Estetisk - filosofiska fakulteten Estetiskt Lärande
Linda Eriksson
Lgr11 och dess betydelse i förhållande till de estetiska uttrycksformerna
De estetiska uttrycksformernas betydelse i dagens skolverksamhet
Lgr11 and its significance in relation to the aesthetic forms of expression
The aesthetic expression of the significance of today’s schooling
Examensarbete 15 poäng Lärarprogrammet
Datum: 12-10-31
Handledare: Adrian Velicu
Att inte våga lita till sina egna sinnen och ett eget omdöme
leder lätt till oförmåga att göra egna erfarenheter
och därmed att vara skapandet
Dan Lipschutz 1971
Abstract
The purpose of this study was to create an image of the aesthetic forms of expression after the introduction of the new curriculum Lgr11. Five teachers were interviewed. The answers from the interviews was compiled and based on teachers' responses were then relevant content out of the paper, which is then explained in the essay results section. The results discussion related these findings to previously written research. Thesis main result is that the aesthetic forms of expression considered important both in the curriculum and of the interviewed teachers. However, there is a problem when the interviewed teachers have difficulty finding time to the aesthetic forms of expression. Lgr11 press the "pure"
substances, which means that the teachers choose to prioritize differently to find a good condition and functioning of educational curriculum - educational programming - the student's needs.
Sammanfattning
Syftet med studien var att skapa en bild av de estetiska uttrycksformerna i skolan efter införandet av den nya läroplanen Lgr11. Fem pedagoger intervjuades. Matrialet från intervjuerna sammanställdes och utifrån lärarnas svar valdes sedan relevant innehåll ut för uppsatsen, som det sedan redogörs för i uppsatsens resultatdel. I resultatdiskussionen relateras dessa slutsatser till tidigare skriven forskning. Uppsatsens huvudresultat är att de estetiska uttrycksformerna anses viktiga både i läroplanen och av de intervjuade pedagogerna. Däremot finns det en problematik då de intervjuade lärarna har svårt att finna tiden till de estetiska uttrycksformerna. Lgr11 trycker på ”rena” ämnen vilket gör att pedagogerna väljer att prioritera annorlunda för att hitta en god förutsättning och en fungerande undervisning mellan läroplan - pedagogisk planering – elevens behov.
Nyckelord: Estetiska uttrycksformer, Lgr 11, Lpo94
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Syfte och frågeställningar ... 2
3 Litteraturgenomgång ... 3
3.1 Centrala begrepp och källor ... 3
3.2 Lpo94 ... 3
3.3 Lgr11 ... 4
3.4 Skillnaden mellan Lpo94 och Lgr11 ... 4
3.5 Kursplanerna i Lgr11 ... 5
3.6 Lgr11:s syn på bild och musik ... 5
3.7 Göran Svanelid och ”The Big 5” ... 6
3.8 Estetikens värde i skolan ... 7
3.9 Den kreativa och skapande människan ... 9
3.10 Läraren ... 11
4 Metod ... 12
4.1 Kvalitativ intervju ... 12
4.2 Genomförande ... 12
4.3 Urval till intervjuerna... 12
4.4 Forskningsetiska principer ... 13
4.5 Validitet ... 13
5 Resultat ... 14
5.1 Nya Lgr11 ... 14
5.2 Estetiska uttrycksformer ... 16
5.3Skolan ... 19
6 Diskussion ... 21
6.1 Resultatdiskussion ... 21
6.2 Kritisk granskning ... 24
6.3 Slutord och vidare forskning ... 24
7 Källförteckning ... 25 Bilaga 1 ...
Bilaga 2 ...
1 Inledning
Jag som blivande pedagog är nyfiken på hur de estetiska uttrycksformerna framhävs i den nya läroplanen Lgr11. Jag vill veta hur pedagoger idag förhåller sig till de estetiska uttrycksformerna i skolan. De estetiska uttrycksformerna bild, dans, drama och musik har enligt mig alltid fått kämpa för att få en plats och för att få vara en självklar del utav skolans helhet. Är det fortfarande så att de estetiska uttrycken lätt hamnar i skymundan för att det kanske rent utav finns en rädsla att använda sig av det estetiska, saknas det kunskap inom området eller är det så att det är tiden som helt enkelt inte räcker till för att integrera de estetiska uttrycksformerna med de teoretiska ämnena. Jag vill undersöka om de estetiska uttrycksformerna fått ett egenvärde. Mina år på lärarutbildningen har präglat mig och mitt sätt att se, tänka och reflektera kring de estetiska uttrycksformerna. De estetiska uttrycksformerna ska enligt mig synliggöras och lyftas fram på ett naturligt sätt i förskola, skola och inte bara användas vid traditionella högtider.
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att synliggöra och skapa en bild av hur de estetiska uttrycksformerna förändrats något inom det obligatoriska skolväsendet i och med införandet av den nya läroplanen Lgr11. Syftet är också att ta reda på hur den nya läroplanen skiljer sig från den nya och vilken betydelse och roll de estetiska uttrycksformerna har idag i skolverksamheten.
Huvudfrågeställning:
Underlättar den nya läroplanen Lgr11 pedagogens roll att i undervisningen använda sig av de estetiska uttrycksformerna?
Övriga frågeställningar har formulerats för att ur olika perspektiv belysa huvudfrågeställningen och motsvara syftet:
Skiljer den nya läroplanen Lgr11 sig något från den gamla läroplanen Lpo94 om man tittar på de estetiska uttrycksformerna?
Vilken betydelse och roll har de estetiska uttrycksformerna i skolverksamheten?
3 Litteraturgenomgång
Litteraturgenomgången har för avsikt att redogöra först och främst för undersökningens primära källor vilket är läroplanens syn. Även Göran Svanelids synsätt på Lgr11 presenteras.
Därefter följer teori och forskningslitteratur, som på olika sätt belyser de estetiska uttrycksformerna och skolans kontext. Men först en redogörelse för centrala begrepp och källor.
3.1 Centrala begrepp och källor
De estetiska uttrycksformerna är dans, drama, musik, bild och rörelse. En läroplan fastställs av regeringen och det finns en läroplan för varje skolform. Den gamla läroplanen kom ut år 1994 och heter Lpo94, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Den nya läroplanen kom ut 2011 och heter Lgr11, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Ett samlingsnamn på alla dokument som påverkar och styr skolans verksamhet är styrdokument. Något som också är en del av styrdokumentet är timplanen som reglerar fördelningen av hur mycket tid varje ämne ska ha i undervisningen. En lokal pedagogisk planering är lärarnas tolkning av läroplanen. Denna handling är offentlig och finns ute på alla skolor i alla ämnen. Handlingen är till för att finnas där för skola, elever och hem. Nu börjar vi med att titta på den gamla läroplanen Lpo94. (www.skolverket.se)
3.2 Lpo94
I Lpo94 under skolans uppdrag står det att skapande arbete är en väsentlig del i det aktiva lärandet. (Skolverket 2011 s.11) Det står även att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Vidare följer, i skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. De ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Eleverna skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling, bildningsgång omfattar möjligheter att utforska, prova, tillägna sig och gestalta kunskaper och
erfarenheter. Att ha förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig.
