Sida 1 (17)
GRANSKNINGSHANDLING
Detaljplan för
Eskilstorp 2:26 m fl, vid Södra Åkarps Kyrkoväg SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Detaljplanen har varit föremål för samråd under tiden 2017-04-07 till 2017-05-19 enligt delegeringsbeslut 2017-02-23. Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset i Vellinge 2017-04-24.
Handlingar har översänts för yttrande till sakägare enligt fastighetsförteckning samt till myndigheter, nämnder och andra berörda enskilda organ. Yttranden som kommit in under samrådet sammanfattas i detta dokument med svar i form av kommentarer (yttranden i original finns tillgängliga på
Tillväxtavdelningen). Endast de yttranden som har någon erinran mot förslaget eller annat relevant påpekande till det, kommenteras. De ändringar som föreslås göras i planen med anledning av samrådet redovisas där det är relevant för kommentaren till yttrandet att det sker. Yttranden utan erinran mot planen är markerade med u.e. i nedanstående sammanställning. I avsnitt 4 anges vilka som är att betrakta som sakägare.
1. STATLIGA MYNDIGHETER M.FL.
1.1. Länsstyrelsen
1.2. Lantmäteriet (u.e., påpekande) 1.3. Trafikverket
1.4. Region Skåne, Regionala utvecklingsnämnden (u.e.)
2. KOMMUNALA NÄMNDER M.FL.
2.1. Miljö- och Byggnadsnämnden
2.2. Nämnden för gemensam medborgarservice 2.3. Utbildningsnämnden (u.e.)
2.4. Räddningstjänsten Trelleborg-Vellinge-Skurup (u.e.)
3. ENSKILDA ORGAN 3.1 E.ON Elnät Sverige AB 3.2 E.ON Gas Sverige AB (u.e.)
4. SAKÄGARE, MARKÄGARE, BOENDE, FÖRENINGAR, M.FL.
4.1. Yttrande 1 4.2. Yttrande 2 4.3. Yttrande 3 4.4. Yttrande 4 4.5. Yttrande 5 4.6. LRF Vellinge
4.7. Falsterbonäsets Naturvårdsförening
1. STATLIGA MYNDIGHETER M. FL.
1.1 Länsstyrelsen
Länsstyrelsens svar består dels av råd kring kommunens bedömningar i planen och dels synpunkter som kan ge formell anledning för länsstyrelsen att ingripa mot planen.
Länsstyrelsens råd
Länsstyrelsen anser att kommunen borde motivera ställningstagandet att ta jordbruksmark i anspråk tydligare i planhandlingen.
Vidare anser länsstyrelsen att kommunen skulle ytterligare överväga; ”en striktare parkeringsnorm, platser för bilpooler, prioritering av kollektiv-, cykel- och gångtrafik även ur ett ”hela-resan-
perspektiv”, ett ökat fokus på en tätare bebyggelsestruktur, funktionsblandning och närhet till service samt långsiktigt hållbara lösningar vad gäller avfallsfrågorna, energiproduktionen och
energidistributionen inom området”.
Länsstyrelsen önskar också att en mer platsspecifik analys av kulturlandskapet samt att en
karakterisering och bedömning av det kulturhistoriska värdet i befintlig gårdsanläggning och park skulle göras.
Länsstyrelsen erinrar om de arkeologiska utredningarna som delvis gjorts och som måste slutföras innan exploatering kan påbörjas.
Länsstyrelsen påpekar att den befintliga allén bedöms omfattas av biotopsskyddsbestämmelser och att den borde skyddas av planbestämmelser.
Kommentar: Avväganden av bebyggelse gentemot jordbruksmark har i första hand gjorts i
kommunens översiktsplan som pekar ut det aktuella området som ett utbyggnadsområde för bostäder m.m. Planhandlingen innehåller en kort motivering till varför bostadsbebyggelse prioriteras framför ett bevarande av befintlig jordbruksmark i detta område under rubriken konsekvenser. Avvägandet gäller primärt det allmänna behovet av bostäder i Vellinge och södra Skåne. Vellinge genomför redan i kraft av planläggning och exploatering en omfattande förtätning på möjliga andra ytor inom tätortens befintliga bebyggelsemiljöer. Enbart förtätning räcker emellertid inte för att svara mot bostadsbehovet, utan nya arealer måste utnyttjas och alla Vellinges omgivande arealer är jordbruksmark. Det finns flera anledningar till att just detta område är lämpligt för avsedd bebyggelse. Befintlig bebyggelse och tidigare planlagd bebyggelse under exploatering omger området på tre sidor. Det finns befintliga vägar och befintlig infrastruktur som ger god ekonomi i nya anslutningar. Området ligger bra till pendlingsmässigt både för bil-, cykel- och kollektivtrafik.
Jordbruksmarken är visserligen värdefull, men inte så att den i det här fallet bedöms prioriteras framför det allmänna intresset av bostäder. Vellinge är även efter det att detta markområde exploaterats en kommun med en stor andel jordbruksmark.
Länsstyrelsens önskan om en större täthet, d.v.s. ett bättre utnyttjande av jordbruksmarken ska vägas mot det faktum att kommunen samtidigt ska beakta den förändring i omgivningar som planens exploatering kommer att betyda för de kringboende och planens täthet är uttryck för en avvägning mellan olika intressen. Jfr kommentar till yttrande från närboende nedan.
