Delårsrapport augusti

(1)

Delårsrapport augusti

Socialnämnden

2021

(2)

Innehållsförteckning

1

Viktiga och intressanta händelser för individ och samhälle ... 3

2

Verksamhet ... 4

2.1 Uppföljning av grunduppdrag ... 4

2.2 Uppföljning av samarbete mellan nämnderna ... 5

3 Måluppföljning ... 7

3.1 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv ... 7

3.2 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: Hållbar personalförsörjning ... 11

4

Uppföljning av internkontroll ... 12

4.1 Årets internkontrollarbete ... 12

5 Personal ... 13

5.1 Analys av personalförhållanden ... 13

5.2 Uppföljning av samverkansavtalet ... 13

6 Ekonomi ... 15

6.1 Driftredovisning... 15

6.2 Investeringsredovisning ... 19

7 Övrig uppföljning ... 20

7.1 Agenda 2030 ... 20

7.2 Uppföljning av Klimatlöften 2021 ... 20

8 Följetal ... 22

8.1 Följetal verksamhet ... 22

8.2 Följetal personal ... 23

Bilagor

Bilaga 1: Nyckeltal ekonomi verksamhet SN aug 2021 Bilaga 2: Nyckeltal ekonomi kostnadsslag SN aug 2021

(3)

1 Viktiga och intressanta händelser för individ och samhälle

Funktionshinder

Delåret 2021 har präglats av fortsatt arbete med att förhindra och minimera följderna av covid-19 i alla verksamheter. Vaccinering av brukare inom LSS, som kommunen är ansvarig för, påbörjades i februari och är avslutad. Alla som önskat har fått sina vaccinationer.

Vaccinering av personal inom LSS är genomförd och avslutad. Trots detta kommer flera av de arbetssätt och rutiner som genomförts under pandemin fortsatt gälla tills nya

rekommendationer kommer från myndigheterna. Det är viktigt med en följsamhet till rutinerna då vaccinet skyddar mot svår sjukdom men inte helt från sjukdomen.

Det nya verksamhetssystemet Life Care som infördes inom LSS och socialpsykiatrin i mars, har etablerats och fungerar bra. Införandet försvårades med anledning av covid-19 och

utbildningsinsatser fick genomföras via webb och instruktionsfilmer som tagits fram för att underlätta införandet. Målet med det nya verksamhetssystemet är bland annat en ökad rättssäkerhet för brukarna och en säker dokumentation.

Individ- och familjeomsorg

E-tjänster har etablerats för att öka servicen till kommunens invånare genom digitala tjänster.

Det innebär att invånarna får det lättare att komma i kontakt med socialtjänsten och ansöka om ekonomiskt bistånd eller ta del av sitt beslut på tider som passar den sökande. På sikt kommer detta också att innebära att invånare kan boka tid med sin handläggare utan att stå i telefonkö. Den enskilde kan följa handläggningen i sitt ärende i en e-tjänst och på så sätt bli mer delaktig i utredningen.

Fler barn och unga visar sig behöva kvalificerade vård- och omsorgsinsatser, inte sällan med en komplex problematik som kräver samtidiga insatser från andra vårdgivare. Detta har inneburit att fler barn utretts och omhändertagits med stöd av Lagen om vård av unga (LVU) än under motsvarande period tidigare år. Familjeenheten har därför, till följd av externa utmaningar som inte låter sig påverkas av förändrade interna förhållningssätt, mycket svårt att hålla sin budget. Familjerättsverksamheten har varit föremål för ett utvecklingsarbete som tydliggjort uppdraget, förbättrat tillgängligheten, minskat sårbarheten och förbättrat

arbetsmiljön för medarbetarna. Det sociala fältarbetet har på grund av personalbrist inte kunnat utföras sedan i juni månad. Verksamheten har därför beslutat att genomföra en översyn av uppdraget för att tydliggöra förväntningar och mål. Syftet är att skapa en hållbar och tydlig organisation av arbetet. För att bidra i utvecklingsarbetet, "bästa barnkommun", inleds ett fördjupat arbete med barn- och utbildningsförvaltningen enligt vilket

socialsekreterare på familjeenheten specifikt knyts till olika skolor.

Det vräkningsförebyggande arbetet har utvecklats tillsammans med det allmännyttiga bostadsbolaget.

Arbetet med att förebygga och möta våld i nära relation har utvecklats, nya arbetsmetoder etablerats och en tjänst tillförts.

En omfattande granskning av det socialpsykiatriska området har färdigställts.

(4)

2 Verksamhet

2.1 Uppföljning av grunduppdrag

Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög

grad Delvis I låg grad Inte alls Stöd till personer med funktionsnedsättning X

Individ- och familjeomsorg X

Nämndens bedömning

Nämnden kommer att i hög grad uppfylla sitt uppdrag. Bedömningen grundar sig på nedanstående sammanfattning samt informationen under rubrikerna "Uppföljning av grunduppdrag" och "Måluppföljning".

I nämndplanen 2021-2022 fastställde nämnden följetal kopplade till grunduppdraget.

Följetalen preciserar vilken nivå som grunduppdraget ska ha för att nämnden ska ha uppfyllt sitt grunduppdrag.

Funktionshinder Följetal:

• Andel överklaganden där kommunens beslut fått bifall (godkänd nivå 70-100%) Ligger ej inom målet för perioden.

• Följetalet om genomförandeplaner som är kopplat till grunduppdraget i nämndplanen kan just nu inte mätas på grund av införande av nytt verksamhetssystem Life Care.

Detta kommer att redovisas i årsrapporten.

• Tid från beslut till verkställighet enligt LSS – mindre än 3 mån, % (godkänd nivå 70- 100 %). Ligger inom målet.

• Andel korrekt anmälda enheter till IVO (godkänd nivå 70-100%). Redovisas i årsrapporten.

Inom funktionshinder finns förbättringsområden att fokusera på som gör att nämnden inte kan anses ha uppfyllt grunduppdraget helt. Att tillgodose önskemålet gällande kontaktpersoner har varit och är ett sådant, dock har i stort sett alla beslut verkställts eller avslutats. Att kunna erbjuda individuella önskemål inom daglig verksamhet i högre omfattning är ett pågående arbete. Ombyggnationen inom daglig verksamhet är färdigställd och verksamheten har börjat fokusera på att anpassa och organisera utifrån brukarnas behov. Ytterligare en utmaning är att möta enskildas specifika boendebehov, då kommunen inte alltid kan tillgodose detta behov, vilket leder till att nämnden är i behov av att köpa externa boendeplatser. Verksamheten har löpande uppdaterat uppgifter till Institutionen för vård och omsorg (IVO) gällande registrerade enheter, vilket är ett mått som nämnden mäter för grunduppdraget. De restriktioner som varit gällande under pandemin har även påverkat målgruppens deltagande i samhället,

funktionshinder har dock lyckats att bedriva verksamheten nästintill fullt ut. Enheterna håller samma kvalité som tidigare och har kunnat tillmötesgå varje deltagare utifrån individuella behov.