(Skolverket 2011 s.12) Under Lpo94:s mål står det att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola skall ha utvecklat sin förmåga till kreativt skapande. Eleverna ska kunna utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans. (Skolverket 2011 s.15) Vi fortsätter med den nya läroplanen Lgr11.
3.3 Lgr11
I Lgr11 under skolans uppdrag står det att skapande arbete är en väsentlig del i det aktiva lärandet. (Skolverket 2011 s.9) Det står även att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad, balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Vidare följer, i skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. De ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. Eleverna skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer, uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling, bildningsgång omfattar möjligheter att utforska, pröva, tillägna sig och gestalta kunskaper och erfarenheter. Att ha förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig. (Skolverket 2011 s.10) Under Lgr11:s mål står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda kunskaper från det estetiska kunskapsområdet för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. (Skolverket 2011 s.13) Eleverna ska kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans.
(Skolverket 2011 s.14) Vi går nu vidare och tittar på skillnaderna mellan den gamla och nya läroplanen.
3.4 Skillnaden mellan Lpo94 och Lgr11
Från och med höstterminen 2011 började den nya läroplanen med de ingående kursplanerna att gälla. Utifrån sett så är många av momenten likalydande och snarlika. Den stora skillnaden ligger i de nytillkomna kunskapskraven och det centrala innehållet. Det som tidigare utgjort strävansmål återfinns nu som centralt innehåll och i kunskapskraven.
(Svanelid 2011) skriver i sin artikel ”The Big 5”: ”I Lpo94 fanns cirka 500 strävansmål och i
denna dolde sig kunskapskvaliteterna. En fördel med Lgr11 är att målen `bara´ är 71 stycken.
Förmågorna blir därmed synligare och har vi identifierat vilka förmågor som ska utvecklas i undervisningen vet vi samtidigt vad som ska bedömas.” Tittar vi på de estetiska uttrycksformerna så har ingen stor förändring skett, endast några ord har kastats om eller lagts till. Däremot ingår en kursplan för de två estetiska ämnena, bild och musik i nya Lgr11.
En kursplan för respektive ämne finns alltså numera med i den nya läroplanen Lgr11. Tar vi en titt på dessa kursplaner ser vi att mycket idag ska utföras med hjälp av IT. Datorn är ett verktyg, ett medel även i de estetiska ämnena. (Svanelid 2011) menar att de praktiska ämnena blir mer teoretiska. Detta betyder och menar inte att eleverna ska sluta utöva det praktiska i ämnet fortsätter han. Det betyder att bedömningen även ska fånga in andra aspekter än det rent praktiska i ämnet. Nu över till en presentation över kursplanernas uppbyggnad.
3.5 Kursplanerna i Lgr11
I Lgr11 inleds respektive kursplan med en kort motivering till varför ämnet finns i skolformen. Innehållet i kursplanen är därefter uppdelat i tre delar, syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Varje ämne har ett syfte, Syftet beskriver vilka förmågor och färdigheter som ska utvecklas i ämnet, innehåller mellan tre till fem punkter. Det centrala innehållet är uppdelat i tre olika avdelningar, årskurs 1-3, 4-6 och 7-9. Under varje avdelning finns tre övergripande områden med underrubriker som är olika moment/aktiviteter för läraren att behandla då de mäter elevernas förmågor och färdigheter. Till detta sedan finns kunskapskrav. Kunskapskraven gäller för årskurserna 6-9. Momenten i kunskapskraven är desamma oavsett betygssteg. Skillnaden ligger i elevens förmåga att utföra momentet.
Härnäst en liten översikt på vad som står i nya läroplanen gällande bild och musik ämnet.
3.6 Lgr11:s syn på bild och musik
I Lgr11:s kursplan gällande bild står det att vi ständigt omges av bilder som har till syfte att ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Det fortsätter i syftet med att bildundervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa (Skolverket 2011 s.20). Fortsättningsvis i kursplanen för musik står det att musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang som har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Ett syfte är att musikundervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel.
Vidare ska musikundervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. (Skolverket 2011 s.100) I det centrala innehållet för årskurs 1-3 ska eleven ha förmåga att kunna enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild. I årskurs 4-6 ska eleven ha förmågan att använda musik tillsammans med bild, text och dans. De ska dessutom förstå hur olika estetiska uttryck kan samspela. (Skolverket 2011 s.101-102) I årskurs 7-9 ska eleven ha förmågan att använda sig av musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras. (Skolverket 2011 s.102) Nu över till en presentation av Göran Svanelid och hans sätt att se på den nya läroplanen.
3.7 Göran Svanelid och ”The Big 5”
Göran Svanelid är läromedelsförfattare, universitetslektor och har arbetat inom lärarutbildningen i Stockholm sedan år 1987. I sin artikel ”The Big 5” för lärarnas nyheter skriver han om de fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten enligt honom. Förmågorna är följande: analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information och begreppslig förmåga. Analysförmågan är den förmåga som beskriver orsaker, konsekvenser och föreslår lösningar. Den förklarar och påvisar samband, förmåga att kunna se saker utifrån och pendla mellan olika perspektiv. Den ska även jämföra likheter, skillnader, fördelar och nackdelar. Den kommunikativa förmågan handlar om att kunna samtala, diskutera, motivera och presentera. Den handlar också om att uttrycka sina egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument. Den ska dessutom kunna redogöra, formulera, resonera och redovisa. Den metakognitiva förmågan handlar om att tolka, värdera, ha omdömen om och kunna reflektera. Förmågan innebär dessutom att eleven ska lösa problem med anpassning till en särskild situation, ett syfte eller sammanhang. Den ska avgöra rimligheten, välja mellan olika slags strategier, pröva och ompröva. Tittar vi på förmågan att kunna hantera information innefattar det att eleven ska kunna söka, samla, strukturera, sortera och kritiskt granska information. Eleven ska också kunna skilja mellan fakta och värderingar, kunna avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Slutligen till den begreppsliga förmågan som innebär att eleven ska förstå innebörden av begreppen. Kunna relatera begreppen till varandra och kunna använda begreppen i olika och nya sammanhang. De tre första förmågorna finns med i cirka 80 % av de långsiktiga målen och i kunskapskraven i Lgr11. Fokuserar lärarna på dessa förmågor
kommer eleverna lättare att nå målen inom varje ämne anser Göran Svanelid. ”The Big 5”
ska bli den röda tråden och elevernas kunskapsutveckling genom hela grundskolan fortsätter han. Han avslutar med detta citat som någon en gång myntat: ” När eleverna kommer till högstadiet så ska vägen redan vara asfalterad, det är bara strecken som behöver målas.” Nu fortsätter vi med tidigare forskning, först estetikens värde i skolan.