Kommunen anser inte att ytterligare analys av kulturlandskap eller befintlig gård med trädgård är nödvändig. Den senare har som länsstyrelsen noterat erhållit skydd från rivning i planen och har fått skydds- och varsamhetsbestämmelser just på grund av att den bedömts ha ett värde även vid en enkel bedömning. Efter samrådet har exploatören undersökt byggnadernas aktuella tekniska kvalitet noggrannare och konstaterat att ladugårdsbyggnadernas stommar delvis är så dåliga att
byggnaderna helt eller delvis inte kan bevaras. Rivningsbestämmelsen tas bort för ladugårdsdelarna av gården.
Åtgärder: Förklaringen i planbeskrivningens avsnitt ”Konsekvenser” att bostäder prioriteras framför jordbruk utvecklas enligt ovanstående.
En bestämmelse om att befintlig allé ska bevaras förs in i planen över den befintliga allén. Den ligger annars redan på allmän platsmark, park och gata. Ingrepp i allén måste troligen göras för angöring till skolans parkering och möjligen i anslutningen till Södra Åkarps Kyrkoväg (Jämför Trafikverkets synpunkt på träd längs denna väg).
Rivningsbestämmelsen för befintliga ladugårdsbyggnader tas bort, k2 bestämmelsen får tillägget att den gäller både renovering och ersättningsbyggnad. Byggrätten för ladugårdsbyggnaderna utökas något inåt gården.
Länsstyrelsens synpunkter. Hälsa och säkerhet – buller
Länsstyrelsen påpekar att enligt planens bullerutredning kommer vissa hus i området att drabbas av buller som överstiger de nationella riktvärdena med nuvarande hastighetsbegränsning på 70 km/tim men att planen inte har säkerställt skyddsåtgärder genom planbestämmelser. Detta skulle kunna innebära att länsstyrelsen anser att planen blir olämplig med hänsyn till hälso- och
säkerhetsaspekterna.
Kommentar: Bullerutredningen visar som länsstyrelsen påpekar att riktvärdet för ekvivalentnivån på 55 dB(A), som ännu gällde när planförslaget gjordes, överskrids på några ställen i planen, särskilt längs Södra Åkarps Kyrkoväg vid hastighet av 70km/tim. Överskridandet går som mest upp till 60 dB(A) enligt bullerutredningens punktberäkning (det befintliga hus nära Södra Åkarps Kyrkoväg där överskridandet är högre är inget bostadshus utan garage och förråd). Regeringens riktlinjer i förordning 2015:216 innehåller i sin beslutstext anvisningar om att orientera bostadsrum mot ”tyst” sida i händelse av ett överskridande av riktlinjer vid en fasad. Kommunen ansåg med detta att planen inte också behövde ha en planbestämmelse om åtgärd vid buller. Kommunen har också räknat med att hastigheten ska sänkas när utbyggnaden sker till 40 km/timme och då inträffar enligt bullerberäkningen inget överskridande av riktvärden.
Sedan samrådet genomförts har regeringen fattat ett nytt beslut om bullerriktlinjer (2017-05-11), där riktvärdet för ekvivalentnivå höjts från 55 dB(A) till 60 dB(A). Beslutet trädde i kraft 2017-07-01.
Kommunen bedömer att inget överskridande av riktvärden sker oavsett om hastigheten är 40 km/tim eller 70 km/tim. Det behövs därför inte någon planbestämmelse.
1.2. Lantmäteriet
Påpekar att konsekvenserna av planen för två befintliga fastigheter bör tydliggöras.
Fastighetsindelningen framgår inte av plansamrådets plankarta.
Kommentar: Påpekandet är riktigt. Grundkartans skikt med fastighetsfördelning har fallit bort på vissa ställen i samrådshandlingens plankarta.
Åtgärd: Plankartan justeras så att befintliga fastighetsindelningar framgår.
1.3. Trafikverket
Konstaterar att planförslaget berör framför allt trafikverkets väg 582 norr om planområdet (Södra Åkarps Kyrkoväg).
Väg. Byggnadsfritt avstånd till vägområdesgräns ska vara 12 meter och inom området ska inga byggnader eller andra föremål som inverkar menligt på trafiksäkerheten finnas. Plankartan bör kompletteras med prickmark motsvarande detta avstånd. Korsningar ska utformas enligt VGU så att tillräcklig sikt av 170 meter från en punkt 5 meter in från vägkant garanteras. Dagvattenhantering får inte anordnas så att vatten släpps ut i vägdike till väg 582 eftersom trafikverkets vägdiken endast ska hantera vatten från vägen.
Eventuella åtgärder i det statliga vägnätet och dess anslutningar p.g.a. exploatering ska bekostas av kommunen och/eller exploatören. Trafikverket vill att ett civilrättsligt genomförande- och
finansieringsavtal ska tecknas om detta innan planen förs till antagande.
Förändrat väghållarskap. Trafikverket konstaterar att väg 582 (Södra Åkarps Kyrkoväg) kommer att förändra karaktär och funktion och att det motiverar en diskussion om vem som ska ha
väghållaransvar. Det är lämpligt med hänsyn till denna plan och vidare planer att huvudmannaskapet för vägen övertas av kommunen vid en lämplig gräns i vägen.
Buller. Förutsätter att planområdet planeras och utformas så att riksdagens riktlinjer för trafikbuller inte överstigs. Eventuella bullerskydd ska bekostas av kommunen och/eller exploatören. Bullervallar ska placeras minst en meter utanför vägområdet.
Anslutning.
Placering är lämplig utifrån Trafikverkets krav. I god tid före genomförandet ska kontakt tas med Trafikverket som ska godkänna detaljutformning, som ska göras enligt VGU.
Plankartan saknar utfartsförbud mot väg 582. Nya tomtanslutningar får inte finnas.
