SVENSKA FORSKARES FRAMSTÄLLNING AV NEW PUBLIC MANAGEMENT I SOCIALT
ARBETE
EN KRITISK DISKURSANALYS AV SAMTIDENS SOCIALA ARBETE
SWEDISH RESEARCHERS PORTRAYAL OF NEW PUBLIC MANAGEMENT IN SOCIAL WORK
A CRITICAL DISCOURSE ANALYSIS OF CONTEMPORARY SOCIAL WORK
PERNILLA WILLEBRAND
Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet
15 Högskolepoäng Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Maj 2021
SWEDISH RESEARCHERS PORTRAYAL OF NEW PUBLIC MANAGEMENT IN SOCIAL WORK
A CRITICAL DISCOURSE ANALYSIS OF CONTEMPORARY SOCIAL WORK
PERNILLA WILLEBRAND
Willebrand, P. Swedish researcher’s portrayal of New Public Management in social work. A critical discourse analysis of contemporary social work. Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University. Faculty of Health and Society, Department of social work, 2021.
Abstract
The purpose of this study is to investigate how Swedish researchers portray a counter-discourse of New Public management in contemporary social work thru a Swedish context. The selection of empirical material is limited to Manifest: för ett socialt arbete i tiden which is an anthology with different research grants. The empirical material is limited to two chapters in the book; ”Det sociala arbetets kontrollmaskineri” written by Marcus Herz and ”Privatisering av individ- och familjeomsorgen” written by Marie Sallnäs and Stefan Wiklund. For analysis of the empirical material a critical discourse analysis will be applied which also is a part of social constructivist theory. When analysing Winther-Jørgensen and Phillips (2000) interpretation of Norman Faircloughs three-dimensional model will be applied. The goal with the critical analysis is to expose linguistic constructions that has been dominated by society for analysis. In this way liberation from incorporated images and power relationships can be received by challenging them. A counter- discourse occurs when different meanings try to take place in the same domain.
This means that different values collide in the same domain and therefore they can be challenged. NPM has a salience roll in social work but many researchers are questioning if it is the right way to go for the social work. The conclusions show that researchers highlight the consequences of the implementation of NPM and challenges the establishment by highlighting values they consider being elementary for the welfare system and social work. In this way a welfare discourse is portrayed as the counter-discourse against NPM.
Keywords: critical discourse analysis, counter-discourse, efficiency, NPM, social work
Innehållsförteckning
1. Inledning och Problemformulering ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
2. Tidigare forskning/kunskapsläge ... 3
2.1 Implementeringen av NPM i Sverige ... 3
2.2 NPM och effektivitet ... 4
2.3 NPM och socialt arbete ... 5
2.4 Uppsatsens bidrag ... 7
3. Metod och Teori ... 8
3.1 Tillvägagångssätt och urval ... 8
3.2 Datainsamling ... 8
3.3 Diskursanalys som dataanalys och teori ... 9
3.3.1 Faircloughs tredimensionella modell ... 10
3.4 Metodologiskt tillvägagångssätt ... 12
3.4.1 Metodologiska överväganden ... 13
3.5 Forskningsetiska överväganden ... 14
4. Resultat och analys ... 15
4.1 Textanalys ... 15
4.1.1 Kort analys ... 19
4.2 Diskursiv praktik ... 19
4.2.1 Kort analys ... 22
4.3 Social praktik ... 23
5. Sammanfattande slutsatser ... 25
5.1 Sammanfattning analys ... 25
5.2 Slutsats ... 26
5.3 Studenter, utbildning och diskurs ... 26
5.3.1. Studenter ... 26
5.3.2 Utbildning ... 27
5.3.3 Diskursens betydelse ... 27
5.4 Framtida forskning ... 28
6. Källförteckning ... 29
1
1. Inledning och Problemformulering
Välfärdsstater har under de senaste tre decennierna stått inför reformprogram som gett nya riktlinjer för hur den offentliga sektorn ska drivas och hur dess resurser ska fördelas (Christensen et al, 2005; Liff, 2015). Sett ur ett internationellt perspektiv stod flertal olika länder inför strukturella förändringar under 1980-talet. Flera utav länderna som ingick i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) började röra sig mot nya organisationsformer som resulterade i framväxten av New Public Management (NPM). Syftet från första början med implementering utav NPM var att öka professionellas och politikers ansvarsskyldighet gällande de offentliga utgifterna. Detta för att motverka korruption och nepotism som var utbredd inom OECD länderna (Hood, 1995). Andra söker förklaringar i framväxten av NPM:s rörelse i högerströmmar som svepte över Europa och västvärlden med frontfigurer som Margaret Thatcher som förespråkade den nya organisationsformen (Hood, 1995; Liff, 2015). Trots detta har NPM:s principer även implementerats i de skandinaviska länderna trots att dem traditionellt sätt inte är erkända högerpolitiska länder (Hood, 1995). Därmed går det att argumentera för att det inte finns en entydig modell för hur NPM ska se ut och tillämpas eftersom det ser olika ut från vilket land doktrinen har tillämpats i. Istället blir det en fråga kring hur kontroll och målstyrning av den offentliga sektorn ska administreras utifrån landets kontext (Hood, 1995; Hood, 2001).
Med principer influerade av marknads- och företagslösningar skulle NPM:s reformer fungera för att förbättra den kostsamma offentliga sektorn genom att överföra koncept från den privata marknaden till den offentliga sektorn (Liff, 2015).
Sverige var inte sena med att följa med den pågående NPM-rörelsen. Efter en djupgående finanskris under 1990-talet med stora nedskärningar i de socialpolitiska områdena befann sig landet i en pågående förändring av välfärdssystemet.
Framförallt var den offentliga sektorn i behov av en ny organisationsstruktur (Bergmark & Fritzell, 2007). Ur ett politiskt perspektiv kan införandet av NPM:s principer ansetts vara attraktiva. Sverige var i behov utav att återfå kontrollen över den offentliga ekonomin samtidigt som det fanns behov utav att återfå skattebetalarnas förtroende för att den offentliga sektorn kunde styras på ett effektivt sätt (Liff, 2015). Tanken med implementeringen av NPM i en svensk kontext blev på så sätt att öka effektiviseringen utav den offentliga sektorn, via ekonomisering och målstyrning, samt ge större valfrihet för samhällsmedborgaren genom att tillämpa kundorientering och högre grad av transparens även inom den offentliga sektorn (Bergmark & Lundström, 2005; Liff, 2015).
Idag står NPM för en lös samlingsbeteckning av de reformer som gjorts utav den offentliga sektorn under de senaste tre decennierna. I stora drag är det reformer som är influerade utav marknads- och företag lösningar för att minska kostnaderna för den offentliga sektorn. Detta har resulterat i beställar-/ och utförarmodeller då det har betraktats vara gynnsamt att separera beställning av en tjänst från utförandet av den för att inkorporera ett marknadstänkande inom den offentliga sektorn. Ur ett politiskt perspektiv blev det ett sätt att bestämma vilka tjänster som skulle finansieras av skattepengarna och sedan beställas på den öppna marknaden (Bergmark & Lundström, 2005). Gränserna mellan den offentliga sektorn och den privata marknaden har på sätt blivit mer diffus (Hood, 1995) och gör att det idag är svårt att skilja mellan vad som har varit NPM-reformer från vad som har varit rena besparingar eller ekonomiseringar av den offentliga sektorn (Bergmark &
Lundström, 2005).
2
För det sociala arbetet har det blivit ökad administrations och dokumentstyrning.
Administrativa sysslor för socialsekreterare beskrivs dels ha ökat i omfång men det har även blivit mer styrande för hur arbetet ska drivas. Detta kan hänvisas till NPM där administration betraktas som en konsekvens av krav på redovisning och transparens. Administration har visat sig vara en markant del utav det sociala arbetet och inom visa områden så ägnar socialsekreteraren endast 15 procent av sin arbetstid till att utföra direkt brukararbete (Falkenström & Hjärpe, 2017). Har professionens kärnuppdrag hamnat i skuggan av en offentlig sektor som ställer allt högre krav på effektivisering? Statsvetaren Marcus Lauri (2015) menar att NPM:s genomslag inom den offentliga sektorn har resulterat i att värden som konkurrens och resultat har blivit högst prioriterade. Budget och andra ekonomiska styrverktyg tillämpas inom det sociala arbetet och på sätt hamnar andra värden som jämlikhet och empati i skymundan. Socialarbetaren hamnar i en position där den blir empatiskt distanserad i relation till klienten när det primära syftet för det sociala arbetet blir motprestationer och resultat.
