• No results found

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Funktionshinder- området. Tidigare undersökningar har genomförts på lite olika sätt. Senast, 2014, genomfördes en enkät utifrån de olika insatserna inom LSS. För 2012 genomfördes en gemensam för Individ- och familjeomsorgen (IFO) samt LSS-verksamheten. För år 2016 har Marks kommun deltagit i en nationell brukarundersökning med stöd av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Brukarundersökningen riktar sig till vuxna personer med funktionsnedsättning inom boende och sysselsättning/daglig verksamhet enligt SoL och LSS samt boendestöd enligt SoL. Syftet med undersökningen är att få fram jämförbara mått på brukarupplevd kvalitet inom LSS och verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. Måtten kan sedan användas för jämförelser mellan kommuner och över tid. Resultat kommer att presenteras på kommun- och (där så är möjligt) enhets- /verksamhetsnivå i kommun- och landstingsdatabasen Kolada i januari 2017.

Undersökningen genomfördes under september och oktober månad. Enkäterna

besvarades i ett webbaserat program som heter Pict-O-Stat där det är möjligt att få text, tal och pictogrambilder via en så kallad ”surfplatta”. Det fanns utsedd personal som besökte boendena och daglig verksamheter/sysselsättning och träffade varje brukare.

Personalen hade med sig ”surfplattan” och vid behov gav stöd att svara på enkäten om brukaren så önskade. Några brukare fick en pappersenkät via brev. Detta gäller de brukare som erhåller boendestöd och ovan nämnda stöd som ges utanför kommunens egna verksamheter.

I vissa verksamheter finns brukare med både LSS och SoL beslut, då har verksamheten placerats i den det finns flest beslut inom. Alla brukare som erhåller stöd inom de enheter som ingår i undersökningen har räknats med/erbjudits en enkät. Enheterna är dock medvetna om att vissa brukare inte har den kognitiva eller faktiska förmågan att svara.

Denna sammanställning är av övergripande karaktär, uppdelad mellan Socialpsykiatri och LSS. En fördjupad analys, per enhet och kön, kommer att genomföras när den nationella statistiken publiceras.

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

(2)

Socialpsykiatri

Svarsfrekvens

Tidigare år har socialpsykiatrins brukare antingen ingått i Funktionshinder eller i IFO varför jämförande siffror är svårt att ta fram. Totalt för socialpsykiatrin var det 39 procent som besvarade enkäten. De brukare som har boendestöd, bor på externt köpta boendeplatser samt individuell placerad sysselsättning har erbjudits en

pappersenkät med svarskuvert. Här kan man notera att de som erbjudits att svara genom ”surfplatta” har en betydligt högre svarsfrekvens.

Bakgrund

Sysselsättning Boende Boendestöd Totalt

Besvarade 9 19 25 53

Antal 17 30 90 137

Svarsfrekvens 53% 63% 28% 39%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Svarsfrekvens Socialpsykiatri

53% 47%

100%

Kvinna Man Totalt

Bakgrund Kön Socialpsykiatri

28 st 25 st

53 st Av de 53 personer som

valde att besvara enkäten, var 53 % kvinnor

(28 kvinnor) och 47 % män (25 män).

Könsfördelningen över hela Socialpsykiatrins klientel är inte framtaget.

(3)

Självbestämmande:

Totalt uppger 81 procent av de som svarat att de får vara med och bestämma vad som är viktigt utifrån självbestämmande. Skillnaden mellan könen är dock stor, där kvinnor upplever att de har mindre självbestämmande än männen. Svaren och innebörden av könsskillnaden kommer att behöva analysers vidare.

Självbestämmande:

Totalt uppger 74 procent av de som svarat att de får den hjälp de behöver. Även denna fråga gällande självbestämmande är skillnaden stor mellan könen. Männen är generellt mer nöjda än kvinnorna. Svaren och innebörden av könsskillnaden kommer att behöva analysers vidare.

Ja Ibland Nej

Kvinna 71% 25% 4%

Man 90% 10% 0%

Totalt 81% 17% 2%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma/

i din sysselsättning?

Ja Ibland Nej

Kvinna 54% 33% 13%

Man 85% 15% 0%

Totalt 74% 21% 5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Får du den hjälp du vill ha hemma/i din

sysselsättning?