3.8 Estetikens värde i skolan
Sundin menar att det ska finnas en naturlig förbindelse eller en bra balans mellan estetik och pedagogik i skolan. För att det ska vara ett optimalt lärande bördet finnas en naturlig balans mellan form, innehåll och process. Han fortsätter med att relationen mellan pedagogik och estetik inte är en självklarhet i skolan och att intresset varit oklart och vacklande bland pedagoger. Han påpekar att det finns olika synsätt bland pedagogerna ute i skolorna. Dels finns det pedagogen som är mer intresserad av produkt än om upplevelse och sen finns esteten som ser sina egna formuleringar mer än mottagarnas. (Sundin 2003 s.25) Aulin- Gråham håller med om detta och menar att den praktiska och estetiska verksamheten innehåller spänningar och att det inte är en självklarhet att alla lärare som jobbar med de estetiska ämnena strävar åt samma håll. (Aulin-Gråham m.fl. 2004 s.17) Paulsen påpekar också det komplicerade med att integrera de estetiska uttrycken med de teoretiska. I skolan har lärarna timplaner och byte av lärare i och så vidare. Hon påpekar däremot att behovet och önskan av att integrera de praktiskta och estetiska uttrycken med de teoretiska finns bland många lärare. (Paulsen 1996 s.24) Lindstrand och Selander betonar vikten av att de estetiska lärprocesserna ska ses som initiativrika och att de bör finnas knutet till varje kunskapstillfälle som vidrör både det sinnliga och det kroppsliga. De hävdar dessutom att det finns svårigheter i att definiera begreppet estetik i skolan på grund av dess öppna och allmänna karaktär. Begreppet inbegrips numera i vardagens alla praktiker. (Lindstrand, Selander 2009 s.122) Paulsen håller med om detta och menar att estetik i skolan tenderar att handla mera om alla sinnesintryck och en estetisk hållning till världen runt om kring oss.
(Paulsen 1996 s.50) Pramling Samuelsson påpekar att estetiken aldrig ifrågasätts vilket ter sig i att kunskapsutvecklingen inom den estetiska domänen är svag. (Pramling Samuelsson m.fl. 2008 s.17) Klerfelt och Qvarsell hänvisar till myndigheten för skolutveckling 2003, där det står att dans, drama, musik och bild kan ge eleverna en möjlighet att kunna finna och använda sig utav den uttrycksform som passar just dem bäst. Där kan de sedan förmedla
sina tankar, åsikter och göra sig förstådda. (Klerfelt, Qvarsell 2012 s.80) Vidare hänvisar författarna till Pramling Samuelsson som hävdar att det är viktigt att se estetiken i sig som föremål för barns kunnande, även om estetiken som redskapsfunktion också är värdefull och väsentlig. De hänvisar också till Tiempo von Essen som menar att estetiken kan även handla om barns möjligheter att fantisera och skapa föreställningar. Estetiken är alltså det som berör och det som engagerar, vad det rör sig om beror på vilket perspektiv det kreativa uppfattas och granskas. (Klerfelt, Qvarsell 2012 s.63) Författarna fortsätter och menar att det är i det estetiska lärandet som barnet tränar sig att klä sina tankar i olika uttryckssätt med ett varierat spektrum av verktyg, konkreta som abstrakta. (Klerfelt, Qvarsell 2012 s.107) Paulsen hävdar att de estetiska uttrycksformerna är ämnen där människan behöver få arbeta praktiskt för att lära och kunna nyttja dem. (Paulsen 1996 s.9)
Om man är medveten om värdet av de olika sätten att arbeta med estetiska ämnen och aktiviteter, bör man nog inse att alla kan vara riktiga vid sin tidpunkt. Ibland är det viktigt att lära barn hantverk och teknik, ibland är utställningar det som ger inspiration till tankar och känslor, ibland använder vi de estetiska ämnena som instrument för att nå psykologiska, pedagogiska eller sociala mål och ibland låter vi barnen vara i fred så att de kan utforska sina tankar, idéer och känslor på egen hand. (Paulsen 1996, s.23)
Sundin påpekar att en allmän estetisk diskussion inte blir betydelsefull förrän jämförelser görs mellan de estetiska uttrycksformerna och hur de förhåller sig till varandra. (Sundin 2003 s.78) Sundin hänvisar och håller med Schiller som menar att de konstnärliga uttrycksformerna berättar något om världen, samhället, yttrandefrihet, en åsikt eller tanke.
Tittar man på lärandet utifrån ett estetiskt perspektiv så har det flera olika sinnliga uttryck och gestaltningar. (Sundin 2003 s.85-86) Lindqvist hänvisar till Vygotskij som varken satte sin tilltro till de som menade att estetiken saknade betydelse gällande uppfostran eller till de som överdrev estetikens värde.
Mellan dessa ytterlighetsståndpunkter befinner sig en rad måttfulla åsikter om estetikens roll i barnets liv, enligt vilka estetikens betydelse består i att den leder till nöje och välbefinnande. Där en allvarlig och djup betydelse av den estetiska upplevelsen öppnar sig för somliga är det nästan aldrig fråga om estetisk uppfostran som självändamål utan blott som medel att uppnå pedagogiska resultat vid sidan av estetiken. Denna estetik i pedagogikens tjänst utför alltid andra uppdrag och måste enligt pedagogiken tjäna som ett medel till att uppfostra insikten, känslan och
den moraliska viljan. Vad man nu kan anse otvivelaktigt fastställt är det felaktiga och ovetenskapliga i en sådan uppfattning. Alla de tre mål som förbundits med estetiken – insikt, känsla och moral – har haft ett ytterst hämmande inflytande på lösningen av denna fråga.
(Lindqvist 1999 s.150-151)
Vygotskij ansåg att det värdefulla i estetisk uppfostran låg i att skapa reaktioner i samhället.
(Lindqvist 199 s.151) Paulsen betonar att de estetiska uttrycken betyder mycket för personlighetsutveckling, utveckling av sociala färdigheter och språkinlärning. (Paulsen 1996 s.22) Hon påvisar också att de estetiska uttrycksformerna har en utsatt ställning i skolsystemet. Skolans krav är många och några av dem största är hård kunskap, betyg, kärnämnen och kampen för att komma in på högskolor och universitet präglar livet, eleverna och till och med barnen. (Paulsen 1996 s.25) Aulin-Gråhamn anser att det estetiska vidgar skolans vedertagna kunskapssyn och kan på detta sätt förändra det lärande som sker i skolan. Det estetiska kompletterar med de icke verbala vägarna till kunskap och erfarenhet.
Alla elevers sinnen får vara med och känslorna, fantasin och inlevelseförmågan lämnas inte utanför lärandet. (Aulin-Gråham m.fl. 2004 s.230) Nu över till vad den tidigare forskningen säger om den kreativa och skapande människan.