Vissa delar som påverkats är att barnen/ungdomarna fått stanna hemma från Korttidsvistelsen och Korttidstillsynen (Fritids) då det varit konstaterad covid-smitta i skolan. Detta har påverkat familjer som har behov av avlastning, det känns dock viktigt att följa riktlinjer vilket det också finns en stor förståelse för. För ungdomarna har ett datorrum på korttidsvistelsen

iordningsställts, som blivit mycket uppskattat och använts flitigt. Inför höstterminen har en kraftig ökning av ansökningar för korttidstillsyn skett, vilket innebär att fler barn och ungdomar har behov av fritids före och efter skoltiden.

Ett av våra gruppboende har fått ett "sinnesrum" färdigställt och arbetet med att utveckla

"sinnesträdgården" på Kinnaborg har pågått under våren och sommaren. Brukarna upplever det mycket inspirerande och är delaktiga i arbetet. Lokalerna för fritidsverksamheten på Kinnaborg är nyrenoverade och uppfyller brukarnas behov i mycket hög grad. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa god service och kvalitet till brukarna samt att öka kompetensen hos medarbetarna. Under våren har en aktivitetsgrupp arbetat med att ta fram

(5)

aktiviteter för brukarna under sommaren, framför allt med tanke på att den utflyttade verksamheten i form av veckoläger i Espevik ställdes in även i år.

Individ- och familjeomsorg Följetal:

• Andel överklaganden där kommunens beslut fått bifall (godkänd nivå 75-100%) Ligger inom målet för perioden

• Följetalet om genomförandeplaner som är kopplat till grunduppdraget i nämndplanen kan just nu inte mätas på grund av införande av nytt verksamhetssystem Life Care.

Detta kommer att redovisas i årsrapporten.

Verksamheten har i hög grad uppfyllt sitt grunduppdrag men inte helt. Arbetet med att tillsammans med övriga berörda förvaltningar och verksamheter utveckla förhållningssätt och arbetsmetoder inom området "bästa barnkommun" har precis börjat. Fortfarande återstår en hel del utvecklingsarbete inom den barnavårdande verksamheten för att säkerställa

utredningstider. Mot bakgrund av att det sociala fältarbetet tillfälligt har avbrutits på grund av identifierade brister ska en analys av förutsättningar och uppdrag genomföras. Därefter kan arbetet återstartas med förbättrade förutsättningar.

Uppdragsmodulen i Life Care är ännu inte implementerad. Vinsterna med ett fullt fungerande verksamhetssystem är uppenbara. Brukare som beviljats insats får ett tydligt och rättssäkert omhändertagande och insatsen blir enklare att följa upp. Det förvaltningsöverskridande samarbetet mellan försörjningsstödsenheten och arbetsmarknadscentrum gynnas också av en implementering av uppdragsmodulen då informationsöverföringen mellan enheterna förenklas för de brukare som identifierats vara i behov av dessa insatser.

Det vräkningsförebyggande arbetet har utvecklats tillsammans med det allmännyttiga

bostadsbolaget. Ett samarbetsdokument har tagits fram och tillämpas med krav på delvis nya förhållnings- och arbetssätt hos parterna. För att möjliggöra utveckling har verksamheten tillförts resurser i form av en tjänst.

Arbetet med att förebygga och möta våld i nära relation har utvecklats och nya arbetsmetoder etablerats. Även här har arbetet tillförts resurser motsvarande en tjänst. Detta sammanfaller väl med att det i socialtjänstlagen från och med den 1 augusti 2021 införts ett uttalat krav på att socialnämnden ska verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.

Inom det socialpsykiatriska området har en omfattande granskning av uppdrag och arbetssätt färdigställts. I detta arbete har brukare, medarbetare och andra vårdgivare kommit till tals.

Med utgångspunkt i resultatet har en handlingsplan tagits fram för att stödja och ge riktning åt arbetet för att omhänderta de behov som identifierats hos brukarna i målgruppen. Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg (NSPHiG) har genomfört en brukarrevision av Vallmons verksamhet och kunnat bekräfta att denna håller hög kvalitet och att brukarna är mycket nöjda. En partsammansatt arbetsgrupp har etablerats inom ramen för

Närvårdssamverkan för att stödja psykisk hälsa, tillvarata brukarnas rätt till inflytande och tillgängliggöra vård- och stödinsatser.

2.2 Uppföljning av samarbete mellan nämnderna

Enligt Marks kommuns budget 2021-2024 ska nämnderna redovisa vilka samarbeten som finns, hur det genomförs och vilket resultat som uppnåtts. De 2-5 väsentligaste samarbeten på nämndsnivå eller på förvaltnings-/verksamhetsnivå ska redovisas.

Aktuella samarbeten med andra

nämnder Genomförande Resultat

Dialogmöten med teknik- och

serviceförvaltningen Kommunikation och dialog,

utveckling av rutiner på ledningsnivå

Funktionell och ändamålsenlig användning av lokaler, kost och städ, transportmedel samt löneservice. Arbete pågår och kontinuerliga förbättringar sker.

Samverkan mellan arbetsmarknadscenter och försörjningsstöd

Regelbundna möten mellan verksamhetschefer och tjänstepersoner. Presidiedialog

Samverkan ska resultera i att brukarna får ett snabbare och mer målinriktat omhändertagande på

(6)

Aktuella samarbeten med andra

nämnder Genomförande Resultat

mellan socialnämnd och barn- och utbildningsnämnd ca 2 gånger per år.

AMC. "Flaskhalsar" har identifierats och åtgärder kommer att vidtas för att öka effektiviteten av arbetet.

Detta arbete stöds av det nya verksamhetssystem, Life Care, som implementerats under året i bägge verksamheter.

Styrgrupp för barn och unga i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, kommunledningen och kultur- och fritidsförvaltningen

Förvaltningschefer och presidier deltar i styrgruppen för barn och unga

Målet med styrgruppen är att arbeta främjande och förebyggande mot breda grupper av barn och ungdomar. Under året fokuseras arbetet på att nå målet "bästa barnkommun"

Samverkan med barn- och utbildningsförvaltning och kultur- och fritidsförvaltningen

Arbetsgrupp bestående av enhetschefer och relevanta yrkesgrupper fokuserar på barn i riskmiljöer för att utveckla arbetssätt

Arbete pågår. Målet är ett gränsöverskridande arbete mellan fältsekreterare, ungdomsutvecklare och ungdomshandledare

Problematisk skolfrånvaro och främjande av närvaro i samverkan med barn- och

utbildningsförvaltningen

Samverkan och gemensamt arbete mellan rektorer, elevhälsoteam och socialtjänst

Syftet med samverkan är att tidigt upptäcka och samverka för att främja närvaro i skolan. Samverkan resulterar i en högre effektivitet i arbetet mellan förvaltningarnas olika uppdrag

PRISMAN (familjecentrum) Samverkan mellan kultur- och fritid,

folkhälsa och socialtjänst Denna mötesplats har under covid- 19 varit stängd

Vård- och omsorgscollege i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen

Regelbundna möten i lokal styrgrupp och samverkansgrupp,

verksamhetschefer och rektorer

Vård- och omsorgscollege är nationellt och skall verka för en attraktivare utbildning inom vård och omsorg (undersköterskor).