(4)

Bemötande:

Totalt upplever 85 procent av de som svarat att personalen bryr sig om dem. Även här finns viss könsskillnad och männen är generellt mer nöjda med bemötandet och upplever att personalen visar omsorg om dem. En av de som svarat har kommenterat att denne inte blivit bra bemött, utan önskar att personalen fick mer utbildning.

Bemötande:

Totalt upplever 74 procent av dem som svarat att personalen pratar med dem så att de förstår. Åter igen är det skillnad mellan könen och verksamheten kan se att

kommunikation och bemötande hos personalen behöver utvecklas. Socialförvaltningen ska sträva efter att öka på det goda bemötandet och kompetensutveckla personalen.

Kommunen har arbetat aktivt med just bemötande, tex genom den framtagna

Bemötandeguiden. Det är viktigt att kunna bemöta och samtala med personer som har såväl språkliga som kognitiva svårigheter.

Ja Ibland Nej

Kvinna 75% 8% 17%

Man 95% 5% 0%

Totalt 85% 8% 7%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Bryr sig personalen om dig?

Alla Några Ingen

Kvinna 63% 33% 4%

Man 80% 20% 0%

Totalt 74% 25% 1%

0%

10%20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Pratar personalen med dig så att du förstår vad de

menar?

(5)

Trygghet:

Totalt upplever 62 procent av de som svarat att de känner sig trygg med personalen.

Mindre än hälften av kvinnorna känner sig trygga med all personal och hälften känner sig trygg med några av personalen. Några som svarat känner sig inte alls trygg med någon av personalen. Svaren och innebörden av könsskillnaden kommer att behöva analysers vidare för att säkerställa tryggheten för brukarna.

Trygghet:

Totalt uppger 45 procent av dem som svarat att de aldrig är rädda för något. Även här är könsfördelningen olika. Analyser behöver göras på enhetsnivå, detta då över hälften av de som svarat uppger att de ibland eller ofta är rädda i sitt hem eller på sin

sysselsättning. Det är viktigt att kartlägga otrygghetsskapande faktorer. Att ibland vara rädd har några kommentterat med: ”Har svårt stå upp av värk” samt ”spindlar”.

Alla Några Ingen

Kvinna 42% 50% 8%

Man 80% 20% 0%

Totalt 62% 34% 4%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Känner du dig trygg med personalen?

Aldrig Ibland Ofta

Kvinna 33% 54% 13%

Man 50% 50% 0%

Totalt 45% 49% 6%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Är du rädd för något hemma/på din sysselsättning?

(6)

Trivsel:

Totalt uppger 75 procent av de som svarat att de trivs i sitt hem eller på sin

sysselsättning. Skillnaden mellan könen är stor, männen trivs mer i sitt hem och på sin sysselsättning än vad kvinnorna gör. Analyser behöver göras så att verksamheterna ökar på trivseln inom de olika enheterna.

Sammanfattning:

Av de som valt att delta kan det utläsas skillnader i könsfördelningen, inom vissa områden är skillnaderna stora. På samtliga frågor är det kvinnorna som svarat mindre positiva till självbestämmande, bemötande, trygghet och trivsel. Här är det viktigt att verksamheten gör djupare analyser på enhetsnivå för att försöka finna förklaringar till könsskillnaden. Faktorer som behöver arbetas med är bland annat att öka på det goda bemötandet, öka trivseln och kompetensutveckla personalen samt så är det viktigt att kartlägga otrygghetsskapande faktorer.

I den pågående översynen av socialpsykiatrins verksamhet är det viktigt att väga i

resultatet av denna undersökning, speciellt gällande könsojämlikhet i de olika områdena.

Svarsfrekvensen skiljer sig åt mellan de olika enheterna och det blir viktigt att se över formerna av undersökningsmetod i kommande brukarundersökningar. Här kan man notera att de som erbjudits att svara genom ”surfplatta” har en betydligt högre svarsfrekvens. Lägst svarsfrekvens har boendestödet, vilka endast fick pappersenkät hemskickat med svarskuvert.

Sammanställningen av undersökning gällande Socialpsykiatrins verksamhet är av övergripande karaktär. En fördjupad analys, per enheter och kön, kommer att genomföras när den nationella statistiken publiceras.