Mot denna bakgrund förfaller det sig rimligt att undersöka hur implementeringen av New Public Management framställs i svensk forskningsdebatt när det kommer till påverkan utav det sociala arbetets praktik. Svenska forskare har en betydande roll i hur NPM-rörelsen framställs i en svensk kontext i den betydelsen att de söker utformar en motdiskurs av rörelsens implementering.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att genom en diskursanalytisk metod analysera hur svenska forskare framställer en motdiskurs av New Public Management i det samtida sociala arbetet i en svensk kontext. Med detta följer att besvara följande fråga:
Hur framställer svenska forskare en motdiskurs av New Public Management inom det sociala arbetet i en svensk kontext?
Denna frågeställning är relevant i den betydelsen att vi sällan får ta del av forskares framställning av motdiskurser av NPM-rörelsen. Det är av vikt att undersöka eftersom forskares framställning av ett fenomen får legitimitet och på så sätt påverkas synen på hur socialt arbete fungerar inom den offentliga sektorn men även det sociala arbetets praktik i sin helhet. Med legitimitet och kunskap tillkommer även en förmåga till att utmana maktstrukturer för samhället vilket är en del av vad diskursbegreppet innefattar.
3
2. Tidigare forskning/kunskapsläge
I följande kapitel presenteras tidigare forskning inom NPM. Kapitlet är uppdelat i fyra separata delar. Inledningsvis presenteras kunskapsläget kring hur New Public Management (NPM) har implementerats i en svensk kontext. Vidare följer att den andra delen behandlar NPM:s huvudsakliga styrmekanismer med fokus på effektivitet. I den tredje delen diskuteras hur NPM ser ut inom det sociala arbetets fält och vad för påverkan det har för socialarbetarens arbetsuppgifter.
Avslutningsvis lämnas beskrivning av uppsatsens bidrag.
2.1 Implementeringen av NPM i Sverige
I Sverige vid mitten av 1980-talet fanns en utbredd kritik mot hur de offentliga välfärdstjänsterna bedrevs. Kritikerna menade att välfärdstjänsterna var byråkratiska, inflexibla och visade bristande respekt för enskilda brukares önskemål (Blomqvist, 2016). NPM-rörelsen skulle på så sätt erbjuda lösningar för den bristande effektiviteten och det försvagade medborgarinflytandet. Genom NPM behövde politikerna inte överge idén om en gemensam välfärd, det blev snarare ett nytänkande kring hur välfärdsstaten skulle rustas upp och moderniseras för att återfå medborgarnas förtroende (Blomqvist, 2016; Hood, 1995). Inte minst blev omorganisering utav den offentliga sektorn kännbar när Sverige under 1990-talet hamnade i en djupgående finanskris. Några slagord för perioden blev
”nedskärningar” och ”resursbrist” inom de socialpolitiska områdena. Flera utav välfärdsinstitutionerna fick sina resurser krympta och ersättningsnivåerna inom socialförsäkringssystemen sjönk från 90 till 80 procent. (Bergmark & Fritzell, 2007). Åke Bergmark och Johan Fritzell (2007), professorer inom socialt arbete, ställer sig frågandes till om urtypen av den klassiska välfärdsmodellen stod inför en djupgående modellskiftning. De menar att nedskärningarna även bör betraktas utifrån övergångar från universella värden till fokusering på relationen mellan privat och offentlig service.
Den svenska socialvården hade innan implementering av NPM handlat upp tjänster som låg utanför den offentliga sektorn. Privatisering av institutionsvård påbörjades redan under tidigt 1980-tal. Utvecklingen utav den privata socialvården blev mer uppmärksammad under 1990-talet. Under denna period tredubblades andelen vinstdrivande organisationsformer inom socialvården (Bergmark & Lundström, 2005). Detta kan härledas till införande av NPM-reformer. Socialdemokraterna hade under 1980-talet introducerat idén om att öppna upp för konkurrens inom offentliga tjänsteproducenter. En idé som sedan utvecklades av den borgerliga regeringen, period 1991–1994, till att innefatta högre grad av konkurrensutsättning (Blomqvist, 2016). Privatisering blev ett dominerande inslag inom sociala områden.
Ambitionen var att dels öka konkurrensen för tjänster som tidigare varit dominerande för den offentliga sektorn men också för att ge medborgaren valfrihet till att välja mellan olika alternativ på en bredare marknad (Bergmark & Lundström 2005; Blomqvist, 2016).
De senare organisatoriska förändringarna har kommit att betraktas i ljuset av nyliberalism på så sätt att NPM och styrmekanismer har implementerats inom den offentliga sektorn. Styrmekanismerna har syftat till att ge minskat politiskt inflyttande och ge den privata marknaden större utrymme. Detta för att nå mål om minskade kostnader (Bergmark & Lundström, 2005). Nyliberalismen kan även förstås i termer av ökad pluralism eftersom NPM betonar individens handlande, istället för medborgarnas. Detta förflyttar tanken om medborgaren som ett kollektiv
4
till den enskilde individen som en kund på en öppen marknad (Feltenius & Wide, 2015). Nyliberalism som ideologi kan på så sätt förstås som ekonomisering av sociala relationer, där styrmekanismer i form av effektivitet och andra principer hämtade från marknaden har fått företräde. Andra värden som tidigare har varit signifikanta för välfärden så som jämlikhet och solidaritet undergrävs när socialt arbete effektiviseras och större fokus läggs på standardiserade verktyg och budget (Lauri, 2019).
Bergmark och Fritzell (2007) menar att nya värden och relationer har omprövats sedan 1990-talets reformering av välfärdsstaten. Där välfärden sedan innan utmärktes av tanken om universalism. Principen om universalism avser vanligen sociala skyddssystem eller program av olika slag som alla medborgare i landet kan ta del av på lika villkor (Blomqvist, 2016). Organisationer både inom privat regi men även offentlig sektor har sedan implementeringen av NPM i högre utsträckning börjat använda budget som ett styrverktyg där ekonomiska mätinstrument tillämpas inom det sociala arbetet (Lauri, 2019). Vad händer med värden som varit grundläggande för välfärdsstaten, så som solidaritet, social rättvisa och jämlikhet när marknadsmekanismer blir styrande för den offentliga sektorn. Det går att hävda att välfärdstjänster har blivit mindre universella sedan införandet av NPM-reformer i den svenska kontexten. Produktionen av tjänster har blivit mindre enhetligt vilket kan förklaras i att socialvård och socialtjänstens verksamhetsområden produceras både inom och utanför den offentliga sektorn (Blomqvist, 2016).
2.2 NPM och effektivitet
För den offentliga sektorn har effektivitet blivit den nya styrmekanismen sedan implementeringen av NPM (Hood, 1995). Effektiviteten uttrycks sedan på olika sätt men några centrala värden är ekonomisering och målstyrning, resultatuppföljning, kundorientering, decentralisering av ansvar för att uppnå transparens. Alltså värden som i hög grad anses vara kvantifierbara (Bergmark & Lundström, 2005; Feltenius
& Wide, 2015). En annan konsekvens är högre utsträckning av standardiserade arbetsuppgifter där administrativa uppgifter utgör en stor del utav det sociala arbetet (Strandell, 2019). Det sociala arbetet har kommit till att karaktäriseras av en utvärderingskultur, där arbetsuppgifterna i högre utsträckning handlar om att nå upp till kvantifierbara mål som ständigt ska följas upp och utvärderas (Feltenius &
Wide, 2015).
Rebecka Strandell (2019), forskare i socialt arbete, belyser i sin forskningsstudie hur det sociala arbetet har en tendens till att dra in på resurser för at minska utgifterna. Detta kan förstås som en konsekvens av effektivitetsidealet som uppkommit ur NPM (Strandell, 2019). Både inom offentliga och privata organisationer tillämpas budget som en styrmekanism sedan NPM:s implementering. Forskning visar att organisationer inom det samtida sociala arbetet i högre utsträckning använder ekonomiska mätinstrument för att inte överskrida verksamhetens budget. Fokus på ekonomi har resulterat till en förflyttning av ansvar för budget, där ansvaret för ekonomin delegeras längre ner i organisationer.