Samarbetet bidrar i arbetet kring kompetensförsörjning och leder till fler utbildade undersköterskor och omsorgspersonal. Även handledare och språkombud utbildas. Personal utbildas kontinuerligt och höjer kvaliteten på verksamheten

Närvårdssamverkan - samverkan mellan kommunen och VGR.

Medverkan tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsutvecklingsenheten

Regelbundna möten som

sammankallas av socialförvaltningen (ledningsgrupp och arbetsgrupper mellan kommunen och VGR)

Exempel på resultat: Arbetet med SIP:ar (samordnad individuell plan) har aktualiserats och fått högre prioritet. En arbetsgrupp kring psykisk hälsa har etablerats och arbetet i denna har gjort att frågan fått högre legitimitet.

Utöver ovan, pågår andra samarbeten såsom inom SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid), trygghetsrådet, strategisk miljöarbetsgrupp, dataskydd och kommunövergripande nätverk.

Socialnämnden har även gemensam ledning, administration och rutiner med äldreomsorgsnämnden.

(7)

3 Måluppföljning

Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp.

3.1 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv

Kommungemensamma mål: All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga

Nämndens mål: All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga (KGM)

Indikatorer Utfall 2019 Utfall 2020 Prognos

2021 Mål 2021 Andel brukare med boendebeslut inom

funktionshinder med aktuell

genomförandeplan 98 98 98 ≥ =95%

Andel klienter inom familjeenhet och

vuxenenhet med aktuell genomförandeplan 90 88 88 >= 97%

Brukarbedömning individ- och familjeomsorg

totalt - inflytande andel % 94 94 94 ≥ =90%

Andel brukare med boendebeslut inom funktionshinder med aktuell genomförandeplan

Följetalet, som även är kopplat till grunduppdraget i nämndplanen, kan just nu inte mätas på grund av införande av nytt verksamhetssystem Life Care. Detta kommer att redovisas i årsrapporten.

Andel klienter inom familjeenhet och vuxenenhet med aktuell genomförandeplan

Följetalet, som även är kopplat till grunduppdraget i nämndplanen, kan just nu inte mätas på grund av införande av nytt verksamhetssystem Life Care. Detta kommer att redovisas i årsrapporten.

Det har visat sig finnas utmaningar kopplat till arbetet med att upprätta genomförandeplaner av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Dessa utmaningar blir synliga i socialsekreterarens möte med brukaren, när ärendet handläggs i verksamhetssystemet och vid statistikuttag.

Verksamheten har därför inlett ett utvecklingsarbete med målet att genomförandeplanerna håller god kvalitet och att antalet planer redovisas korrekt.

Brukarbedömning individ- och familjeomsorg totalt - inflytande andel %

Brukarundersökningen för IFO kommer att genomföras under hösten 2021. Resultatet som redovisas är från undersökningen som genomfördes 2019, då 94 procent av de som besvarade enkäten har svarat positivt på undersökningens fråga "Frågar socialsekreteraren efter dina synpunkter på hur din situation skulle kunna förändras?" (genomsnittet för deltagande kommuner var 86 procent).

(8)

Kommungemensamma mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet Nämndens mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet

2021 Mål 2021 Andel LSS-beslut som verkställs inom 3

månader 93 93 95 >= 95%

Andel klienter som får tid för besök ang.

ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från

kontakttillfället 85 92 93 >= 95%

Andel anmälningar till familjeenheten där

förhandsbedömningar görs inom 14 dagar 90 85 94 = 100%

Andel anmälningar till vuxenenheten där

förhandsbedömning görs inom 14 dagar 97 96 96 >= 90%

Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser),

medelvärde 35 ≤50

Andel LSS-beslut som verkställs inom 3 månader

Prognosen är att vi når målet vid årets slut. Under delåret har stort fokus legat på att

verkställa beslut inom tre månader. Vid redovisning av andra kvartalet fanns ett beslut som ej var verkställt inom tre månader.

Andel klienter som får tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället

Måluppfyllelse nås inte fullt ut, dock ser vi en positiv trend då allt fler som ansöker om försörjningsstöd erhåller en kontakt inom 14 dagar.

Andel anmälningar till familjeenheten där förhandsbedömningar görs inom 14 dagar

Familjeenheten lyckas inte helt att förhandsbedöma anmälningar inom 14 dagar, detta har sin förklaring i både interna och externa omständigheter. Interna omständigheter är relaterade till arbetsprocesser och bemanning, externa är kopplade till klientens motivation och medverkan i bedömningsarbetet.

Andel anmälningar till vuxenenheten där förhandsbedömning görs inom 14 dagar Vuxenenheten uppnår målet och där pågår ett upprätthållande av arbetet med förhandsbedömningar.

Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser), medelvärde I och med att enheten bytte verksamhetssystem tillkom merarbete under några månader.

Samtliga pågående ärenden skulle manuellt flyttas över från det äldre systemet till det nya samtidigt som att löpande utredningsarbete bedrevs. I samband med byte av system

implementerades även ett nytt arbetssätt, Individens Behov I Centrum. IBIC är ett arbetssätt som används i socialtjänsten för att beskriva resurser, behov och mål för personer med funktionsnedsättning. Under mars månad som det nya systemet sattes i skarp drift, syns en ökning av utredningsdagar innan beslut men att den åter minskar under maj och juni månad.

Nämndens mål: Verksamheten ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis

2021 Mål 2021 Brukarbedömning daglig verksamhet –

brukaren får själv bestämma om saker som är

viktiga, andel% 74 73 73 ≥ =78%

(9)

2021 Mål 2021 Använder standardiserade

bedömningsmetoden FREDA-kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna missbruk (Ja=1, Nej=0)

1 1 1 1

Brukarbedömning daglig verksamhet – brukaren får själv bestämma om saker som är viktiga, andel%

SKR samordnar en frivillig nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet.

Socialförvaltningen genomför denna vartannat år. Senaste undersökningen genomfördes under hösten 2020 och då deltog 130 kommuner gällande Daglig verksamhet. Svarsfrekvensens för Marks kommun gällande Daglig verksamhet/sysselsättning blev 79% (81% för 2018). 155 brukare erbjöds att besvara enkäten och 122 svar inkom (år 2018 erbjöds 124 och 101 svar inkom). Utifrån den samhälleliga situationen med covid-19 bedöms svarsfrekvensen som god för 2020 års undersökning. Ny undersökning kommer att ske under hösten 2022.

Använder standardiserade bedömningsmetoden FREDA-kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna missbruk (Ja=1, Nej=0)

Socialsekreterarna inom IFOs myndighetsutövning har utbildning i Freda och metoden används systematiskt. Freda kortfrågor ska bland annat användas vid uppföljning av genomförandeplan minst 1 ggr/år inom boendestödet och boende SoL. (Freda är standardiserade

bedömningsmetoder tänkta att användas i socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer).