3.9 Den kreativa och skapande människan
Pramling Samuelsson hänvisar till Fröbel som menar att varje barn har en naturlig medfödd verksamhetsdrift. Ett friskt aktivt barn vill erövra, utforska och lära känna världen. Barnet söker vänner och sysselsättning i form av lek. På detta vis har också estetiken gestaltats, som ett inre behov av både uttryck och gestaltning. (Pramling Samuelsson m.fl. 2008 s.22) Vygotskij hävdar att grundregeln för barnets skapande består i att se dess värde. Inte resultatet, inte skapandets produkt utan själva processen. Enligt Vygotskij ska skapandet ses som ett sätt att uttrycka sin erfarenhet och sitt förhållande till världen. Kreativitet är en förmåga som alla människor har, även det lilla barnet. Den kreativa aktiviteten gör att människan kan skapa något nytt och denna förmåga kallar Vygotskij för fantasi. Fantasin är beroende av erfarenheten och barnets erfarenhet skapas och växer allt eftersom. I fantasin tolkas och bearbetas känslor samt erfarenheter. Medvetandet förenar känsla med betydelse.
Detta innebär att tanke och känsla hör ihop. (Vygotskij 1995 s.11-12)
[…] i själva verket är fantasin grunden för varje kreativ aktivitet inom alla kulturens områden och möjliggör det konstnärliga, vetenskapliga och det tekniska skapandet. I denna mening är absolut
allt som omger oss och som skapats av den mänskliga handen, hela kulturens värld, i motsats till naturens, en produkt av den mänskliga fantasin och det mänskliga skapande som bygger på denna fantasi. (Vygotskij, 1995 s.13-14)
Vygotskij skriver också att kreativitet och fantasi är positivt laddade ord. Där utav tas inte fantasi och kreativitet på allvar i vetenskapliga sammanhang. (Vygotskij 1995 s.14) Klerfelt och Quvarsell hänvisar i sin bok till Selander som menar att skapandet inbegriper förmågan att på olika kreativa sätt kunna använda teckensystem, medier för att skapa gestaltningar och visa att man förstått en del av världen. Tanke och känsla verkar tillsammans i skapandet och det är i görandet man ser och förstår vart man är på väg. Selander menar att skapandet är viktigt då det ingår i den nya synen på kunskap som fokuserar på förmågan att använda kunskap i ett sammanhang. (Klerfelt, Qvarsell 2012 s.83) Vidare hänvisar författarna till Birgerstam som påpekar att undran, frågorna, sökandet och allt prövande medför att man blir medveten om tingens relationer till varandra och till ens egen person. Han menar att genom skapandet kan man åstadkomma något helt nytt, oavsett verksamhetsfält, det handlar om att i sin föreställning försöka ge en synlig form åt det som inte finns. (Klerfelt, Qvarsell 2012 s.82) Författarna själva menar att i det estetiska lärandet ges barnet en frihet att bearbeta, ta till sig, använda information, tankar och känslor utifrån sig själv. (Klerfelt, Qvarsell 2012 s.104) Sundin hänvisar och citerar Schiller som menar att:
En viktig idé var att det sinnliga och det rationella förnuftet ses som motsatser. Båda är nödvändiga och behöver varandra. Om bara det sinnliga får råda blir vi slavar under våra nycker och känslor. Om bara förnuftet råder blir vi stagnerade, konservativa. Motsättningen mellan det sinnliga och förnuftiga, mellan sinnevärlden och idévärlden kan upphävas av genom det konstnärliga skapandet. Den skapande människan ger livet form och formen liv, hon är fri.
Dessutom ger den ett alternativ till politiken för att skapa ett bättre samhälle. Det estetiska är dock farligt i sig själv, om man inte sätter etiska barriärer för att uppnå balans. (Sundin 2003 s.
78)
Lindstrand och Selander menar att genom uttrycket kommer individen till insikt, inte tvärtom. Uttrycket ger nämligen den skapande individen insikt i vad denne menar. Alla de val denne individ gör under vägens gång på väg till ”färdig” produkt är ett sökande efter och ett skapande av mening. (Lindstrand, Selander 2011 s.211) Nu över till litteraturgenomgångens sista del som handlar om läraren.
3.10 Läraren
Lindqvist hänvisar till Vygotskij som inte hymlade med sin åsikt om att vem som helst inte var lämpad som lärare. En lärare var ingen som var av svagt, odugligt människligt material.
(Lindqvist 1999 s.137) En lärare enligt honom skulle ha en högre examen i liv för att han skulle kunna förvandla utbildningen till skapande liv. Läraren var i Vygotskijs ögon en person med ett stort ansvar för elevernas utveckling. Inte någon som var som ett talande uppslagsverk, inte heller som en fostrare utan som en organisatör av elevernas sociala miljö som han menar är den enda och den viktiga utbildningsfaktorn. (Lindqvist 1999 s.242) Klerfelt och Qvarsell menar att skolan har i uppdrag att ha fokus på den pedagogiska aspekten, men att i en lärares uppdrag ingår det även att känna till och kunna förmedla de estetiska uttrycken och dess potential. Författarna fortsätter med att poängtera att det kan finnas hinder i detta. Dels kan det finnas en osäkerhet hos lärarna när det gäller användningen av de estetiska uttrycken och dels kan det finnas en omedvetenhet runt hur lärandet fungerar kring de estetiska uttrycken. (Klerfelt, Qvarsell 2012 s.107) Lindstrand och Selander anser att pedagoger har två saker att arbeta på gällande de estetiska lärprocesserna. För det första bör pedagogerna intressera sig betydligt mera för konst och estetiska frågeställningar. För det andra att lära sig använda begreppet estetiska lärprocesser för att lyfta fram det i lärandeperspektivet. (Lindstrand, Selander 2011 s.108) Klerfelt och Qvarsell håller med om detta men poängterar även att det krävs att en medvetenhet finns hos läraren. Ofta finns det en hel del osäkerhet kring lärare som inte själva undervisar i ett estetiskt ämne. (Klerfelt, Qvarsell 2012 s.106) Aulin-Gråhamn menar att som lärare måste man ha en kompetens för att använda uttrycksformer och för att kunna yttra sig i det estetiska. Dessutom krävs kompetens att kunna lyssna och att samtala på ett öppet, levande och perspektivrikt vis. (Aulin-Gråham m.fl. 2004 s.230) Paulsen anser att läraren ska kunna skapa en god undervisningsmiljö där förutsättningar för rika upplevelser som ger känslor, tankar och lust till uttryck får sitt spelrum. (Paulsen 1996 s.14) Nu över till metodkapitlet.
4 Metod
Kapitlet tar upp undersökningens metod, vilka som är i undersökningsgruppen, hur metoden är genomförd, forskningsetiska principer och validitet redogörs. Vi börjar med en presentation av kvalitativ intervju.
4.1 Kvalitativ intervju
Jag har valt att göra en kvalitativ intervjustudie vilket innebär att både intervjuaren och intervjupersonen tillsammans är med och skapar samtalet. Samtalet utgår från öppna frågor som intervjuaren knyter an till under samtalets gång. Kvalitativa metoder används ofta när man vill förstå hur människor upplever och uppfattar olika händelser och situationer. De som intervjuas ska få känna att de har stort svarsutrymme och att de kan använda sina egna ord. Intervjufrågorna i undersökningen är med låg grad av standardisering och strukturering.
