Delårsrapport augusti 2017
Socialnämnden
Innehållsförteckning
1 Verksamhet ... 3
1.1 Uppföljning av uppdrag ... 3
1.2 Viktiga och intressanta händelser ... 10
2 Måluppföljning ... 12
2.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv .. 12
3
Följetal ... 16
3.1 Socialnämndens följetal ... 16
4 Uppföljning av internkontroll ... 18
5
Ekonomi ... 19
5.1 Driftredovisning... 19
5.2 Investeringsredovisning ... 21
1 Verksamhet
1.1 Uppföljning av uppdrag
Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög
grad Delvis I låg grad Inte alls Stöd till personer med funktionsnedsättning X
Individ- och familjeomsorg X
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Sammanfattningsvis har verksamheten i hög grad uppfyllt sitt uppdrag, men det finns
förbättringsområden att fokusera på inom verksamheten. Att tillgodose önskemålen gällande korttidsvistelse är ett sådant och likaså att erbjuda alternativa arbetsplatser inom daglig verksamhet. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa god service och kvalitet till brukarna. Personalen får handledning och utbildning inom sina områden.
Individ- och familjeomsorg
Sammanfattningsvis har verksamheten i hög grad uppfyllt sitt uppdrag, men det finns förbättringsområden att fokusera på inom verksamheten. Ett viktigt utvecklingsområde är socialpsykiatrin och då i första hand insatssidan. Här pågår idag ett aktivt arbete. Vidare behöver vi hitta nya metoder för att kunna tillsätta lediga tjänster inom Individ- och
familjeomsorgen i stort. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att säkerställa god service och kvalitet till brukarna. Personalen får handledning och utbildning inom sina områden.
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Verksamheten inom funktionshinder bedrivs för personer som har omfattande behov av hjälp och en varaktig funktionsnedsättning och därför behöver hjälp för att klara sin vardag enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).
I verksamheten bedrivs insatserna gruppboende, serviceboende, daglig sysselsättning, korttidsverksamhet utanför hemmet, korttidstillsyn, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson samt personlig assistans.
Inom funktionshinder är målgruppen mångfacetterad vilket ställer stora krav på verksamheten, förutsättningar och behov kan ändras snabbt. På flera enheter inom
verksamheten har extra resurser krävts periodvis, beroende på brukares mående. Under årets första månader var personalbudgeten ansträngd på grund av hög sjukfrånvaro och enheterna tvingades att beordra personal att arbeta övertid. Verksamheten har arbetat intensivt med att omfördela och planera personalresurser utifrån behovet, detta har bidragit till att
personalbudgeten på gruppboende uppnår budgetbalans och daglig verksamhet visar ett överskott vid delåret. Det vi ser är att personlig assistans ej uppnår budgetbalans. Det är främst den assistans som utförs av externa entreprenörer som går över budget.
Antalet brukare med stöd av LSS är i stort sett oförändrad jämfört med samma period föregående år.
Flertalet av enhetscheferna inom funktionshinder deltog på utvecklingsdagar gällande framtidens LSS-boende. Där var våran enhetschef för äldreboendet speciellt inbjuden att föreläsa om hur vi startade upp äldreboendet i kommunen. Intresset för denna verksamhet är stor runt om i landet, roligt att vi ligger i framkant.
Boende i form av serviceboende och gruppboende
Verksamheten driver 13 stycken gruppboenden med sammanlagt 70 boendeplatser och 3 stycken serviceboenden med sammanlagt 24 lägenheter. De olika boendena finns placerade i flera av kommunens tätorter.
Äldreboendet som vi öppnade förra året bidrog till att vi har haft några tomma lägenheter under första hälften av 2017 på våra gruppboende. I och med detta har vi kunnat erbjuda plats åt några brukare som fått beslut om boende men ej kunnat verkställas tidigare, samt att vi kunnat erbjuda plats åt brukare med funktionsnedsättning som vi köpt plats åt inom
äldreomsorgen.
Vid ett par av våra boende är taklyftar installerade under våren och äldreboendet har även införskaffat en elrullstol, detta för att kunna ge brukarna en god omvårdnad med bra kvalité.
Vi arbetar aktivt med att säkra upp såväl psykisk och fysisk trygghet i verksamheten efter dels ett inbrott och dels en fallolycka. Detta har gjorts genom flera justeringar i inom- och
utomhusmiljön samt användande av personlarm. Några enheter har under delåret haft inspektion av arbetsmiljöverket med gott resultat.
Ett av våra boende har installerat ett nytt brandlarm och flera av personalen inom våra gruppboende har deltagit i brandutbildning. Personalen har även erbjudits en föreläsning där Christina Stielli talar om kommunikation, medarbetarskap och arbetsglädje. Vissa medarbetare har fått ytterligare utbildning i medicinska uppgifter samt taktil beröring. Under hösten
kommer alla medarbetare att utbildas i social dokumentation och sekretess, vi kommer dessutom att starta upp kollegial granskning med habiliteringspedagoger som
dokumentationsombud
Flera av enheterna har arbetat aktivt med värdegrundsarbete med utgångspunkt från funktionshinderverksamhetens årshjul. Uppstart av reflektionsgrupper på flera enheter har inletts under våren. Medarbetarna kommer att sammanställa aktuella enhetsbeskrivningar för att effektivt kunna arbeta med metoder lämpade för brukare på respektive enhet, detta för att ge individuell omvårdnad i så stor omfattning som möjligt och för att brukaren skall vara delaktig. Ett exempel på detta är att det kommit upp ett staket runt fastigheten
Ängahagsgatan som lett till att brukarna där ökat sitt livsutrymme avsevärt, då de nu kan gå ut ”på egen hand”.
För att stödja anhöriga i sin relation till brukaren har vi beslutat att hålla två anhörigträffar/år.
Verksamheten har haft samverkan med organisationen För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) vid två tillfällen under första halvåret 2017. Dessa träffar är uppskattade av både FUB och verksamheten, frågor lyfts och diskuteras och förhoppningsvis leder detta till en ökad förståelse mellan parterna.
Resultatet i brukarundersökningen som genomfördes under 2016, visar att vi behöver fortsätta med arbetet att öka brukarnas delaktighet i våra insatser. Vi har startat upp brukarmöten där gemensamma frågor diskuteras tillsammans med brukarna. Vi har installerat en
informationsskärm på en enhet där brukarna kan ta del av aktuell information såväl externt som internt. Vi kommer i höst att påbörja en satsning som syftar till att ge brukarna fler verktyg att hantera sina relationer i vardagen exempelvis föräldrar, grannar, personal osv.
Detta för att stärka den enskildes integritet och självbestämmande.
Enheterna arbetar med aktiviteter för olika konstellationer, individuella, enheternas aktivitetsutbud samt funktionshinderverksamhetens gemensamma utbud. Det senare är dessutom i samverkan med lokala föreningar.
Lilla My, vårdhästen har varit aktiv under våren och sommaren. Hon har besökt gruppboende inom funktionshinder samt vissa av äldreomsorgens vård- och omsorgsboende i kommunen till många brukares glädje.
Arbetsmiljön för enhetscheferna inom funktionshinder har förbättrats då en ny enhetschef anställts och kommit in i verksamheten under första halvåret. Enhetscheferna som ansvarar för våra gruppboende har numera tre enheter per chef. Det vi ser är att enhetscheferna inom daglig verksamhet har en fortsatt hög arbetsbelastning beroende på att enheterna är
placerade på flera olika platser i kommunen och att de har ett stort antal brukare att arbeta med. Enhetscheferna har arbetat med att skapa olika team där tre enhetschefer ingår i varje team. Detta har medfört en minskad sårbarhet vid de tillfällen då enhetschefer av olika orsaker är frånvarande.
