Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort

(1)

för resor i tätort

Bilagor

Publikation 2012:193

14 Fågelvägsavstånd till basservice Medelvärde

Ett samarbete med:

(2)

Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Inga-Maj Eriksson Produktion: Trivector

Tryck: Trafikverket Distributör: Trafikverket

(3)

Tillgänglighet är målet!

Förutsättningen för ett hållbart transportsystem är att företag, verksamheter och individer kan välja hållbara alternativ för sina aktiviteter och transporter. En viktig del i detta är att kunna minimera biltrafikarbetet och

energianvändningen. Detta kan uppnås genom att vardagliga målpunkter inom tätorter görs lättillgängliga med gång‐, cykel och kollektivtrafik. För

färdmedelsval och miljöpåverkan är även den relativa attraktiviteten mellan olika färdmedel av stor betydelse.

En stad som utvecklas med fokus på enkla bilbaserade lösningar blir utspridd och i längden kostsam med omfattande längd av vägar/gator, ledningar etc, och med stora behov för drift och underhåll. Stora ytbehov för bilar gör att

stadsmiljön inte blir sammanhållen och attraktiv. Avstånd skapas som i sin tur skapar trafik och mer olägenheter av fordonstrafik. Tekniska lösningar i form av renare och tystare och energisnåla bilar är därför inte tillräckligt för en hållbar samhällsutveckling i våra städer.

Bild Resecentrum: Resecentrum och bytespunkter av hög kvalitet är viktiga för

att uppnå en bra tillgänglighet i städer och regioner.

Under de senaste åren har det påpekats mer och mer att planeringens inriktning måste förändras så att tillgänglighet blir det övergripande målet istället för rörlighet. Regeringen styr detta genom de transportpolitiska målen, vilka under 2009 har reviderats och antagits. Det övergripande transport‐

politiska målet syftar till att garantera en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i riket. Till det övergripande målet finns två jämbördiga mål, nämligen funktionsmålet Tillgänglighet samt hänsynsmålet Säkerhet, miljö och hälsa.

(4)

funktion och användning ska bidra till grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet för alla liksom att bidra till utvecklingskraft i hela landet. Ett jämställt transportsystem ska uppnås avseende mäns och kvinnors behov. I precisering av målet betonas att förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel ska förbättras.

Fler mått behöver beskriva tillgänglighet

För att kunna planera för ett tillgängligt samhälle behövs bättre information och kunskap om tillgängligheten i våra tätorter. Det behövs t ex i samband med beslut om lokalisering av verksamheter, förändringar i kollektivtrafikutbud eller val av bostad.

Men det är ofta komplicerat att korrekt värdera tillgängligheten och bra underlag saknas. Det finns behov av tillgänglighetsmått som är relevanta, resurseffektiva, kommunicerbara och begripliga även för personer utan särskild fack‐kompetens inom trafik‐ och stadsplanering. Med tillgänglighetsmått som både är enkla att ta fram och enkla att tolka blir det mer uppenbart för politiker, medborgare, näringsliv och planerare vilka brister som finns.

Ökad kunskap om olika lokaliseringars tillgänglighet kan leda till mer välunderbyggda beslut och indirekt till ökad användning av gång, cykel och kollektivtrafik. Långsiktigt bör sådan kunskap också bidra till en bebyggelse‐ och samhällsstruktur som är mer energieffektiv samt mer miljö‐ och klimatanpassad än dagens. Gemensamma indikatorer ger även möjlighet till jämförelse och benchmarking mellan städer och kommuner.

Enkla tillgänglighetsmått bidrar till bättre planering

I ett forskningsprojekt finansierat av Vägverket och Energimyndigheten har förslag på enkla tillgänglighetsmått prövats. Syftet med dessa enkla mått är att beskriva trafikslagens absoluta och/eller relativa attraktivitet för

persontransporter inom tätort. Fokus ligger på fysisk tillgänglighet. Målgruppen är både individer, företag och planerare som ska kunna få hjälp med

lokaliseringsbeslut. I betoningen på enkla mått ingår att måtten ska kunna tas fram även utan tillgång till omfattande inventeringar och ny data.

Testerna av enkla tillgänglighetsmått visar att det finns flera intressanta mått.

