• No results found

Kapitel5: Patterns in nature: Minerals MINERALOGI

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kapitel5: Patterns in nature: Minerals MINERALOGI"

Copied!
98
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MINERALOGI

Kapitel 5: Patterns in nature: Minerals

(2)

BERG

(3)

HÄLLAR

(4)

BERGART

(5)

Granit

BERGART

MINERAL

Fältspat

Kvarts Amfibol

Glimmer

(6)

Vad är bergart och mineral?

• En bergart består i regel av olika mineral, och ett mineral är,

• ett element (t. ex. C, S, Au, Ag)

eller en kemisk förening ( t. ex. SiO2, Fe3O4) som är kristallin och oorganisk (med några få undantag), har bestämd struktur, och

sammansättning, och har bildats genom geologiska processer

• De flesta bergarter är uppbyggda av olika silikatmineral med (SiO44-) som bas (90% av skorpan består av

silikater).

Si4++

O2-

(7)

689 The C anadian M ine ralo gist

Vol. 33, pp. 689-690 (1995)

THE DEFINITION OF A MINERAL

ERNEST H. NICKEL*

Division of Exploraion & Mining, CSIRO, Wembley, WA 6014, Australia

IxrnorucnoN

In response to suggestions from the mineralogical community that a new definition of a mineral, compatible with recent technological advances, should be promulgated, the IMA Commission on New Minerals and Mineral Names (CNMMN) has taken the initiative in producing the definition embodied in this paper. The paper is the end-product of active discussion of the subject within the CNMMN over a period of several years, and represents a general consensus of the CNMMN membership.

Although the main purpose of this definition is to provide internal guidelines for the work of the CNMMN, it is hoped that it will be also be generally accepted by mineralogists and other earth scientists when faced with the problem of deciding whether a particular substance should be classed as a mineral. The definition is not intended to be retoactive; i.e., substances that fall outside the scope of the definition but which have been accepted as minerals in the past are not to be automatically discredited by this publication.

Gmmnal

In general terms, a mineral is an element or chemical s6mpound tlat is normally crystalline and that has been formed as a result of geological processes. This statement suffices to include the vast majority of substances that are generally accepted as minerals. There are some substances, however, that do not conform entirely to these requirements. It is, therefore, necessary to consider where the dividing line between mineral 41d aoa-mineral should be drawn, and what exceptions to the general statement should be permitted. The remainder of this document is devoted fs an sxamin6tion of these aspects.

Cnvsreu,nrrv

The term "crystalline", as generally used in mineralogy, means atomic ordering on a scale that can produce an

"indexable" (i.e., with Mller indices) ditlraction pattern when the substance is traversed by a wave with a suitable wavelength (X-ray, electronso neutons, e/c.). However, some naturally occurring substances are noncrystalline.

Such substances can be divided into two categories: (1) amorphous, substances that have never been crystalline and do not ditfract X rays or electrons, and (2) metamict, those that were crystalline at one time, but whose cry$tatlinity has been destoyed by ionizing radiation. Some mineralogists are reluctant to accept amorphous substances as minsnls fecause of the difftculty in determining whether the substance is a ffue chemical compound or a mixtureo and the impossibility of characterizing it completely; some prefer to call such substances 'mineraloids'. However, some amorphous substances (e.9., geotgeite. calciourauoite) have been accepted as minerals by the CNMMN.

With modem techniques, it is possible to study amorphous phases more effectively than was possible in the past. Specfioscopic methods associated with a complete chemical analysis commonly cap identify an amorphous phase unequivocally. In fact, appropriate spectroscopies (e.g.,IR, NMR, Raman, EXAFS, Mdssbauer) can reveal the three-dimensional short-range structural environment of each element (chemical bonds). Of course, without the possibility of obtaining a complete crystal-structure analysis, which can give coordinates and nature of the atomso the necessity of a complete chemical analysis is more stringent with amorphous material than with a crystalline phase.

* Vice-chairman, IMA Commission on New Minerals and Mineral Names. Publication approved by the Commission on New Minerals and Minerals Names of the Intemational Mineraloeical Association.