Daglig verksamhet
Daglig verksamhet visar på ett överskott i personalbudgeten, detta beror på ej tillsatta
vakanser. Rekrytering har pågått under första halvåret och alla tjänster är nu besatta. Antalet habiliteringspedagoger har utökats för att kunna ge medarbetare stöd i arbetet med brukarna och för att öka kvalitén i omvårdnaden. Detta innebär att det kommer att finnas en
habiliteringspedagog knuten till varje enhetschef inom daglig verksamhet och boende.
Hela daglig verksamhet har per sista juli 2017 totalt 139 beslut om insatser. Av dessa har 10 beslut ännu inte hunnit verkställas, nio LSS-beslut och ett SoL-beslut. Fördelningen av besluten är uppdelade på följande insatser:
97 st. daglig verksamhet LSS
23 st. daglig verksamhet LSS Individuell placering 15 st. sysselsättning SoL
4 st. sysselsättning SoL individuell placering
Under delåret 2017 har daglig verksamhet tagit emot 16 nya beslut varav 11 är LSS-beslut och 5 är SoL-beslut. Detta är för andra året en fördubbling av antalet beslut jämfört med åren 2011 - 2015 då det totalt kom 10 nya beslut/år.
Daglig verksamhet har sista juli 8 st. pågående ärenden/beslut som arbetsanskaffare och i viss mån pedagogerna arbetar kontinuerligt med. I dessa ärenden finns det av olika anledningar ett stort behov av förändringar av den dagliga verksamheten, det handlar om att utöka insatsen, att de inte kommer till sin dagliga verksamhet, att de är sjuka eller att vi inte får tag i
personen eller dess företrädare. I en del av dessa ärenden samarbetar vi med handläggningen för att följa upp eller avsluta beslut om daglig verksamhet eller sysselsättning.
Några av enheterna inom daglig verksamhet var tvungna att stänga några dagar i början av året då flera av personalen var sjuka och vikarier ej kunde ordnas. Det är vissa av enheterna som är mer sårbara då det endast är en medarbetare som är i tjänst, anledning till att detta är att vi försöker anpassa verksamheten utifrån brukarnas behov. En ny enhet som arbetar vid Två Skyttlar startades i början av året, det är i nuläget en handledare och två brukare.
Under årets första 8 månader har vår personal haft ca 5 st. reflektionstillfällen i grupp med en utbildad samtalsledare. Samtlig personal beskriver dessa träffar som utvecklande och viktiga för verksamhetens fortsatta utveckling. Våra habiliteringspedagoger ansvarar för bla
metodutveckling i våra verksamheter och varje verksamhet har haft ca 5 st. "brukarmöten"
under året, där man systematiskt utvärderar vårt sätt att arbeta tex genom att gå igenom genomförandeplanen för varje deltagare. Under våren 2017 påbörjade vår nyanställda personal en studiecirkel på ca 6–8 träffar. Vi läser Bo Hejlskovs bok "problemskapande beteenden" och diskuterar sedan i grupp kring olika händelser tagna från boken. Dessa grupper leds av habiliteringspedagogerna i daglig verksamhet.
Under hösten 2016 genomfördes en enkätundersökning inom funktionshinder och inom daglig verksamhet låg svarsfrekvensen på ca 70% för LSS-deltagare och 50% för SOL-deltagare.
Detta resultat ska ställas mot tidigare svarsfrekvens på ca 30%. Utifrån resultatet på enkäten har Daglig verksamhet plockat ut 2 st. utvecklingsområden och 1 st. framgångsfaktor som vi ska arbeta med under 2017 och 2018. Vi kommer att påbörja "deltagarmöten" där fokus kommer att vara "får jag bestämma i daglig verksamhet? och "blir jag lyssnad på i daglig verksamhet?". Det finns också en plan att utbilda personal inom daglig verksamhet inom
"delaktighetsmodellen" under 2018 för att utveckla våra verksamheter i att vara mer
"deltagarledda". Vi kommer även att fortsätta utbilda vår personal inom NPF-området (Neuropsykiatriskt funktionshinder) tex genom en föreläsning om "bemötande vid psykisk ohälsa" den 24 okt 2017 på Två Skyttlar. Enhetschef, habiliteringspedagoger och 2 st.
habiliteringspersonal kommer även under sep och okt 2017 att delta i utbildning ESL (Ett Självständigt Liv) tillsammans med personal från IFO/psykiatri. Planen är att fler personal inom daglig verksamhet ska gå denna utbildning under 2018.
Personlig assistans
Kostnadsutvecklingen för den personliga assistansen har varit hög under flera år. I jämförelse med samma period förra året har antalet timmar inom personlig assistans minskat något.
Några ärende är mycket komplicerade och kräver specialkompetens, detta har varit svårt att rekrytera under delåret, vilket inneburit att ordinarie personal arbetat övertid samt upplärning av ny personal till några av enheterna har bidragit till att personalbudget ej är i balans.
Enheten arbetar med att på sikt få till en hållbar personalförsörjning för dessa ärende, vilket är ett förbättringsområde.
Vi ser en tendens till att antalet ärende som tidigare varit beviljade av försäkringskassan minskar, vilket innebär att kommunen kommer att få en ökad kostnad för dessa ärende.
Försäkringskassan har ändrat sin bedömning gällande grundläggande behov och är idag mer restriktiv i sin bedömning. Bedömer försäkringskassan att de grundläggande behoven är lägre än 20 tim. per vecka får personen avslag från försäkringskassan och får då söka assistans från kommunen. Det är i dagsläget svårt att veta i vilken utsträckning det kommer att påverka utfallet men vi vet att det rör sig om betydande omsorgsbehov.
Det finns fortfarande ärenden gällande ersättning för personlig assistans som ej är rättsligt färdigbehandlade, vilket innebär att vi ej vet hur det kommer att påverka utfallet för verksamheten.
Några nya assistansärende har påbörjats under delåret.
En medarbetare har projektanställts för att arbeta med personlig assistans och hur kommunen kan utföra fler ärende i egen regi.
Korttidsvistelse och korttidstillsyn
Korttidsvistelsen i Sätila verkställer idag 48 ärenden och ytterligare ärenden är att förvänta. Vi ser ett fortsatt ökat behov av vaken personal nattetid och högre personaltäthet beroende på komplex problematik och små barn. Idag verkställer vi även två korttidsvistelser på Kinnaborg i Kinna. Korttidstillsynen på Kinnaborg har 7 ärende och ytterligare inskolningar förväntas under hösten.
Intäkter för SoL-ärende är högre än förväntat för delåret, även personalkostnader visar ett överskott i perioden. Enheten har arbetat aktivt med personalresurserna under våren då första kvartalet visade på ett underskott. Perioden har krävt ökade resurser på grund av fler ärenden och stor problematik inom autismområdet, de barn som skolats in för Korttidsvistelse har krävt högre bemanning både dag och nattetid samtidigt som man har kunnat minska bemanningen på andra enheter inom verksamheten. Inskolningsperioden som är olika för varje individ
påverkar bemanningsbehovet. Från och med första augusti finns det inga platser till förfogande för SoL-ärende, då antalet LSS-ärende har ökat.
Enheterna har arbetat med kvalité i genomförandeplaner, god uppföljning av dessa och hållbar dokumentation. Under första halvåret har enheterna arbetat utifrån årshjulet där vi tagit upp frågor gällande värdegrund och hot/våld. Fortsatt har vi tagit upp kring barnkonventionen för att hålla ämnet levande.
Logistiken med taxiresor fram och tillbaka från skola har krävt stora arbetsinsatser och vissa dagar har personalen fått hämta brukarna.