Nämndens mål: Insatser ska samordnas i syfte att enskilda når en egen försörjning

2021 Mål 2021 Vuxna biståndsmottagare med långvarigt

ekonomiskt bistånd, andel (%) av

befolkningen 0,7 0,6 0,6 ≤ =0,6%

Upprättat genomförandeplan med den enskilde inom tre månader inom ekonomiskt bistånd (Ja, för alla=2, Ja, men inte för alla=1, Nej=0)

1 1 1 =2

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkningen Nämnden har sedan 2018 legat lägre än riksgenomsnittet och når måluppfyllelse.

Upprättat genomförandeplan med den enskilde inom tre månader inom ekonomiskt bistånd (Ja, för alla=2, Ja, men inte för alla=1, Nej=0)

Det har visat sig finnas utmaningar kopplat till arbetet med att upprätta genomförandeplaner av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Dessa utmaningar blir synliga i socialsekreterarens möte med brukaren, när ärendet handläggs i verksamhetssystemet och vid statistikuttag.

Verksamheten har därför inlett ett utvecklingsarbete med målet att genomförandeplanerna håller god kvalitet och att antalet planer redovisas korrekt.

Nämndens mål: Erbjuda behandlingsinsatser av god kvalitet i egen regi

Samtliga enheter inom Individ- och familjeomsorgen bedriver behandlingsinsatser. A-CRA är ett evidensbaserat behandlingsprogram för ungdomar och vuxna med alkohol och

drogproblem, Återfallsprevention (ÅP) förebygger återfall i missbruk och beroende.

Motiverande intervju (MI) utvecklades ursprungligen för att behandla alkoholproblem. I dag används metoden generellt i rådgivning och behandling som gäller livsstilsrelaterade faktorer (alkohol, tobak, droger, kost, fysisk aktivitet, spel med mera), i verksamheter som hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialtjänst, psykiatri och skola. Medling är främst avsett för

lagöverträdare under 21 år samt berörda brottsoffer. Programmen rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer och uppfyller kraven på god kvalitet. Det behandlings- och

(10)

utvecklingsarbete som bedrivs för individer i samverkan med Arbetsmarknadscentrum (AMC) är också att betrakta som en insats av god kvalitet i egen regi.

Kommungemensamma mål: Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Nämndens mål: Arbetet har en rehabiliterande inriktning

2021 Mål 2021 Andel ej återaktualiserade barn 0-12 år 1 år

efter avslutad utredning % 59 75 75 ≥ =70%

Andel ej återaktualiserade barn 13-20 år 1 år

efter avslutad utredning % 62 77 80 ≥ =70%

Andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad

utredning eller insats % 70 69 70 ≥ =75%

Andel ej återaktualiserade barn 0-12 år 1 år efter avslutad utredning %

Enheten utreder och behandlar barn- och familjer med svår psykososocial problematik. Under 2021 beräknas måluppfyllelse nås. De senaste årens strategier för att öka kvalitén och ge rätt stöd fortsätter.

Andel ej återaktualiserade barn 13-20 år 1 år efter avslutad utredning %

Enheten utreder och behandlar barn- och familjer med svår psykososocial problematik. Under 2021 beräknas måluppfyllelse nås. De senaste årens strategier för att öka kvalitén och ge rätt stöd fortsätter.

Andel ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad utredning eller insats %

Vuxna med missbruksproblem lider ofta av samtidig ohälsa av både psykiatrisk och/eller somatisk karaktär. Behandlingsinsatser av olika slag behöver ofta upprepas för att

vidmakthålla och befästa hälsosamma förhållningssätt. Även om insatsen är till stor nytta för den enskilde kan det vara svårt att redovisa snabb återhämtning i statistiken.

Nämndens mål: Inrikta arbetet på förebyggande insatser

Nämndens bedömning är att målet förväntas uppfyllas. Bedömningen grundar sig på följande:

Förebyggande insatser är till stor del beroende av mötesplatser, dessa har under det första halvåret, till följd av pandemin varit svåra att organisera. Trots utmaningar har flera insatser genomförts. Till exempel har Vallmon med gott resultat bjudit in brukare med psykisk ohälsa till möten och aktiviteter. Cesam har bedrivit verksamhet för människor med risk för att utveckla missbruk av alkohol och andra droger. Verksamheten välkomnar också personer som önskar påverka ett destruktivt förhållningssätt till spel.

Individ- och familjeomsorgens medverkan i Prisman har begränsats men kommer så snart möjligheten ges att återupptas, då Prismans övriga verksamhet normaliseras.

Det sociala fältarbetet riktat till ungdomar i riskzon har bedrivits trots bemanningsproblem.

Arbetet revideras för närvarande och berörda parter har bjudits in att delta i arbetet med att förtydliga uppdrag och arbetsformer.

Det vräkningsförebyggande arbetet och boendesamordningen har tillförts resurser och utvecklats tillsammans med det allmännyttiga bostadsbolaget. Resultatet är en gemensam systematisk arbets- och uppföljningsmodell.

Inom funktionshinder har de olika verksamheterna arbetat aktivt med anpassade aktiviteter för god hälsa och välbefinnande för varje enskild individ.

(11)

3.2 Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter: Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare

Nämndens mål: Friska medarbetare.

2021 Mål 2021

Sjukfrånvaron ska minska 6 8,6 8 <= 6,2%

Sjukfrånvaron ska minska

Bedömningen är att målvärdet ej kommer att uppfyllas under året, med anledning av pandemin som varit påtaglig under delåret.

Det finns en stor följsamhet gentemot Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Detta har lett till högre sjukskrivningstal, vilket är den största anledningen till att målet ej uppfylls.

Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid

2021 Mål 2021 Alla anställda ska kunna få önskad

sysselsättningsgrad (%) 99 94,2 95 100

Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%)

Siffran 95 procent i tabellen ovan som har framtagits genom HR visar den genomsnittliga sysselsättningsgraden, inte den önskade sysselsättningsgraden. Inom socialnämndens

verksamheter ställs varje år frågan till medarbetare om önskad sysselsättningsgrad för att så många som möjligt ska ha en önskad sysselsättningsgrad. De som ej är nöjda med sin

sysselsättningsgrad erbjuds möjlighet till heltid.

Nämndens mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid.

Kommungemensamma mål: Sundare personalomsättning

2021 Mål 2021

Personalomsättning (%) 15 13 13 14

Personalomsättning chefer (%) 6 11 6 14

Personalomsättning chefer (%)

Sex procent motsvarar en enhetschef som har avslutat sitt uppdrag under perioden.

(12)

4 Uppföljning av internkontroll

4.1 Årets internkontrollarbete

Nämnder och styrelser har ansvar för att den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde är tillräcklig och ska rapportera om sitt arbete med intern kontroll.

Uppföljning har påbörjats för i princip alla kontrollmoment i internkontrollplanen 2021. Nedan beskrivs nuläget för uppföljningen av några av riskerna med dess kontrollmoment. Resterande kommer att redovisas i årsrapporten.