Kollektivtrafik. Trafikverket bedömer att områdets exploatering och boendeformer leder till ökade bilresor. Det är positivt att planbeskrivningen redogör för kollektivtrafikens alternativ men
trafikverket bedömer inte att de har någon effekt utan någon form av styrning eller påverkan för att få fler att välja kollektivtrafiken.
Gång- och cykeltrafik. Saknar en beskrivning över vilka stråk som gång- och cykelvägar kopplar ihop till. Undrande till varför gång- och cykelvägen bryts av kvartersmark i nordvästra delen av planområdet.
Kommentar: Väg, anslutningar. Planen har i huvudsak parkmark och korsmarkerad mark längs befintliga vägar som gör att bostadshus placeras på minst 12 meters avstånd från vägområde. Måttet är mindre i något avsnitt. Befintliga träd längs vägen står på ett närmre avstånd än 12 meter.
Korsningar mellan planens interna gator med kringliggande vägar är studerade av en trafikkonsult och avses bli utformade enligt VGU. Planillustrationen visar inte detta korrekt i korsningen vid skola, förskola och har några felplacerade träd. Huruvida diket längs väg 582 behöver förändras för att kunna ta hand om mer dagvatten än enbart det från vägen är något som måste studeras och diskuteras vidare när dagvattensystemet projekteras noggrannare. De åtgärder som kan komma att vidtas ska finansieras av exploateringen och kommunen avtalar om detta i ett exploateringsavtal med exploatören. Huruvida ett särskilt avtal om anslutningar och utformning mot Södra Åkarps Kyrkoväg ska tecknas också med Trafikverket om detta är avhängigt frågan om väghållarskap.
Kommunens avsikt är att Södra Åkarps Kyrkoväg ska bli en kommunal väg på den sträcka det gäller och kommunen avser att initiera diskussioner med Trafikverket om detta.
Det behövs inget utfartsförbud i planen mot Södra Åkarps Kyrkoväg eller Hököpingevägen, där vägområdet är avskilt från kvartersmark av en remsa allmän platsmark, park. Framför skolan regleras marken till cykelväg med möjlighet att välja läge för skolans tillfart mot Södra Åkarps Kyrkoväg vid projektering av skolan.
Buller. Se svar till länsstyrelse.
Kollektivtrafik. Kommunen noterar bedömningen. Det bör dock också nämnas att ett tillräckligt stort ökat antal boende utgör en förutsättning i form av potentiella resande för förändring av t.ex.
busslinjer. Kommunen är på väg att genomföra ytterligare två redan antagna detaljplaner för bostäder i östra Vellinge utöver denna, bl.a. Herrestorpsområdet med ca 130 st. bostäder. Generell förtätning i centrala Vellinge kommer att medföra 350 nya bostäder.
Gång och cykeltrafik. Avsikten är att gång- och cykelvägen dras förbi befintlig fastighet längs Södra Åkarps Kyrkoväg även om det blir med små mått (se också kommentar till yttrande 5 nedan).
Befintliga gång-, och cykelstråk ansluter planområdet från söder i grönstråket i planområdets mitt och längs Hököpingevägen. Ett gång- och cykelstråk kommer att anläggas på Olsgårdsgatans östra sida när beslutad plan här genomförs. Planhandlingen kompletteras med en illustration av
anslutningar till dessa stråk.
Åtgärder: Det byggnadsfria avståndet justeras så att 12 m från vägområde antingen är prickmark eller parkmark eller cykelväg på plankartan. Gatumarken justeras i anslutningen mot Södra Åkarps Kyrkoväg vid skola, förskola så att det ryms en korsning enligt trafikkonsult och VGU. Träd tas bort ur planillustrationen så att siktavstånd enligt VGU uppfylls. Gång- och cykelvägen dras i
illustrationen förbi befintlig fastighet längs Södra Åkarps Kyrkoväg. Längs skolområdet markeras cykelväg över vilken tillfart till skolan kan finnas. Planbeskrivningen kompletteras med en
illustration av planens föreslagna gång- och cykelvägar och deras kopplingar till befintliga och planerade gång- och cykelvägar i närliggande områden.
1.4. Region Skåne. Regionala utvecklingsnämnden.
Anser det positivt att Vellinge kommun planerar för bostäder i direkt anslutning till tätortens befintliga infrastruktur och att området beaktar slättlandskapets och närliggande byars karaktärer.
Påpekar betydelsen av att planera för att så många som möjligt väljer kollektivtrafik för resande. En stor del av området planeras för enfamiljshus och potentialen kunde utnyttjats bättre i de sydvästra delarna som ligger närmast hållplats för regionbuss 150.
Kommentar. Planens strategi är att bebyggelsetätheten är störst mot det centrala torget och parkområdet i områdets mitt. Tätheten är lägst mot omgivande småhusbebyggelse (jfr yttranden från kringboende nedan). Detta område och andra som planerats och byggs ut i denna del av Vellinge skulle kunna medföra annan linjesträckning med fler hållplatser för regionbussarna, t.ex. på Södra Åkarps Kyrkoväg nära skola, förskola, torg. Diskussioner kring behoven att utveckla
linjesträckningar hålls regelbundet med Skånetrafiken. I de sydvästra delarna av området behövs stora ytor för dagvattenmagasin.
2. KOMMUNALA NÄMNDER M. FL
2.1. Miljö- och byggnadsavdelningen
Yttrandet består av två delar: synpunkter från Bygglovenheten och synpunkter från Miljöenheten.
Synpunkter från Bygglovsenheten (Synpunkterna kommenteras punkt för punkt).
Utnyttjandegrad/fastighetsindelning. Planen reglerar olika byggnadsareor för 1-plans, 1,5-plans och 2-planshus. Men 1,5-planshus finns inte som begrepp i PBL, så ett 1,5-plans och ett 1-planhus kan se likadana ut.
