie, dock lämnar Eriksson (2006) ej rum för den problematik som användandet av humor kan medföra. Tanay et al. (2013) belyste i resultatet problematiken, att användandet av humor krävde reflektion och avvägning mot situationens seriositet: ”It depends on the situation” (Tanay et al. 2013).
Detta bekräftas av Solvoll (2005), som understryker såväl vikten av humor som svårigheten att nyttja den på ett adekvat vis. Subjektiviteten i begreppet utgör i sig en svårighet och kan om det används tanklöst och utan reflektion göra mer skada än nytta (Solvoll 2005).
Sjuksköterskan har i sitt dagliga arbete till uppgift att främja patientens delaktighet (Socialstyrelsen 2005). I Mitchel och McCances (2012) studie framkom att en bristande delaktighet uppstod när sjuksköterskan inte förhöll sig till det uttryck patienten gav, utan självständigt fattade patientens beslut. Delaktighet och en känsla av meningsfull het främjas genom ett förhållningssätt där sjuksköterskan är närvarande och aktivt deltagande i omvårdnaden. En ömsesidighet i relationen uppnås om patienten görs delaktig och hänsyn till dennes individualitet tas, likväl som sjuksköterskans egen individual itet beaktas (Dahlberg 1994). Vårdrelationens mål är enligt Dahlberg (1994) att patienten skall utvecklas, detta genom att parterna delar erfarenheter och skapar ett samspel i mötet.
Detta belystes i studiens resultat där Tyrell et al. (2012) betonade vikten av att som sjuksköterska vara öppen och ge av sig själv för att etablera en vårdrelation och främja patientens utveckling och delaktighet. En otillräcklig invägning av patientens perspektiv och önskan skapar en risk att patientsäkerheten kompromissas (Tyrell et al 2012).
Vårdrelationens vikt för patienten var en utgångspunkt inför denna studie och har återspeglats flertal gånger. Som tidigare beskrivet återfinns ett samband mellan kvalitete n på vårdrelationen och patientens tillfredsställelse relaterat till vården som helhet (Tejero 2012). Genom vårdrelationen ges patienten utrymme att verka som individ och bekräftas som mer än sitt tillstånd – som människa. I och med detta främjas patientens
16
välbefinnande och återhämtning (Dahlberg 1994). Frånvaron av vårdrelation genererar maktlöshet och lidande för patienten (Dahlberg 2002).
I studiens resultat framkom att etablerandet av en vårdrelation är komplext, kräver engagemang och tid. Miljön identifierades vara av betydelse för utvecklandet av en vårdrelation, den erbjöd såväl förutsättningar som hinder. Den tid som sjuksköterskan spenderar i närkontakt med patient är begränsad, som tidigare beskrivet utgår hälften av sjuksköterskans tid till det omkringliggande och administrativa arbetet (Wiliams et al.
2009). Det framkom i studiens resultat att sjuksköterskan bar ett ansvar att hantera tidsbrist och undvara patienten negativa effekter. Att som sjuksköterska ta vara på den interaktion som erbjöds var av vikt. Vikten av små gester och enkla medel underströks, då dessa kunde vara tillräckliga för att skapa trygghet hos patienten. Detta bekräftas av Dahlberg (1994) som problematiserar etablerandets omfattning. Omfattningen kan skapa ett hinder och upplevas oövervinneligt. Dock betonas vikten av hur enkla handlingar kan utgöra grunden för en vårdrelation, dessa handlingar kan bli avgörande när tiden inte räcker till: ”Ett sant möte kan vara ett ögonblick” (Dahlberg 1994, s. 64).
Berg (2006) lyfter samband mellan samtliga övergripande teman som framkom i denna studie och dess betydelse för relationen. Sjuksköterskans närvaro hos och med patienten bör enligt Berg (2006) präglas av ömsesidighet och respekt. En kunskap om de svårigheter miljön utgör när denna sätter en gräns för interaktionen är nödvändig för att sjuksköterskan skall kunna etablera en vårdrelation. Patienter efterfrågar en personlig relation där sjuksköterskan möjliggör delaktighet genom att se hela patienten och möta individens behov (Berg 2006).