Måtten har delats in i fyra kategorier – restid, avstånd, täthet och relativ attraktivitet (t ex restidskvoter). Samtliga kategorier kan enligt testerna ge relevant information om lokal tillgänglighet som stöd i lokaliseringsbeslut.

Det finns inga enskilda mått (varken enkla eller mer komplicerade) som kan sägas beskriva tillgängligheten generellt. Måtten beskriver vanligtvis tillgängligheten till ett visst utbud, för en viss grupp och/eller med ett visst trafikslag. För att beskriva tillgängligheten generellt krävs flera mått som kompletterar varandra.

(5)

Bild Exempel enkelt tillgänglighetsmått: Bilden visar fågelvägsavstånd till närmsta stormarknad eller supermarket för olika områden i Lunds tätort.

Börja med de enklaste och förbättra samtidigt indatan för de övriga

Utifrån de genomförda testerna föreslås följande prioritering i fallande ordning för enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort:

(6)

• Täthetsmått

• Lokaliseringskartor

• Boende/Sysselsatta inom 400 m från hållplats

• Avstånd i bilvägnätet

• Restider/restidskvoter bil/cykel

• Restider/restidskvoter kollektivtrafik

Fågelvägsavstånd beskriver tillgänglighet på ett mycket tydlig sätt och går dessutom att använda för flera trafikslag. Mycket användbara och enkla mått är också täthetskartor och lokaliseringskartor. Samtliga dessa kräver en

förhållandevis låg tidsinsats och inga avancerade indata.

En svårighet i dagsläget är att det ofta saknas tillräckligt bra digital grunddata (GIS) om de olika trafikslagens nätverk för att kunna presentera tillförlitliga mått baserade på verkliga avstånd (körsträckor) och restider. Det innebär inte att dessa mått är ointressanta, men att det krävs en större insats att ta fram dem. För att detta inte ska bli ett hinder bör man därför börja med de enklaste måtten, och samtidigt påbörja arbetet med att förbättra datakvaliteten i trafiknäten.

Välj mått utifrån dina egna syften

Det är viktigt att tänka på att det slutliga valet av mått behöver göras utifrån de syften man har i den enskilda tillämpningen. Viktiga frågor att då söka svar på, innan man väljer ut vilka mått man ska använda för att beskriva

tillgängligheten, är:

• Vad är syftet, vad ska måttet användas till?

• Vems tillgänglighet ska beskrivas?

• Tillgänglighet till vilket slags utbud (typ av målpunkt/typ av resa)?

• På vilken detaljeringsnivå ska utbudet beskrivas?

• Till vilka möjliga målpunkter ska tillgängligheten beskrivas?

• Vilka kvalitetsrestriktioner/villkor ska användas?

• Hur ska redovisning ske?

Om du inte har en mycket begränsad frågeställning du söker svar på så behövs förmodligen flera mått som kan komplettera varandra i beskrivningen av tillgängligheten.

Mer information

Mer information och ett stort antal exempel på tillgänglighetsmått finns i rapporten (länk)/på webbplatsen XXX.

Kontaktuppgifter…

Trafikverket

Energimyndigheten Trivector

(7)

(8)

Boende per ha 2 Sysselsättningstäthet Sysselsatta per ha

3 Lokaliseringskartor

Skolor

- Gymnasieskolor - Grundskolor - Förskolor Vårdcentraler

Regionala knutpunkter för kollektivtrafik Grönområden

Idrottsanläggningar Postservice

Viktiga områden för handel (inkl centrum) Viktiga områden för arbete

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

- Stormarknad och Supermarket 4 Antal boende inom 400 m från hållplats

400 m

5 Antal sysselsatta inom 400 m från hållplats 400 m

6 Avstånd i bilvägnätet till närmsta utbud

Skolor

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

- Stormarknad och Supermarket 7 Avstånd i bilvägnätet till x antal av utbud X

Skolor

- Gymnasieskolor

(9)

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

- Stormarknad och Supermarket 8 Fågelvägsavstånd till närmsta utbud

Skolor

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

- Stormarknad och Supermarket 9 Fågelvägsavstånd till x antal av utbud X

Skolor

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

- Stormarknad och Supermarket

(10)

- Grundskolor - Förskolor Vårdcentraler

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

- Stormarknad och Supermarket Cykel Skolor

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

- Stormarknad och Supermarket Kolektiv-

trafik Skolor

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

(11)