Varje månad ordnas läger för högfungerande ungdomar. Det är sex brukare som deltar på läger två dagar i månaden, dessa läger är förlagda till Espevik i Varbergs kommun. Vi ser detta som mycket positivt då vi tidigare köpte denna insats av externa utförare. Planeringen för sommarlägret pågår.
Vecka 26, var det läger för högfungerandeläger NPF som var förlagt på Getterön, lägret var lyckat där både ungdomar och personal var nöjda med miljön. Detta är en svår målgrupp där problematiken kan göra att de har svårt att vistas under samma tak under längre tid, det var 4 deltagare som deltog under hela veckan. Aktiviteter som fiske, Gokart, grillning,
Helsingborg/Helsingör stod på programmet.
Det traditionella korttidslägret i Espevik hölls vecka 27, gemensamt med utflyttad verksamhet från boenden. En härlig vecka med mycket aktiviteter. Nytt i år var att varje enhet fick göra sitt upplägg kring aktiviteter, detta föll väl ut. Korttiden hade aktiviteter som luftgevärsskytte, bad, krabbfiske, torget, strandtåget, Bounc Camp, fotbollsturnering mm. Både ungdomar och personal var engagerade, discot var en höjdpunkt där ca: 30 brukare och personal visade sin styrka på dansgolvet. Under grillkvällen hade vi trubadurer som underhöll och fick med sig barn/ungdomar och vuxna att sjunga. Kökspersonalen fick mycket beröm av deltagarna för sin mat.
Myndighetsutövning
Handläggningen för LSS har varit fulltaliga i sin bemanning under våren men under sista delen av delåret har några av handläggarna avslutat sin anställning. De har valt att arbeta närmare sin hemort och till en högre lön. Detta innebär att det pågår en rekryteringsprocess inom enheten igen. Arbetet med att göra omprövningar av ärenden pågår fast i något mindre
omfattning. Verksamheten anordnade under februari en kurs om personlig assistans och beräkning av aktiv tid i våra konferenslokaler i Rydal. Vi bjöd även in fyra andra kommuner, Båstad, Bjuv, Svenljunga och Färgelanda.
Enheten flyttade under våren från lokalerna i Kinnaström till fastigheten "Ugglan" på Klockaregatan i Kinna. Där kan man på ett naturligare sätt samarbeta med
myndighetsutövningen inom äldreomsorgen.
Ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice i hemmet är verksamheter där det arbetats med att öka andelen brukare med aktuella genomförandeplaner. Här pågår också ett
kontinuerligt arbete med att rekrytera personer som kan åta sig uppdrag från verksamheten.
Inom denna verksamhet pågår också ett aktivt arbete för att säkerställa att brukare får rätt insats. Antalet timmar per månad har ökat inom avlösarservice i jämförelse med samma period föregående år, medan ledsagarservice och kontaktpersoner minskat något.
Personliga ombud
De personliga ombuden har flera ärenden som är omfattande och kräver mycket insatser.
Antalet personer som har behov av kontakt med personligt ombud är relativt konstant och man ser ingen större skillnad jämförbart med samma period föregående år. Ett av de personliga ombuden var på den årliga konferensen för yrkesgruppen, vilket hon upplevde mycket givande. Det finns två personliga ombud i kommunen.
Individ- och familjeomsorg
Verksamheten inom individ- och familjeomsorgen är organiserad i fyra enheter,
familjeenheten, försörjningsstödsenheten, vuxenenheten och den socialpsykiatriska enheten.
Under året har en enhet avvecklats, integrationsenheten. Den enhetens arbete är numera en del i familjeenheten.
Familjeenheten
Barn har rätt till skyddande insatser och föräldrar ska vid behov erbjudas insatser för att kunna tillgodose barnets omsorgsbehov i hemmet. Familjeenheten är återigen utsatt för
påfrestningar utifrån hög personalomsättning. Den lättnad som tidigare upplevdes när enheten var näst intill fulltalig har avtagit och det är åter ett ökat tryck på enheten utifrån hög
personalomsättning. Trycket hanteras genom att enheten har inne 2 stycken konsulter samt att man hela tiden rekryterar ny fast personal. Emellertid är det fortsatt hög belastning på enheten och antalet placeringar ligger på en nivå som inte täcks av budgeten. Kostnaderna för placeringar under årets första fyra månader har ökat markant från samma period förra året.
HVB placeringarna har ökat från ca 2,4 mnkr 2016 till ca 5,1 mnkr 2017.
Familjehemsplaceringar har ökat från ca 0,9 mnkr till ca 1,5 mnkr samma period. En handlingsplan har tagits fram på enheten utifrån att se om det går att jobba på annat sätt i vissa ärenden. Hård konkurrens av privata familjehemsföretag gör det svårt att rekrytera interna familjehem.
Familjerådgivningen flyttades från vuxenenheten till familjeenheten vid årsskiftet. Planering pågår om gemensam utveckling av familjerådgivningen och familjerätten för att motverka att behövande hamnar "mellan stolarna".
Integrationsenheten flyttades 2017-08-07 över till Familjeenheten, varvid Integrationsenheten upphörde som egen enhet. Överflyttningen innebär att Familjeenheten utökas med 7 personal.
Migrationsverkets och statsmaktens regelverk är ständigt i rörelse med nya lagar och regler som påverkar kommunernas arbete med de ensamkommande barnen. Men den största utmaningen för enheten är att tillgodose de ensamkommande barnens behov av omsorg och omvårdnad.
Då det under 2016 enbart kom en ensamkommande och fram tills nu under 2017 kommit fem, samtidigt som ett flertal fått avslag, fallit för 18 årsstrecket eller blivit uppskrivna i ålder, så står det klart att enhetens verksamhet mot ensamkommande barn kommer att behöva anpassa sig till ett lägre antal ensamkommande i framtiden.
I dagsläget arbetar 3 handläggare, varav 2 socialsekreterare, 1 barnsekreterare och 1
familjehemssekreterare, med 80 ensamkommande varav 32 är placerade i familjehem. Av de
80 ensamkommande har 25 permanent uppehållstillstånd (PUT) och 6 tillfälligt
uppehållstillstånd (TUT). Flera av de som fått PUT kommer ha behov av egna lägenheter och uppåt åtta ungdomar behöver en egen lägenhet under snar framtid. I den grupp som har eller får PUT eller tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) ser enheten ett ökat behov av sjukvårdande insatser som bl.a. hjälp med trauman eller fysiologiska åkommor. Denna grupp behöver även löpande hjälp med integrationen in i samhället vilket ställer krav på de som skall arbeta med frågorna.
Budgeten för verksamheten ligger hos flyktingverksamheten. De medel som kommer från statsmakten till socialförvaltningen avser placeringskostnader, frånsett en engångssumma på cirka 30 000 kronor som täcker kostnaden för initialutredningen gällande den
ensamkommande. De löpande kostnader som är förknippade med myndighetsutövningen runt den ensamkommande täcks inte av de pengar som kommer direkt till förvaltningen. Under 2015 och 2016 var detta inget problem då förvaltningen även fick medel för tomma platser, vilket täckte kostnaden för myndighetsutövningen. Nu då ersättningssystemet förändrats täcks inte myndighetsutövningens personalkostnader av de direkt riktade medlen.
Försörjningsstödsenheten
Personer som saknar egen försörjning har rätt till ekonomiskt stöd, rådgivning, information och vid behov insatser i samarbete med andra förvaltningar och myndigheter. I förhållande till motsvarande period förra året (Augusti) har antalet aktuella hushåll med behov av
försörjningsstöd minskat 308 till 303 stycken. Antalet barn som lever i hushåll med behov av försörjningsstöd var 161 st. 2016 och 144 st. 2017 i augusti månad. Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd i augusti 2016 var 2125 mkr mot 2267 mkr 2017. En del av de ökade
kostnaderna avser kostnader för kvinnofridsärenden samt kostnader för annat boende såsom vandrarhem. Detta med anledning av att kommunen saknar boendealternativ och får då ta större kostnader på denna typ av boenden.