Allt större ansvar läggs på den enskilda socialarbetaren som tvingas till att tänka kostnadseffektivt. En effekt av detta blir begränsade insatser eftersom budget tenderar till att gå före kvalitét av insats samt ökad arbetsbelastning för den anställde (Lauri, 2019).
Strandell (2019) har i sin forskning studerat olika verksamheter inom äldrevården under perioden 2005–2015. Forskningen visar flera olika förändringar som har skett
5
inom äldreomsorgen under perioden då den är utförd. I resultatet framgick att det är ökad arbetsbelastning för personalen i form utav antalet brukare/patienter som ska administreras service per dag. Detta gällde både för heltids- och timanställd personal. Antal brukare per dag hade ökat från 8,6 till 11,9. Ökningen kan betraktas utifrån två perspektiv; å ena sidan kan det betraktas som en del av kostnadseffektivisering som uttrycks i en ökad arbetsintensitet, alltså att få mer gjort på mindre tid. Å andra sidan går det att betrakta som generella budgetinskränkningar inom sociala områden som kan kopplas till NPM-reformer (Strandell, 2019).
2.3 NPM och socialt arbete
Effektiviseringsidealet som uppkommit ur NPM-reformerna har satt sin prägel inom offentliga organisationer. Tjänster som tidigare varit dominerande för välfärdsstaten har i högre utsträckning blivit marknadiserade med vinstdrivande inslag (Blomqvist, 2016). NPM-doktrinen har fortskridit och tanken om medborgaren som kund och valfrihetssystem går att återfinna i senare tids reformer.
År 2008 infördes Lagen om valfrihetssystem (LOV). Med valfrihetssystemet tillkom att alla aktörer som uppfyller grundläggande kriterier får tillstånd till att etablera sig fritt inom kommun och landsting. Aktörerna har sedan rätt till offentlig ersättning som är beroende av hur många brukare som väljer deras tjänst. LOV omfattar alla typer av socialvårdstjänster (Blomqvist, 2016). Detta för att ge medborgaren bredare möjlighet till att delta och påverka sin välfärd (Feltenius &
Wide, 2015). NPM-reformer och införandet av LOV har resulterat i att kvaliteten av socialvård har ifrågasatts, hur ska socialt arbete kvalitetssäkras och vilka faktorer ska beaktas (Blomqvist, 2016; Strandell, 2019; Stolt et al, 2011). I och med implementeringen av NPM betraktas vanligen frågan om kvalitet i termer av hur kostnadseffektivt arbetet kan utföras. Det bör beaktas hur vidare områden inom socialvård är mätbara utifrån kostnadseffektiva ideal eftersom dessa typer av tjänster kan betraktas vara mjukvara i jämförelse med hur dokumentation förs inom klassiska industriområden vars råvaror utgörs av material och inte av människor (Stolt et al, 2011). Likaså kan det finnas svårigheter att göra jämförelse av socialvårdstjänster eftersom de utförs på olika sätt då dem ska vara anpassade efter brukaren (Stolt et al, 2011).
Ett socialt område som fått framträdande privatiseringseffekt är äldreomsorgen.
Under 1990-talet bedrevs 1 procent av hemtjänstarbete inom privat regi (Stolt et al, 2011) i jämförelse med 2015 som visar att 22-23 procent inom hemtjänsten är vinstdrivande företag (Strandell, 2016). Den svenska äldreomsorgen ska ges till alla medborgare på lika villkor oavsett inkomst eller andra faktorer. Äldreomsorgen ska förse brukaren med medicinskt och socialt stöd (Stolt et al, 2011). Trots detta finns det studier som tyder på annat. Den privata sektorn för äldreomsorg visar 7 procent högre deltagandenivå för formulering av brukarens vårdplan i jämförelse med den offentliga sektorn. Inom privat sektor var det 26 procent vanligare att brukaren blev erbjuden olika rätter vid servering av måltid (Stolt et al, 2011). Vad som går att urskilja med senare tidens NPM-reformer är att acceptansen av privata utförare har resulterat i ett ökat och mer varierat tjänsteutbud. Dock har detta sannolikt lett till att individens egna resurser blivit mer avgörande för vilken typ av välfärdstjänster som erhålls av systemet. Detta kan förklaras genom den ökade individualiseringen av välfärdssystemet som också är känt under uttrycket privatisering av sociala risker. Uttrycket betonar hur indriven själv i allt högre utsträckning blir ansvarig för sin egen välfärd genom att tillförsäkra sig sina sociala rättigheter genom personliga val (Blomqvist 2016).
6
Andra faktorer än privatisering har även påverkat det sociala arbetet. Forskning visar hur effektiviseringsidealet som uppkommit ur NPM påverkar arbetstagaren (Strandell, 2019). Utvecklingen inom det sociala arbetet hävdas resulterat till förhöjda stressnivåer för den professionella, mer jobb ska göras på mindre tid.
Dessutom ökar klientantalet i kombination med att det sker nedskärningar av bemanning (Lauri, 2019; Strandell, 2019). Fler arbetstagare uppger att de har skador som är relaterade till arbetet och sjukskrivningar är ett återkommande tema (Strandell, 2019).
Budget och administrativa uppgifter påverkar flera delar av det sociala arbetet. Den svenska socialtjänsten omfattas av en lagstadgad skyldighet att dokumentera vid ärendehantering. Dokumentation anses vara ett viktigt verktyg för ett rättssäkert socialt arbete (Socialtjänstlag 2001:453). NPM:s genomslag har tillfört nya styrmekanismer där dokumentstyrning har fått ett större inslag inom det sociala arbetets praktik. Detta har resulterat i att forskare ställer sig frågandes till om det sociala arbetet står inför en så kallad administrativ logik där socialarbetaren reduceras till att bli en handläggare vars huvudsakliga arbetsuppgift är att tillämpa paragrafer och förmedla beslut istället för att assistera brukarna. Vid tillfällen har syftet med dokumentation ifrågasatts då dokumentation sats i motsatsförhållande till centrala meningsskapande drivkrafter inom socialt arbetet, så som förändringsprocesser och direkt brukarkontakt (Falkenström & Hjärpe, 2017).
Falkenström och Hjärpe (2017), forskare i socialt arbete, urskiljer med hjälp av sitt forskningsunderlag två olika sidor av dokumentationskraven. Den ena sidan beskriver hur standardiserade verktyg kan fungera som avlastning i arbetet eftersom då finns det underlag som socialarbetaren kan luta sig tillbaka mot, som en slags vägledningsmall. Dokumentering kan fungera som ett tillfälle för reflektion av ärenden som möjliggör för känsloarbete för socialarbetaren. Detta beskrivs som en nödvändig process för att släppa taget om ärendet för att sedan gå vidare till nästa.
Dokumentering kan underlätta genom att skapa struktur över ärendegången och på så sätt kan det vara enklare att få en överblick av vad som har skett under aktualiseringen (Falkenström & Hjärpe, 2017). I pressade situationer eller stunder av begränsat handlingsutrymme kan dokumentering även vara ett verktyg för socialarbetaren till att förklara varför denne agerat på specifikt sätt och under vilka omständigheter (Falkenström & Hjärpe, 2017).
Flera socialarbetare beskriver även baksidan med dokumenteringskraven och standardiserade verktyg (Falkenström & Hjäpre, 2017; Lauri, 2019). Flera utrycker ängslighet över den granskningskulltur som tillkommit med dokumentationskraven. Socialarbetarnas arbete kontrolleras huvudsakligen utifrån den dokumentation som förts. Granskningens närvaro har på så sätt gjort att flera personal gör omfattande dokumenteringar för att ”hålla ryggen fri” (Falkenström &
Hjärpe, 2017). På så sätt har dokumentation en övervakande funktion över socialarbetaren där tilliten från den professionella blir fråntagen (Falkenström &
Hjärpe, 2017; Lauri 2019). Ytterligare lämnas beskrivning av ett urholkat handlingsutrymme då det snarare handlar om organisatorisk professionalism där socialarbetaren behöver leva upp till specifika värden och arbeta efter organisatoriska mål (Falkenström & Hjärpe, 2017). Socialarbetare beskriver tendenser till avprofessionalisering. Där socialarbetaren tidigare har haft en stark professionell ställning med tillit till yrkesrollen och kompetensen hotas nu istället
7
autonomin eftersom arbetet i högre utsträckning ska tillämpas efter standardiserade verktyg (Falkenström & Hjärpe, 2017; Lauri, 2019).