Criteria for a mineral species

General considerations. A mineral substance is a naturally occurring solid that has

been formed by geological processes, either on earth or in extraterrestrial bodies (Nickel, 1995a). A mineral species is a mineral

substance with well-defined chemical composition and crystallographic

properties, and which merits a unique name.

General criteria for defining mineral species are given below. In practice, most mineral species conform to these criteria, but

exceptions and borderline cases inevitably arise, and ultimately each proposal to

introduce a new mineral species or to change mineral nomenclature must be considered on its own merits.

(8)

Mineral

Det finns mer än 4500 kända mineral Omkring 50-100 nya beskrivs varje år

Endast 50 mineral anses som vanliga (ofta bergartsbildande)

(9)

Mineralnamn

Baseras på:

Ord från andra språk

Tyska – ortoklas (delas in i räta vinklar) Latin – albit (vit)

Egenskaper

Färg – olivin (olivgrön)

Magnetism – magnetit, magnetkis Fyndställen

Andalusit – Andalusien i Spanien Illit – först beskriven från Illinois Sammansättning

Kromit – innehåller Cr Människor

Sillimanit Roymillerit

(10)

Mineralogi

Mineralogi är läran om mineral

Mineral är de byggstenar som utgör den fasta delen av planeter dvs alla bergarter och sediment

Studeras för att förstå Jordens utveckling Mineral är en förutsättning för civilisationen:

Industrimineral – råvara i diverse produkter, korund Malmmineral – källa för metaller

Ädelstenar – för lystnad

(11)

Är ett element (t. ex. C, S, Au, Ag)

eller en kemisk förening ( t. ex. SiO2, Fe3O4) som är kristallin och oorganisk (med några få undantag), har bestämd struktur, och

sammansättning, och har bildats genom geologiska processer

• De flesta bergarter är uppbyggda av olika silikatmineral med (SiO44-) som bas (90% av skorpan består av

silikater).

Si4++

O2-

Definitionen av mineral

(12)

Geologiska processer

1. Kristallisering från en smälta (magma) 2. Utfällning från en vätska eller gas

3. Kemiska reaktioner i fast fas vid förändrade tryck och temperaturer (diffusion) 4. (Biomineralisering)

Biogenic substances are chemical compounds produced entirely by

biological processes without a geologicalcomponent (e.g., urinary calculi, oxalate crystals in plant tissues, shells of marine molluscs, etc.) and are not regarded as minerals. However, if geological processes were involved in the genesis of the compound, then the product can be

accepted as a mineral. Examples of acceptable minerals of this kind are substances crystallized from organic matter in black shale or from bat guano in caves, and the constituents of limestones or phosphorites derived from marine organisms (Nickel 1995).

(13)

Kristallinitet Kristallin

Fjärrordning ger ett kristallgitter. Atomerna är arrangerade i ett systematiskt mönster

Närordning = amorft t.ex. glas

Närordning: avsaknad av kristallstruktur. Är inte kristallin

(14)

Specifik kemisk sammansättning och struktur

Diamant och grafit är olika mineral med sammansättningen C Andra enkla mineral är: Halit - NaCl

Kalcit - CaCO3 Kvarts – SiO2

Komplexa mineral är: Biotit – K(Mg,Fe)3(AlSi3)O10(OH,F)2

Hornblände – Ca2(Fe2+,Mg)(Al,Fe3+)(Si7Al)O22(OH,F)2

(15)

Diamant och grafit är olika mineral med sammansättningen C

Mineral med samman sammansättning men olika kristallstruktur är polymorfer Från poly = fler

morf = form

Specifik kemisk sammansättning och struktur

(16)

Andalusit, kyanit, sillimanit Al2SiO5

Specifik kemisk sammansättning och struktur

(17)

Turmalin

Specifik kemisk sammansättning och struktur

(18)

Turmalin

(Na, Ca)

3

(Li,Mn,Al)(Al,Fe,Mg)

6

(BO

3

)

3

Si

6

O

18

(OH)

4

SiO4-tetraeder

BO3-grupp

”… is more like a midiaeval doctor’s prescription than the making of a respectible mineral” J. Ruskin, 1894

“Tourmaline is one of nature’s catchall or garbage can minerals”

W.L. Bragg 1937

(19)

Kristaller

Kristaller är:

Friväxande eller invuxet kristallint material avgränsad av ofta plana kristallytor

Kristallytorna bildas när mineralet (kristallen) tillväxer Kristallens yttre form beror på dess inre struktur

Laddningsneutrala

beryll

Be3Al2Si6O18

(20)

Kristaller

Kristallstrukturen är beroende av:

sammansättningen tätpackningen

bindningstyp

Parametrarna styr också mineralens fysikaliska egenskaper som densitet, hårdhet, spaltning och brott

Halit Na Cl

(21)

Kemiska bindningar i mineral

Typ av bindning påverkar mineralets egenskaper starkare bindning -> hårdare mineral

svagare bindning -> mjukare mineral, eller förekomst av svaghetsplan Bindningstyperna kan var olika i olika delar av ett mineral

Ytor med svaga bindningarna styr hur, var och om en kristall spaltar (spricker)

(22)

Kemiska bindningar i mineral

Fyra olika typer av kemiska bindningar i mineral:

Jonbindning (tex halit (NaCl))

Kovalenta bindningar (diamant (C), kvarts (SiO2)) Metallbindningar (Fe, Au, Ag, Cu ...)

svaga ”van der Waalbindningar” (mellan lagren i grafit (C)) Vätebindningar (hydrerade mineral)

(23)

+ -

(24)

+ + + + - -

Valenselektroner

(25)

Jonbidning

Genom donation och mottagande av elektroner i det yttre skalen balanseras laddningen

NaCl = Halit

(26)

Kovalenta bindningar

Atomerna delar på en eller flera elektroner för att fylla det yttre e--skalet

Diamant

(27)

Metallbindningar

En eller flera valenselektroner från varje atom bildar ett elektronmoln som är gemensamt för all atomer i kristallen. Detta ger upphov till god elektrisk

ledningsförmåga.

(28)

Vätebindningar

Vätebindningar bildas mellan molekyler bestående av en eller flera väteatomer (H) bundna med antingen, F, O eller N.

Tex lermineral, glimmer

(29)

Tätpackning

Jonradien och jonladdningen (storleken) styr tätpackningen

• Jon – har positiv eller negativ laddning

• Katjon – positivt laddad

• Anjon – negativt laddad

Jonstorleken beror bla på antal elektroner i jonen Anjoner är i regel stora

(30)

Tätpackning

Tätpackningen beror på storleksförhållandet mellan anjon och katjon

• Stor central katjon ger plats för många omkringliggande anjoner

• Liten central katjon ger plats för få omkringliggande anjoner Typ av tätpackning ger upphov till olika geometrier

Fluorit (CaF) Halit (NaCl) Kvarts SiO2

(31)

Tätpackning och koordination

Kalcit Kvarts Halit Fluorit

(32)

Negativa joner är i regel stora Positiva joner är i regel små

(33)

Tätpackning

Halit, jonbindningar och koordinationstal 6

(34)

Kristallstuktur för kvarts, uppbyggd av SiO4-tetraedrar (koordinationstal 4) kovalenta bindingarCrystal structure of quartz is built up from SiO4 tetrahedra

Tätpackning

(35)

Symmetrier och symmetrielement

De ordnade kristallgittret ger upphov till olika symmetrier Symmetrier antingen genom

Speglingar (spegelplan 90° mot varandra)

Rotationer runt en eller flera axlar (vridaxlar 90° mot varandra) Symmetrin är karakteristisk och grupperas i sju system

(36)

Kristallsystem

7 system baserad på symmetri Tre olika symmetrielement:

• Vridaxlar (2-, 3-, 4- eller 6-talig)

• Spegelplan

• Symmetricentrum (inversion)

(37)

Kristallsystem

7 system

1. Kubiska minst 4 st 3-taliga vridaxlar 2. Tetragonala minst 1 st 4-talig vridaxel 3. Hexagonala minst 1 st 6-talig vridaxel 4. Trigonala minst 1 st 3-talig vridaxel

5. Ortorombiska 2 spegelplan o/el 2-taliga vridaxlar

6. Monoklina minst ett spegelplan el 1 st 2-talig vridaxel 7. Triklina endast symmetricentrum

Pentagon = kvasikristall

(38)

Kristallsystem

kvarts

(39)