Risk: Följer inte upphandlingsrutiner - dokumentation och avtalstrohet.

Kontrollmoment: Stickprov. Denna kontroll genomförs under hösten med underlag ifrån kommunledningskontoret och resultatet redovisas i samband med årsrapporten.

Risk: Bristfällig dokumentation. Kontrollmoment: Kontroll av implementeringsplan.

Det nya verksamhetssystemet är i drift sedan 2021-03-02. Utmaningar för legitimerad personal och baspersonal har identifierats när det gäller HSL-dokumentation och

kommunikation mellan utförare och legitimerad personal. I vissa delar så allvarliga att det medfört patientsäkerhetsrisker. Omedelbara åtgärder i form av stöd och utbildning till personal har genomförts och tydligare styr- och stöddokument har tagits fram. Åtgärderna fortsätter under hösten och det finns även en plan för uppföljning genom journalgranskning.

Risk: Bristande kompetens. Kontrollmoment: Kontrollera att

kompetensutvecklingsplaner följs. I uppföljningen har 5 enhetschefer intervjuats.

Enhetschefer är positiva till arbete med kompetensutvecklingsplaner och beskriver hur man arbetar för att säkerställa att medarbetare har den kompetens som krävs för de olika enheternas uppdrag. Gemensamt är att det finns flera utvecklingsområden och

samordningsvinster att göra. En samlad bedömning är att kompetensutvecklingsplaner följs utifrån de förutsättningar som finns på individnivå utifrån enheternas behov. Utvecklingsarbete i enlighet med resultat av uppdraget under 2020 bör dock prioriteras. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning kan då säkerställas, systematiseras och samordnas på ett

effektivare och säkrare sätt.

Risk: Utsatthet för hot och våld. Kontrollmoment: Kontroll av plan för hantering av hot och våld. Rutinen för Extraordinära händelser på IFO, Kinnaström rörande hot och våldssituationer är reviderad och antagen av verksamheten. För närvarande pågår en upphandling av en utbildning inom området riktad till samtlig personal. Utbildningen ska genomföras under hösten och finansieras till största delen med medel från

Omställningsfonden.

(13)

5 Personal

5.1 Analys av personalförhållanden Individ- och familjeomsorg

Verksamheten noterar att det är något lättare att rekrytera socionomer men att behovet av spetskompetens till vissa områden fortfarande är större än tillgången. Detta kompenseras i viss mån med riktade utbildningsinsatser och stöd från 1:e socialsekreterare. Verksamheten har trots flera externa och interna rekryteringsförsök erfarit en särskild utmaning att rekrytera första linjens chefer. Goda chefer och ledare är av avgörande betydelse för att lyckas. Den kommunövergripande satsningen för att identifiera och utveckla blivande chefer välkomnas därför. Familjeenhetens kostnader för personal ligger över budget. Kostnaden för personal korrelerar med kostnaden för insatser. Ju fler barn som behöver utredas och beredas insatser ju fler medarbetare krävs för att utreda, bereda och följa upp. Statsbidrag som tidigare finansierat vissa tjänster har upphört. Enhetens tidigare framgångsrika rekryteringsstrategi genom att ständigt hålla en viss överbemanning för att hantera en stor personalomsättning fungerar inte när rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Vissa tjänster har efterhand konverterats till tillsvidareanställningar på grund av vikariatsanställningarnas längd. En resursförstärkning av familjerättsverksamheten kommer också att påverka budgetutfallet.

Medarbetarnas erfarenheter av "hemarbete" under pandemin har undersökts i enkätform och är till stor del positiva. Kanske skapar detta möjligheter att utveckla och öka verksamhetens attraktionskraft. Dock visar enkätsvaren att arbete på distans kräver förändrade

förhållningssätt avseende ledning och styrning. När arbetet i vissa delar genomförs digitalt och på distans behöver medarbetarnas sociala behov omhändertas i nya förhållningssätt.

Enheterna inom verksamheten arbetar med resultatet av medarbetarenkäten och upprättar och följer handlingsplaner utifrån de behov som identifierats.

Funktionshinder

En omorganisation genomfördes inom funktionshinderverksamheten i januari. En anledning till förändring var att enhetscheferna skulle få en hållbar arbetssituation och en relativt jämn fördelning av antalet medarbetare. Ytterligare anledning var att kunna fördela ansvaret för den personliga assistansen mellan fler enheter, då det ofta är problematiskt med rekrytering till denna verksamhet, samt att de som arbetar som personliga assistenter ska känna en ökad tillhörighet till Marks kommun, genom att de har närmare kontakt med andra verksamheter inom funktionshinderområdet.

Ytterligare några av medarbetarna inom funktionshinder har läst färdigt utbildningen till stödpedagog, som är en yrkeshögskoleutbildning. Ambitionen är att det ska finnas en till två stödpedagoger på varje enhet.

Verksamheterna har upprättat handlingsplaner utifrån mederabetarenkäten som genomfördes i kommunen under våren. Varje enhet har sin egen handlingsplan som de kommer att arbeta med under året.

För att säkerställa rekryteringsprocessen gällande omvårdnadspersonal på hela

socialförvaltningen pågår en omorganisation på Bemanningsenheten, som beräknas vara genomförd under hösten. Socialförvaltningen ska säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt.

I processen har ett flertal förbättringsområden inkluderats exempelvis:

• Kompetensförsörjningsplan

• Rekryteringar- Visstids- och tillsvidareanställning, ”en väg in”

• Utbildningsplan för respektive yrkesgrupp

• Kvalitetssäkra personalrättsliga processer

Bemanningsenheten kommer att förstärkas med två verksamhetsutvecklare, en med inriktning mot kompetens och en med inriktning mot HR-frågor.

5.2 Uppföljning av samverkansavtalet

I Marks kommuns budget 2021-2024 står om vikten av att samverkansavtal följs samt att en

(14)

återredovisning ska göras av vilka forum för samverkan som finns, hur samverkan genomförs och vilket resultat som uppnåtts.

Förvaltningen har idag tre formella nivåer på samverkan. Arbetsplatsträffar,

verksamhetsamverkan och förvaltningssamverkan. Förvaltningssamverkan är också

skyddskommitté. I en pågående dialog med medarbetarorganisationerna förs ett resonemang om att förändra innehållet i de olika forumen. Ett förslag är att verksamhetssamverkan blir skyddskommittéer och att förvaltningssamverkan sker i anslutning till nämndens

uppföljningsrapporter till kommunfullmäktige.

(15)

6 Ekonomi

Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av utfallet till och med augusti 2021.