2.4 Uppsatsens bidrag
Mot bakgrund av tidigare forskning ämnar föreliggande uppsats söka förståelse kring diskurser inom det sociala arbetet. NPM har blivit ett känt inslag inom det sociala arbetet och som framgår av tidigare forskning finns det en utbred kritik som riktas mot implementeringen av NPM inom offentlig förvaltning. För den här uppsatsen studeras det som tidigare forskning tar för givet kring NPM-rörelsen.
Analys görs utifrån kritisk diskursanalys för att studera hur forskare framställer NPM. Därmed görs analys för att undersöka hur en motdiskurs kan konstrueras. En motdiskurs som också är godtagbar och accepterad på grund av vad som tros vara sanningen av NPM.
8
3. Metod och Teori
I föreliggande kapitel har metod och teori sammanfogats. Med detta följer att kapitlet består av fem delar. Den första delen diskuterar tillvägagångssätt och urval.
Här presenterar författaren hur uppsatsen tagit sin form och urvalet av den valda empirin. Den andra delen lyfter fram hur datainsamling har genomförts medan den tredje delen av detta kapitel presenterar den valda teorin och metod som uppsatsen tillämpar för analys av empiri. I denna del diskuterar författaren diskursanalys som teori för att sedan gå vidare och beskriva hur kritisk diskursanalys kan förklaras som ett metodologiskt angreppsätt. Den fjärde delen diskuterar metodologiska tillvägagångsätt samt metodologiska överväganden. Här lämnas förklaring kring hur modellen för den kritiska diskursanalysen kommer att appliceras för analys av empiri. Avslutningsvis i femte delen diskuteras forskningsetiska överväganden.
3.1 Tillvägagångssätt och urval
Vid första stadiet av den här studien lästes det brett om området inom ramen för NPM. Detta för att få en bild av NPM-rörelsen; hur principerna har implementerats samt forskning kring effekterna av dessa gällande socialt arbete. Utifrån detta gick det att göra en problemformulering av området som resulterade i att syftet med uppsatsen växte fram. Att uppsatsen görs inom ramen för en diskursanalys (som förklaras mer ingående nedan) bestämdes genom den empiri som studien utgår från.
Uppsatsen har inriktat fokus mot hur svenska forskare framställer en motdiskurs av NPM i det samtida sociala arbetet i en svensk kontext vilket kan betraktas vara ett brett undersökningsområde. Därmed har urvalet för empiri som ska tillämpas för diskursanalys gjorts genom att se över vilken kurslitteratur som används för socionomprogrammet, Malmö universitet. Boken som analyseras, Manifest: för ett socialt arbete i tiden används eftersom det är flera olika forskningsbidrag som är samlade och för att ta del av hur specifika svenska forskare utmanar NPM- reformernas implementering i det sociala arbetet. Författarna till boken uppmuntrar läsaren till att ställa sig kritisk för det sociala arbetets utveckling. Kritisk diskursanalys kommer tillämpas på två utvalda kapitel från boken. De kapitel som valts ut är ”Det sociala arbetets kontrollmaskineri” av Marcus Herz samt
”Privatisering av individ- och familjeomsorgen” av Marie Sallnäs och Stefan Wiklund. Dessa kapitel har valts eftersom de skiljer sig i förhållande till övriga kapitel när det kommer till NPM. Dessa kapitel behandlar genomgående effekterna av NPM medan andra kapitel har andra teman. Med diskursanalys som angreppssätt blev det av relevans dels att undersöka vad diskurs innebär samt att begränsa till vilken typ av angreppssätt inom ramen för diskursanalys som var av högst relevans för att besvara syfte och frågeställning. Närmre beskrivning för den diskursiva metod som valts redovisas senare i detta kapitel.
3.2 Datainsamling
För den här uppsatsen har olika databaser använts för litteratursökning av material till Problemformuleringen och Tidigare forskning. De främsta databaserna är Swepub, Libsearch, Psycinfo och Sociological Abstracts. Dessa databaser valdes eftersom dem samlar olika forskningsbaserade artiklar som i huvudsak handlar om sociologi, psykologi och socialt arbete. För att ge så relevanta sökträffar som möjligt har författaren av uppsatsen deltagit vid en litteratursökning som anordnats av Malmö universitet. Vid deltagande fick författaren tips och rekommendationer för hur avancerade sökningar kunde tillämpas samt råd om lämpliga sökord inom ramen för undersökningens syfte. Sökträffarna i de olika databaserna har resulterat
9
i användbart material som behandlats i kapitlet Tidigare forskning. Fynden från litteratursökning har även varit till hjälp för problemformuleringen.
Vid startpunkten för litteratursökning riktades fokus mot fyra olika sökord; Socialt arbete, social work, New Public Management och NPM. Dessa sökord, både var för sig men även i kombination med varandra, resulterade i bred data och gav en bra överblick och utgör på så sätt grunden i sökningsprocessen. För att närma sig uppsatsens syfte gjordes mer avancerade sökningar där Sverige och Sweden lades till som sökord i kombination med dem tidigare sökorden. Detta för att göra en geografisk avgränsning för sökträffarna. Vidare har allt valt material avgränsats till att vara peer-reviewed eller refereegranskat. Tidsintervallet för publicering av material i databaserna ställdes in i den avancerade sökningen, intervallet ställdes in på år 2000–2021. Där övervägande majoritet av valt material från sökträffarna har varit från år 2015 eller nyare. Detta för att ge en bild kring kunskapsläget som är så relevant i tid som möjligt. Material från sökträffarna valdes sedan ut till läsning genom att överblicka rubriken, där något av sökorden skulle ingå, för att sedan läsa abstract. Vid läsning av abstract valdes i huvudsak de artiklar som omnämnde NPM och social work/socialt arbete i kombination med varandra ut till vidare läsning.
I den här uppsatsen har även kedjesökning använts för att få fram relevant material.
Kedjesökning syftar till att författaren av denna uppsats vid läsning av valda artiklar och forskningsstudier har läst igenom dessa referenslistor för att sedan använda utvalda referenser som egna källor till den skrivna uppsatsen.
3.3 Diskursanalys som dataanalys och teori
Diskursanalys kan på ett kortfattat sätt beskrivas som ett verktyg för att förstå och studera språkanvändningens effekter på samhället, människan, samt människans sociala relationer. Diskursanalysen intresserar sig för hur språkanvändning kan upprätthålla strukturer inom dessa relationer men där finns även ett intresse att studera hur språk kan utmana och förändra strukturer (Svensson, 2019). Begreppet diskurs grundar sig i en föreställning om att språket är strukturerat i olika mönster som individens utsagor följer när denne agerar inom sociala domäner. Sociala domäner avser bestämda sätt att tala om och förstå världen. Exempelvis talas det om medicinsk diskurs och politisk diskurs, där det finns specifika mönster inom vardera. Diskurser utgår på så sätt från en strukturalistisk språkfilosofi som påstår att människans tillträde till verkligheten alltid går genom språket. Det är genom språket som människan skapar representationer av verkligheten, dessa utgörs inte endast av speglingar av en redan existerande verklighet utan representationerna från språket bidrar till att skapa verkligheten. På så sätt används diskursanalys för att synliggöra hur människan med hjälp av språket dels tolkar men även hur den delar in sin omvärld (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000). Språkanvändning i termer av diskurs avser både språk i tal och skrift (Svensson, 2019).
En diskurs är alltså en fixering av vad som innefattas inom bestämda domäner, de är bestämda i den benämningen att de skiljer sig från andra domäner. Diskurser reducerar därmed andra möjligheter genom att stänga ute andra betydelsebildningar. Antagonism betecknar konflikt inom diskursteorin.
Antagonism, också kallat för motdiskurs, uppstår på så sätt när olika domäner kolliderar med varandra och utmanar den etablering som diskursen har byggt upp (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000). I den föreliggande uppsatsen går det att förstå motdiskurs i termer av att forskare inom socialt arbete fungerar som diskursiva motståndare till NPM-rörelsens implementering i svensk kontext.