Kristallsystem

(40)

Crystal structure of quartz is built up from SiO4 tetrahedra

Dislokationer, defekter i kristalluppbyggnaden

Kvarts:

- mjölkkvarts - bergkristall

(41)

Kristaller och kristalltillväxt

120°

120°

Ett och samma mineral utvecklar samma kristallytor

Vinkeln mellan motsvarande ytor är alltid densamma

Kristallytor och vinklarna mellan dessa avspeglar den inre strukturen

(42)

Kristaller och kristalltillväxt

Fadenkvarts Bergkristall

(43)

Kristaller och kristalltillväxt

1. Kristallisering från en smälta (magma) 2. Utfällning från en vätska ...

3. .. eller gas

4. Kemiska reaktioner i fast fas vid förändrade tryck och temperaturer (diffusion) En ytterst lite kristallisationsgrodd som attraherar kringliggande joner

Kristaller växer så länge det finns tillgång till byggmaterial

Växer till utåt och den yttre formen avspeglar kristallstrukturen

(44)

Kristaller och kristalltillväxt

Tidigt kristalliserade mineral från en smältor kan bilda välutvecklade kristaller

Sent kristalliserade mineral fyller ut kvarvarande mellanrum som då avgör deras yttre form

(45)

Kristaller och kristalltillväxt

Tillväxten avbryts antingen pga brist på material eller utrymme Välkristalliserade mineral är euhedrala – ofta bildade i hålrum Dåligt utvecklade kristaller är anhedrala

Halvfina kristaller är subhedrala

ametistgeod

(46)

Klassificering av mineral

Mineral klassificeras baserat på deras sammansättning

initierades av Jöns Jacob Berzelius under första halvan av 1800-talet Indelning efter:

den huvudsakliga anjonen (tex S-) eller anjonsgruppen (CO32-)

Den viktigaste mineralgruppen är silikater (SiO44-)

(47)

Klass Anjon Exempel

I Element - Guld, silver, svavel

II Sulfid etc S

2-

Blyglans [PbS]

III Halid etc Cl

-

, F

-

Halit [NaCl,=bordssalt]

IV Oxid O

2-

Hämatit [Fe

2

O

3

]

Va Nitrater NO32-

Vb Karbonat CO

32-

Kalcit [CaCO

3

]

Vc Borater BO32-

VI Sulfat etc SO

42-

Gips [CaSO

4.

2H

2

O]

VII Fosfat etc PO

42-

Apatit [Ca

5

(PO

4

)

3

] VIII Silikat SiO

44-

Kvarts [SiO

2

]

Klassificering av mineral

(Strunz)

(48)

Jordskorpans vanligaste grundämnen

1. Syre O 46,6 %

2. Kisel Si 27,7 %

3. Aluminium Al 8,1 %

4. Järn Fe 5,0 %

5. Kalcium Ca 3,6 % 6. Natrium Na 2,8 %

7. Kalium K 2,6 %

8. Magnesium Mg 2,1 %

9. Titan Ti 0,4 %

10. Väte H 0,1 %

= 99 %

Si4+

O2-

Hela jorden

Järn Fe 35 %

Syre O 30 %

Kisel Si 15 %

Magnesium Mg 13 % Nickel Ni 2,4 %

Svavel S 1,9 %

Kalcium Ca 1,1%

Aluminium Al 1,1 % Övriga <1 %

(49)

Jordskorpans vanligaste grundämnen

(50)

Si4+

O2-

Fältspat 58 % Kvarts 11 % Glimmer 10 % Amfibol 8 % Pyroxen 5 % Olivin 3 %

Övriga 5 % (= c. 4500 olika mineral)

Kontinentala jordskorpans mineralsammansättning

De vanligaste mineralen eller mineralgrupperna

(51)

Runt 300 mineral 60 med typlokal

(52)

Är ett element (t. ex. grafit, S, Au, Ag)

eller en kemisk förening ( t. ex. SiO2, Fe3O4) som är kristallin och oorganisk (med några få undantag),

har bestämd struktur, och sammansättning,

bildad genom geologiska processer

Definitionen av mineral

(53)