Genom sammanställning av denna studies resultat och relevant forskning anses nedanstående figur tydliggöra sambandet mellan samtliga identifierade övergripande teman se figur 3. Tre av samtliga teman framkom bärande för etablerandet – närvaro, kommunikation och miljö, men dessa skapar i sig ingen vårdrelation utan behöver fördjupas genom sjuksköterskans kunskap och förhållningssätt. Detta tydliggjordes i Tyrell et al.s (2012) studie då patienter och närstående betonade att hur någonting utfördes var av större vikt än den faktiska handlingen.
17
Figur 3. Figur över det tänkta sambandet mellan de i studien identifierade teman vilka påverkar etablerandet av en vårdrelation. Figuren avläses utifrån och in, där varje steg kräver sammanvägning med föregående steg. När alla steg sammanvägs nås kärnan i modellen där förutsättning för etablerandet av en vårdrelation uppstår.
Med ett kritiskt förhållningssätt i åtanke, understryks att varje möte mellan sjuksköterska och patient är unikt och så även den vårdrelation som etableras mellan dessa (de Raeve 2002). Således kan denna studies resultat inte ses som en absolut modell men erbjuda vägledning i sjuksköterskans praktiska arbete.
5.2 Metoddiskussion
Denna litteraturstudie lades upp enligt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Detta skapade en strukturerad och systematisk studie förankrad i en väl beprövad modell vilket gav förutsättning för trovärdighet och tillförlitlighet. Sökning efter tidigare forskning som svarade mot studiens syfte genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. CINAHL är en databas med tydligt omvårdnadsfokus medan PubMed har sin grund i ett bredare medicinskt område samtidigt som den även inkluderar sjuksköterskans professionsområde. Förekomsten av olikheter mellan databaserna leder till att dessa kompletterar varandra. Dock krävs snävare avgränsning i den sistnämnda då den innehåller en större mängd data. Databaserna är relevanta för omvårdnadsforsk ning därför ansågs inget behov föreligga av att inkludera ytterligare databaser (Forsberg &
Wengström 2013 ; Polit & Beck 2012).
Sökorden som förekom i databassökningen var ’Nurse-Patient Relations’ samt ’Nursing Role’/ ’Nurse's Role’. Generellt identifierades en stor användning av termen ’Nurse- Patient Relations’ som ämnesord. Denna term förekom inte enbart då själva relatione n
NÄRVARO, MILJÖ &
KOMMUNIKATION
KUNSKAP
FÖRHÅLLNINGSSÄTT
ETABERANDET AV EN VÅRDRELATION
18
belysts utan även i stort då en artikel rört omvårdnad eller patientkontakt. Valet att kombinera ’Nurse-Patient Relations’ med ytterligare ett sökord, ’Nursing Role’/ ’Nurse's Role’, togs för att avgränsa sökresultatet mot syftet. För att framhäva studiens huvudfokus, vårdrelationen, justerades sökordens vikt för artiklarna. Detta då en risk sågs att relevanta träffar kunde förloras om för stort fokus lades på ’Nurse’s Role’/’Nurs ing Role’. Den kombinerade sökningen erhöll ingen effektiv avgränsning gällande antal träffar men det framgick att träffarna fokuserades mot studiens syfte.
En ojämn fördelning mellan antal träffar sågs i databaserna med ett högre antal i PubMed, 590, och 73 CINAHL. För att minimera risken att brister uppstått kontrollerades sökningen i CINAHL utan begränsning för material publicerat i Medline. Utan denna avgränsning återfanns ett betydligt högre antal träffar, 186, vilket visade på lämplig sökavgränsning. Eventuellt hade ytterligare material påträffats om en mer adekvat avgränsning i form av sökord identifierats, då även en möjlighet att söka material publicerat tidigare än de angivna årskriterierna uppstått. Detta var initialt en utgångspunkt, då begreppet vårdrelation och etableringen av denna inte anses förändras över tid, men relaterat till det stora antalet träffar databassökningarna gav framstod det som omöjligt i relation till studiens tidsbegränsning. Även en fritext sökning med sökordet ’Nurse-Patient Relations*’ angivet som titel genomfördes. Detta för att identifiera artiklar vars innehåll ej avgränsades med ämnesordet ’Nurse’s Role’/’Nurs ing Role’ men som fortsatt var relevanta för denna studies syfte.