10
Diskursanalys är ett av flera olika socialkonstruktivistiska angreppssätt. Enligt socialkonstruktivismen produceras och upprätthålls människans världsuppfattning genom sociala processer. Därmed skapas kunskap genom sociala interaktioner mellan människor (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000). Människan är också en historisk och kulturell varelse, vilket innebär att dessa faktorer påverkar den uppfattade världsbilden. Därmed finns det olika uppfattade världsbilder. Dessa är föränderliga med tid och kontext, vilket resulterar i att det inte finns en absolut sanning av vad verkligheten består av (Svensson, 2019; Winther-Jørgensen &
Phillips, 2000).
Diskursanalys är en tvärvetenskaplig och multidisciplinär metod som kan appliceras inom flera olika forskningsområden. För alla angreppssätten innefattar utövande av diskurs en social praktik som på något sätt gestaltar den sociala världen. Begreppet social praktik ämnar belysa människors handlingar i ett dubbelt perspektiv. Å ena sidan är handlingar något som är konkret och kontextbundet; å andra sidan betraktas de vara institutionaliserade och socialt anknutna vilket resulterat i en viss regelbundenhet (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000).
Den här uppsatsen ämnar applicera kritisk diskursanalys som angreppssätt. Kritisk diskursanalys hämtar sin inspiration från flera olika traditioner och teorier. Den kritiska diskursanalysen har b.la marxistiska inslag, vilket medför ett intresse att studera språkets betydelse för skapandet och vidmakthållandet av maktstrukturer i samhället. Det är inte ovanligt att det är orättvisor och ojämlikheter som analyseras i förhållande till marknadssamhället eller kapitalismen. Målet med den kritiska diskursanalysen är på så sätt att påverka till samhällsförändring och att skapa frigörelse från inarbetade föreställningar och destruktiva maktförhållanden för att uppnå mer jämlika förhållanden. Detta görs genom att utsätta språkliga konstruktioner som blivit samhällsdominerande för kritisk analys (Svensson, 2019;
Winther-Jørgensen & Phillips, 2000). Därmed kan den kritiska diskursanalysen betraktas ha ett delvis politiskt syfte eftersom det är ett verktyg som ska engagera i social förändring (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000). En av de mer kända kritiska diskursanalytiska förespråkarna är lingvisten Norman Fairclough.
3.3.1 Faircloughs tredimensionella modell
Författaren av denna uppsats har valt att använda sig av Faircloughs tredimensionella modell som angreppsätt för att utföra analys. Alltså utgör modellen det analytiska ramverket men är även del av den teoretiska utgångspunkten. I sin modell kopplar Fairclough samman flera olika dimensioner eftersom han menar att en textanalys behöver se till olika aspekter. Därmed tar han sig an ett tvärvetenskapligt perspektiv där han kombinerar textanalys och social analys för att undersöka hur människan skapar en regelbunden värld i olika vardagspraktiker. Nedan följer en genomgång av Faircloughs tredimensionella modell såsom den har tolkats av Winther-Jørgensen och Phillips (2000).
Textanalys
Enligt Winther-Jørgensen och Phillips (2000), forskare och professor, har den första dimensionen för analysen sitt fokus på vilka egenskaper texten har. Textanalysen utgörs av en lingvistisk disciplin för att undersöka språkbruket i förhållande till social interaktion, språkbruket bidrar till att skapa diskurser och genrer för sociala praktiker. Textanalysen syftar till att undersöka textens uppbyggnad genom att undersöka vad den vill förmedla. Därmed undersöks gramtiken i texten samt vilka
11
ordval eller synonymer som används (Svensson, 2019; Winther-Jørgensen &
Phillips, 2000). Den här dimensionen i modellen är ämnad att skapa en reflekterande syn på texten för att på så sätt kunna identifiera hur diskurser konstrueras genom text (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000).
De verktyg som används vid textanalysen benämns för transitivitet och modalitet.
När analys ska göras utifrån transitivitet analyseras huruvida ett subjekt och objekt förbinds till händelser och processer eller inte. Detta görs för att skapa förståelse och klargöra vilka konsekvenser olika framställning i text kan få för ett fenomen.
Genom text kan framställning av ett fenomen verka naturlig i de fall då en agent (aktör) utesluts från händelse där agent egentligen kan betraktas vara ansvarig. En konsekvens av detta blir att händelsen framställs som en naturlig orsak, likt ett naturfenomen, därmed ifrågasätt det inte. Alltså beaktas inte vilka handlingar eller processer som lett fram till den specifika händelsen. Ett annat språkligt drag som bidrar till nedtoning av agenten är nominalisering. Nominalisering innebär att ett substantiv ersätter hela processen (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000). Exempel på transititivet är att säga ”Tjugo socionomer avskedades”. Meningen utelämnar agenten. Alltså det framgår inte vad som är orsak till att tjugo socionomer blivit avskedade.
Modalitet som analysverktyg fokuserar på vilken grad av instämmande som talaren har i texten, alltså hur talaren på olika sätt förbinder sig med uttalade påstående.
Den typ av modalitet som väljs i språkbruk får konsekvenser för diskursens konstruktion av såväl sociala relationer som kunskaps- och betydelsesystem. Alltså används detta analysverktyg för att bryta ner text och analysera i vilken grad som författare eller talaren håller med om innehållet och uttalanden som görs. Beroende på skrift används olika grad av modalitet. Exempelvis är det inte ovanligt att media lägger fram sina tolkningar som fakta, detta kan göras genom objektiv modalitet istället för att uttrycka sig genom subjektiva modaliteter (Winther-Jørgensen &
Phillips, 2000). För att ytterligare exemplifiera betydelsen av modalitet är det skillnad på att säga ”NPM-reformerna har resulterat i nedskärningar inom välfärdsstaten” eller ”NPM-reformerna kan vara ett resultat av nedskärningar inom välfärdsstaten”. Den första meningen framställs som en bestämd kunskap som är sann och objektiv medan den andra meningen framställs som mer subjektiv genom att använda språktermerna ”kan vara ett resultat”.
Diskursiv praktik
Den andra dimensionen av modellen går under benämningen diskursiv praktik. Den diskursiva praktiken riktar fokus på hur texten är producerad, hur den distribueras och hur den konsumeras. Här är det av intresse att undersöka vem som är författare av texten, vem kan tänkas vara läsaren av texten och hur denne kan tänkas uppfatta och tolka innehållet (Svensson, 2019; Winther-Jørgensen & Phillips, 2000). Enligt Winther-Jørgensen & Phillips (2000) tolkning av Faircloughs modell görs det skillnad på texten och dess karriäristiska drag från den diskursiva praktiken.
Eftersom den diskursiva praktiken intresserar sig för bland annat produktion och konsumtion utgörs den diskursiva praktiken till viss del av social praktik där texter mottages. På så sätt utgörs den ena fokusfrågan inom denna dimension en analys av kommunikativa händelser där diskurser redan är formulerade för att sedan undersöka dess konsumtion samt den språkliga uppbyggnaden (Winther-Jørgensen
& Phillips, 2000).
12
Den andra dimensionen studerar även hur texter är uppbyggda på redan existerade diskurser. På så sätt bygger kommunikation på diskursordningar, där ett begränsat antal diskurser strider inom samma kontext. Inom diskursordningar finns diskursiva praktiker där tal och skrift produceras samt konsumeras och tolkas. Exempelvis finns det inom diskursordningen på ett socialkontor olika diskursiva praktiker som förs mellan socialsekreterare och klient, där det oftast är ett specifikt språkbruk eller termer som används på bestämda sätt i just det sammanhanget (Winther-Jørgensen
& Phillips, 2000). Enligt Winther-Jørgensen och Phillips (2000) kan användningen av diskursordning påverka samhället. När olika diskurser identifieras i en text kallas detta för interdiskursivitet dvs. att olika diskurser bygger på varandra. På så sätt hänger hög interdiskursivitet samman med förändring medan låg grad av interdiskursivitet tyder på reproduktion av redan befintliga samhällsstrukturer (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000). Exempelvis härleder tidigare forskning NPM till en marknadsdiskurs och en nyliberal diskurs. Dessa diskurser framställs synonymt med NPM och kan på sätt betraktas som låg grad av interdiskursivitet.