Utöver planens yta för komplementbyggnad kan 55 kvm tillkomma på varje småhus/radhustomt i form av friggebod, attefallshus och tillbyggnad.
Det saknas bestämmelse om största byggnadsarea för komplementbyggnader där fastighetsbildning för flerbostadshus genomförs. Garage och andra komplementbyggnader kan uppföras på det som enligt illustrationsplanen avses vara gemensamma innergårdar.
Kommentar och åtgärd: Planens reglering av byggnadsareor syftar till att ge en likartad storlek på bostadsytor i det fall hus byggs individuellt. 1-planshuset upptar då större yta på marken än två- planshuset. Enligt bygglovsavdelningen kan inte det som populärt kallas 1,5-planshus regleras särskilt eftersom det alltid är tillåtet att bygga till en vind om det inte finns andra höjdbestämmelser som hindrar det. Bestämmelsen omformuleras med användande endast av begreppen: ”1-planshus
och 2-planshus”. Efter samrådet har exploatören önskat justera angivna byggnadsareor uppåt något, vilket bedöms kunna göras.
Synpunkten om friggebodar m.m. noteras. Planen kan inte råda över dessa. Det stämmer att planen inte reglerar byggnadsarea för komplementbyggnader om kvarteren byggs ut genom
fastighetsbildning för flerfamiljshus. Avsikten är att det ska finnas plats såväl för garage (jfr illustrationens redovisning av p-platser) samt komplementbyggnader (inte redovisade i
illustrationen) och öppen mark till lek och annat. För att säkra att inte alltför mycket mark bebyggs och förhindrar gemensamma innergårdar i de kvarter där planen avser sådana enligt illustrationen införs en bestämmelse över dessa gårdar som följer: ”Gemensamhetsanläggning avseende
parkering, gemensamma komplementbyggnader och lek och rekreation ska finnas. Ytan för lek och rekreation ska vara minst 40 % av anläggningens yta”.
Begränsning av markens bebyggande.
Den korsprickade ytan som tillåter komplementbyggnad och garage tillåter också att den stora parken kan komma att avgränsas av plank.
Kommentar och åtgärd: Det är inte avsikten. En ytterligare bestämmelse införs för utformning av kvartersmark: ”Plank får inte uppföras mot allmän plats, park.”.
Markens anordnande. Bestämmelsen om att ett visst antal bilplatser per bostad ska rymmas på tomtmark och/eller i en gemensam parkeringsanläggning betyder att bygglov måste sökas för ett helt kvarter samtidigt.
Kommentar: Ja, det är avsikten och omnämns i beskrivningen samt står i exploateringsavtalet. Att bygglov söks kvarter för kvarter är lämpligt också av andra skäl (jfr synpunkter ovan).
Bestämmelsen om antal bilplatser blir i praktiken också en av flera bestämmelser som är reglerande för exploateringsgraden där bebyggelsen formar kvarter som innehåller flerfamiljshus och/eller grupphus med gemensam parkering.
Placering, utformning, utförande.
Att ”förgårdsmark mindre än 1,5 meter inte får avgränsas mot gatan” fungerar inte för häck, som får finnas enligt PBL.
Att ”friliggande huvudbyggnad ska placeras 3 meter från gräns mot grannfastigheten” innebär att byggnaden måste brandklassas.
Bestämmelsen att ”fristående och med huvudbyggnaden sammanbyggd komplementbyggnad får uppföras i fastighetsgräns” fungerar inte eftersom rättspraxis visat att komplementbyggnad sammanbyggd med huvudbyggnad är en del av huvudbyggnaden.
Bestämmelsen att burspråk och balkong får sticka ut högst 1,2 meter över gatumark är otydlig.
Vilken höjd innebär över gatumark? Svensk standard säger att burspråk/balkong får sticka ut 1,5 m om den befinner sig 3 meter över marken.
Reglerna om takutformning utesluter sedumtak, som anges vara önskvärt i kvalitetsprogrammet.
II betyder ”endast tillåtet antal våningar”. Tillåts inte 1-planshus här?
Kommentar och åtgärder: De påpekade oklara och icke-fungerande bestämmelserna ändras i enlighet med synpunkterna. Häck får avgränsa också en mindre del förgårdsmark. Bestämningen
”med huvudbyggnad sammanbyggd komplementbyggnad” tas bort. Meningen om burspråk och balkong tas bort. Sedumtak läggs till i anvisningar om takbeklädnad. Bestämmelsen att endast tillåta två våningar är avsiktlig och syftar till att stärka gaturummet.
Administrativa bestämmelser. Bestämmelsen ”Marklov krävs för fällning av träd med en diameter av 20 cm eller större” Bör bara gälla i det område där det finns uppvuxna träd idag.
Kommentar och åtgärd: Bestämmelsen tas bort eftersom de träd den avser kommer att ligga inom allmän platsmark, park och skötas av kommunen.
Kvalitetsprogram.
Plankartan saknar bestämmelser med hänvisning till kvalitetsprogrammet. Utan förankring i en planbestämmelse saknar programmet relevans för bygglovsgranskningen. Kvalitetsprogrammet saknar till viss del förankring och stöd i planbestämmelser och några motsättningar finns mellan vad som sägs i program och bestämmelser.
Programmet säger att träfasader kan finnas i vissa lägen men bestämmelser säger bara puts eller tegel. En bygglovsprövning skulle utesluta träfasad.
Plankets kulör borde anges mer exakt.