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

- Stormarknad och Supermarket Cykel Skolor

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

- Stormarknad och Supermarket Kollektiv-

trafik Skolor

Bibliotek Livsmedel

(12)

Bil Cykel Kollektiv- trafik

13 Restidskvoter

Bil/ cykel Skolor

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

- Stormarknad och Supermarket Specifik lokalisering

Bil/kollek tivtrafik Skolor

Bibliotek Livsmedel

- Närbutik

- Stormarknad och Supermarket Specifik lokalisering

14 Fågelvägsavstånd till basservice Medelvärde

Median

(13)

(14)

Bilaga 3 - Kartor Lund

Analyser på nyko4 (mått 1, 2, 4, 5) och nyko 6 (mått 6-14)

1 Befolkningstäthet

(15)

2 Sysselsättningstäthet

(16)

3 Lokaliseringskartor Gymnasieskolor

(17)

Grundskolor

(18)

Förskolor

(19)

Vårdcentraler

(20)

Regionala knutpunkter för kollektivtrafik

(21)

Grönområden

(22)

Idrottsanläggningar

(23)

Viktiga områden för handel

(24)

Viktiga områden för arbete

(25)

Bibliotek

(26)

Livsmedel

(27)

4 Antal boende inom 400 m från hållplats

(28)

5 Antal sysselsatta inom 400 m från hållplats

(29)

6 Avstånd i bilvägnätet till närmsta utbud Gymnasieskolor

(30)

(31)

(32)

(33)

(34)

Bibliotek

(35)

Livsmedel

(36)

7 Avstånd i bilvägnätet till tre närmsta av tillgängligt utbud Livsmedel

(37)

8 Fågelvägsavstånd till närmsta utbud Gymnasieskolor

(38)

Vårdcentraler

(39)

(40)

Grönområden

(41)

(42)

(43)

(44)

Bibliotek

(45)

Livsmedel

(46)

Stormarknad och supermarket

(47)

9 Fågelvägsavstånd till tre närmsta av tillgängligt utbud Livsmedel

(48)

10 Restid till närmsta utbud Med bil – Gymnasieskolor

(49)

Med bil – Regionala knutpunkter för kollektivtrafik

(50)

Med bil – Idrottsanläggningar

(51)

Med bil – Viktiga områden för handel

(52)

Med bil – Viktiga områden för arbete

(53)

Med bil – Bibliotek

(54)

Med bil – Livsmedel

(55)

Med cykel – Gymnasieskolor

(56)

Med cykel – Regionala knutpunkter för kollektivtrafik

(57)

Med cykel – Viktiga områden för arbete

(58)

Med cykel – Bibliotek

(59)

Med cykel – Livsmedel

(60)

Med kollektivtrafik – Viktiga områden för arbete

(61)

11 Restid till två/tre närmsta av tillgängligt utbud Med bil – Viktiga områden för arbete

(62)

Med bil – Livsmedel

(63)

Med cykel – Viktiga områden för arbete

(64)

12 Restid till specifik lokalisering Med bil – Centrum

(65)

13 Restidskvoter

Bil/cykel – Viktiga områden för arbete

(66)

Bil/kollektivtrafik – Viktiga områden till arbete

(67)

(68)

Median

(69)

(70)

Bilaga 4 - Kartor Norrköping Analyser på nyko 4

(71)

2 Sysselsättningstäthet

(72)

3 Lokaliseringskartor Vårdcentraler

(73)

(74)

Grönområden

(75)

(76)

Postservice

(77)

Bibliotek

(78)

Livsmedel och viktiga områden för handel

(79)

4 Antal boende inom 400 m från hållplats

(80)

5 Antal sysselsatta inom 400 m från hållplats

(81)

6 Avstånd i bilvägnätet till närmsta utbud Vårdcentraler

(82)

Grönområden

(83)

Postservice

(84)

(85)

7 Avstånd i bilvägnätet till två närmsta av tillgängligt utbud Viktiga områden för handel

(86)

8 Fågelvägsavstånd till närmsta utbud Vårdcentraler

(87)

Grönområden

(88)

Postservice

(89)

(90)

9 Fågelvägsavstånd till två närmsta av tillgängligt utbud Viktiga områden för handel

(91)

10 Restid till närmsta utbud Med bil – Vårdcentraler

(92)