Social praktik
I den sista dimensionen av Faircloughs modell – social praktik – kopplas till den första dimensionen (textanalys) och den andra dimensionen (diskursiv praktik). Det är i denna del av analysen som det skapas en mer omfattande förståelse för hur diskurser konstrueras och upprätthålls (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000).
Förankringen mellan de två tidigare dimensionerna sätts här i ett större sammanhang, exempelvis mot bakgrund av ideologiska strömningar i samhället för att lyfta fram maktrelationer till ytan. Här intresserar analysen sig för hur diskurser används för att förstärka eller utmana maktintressen utifrån hur texter läses och hur de sprids. Analysen kan exempelvis se till hur diskussioner och texter förs inom specifika professioner i förhållande till maktspänningar i samhället i stort eller som mer interna professionella kamper (Svensson, 2019). Exempelvis kan socialarbetaren som arbetar som behandlare förklara ett missbruk i termer av sociala faktorer medan en läkare förklarar samma fenomen utifrån biologiska termer.
Därmed finns det ett samband mellan samhälle och kommunikation genom språkbruket. Utformning av texter påverkar till konstruktioner av diskurser. Dessa diskurser påverkar sedan människors sociala praktik vilket kan synliggöras i utfört beteende (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000).
3.4 Metodologiskt tillvägagångssätt
För den kritiska diskursanalysen har olika citat valts ut från empirin. Dessa valdes ut efter att ha läst ”Det sociala arbetets kontrollmaskineri” av Marcus Herz samt
”Privatisering av individ- och familjeomsorgen” av Marie Sallnäs och Stefan Wiklund. Citaten som valts omnämner NPM på något sätt eller beskriver effekterna av NPM:s implementering i socialt arbete.
Citaten som valts ut analyseras, i obestämd ordning, på de tre nivåerna som ingår i Faircloughs modell av den kritiska diskursanalysen. Först analyseras varje enskilt citat i den första dimensionen. I textanalysen är det av intresse att undersöka språkbruket för att försöka identifiera hur diskurser konstrueras genom text (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000). Varje citat kommer lyftas enskilt och därefter undersöks vilka språktermer som används vid framställning av NPM efter varje citat. Både transitivitet och modalitet används som verktyg vid textanalysen.
De utvalda citaten analyseras också utifrån den andra dimensionen, diskursiv praktik. För den diskursiva praktiken är det av intresse att undersöka hur text
13
konsumeras samt vilka diskurser texten innehåller (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000). Därmed görs undersökning utifrån empirin hur text konsumeras samt identifieras befintliga diskurser som ryms inom de utvalda citaten.
Analys görs även utifrån den sista dimensionen i modellen. För analys inom den sociala praktiken kommer inte varje enskilt citat tas upp och kommenteras. Istället tillämpas analys efter författares tolkning av den sociala praktiken. I den tredje dimensionen sammanförs textanalys och den diskursiva praktiken till den sociala praktiken. Detta för att försöka skapa en mer omfattande förståelse dels för hur diskurser konstrueras men även för att skapa förståelse för hur de upprätthålls.
Analysen intresserar sig för hur diskurser kan användas för att förstärka eller utmana maktintressen (Svensson, 2019; Winther-Jørgensen & Phillips, 2000).
Författaren kommer genom sammanfogning av analys från textanalys och diskursiv praktik utveckla dessa analyser inom ramen för den sociala praktiken. Därav kommer de utvalda citat inte tas upp ytterligare eftersom dimensionerna ställs i ett större sammanhang. Detta för att analysera maktintressen och hur svenska forskare mot bakgrund av detta framställer en motdiskurs av NPM.
3.4.1 Metodologiska överväganden
Vid användning av kritisk diskursanalys som metod bör vissa aspekter tas i beaktning vid tillämpning av den tredimensionella modellen. Winther-Jørgensen och Phillips (2000) beskriver hur Faircloughs tredimensionella modell som metod bör anpassas till vad för forskningsprojekt som den ska tillämpas i. Därmed betonas att verktygen som används inom de olika dimensionerna inte går att använda inom alla forskningsprojekt utan det beror på undersökningsområde (Winther-Jørgensen
& Phillips, 2000). Mot denna bakgrund ställer sig författaren till uppsatsen sig frågandes till när en kritisk diskursanalys egentligen kan betraktas vara genomförd, vilket implicerar att det finns vissa oklarheter i angreppssättet. Exempelvis lämnar modellen inga tydliga gränser på hur mycket analys som krävs inom de olika dimensionerna, vilket också resulterar i att alla dimensioner av modellen inte behövs analyseras eftersom det beror på empirins tillhörande forskningsfråga (Winther-Jørgensen & Phillips, 2000).
Vidare ämnar den kritiska diskursanalysen att skapa reflektion kring det förgivettagna språkbruket för att skapa förutsättningar till frigörelse. Diskurser sätter normer för människans liv och kan på så sätt innebära begräsningar eftersom de skapar gränser som kan vara svåra att överskrida. Gränser som människan ibland inte ens är medvetna om och därmed behövs de reflekteras över för att medvetandegöra att det kan vara del av maktstrukturer (Svensson, 2019). Det vore dock nästintill naivt att utgå från att samhällsförändringar går att uppnå endast genom analys av språkbruk, målet för den kritiska diskursanalysen är trotsallt att påverka till samhällsförändring och frigörelse från maktstrukturer. Däremot menar Peter Svensson (2019), docent i företagsekonomi, att språkförändring är en början till att förändra den förståelse som finns av den sociala världen och därmed finns förutsättningar för individen att agera för förändringar i denna.
Författaren till denna uppsats vill även belysa en annan del av den kritiska diskursanalysen. Vid analysering av diskurser blir även den som undersöker dessa oundvikligen en del av diskursen. Detta innebär att den som utför analys kan antingen bidra till att upprätthålla diskurser eller utmana diskurser beroende på vad som undersöks i studien. Kritisk diskursanalys som metod innebär att uppmärksamma diskursiva konstruktioner (Winther Jørgensen & Philips, 2000).
14
Därmed uppstår svårigheter med att göra en fullständigt objektiv studie. Detta eftersom analys av det empiriska materialet består av författares tolkningar kring hur svenska forskare framställer en motdiskurs av NPM i samtidens sociala arbete.
3.5 Forskningsetiska överväganden
Den här studien sker inom ramen för en kandidatuppsats på grundläggande nivå.
Trots detta kommer grundläggande forskningsetiska principer att lyftas eftersom dessa är viktiga delar inom det samhällsvetenskapliga forskningsområdet. I Vetenskapsrådet (2017) går det att urskilja olika forskningsetiska principer som ska tillämpas inom ramen för forskningsstudier. Följande principer går att urskilja:
informationskrav, samtyckeskrav, nyttjandekrav och konfidentialitetskrav.
Den här uppsatsen utgår från granskning av olika vetenskapliga källor, så som vetenskapliga artiklar och forskningsstudier. Materialet för denna uppsats utgörs även av litteratur. Eftersom den här uppsatsen görs utifrån textanalys omfattas studien varken av informations- eller samtyckeskravet då det inte finns några informanter som bidrar med material till uppsatsens undersökningsområde (Vetenskapsrådet, 2017). Vidare är nyttjandekravet inte av relevans för uppsatsen eftersom denna princip innebär att insamlade personuppgifter inte får lov att återanvändas så vidare det inte är för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2017).
Konfidentialitetskravet innebär att individens uppgifter ska ges största möjliga konfidentialitet, alltså att sekretess och offentlighet ska beaktas i förhållande till de uppgifter som individen lämnar ut (Vetenskapsrådet, 2017). I den här uppsatsen har författaren inte samlat in några uppgifter från individer som kan anses vara etiskt känsliga eller som kan ge konsekvenser socialt eller psykologiskt. Däremot bygger uppsatsen på forskningsmaterial där tidigare forskare har samlat in uppgifter om individer inom ramen för den specifika undersökningen. Eftersom uppsatsen görs som en textanalys av en bok så förekommer inte risk för att någon individ kan identifieras.