Planen har ingen höjdbestämmelse. Vad innebär programmets ”gavelmotiv, uppstickande torn och liknande kan ha fri form”?
Sedumtak finns inte som alternativ för takmaterial i bestämmelse (se ovan).
Kommentar och åtgärder: Kvalitetsprogrammet är en frivillig överenskommelse och står och faller med ambitionen hos de som slutit den att följa det. Det är inte en avsikt i planhandlingen att låta programmet ha en detaljerad motsvarighet i planbestämmelser. Synpunkterna beaktas eller beaktas inte enligt följande: Att fasader får ha inslag av trä läggs till i planbestämmelsen, liksom sedumtak.
Att det ska kunna förekomma frontespiser, mindre ”torn”, en icke-enhetlig takfot, m.m. är en anledning till att planen inte har fått höjdbestämmelser. De skulle antingen behöva formuleras alltför exakt styrande för en plan som kan antas dröja länge innan den realiseras fullt ut eller generöst tillåtande, vilket är i princip samma som att inte ha en höjdbestämmelse. Plankens kulör bör kunna vara föremål för en senare överenskommelse efter programmets anvisningar. Kulörer bör exempelvis kunna variera kvartersvis.
Miljöenheten.
En avvägning och ett tydligt ställningstagande bör göras i enlighet med vad miljöbalken säger om användande av mark för det ändamål den är lämpligast för samt att jordbruksmark endast ska tas i anspråk för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Två viktiga samhällsintressen står mot varandra, bostäder respektive jordbruksmark för livsmedelsproduktion.
Enligt bullerutredningen överskrids riktvärden för trafikbuller i korsningen Södra Åkarps Kyrkoväg och Hököpingevägen vid 70 km/tim. Planen säger att hastigheten bör vara 40 km/tim, varvid buller- problemet minskar, men det kan inte kommunen råda över så länge trafikverket är huvudman.
Miljöenheten föreslår en bullerbestämmelse för de mest utsatta husen med innebörden att byggnaderna utformas med en tyst sida samt att en bullervall införs i planen.
Bullerproblematik finns också i anslutning till E.ONs ställverk ovan planens nordöstra hörn.
Ställverk alstrar ofta rena toner och lågfrekvent ljud. Ingen bedömning av ljudnivåer samt elektriska/magnetiska fält har gjorts i planhandlingarna. En fördjupad utredning kan komma att behöva göras.
Det framgår inte hur planens bedömning att utbyggnaden inte påverkar luftkvaliteten i sådan utsträckning att det finns risk att nå miljökvalitetsnormens riktvärde gjorts. En så relativt stor utbyggnad som det är kan få effekter inte bara inom närområdet utan också i Vellinge centrum, där också andra områden som planeras alstrar trafik som kan påverka luftkvaliteten.
Kommentar och åtgärd: Beträffande avvägningen mellan att använda mark för bostäder eller bevara jordbruksmark: se kommentar till länsstyrelsen. Planen följer kommunens tidigare antagna Översiktsplan 2010.
Beträffande buller så har regeringen ändrat riktlinjer för trafikbuller från 55 dB till 60 dB
ekvivalentvärde sedan planen varit ute på samråd. Med detta riktvärde innebär inte längre planens placering av bostäder risk för överskridande (se svar till Länsstyrelsen).
Kommunen har sedan samrådet kompletterat bullerutredningen med en mätning på plats av buller från E.ONs fördelningsstation och jämfört uppmätta värden med Naturvårdverkets och Boverkets vägledningar kring industribuller från 2015 (Bullerutredning Eskilstorp. Ljudmätning vid
transformatorstation, Ramböll, 2018-06-29). Riktlinjerna säger att ljudnivåer från en bullerkälla (ekvivalentvärden) får vara upp 50 dBA dagtid och 45 dBA kvällstid vid fasad på närliggande bostäder. Om en bostad har en ljuddämpad sida kan nivån få vara högre, 60 dBA dagtid, 55 dBA kväll och 50 dBA natt. Mätningens högsta nivå vid fasad enligt planen låg under 40 dBA, d.v.s. det ljud som genereras från transformatorstationen kan inte betraktas som störande. I planen har bebyggelsen närmast fördelningsstationen avsiktligt placerats på ett så stort avstånd från den, 40 meter, att eventuellt ljud från stationen inte ska upplevas som störande.
Avståndet 40 meter mellan fördelningsstationen och bostäderna är också ett avstånd som med god marginal kan anses uppfylla myndigheternas säkerhetsprincip vid strålning som den formuleras i skriften ”Magnetfält och hälsorisker” (Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket m.fl. myndigheter, 2009). Vilka referensvärden som ska tillämpas beror av frekvenser. Skriften visar t.ex. att på 40 meter från en kraftledning på 400 KV där frekvensen är 50 Hz liksom i fördelningsstationen är magnetfältet på mellan 2 och 3 mikrotesla. Referensvärdet för allmänheten är 100 mikrotesla. De som arbetar inne i ett ställverk på 400 KV är utsatta för 10 till 40 mikrotesla och ett högre riktvärde gäller för dem.
Planens beskrivning utvecklas något med förklaringar kring buller och strålning från elektriska/magnetiska fält från fördelningsstationen.
2.2. Nämnden för gemensam medborgarservice Synpunkterna kommenteras punkt för punkt.
Trafik
Yttrandet frågar vad planbeskrivningen menar med att ”Bilar och gående ska använda samma yta på de gåendes villkor”? Om det betyder Gångfartsområden så ska alla de gator det gäller utformas enligt kriterier för gångfartsområden och skyltas för detta i enlighet med Trafikförordningen (TrF) 10 kap 8§. Det innebär gångfart, väjningsplikt mot gående och parkeringsförbud samt att en väg eller ett område ska utformas så att det framgår att gående utnyttjar hela ytan och att det inte är lämpligt att köra fordon med högre hastighet än gångfart”. Man kan då inte utforma gatan med olika banor och tro att det fungerar som område där gående ska lämnas företräde. Påpekar att beskrivningens förslag att beläggningsytan ska delas upp i olika material inte stämmer med direktiv i TrF10.