Si4+

O2-

Fältspat 58 % Kvarts 11 % Glimmer 10 % Amfibol 8 % Pyroxen 5 % Olivin 3 %

Övriga 5 % (= c. 4500 olika mineral)

Kontinentala jordskorpans mineralsammansättning

De vanligaste mineralen eller mineralgrupperna

(54)

Silikatmineral

Si4+

O2-

Silikatmineral är uppbyggda av silikatjoner (SiO44-) Uppdelade på hur silikattetraedern uppträder i gittret och hur många syre varje silikattetraeder delar med andra silikattetraedrar

Andelen delade syreatomer beskrivs som Si:O-kvoten

Si:O-kvoten avgör:

Smälttemperaturen – kristallisationstemperaturen Kristallisationsordningen ur en magma

Katjonspositionen Vittringsbeständighet

(55)

Olivin Pyroxen Amfibol Glimmer Kvarts, fältspat Fackverkssilikat

(tekto)

Dubbelkejda (ino) Enkelkejda

(ino)

Skiktsilikat (phyllo)

Silikatgrupper

Si:O1:4

Si:O1:3 Si:O

1:2,75 Si:O

1:2,5

Si:O1:2 Ö-silikat

(neso)

(56)

Samtliga silikatgrupper

a ö-silikat (neso)

b dubbelsilikat (soro) c ringsilikat (cyklo) d ringsilikat (cyklo)

e enkel kedjesilikat (ino) f dubbelkedjesilikat (ino) g skiktsilikat (phyllo) h fackverkssilikat (tekto)

1:3,5Si:O Si:O

1:3

(57)

Ö-silikat (eller enkla silikat)

Olivin, (Mg, Fe)

2

SiO

4

Inget delat syre mellan SiO4- tetraedrarna

Binds ihop genom bindning till katjoner

Si:O= 4

(58)

Enkelkedjesilikat

Pyroxen

Pyroxen (X,Y)Si2O6

X = Fe, Mg, Ca, Na (röd) Y = Mg, Fe, Al (blå)

Varje silikattetraeder delar på två

syreatomer Si:O= 3

(59)

Amfibol W0-1X2Y5Si8O22(OH)2 W = Na, K (lila)

X = Mg, Fe, Ca, Na (röd) Y = Mg, Fe, Al, Ti (grön)

Dubbelkedjesilikat

Amfibol

Silikattetraedrarna delar på

alternerande två eller tre syreatomer

Si:O= 2,75

(60)

Biotit

K(Fe,Mg)3(Al,Si3)O10(OH,F)2

Muskovit

KAl2(Al,Si3)O10(OH,F)2

Skiktsilikat

glimmer

Varje silikattetraeder delar på tre

syreatomer Si:O= 2,5

(61)

Fackverksilikat

Kvarts, SiO2

Fältspat:Kalifältspat KAlSi3O8

Plagioklas (Ca,Na)Al(Al,Si)Si2O8

Plagioklas Kalifältspat

Alla fyra

syreatomer delas mellan

SiO4--tetraedrarna Si:O= 2

(62)

Densitet Hårdhet

Form (habitus) Färg

Streckfärg Lyster/glans

Spaltning och brott

Magnetiska egenskaper

Löslighet Smak

Beröring

Radioaktivitet Fluorescens

Mineralidentifiering

(63)

Är ett element (t. ex. C, S, Au, Ag)

eller en kemisk förening ( t. ex. SiO2, Fe3O4) som är kristallin och oorganisk (med några få undantag),

har bestämd struktur, och sammansättning,

bildad genom geologiska processer

Definitionen av mineral

(64)

Mineralidentifiering

Kräver övning!

Diagnostiska egenskaper Okulärt

Färg (ibland) Form/Habitus Glans

Paragenes

Brott/spaltning Utan hjälpmedel

Densitet Med hjälpmedel

Hårdhet Löslighet Magnetism

(65)

Densitet

Specifik vikt i g/cm

3

Många ljusa mineral uppfattas som "normaltunga" för en sten Kvarts 2,65 g/cm

3

Kalcit 2,70 g/cm

3

Specifik vikt > 3,5 g/cm

3

känns tungt

Topas 3,5 g/cm

3

, scheelit 6,1 g/cm

3

Blyglans 7,60 g/cm

3

(66)

