Ö
Översiktskurs i astronomi versiktskurs i astronomi Vå V åren 2009 ren 2009
Upplä Uppl ägg gg
Formell information Formell information
V Vå år plats i Universum r plats i Universum
Grundl Grundlä äggande astronomiska begrepp ggande astronomiska begrepp
Formell
Formell information I information I
Lä L ärare: rare:
Erik Zackrisson Erik Zackrisson ez@astro.su.se 08 08- -5537 8556 5537 8556
Kurshemsida: Kurshemsida :
www.astro.su.sewww.astro.su.se/~/~ezez/kurs/Oversiktskurs09.htm/kurs/Oversiktskurs09.htm
Fö F örel relä äsningsanteckningar: sningsanteckningar:
Lä L äggs successivt ut p ggs successivt ut på å hemsidan, ca en hemsidan, ca en vecka f
vecka fö öre varje lektion re varje lektion
Formell information II Formell information II
Kurslitteratur:Kurslitteratur:
DiscoveringDiscoveringthe the UniverseUniverse, 8th edition, 8th edition Comins
Comins& Kaufmann& Kaufmann ISBN 1429205199 ISBN 1429205199 552:
552:--påpåAdLibrisAdLibris
Den svenska almanackan 2009Den svenska almanackan 2009 Almanacksf
Almanacksföörlagetrlaget 199:199:--hos Almanacksbutikenhos Almanacksbutiken
Allt i boken ingåAllt i boken ingår inte i kursen!r inte i kursen!
Se lSe lääsanvisningarnasanvisningarnaföför de olika kapitlen!r de olika kapitlen!
Ej kritisk!
Formell information III
Formell information III Formell information IV Formell information IV
Formell information V Formell information V
Laboration:
Laboration: M
Måånens bana pnens bana pååhimlen och himlen och sideriska dygnets lsideriska dygnets läängdngd
Krä Kr äver egna observationer av natthimlen ver egna observationer av natthimlen – – b
bö ör helst utf r helst utfö öras under mars m ras under mars må ånad nad
Introduktion till laborationen ges 18/2 Introduktion till laborationen ges 18/2 (under lektion 4)
(under lektion 4)
Svarsark Svarsark och stj och stjä ärnkarta skall l rnkarta skall lä ämnas in mnas in enskilt. Att diskutera l
enskilt. Att diskutera lö ösningen med andra sningen med andra studenter
studenter ä är naturligtvis OK. r naturligtvis OK.
Formell information VI Formell information VI
Laboration:
Laboration: M
Måånens bana pnens bana pååhimlen och himlen och sideriska dygnets lsideriska dygnets läängdngd
Laborationen m Laborationen må åste vara godk ste vara godkä änd f nd fö ör att r att man ska kunna f
man ska kunna få å ett betyg fö ett betyg f ör kursen r kursen
Men: RMen: Räättningen kommer att vara snttningen kommer att vara snääll ll ––allt allt behbehööver inte vara helt korrektver inte vara helt korrekt
InnehInnehååller lller löösningen alltfsningen alltföör mr många fel fånga fel fåår man r man l
läämna in pmna in påånyttnytt
Deadline f Deadline fö ör inl r inlä ämning: mning: 15/4 (lektion 10)
Formell information VII Formell information VII
Schema Schema
Onsdagar 18:00-Onsdagar 18:00-19:45 t.o.m. v. 1819:45 t.o.m. v. 18
Undantag: v. 9 (sportlov) och v. 15 (påUndantag: v. 9 (sportlov) och v. 15 (påsklov)sklov)
Lektion 1-Lektion 1-2: Grundl2: Grundlääggande astronomiggande astronomi
Lektion 3-Lektion 3-4: Teleskop och detektorer, str4: Teleskop och detektorer, stråålning lning och spektra
och spektra
Lektion 5-Lektion 5-6: Planetsystem6: Planetsystem
Lektion: 7-Lektion: 7-9: Stj9: Stjäärnornas egenskaperrnornas egenskaper
Lektion: 10-Lektion: 10-12: Galaxer och kosmologi12: Galaxer och kosmologi
Formell information VIII Formell information VIII
Glömt allt om tiopotenser, ekvationer och grafer?
Se: Kjell Olofssons
Se: Kjell Olofssons FFöörberedande baskurs i rberedande baskurs i matematik och fysik
matematik och fysik(l(läänk pnk pååhemsidan)hemsidan) Viss ledning finns
Viss ledning finns ääven i appendix Aven i appendix A--D i D i Discovering
Discoveringthe the UniverseUniverse
V
Vå år plats i Universum r plats i Universum
Grundl
Grundlä äggande astronomiska ggande astronomiska begrepp
begrepp
Astronomi Astronomi
Dag och natt Dag och natt
Astronomi (kontra astrologi) Astronomi (kontra astrologi)
Vad Vad äär skillnaden mellan astronomi och astrologi?r skillnaden mellan astronomi och astrologi?
Solen, stj
Solen, stjä ärna, planet rna, planet
Vad äVad är det fr det föör skillnad mellan solen och en stjr skillnad mellan solen och en stjäärna, vilken rna, vilken som helst?
som helst?