Ja Ibland Nej

Kvinna 61% 30% 9%

Man 90% 10% 0%

Totalt 75% 21% 4%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Trivs du hemma/på din sysselsättning?

(7)

LSS

Svarsfrekvens

Den totala svarsfrekvensen för LSS blev 76 procent. 2012 var svarsfrekvensen

39 procent och för 2014 var svarsfrekvensen 31 procent. För 2014 ingick dock samtliga insatser inom LSS, och om man hade flera insatser fick man svara en för varje insats. I år genomfördes enkäten i stora delar genom att brukarna fick svara på enkäten via en

”surfplatta”. Värt att notera är att det blev en mycket högre svarsfrekvens genom detta.

Här kan man tex jämföra med att både år 2012 och 2014 besvarades 80 procent av enkäten inte av brukaren själv utan av någon annan (anhörig, god man etc.).

Bakgrund

Gruppbostad Servicebostad Daglig

verksamhet Totalt

Besvarade 43 25 83 151

Antal 56 30 114 200

Svarsfrekvens 77% 83% 73% 76%

68%

70%

72%

74%

76%

78%

80%

82%

84%

0 50 100 150 200 250

Svarsfrekvens LSS

50% 48%

2%

100%

Kvinna Man Annat Totalt

Bakgrund Kön LSS

75 st 72 st

3 st

150 st Könsfördelningen är jämnt

fördelat. En person har helt hoppat över frågan. Jämfört med hur könsfördelningen är totalt inom

verksamheterna stämmer svarsfrekvens överens med detta.

(8)

Självbestämmande:

Totalt anser 68 procent av de som svarat att de får bestämma om saker som är viktiga och 25 procent tycker att de ibland får bestämma. Frågan om man får bestämma om saker som är viktiga har i denna form av självbestämmande inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. I ordinärt boende eller på en arbetsplats kan man inte alltid bestämma över allt, dock är frågan värd att analyser mera utifrån de olika

verksamheterna.

Självbestämmande:

Totalt är det 78 procent som uppger att de får den hjälp de behöver, för 2012 var siffran 56 procent. Enligt LSS-lagen ges insatser för att brukarna ska erhålla goda

levnadsvillkor. Dock kan socialförvaltningen inte alltid leva upp till brukarnas önskemål om det faller utanför lagens intentioner. Överlag är brukarna nöjda, en person har lämnat kommentaren: ” jag vill inte ha någon hjälp”.

Ja Ibland Nej

Kvinna 67% 24% 9%

Man 68% 27% 5%

Procent 68% 25% 7%

10%0%

20%30%

40%50%

60%70%

80%

Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma/

i din dagliga verksamhet?

Ja Ibland Nej

Kvinna 79% 19% 2%

Man 79% 20% 1%

Procent 78% 19% 3%

10%0%

20%

30%40%

50%

60%70%

80%90%

Får du den hjälp du vill ha hemma/i din dagliga

verksamhet?

(9)

Bemötande:

Totalt har 79 procent av de som svarat uppgett att personalen bryr sig om brukaren.

Frågan om personalen bryr sig om brukaren har i denna form av bemötande inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Det är fyra av fem som svarat ja på denna fråga, värt att noter är att det är olika bland könen. Socialförvaltningen ska sträva efter att öka på det goda bemötandet och kompetensutveckla personalen. Kommunen har arbetat aktivt med just bemötande, tex genom den framtagna Bemötandeguiden. En person har kommenterat med följande: ” jag bryr mig inte om personalen”.

Bemötande:

Totalt uppger 73 procent av de som svarat att personalen så att de kan förstå vad de menar. Frågan om personalen pratar förståerligt har i denna form av bemötande inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Värt att notera är att det är fler kvinnor som upplever att de inte förstår personalen. Svaren och innebörden av könsskillnaden kommer att behöva analysers vidare.

Ja Ibland Nej

Kvinna 76% 19% 5%

Man 83% 14% 3%

Procent 79% 17% 4%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Bryr sig personalen om dig?

Alla Några Ingen

Kvinna 64% 30% 6%

Man 83% 17% 0

Procent 73% 24% 3%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Pratar personalen med dig så att du förstår vad de

menar?

(10)

Trygghet:

Totalt upplever 79 % av de som svarat att de känner sig trygga med alla i personalen.