Lågt standardiserade frågor ger möjlighet till stor variation. Strukturering handlar om det svarsutrymme som intervjupersonerna ges, med låg grad av strukturering lämnar man maximalt svarsutrymme. (Patel, Davidson 2011 s. 81) Nu över till genomförande.
4.2 Genomförande
Av de åtta verksamma lärare jag frågade tackade fem stycken ja till att ställa upp och delta i en intervju. Fem stycken verksamma lärare varav tre olika skolor, i tre olika kommuner och belägna i mellersta Sverige. Alla lärare har fått fingerade namn. Lärarna fick en vecka innan intervjun ett informationsblad där två reflekterande frågor fanns med från intervjumanuset.
Intervjuerna genomfördes på varje enskild lärares arbetsplats. Intervjuernas längd varierade mellan 15-30 minuter och jag valde att föra ett samtal med informanten medan jag samtidigt förde anteckningar under samtalets gång. Nu över till urval av intervjuerna.
4.3 Urval till intervjuerna
Urvalet av informanter för deltagande i intervjuerna gjordes utefter mina tidigare möten med studiekamrater/lärare på fältet under lärarutbildningen och därefter vilka som ville och kunde ställa upp på en intervju. De kriterier jag hade var att de skulle vara en verksam pedagog inom grundskolan eller förskoleklassen. Ämnes inriktning och kön var inget som låg i fokus för undersökningen.
Tina är lärare i grundskolans tidigare år i matematik och de naturorienterande ämnena. Har även hand om specialundervisningen i skolan för de elever som behöver extra hjälp. Tina har arbetat inom det obligatoriska skolväsendet i nitton år. Hon har även tidigare erfarenhet från förskola och fritidshem.
Agnes arbetar som fritidspedagog 80 % och 20 % som lärare i grundskolans tidigare år.
Agnes har de naturorienterade, samhällsorienterade ämnena och praktiska arbetspass.
Agnes har sju års erfarenhet inom skola och fritids.
Emma är lärare i grundskolans tidigare år i svenska och de samhällsorienterade ämnena.
Emma har arbetat som lärare i sexton år.
Astrid är förskoleklasslärare men arbetar även i årskurs 1 en dag i veckan i de naturorienterade ämnena, svenska och idrott. Därutöver har hon också arbetstid på fritidshemmet. Astrid har 34 års erfarenhet inom förskoleklass, skola och fritidshem.
Per är lärare i grundskolans senare år i svenska, engelska och de samhällsorienterade ämnena. Per har arbetat som lärare i 15 år.
Härnäst följer forskningsetiska principer.
4.4 Forskningsetiska principer
Det är viktigt för undersökningen att personerna som blivit utvalda inte känner sig hämmade utan att de känner sig trygga, ger öppna och sanningsenliga svar till undersökningen. (Patel, Davidsson 2011 s.82) Intervjupersonerna som deltagit i denna undersökning har blivit informerade i informationsbladet om att det material de bidrar med enbart kommer att användas till denna c-uppsats och känner de att de vill avbryta intervjun så avbryts intervjun.
(Patel, Davidsson 2011 s.64) Nu över till validitet.
4.5 Validitet
Jag gjorde min intervjustudie på tre olika skolor i tre olika kommuner runt om i mellersta Sverige. Detta ger undersökningen ett brett och trovärdigt perspektiv på vad pedagoger har för åsikt, hur de arbetar och ser på Lgr11 och de estetiska uttrycksformerna. (Patel, Davidsson 2011 s.102) Nu över till resultatkapitlet.
5 Resultat
I detta kapitel redogörs resultatet från intervjuerna som är en viktig grundsten och primär källa i denna undersökning och som även besvarar undersökningens frågeställningar. Vi börjar med nya Lgr11.
5.1 Nya Lgr11
Tina känner sig hemma och bekant med den nya läroplanen. Tina tycker att den nya läroplanen är bra, att den är mer formativ och framåtsyftande. Tidigare skulle mål uppnås, numera är det barns förmåga som ska utvecklas och växa. En förmåga blir aldrig klar, en förmåga slutar aldrig att utvecklas. Eleven ska stå i centrum, var befinner sig eleven i lärandet, se elevens förkunskaper och så vidare. Största skillnaden är att vi numera undervisar i de ämnen vi kan bäst, de ämnen vi lärare är utbildade i.
Agnes känner sig också positiv för den nya läroplanen Lgr 11. Nya mål att arbeta upp emot, och även hon poängterar att det nu är det elevens förmåga som ska utvecklas och att det viktiga är inte längre är att själva målet ska uppnås. I nya läroplanen är det mer koncentration på eleven och elevens väg fram till målet är det som står i fokus. Hon tillägger dessutom att skolan numera har pedagogiska planeringar som också är en offentlig handling.
Nu undervisar också varje lärare i sitt eget ämne poängterar hon.
Emma tycker att den nya läroplanen Lgr11 är mera exakt och konkret än den tidigare. Den tidigare läroplanen Lpo94 var mera vag, man fick känna sig fram. Nu i den nya läroplanen Lgr11 finns både verktyg och vägledning. Men Emma är ändå försiktigt positiv till den nya läroplanen. Emma tycker att det är mycket nytt att sätta sig in i och få rutin på. Emma själv känner sig stressad för att hinna med allt som ska läras ut och allt som eleverna ska hinna tilldelas sig i undervisningen. Även Emma poängterar att de numera är ämneslärare, vi undervisar numera bara i de ämnen vi utbildat oss inom så det är betydligt mer styrt och återhållsamt på att planera med fria och egna utsvävningar.
Astrid uppfattar den nya läroplanen mera konkret och styrd. Den tidigare läroplanen var luddig och flummig. Astrid som till största del har förskoleklassen ser ingen skillnad på gamla och nya läroplanen gällande sin undervisning. Hon lägger upp och planerar sina arbetspass precis som tidigare.
Per uppfattar att den nya läroplanen Lgr11 är mer tydlig och detaljerad än i den tidigare läroplanen. Kunskapskraven och det centrala innehållet är nytt och fanns inte med i den tidigare läroplanen framhåller han. Gällande undervisningen så undervisar vi enbart i de ämnen som vi har behörighet till.
Angående elevernas förändring kan inte Tina se något annat än positiva aspekter. Eleverna blir insatta i det nya redan från allra första början i vad det är som gäller och hittills har det inte hänt något eller känts konstigt. Hon anser att det är en bra vägledning för eleverna och att de nu kan se och följa sin egen process.
Emma däremot känner en viss oro gällande eleverna. Hon menar att de kan känna sig pressade nu framöver när det är mer uppstaplat och målstyrt vad eleverna ska göra och klara av.
Per tycker det är svårt att se och säga något i nuläget hur eleverna påverkas av skillnaden.
Per känner däremot ett ökat krav på sig själv som lärare då det är mycket som ska kännas in och att eleverna ska ges goda möjligheter att få visa sina kunskap och utveckling.