Föreslår att inte Gångfartsområde används utan att i stället hastigheten regleras till 30 km/tim med upphöjda passager där gångvägar och cykelvägar korsar körbanan.
Beskrivningen säger att omgivande gator får ”en karaktär av huvudgator inom Vellinge och bör regleras med samma hastighet som gäller för andra gator i orten till 40 km/tim”. Men kommunen råder inte över Södra Åkarps Kyrkoväg utan det gör Trafikverket. Hastighetsgränser bör stämma med vägens utformning och t.ex. Hököpingevägen har idag en utformning lämplig för 60 km/tim.
Vellinge har andra liknande vägar med hastighetsgränser som är högre än 40 km/tim. Föreslår att en ombyggnad av vägarna sker så att utformningen stöder regleringen till 40 km/tim. I beskrivningen står att cykelvägen ligger öster om Olsgårdsgatan men den kommer att anläggas på gatans västra sida.
Olsgårdsgatans förlängning bör ingå i detta projekt.
I pågående utredning från Näringsdepartementet finns ett förslag om cykelgata (ibland används begreppet cykelfartsgata) som föreslås träda i kraft 1 januari 2018. Kommuner ska kunna meddela
lokala trafikföreskrifter om att en väg eller vägsträcka ska vara en sådan. Bl.a. avses det innebära: 30 km/tim, fordon får endast parkeras på särskilt anordnade p-platser, väjningsplikt när man kör in på en cykelgata mot fordon på denna, förare av motordrivna fordon ska anpassa hastigheten. Men ingen vet om begreppet införs, exakt vilka trafikregler det ska innebära eller hur gatan ska utformas. Texten som berör detta borde tas bort ur planbeskrivningen.
Kommentar och åtgärder: Synpunkterna gäller i huvudsak planens genomförande och i mindre utsträckning den markanvändning som planen formellt reglerar. Beträffande planens gator så är alla inom planområdet lokalgator enligt PBL:s terminologi och det som egentligen regleras är måtten på gaturummen. Planen föreslår samtidigt att utformningen av lokalgatorna sker i tre olika kategorier, beroende på hur de avses användas; i en hierarkisk ordning med avseende på hur stor grad av separering som sker mellan motorfordon, cyklar och gående. Begreppen ”Fördelargator, Cykelfartsgator och Gångtrafiksgator” är beskrivningens och kvalitetsprogrammets sätt att beskriva de tre kategorierna av gator. Begreppen är valda för att den som läser ska förstå de olika
karaktärerna som avses för gatorna. Huruvida gaturummen ska utformas och regleras enligt föreskrifter i Trafikförordning eller på annat sätt är ett ställningstagande som måste göras vid genomförandet. Det finns inget hinder för att TRF:s regler för Gångfartsgata ska gälla eller för eventuellt kommande regler för Cykelfartsgata, men alternativet som föreslås fungerar också. Där beskrivning och kvalitetsprogram diskuterar möjlighet till utformning med olika material är avsikten att ange också en estetisk ambition. Att t.ex. enbart använda asfalt i en gatuyta på en
”Gångfartsgata” är mindre estetiskt intressant än att dela upp ytan på olika sätt med t.ex. plattor och gatsten. Men planen styr formellt sett inte detta. Det som planen och kvalitetsprogrammet beskriver är avsett att utgöra program för projekteringen.
Planbeskrivningens förslag att omgivande gator ska få en annan reglering av hastigheter än idag är som sägs inte något som planen formellt kan reglera. Det är något kommunen på annat sätt styr tillsammans med Trafikverket.
Hastigheter på kringliggande gator har haft en betydelse i planen för om det behövts
planbestämmelser mot buller eller inte. I samrådsförslaget kunde konstateras att vid 70 km/tim på Södra Åkarps Kyrkoväg och Hököpingevägen skulle planhandlingen behöva åtgärder mot buller.
Planhandlingen hade knappast kunnat antas som föreslagits i samrådet att den skulle utgå från en sänkning av hastigheter till 40 km/tim på alla omgivande gator. Efter samrådet har emellertid regeringen beslutat att höja riktvärdet för trafikbuller vid bostäder från 55 dBA till 60 dBA, vilket innebär att riktvärdet inte överskrids, heller vid 70 km/tim enligt bullerutredningen.
Planen omfattar inte omgivande vägar och kan i sig inte ställa krav på att dessa byggs om. Detta måste ske genom särskilda avtal. Till en del måste ombyggnad ske genom att nya vägkorsningar måste byggas som konsekvens av planen. Olsgårdsgatan finns inom en tidigare antagen plan.
Uppgiften att GC-väg ligger öster om gatan kommer från denna plan.
Kvalitetsprogrammet.
Synpunkter kring Gångfartsområde upprepas. Önskar att plankartan skulle förtydliga vilka av gatorna G1, G2 och G3 som är Lokalgata, respektive Lokalgata 2 i planen.
Kommentar: Plankartan använder sig av begrepp enligt PBL. Alla gatorna är lokalgator, indexet 2 betyder, som anges i plankartan att det ska finnas en trädallé längs gatan.
Illustrationsplanen och plankartorna.