Av de personer som erhöll försörjningsstöd i augusti 2016 var 96 personer kodade som sjuka och 82 personer arbetslösa. För samma period 2017 är 89 personer kodade som sjuka och 131 personer arbetslösa. Dessa 131 är inskrivna på arbetsförmedlingen men bedöms ej stå till arbetsmarknadens förfogande. Vid en genomgång av de klienter som vi kodar som ej arbetsföra av olika skäl, ser vi att här har skett en markant ökning. Många av dessa har ett pågående missbruk eller en psykisk ohälsa som hindrar dem att bli självförsörjande. Av dem som uppbär försörjningsstöd saknar många sjukpenninggrundade inkomster (SGI) eller har en så låg ersättning att de inte kan bli självförsörjande.
Personalbudgeten visar ett överskott, vilket till stor del beror på att personal i verksamheten är vakanser och långtidssjukskrivningar föräldralediga. Personalomsättning har under en period minskat, men i dagsläget finns det obesatta tjänster på försörjningsstödsenheten.
RAMS, Redo för arbetsmarknad & sysselsättning, som startade under 2014 har utvecklat en väl fungerande verksamhet med ett strukturerat innehåll. Här möter verksamheterna upp det behov av lågtröskelverksamhet för de klienter som står långt ifrån arbetsmarknaden. Klienter som i de flesta fall har en lång sjukskrivning bakom sig. RAMS har ökat sin kompetens i form av arbetsterapeuter så att klienter som ej står till arbetsmarknadens förfogande genomgår arbetsförmågebedömning som ett led till att kunna ansöka om sjukersättning. För de pre- rehabiliterande verksamheterna utgår medel från Samordningsförbundet till både
personalkostnader och övriga kostnader.
Vuxenenheten
Människor med sociala problem, psykiska funktionshinder eller missbruksproblem ska ges möjligheten att leva ett självständigt liv och delta i samhällslivet. Enheten har under första halvåret haft i genomsnitt 105 ärenden aktuella för målgruppen personer med
missbruksproblematik eller samsjuklighet. För målgruppen personer med psykiskt funktionshinder har antalet ärenden i genomsnitt varit 147 första halvåret 2017. En viss ökning i ärendeinflödet kan ses jämfört med samma period 2016.
Fortsatt behov av placeringar av dygnsvård finns på grund av ärenden med omfattande behandlingsbehov. Dock har antalet behandlingsinriktade placeringar minskat med tre
placeringar jämfört mot föregående år. Antal köpta boendeplatser för personer med psykiska funktionshinder är likvärdigt med föregående period. Behovet av korttidsplatser kan inte mötas
på hemmaplan och under 2016 köptes platser för tre personer och under innevarande period 2017 köps 4 externa korttidsplatser. Det finns i dag inte täckning i budgeten för dessa köpta platser.
De öppna insatserna för personer med missbruk möter behoven och bidrar till stor del i att motverka allt för många köpta heldygnsplatser. Kraftvärks utvecklande behandlingsarbete ger nu resultat då man under första halvåret haft sammanlagt 16 personer inskrivna i
verksamheten.
Cesam möter i genomsnitt 26 personer per månad i sin verksamhet där den största delen är självsökande. Vuxenenheten har även erbjudit i genomsnitt 29 personer per månad stöd genom individuella insatser.
Anhörigstöd ges både enskilt som till nätverk kring klienter som går i behandling. En telefonlinje har öppnats speciellt inriktat till anhöriga som har närstående med missbruk.
Det finns fortsatt behov av att både bevara men även utveckla samverkan med framför allt öppenvårdens psykiatrimottagning, slutenvården inom SÄS samt Närhälsan för att brukarna ska erhålla samverkande vård och stöd. En gemensam genomlysning av ärenden som inte fungerat tillfredställande har gjorts på uppdrag av den lokala närvårdssamverkan. Resultatet ska redovisas i september.
En tillsynsplan för kommunens tillsyn av serveringstillstånd samt för detaljhandeln av folköl och tobak har tagits fram och beslutats av nämnden i februari. Detaljplanering för tillsynen har gjorts för såväl serveringstillstånd som för detaljhandel av läkemedel, folköl och tobak samt rökfria skolmiljöer. Det finns behov av att se över rutiner och riktlinjer för denna verksamhet och även att ta fram en handlingsplan över hur tillsynsarbetet ska utvecklas. Länsstyrelsen har lämnat beslut och kritik efter sin tillsyn i oktober 2016 vilken ger anledning till planering och ställningstagande till hur arbetet bör bedrivas framöver.
Socialpsykiatriska enheten
Enheten riktar sig främst till personer med en psykisk funktionsnedsättning. En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning” (Rapport 2006:5). Stödet ska ges i det vardagliga livet och syftar till att ge personer med psykiska funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. Enheten består av psykiatriboenden, Kyrkogatan 22 i Kinna, Lindängsgatan 10 i Skene och Risma i Fritsla, (sammanlagt 27 boendeplatser, varav tre korttidsplatser), boendestöd Mark och särskilda stödteamet, samt en öppen verksamhet.
Enheten har 79 boendestödsinsatser, varav 55 avser SoL-beslut och 24 insatser avser LSS.
Särskilt stödteam som svarar för 11 boendestödsinsatser varav 10 är SoL-insatser har mer långvariga och behandlingsinriktade insatser. Efter en tid av hög arbetsbelastning har antalet boendestödsinsatser minskat under våren då handläggarna genomfört flera omprövningar och avslutat insatser. Idag har en större flexibilitet uppnåtts då boendestödsinsatser kan erbjudas tidig morgon, senare på kvällen och i viss mån helgtid. Detta har uppnåtts genom att
boendena svarat för boendestöd på obekväm arbetstid. Den öppna verksamheten, tidigare benämnd Kryddan, bedrivs fortfarande i begränsad form två eftermiddagar i veckan.
Nyrekrytering till verksamheten har dragit ut på tiden men en arbetsterapeut är nu anställd.
Inom socialpsykiatrin pågår olika insatser för att kunna möta ett ökande och mer komplext behov av insatser. En målsättning är att öka kännedom och samarbete mellan de olika arbetsgrupperna inom enheten för att öka flexibiliteten i insatserna. Gemensamma
planeringsdagar har genomförts. Enheten har under året svarat för flera korttidsplatser på boendena som alternativ till köpt vård. Dessa insatser är resurskrävande för boendena, då snabba anpassningar runt bemanning/boendelägenheter krävs och omsättningen i
lägenheterna ökar med därmed följande underhållskostnader. Detta har även till viss del påverkat boendesituationen negativt för de brukare som har sitt stadigvarande boende inom verksamheten. Erfarenheten har dragits att korttidsboende helst bör få sina insatser inom en särskild avsedd verksamhet. Enhetsövergripande metodutbildningar har påbörjats.
Under hösten planeras för avvecklingen av Kyrkogatan 22 i Kinna som gruppboende.
Personalen på boendet kommer att övergå i en grupp för förstärkt boendestöd, vilket ökar
förutsättningen att tillgodose boendestödsbehov på kvällar och helger, ett behov som inte minst LSS-verksamheten efterfrågar. En total översyn av hela socialpsykiatrin har genomförts och en slutrapport har presenterats för socialnämnden i maj. Socialnämnden har även antagit riktlinjer för det fortsatta arbetet i form av en handlingsplan som utgår från översynen.
Integrationsenheten
Integrationsenheten startade sin verksamhet 2016-08-28 och upphörde 2017-08-07, då den flyttades över till Familjeenheten.