6.1 Driftredovisning Tabell periodrapport

Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2020

Utfall 31/8 2020

Utfall 31/8 2021

Progno

s 2021 Budget 2021

Budget - avvikel se

Intäkter 49 300 27 200 27 900 40 800 30 200 10 600

Personalkostnader -243

300 -160

400 -167

800 -253

300 -247

900 -5 400

Övriga kostnader -185

300 -119

700 -125

500 -188

300 -179

300 -9 000

Nettokostnader -379

300 -252

900 -265

400 -400

800 -397

000 -3 800 Fördelning på huvudverksamhet, netto

Stöd till personer med funktionsnedsättning -196

700 -133

300 -129

900 -199

900 -207

000 7 100

Individ- och familjeomsorg -144

800 -94 700 -110

300 -163

300 -145

900 -17 400 Administration/Central förvaltn/Nämnd -37 800 -24 900 -25 200 -37 600 -44 100 6 500 Nettokostnader huvudverksamheter -379

300 -252

900 -265

400 -400

800 -397

000 -3 800

Analys av driftredovisning

Utfall jämfört med föregående år samt med budget för perioden

Nettokostnaderna uppgick till 265,4 mnkr för perioden, vilket var 12,5 mnkr högre jämfört med samma period föregående år. Ökningen mellan åren beror främst på högre kostnader för köpta vårdplatser inom individ- och familjeomsorgen (+11,9 mnkr), men även ökningar inom personalkostnader på olika enheter. Jämfört med budget 2021 redovisas ett underskott på 0,1 mnkr för perioden. Vissa verksamheter redovisar överskott, vilka delvis förklaras av lägre aktiviteter på grund av pandemin. Med anledning av nämndens totala underskott har verksamheterna vidtagit ett antal åtgärder i syfte att nå en budget i balans såsom;

• en kontinuerlig översyn av verksamheterna med fokus på arbetssätt

• bemanningsplanering

• ett effektivt resursutnyttjande Socialnämndens helårsprognos

Helårsprognosen för socialnämnden beräknas till ett underskott på 3,8 mnkr, varav 1,7 mnkr beror på merkostnader på grund av rådande pandemi. Det innebär att ordinarie verksamhet prognosticeras ett underskott på 2,1 mnkr för året. Prognosen utgår ifrån pågående åtgärder med målet att nå en budget i balans. De främsta orsakerna till underskottet är;

• en ökning av antalet vårdplaceringar (främst LVU sedan 2020)

• ökade dygnskostnader

• akuta placeringar

• en försenad reglering av Omsorgsprisindex (OPI) föregående år har påverkat utfallet i år genom en retroaktiv prishöjning för dygnskostnader inom HVB

• ökad vårdtyngd under hösten inom funktionshinders verksamheter Påverkan av covid -19

(16)

Med anledning av covid-19 råder en fortsatt stor osäkerhet kring vad den faktiska helårskostnaden blir för socialnämnden. I tabellen nedan presenteras kostnader och

ersättningar i form av utfall till och med augusti. När det gäller helårsprognosen 2021 bedömer nämnden att inga eller minskade merkostnader på grund av covid -19 kommer att uppstå under perioden september till och med december.

Typ av

kostnad/ersättning Utfall jan-aug Prognos sept-dec Prognos 2021 Personalkostnader,

utökning m.a.a covid -19 -5,0 0,0 -5,0

Skyddsutrustning/övriga

kostnader -0,1 0,0 -0,1

Ersättning sjuklöner (ersätts jan-sept) samt ersättning för merkostnad från staten för år 2020

3,4 0,0 3,4

Netto, merkostnad covid -

19 -1,7 0,0 -1,7

Jämförelse med budget och föregående år per kostnadsslag

Intäkterna till och med augusti månad uppgick till 27,9 mnkr, vilket är en ökning med 0,7 mnkr jämfört med samma period föregående år. Utfall jämfört med budget gav ett överskott på 7,8 mnkr. Överskotten beror främst på ersättning från staten för sjuklönekostnader och merkostnader relaterade till covid -19, men även andra riktade statsbidrag (se tabell nedan) samt ersättning för särskild momsersättning.

Personalkostnaderna redovisade 167,8 mnkr för perioden (inklusive inhyrd personal 0,7 mnkr), vilket gav ett underskott mot budget om 1,9 mnkr. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 7,4 mnkr, vilket ses främst inom boenden LSS, samt inom

familjehemsvård (individ- och familjeomsorgen). Kostnader relaterade till covid-19 redovisades till 5,0 mnkr för år 2021, för år 2020 redovisades kostnader till 2,3 mnkr.

Övriga kostnader uppgick till 125,5 mnkr till och med augusti vilket är en ökning med 5,8 mnkr jämfört med föregående års utfall. Jämfört med budget redovisas ett underskott om 6,0 mnkr i perioden. Orsaken är högre kostnader för köpta vårdplatser inom individ- och

familjeomsorgen. Kostnaderna för externt köpt personlig assistans har minskat i förhållande till budget och föregående år då både antal ärenden och antal beslutade timmar i pågående

ärenden har minskat. Även kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd har minskat i relation till budget och samma period föregående år.

Jämförelse med budget och föregående år per verksamhetsområde Funktionshinder

Funktionshinders verksamheter redovisade ett utfall på 129,9 mnkr vilket motsvarade en minskning om 3,4 mnkr jämfört med föregående år. Utfallet innebar ett överskott mot budget på 8,9 mnkr som i huvudsak förklarades av volymminskningar inom personlig assistans samt statsbidrag (ersättning för merkostnader relaterat till covid -19).

Inom särskilda boenden redovisades ett överskott motsvarande 0,5 mnkr i jämförelse med årets budget. Årets överskott berodde främst på ersättningar relaterade till covid -19. Jämfört med föregående år ökade kostnaderna med 2,6 mnkr beroende på ökad vårdtyngd.

Kostnaderna inom personlig assistans visade i jämförelse med budget ett överskott på 4,3 mnkr. Jämfört med föregående år minskade kostnaderna med 5,7 mnkr. Orsakerna förklaras av minskade volymer både i antal ärenden samt i antal assistanstimmar i pågående ärenden.

Verksamheten har i perioden fått ersättning från Migrationsverket för återsökta kostnader från tidigare år, vilket är den främsta orsaken till överskottet.

Försäkringskassan har krävt verksamheten på återbetalning motsvarande 17,6 mnkr i ett assistansärende. Beslutet har överklagats och nämnden avvaktar besked. Ärendet behandlas i förvaltningsrätten under september månad och kommunen förväntas få bifall i ärendet, varför hänsyn till en eventuell återbetalning inte har tagits i prognos.

(17)

Övriga verksamheter redovisade överskott jämfört med budget och lägre kostnader jämfört med föregående år. En del aktiviteter har inte kunnat genomföras helt eller delvis på grund av rådande pandemi vilket är den främsta orsaken till att kostnaderna var lägre än beräknat.

Helårsprognos funktionshinder

Helårsprognosen inom funktionshinders verksamheter beräknas till ett överskott på 7,2 mnkr.

Ökad vårdtyngd inom boenden för LSS, en utökning av korttid samt personlig assistans en lägre prognos jämfört med utfallet till och med augusti. De ökade kostnaderna bedöms i prognosen att uppstå under årets sista månader, varför överskottet i prognosen är något lägre än utfallet till och med augusti.

Noteras att i helårsprognosen ingår inte ovan nämnda krav från Försäkringskassan på 17,6 mnkr.