Diskussion kring användandet av ett par artiklar uppstod under urvalsprocessen. Tejero (2012) uteslöts i urval 3 då det framgick att en del av datainsamlingen utförts på en specialistavdelning där allmänsjuksköterskan inte verkar. Artikeln redogjorde ej för vilken data resultatet baserats på och det kunde därför ej fastställas om resultatet föll inom givna inklusions- och exklusions kriterier. Följande artiklar diskuterades av olika skäl men beslutades vara relevanta för resultatet. Miksell och Bromley (2012) innehö ll informanter inte enbart bestående av sjuksköterskor. För att undvika att hamna utanför givna inklusions- och exklusionskriterier användes enbart resultat vilka omnämnts med termen ’Nurse’. Mitchell och McCance (2012) resultat baserades på en sekundär analys, vilket innebär att artikelns resultat baserades på en ny tolkning av tidigare insamlad data.
Detta beskrevs tydligt i artikelns metod. En svårighet uppkom då artikelns resultat och diskussion presenterades sammanvägt. Detta krävde noggrann genomgång och ett ständigt resonemang om vad som faktiskt tillhörde resultatet för att inte påverka eller förvränga denna studies resultat med data, denna studie skulle påverkas eller förvrängas data utanför givna kriterier. Den noggranna genomgången minimerade denna risk.
Nio artiklar, alla baserade på kvalitativ metod, utgjorde resultatet. Anledningen förmodas vara att det kvalitativa förhållningssättet utgår ifrån att studera ett fenomens helhet (Polit
& Beck 2012 ; Olsson & Sörensen 2011). Ett fenomen kan studeras med hjälp av kvantitativ metod men svårigheter med att belysa fenomenets kärna uppstår (Polit & Beck 2012). Chow (2013) och Berg (2006) menar, i enlighet med vad som framkommit, att svårigheter med att studera vårdrelationen uppstår vid användandet av kvantitat iva metoder. Ingen av resultatets artiklar presenterade bortfall, vilket kopplas till deras kvalitativa metod (Forsberg & Wengström 2013).
19
Vårdrelationen är i sig ett välstuderat begrepp men saknar tydlig definition och utrymme ses för olika infallsvinklar och fokusområden. Olika termer för begreppet vårdrelatio n identifierades i resultatets artiklar. Genomgående har en svårighet att fastställa begreppets innebörd återkommit, detta fastställer även Chow (2013) och Berg (2006) i sina studier.
Genom noggrann granskning av begreppsanvändningen och dess beståndsdelar har dock ett gemensamt förhållningssätt framkommit där samtliga av resultatets artiklar syftat till en god vårdande relation. Därav togs valet att i resultat och diskussion använda en gemensam benämning.
Sjuksköterskans roll är den som belysts i studien, men då vårdrelationen alltid består av två unika parter kan detta resultat inte ses som en absolut modell. En sammanläggning med patientens roll hade ökat möjligheten att presentera en mer absolut modell. I resultatet finns fyra världsdelar representerade, detta har bidragit till ett genomgåe nde internationellt perspektiv på begreppets användning. Mötet och vårdrelationen byggs på samma grund oavsett var i världen den etableras. Detta då ICN (2014) menar att mötet och den relation som växer fram med patienten är centralt förekommande i sjuksköterskans profession.
Samtliga av resultatets artiklar var publicerade på engelska. Då en av författarna tidigare studerat omvårdnad i ett engelskspråkigt land och innehar en väl förtrogenhet med språkanvändningen sågs en fördel vid bearbetning av artiklarna. Detta relaterat till läsförståelse av det fackspråk som använts. Citaten som presenterats har återgetts på originalspråk för att säkerställa innehållets innebörd.
5.3 Klinisk betydelse
Att som sjuksköterska erhålla kunskap i vad etablerandet av en vårdrelation kräver ger möjlighet till att öka såväl patientsäkerhet som patienttillfredsställelse. Genom att etablera en vårdrelation främjas patientens delaktighet och dennes integritet och autonomi stärks. I denna studie presenterades fem övergripande teman: närvaro, miljö, kommunikation, förhållningsätt och kunskap. Samtliga är nödvändiga för etablerandet och kan agera ramverk för sjuksköterskan i sitt praktiska, nära arbete med patienten om de implementeras. Detta skapar förutsättningar för trygghet och ett sant möte mellan patient och sjuksköterska.