Flyktingverksamheten
Socialnämnden ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Inom
flyktingverksamheten ingår de boenden som kommunen har i egen regi för ensamkommande barn. Verksamheten hade tre aktiva egna boende vid årets början samt ett boende i extern regi.
Den 1 februari avvecklades asylboendet Varpen i Kinna, det var då endast några ungdomar kvar och de flyttade till andra boenden. Ungdomarna som bott på det externa boendet flyttade tillbaka till kommunens egna asylboende den 30:e april. Vi har idag ett boende i Fritsla och ett på Ekås i Horred. Den övre delen av Ekås är omorganiserat till stödboende vilket möjliggör en bra övergång för ungdomarna från att bo i ett HVB-hem till att flytta ut i egen lägenhet.
Stödboende kräver färre personal, man skall ha tillgång till personal dygnet runt men det behöver ej vara bemannat. En fördel med att stödboendet är beläget i Horred är att vi kan samordna personalresurserna mellan HVB-hemmet och stödboendet.
Vi har i dag 34 ungdomar i våra boenden, totalt i kommunen finns det 72 ungdomar. Flera av ungdomarna fyller 18 år under 2017 och prognosen visar att det sammanlagt kommer att finnas 61 ungdomar vid årsskiftet, varav 25 ungdomar i våra egna boenden. Verksamheten har varslat ca. 30 medarbetare under delåret några av dessa har valt att gå till arbete utanför kommunen medan de övriga varslade har erbjudits anställning inom äldreomsorg eller
funktionshinder. Arbetet med att anpassa verksamheten utifrån behov och intäkter pågår kontinuerligt. Vi ser en svårighet i att bemanna våra boenden under vissa perioder, det är hög sjukfrånvaro och arbetsgivaren har försökt att tillmötesgå önskemål från medarbetare att avsluta sin anställning med kort varsel. Enheterna arbetar nu med att tillgodose behovet av stödperson till de ungdomar som flyttat till egen lägenhet, medarbetare på våra boende kunde vara behjälpliga i detta tidigare men när personalresurserna minskar är det svårt att få
utrymme för det uppdraget. Det finns alternativa lösningar till detta som vi tror kan fungera bra.
Avtalet med migrationsverket upphörde 31/3, vilket innebär att vi inte får ersättning för ej belagda platser. Ersättningsnivåerna gällande ersättning från migrationsverket har ändras från och med 1 juli.
Under sommaren har ungdomarna deltagit i sommarskola under tre veckor, denna anordnades i samarbete med barn och ungdomsförvaltningen samt kultur och fritidsförvaltningen.
1.2 Viktiga och intressanta händelser
Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv Funktionshinderverksamheten
Det finns från brukare och anhöriga önskemål att erbjuda alternativa arbetsplatser inom daglig verksamhet. Det är därför glädjande att kunna konstatera att en ny enhet inom daglig
verksamhet har startats. Den bedriver sin verksamhet på konferensanläggningen Två Skyttlar i Örby.
Äldre brukare med funktionshinder som tidigare inte kunnat erbjudas boendeplatser inom funktionshindersverksamhetens gruppboenden utan varit hänvisade till äldreomsorgens vård-
och omsorgsboenden har nu erbjudits plats till verksamhetens gruppboende. Detta då
ytterligare ett gruppboende som särskilt är anpassat för äldre brukare med funktionshinder har startats i Kinna.
Flyktingverksamheten
Antalet asylsökande ungdomar minskar successivt, anledning är att de som fyller 18 år och flyttas till migrationsverkets boende för vuxna. Kommunen har fått några nya
ensamkommande ungdomar under 2017. Dessa ungdomar har beretts plats på våra HVB-hem för asylsökande ungdomar. Den personal som varslats inom flyktingverksamheten har
erbjudits arbete inom äldreomsorgen eller funktionshinder. Asylboendet Varpen i Kinna avvecklades 1 februari.
Individ och Familjeomsorgen
Ett arbete har inletts med regionens öppenvårdspsykiatri i att identifiera ärenden som varit problematiska ur ett samverkansperspektiv och utifrån dessa ärenden skapa än bättre förutsättningar för lyckad samverkan med klienten/patienten i fokus.
Den verksamhet som bedrivs inom socialpsykiatrin har genomgått en omfattande översyn.
Syftet med detta är att verksamheten ska få ett bra underlag som ska ligga till grund för en utveckling av verksamheten och därigenom bättre kunna möta klienters behov. I denna process kommer även brukarorganisationer bli en viktig samverkanspartner.
Inom IFO har ett utvecklingsarbete påbörjats i att utveckla arbetet kring relationsnära våld.
Arbetet är nu framme i ett slutskede vilket kommer öka möjligheten att stödja de som drabbas av detta våld.
Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv Funktionshinderverksamheten
Antalet enhetschefer inom funktionshindersverksamheten har utökats med en tjänst. Detta bidrar till en bättre arbetsmiljö för enhetscheferna inom verksamheten men också att antalet medarbetar per chef har minskat. I förlängningen ska detta leda till en förbättrad arbetsmiljö för de anställda inom verksamheten.
Flyktingverksamheten
Den övre delen av asylboendet Ekås i Horred har omorganiserats till ett stödboende. Detta ska bidra till att det blir en bra övergång från att bo på ett HVB-hem till att kunna flytta ut i
samhället och bo i egen lägenhet. Stödboendet kräver färre personalresurser, det skall finnas tillgång till personal men behöver ej vara bemannat dygnet runt.
Individ och Familjeomsorgen
Rekrytering av personal till IFO:s verksamheter är ständigt pågående. Framförallt inom myndighetsutövningen har det varit svårt att rekrytera.
Inom IFO finns en resursgrupp som består av 1:e socialsekreterare och samordnare från IFO:s olika enheter. Ett av deras uppdrag är att utveckla hur verksamheten ska möta och arbeta med relationsnära våld. Arbete med riktlinjer och rutiner är på gång och det finns en planering för utbildningsinsatser för personal. En långsiktig plan är att inlett arbete inom IFO ska spridas till övriga verksamheter inom socialförvaltningen.
2 Måluppföljning
Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp.
Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:
2.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv
Kommungemensamma mål:
All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga
Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos
2017 Mål 2017 Andel brukare inom funktionshinder med
aktuell genomförandeplan 90 96 96 >= 95%
Andel klienter inom familjeenhet och
vuxenenhet med aktuell genomförandeplan 95 96 96 >= 95%
Andel brukare inom funktionshinder med aktuell genomförandeplan
Det har pågått ett aktivt arbete med att aktuell genomförande plan på alla brukare skall göras.
Vi når målvärdet fullt ut under 2017. Viktigt är att vi fortsätter det framgångsrika arbete som bidragit till att målet uppnås.
Nämndens mål:
Anhöriga ska stödjas i sin omvårdnad av närstående, särskilt genom anhörigstöd (Funktionshinder) Arbetat med att säkerställa anhörigstödet för målgruppen är pågående.
Kommungemensamma mål:
Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet
Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos
2017 Mål 2017 Andel LSS-beslut som verkställs inom 3
månader 96 96 95 >= 95%
Andel klienter som får tid för besök ang.
ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från
kontakttillfället 95 97 97 >= 95%
Andel anmälningar till familjeenheten där
förhandsbedömningar görs inom 14 dagar 96 98 90 >= 100%
Andel anmälningar till vuxenenheten där
förhandsbedömning görs inom 14 dagar 95 >= 90%
Brukardelaktighet, funktionshinder 75
Brukardelaktighet, individ och familjeomsorg 81
Brukarundersökning inom funktionshinder/IFO genomförs vartannat år. Sedan 2016 genomförs undersökningarna så att nationell jämförelse kan ske. Undersökningarna innehåller frågor om
bland annat delaktighet, självbestämmande, bemötande. Olika områden som totalt avser undersöka den brukarupplevda kvaliteten på verksamheten. Därför kommer förvaltningen föreslå att från 2018 använda måttet Brukarupplevd kvalitet som nämndens indikator på kommunfullmäktiges mål om att allt arbete ska ske med professionellt förhållningssätt och god kvalitet. Måttet bör målsättas och redovisas uppdelat på funktionshinder och individ- och familjeomsorg. Måttet är ett medelvärde över kommunens resultat som kan jämföras med riket. Inom både funktionshinder och individ- och familjeomsorg är Marks kommuns resultat i nivå med riksgenomsnittet (75,82). Eftersom att undersökningarnas resultat och hur det skulle redovisas inte var klart vid ingången av 2017 finns det inget beslutat mått med målvärden.
Det redovisade utfallen för 2017 är redovisat enligt ovan förslag.
Andel LSS-beslut som verkställs inom 3 månader
Det är ett fåtal av LSS-besluten som ej verkställts inom 3 månader.
Det rör sig framförallt om beslut gällande kontaktpersoner, där verksamheten ej lyckats få fram den person som brukaren önskar, vilket innebär att brukaren tackar nej till erbjudandet.
Det finns även något beslut om daglig verksamhet där brukaren ej är helt nöjd med de alternativ som funktionshinder kan erbjuda och tackar nej till de föreslagna alternativen.
Andel klienter som får tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället
För att möjliggöra att fler får tid inom 14 dagar tar samtliga socialsekreterare ett nybesök i månaden. Att inte 100% kan få inom 14 dagar beror på att vid frånvaro i mottaget sätts inga vikarier in, varför det främst under sommarmånaderna kan ta längre tid än 14 dagar att få en tid.
Andel anmälningar till familjeenheten där förhandsbedömningar görs inom 14 dagar 90% av alla förhandsbedömningar har skett inom ramen för 14 dagar. I övriga fall har
handläggare missat att fatta formellt beslut vilket gör att dagarna överstiger 14 dagar. I en del av fallen har anmälan kopplats till pågående utredning och där har det också missats att fatta beslut. Enheten går igenom rutiner och arbetssätt för hur förhandsbedömningar hanteras.
Målet 100% är inte helt realistiskt eftersom att det förekommer att klienter av olika anledningar avböjer kontakt.
Andel anmälningar till vuxenenheten där förhandsbedömning görs inom 14 dagar Vuxenenheten lägger stor vikt vid att göra en förhandsbedömning inom 14 dagar.
Brukardelaktighet, funktionshinder
Inom funktionshinderverksamheten har enkäten besvarats av brukare med insatsen
gruppbostad, servicebostad samt daglig verksamhet. 75 procent av de som besvarat enkäten har svarat positivt på undersökningens frågor (riket 75 procent). Enheterna har arbetat med resultatet och identifierat förbättringsområden.
Brukardelaktighet, individ och familjeomsorg
Inom IFO har enkäten som redovisas besvarats inom försörjningsstöd, vuxenenheten (exkl.
socialpsykiatri) samt familjeenheten, vårdnadshavare och barn från 13 år och uppåt. 81 procent av de som besvarat enkäten har svarat positivt på undersökningens frågor (riket 82 procent). Enheterna har arbetat med resultatet och identifierat förbättringsområden.
Nämndens mål:
Arbetet ska ske i samarbete med interna och externa aktörer
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med Funktionshinderrådet samt driver ett aktivt arbete i närvårdssamverkan på olika nivåer.
Nämndens mål:
Verksamheten ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis
Verksamheterna arbetar med kompetensutvecklingsplaner både på individuell och enhetsnivå.
Nämndens mål:
Insatser ska samordnas i syfte att enskilda når en egen försörjning, särskilt minska andelen unga vuxna som har behov av försörjningsstöd (IFO)
Samordningen av insatser och samverkan med andra aktörer utifrån RAMS verksamhet och försörjningsstöd är väl fungerande. Utvecklingsarbete med att förbättra unga vuxnas egna försörjningsmöjligheter fortsätter. Idag finns ett nära samarbete med ungdomshandläggarna på Försörjningsstödsenheten, arbetsförmedlingen och gymnasiet genom TAKT, Tillgängliga aktiviteter tillsammans, där de träffas var tredje vecka kring olika individer.
Nämndens mål:
Verksamheten ska täckas av medel från Migrationsverket (flyktingverksamheten) Det pågår ett kontinuerligt arbete med att intäkterna skall täcka kostnaderna.
Nämndens mål:
Öka antalet boendeplatser i stödboende (flyktingverksamheten)
Det finns i dag ett stödboende med åtta platser samt några fristående lägenheter som används som stödboende.
Nämndens mål:
Stödja barn och ungdomar i att fullfölja sin skolgång (flyktingverksamheten)
Medarbetare på våra boende arbetar utifrån olika metoder bla. KASAM (Känsla av sammanhang), för att motivera ungdomarna att fullfölja sin skolgång.
Kommungemensamma mål:
Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning
Nämndens mål:
Arbetet ska ha en rehabiliterande och förebyggande inriktning
Som en del i förebyggande arbete används olika bedömningsinstrument för att tidigt kunna möta behov, samt genom individuella planer arbeta rehabiliterande.
Nämndens mål:
Diskriminerande fördomar och attityder ska bekämpas och mångfalden bejakas (Funktionshinder) Verksamheten arbetar aktivt med personalgrupperna på APT med fördomar, attityder, värdegrund samt mångfald detta säkerställs genom verksamhetens årshjul.
Nämndens mål:
Stödjande och förebyggande insatser ska initieras för barn och ungdomar i kommunen (IFO) Öppnandet av familjecentralen har ökat på stödet och det förebyggande arbetet. Samverkan med andra förvaltningar, exempelvis ungdomsutvecklarna ökar på stödet och det
förebyggande arbetet.
Nämndens mål:
Personer med sociala problem eller missbruksproblem kan leva ett självständigt liv och delta i samhällslivet (IFO)
Aktivt arbete pågår med exempelvis hemmaplanslösningar och samordnade individuella planer
(SIP). Rutiner och arbetssätt för våld i nära relation är pågående. Behovsgenomlysnining är genomförd inom socialpsykiatrin och handlingsplan framtagen.
3 Följetal
Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling.
3.1 Socialnämndens följetal
Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017
LSS-boende, antal personer 96 108 102 101
LSS-insatser ordinärt boende,
antal pers. 159 154 169 165
Antal personer med personlig
assistans 81 116 114 115
Barn och ungdom, totalt antal
vårddygn på boende 5 286 14 522 38 742 26 600
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende (exkl
ensamkommande) 1 383 1 734 2 919 3 576
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende,
ensamkommande barn 3 903 12 788 35 823 23 024
Barn och ungdom, totalt antal
vårddygn i familjehem 9 788 12 630 22 523 25 516
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem (exkl
ensamkommande) 7 208 7 853 11 033 10 952
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem,
ensamkommande barn 2 580 4 777 11 490 14 564
Vuxna 19 år-, antal vårddygn
på institution 2 831 3 660 3 100 1 726
Antal hushåll per år som har
försörjningsstöd 770 725 660 725
Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader
eller längre) 247 210 184 210
Satsning på
kompetensutveckling (tkr) 645 746 618 750
LSS-boende, antal personer
Antalet personer inom LSS-boende har minskat något mot tidigare år. Detta beror på att ett av våra LSS-boende fördes över till individ- och familjeomsorgen vid årsskiftet 2015/2016 och att antalet köpta internatplatser minskat under 2017.
LSS-insatser ordinärt boende, antal pers.