15
4. Resultat och analys
I föreliggande kapitel analyseras empirin (ovannämnda bok) med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Kapitlet består av tre separata delar. I första delen görs en textanalys utifrån utvalda citat från boken. Undersökning görs utifrån språkbruk och tillämpning av modalitet och transitivitet som analysverktyg. Den andra delen utgår från samma citat men här undersöks dessa istället utifrån den diskursiva praktiken. Sista delen av detta kapitel analyseras utifrån social praktik.
Denna del består av en genomgående analys där de två tidigare dimensionerna har slåtts samman.
4.1 Textanalys
Textanalys som analysverktyg ingår i första dimensionen av den tredimensionella modellen av Faircloughs kritiska diskursanalys (se Svensson, 2019; Winther Jørgensen & Phillips, 2000). När textanalys ska tillämpas är det av intresse att undersöka språkbruket, meningsuppbyggnad och grammatik i texten.
Kort in i Marcus Herz kapitel ”Det sociala arbetets kontrollmaskineri” skriver han följande:
Relationen mellan socialarbetare och ”klienter” har värderats olika över tid (…) Troligen hänger det ihop med ökade dokumentationskrav, vilket gått ut över tiden som finns för att träffa de människor som har behov av stöd och hjälp (Lauri 2016). Troligen hänger det i sin tur också ihop med evidensrörelsens fokus på mätbarhet, vilket kräver omfattande mekaniska frågebatterier och ännu mer dokumentation (Herz 2016). Men, det hänger troligen också samman med den strukturella omvandling av välfärdsstaten som skett sedan mitten av 1980-talet och framåt, där vi gått mot en marknadsorientering, individualisering och ekonomisering av det sociala arbetet (Herz & Lalander 2018b). (Herz, 2018:34)
Tidigt i detta kapitel ämnar Herz att belysa hur relationen till klienten har sett ut över tid. Med applicering av transitivitet som analysverktyg går det att se hur Herz försöker förklara ett samband med förändringen i relationen till klienten. Dock ges det flera olika påståenden till förklaringar. Till en början beskriver Herz hur det troligen hör samman med dokumentationskrav för att vidare ge en annan förklaring som troligen hänger samman med evidensrörelsens fokusering på mätbarhet. För att till sist ge en tredje tänkbar förklaring som troligen också hänger samma med en strukturell omvandling av välfärdsstaten. Detta kan dels tolkas som att det vore flera olika faktorer till förändring eller att ansvar inte ska lämnas över på någon specifik agent. Snarare pekar Herz på att det är flera olika faktorer som resulterat i att relationen mellan socialarbetare och klient har förändrats. Med tanke på att Herz använder sig av begreppet ”troligen” tre gånger på raken förefaller det som om han är osäker på vilka orsaker som är bidragande. Med detta följer att man som läsare av texten inte får en konkret förklaring till vad förändringarna i relationen till klienten beror på. På så sätt är modaliteten i detta citat svårtolkad eftersom det är svårt att urskilja vad som är sanning när läsaren lämnas med flera olika orsaksförklaringar.
En annan intressant aspekt i citatet är att Herz väljer att använda sig av språktermen
”vi” när han ska förklara det sociala arbetets riktning sedan 1980-talet. När han
16
använder språktermen ”vi” så lämnar han ingen förklaring till vilka som ingår.
Vilket lämnar tolkningsutrymme för läsaren att själv bestämma vilka som ingår i begreppet.
Herz lämnar i ovanstående citat tre orsakssamband som förklaringar till det sociala arbetets förändringar. Han beskriver ökade dokumentationskrav, evidensrörelsens fokusering på mätbarhet samt strukturella omvandlingar av välfärdsstaten sedan 1980-talet där det sociala arbetet har marknadsorienterats, individualiserats och ekonomiserats. De orsakssambanden som Herz tar upp går i linje med tidigare forskning. Blomqvist (2016) samt Bergmark och Lundström (2005) beskriver hur socialvården började förändras och privatiseras under 1980-talet för att sedan utsättas för mer konkurrens på 1990-talet. Vidare förklarar Blomqvist (2016) hur effektiviseringsideal har uppkommit ur NPM- reformer och att dessa har påverkat till marknadisering av tjänster inom välfärdsstaten. Blomqvist beskriver även att detta resulterat i att medborgaren betraktas som en kund på en marknad.
Marcus Herz fortsätter i sitt kapitel att beskriva hur socialt arbete har marknadsanpassats. Detta går att urskilja i följande citat:
Det har även inneburit att det sociala arbetet marknadsanpassats, exempelvis genom att insatser upphandlas och att metoder och verktyg köps in för att användas på den tilltänkta målgruppen. Både NPM och EBP måste förstås som ett sätt att implementera en nyliberal styrning av det sociala arbetet, där socialarbetaren behöver kunna bevisa sin ”effektivitet” genom att arbeta med olika instrument, verktyg och metoder (Gray & McDonald 2006; Lauri 2016). (Herz, 2018:37
I detta citat belyses effekter av implementeringen av NPM i socialt arbete. Texten visar på hög modalitet, det vill säga en absolut sanning, när Herz beskriver att NPM måste förstås som en nyliberal styrning. Detta resulterar i att NPM blir en del av en nyliberal politisk diskurs som inte kan förklaras i andra termer. Bland värdena som skapar diskursen menar Herz att det måste förstås i termer av effektivitet där metoder och verktyg ska anpassas för det sociala arbetet. På så sätt går det att tolka att texten även har hög grad av transitivitet, detta eftersom Herz lämnar en specifik orsaksförklaring till varför NPM ska förstås som en nyliberal diskurs.
I likhet med tidigare forskning skriver Hood (1995) att sedan implementeringen av NPM inom offentlig sektor har den ledande styrmekanismen blivit effektivisering.
Däremot beskriver han hur NPM snarare var ett verktyg för att rusta upp offentlig sektor och karaktäriserar inte NPM med nyliberalism. Vidare går Bergmark och Lundström (2005) i linje med Herz påstående om att NPM bör betraktas i ljuset av nyliberalism. Bergmark och Lundström utvecklar förklaringar till att det även handlar om att ge marknaden större utrymme och öka konkurrensen vilket syns i en växande privat marknad. Detta resulterar i, enligt Lauri (2019), att nyliberalismen är en form av ekonomisering av det sociala arbetet där fokus landar på effektivitet.
Marie Sallnäs och Stefan Wiklund följer i sitt kapitel ”Privatisering inom individ- och familjeomsorgen” upp tankarna om marknadisering men även privatisering av den offentliga sektorn. Detta går att se i följande citat:
17
Under de senaste decennierna har marknadsorientering och konkurrensutsättning blivit starka inslag inom välfärdsområdet. Att organisera den offentliga förvaltningen enligt principer hämtade från näringslivet, liksom att utsätta välfärdstjänsterna för konkurrens genom att öppna för privata alternativ är grundpelare inom New Public Management, NPM (Johansson m.fl. 2015; se även kapitlet Inledning i denna bok). NPM har många förespråkare, medan andra menar att denna doktrin står för fel väg att gå när det gäller verksamheter där samhället har ett särskilt ansvar för medborgarna och där det därför inte går att förlita sig på marknader och de mekanismer som uppstår där. (Sallnäs & Wiklund, 2018:59)
I det här citatet väljer Sallnäs och Wiklund att använda termerna
”marknadsorientering” och ”konkurrensutsättning” och förklarar att dessa har starka inslag inom välfärden. Transitivitet i texten visar att dessa värden har fått sina inslag genom etablering av NPM i den svenska kontexten. På så sätt anges NPM som orsaksförklaringen till införandet av dessa principer. Vidare lämnar Sallnäs och Wiklund beskrivningar av hur organisering av offentlig förvaltning har tillämpats enligt principer från näringslivet. Konkurrensutsättning genom privata alternativ inom samma område är grundpelarna inom NPM. Detta visar på hög modalitet, att författare instämmer med att detta är vad som utmärker NPM och det finns inga andra förklaringar. Sallnäs och Wiklund visar i senare del av citatet en problematiserande bild av NPM:s implementering inom det sociala arbetet. Där de dels beskriver förespråkare av NPM för att sedan problematisera om privat marknad ska ansvara för medborgaren i områden där samhället har ett särskilt ansvar.
Hoods (1995) forskning förklarar NPM som ett nytänkande inom välfärdsstaten.