5.4 Förslag till fortsatt forskning
I denna studie har sjuksköterskans roll för vårdrelationen studerats. Då en vårdrelatio n delas av två parter efterfrågas forskning på patientens roll. Detta för att inte enbart belysa den enes roll och ansvar utan skapa möjlighet att utveckla ett helhetsperspektiv över vad som bygger en vårdrelation. En sammanläggning av de två perspektiven kan vara av intresse att studera i framtiden.
20
6. Slutsats
Etablerandet av en vårdrelation präglas av komplexitet. Närvaro, miljö, kommunikat io n, kunskap och förhållningssätt utgör grunden men försvåras av de utmaningar sjuksköterskan ställs inför. Det krävs en vilja från sjuksköterskan att etablera en vårdrelation vilket sker genom att möta och se hela patienten. I och med etablerandet av en vårdrelation uppnås trygghet och tillit för patienten vilket minskar dennes beroendeställning och främjar delaktighet där respekt för individen och dennes behov tas.
Vårdrelationen är av vikt för patienten då ett direkt samband mellan vårdrelation, patient tillfredställelse och patientsäkerhet existerar. Etablerandet av en vårdrelation faller inom sjuksköterskans ansvar och med hjälp av det som framkommit i denna studies resultat ges förutsättningar för att uppfylla detta.
21
7. Referenslista
Attree, M. (2001). Patients’ and relatives’ experiences and perspectives of ’Good’ and
‘Not so Good’ quality care. Journal Of Advanced Nursing, 33 (4), 456-466.
Beck-Friis, B. (2009). Teamet – en omistlig del av palliativ vård. I Berlin, J., Carlström, E. & Sandberg, H. (red.) TEAM : I VÅRD, BEHANDLING OCH OMSORG. Lund:
Studentlitteratur. s. 25-48.
*Bender, A., Peter, E., Wynn, F., Andrews, G. & Pringle, D. (2011). Welcome
intrusions: An interpretive phenomenological study of TB nurses’ relational work.
International Journal Of Nursing Studies, 48 (11), 1409-1419.
Berg, L. (2006). Vårdande relation i dagliga möten : En studie av samspelet mellan patienter med långvarig sjukdom och sjuksköterskor i medicinsk vård. Diss.
Göteborg: Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Göteborgs universitet.
Berg, L. & Danielsson, E. (2007). Patients’ and nurses’ experiences of the caring relationship in hospital: an aware striving for trust. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 21 (4), 500-506.
*Bergdahl, E., Benzein, E., Ternestedt, B. & Andershed, B. (2011) Development of nurses’ abilities to reflect on how to create good caring relationsships with patients in palliative care: an action research approach. Nursing Inquiry, 18 (2), 111-122.
Björck, M. & Sandman, L. (2007). Vårdrelation: Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vård i Norden, 80 (27), 14-19.
Carlsen, L. B., Vånar-Hermansen, M. & Bruland-Vråle, G. (1989).
Handledningsprocessen i omvårdnad – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Chow, J. (2013). VÅRDANDETS SYMFONI – Fenomenet vårdrelation i skenet av två världsbilder. Diss. Växjö: Institutionen för hälso- och vårdvetenskap. Linnaeus University.
Dahlberg, K. (1994). Vårdandets helhetssyn. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. (2002). VÅRDLIDANDE– det onödiga lidandet. Vård i Norden, 63 (22), 4-8.
de Raeve, L. (2002). Trust and trustworthiness in nurse-patient relationships. Nursing Philosophy, 3 (2), 152-162.
Eriksson, K. (2004). Vårdprocessen. Göteborg: Liber.
Eriksson, K. (2006). The Suffering Human Being. Chicago: Nordic Studies Press.
22
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier :
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
kultur.
*Fry, M., MacGregor, C., Ruperto, K., Jarret, K., Fong, J., Wheeler, J. & Fetchet, W.
(2013). Nursing paxis, compassionate caring and interpersonal relations: An Observational study. Australasian Emergency Nursing Journal, 16 (2), 37-44.
*Granados-Pembertty, Y. Y. & Arias-Valencia, M. M. (2013). Being in front of the patient. Nurse-patient interactions and the use of technology in emergency services. Investigacion & Educacion En Enfermeria, 31 (3), 421-432.