Anger med hänvisning till en kartbilaga ett antal punkter där planillustrationen bör kompletteras med kopplingar i cykelvägar. Påpekandet att planen onödigt har markerat upphöjningar vid väg-
anslutningar mot Hököpingevägen eftersom det ligger utanför planområdet. Föreslår en
cirkulationsplats som tätortsport i korsningen Hököpingevägen och Södra Åkarps Kyrkoväg. Saknar vändplats i den del av den diagonala Gamla Hököpingevägen som enligt planen kommer att betjäna två befintliga fastigheter.
Kommentar och åtgärder: Illustrationen kompletteras med ett par kopplingar i GC-vägnätet samt att GC-väg visas förbi befintlig fastighet längs Södra Åkarps Kyrkoväg (se svar nedan till
fastighetsägare). En cirkulationsplats är efter samrådet inarbetad i planutformningen i korsningen Södra Åkarps kyrkoväg/Hököpingevägen.
Vändplats anses inte vara nödvändigt vid de två fastigheterna då den väg som planen avser stänga mot Södra Åkarps Kyrkoväg endast betjänar två fastigheter.
Avfallshantering.
Beskriver i detalj ett antal utformnings- och andra krav som ska uppfyllas för att avfallshanteringen ska fungera.
Kommentar: P.g.a. att planen föreslår trånga gaturum i de smalaste gatorna har trafikstudien kontrollerat framkomligheten för renhållningsfordon genom att prova körspår mot plankarta och planillustration. Fordon måste använda hela gatubredden på sex meter på de smala gatorna, men med det ska det fungera. Övriga krav är inget som regleras i detaljplan.
Grönytor
Synpunkterna som lämnats som en punktlista har numrerats för att på ett enkelt sätt kunna kommenteras. Synpunkterna gäller i stor utsträckning kvalitetsprogrammet.
1. Olsgårdsgatans förlängning i norr och ombyggnaden av Hököpingevägen ska finansieras av exploatören även om de inte ingår i detaljplanen.
2. Det bör klargöras i planen om befintlig naturplantering mot Lövsångargatan ska vara kvar eller tas bort.
3. Saknas förbindelse från bostäderna i sydväst genom grönområdet till Hököpingevägen (busshållplatsen). Här behövs troligen en bro.
4. Den gröna korridoren på allmän mark norr om parken som avgränsas av skolgården är för smal.
5. Träden i ”Parkens” ytterkanter bör mätas in så att man kan säkerställa att cykelbanor hamnar utanför trädkronornas droppzon.
6. Illustrationsplanen anger inte plats för Stadsodling. Lämpligt ställe kan vara väster om punkthusen. Upplåtelseform bör utredas. Det kan vara bättre att det är kvartersmark än allmän mark.
7. Grönremsor för träd i gator G1 och G2 är endast 2,25 meter breda vilket gör att endast små träd kan planteras här. Exempel på sådana är gullregn, prydnadskörsbär och prydnadsapel.
8. Lekplatsens bollplan bör kunna erbjuda också andra bollspel än basket.
9. Park P4. Gestaltningen bör göras mindre strikt och användningen av perenner och buskar begränsas med tanke på skötselkostnader och trygghet
Kommentar:
1. Det är en fråga för exploateringsavtal. Olsgårdsgatan betjänar också exploatering enligt en annan plan.
2. Planen säger Park. Det innefattar också eventuell befintlig plantering.
3. Illustrationen kompletteras med förbindelser mot gång- och cykelvägar utanför planområdet.
4. Den är 6 meter, vilket bedöms tillräckligt.
5. Det kan göras när cykelvägen ska anläggas.
6. Planen avser inte att ange exakt plats för stadsodling och inte att det ska finnas särskild kvartersmark avsatt för det.
7. Det finns viss marginal att öka det avsatta måttet vid genomförandet något men då måste andra funktioner få mindre plats. Det blir en avvägning. 2,25 – 3 meter är ett bra mått på en refug för trädplantering mm i ett gaturum. Föreslagna träd är lämpliga.
8. Planbeskrivning och kvalitetsprogram föreslår lämplig plats för lekplats med bollplan och illustrerar ett förslag till innehåll. Exakt var och hur en lekplats och bollplan ska utformas bestäms senare. En plan dimensionerad för basket rymmer också andra bollspel på leknivå.
9. Kvalitetsprogrammet anger förslag till planutformning. Vad som verkligen ska finnas bestäms senare och efter vidare utredning och projektering. Illustrationsplan och kvalitetsprogram ska ses som program för projektering. Kommunen har rådighet över vad som sker på allmän platsmark;
Park och kan därigenom anpassa kalkyl efter budget.
Gata
10. Hur ta hand om all trafik vid hämtning och lämning vid förskola?
11. Krävs dike längs Södra Åkarps Kyrkväg för att ta hand om allt ytvatten.
12. GC-väg saknas från bostadsområde till Södra Åkarps Kyrkväg.
13. Krävs dike längs Olsgårdsgatan för att ta hand om ytvatten.
14. Utfarten till Hököpingevägen är placerad mitt i en trafikdelare.
15. Saknas GC-smitväg från bostadsområde till Hököpingevägen.
16. Genomsläppliga material borde användas till torgytorna för att omhänderta dagvatten.
17. Driftskostnaden för detta område anses ligga högre än genomsnittet.
18. GC-vägen längs Olsgårdsgatan borde ligga på västra sidan.
19. Bård av gatsten i samma nivå som asfalten hjälper ej till att magasinera dagvatten vid kraftig nederbörd. Kantsten med visning är att föredra med öppningar till regnrabatter (raingardens).