10 Diamant

9 Korund (rubin) 8 Topas

7 Kvarts 6,5 (Stålfil) 6 Fältspat 5,5 (Kniv) 5 Apatit 4 Flusspat 3,5 (kopparmynt)

3,5 (Kopparmynt)3,4,4,4,griawuglw3 Kalcit

2,5 (Nagel) 2 Gips 1 Talk

= Fältspat

Hårdhet

Repbarhet

Styrs av styrkan av den kemiska bindningarna Relateras till Mohs hårdhetsskala

Vickershårdhet(kg/mm2 )

(67)

Habitus / form

Kristallytorna avspeglar den interna strukturen Vissa former är mineralspecifika

Kan avspegla tillväxtförhållanden:

Bladiga - snabbare tillväxt i två riktningar Nålformiga - snabb tillväxt i en riktning

Håliga - sk hopperkristaller, mycket snabb tillväxt

Kvarts (bladig variant)

Rutil (TiO2) (nålformig) Halit (hopper)

(68)

mamilär

strålig

prismatisk

bladig/skivig fibrös

Habitus / form

(69)

kubyta oktaederyta

Exempel på olika form (pyrit, FeS

2

)

oktaeder kub och

oktaeder kub kub och

dodekaeder dodekaeder

Habitus / form

Dodekaederyta

(70)

CaF Fe3O4 X3Y2(SiO4)3

Habitus / form

Kubiska mineral

(71)

Alltid samma vinkel mellan specifika ytor

a b

b a

a b

b a

Habitus / form

(72)

Färg

Den del av det synliga spektrumet som inte absorberas av mineralet

Diagnostiskt för vissa mineral

Kyanit är blå (namnet från cyan)

Många mineral kan förekomma i flera olika färgvarianter

kvarts: färglös, vit, rosa, brun, gul, lila, grå, grön

Beror på förekomst av färggivare (sk kromoforer) i kristallgittret tex Fe, Cu, Al, Cr, Mn etc eller vakanser

kyanit Kvarts

(73)

Färgvariation i mineralet beryll

(Be3Al2Si6O18) Akvamarin

Akvamarin

Heliodor

Heliodor Smaragd

Morganit

Bixbit

Färg

Goshenit

(74)

Färgvariation i mineralet flusspat

(CaF)

Färg

(75)

Streckfärg

Färgen på en mineralpulver ger mineralets egenfärg Färgen framträder när mineralet skrapas på oglaserat porslin

Streckfärgen är diagnostisk

(76)

hämatit (Fe2O3) blodstensmalm

1 2 3 4 5

1 pyroxen, inget streck

2 hämatit, brunt streck = blodstensmalm 3 limonit (järnhydroxid)

4 magnetit Fe3O4 = svartmalm, svart 5 amfibol, inget streck

Streckfärg

(77)

Diamant

diamantglans Pyrit

metallglans Kvarts, fettglans

Första steg: metallisk eller icke-metallisk glans

Glans

(78)

Spaltning och brott

Mineralens atombindningarna styr hur de går sönder Är bindningarna lika starka i alla riktningar uppstår brott

Kvarts har mussligt brott

Påminner om insidan av ett musselskal Går sönder utefter mjuka kurvade ytor

(79)

Spaltning och brott

Spaltning sker i mineral som har svaga bindningar i en eller flera riktningar

Resulterar i blanka men hackiga ytor Beskrivs genom antalet plan och vinklar Kan förväxlas med kristallytor

Spaltning är genomgående

Kristallytor är de yttersta tillväxtytorna Upptill 6 spaltplan är möjliga (4 riktningar)

Kubisk flusspatkristall

Spaltsycken av flusspat med 6 spaltytor (oktaedrisk spaltning)

(80)

Spaltning och brott

Spaltning i:

En riktning

Två riktningar (c. 90°)

Två riktningar (60°)

glimmer

pyroxen

amfibol

(81)

Spaltning och brott

Kalcit Halit

Spaltning i:

Tre riktningar 90°

(kubisk spaltning)

Tre riktningar som inte är 90°

(rombisk spaltning)

(82)

Spaltning och brott

(83)

Spaltning av amfibol, var. asbest

Spaltning och brott

(84)