Vad det gäller Astrid och Agnes som inte jobbar heltid i grundskolan uppfattar de att det kan påverka eleverna till viss del genom att de kan känna en viss press på att prestera bra.
När det gäller fördelning av undervisningsmaterialet så jobbar de på Tinas skola tematiskt.
Färglära, digitalt och så vidare.
På Agnes skola arbetar de till viss del tematiskt. Hon tillägger att det ännu inte är helt klart hur det ska se ut nu i skolans undervisning i och med de lokala pedagogiska planeringarna.
På Emmas skola delas målen och momenten upp på en höst och vårtermin.
Astrid har friheten att lägga upp sin planering precis som hon vill. Hon har inga timmar eller minuter att ta hänsyn till. Hon försöker blanda upp det praktiska arbetet med något teoretiskt ämne varje dag.
På Pers skola delas undervisningens mål upp i två delar som är uppdelat på en höst och en vårtermin.
När det gäller förändringen runt de estetiska uttrycken är inte förändringen stor. Men tittar man på de estetiska ämnena bild och musik säger Tina så ser man att det är betydligt mer data, digital användning än tidigare. Undervisningen ska numera faktiskt många gånger vara datoriserad. Tina tror inte att de estetiska uttrycksformerna får mer plats och spelrum nu utan att det kommer att se ut som tidigare. Mycket hänger på läraren och nu idag är det mycket annat som ska göras och läras ut. Hon tillägger däremot att de estetiska ämnena bild och musik kan få en bra skjuts uppåt på kunskapsskalan.
Denna fråga ansåg Agnes vara svår att svara på för hennes del. Men hon har känslan av att skillnaden inte är stor, förutom att bild och musik har varsin egen kursplan som ingår i den nya läroplanen. Enligt Agnes så kommer inte de estetiska uttrycksformerna att användas mer flitigt än tidigare. På hennes skola är inte det de estetiska uttrycksformerna så intressanta bland lärarna, de anser att de estetiska uttrycksformerna kräver för mycket tid, planering och att de saknar utbildning inom detta område.
Emma ser ingen skillnad gällande de estetiska uttrycksformerna mellan den gamla och nya läroplanen. Hon känner däremot att det kommer bli svårt att planera in mer estetiska uttryck nu idag när det är ”rena” ämnen som gäller.
Astrid kan inte heller peka på någon förändring eller skillnad gällande de estetiska uttrycksformerna. Astrid jobbar med de estetiska uttrycksformerna varje dag så för henne sker ingen förändring.
Per känner att detta är en svår fråga att svara på då han varken har bild eller musik som ämne. Per tror inte att han kommer att kunna använda sig av de estetiska uttrycksformerna mer än vad han redan gör, snarare mindre nu i och med allt annat som ska hinnas med och bockas av. Nu fortsätter vi med estetiska uttrycksformer.
5.2 Estetiska uttrycksformer
Tina har tidigare jobbat som förskollärare och har det estetiska nära intill sig. Genom att använda sig av de estetiska uttrycksformerna bild, dans, drama och musik får barnen lära sig med hjälp av kroppen och sinnena. Genom att integrera de estetiska uttrycken med de teoretiska ämnena kan man också visa eleverna att man kan ha no/so lektioner på olika sätt och att man inte alltid behöver sitta still för att lära menar Tina. Att jobba tematiskt med de
estetiska uttrycksformerna är mycket tacksamt och givande. Det estetiska är ett mycket bra komplement vid inlärning och framför allt i de yngre åldrarna tillägger Tina.
För Agnes innebär de estetiska uttrycksformerna att man blandar praktik med teori.
Blandningen av praktik och teori är viktig och framförallt nödvändig för barnen. Ju yngre barnen är desto mer praktiskt arbete behöver de menar Agnes. Kroppen, sinnena och skapandet behöver också få en plats vid barns inlärning för att förstärka lärandet poängterar hon.
Emma uppfattar de estetiska uttrycksformerna bild, dans, drama och musik som en viktig del i skolan. Det är viktigt att eleverna får chansen att använda sig av alla sina sinnen vid inlärning, att de får skapa och använda sina kroppar. De estetiska uttrycken lyfter dessutom undervisningen många gånger. Bibliska berättelser och historiska lektioner blir så mycket mera än endast ett inlärningstillfälle. Eleverna har kul tillsammans och de tycker att det är roligt att slippa sitta still i bänken hela tiden.
För Astrid betyder de estetiska uttrycksformerna otroligt mycket. Dans, drama, musik och bild är hennes vardag. Hela min verksamhet andas och speglar estetikens alla uttryck säger hon. Barnen får skapa med hjälp av händer, kropp, sinne, rörelse, röst och tanke med mera.
Skapandet mixas och varvas med inlärningstillfälle av teori. I förskoleklassen är språklig medvetenhet och social gemenskap två stora byggstenar. För eleverna betyder det estetiska skapandet mycket, de kan med hjälp av skapandet förmedla ord och känslor på en helt annan nivå. Att kunna arbeta tematiskt med de estetiska uttrycksformerna är bra och uppskattat, det ger barnen betydligt mer än vad man kan ana.
För Per har de estetiska uttrycken positiv betydelse och bemärkels då det går att lära ut på så många fler olika sätt med hjälp och stöd av de estetiska uttrycken. Lärandet får och tar en helt annan dimension i klassrummet och eleverna får ta del av uppgifter, aktiviteter som ska lösas och genomföras på ett annorlunda sätt vilket är en viktig del av lärandet. Eleverna ska få chans att kunna använda sig av sina sinnen och känna sig trygga med att arbeta praktiskt och estetiskt. Eleverna lär sig dessutom mycket om att samarbeta, vara lyhörd och få en känsla för givandet och tagandet i en skapande process.
När det sen gäller att arbeta med estetiska uttrycken så mycket som jag skulle vilja menar Tina att svaret är både ja och nej. Ibland räcker inte tiden till för att planera in något estetiskt uttryck. Sen i och med den nya läroplanen så är det mycket annat som ska ha sin plats och som ska genomföras.
Agnes svarar till viss del. Bild är den ”lättaste” estetiska uttrycksformen att planera in på grund av tid och rum. Drama och dans kräver större utrymme och mera tålamod.
Emma själv har inget rent estetiskt ämne och känner oftast att det är svårt att planera in och genomföra estetiska aktiviteter särskilt nu i och med införandet utav Lgr11. Hon framhåller än en gång att det är mer ”rena” ämnen som gäller och att det är mycket annat som ska läras ut och hinnas med. Skolan har dessutom minskad personalstyrka och inga resurser finns vilket är tråkigt uttrycker hon.