Det sker inga större förändringar i antalet personer med LSS-insatser som bor i ordinärt
boende. Verksamheten har arbetat aktivt med att avsluta alla ej aktuelle ärende samtidigt som det kommit fler nya ärende, vilket gör att antalet är i stort sett oförändrat.
Antal personer med personlig assistans
Antalet personer med personlig assistans rör sig något upp och ner men ligger på en rel.
oförändrad nivå.
Barn och ungdom, totalt antal vårddygn på boende
Utifrån arbete och upprättad handlingsplan för att minska externa placeringar är det realistiskt med en minskad prognos jämfört med 2016. Förutsättningar i omvärlden och politiska beslut
påverkar antalet vårddygn på boende framförallt för ensamkommande.
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende (exkl ensamkommande)
Utifrån arbete och upprättad handlingsplan för att minska externa placeringar är det realistiskt med en minskad prognos jämfört med 2016. Förutsättningar i omvärlden och politiska beslut påverkar antalet vårddygn på boende framförallt för ensamkommande.
Barn och ungdom, antal vårddygn på boende, ensamkommande barn
Förutsättningar i omvärlden och politiska beslut påverkar antalet vårddygn på boende framförallt för ensamkommande.
Barn och ungdom, totalt antal vårddygn i familjehem
Få ungdomar placeras i dagsläget. Arbete med att avsluta placeringar och hitta andra lösningar för de unga, övre tonåringarna. Det är framförallt ensamkommande som står för den
prognosticerade ökningen jämfört med 2016, men detta är beroende av förutsättningar i omvärlden och politiska beslut.
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem (exkl ensamkommande)
Få ungdomar placeras i dagsläget. Arbete med att avsluta placeringar och hitta andra lösningar för de unga, övre tonåringarna. Det är framförallt ensamkommande som står för den
prognosticerade ökningen jämfört med 2016, men detta är beroende av förutsättningar i omvärlden och politiska beslut.
Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem, ensamkommande barn
Få ungdomar placeras i dagsläget. Arbete med att avsluta placeringar och hitta andra lösningar för de unga, övre tonåringarna. Det är framförallt ensamkommande som står för den
prognosticerade ökningen jämfört med 2016, men detta är beroende av förutsättningar i omvärlden och politiska beslut. Få ungdomar placeras i dagsläget. Arbete med att avsluta placeringar och hitta andra lösningar för de unga, övre tonåringarna. Det är framförallt
ensamkommande som står för den prognosticerade ökningen jämfört med 2016, men detta är beroende av förutsättningar i omvärlden och politiska beslut.
Vuxna 19 år-, antal vårddygn på institution
Färre placeringar har skett då arbetet med hemmaplanslösningar har ökat samt så har behoven bedömts tillgodoses inom socialpsykiatrin.
Antal hushåll per år som har försörjningsstöd
Fler hushåll har varit i behov av försörjningsstöd under kortare perioder, därav KVOT-flyktingar som i avvaktan på etablering behöver ekonomisk hjälp.
Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader eller längre)
De hushåll som idag uppbär försörjningsstöd står i högre grad längre från arbetsmarknaden och saknar andra ersättningar, därav har fler uppburit långvarigt försörjningsstöd.
4 Uppföljning av internkontroll
Internkontroll syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och följer lagar, föreskrifter och riktlinjer. Nämnder och styrelser har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska rapportera om sitt arbete med internkontroll.
Årets internkontrollarbete
Socialnämnden arbetar med att utveckla den interna kontrollen av verksamheten. Sedan 2011 används COSO-modellen, som kommunen beslutat att använda sig av. Arbetet har resulterat i en utvecklad månatlig uppföljning av nämndens verksamhet, personal och ekonomi där ett flertal nyckeltal följs under året. En genomarbetad plan för intern kontroll har tagits fram och inför 2017 har flera nya kontrollområden införts. Planens granskningsområden är ekonomi, personal, administration, myndighetsutövning och verkställighet. Resultatet av årets internkontrollplan redovisas i samband med nämndens årsrapport.
Socialnämndens främsta verktyg för att säkerställa en god intern kontroll är det
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter som fastställdes 2012. Under året har detta utvecklingsarbete fortsatt vad gäller uppbyggnad och innehåll. Ledningssystemet visualiseras i KLOK-boken, kvalitetsledning och kunskapsbank.
.
5 Ekonomi
Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av årets åtta första månader samt en prognos för helåret.
5.1 Driftredovisning Tabell periodrapport
Driftredovisning
(belopp i tkr) Utfall 2016
Utfall 31/8 2016
Utfall 31/8 2017
Prognos
2017 Budget
2017 Budget-
avvikelse
Intäkter 119 900 79 200 64 600 85 000 75 700 9 300
Personalkostnader -236 400 -160 300 -151 500 -225 200 -219 100 -6 100 Övriga kostnader -198 300 -137 700 -133 400 -196 000 -191 600 -4 400 Nettokostnader -314 800 -218 800 -220 300 -336 200 -335 000 -1 200 Fördelning på huvudverksamhet, netto
Funktionshinder -179 300 -125 800 -121 100 -183 400 -186 500 3 100 Individ- och
familjeomsorg -112 600 -77 800 -84 100 -124 300 -114 300 -10 000
Flyktingverksamhet 5 200 2 900 4 600 1 500 0 1 500
Administration/Central
förvaltn/Nämnd -28 100 -18 100 -19 700 -30 000 -34 200 4 200
Nettokostnader -314 800 -218 800 -220 300 -336 200 -335 000 -1 200
Analys av driftredovisning
Periodutfall
Periodens utfall i år jämfört med föregående år
Socialnämndens totala nettokostnader till och med augusti månad år 2017 uppgår till 220,3 mnkr vilket motsvarar en knapp procents ökning jämfört med motsvarande period föregående år. Av innevarande års budget har 65,8 procent förbrukats under perioden. Motsvarande siffra föregående år var 69,5 procent.
Nettokostnader exklusive flyktingverksamheten
Nettokostnaden för socialnämndens huvudverksamheter, inklusive ledning, administration och nämnd, uppgår till 224,9 mnkr för perioden. Föregående års kostnader landade på 221,7 mnkr för samma period. Intäkterna uppgår till 20,5 mnkr till och med augusti månad, vilket är en ökning med 0,5 mnkr jämfört med samma period föregående år. Kostnaderna för personal var totalt 130,9 mnkr för perioden vilket är 4,5 mnkr högre än föregående år (3,6 procents
ökning). Ökningen beror på avtalsenliga löneökningar samt viss utökning av tjänster. Övriga kostnader har ökat med 7,2 mnkr jämfört med samma period föregående år (extraordinär post borträknad), framförallt på grund av kostnader för köpta vårdplatser personlig assistans med 4 mnkr, inhyrd personal om 1,6 mnkr samt ökade kostnader för köpta vårdplatser inom barn- och ungdomsvården med 4,6 mnkr. Kostnadsnivån gällande vuxenvården har minskat med 3,0 mnkr mellan åren.
Nettokostnaderna för funktionshinder har ökat med 3,3 mnkr mellan åren (rensat från extraordinära kostnader om 8,0 mnkr år 2016). Intäkter ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 0,6 mnkr (knappt en procent) jämfört med föregående år. Den något låga ökningen beror på en omorganisation av några enheter till individ- och familjeenheten. Funktionshinders övriga kostnader har ökat med 2,7 mnkr mellan åren (5,1 procent). Det är framförallt ett högre omvårdnadsbehov inom personlig assistans som har genererat kostnadsökningen mellan åren.