Med bil – Grönområden

(93)

Med bil – Postservice

(94)

Med bil – Viktiga områden för handel

(95)

Med cykel - Viktiga områden för handel

(96)

11 Restid till två närmsta av tillgängligt utbud Med bil - Viktiga områden för handel

(97)

Med cykel - Viktiga områden för handel

(98)

12 Restid till specifik lokalisering Med bil – Centrum

(99)

Med Cykel – Centrum

(100)

Med Kollektivtrafik – Centrum

(101)

13 Restidskvoter Bil/cykel – Centrum

(102)

Bil/kollektivtrafik – Centrum

(103)

(104)

Median

(105)

(106)

Bilaga 5 - Kartor Piteå Analyser på nyko 6

(107)

3. Lokaliseringskartor Grundskolor och förskolor

(108)

(109)

6 Avstånd i bilvägnätet till närmsta utbud Grundskolor

(110)

Förskolor

(111)

(112)

7 Avstånd i bilvägnätet till tre närmsta av tillgängligt utbud Idrottsanläggningar

(113)

8 Fågelvägsavstånd till närmsta utbud Grundskolor

(114)

Förskolor

(115)

(116)

9 Fågelvägsavstånd till tre närmsta av tillgängligt utbud Idrottsanläggningar

(117)

10 Restid till närmsta utbud Med bil - Grundskolor

(118)

Med bil – Förskolor

(119)

Med bil - Idrottsanläggningar

(120)

11 Restid till tre närmsta av tillgängligt utbud Med bil - Idrottsanläggningar

(121)

(122)

1 Befolkningstäthet 0‐50, 51‐100, 101‐150, 151‐200,

>200

ArcMap 9.3

2 Sysselsättningstäthet 0‐50, 51‐100, 101‐150, 151‐200,

>200

ArcMap 9.3

3 Lokaliseringskartor ArcMap 9.3

4 Antal boende inom XXX m från hållplats

0‐50, 51‐200, 201‐500, 501‐

1000, > 1000

Fågelvägsavstånd på 308 m har antagits motsvara 400 m nätverksavstånd

ArcMap 9.3

5 Antal sysselsatta inom XXX m från hållplats

0‐50, 51‐200, 201‐500, 501‐

1000, > 1000

Fågelvägsavstånd på 308 m har antagits motsvara 400 m nätverksavstånd

ArcMap 9.3

6 Avstånd i bilvägnätet till utbud X (närmsta)

0‐500m, >500m‐1km, >1km‐

2km, 2km‐5km, >5km

ArcMap 9.3

7 Avstånd i bilvägnätet till utbud X (XX% av tillgängligt utbud)

0‐500m, >500m‐1km, >1km‐

ArcMap 9.3

9 Fågelvägsavstånd till utbud X (XX% av tillgängligt utbud)

0‐500m, >500m‐1km, >1km‐

ArcMap 9.3 MapInfo 10.0

10 Restid till utbud X (närmsta)

ArcMap 9.3

10 Bil 0‐1min, >1‐5min, >5‐10min,

>10min

Skyltad hastighet har använts

ArcMap 9.3

10 Cykel 0‐1min, >1‐5min, >5‐10min,

>10min

Hastighet på 17 km/h har antagits

ArcMap 9.3

10 Kollektivtrafik 0‐1min, >1‐5min, >5‐10min,

>10‐20min, >20min

Reseplaneraren på Internet har använts

ArcMap 9.3

11 Restid till utbud X (XX%

av tillgängligt utbud)

0‐1min, >1‐5min, >5‐10min,

>10min

Antal etableringar som kan nås har använts, ej andel i %

ArcMap 9.3

12 Restid till specifik lokalisering

0‐1min, >1‐5min, >5‐10min,

>10min

ArcMap 9.3

13 Restidskvoter 0‐0,5, >0,5‐1, >1‐1,5, >1,5‐2, >2 ArcMap 9.3

14 Fågelvägsavstånd med g/c/koll till basservice

0‐500m, >500m‐1km, >1km‐

ArcMap 9.3 MapInfo 10.0 Excel

* Angivna versioner är de som har använts för framställning av respektive mått. Äldre versioner kan även användas för samtliga mått.