= amfibol

Spaltning och brott

Glimmer Pyroxen Amfibol

Halit Kalcit Flusspat

(85)

Speciella fysikaliska egenskaper

Löslighet (syra eller vatten) Magnetiska

Smak Lukt

Beröringskänsla Elasticitet

Fluorescens

Radioaktivitet

etc

(86)

Magnetit (Fe3O4)

kraftigt magnetiskt Magnetkis (Fe1-xS) svagt magnetiskt

Speciella fysikaliska egenskaper

Magnetiska egenskaper

(87)

Uranopilit (UO2)6(SO4)(OH)10.12H

2O Kalcit (CaCO3) med

zinkit (Zn,Mn)O

Speciella fysikaliska egenskaper

Fluorescens

(88)

Uraninit UO2

Speciella fysikaliska egenskaper

Radioaktiva

(89)

Malm

Magnetit (Fe), kopparkis (Cu), zinkblände (Zn), blyglans (Pb, Ag),

Industrimineral, icke-metaller

kvarts, kalcit, apatit, wollastonit, grafit, diamant, granat

Ballast

stenkross för väg och betong

Fasadsten

“vackra” bergarter för väggar och golv

Smyckesten

diamant, smaragd (beryll), topas, rubin (korund), safir (korund), granat

Nyttosten

(90)

Bergverksstatistik 2015, SGU

36 %

36 %

90 % 21 %

24 %

9 %

Sveriges malmproduktion 2015 i relation EU och världen

(91)

Diamantförande och potentiellt diamantförande bergarter i Norden

(92)

Potentiellt diamantförande bergarter

Diamanter bildas vid extremt höga tryck

ca. 150 km djup i litosfäriska delen av manteln kol måste finnas

Jorskorpan dras isär (riftning) och djupa mantelbergarter kan röra sig uppåt Diamanter förekommer i kimberliter (ultramafiska bergarter)

Påträffas bara i arkeisk berggrund där litosfären är tjock (>150 km)

(93)

Potentiellt diamantförande bergarter

Tjock arkeisk litosfär finns in Finland och norra Sverige (del av den Östeuropeiska kartonen)

(94)

Potentiellt diamantförande bergarter

(95)

Diamantförande och potentiellt diamantförande bergarter i Norden

Finsk diamant med granater

(96)
(97)
(98)

Earth: Portrait of a Planet, 5th edition, by Stephen Marshak © 2015 W. W. Norton & Co. Chapter 5: Patterns in Nature: Minerals

The Mineralogical Society of America

http://www.minsocam.org/

USGS Mineral Resources Program http://minerals.usgs.gov/

USGS Mineral Resources On-Line Spatial Data

http://tin.er.usgs.gov/

David Barthelmy’s Mineralogy Database http://webmineral.com/

The Mineralogical Record

http://www.mineralogicalrecord.com/contents.asp Mindat.org—the Largest Mineral Database on the Internet

http://www.mindat.org/

Användbart på nätet

References

Related documents

jag valde att undersöka karaktärernas strategier för att bli fria från sina bindningar så kunde jag se ett samband mellan romanens mikro – och makroplan som inte

Material våg med en eller två decimaler, vatten, brustabletter (typ C-vitamintabletter), sockerbitar, bägare eller liknande kärl, mätglas, större skål som rymmer mätglaset

Material: Mineral, en mätcylinder och/eller bägare, våg. Utförande: Väg mineralet. Mät sedan volymen med hjälp av en mätcylinder, ev. en bägare och vatten. Lägg mineralen i

Hematit 5,5-6,5 Fältspat 6.. Et mineral spricker upp längs särskilda plan eller vinklar som beror på svagheter i kristallstrukturen. Detta kallas spaltbarhet. Detta är

Eftersom att studiens grund bygger på att analysera och se om socioekonomiska standarder påverkar andelen blankröster i Sveriges kommunval 2014 kommer den beroende variabeln vara

 Snabbare tillväxt av mineral där bindningar bildas lättare..  Orienteringen av svagare bindningar kontrollerar hur

 Kiseltetraedrarna länkas samman för att dela på två syreatomer.

Placera gradskivan så vinkelbenet går genom 0° och 180°.. Läs av var den andra