Individ- och familjeomsorgen

Periodens utfall jämfört med budget gav ett underskott på 13,1 mnkr. Underskottet beror på högre kostnader för köpta vårdplatser inom framförallt barn- och familjeenheten (-14,2 mnkr jämfört med budget), men även inom vuxenenheten som redovisar -0,7 mnkr för perioden.

Övriga delar inom individ- och familjeomsorgen redovisade inga större avvikelser jämfört med budget eller jämfört med föregående år.

Familjeenhetens nettokostnader för perioden på 54,3 mnkr var 12,7 mnkr (31 %) högre än samma period föregående år. Kostnaderna för köpta vårdplatser har ökat med 11,6 mnkr mellan åren (50 procent). Jämfört med budget redovisade enheten totalt -14,2 mnkr för perioden. Ökningen beror på köpta vårdplatser som orsakats av en ökning av antal

placeringar, ökade dygnskostnader och akutplaceringar. Utöver detta har även en försenad reglering av Omsorgsprisindex (OPI) föregående år påverkat utfallet i år. Regleringen av denna har istället till stor del skett under våren vilket har medfört fördyrande kostnader.

Årsprognosen för familjeenheten utgår ifrån att planerade åtgärder genomförs och att det prognosticerade vårdbehovet inte förändras utöver plan.

Mottagandet av ensamkommande barn och försörjningsstöd flykting (glappstöd) finansieras av intäkter från Migrationsverket, vilka har minskat under de senaste åren. Dels genomfördes en lagändring år 2017 om sänkt dygnsersättning, dels har antalet barn som nämnden får ersättning för successivt minskat i antal. Intäkterna för perioden januari till och med augusti minskade med 62 procent (2,3 mnkr) jämfört med samma period föregående år.

Kostnaderna för januari till och med augusti minskade med 68 procent (1,3 mnkr) jämfört med samma period år 2020.

Nämndens helårsprognos inom denna verksamhet är en budget i balans baserat på att kostnaderna för glappstöd samt placeringskostnader för ensamkommande barn kommer att täckas av schablonbidrag som nämnden får oavsett antalet ensamkommande barn i

kommunen, samt att kostnaderna för glappstödsersättning prognosticeras en minskning under hösten 2021.

Vuxenenheten redovisade en budget i balans jämfört med budget för perioden. Enheten redovisade underskott för köpta vårdplatser med 0,7 mnkr, men ett överskott inom

personalkostnaderna. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna ökat med 18,6 procent (3,1 mnkr).

Nettokostnaderna inom försörjningsstödsenheten redovisade ett överskott på 0,4 mnkr jämfört med budget för perioden. Utbetalt försörjningsstöd redovisade ett överskott på 0,4 mnkr jämfört med budget, men minskade med 1,0 mnkr jämfört med samma period föregående år. Jämförelsen mellan åren visar på totalen minskade nettokostnader motsvarande 0,2 mnkr.

Socialpsykiatrins nettokostnader uppgick till 13,5 mnkr för perioden, vilket är 0,5 mnkr högre än samma period föregående år. Jämfört med budget redovisades ett överskott på 0,6 mnkr. Enheten har haft några vakanta tjänster under våren, vilket är orsaken till överskottet.

Helårsprognos individ- och familjeomsorgen

Helårsprognosen inom individ- och familjeomsorgens verksamheter beräknas till ett underskott på 17,4 mnkr. Jämfört med aprilprognosen som var 13,9 mnkr i underskott, har det beräknade

(18)

underskottet ökat med 3,5 mnkr. Orsaken är att kostnaderna för köpta vårdplatser inte har följt planeringen från april, utan förlängts något samt några kortare placeringar har tillkommit som då var okända.

Ledning/administration och nämnd

I begreppet ledning/administration och nämnd ingår verksamhetschefer, samtliga enhetschefer och administratörer inom funktionshinder och individ- och familjeomsorg, socialnämnden med sina utskott och socialnämndens del av den centrala administrativa enheten. Verksamheterna redovisade ett överskott på 4,2 mnkr. I överskottet ingår en budgetreserv på 4,0 mnkr för året, vakanta tjänster, statsbidrag och lägre övriga kostnader.

Helårsprognos ledning/administration och nämnd

Helårsprognosen beräknas till ett överskott på 6,5 mnkr. Helårsprognosen, som har ökat med 2,9 mnkr jämfört med i april, baseras på vakanser samt statsbidrag.

Specifikation av statsbidrag Statsbidrag

Statsbidrag (mnkr) Utfall 2020 Utfall 31/8

2021 Prognos 2021 Budget 2021

Psykisk hälsa 2020 256 418 418 0

Psykisk hälsa 2020 enligt

Västkoms riktlinjer 0 147 337 0

Psykisk hälsa 2021 0 38 673 0

Utvecklings- och

förbättringsinsatser psykisk hälsa, lokala

närvårdssamverkan

0 0 60 0

Lönebidrag 211 39 211 211

Personliga ombud 805 577 805 800

Migrationsverket 4 847 2 900 3 400 1 236

Ersättning kostnader relaterat

covid -19 3 909 3 400 1 623 0

Habiliteringsersättning 0 557 1 115 0

Kvalitetsutveckling våld i nära

relationer 0 0 247 0

Subventioner

familjehemsplaceringar 0 285 569 0

Summa 10 028 8 361 9 458 2 247

Kommentar statsbidrag

Statsbidragen till socialnämndens verksamheter kommer från Migrationsverket, Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Bidragen från Migrationsverket är främst riktade schablonersättningar rörande ensamkommande barn, men även återsökta kostnader som till exempel

försörjningsstöd och kostnader inom LSS. Övriga bidrag ska återrapporteras och återbetalas till den del bidragen inte nyttjas. Alla bidrag har inte lagts in i budgeten år 2021 av anledningar som osäkerhetsfaktorer om bidraget kan nyttjas i enlighet med utställda villkor och i vissa fall har nämnden inte haft kännedom om bidraget när budgeten fastställdes. I dessa fall har heller inte motsvarande kostnader lagts in i budget.

Statsbidragen gällande psykisk hälsa samt medel för arbete mot våld i nära relationer kommer hela socialförvaltningen till nytta. I överenskommelsen gällande psykisk hälsa ingår samverkan med både interna och externa aktörer. Bidraget gällande psykisk hälsa kan sträcka sig över en tvåårsperiod, varför bidraget för år 2020 även kan nyttjas under år 2021.

Statsbidraget gällande personligt ombud täcker ca 1,5 tjänster av de två tjänster inom

(19)

funktionshinderverksamheten. Bidraget nyttjas fullt ut under året.

Statsbidrag gällande habiliteringsersättning riktar sig till brukare inom daglig verksamhet.

Bidraget syftar till att införa/höja ersättningen i kommunerna alternativt bibehålla befintliga ersättningsnivåer. Hela bidrag kommer att användas under året.

Statsbidrag gällande subventioner av familjehemsplaceringar syftar till att säkerställa att barn och unga som är i behov av en familjehemsplacering ska få sina rättigheter och behov

tillgodosedda.