Ett sätt att modernisera den för att återfå medborgarens förtroende efter att den fått kritik för att vara inflexibel och byråkratisk. Sedan har länder applicerat NPM olika beroende på kontext. Därmed menar Hood (1995) att det inte finns en modell inom NPM som är specifik. Däremot stödjer Blomqvist (2016) samt Bergmark och Lundström (2005) argumenten om marknadsorientering och konkurrensutsättning som de sedan härleder till en privatiseringseffekt som blev mer framträdande i och med den borgerliga regeringen under 1990-talet. Sallnäs och Wiklunds argument om samhällets ansvar kan kopplas till både Blomqvists (2016) samt Bergmark och Fritzells (2007) tankar om övergångar från universella värden inom välfärdsområden. Där de hänvisar till förändringar i relation till den privata marknaden.
Sallnäs och Wiklunds kapitel har ett genomgående tema som behandlar deras syn på privatisering inom sociala områden. Detta återfinns i följande citat:
Det är svårt att tro att den omfattande privatiseringen av insatser på socialtjänstområdet kommer att vända på sådant sätt att offentliga aktörer återtar sin tidigare dominerande roll. Liksom inom skolan, äldreomsorgen och andra välfärdssektorer har de privata aktörerna klivit in med stora steg och de har så att säga etablerat ett faktum: vi hör hemma här. (Sallnäs & Wiklund, 2018:66 f)
Som framgår av citatet så använder de bland annat ”privata aktörerna” och framställer privata aktörers etablering, samt kvarhållande på marknaden som ett faktum. Framställningens beskrivning som ett ”faktum” tyder på hög modalitet
18
eftersom det vittnar om en total sanning. Sallnäs och Wiklund väljer även i sitt citat att ta upp specifika sociala områden, skolan och äldreomsorgen, som de betraktar att privata aktörer har ersatt. Transitivitet som analysverktyg visar på så sätt att anledningen till varför offentliga aktörer inte skulle få tillbaka en dominerande roll beror på privata aktörer.
Tidigare forskning stödjer argumenten om privatiseringseffekter. Blomqvist (2016) samt Feltenius och Wide (2015) menar att implementeringen av NPM har gett förutsättningar till reformering. År 2008 infördes Lagen om valfrihetssystem (LOV) som resulterade i förutsättningar för privata aktörer att etablera sig inom tidigare dominerade välfärdsområden. Vilket också resulterade i att betrakta medborgaren som kund på en marknad. Ytterligare privatiseringseffekter visas i Strandells (2019) forskning. Hennes studie belyser hur äldreomsorgen har fått ökade privata inslag där hon uppskattar att 22–23 procent av hemtjänstarbete utfördes år 2015 inom privat regi.
Sallnäs och Wiklunds kapitel utgörs av marknadisering som ett resultat av NPM.
Detta är något som även Marcus Herz tar upp men han diskuterar mer kring hur NPM påverkar möjligheterna till att utföra socialt arbete:
Personalen disciplineras genom olika former av styrning. Exempelvis kan styrning relateras till New Public Management (…) Det är därför inte bara Sediq som drabbas av att han får ett livsavgörande besked av en socialsekreterare som inte har tid, möjlighet och resurser att arbeta socialt. För socialsekreteraren innebär det att hennes arbetsplats inte ger sin personal möjlighet att arbeta i enlighet med sin utbildning och i enlighet med syftet med socialt arbete. Det vill säga ett socialt arbete som arbetar för social förändring och social rättvisa. I stället reduceras rollen från att vara socialarbetare till att bli en byråkrat i ett disciplinerande system. Socialsekreteraren blir leverantören av ett beslut. Genom att förstå hur disciplineringen drabbar alla inblandade möjliggörs förutsättningar för organisering av motstånd över gränserna mellan socialarbetare och människor med olika behov (Herz 2016). (Herz, 2018:36)
I det här citatet väljer Herz att förklara NPM som en disciplinering. Där disciplinering tar ifrån syftet med det sociala arbetet och arbetet med social förändring och social rättvisa (hög modalitet). Än en gång lämnas NPM som förklaring till varför flera olika förändringar har uppstått inom det sociala arbetet.
Spårbruket som används framställer NPM som en ”disciplinering” där socialt arbete inte längre genomförs på traditionella grunder. På sätt görs en distinktion mellan dåtidens sociala arbete och nutidens sociala arbete. Det är också genom språkbruket som citatet kan avslutas för att förklara hur individen kan agera och göra motstånd.
Därmed framställs disciplinering som något negativt som socialarbetaren behöver frigöra sig från.
På liknande sätt som Herz uttryckt ovan går det att betrakta Falkenströms och Hjärpes (2017) argument om det sociala arbetet som en administrativ logik.
Uttrycket syftar till att samtidens socialarbetare reduceras till att bli en person som ska tillämpa paragrafer och förmedla beslut istället för att assistera brukarna.
Socialarbetaren riskerar att avprofessionaliseras då dennes kompetens i högre utsträckning blivit ersatt med dokumentering och standardiserade arbetsuppgifter.
19
Lauri (2019) följer samma linje som Falkenström och Hjärpe (2017), tillsammans ifrågasätter dem om det är förändringsarbete och arbete för socialrättvisa som utförs i samtidens sociala arbete.
4.1.1 Kort analys
Språkbruket som används visar att NPM används som en orsaksförklaring till varför förändringar har uppstått inom det sociala arbetet. Detta syns genom förklaringar som att socialt arbete har marknadsanpassats, att arbetet effektiviserats och att välfärden har privatiserats sedan införandet av NPM. Sambanden mellan NPM och förändringarna förklaras dessutom som en total sanning då författare ställer sig bakom argumenten. Vidare förklarar Herz att NPM ”måste” förstås som en nyliberal styrning som vidare tillåter privata aktörer inom sociala områden. Sallnäs och Wiklund förstärker detta genom att framställa privata aktörers etablering inom sociala områden som ett ”faktum”.
Herz samt Sallnäs och Wiklund framställer det sociala arbetet som olika politiska diskurser där en nyliberal diskurs är den dominerande domänen. Motdiskurser uppstår när det skapas konflikter mellan olika domäner. Det kan handla om olika värden som kolliderar eftersom de inte ryms inom samma diskurs (Winther- Jørgensen & Phillips, 2000). Den nyliberala diskursen som tillkommit med NPM står i konflikt med en välfärdsdiskurs som tidigare varit den etablerade diskursen för det sociala arbetet. Detta går att urskilja i de språktermer som används i empirin så som att NPM måste förstås som nyliberalism, framställning av marknadsorientering och konkurrensutsättning. Dessa termer används för att beskriva olika effekter inom socialt arbete som NPM resulterat till. Exempelvis genom att framställa NPM en som en disciplinering som gör att socialsekreteraren inte har möjlighet och resurser till att arbeta socialt. Vilket Herz samt Sallnäs och Wiklund hänvisar till NPM. Därmed framställer författarna genom språkbruk NPM som ett hinder för att utföra socialt arbete. Samt att det sociala arbetet inte kan utföras i enlighet med grundvärdena; att arbeta för social förändring och social rättvisa.
Vidare riktar de även motstånd mot privatiseringseffekterna som de anser att NPM medfört. Där Sallnäs och Wiklund i sitt språkbruk benämner konkurrens och privatisering som grundpelarna inom NPM. Genom att benämna dessa som grundpelare lämnas utrymme för politiskt tolkande diskurs. Sallnäs och Wiklund ifrågasätter nämligen om NPM är rätt väg att gå då de hänvisar till samhällets särskilda ansvar när det kommer till sociala områden. På så sätt vänds NPM till politik då vidare implementering är samma sak som att fortsätta privatiseringen av sociala områden. Därmed vänds NPM till en fråga om individen är för eller emot privatisering av tidigare dominerade välfärdsområden.
4.2 Diskursiv praktik
I föreliggande del analyseras utvalda citat utifrån den andra dimensionen av Faircloughs modell. Den diskursiva praktiken handlar om att förstå hur texter produceras och konsumeras. Det är av intresse att undersöka vem som är författare av text samt vem texten är riktad mot och hur denne kan uppfatta innehållet (se Svensson, 2019; Winther-Jørgensen & Phillips, 2000). För denna dimension är det även av intresse att analysera hur kommunikation bygger på existerande diskurser (se Winther-Jørgensen & Phillips, 2000).