Astrids dagar består till största delen av skapande arbete och estetisk verksamhet. Musik och bild används varje dag. Rörelsesånger används flitigt då barnen behöver få lära sig att våga stå inför grupp och att våga göra bort sig. Alla barn ska bli sedda och alla barn ska få sin röst hörd. Sådana övningar som stärker barnen som individer arbetar Astrid extra mycket med genom det estetiska. Tematiskt arbete förekommer ofta, skogen, kroppen, känslor, vänskap, mat och så vidare. Mycket naturmaterial används, de bygger tomtar, troll, rävar med hjälp stenar, kottar, pinnar och löv med mera. Barnen får dessutom skapa med hjälp av material som trolldeg, lera, gips och pärlplattor med mera. Nackdelen menar Astrid kan vara att hon inte kan köpa in något nytt material då hon har en budget att rätta sig efter.
Per upplever att det är svårt att planera in och hitta tiden för det estetiska särskilt nu i och med införandet av den nya läroplanen. Det är mycket med allt annat nu menar han. Få rutin i det nya och känna att man har kontroll, bra översikt över sin egen situation och planering.
Tina använder sig gärna av bild, berättande, gestaltning och dramatisering i sin undervisning när tid finns. Hon läser en berättelse som elverena sen får skapa ett slut till, i ord, bild, dramatisering och det har även hänt att de skrivit en sång tillsammans som de sen sjunger.
Tina arbetar mycket med tema, årstid, traditioner, säsong med mera.
Agnes låter barnen få dramatisera sagor som de tillsammans skrivit. Ibland använder de sig av datorn för att skriva berättelser. Barnen får också skriva och se på film om till exempel svamp, sedan får de därefter måla och skapa svampar i olika material och så vidare. När Agnes arbetar med drama brukar hon använda sig utav trygghetsövningar och gruppförstärkande aktiviteter. Hon brukar dessutom försöka komplettera de estetiska uttrycken med rörelse vilket hon anser är viktigt.
Emma använder sig mycket av rörelsesånger, till varje morgonsamling hör en sång hemma på sin plats anser hon. Emma märker att ibland är det svårt för barnen att kunna använda sig av sin fantasi, vara kreativ och kunna skapa något på ett tomt ark, vilket gör att Emma använder sig av bild när tid finns där eleverna får återberätta lärandet i en estetisk form och vara kreativa för en stund.
Per använder sig utav bild och drama i de samhällsorienterande ämnena när de behandlat tunga delar i ämnet så som skapelse berättelsen, Noahs ark med mera. Eleverna får då själva skriva manus, måla stora landskapsbilder och använda sig av rekvisita för att gestalta och dramatisera dessa stora, historiska och betydande ögonblick. Nu fortsätter vi med skolan.
5.3Skolan
Tina säger att de fått fortbildningsdagar och enskild förtroendetid på skolan i och med införandet av den nya läroplanen. Alla lärare i kommunen har träffats, suttit ner tillsammans och förenklat språket i det centrala innehållet och därefter gjort lokala pedagogiska planeringar tillsammans. Lärarna har både fått tid och rum till att få en inblick över alla skolors stadier 1-9.
På Agnes skola har de fått studiedagar och bra information därtill. Lärarna har blivit tilldelade en egen läroplan. Skolan gjorde sina egna pedagogiska planeringar i grupp som de sedan varje grupp redogjorde för så att alla fick ta del av hur ämnena är uppdelade och utformade. De lokala pedagogiska planeringarna inom musiken och idrotten är under process och ännu inte färdigställda berättar hon under intervjun. Agnes som jobbar största delen som fritidspedagog har dock inte suttit med i planeringen och i utförandet av de pedagogiska planeringarna.
Emma anser att de på hennes skola fått alldeles för lite tid och information för att kunna sätta sig in i den nya läroplanen. Emma skickades iväg på en föreläsning som hon sedan nästa dag skulle hon återberätta och delge informationen och innehållet till sina kollegor.
Ämneslärarna i sina respektive ämne fick sitta ner i grupp och tillsammans göra de lokala pedagogiska planeringarna.
Astrid har som lärare i förskoleklass har inte fått någon information överhuvudtaget om Lgr11. Hon har däremot blivit tilldelad en egen läroplan.
Per tycker inte att de på skolan tilldelats mycket information eller fått någon bra introduktion av den nya läroplanen. Lärarna fick sitta ner och göra sina lokala pedagogiska planeringar med andra lärare som undervisar i samma ämne.
När det gäller samarbetet på skolan så tycker Tina att det är och fungerar bra. Mycket tematiskt arbete på skolan så lärarna står varandra mycket nära.
Agnes svarar att lärarna stöttar och hjälper varandra när det behövs. Annars är det mycket enskilt arbete som gäller.
Emma däremot upplever att samarbetet på hennes skola kunde vara bättre. Varje klasslärare sköter sitt och i och med införandet av nya Lgr11 så är tillvaron stressig.
Samarbetet på Astrids skola är mycket bra. Lärarna finns där för varandra och samarbetar ofta med tillsammans. Lärarna med sina respektive årskullar hittar gärna på aktiviteter tillsammans och arbetar mycket tematiskt.
Per anser att samarbetet på hans skola kunde vara bättre. Var och en ansvarar och har fullt upp med sitt eget arbete.
Samtliga lärare hänvisar till plattformen Unikum när det gäller samarbetet mellan skola och hem. Där kan elevens utveckling följas och eleven själv är delaktig i sin egen process.
Uppbyggnaden av denna plattform är ännu inte utformad och helt klar uttrycker dessutom samtliga. Finns det tillgängliga datorer på skolan, plattformen fungerar och att sidans system fyller sin funktion så är de alla eniga om att det är ett bra verktyg. Detta skapar ett samarbete och en bra kommunikation mellan skola och hem.
Emma tillägger även att tidigare hade de föräldraråd med rektor, lärare och föräldrar som träffades och diskuterade relevanta ämnen, frågor och funderingar. Detta skedde 1-2 gånger per termin. Nu är detta borttaget och det ser hon som en förlust.
Astrid lyfter fram att på hennes skola har de även en vernissage varje vår, där rektor, lärare, elever och föräldrar träffas för att samtala, njuta och betrakta elevers skapande i färg, form, material och uttryck. Nu är det dags för diskussionsdelen i denna undersökning.
6 Diskussion
I detta kapitel diskuteras resultatet utifrån uppsatsens frågeställning kopplat till intervjusvaren i resultatkapitlet och tidigare forskning som framkommit i uppsatsens litteraturgenomgång. Vi inleder med resultatdiskussion, därefter slutord och vidare forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Jag har under undersökningens gång fått en inblick och svar på den nya läroplanens syn gällande de estetiska uttrycksformerna och hur de verksamma pedagogerna ute på fältet uppfattar, känner inför den nya läroplanen Lgr11 och deras möjlighet att arbeta med de estetiska uttrycksformerna. Min slutsats är att det nu i och med införandet av Lgr11 finns en svårighet, en begränsning att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i skolan då mycket annat måste prioriteras, men att det ändå finns en stark strävan och önskan om att vilja arbeta mera med de estetiska uttrycksformerna.