Ingen, annat
Ingen, annat ään avstn avstååndet frndet fråån jorden.n jorden.
Vad
Vad äär det fr det föör skillnad mellan en stjr skillnad mellan en stjäärna och en planet?rna och en planet?
StjäStjärnan lyser av egen kraft medan planeten lyser av rnan lyser av egen kraft medan planeten lyser av reflekterat stj
reflekterat stjäärnljus. rnljus.
Del av Merkurius, fotograferad av rymdsonden Mariner 10
Merkurius, som planeten ser ut med blotta ögat
Stjä Stj ärnors lyskraft rnors lyskraft
Vad f
Vad fåår en stjr en stjäärna att lysa?rna att lysa?
Fusionsprocesser i stj
Fusionsprocesser i stjäärnans inre (kapitel 10).rnans inre (kapitel 10).
VarföVarför uppvisar stjr uppvisar stjäärnor olika frnor olika fäärger?rger?
De har olika
De har olika yttemperatureryttemperaturer(kapitel 11).(kapitel 11).
Må M ånar nar
Vad är en måne?
En mindre kropp i omloppsbana kring en planet
(kapitel 6, 7, 8 & 9)
Jordens måne
Må M ånar II nar II Nebulosa Nebulosa
Vad
Vad äär en nebulosa?r en nebulosa?
Vintergatan Vintergatan
Vad Vad äär r ””VintergatsbandetVintergatsbandet”” man ser en m
man ser en möörk ochrk och stj
stjäärnklar natt?rnklar natt?
En stor f
En stor föörtrtäätning av stjtning av stjäärnorrnor som beror p
som beror pååatt man tittar iatt man tittar i v
våår egen galax, Vintergatans,r egen galax, Vintergatans, plan (kapitel 15).
plan (kapitel 15).
Galaxer Galaxer
Vad Vad är en galax?är en galax?
En mycket stor ansamling av stj
En mycket stor ansamling av stjäärnor, gas, stoft och rnor, gas, stoft och m
möörk materia (kapitel 16).rk materia (kapitel 16).
Big Bang Big Bang
Vad inneb
Vad innebäär Big Bang?r Big Bang?
Den tidiga
Den tidiga ””ursmursmäällenllen””ur vilken universum skapades ur vilken universum skapades (kapitel 18).
(kapitel 18).
Dag och Natt Dag och Natt
VarföVarför har vi dag och natt?r har vi dag och natt?
Jorden snurrar kring sin axel med hastigheten Jorden snurrar kring sin axel med hastigheten ≈≈1670 1670
Årstider och ekliptikan Å rstider och ekliptikan
VarfVarföör har vi r har vi åårstider?rstider?
Jorden snurrar kring Solen och Jordens rotationsaxel Jorden snurrar kring Solen och Jordens rotationsaxel lutar 23,5
lutar 23,5oomot jordbanans plan (Ekliptikan). Jordensmot jordbanans plan (Ekliptikan). Jordens
Stjä Stj ärnbilder rnbilder
Vad
Vad är en stjär en stjäärnbild?rnbild?
En grupp stj
En grupp stjäärnor som ser ut att bilda en figur prnor som ser ut att bilda en figur påå natthimlen. Totalt finns 88 stj
natthimlen. Totalt finns 88 stjäärnbilder definierade.rnbilder definierade.
Stjä Stj ärnbilder II rnbilder II
Varf
Varföör ser man olika stjr ser man olika stjäärnbilder olika tider prnbilder olika tider påååret?året?
Jorden befinner i olika l
Jorden befinner i olika läägen i sin bana kring solen.gen i sin bana kring solen.
Stjä Stj ärntecken rntecken
Vad
Vad äär stjr stjäärntecken?rntecken?
Tolv stj
Tolv stjäärnbilder lrnbilder läängsngs ekliptikan som utg
ekliptikan som utgöör den s.k.r den s.k.
zodiaken (djurkretsen).
zodiaken (djurkretsen).
Dessa tillm
Dessa tillmääts sts säärskildrskild vikt i astrologin, men inte vikt i astrologin, men inte inom astronomin.
inom astronomin.
Fullm
Fullmå åne och nym ne och nymå åne ne
Hur uppkommer M
Hur uppkommer Måånens faser?nens faser?
Genom att M
Genom att Måånen snurrar runt jorden (hastighet nen snurrar runt jorden (hastighet ≈≈3600 km/h).3600 km/h).
Sol Sol- - och må och m ånf nfö örm rmö örkelser rkelser
Vad Vad äär solr sol--och moch måånfnföörmrmöörkelser?rkelser?
Sol Sol - - och må och m ånf nfö örm rmö örkelser II rkelser II
Total solf
Total solföörmrmöörkelserkelse sker endast i ett sker endast i ett begr
begräänsat omrnsat områåde pde påå Jorden.
Jorden.
Totala m
Totala måånfnföörmrmöörkelserrkelser varar l
varar läängre. Mngre. Måånennen lyser d
lyser dååkopparrkopparrööd.d.