Inom individ- och familjeomsorgen har nettokostnaderna ökat med 6,2 mnkr jämfört med föregående år. Intäktsnivån visar ingen större förändring mellan åren. Personalkostnaderna har ökat med 3,3 mnkr (8,7 procent) i jämförelse med samma period föregående år. Ökningen beror främst på att några enheter år 2017 har flyttats in under individ- och familjeomsorgen istället för inom funktionshinders verksamheter. Inom övriga kostnader har utbetalt
försörjningsstöd ökat med 0,3 mnkr mellan åren, vilket bryter den kostnadsminskning vi sett under de två senaste åren. Köpta vårdplatser en ökat med 1,6 mnkr mellan åren (barn- och ungdomsvården +4,6 mnkr, vuxenvården -3 mnkr). Verksamheten har hyrt in personal under året för att täcka upp för flertalet vakanta tjänster, vilket har kostat 1,6 mnkr.
Nettokostnaderna inom ledning, administration och nämnd har ökat med 0,4 mnkr mellan åren. Ökningen beror dels på en utökad tjänst, men även ökade statsbidrag och en minskning av övriga kostnader.
Nettokostnader för flyktingverksamheten
Flyktingverksamhetens nettokostnader har hittills genererat 44,1 mnkr i intäkter och 39,5 mnkr i kostnader. Verksamheten redovisar därmed ett överskott av intäkter om 4,6 mnkr för perioden under innevarande år. Jämfört med samma period föregående år har intäkterna minskat med 34,2 procent och kostnaderna med 42,5 procent. Detta då antalet barn nästan har halverats jämfört med föregående år. I augusti månad år 2017 fick socialnämnden ersättning från Migrationsverket med 4,4 mnkr hänförliga år 2016. Dessa har i enlighet med försiktighetsprincipen inte bokats upp i årsredovisningen 2016, utan genererar istället ett överskott mot innevarande års kostnader. Personalkostnaderna har minskat med 13,3 mnkr mellan åren, vilket motsvarar 39,2 procent lägre kostnader och cirka 40 årsarbetare.
Verksamheten har i dagsläget två egna boenden för ensamkommande barn och ungdomar, jämfört med fyra boenden vid samma period föregående år. Även övriga kostnader minskar på grund av verksamhetsförändringarna, dock i något lägre takt (3,5 mnkr eller 18,5 procent mellan åren).
Helårsprognos
Helårsprognosen per augusti år 2017 för socialnämndens alla verksamheter är 336,2 mnkr, vilket innebär ett budgetunderskott om 1,2 mnkr. Flyktingverksamheten isolerat
prognosticeras ett överskott om 1,5 mnkr vid årets slut, inom övriga verksamheter förväntas ett underskott om 2,7 mnkr jämfört med årets budget. Intäkterna förväntas bli 9,3 mnkr högre än budgeterat, varav flyktingverksamheten genererar störst andel av överskottet.
Personalkostnaderna prognosticeras ett underskott om 6,1 mnkr hänförligt
flyktingverksamheten. Prognosticerat underskott om 4,4 mnkr i övriga kostnader beror på att den köpta vården inom barn- och ungdomsvården samt vård inom personlig assistans bedöms ha fortsatt hög kostnadsnivå året ut.
Helårsprognos funktionshinder
Årsprognosen för funktionshinder är ett överskott jämfört med budget om 3,1 mnkr.
Intäkterna visar ett överskott mot budget med 1,7 mnkr för perioden, vilket förmodas vara oförändrat vid årets slut. Överskottet beror på att ersättningar från försäkringskassan (personlig assistans) och ersättning för korttidsplatser är högre än budgeterat.
Personalkostnaderna prognosticeras ett överskott om 0,8 mnkr jämfört med budget.
Underskott finns inom personlig assistans och korttidsverksamheten, men möts upp av
överskott inom övriga verksamheter. Ett ökat omvårdnadsbehov inom köpt huvudverksamhet (personlig assistans) har gett ett underskott mot budget om 1,4 mnkr för perioden, vilket förmodas fortsätta öka till 2,2 mnkr vid årets slut. Då övriga verksamheter visar överskott mot budget är dock prognosen +0,6 mnkr vid årets slut (övriga kostnader).
I prognosen för funktionshinder ingår inte eventuella kostnadsökningar inom personlig assistans för ärenden som kan komma att flyttas över till kommunen på grund av
försäkringskassans ändrade bedömningsgrunder. I prognosen har hänsyn inte heller tagits till eventuella kostnadsökningar gällande ärenden som inte är rättsligt färdigbehandlade. Då varken tidplan eller prisbild för dessa kostnader finns att tillgå i dagsläget har prognosen lagts utifrån kända förutsättningar.
Helårsprognos individ- och familjeomsorgen
Vad gäller individ- och familjeomsorgens verksamhet bedöms årsprognosen bli ett underskott motsvarande 10,0 mnkr. Intäkterna prognostiseras ett överskott mot budget med 1,1 mnkr på helår på grund av ökade statsbidrag. Ett fortsatt överskott mot budget gällande
personalkostnaderna bedöms motsvara 4,3 mnkr på helår (vakanta tjänster). Inom övriga kostnader finns ett underskott mot budget som på helår beräknas till 15,4 mnkr. Orsaken till underskottet är köpta vårdplatser inom barn- och ungdomsvården, inhyrd personal samt utbetalt försörjningsstöd.
Helårsprognos flyktingverksamheten
Flyktingverksamheten prognostiseras ett överskott om 1,5 mnkr på helår, vilket innebär en förändring mot tidigare lämnad prognos på underskott om 3,0 mnkr. Orsaken till förändringen är att Migrationsverket nu har betalat ut en ersättning på sammanlagt 4,4 mnkr som härrör föregående år. I enlighet med kommunens redovisningsprinciper att följa försiktighetsprincipen bokas inte alla intäkter upp vid månads- och årsbokslut, varför dessa ersättningar blir en tillkommande intäkt för det år som ersättningen betalas ut. Inom verksamheten förväntas både intäkter och kostnader att fortsätta att minska i omfattning under hösten, dock i något lägre takt än tidigare under året. Prognosen är lagd utifrån ett nulägesperspektiv och beaktar inte ännu ej fastställda beslut.
Helårsprognos ledning, administration och nämnd
Ledning/administration och nämndsverksamheten prognostiseras ett överskott om 4,2 mnkr, varav budgetreserv om 3,3 mnkr. Resterande överskott är hänförliga personalkostnader (vakanser och sjukskrivningar) och budget för vissa övriga kostnader som inte kommer att användas under året.
Åtgärder i syfte att nå en ekonomi i balans med budget
Socialnämnden arbetar ständigt med att anpassa verksamheten och verka för budgetbalans.
För att begränsa fortsatta kostnadsökningar har en handlingsplan arbetats fram i syfte att minska externa placeringar. För att nå framgång behövs stabilitet och kontinuitet inom
framförallt bemanningen. Rådande läge för vissa grupper på arbetsmarknaden kräver dock att nämnden kan visa konkurrenskraftiga anställningsförhållanden i syfte att både kunna rekrytera och behålla personal. Att ha en kontinuitet och en god bemanning inom nämndens
verksamheter är en förutsättning för att få ett bra resultat i den framtagna handlingsplanen.
5.2 Investeringsredovisning Investeringsredovisning period
Investeringsprojekt Budget 2017 Utfall 31/8 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017
Inventarier 1 300 333 600 700
Summa 1 300 333 600 700
Analys
Analys investeringsredovisning
Ett inköp anses vara en investering om det som har anskaffats har ett betydande värde och har en nyttjandeperiod på minst tre år. Gränsen för vad som anses vara ett betydande värde är i Marks kommun två prisbasbelopp. Socialnämndens investeringsplan innehåller vanligen inventarier till särskilda boenden och övriga verksamheter där beloppen oftast inte uppgår till två basbelopp, varför hela investeringsbudgeten inte kommer att nyttjas.