Min intervjuundersökning visar att synen på de estetiska uttrycksformerna är likvärdiga, men att informanterna känner sig begränsade då det idag finns mycket annat som de måste lägga fokus på och prioritera i första rum. Min uppfattning är att lärarna fortfarande inte känner sig helt trygga och väl förtrogna med att arbeta utifrån den nya läroplanen Lgr11. Min upplevelse är att lärarna känner sig pressade över att deras undervisning ska vara fullt fungerande där alla elever ska utvecklas så långt som möjligt i förhållande till den nya läroplanen och att de även ska hinna med att kompensera elevernas eventuella förkunskaper och förhållanden.
Jag är också medveten om att alla informanter inte känner sig bekväma med att arbeta med bild, dans, drama, musik och rörelse. Av rädsla väljer de att arbeta med det eller de estetiska uttrycksformer som de känner sig trygga med och kan behärska. Klerfelt och Qvarsell menar att det kan det finnas en osäkerhet hos lärarna när det gäller användningen av de estetiska uttrycken eller att det kan finnas en omedvetenhet om och hur lärandet fungerar kring de estetiska uttrycken. (Klerfelt, Qvarsell 2012 s.107) Jag kan däremot se ett tydligt mönster att lärarna är engagerade och medvetna om hur och varför de använder sig av de estetiska uttrycksformerna i sin undervisning. Informanterna arbetar med de estetiska uttrycksformerna dels som ett estetiskt hjälpmedel i undervisningen till exempel motivationshöjande, men också som ett verktyg för att synliggöra, stärka och främja andra uttryck som självkänsla, gruppsammanhållning, språklig medvetenhet, fantasi och kreativitet.
Jag hänvisar till en nyckelformulering i läroplanen Lgr11: ” I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.” (Skolverket, 2011 s.10)
Klerfelt och Qvarsell hänvisar till Pramling Samuelsson som hävdar att det är viktigt att se estetiken i sig som föremål för barns kunnande, även om estetiken som redskapsfunktion också är värdefull och relevant. (Klerfelt, Qvarsell 2012 s.63) Jag fortsätter med Paulsen som menar att de estetiska uttrycksformerna är ämnen där människan behöver få arbeta praktiskt för att lära och kunna nyttja dem. (Paulsen 1996 s.9)
Om man är medveten om värdet av de olika sätten att arbeta med estetiska ämnen och aktiviteter, bör man nog inse att alla kan vara riktiga vid sin tidpunkt. Ibland är det viktigt att lära barn hantverk och teknik, ibland är utställningar det som ger inspiration till tankar och känslor, ibland använder vi de estetiska ämnena som instrument för att nå psykologiska, pedagogiska eller sociala mål och ibland låter vi barnen vara i fred så att de kan utforska sina tankar, idéer och känslor på egen hand. (Paulsen 1996 s.23)
Jag har gjort ett medvetet val när jag använt mig av intervju som underlag för denna undersökning då jag fått reda på pedagogernas personliga tankar och åsikter. Jag är också medveten om att jag kunnat granska undersökningen ur ett bredare perspektiv om jag valt att arbeta med ännu en undersökningsmetod.
Jag har använt mig av den gamla läroplanen Lpo94 och den nya läroplanen Lgr11 som jag har granskat och jämfört för att upptäcka olikheter och förändringar. Jag insåg efter att ha läst in mig på den gamla och den nya läroplanen att det knappt finns någon skillnad gällande de estetiska uttrycksformerna.
Skillnaden som finns däremot är att de estetiska ämnena har en egen kursplan som ingår i Lgr11. Jag är där benägen att hålla med Tina och hennes åsikt om att den nya läroplanen kan öka och höja värdet på de estetiska ämnena i skolan. Med detta kommer förhoppningsvis de estetiska uttrycksformerna med framtiden att växa sig större och starkare anser jag.
I båda läroplanerna står det följande om de estetiska uttrycksformerna:
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleven ska tillägna sig. (Skolverket 2011 s.10)
Intervjuresultaten visar på att lärarna känner att det är svårt att hitta och finna tid till de estetiska uttrycksformerna, då tid är något som är sällsynt och inte finns i överflöde i lärarnas vardag. Lärarna har en timplan som de måste följa och anpassa sig efter. Paulsen uttrycker att arbetet med att integrera de estetiska uttrycken med de teoretiska ämnena är komplicerat. I skolan har de timplaner, byte av lärare och så vidare. Men hon poängterar att behovet och önskan om att integrera de praktiska estetiska uttrycken med de teoretiska finns hos många lärare. (Paulsen 1996 s.24)
Intervjuresultaten angående den nya läroplanen Lgr11, dess uppbyggnad och funktion visade att lärarna fann den tydlig och specifik, men också mer styrande. Bland lärarna fanns det dels de som intog en tolererande hållning och de som såg förändringarna som positiva.
Lärarna upplevde den ökade styrningsnivån antingen som försvårande eller underlättande för sin undervisning.
Jag avslutar resultatdiskussionen med citatet från Göran Svanelids artikel från 2011 där han menar att börjar lärarna tidigt arbeta med ”The Big 5” som är utarbetad efter Lgr11:s innehåll, så kan lärare i senare led surfa på samma våg. ”När eleverna kommer till högstadiet
så ska vägen redan vara asfalterad, det är bara strecken som behöver målas.” Nu avslutas undersökningen med kritisk granskning, slutord och vidare forskning.
6.2 Kritisk granskning
När jag tittar tillbaka på mitt arbete med undersökningen så känner jag att det inte blev och utformade sig som jag planerade från början. Det visade sig att skillnaden inte alls var stor mellan den gamla och den nya läroplanen gällande de estetiska uttrycksformerna som jag hade anat och trott. Jag känner dock att jag gjort mitt bästa för att knyta ihop arbetet utifrån det material jag haft och utifrån min bild och vision som jag hade och ville förmedla i denna undersökning. Jag valde även att dela ut två reflekterande frågor till pedagogerna inför intervjun från mitt intervjumanus. Vilket kan påverka och innebära att de förberedde svar till mig som de trodde och tänkte förväntades av dem att ge till mig.
6.3 Slutord och vidare forskning
Jag inledde denna undersökning med ett intresse och en nyfikenhet för den nya läroplanen Lgr11 och för att ta reda på hur stor plats de estetiska uttryckesformerna har i skolan. Under undersökningens gång har jag fått fördjupa mig i den nya läroplanen Lgr11 och i mitt framtida yrke. Under undersökningen har en fundering dykt upp och funnits med mig i mina tankar genom uppsatsens gång. Denna fråga är: Genererar de olika läroplanerna olika resultat?
Utifrån mina egna erfarenheter så är min tro denna att barn behöver skapandet för att uppnå en god och sund balans i lärandet jämsides med det teoretiska. Med hjälp av skapandet kan de finna och se sin egen väg i utvecklingen, både till sig själva, sitt lärande och till sin omgivning vilket främjar dem till starka, växande och nyfikna individer. Inledningsvis citerade jag Dan Lipschutz som jag nu vill återuppta och avsluta undersökningen med.
Att inte våga lita till sina egna sinnen och ett eget omdöme
leder lätt till oförmåga att göra egna erfarenheter och därmed att vara skapande
Dan Lipschutz 1971