För samtliga kartframställningar är även norrpilen genomgående identisk:

Skalstrecket skiljer sig åt genom att meter har använts som enhet för en testkommun och km har använts för resterande testkommuner. För övrigt är skatstrecken identiska, vad gäller utformning och indelning.

(123)

(124)

Bilaga 7 –Bruttolista av tillgänglighetsindikatorer från förstudien IndikatorKällaMäter/Enhet Typ av måttKategoriNyttoperspektiv LokaliseringPerson/

Fysisk tillgänglig het

Fysisk tillgänglig het inkl. beteende

Restider Avstånd Täthet

Relativ attraktivitet Val av bostad

Lokalisering (Högintensiv) Lokalisering (Lågintensiv)

Etablering av näringsverksamhet Inom tätort

Inom tätort m. re gional målpunkt

Utom tätort

Tillgänglighet till tågstationMål- och planindikatorer som verktyg i fysisk planering (Boverket, 2007)

Tillgänglighet, avstånd, till tågstation x x x x x x x x Andel barn i f-9 skola som kan gå eller cykla till skolan själva (med god trafiksäkerhet)

Planera bilsnålt med planindikatorer (Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering) Andel barn (Bedömning utifrån plankarta samt med statistiskt underlag)

x x x x x x x Andel viktiga målpunkter som kan nås med gång/cykel/kollektivtrafik

Indikatorer för hållbart resande i exploateringsområden (Vägverket et al, 2005)

Andel målpunkter (inom visst avstånd) x x x x x x x Tillgänglighet till dagligvarubutikSIKA Rapport 2008:3 (GBV:s tillgänglighetsmodul) Antal personer inom olika tidsintervall från dagligvarubutik

x x x x x x x Antal boende som nås inom viss restid med bilRegional tillgänglighetsanalys ur ett sårbarhetsperspektiv (Transek, 2006:11)

Antal boende som nås inom 45 minuters restid med bil

x x x x x x x x x Antal arbetsplatser inom viss restid med bilRegional tillgänglighetsanalys ur ett sårbarhetsperspektiv (Transek, 2006:11)

Antal arbetsplatser som nås inom en timme med bil

x x x x x x x x x

(125)

IndikatorKällaMäter/Enhet Typ av måttKategoriNyttoperspektiv LokaliseringPerson/ Cykelrestid från geografiskt områdePlanera bilsnålt med planindikatorer (Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering)

Restid med cykel x x x x x x x Restid till närmaste akutsjukhusRegional tillgänglighetsanalys ur ett sårbarhetsperspektiv (Transek, 2006:11)

Restid x x x x x x x Andel människor med god tillgång till kollektivtrafik - inom centralorten max 400 m och på landsbygd max 600 m

SIKA Rapport 2008:3 (GIS- verktyg) Andel människor x x x x x x Tillgång till handelsverksamhet Utredning över handelns servicenät i östra Nydala (Borgå stad, 2008) Hur stort invånarantal som nås inom olika radier (tillgänglighetszoner)

x x x x x x x Hushållens tillgång till kollektivtrafikPlanera bilsnålt med planindikatorer (Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering)

Andel hushåll inom olika avstånd till busshållplats, tågstation, knutpunkt

x x x x x x x Avstånd till grundskolaSIKA Rapport 2008:3 (GBV:s tillgänglighetsmodul) Geografiskt medelavstånd i olika områdestyper

x x x x x x Gångavstånd till serviceVägverket Publikation 2003:147Fysiskt avstånd längs gångväg, andelar invånare som bor inom avståndsintervall till service

x x x x x x x Närhet mellan bostads- och grönområde Planera bilsnålt med planindikatorer (Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering)

Mätt avstånd från bostadsområde till målpunkt samt statistiskt underlag

x x x x x x

(126)

IndikatorKällaMäter/Enhet Typ av måttKategoriNyttoperspektiv LokaliseringPerson/ Hushållens tillgång till god gång- och cykelmiljöPlanera bilsnålt med planindikatorer (Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering) Mätt avstånd från bostadsområde till gång- och cykellederna samt statistiskt befolkningsunderlag

x x x x x x Cykelvägnätets anpassning utifrån viktiga målpunkter (arbetsplatser, kollektivtrafikknutpunkter, etc.)