Frågan om brukaren känner sig trygg med personalen har i denna form av bemötande inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Naturligtvis ska alla känna sig trygga, här är kvinnorna mindre trygga vilket kan grunda sig i att fler kvinnor upplever att de inte förstår vad personalen säger.

Trygghet:

Totalt uppger 69 procent av de som svarat att de aldrig är rädda för något i sitt hem/på sin dagliga verksamhet. Frågan om brukaren känner sig rädd för något har i denna form av trygghet inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Även här är

könsfördelningen olika och analyser behöver göras på enhetsnivå. Att ibland vara rädd på sin dagliga verksamhet blir tydlig i de kommentrer som inkommit: ”trånga utrymmen är jag rädd för” samt ”jag kan bli rädd när det kommer in otrevliga människor i affären ex a-lagare”.

Alla Några Ingen

Kvinna 73% 23% 4%

Man 84% 14% 2%

Procent 79% 18% 3%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Känner du dig trygg med personalen?

Aldrig Ibland Ofta

Kvinna 60% 36% 4%

Man 78% 18% 4%

Procent 69% 26% 5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Är du rädd för något hemma/i din dagliga

verksamhet?

(11)

Trivsel:

Totalt är det 81 procent som trivs i sitt hem eller på sin dagliga verksamhet. Frågan om brukaren trivs har i denna form av trivsel inte tidigare ställts, varför inga jämförande tal finns. Några har lämnat kommentar kring frågan: ”ibland när det blir bråk grannen under mig får hemska utbrott ibland då får jag oro i magen som en stor nervklump” samt

” ibland är vi för många”.

Sammanfattning:

Av de som valt att delta kan det utläsas skillnader i könsfördelningen. På flera frågor har kvinnorna som svarat varit mindre nöjda, mindre trygga och mer rädda för något. Här är det viktigt att verksamheten gör djupare analyser på enhetsnivå för att försöka finna förklaringar till könsskillnaden. Viktigt att notera i svaren är att trots att en del upplever att de inte är helt nöjda med bemötandet och inte är helt trygga så trivs över 80 procent i sin bostad eller på sin dagliga verksamhet.

Tidigare undersökningar har genomförts med pappersenkäter som skickats ut och då har svarsfrekvensen legat mellan 30-40 procent. Av dessa svar så har det endast varit 20 procent av brukarna själva som besvarat enkäten. I årets enkät är det bara brukarna själva som besvarat enkäten. Slutsatsen man kan dra av detta är att undersöknings- metoden ger en ökad delaktighet i att få brukarnas egna upplevelser av sina insatser.

Sammanställningen av LSS-verksamhetens undersökning är av övergripande karaktär.

En fördjupad analys, per enheter och kön, kommer att genomföras när den nationella statistiken publiceras.

Ja Ibland Nej

Kvinna 81% 12% 7%

Man 82% 13% 5%

Procent 81% 12% 7%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Trivs du hemma/på din dagliga verksamhet?

References

Related documents

Dessa personer väljer att söka sig till influencers och övriga internetanvändare för att få svar på deras frågor, även om influencern och de andra användarna inte är utbildade

SKÅ-bidrag behövs för att både utveckla SAK-miljöer för hörselskadade och för att kommunen ska ha den kompetens de behöver för att kunna stötta hörselskadade elever som

Jag känner mig trygg här för personalen är snälla, säger till folk om de gör något mot någon Det är bra personal som har koll på saker som händer här. Men det kan vara

Företag C Standarden ger ett utrymme för subjektivitet men samtidigt utgår företaget från att revisorerna som granskar redovisningen inte släpper igenom felaktig

I vårt arbete med Plan mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling främjar vi barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,

Vid på- och avfarter finns ett fjärde körfält, skilt från den genomgående trafiken, för att förare ska kunna anpassa sin hastighet till övrig trafik.. Trafiksäkerheten är i

Eleverna tror att många andra elever tänker ”Varför gör vi det här?” Samt tycker det är ”… tråkigt, jobbigt och onödigt” men om lärare pratar om arbetet så kanske

– Företag behöver balans mellan struktur och kultur för att bli framgångsrika, och varje företag har sina egna förutsättningar att ta hänsyn till säger Johan