Hemsley, B., Balandin, S. & Worrall, L. (2012). Nursing the patient with complex communication needs: time as a barrier and a facilitator to successful
communication in hospital. Journal of Advanced Nursing, 68 (1), 116–126.
International Council of Nurses [ICN]. (2014). ICN:S ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR. [Elektronisk] tillgänglig:
http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_swedish.pdf [2015- 02-04].
Jahren-Kristoffersen, N. & Nortvedt, F. (2005). Relationen mellan sjuksköterska och patient. I Jahren-Kristoffersen, N., Nortvedt, F. & Skaug, E. A. (red.)
GRUNDLÄGGANDE OMVÅRDNAD : DEL 1. Stockholm: Liber. s. 137-183.
Kasén A. (2002) Den vårdande relationen. Diss. Åbo: Institutionen för Vårdvetenskap. Åbo Akademi.
Kitson L, A., Muntlin-Athlin, Å. & Conroy, T. (2014). Anything but Basic: Nursing’s Challenge in Meeting Patients’ Fundamental Care Needs. Journal of Nursing Scholarship, 46 (5), 331-339.
Kvåle, K. & Bondevik, M. Patients’ Perceptions of the Importance of Nurses’
Knowledge About Cancer and Its Treatment for Quality Nursing Care. Oncology Nursing Forum, 37 (4), 436-442.
Lindberg, E. (2015). Att fortsätta vara öppen och reflekterande. I Berglund, M. &
Ekebergh, M. (red.) REFLEKTION I LÄRANDE OCH VÅRD – en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur. s. 227-240.
*Miksell, L. & Bromley, E. (2012). Patient Centered, Nurse Averse? Nurses’ Care Experiences in a 21st- Century Hospital. Qualitative Health Research, 22 (12), 1659-1671.
23
*Mitchell, E. & McCance, T. (2012). Nurse-patient encounters in the hospital ward, from the perspectives of older persons: An analysis using the Authentic
Consciousness Framework. International Journal Of Older People Nursing, 7 (2), 95-104.
Mollon, D. (2013). Feeling safe during an inpatient hospitalization: a concept analysis.
Journal of Advanced Nursing, 70 (8), 1727–1737.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). FORSKNINGS-PROCESSEN : Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Orlando, I. J. (1990). The dynamic nurse-patient relationship : function, process, and principles / Ida Jean Orlando. New York: National League for Nursing.
*Picco, E., Santoro, R. & Garrino, L. (2010). Dealing with the patient’s body in nursing: Nurses’ ambiguous experience in clinical practice. Nursing Inquiry, 17 (1), 38-45.
Polit, D. & Beck, C. (2012). NURSING RESEARCH : Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
[Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf [2015-01-31].
Solvoll, B. A. (2005). Identitet och egenvärde. I Jahren-Kristoffersen, N., Nortvedt, F.
& Skaug, E. A. (red.) GRUNDLÄGGANDE OMVÅRDNAD : DEL 3. Stockholm:
Liber. s. 118-155.
Svensk Sjuksköterskeförening (2014). VÄRDEGRUND FÖR OMVÅRDNAD.
[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_2014.webb.pdf [2015-02-20].
*Tanay, M,. Wiesman, T., Roberts, J. & Ream, E. (2013). A time to weep and a time to laugh: Humor in the nurse-patient relationship in an adult cancer setting. Support Care Cancer, 22 (5), 1295-1301.
Tejero, L. S. (2012). The mediating role of the nurse-patient dyad bonding in bringing about patient satisfaction. Journal Of Advanced Nursing, 68 (5), 994-1002.
*Tyrell, E. F., Levack, W. M., Ritchie, L. H. & Keeling, S. M. (2012). Nursing
contribution to the rehabilitation of older patients: patient and family perspectives.
Journal Of Advanced Nursing, 68 (11), 2466-2476.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. [Elektronisk] Tillgänglig:
https://publikationer.vr.se/webbpdf/2011_01.pdf [2015-01-21].
24
Williams, H., Harris, R. & Turner-Stokes, L. (2009). Work sampling: a quantitative analysis of nursing activity in a neuro-rehabilitation setting. Journal of Advanced Nursing, 65 (10), 2097-2