Ensamkommande barns minskande omfattning ger lägre intäkter från Migrationsverket än förväntat. Även schablonersättningen som rör det så kallade "glappstödet" har minskat i omfattning då invandring till kommunen har minskat på grund av pandemin. I ersättning fram till augusti ingår ersättning till funktionshinderverksamheten motsvarande 1,7 mnkr. Denna ersättning är inte relaterad till ensamkommande barn eller glappstödsersättning, utan gäller ersättning för personer inom funktionshinder med flyktingstatus.

Bidraget för att utveckla och förbättra psykisk hälsa, lokala närvårdssamverkan har inte kunnat nyttjas under föregående år på grund av pandemin. Planer finns för att nyttja bidraget under 2021 under förutsättning att inte restriktioner pga rådande pandemi även

fortsättningsvis förhindrar satsningar inom området.

6.2 Investeringsredovisning Investeringsredovisning

Investeringsprojekt Budget 2021 Utfall 31/8 2021 Prognos 2021 Budgetavvikelse 2021

Inventarier 1 300 391 1 300 0

Summa 1 300 391 1 300 0

Analys

Analys investeringsredovisning

(20)

7 Övrig uppföljning

7.1 Agenda 2030

I nämndplan 2021-2022 redogörs för hur nämndens mål bidrar till mål och delmål inom Agenda 2030. Nämndplanen visar på att mycket av det som nämnden gör inom sin verksamhet har direkta kopplingar till Agenda 2030, enligt tabellen nedan. Uppföljningen återfinns i sina respektive delar i rapporten.

Nämndens mål Agenda 2030 mål Agenda 2030 delmål Uppföljning

all hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga

mål 10 Minskad ojämlikhet

10:2 att möjliggöra och verka för att alla

människor blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet

Andel brukare med aktuell genomförandeplan samt Brukarundersökningen för individ- och

familjeomsorg, gällande inflytande

mål 3 God hälsa och

välbefinnande 3:4 främja psykisk hälsa och välbefinnande allt arbete bedrivs med

professionellt

förhållningssätt och god kvalitet, baseras på brukares erfarenheter SAMT yrkesverksammas praktik och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (EBP)

människor blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet

Egenkontroll av följsamhet till lagkrav,

brukarundersökning daglig verksamhet (brukaren får själv bestämma om saker som är viktiga) samt användandet av standardiserad bedömningsmetod för våldsutsatta.

människor blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet mål 3 God hälsa och

välbefinnande mål 5 Jämställdhet

insatser ska samordnas i syfte att enskilda når en

egen försörjning mål 1 Ingen fattigdom

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt

ekonomiskt bistånd, andel av befolkningen samt invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll.

välbefinnande 3:4 främja psykisk hälsa och välbefinnande arbetet har en

rehabiliterande och förebyggande inriktning SAMT diskriminerande fördomar och attityder ska bekämpas och mångfalden bejakas

välbefinnande 3:4 främja psykisk hälsa och välbefinnande

Egen undersökning av ej återaktualiserade ärenden samt genom öppna jämförelsers indikator gällande öppen verksamhet

7.2 Uppföljning av Klimatlöften 2021

Kommunen har inför 2021 antagit klimatlöften i Klimat 2030. I delårsrapporten ska nämnder och styrelser följa upp de antagna klimatlöften som berör nämnd/styrelse. Utifrån nämnders och styrelsers uppföljning görs en rapportering till Klimat 2030, länsstyrelsen.

Klimatlöfte Uppföljning

8. Vi minskar inköpen av Klimatlöftet är ännu inte helt uppfyllt.

(21)

fossilbaserade

engångsprodukter (bytt ut engångsprodukter), Alla nämnder/styrelser

Covid-19 pandemin har medfört höga krav på skyddsutrustning för att förhindra smittspridning. Skyddsutrustningen består till viss del av engångsprodukter, så som munskydd, plastförkläden och handskar, men även flergångsprodukter, såsom visir och skyddsglasögon.

12. Vi mäter matsvinn i offentlig verksamhet och har mål (max 45g/portion), TSN och även SN, ÄN och BUN

Klimatlöftet är uppfyllt. Teknik- och serviceförvaltningen mäter matsvinn i offentlig verksamhet, ett boende inom socialpsykiatri. Enheten följer upp och kommunicerar direkt med teknik- och serviceförvaltningen för att justera beställningar.

(22)

8 Följetal

8.1 Följetal verksamhet

Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling.

Socialnämndens följetal nämndplan

Följetal Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Prognos 2021

Antal personer med LSS-

insatser i ordinärt boende 169 171 155 145

Antal personer i LSS-boende 103 105 107 109

Antal personer med personlig

assistans, totalt 105 98 90 80

Antal personer med

boendestödbeslut 97 100 99 110

Vuxna 19 år-, antal vårddygn

på institution 2 452 2 105 1 539 1 400

Antal hushåll per år som har

försörjningsstöd 572 569 549 550

Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader

eller längre) 175 173 199 195

Barn och ungdom, totalt antal

vårddygn på boende 7 502 4 915 4 926

Barn och ungdom, totalt antal

vårddygn i familjehem 13 855 14 457 14 256

Den 2 mars 2021 bytte Funktionshinderverksamheten och delar av Individ- och

familjeomsorgen (socialpsykiatrin) verksamhetssystem, vilket kan medföra vissa statistiska avvikelser som kommer att kvalitetssäkras löpande.

Antal personer med LSS-insatser i ordinärt boende

Utöver de personer som erhåller LSS-insatser, beviljas även insatser enligt Socialtjänstlagen, SoL. Inom funktionshinderverksamheten erhåller under juni månad 78 insatser enlig SoL;

Kontaktperson 4, Boende 5, Korttidsvistelse 1, Sysselsättning 8, Trygghetslarm 6, Utbildningsresor 8, Vardagsresurs 3 och Boendestöd 41.

Antal personer i LSS-boende

Av de brukare som erhåller boende enligt LSS är totalt 10 köpta platser, varav 6 är vuxna brukare. Socialnämnden har inget eget boende för barn, varför samtliga barn med behov av boende är köpta. Barn som beviljas boende har oftast behovet utifrån studier på annan ort.

Brukare erbjuds i genomsnitt ett boende efter beslut på mindre än halva tiden jämfört med riket och Sjuhäradsområdet.

Projektering pågår med Teknik- och Serviceförvaltningen för ett nytt boende, med målet att brukare som idag bor på externt köpta platser i andra kommuner ska kunna flytta hem till Marks kommun och få sina behov tillgodosedda på hemmaplan.

Antal personer med personlig assistans, totalt

Efter de senaste årens minskning av personer med personlig assistans, syns en stabilisering under första halvåret 2021. I juni månad är 20 beslut tagna av socialnämnden och 60 av Försäkringskassan. FSB och Marks kommun har ca 40 % fler beslut än riksgenomsnittet beräknat på antal/10 000 invånare. Kommunen är ersättningsskyldig för de 20 första timmarna vid de ärenden som beviljats av försäkringskassan.