Planera bilsnålt med planindikatorer (Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering)

(Bedömning utifrån plankarta)x x x x x x x Andel av planerade gång- och cykelvägar som ligger nära bostadsbebyggelse och har god belysning

Andel av planerade gång- och cykelvägarx x x x x Gångavstånd från stadsdelar till livsmedelsbutiker

Två metoder för gemensam planering av bebyggelse och trafik (Vägverket, 2003) Antal livsmedelsbutiker som nås inom olika gångavstånd

x x x x x x Genhetskvot för gång och cykel till viktiga målpunkter

Trafiknätets längd / Fågelavstånd x x x x x Turtäthet i valda stråkSIKA Rapport 2008:3 (Årsredovisning/sektorsrapport) Antal avgångar per timme med respektive kollektivtrafikslag

(x) (x) x x x x x x x BebyggelsemönsterSIKA Rapport 2008:3 (SCB)Arealen urbaniserad mark i förhållande till länets befolkning

x x x x x Andel cykelnät i geografiskt områdePlanera bilsnålt med planindikatorer (Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering)

Andel cykelnät (Bedömning utifrån plankarta)

x x x x x

(127)

IndikatorKällaMäter/Enhet Typ av måttKategoriNyttoperspektiv LokaliseringPerson/ Andel av gatunätet i planområdet med hastighetsbegränsning 30 km/h Planera bilsnålt med planindikatorer (Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering)

Andel av gatunätet (Bedömning utifrån plankarta. Indikatorns användning kan diskuteras för områden där kollektivtrafiken ska fram)

x (x) x x x Restidskvot för de fem största arbetsplatserna i kommunen

Planera bilsnålt med planindikatorer (Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering)

Restid kollektivtrafik/bil eller Restid cykel/bil (<2 innebär god tillgänglighet med kollektivtrafik eller cykel, >2 innebär dålig tillgänglighet med kollektivtrafik eller cykel

x x x x x Restidskvot för olika stadsdelar till arbetsplatser

Två metoder för gemensam planering av bebyggelse och trafik (Vägverket, 2003) Restidskvot cykel/bil och kollektivtrafik/bil från stadsdel till samtliga arbetsplatser

x x x x x x Standard (samtliga trafikslag) SIKA Rapport 2008:3 Jämnhet, spårdjup, bärighet, spårläge, väntetider för lots, drift och underhåll, isbrytning, etc.

x x x x x x Normalfördelningskurva (A=100*eM2/k2 ) Mobility & Accessability: the yin and yang of planning - (William Ross)

Index x x x x Möjligheter till modala skiftenPlanera bilsnålt med planindikatorer (Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering)

Olika standarderx x x x x x

(128)

IndikatorKällaMäter/Enhet Typ av måttKategoriNyttoperspektiv LokaliseringPerson/ Barrirärer i cykelvägnätet Planera bilsnålt med planindikatorer (Rapport framtagen inom projektet KLIMP: Samhällsplanering) korsningar, backar, etc. (Bedömning utifrån plankarta)

x x x x Förekomst av tillgänglighet till mötesplats

Mål- och planindikatorer som verktyg i fysisk planering (Boverket, 2007)

Tillgänglighet till torg, samlingsplats, etc. x x x x x Antal trafikbarriärer till viktiga målpunkterIndikatorer för hållbart resande i exploateringsområden (Vägverket et al, 2005)

Antal trafikbarriärer x x x x x Andel av planerat gång- och cykeltrafiknät i blandtrafik där hastigheten <30 km/h

Indikatorer för hållbart resande i exploateringsområden (Vägverket et al, 2005) Andel av planerat gång- och cykeltrafikinät i blandtrafik

x x x x Andel av planerat cykeltrafiknät som är separerat från gångtrafiknät

Andel av planerat cykeltrafiknät x x x x Antal säkra cykelparkeringar som planeras in

Antal säkra cykelparkeringarx x x x Restid till regionalt centrumSIKA Rapport 2008:3 (Sampers)Restid med bil, buss och tåg x x x x x (x) x Tillgänglighet till arbetsmarknad inom 45 min

SIKA Rapport 2008:3 (Sampers, ej möjligt med flera trafikslag på samma resa) Antal arbetsplatser inom 45 minuters restid med bil, buss och tåg x x x x x x Möjlighet till veckopendling från/till universitetet

SIKA Rapport 2008:3 (Tillgänglighetskriterium 6)3 definierade standarderx x x x x x