20. Material i gator, väg, GC och torgytor ska inte låsas fast i en detaljplan. Det kommer hela tiden nya material och lösningar.
Kommentar:
10. I enlighet med planillustration.
11. Se dagvattenutredning.
12. Illustrationen innehåller inte alla möjliga GC-vägar, bara de större. Inom den allmänna parkmarken kan ordnas fler förbindelser.
13. Ligger utanför planen. Se dagvattenutredning.
14. Ja. Här måste Hököpingevägen byggas om.
15. Se 12.
16. Ja, delvis och så är det beskrivet i Kvalitetsprogrammet. Men det finns också andra aspekter på torgens markbeläggning att ta hänsyn till.
17. Det finns behov av gemensamma grönytor i denna del av Vellinge. Ytorna är stora p.g.a.
ambitionen att ha en hög nivå för fördröjning av dagvatten.
18. Placeringen har angetts i den plan som omfattar gatan (och har möjligen med ledningars läge att göra).
19. Finns ingen anvisning om vare sig det ena eller det andra i kvalitetsprogrammet.
20. Det gör de heller inte, material redovisas ej. Det som föreslås i planens beskrivning och kvalitetsprogram är just förslag och ska ses som program för projektering. Finns det goda skäl till det så kan utformning av allmän plats justeras under projekteringsfasen. Jfr dock synpunkter 16 och 19.
Belysning.
Ett antal synpunkter lämnas på dels att plandokumenten inte ska bestämma höjd och antal för belysning och dels på hur belysningen ska ordnas. Påpekar att kommunen bestämmer vilken typ av belysning området ska bestyckas med i en belysningsplan.
Kommentar: Kvalitetsprogrammet innehåller förslag och riktlinjer för hur det offentliga rummet ska utformas, men är en överenskommelse mellan kommun och exploatör. En belysningsplan bör upprättas som en separat handling vid projekteringen. Det som står om belysning i
kvalitetsprogrammet är i princip att belysningen ska vara låg och intim och inte hög och storskalig.
Detta är viktigt för den avsedda småstadskaraktären i området och bör gälla som allmän riktlinje för en belysningsplan.
2.3. Utbildningsnämnden
Konstaterar att detaljplanen ger förutsättningar att uppfylla behov av förskola och skola enligt kommunens befolkningsprognos samt att planen uppfyller krav på säkra skolvägar. Påpekar vikten av att beakta trafiksäkerheten för barnen längs de tre omgivande gatorna. Här ska finnas separata gång- och cykelvägar.
2.4. Räddningstjänsten Trelleborg-Vellinge-Skurup
Påpekar de krav i form av maximala avstånd och mått som gäller för tillgång till brandvatten och brandvägars tillgänglighet och utrymning.
Kommentar. Måtten ska tillgodoses vid exploatering av området.
3. ENSKILDA ORGAN
3.1. E.ON Elnät Sverige AB
Beskriver och visar på bilagda kartor E.ONs befintliga fördelningsstation vid ovan områdets
nordvästra hörn, transformatorstation söder om området samt lägen för hög- och lågspänningskablar i och i anslutning till området.
E.ON föreslår lägen för ett antal transformatorstationer som området kommer att behöva vid utbyggnad och att de markeras i plan som E-områden med benämningen transformatorstation och som kan nås med tungt fordon. E.ON påpekar att ett område på 6x6 meter ska vara fritt från hinder så att drift och underhåll kan skötas. Plankarta och bestämmelser ska garantera ett minsta avstånd mellan transformatorstation och brännbar byggnad på 5 meter.
Vidare yrkar E.ON på att plankartan markerar markkablar inom området med ett 4 meter brett u- område med tillhörande planbestämmelse om markens tillgänglighet.
Kring fördelningsstationen uppstår ett lågfrekvent buller och närliggande bebyggelse måste placeras så att Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller efterlevs.
E.ON yrkar på att det ska stå i planens genomförandedel att kostnader för eventuell flytt eller ändring av befintliga anläggningar bekostas av exploatören.
Kommentar: Planförslaget innehåller bestämmelser om att tekniska anläggningar får uppföras på såväl allmän platsmark som på kvartersmark. Detta för att kunna placera nya
transformatorstationer där det är lämpligt. Planen har en viss flexibilitet i bostadsformer och täthet, anpassad till att utbyggnaden antas sträcka sig över lång tid och därför har inte särskilda E-
områden bestämts i planen. Planen kan emellertid kompletteras med sådana. För att behålla en flexibilitet i utbyggnaden bör de hellre markeras i och i anslutning till allmän platsmark än inom kvartersmark.
Den ledningskarta som E.ON bifogat till yttrandet visar befintliga ledningar; Den av ledningarna som från fördelarstationen löper längs Södra Åkarps Kyrkoväg västerut och sedan viker mot söder och korsar planområdet kommer i sin helhet att ligga inom planens ytor för allmän plats, park och anses därför inte behöva skyddas av u-område. Två ytterligare ledningar sträcker sig söderut från fördelarstationen på ömse sidor om Olsgårdsgatan. En av dessa korsar delar av planområdet och måste läggas om inför planens genomförande. Den ska då läggas inom allmän platsmark. I övrigt ligger dessa två ledningar på mark utanför planområdet. Inga U-områden bedöms behövas.
Beträffande buller från fördelningsstation, se svar ovan till Miljö och Byggnadsavdelningen.
Planen innehåller redan den önskade formuleringen om exploatörens kostnadsansvar.
Åtgärd. E-områden för transformatorstation föreslås i planen på allmän platsmark. U-områden till skydd för ledningar bedöms inte behövas. Efter att en berörd ledning flyttats för att ge plats för bebyggelse bedöms alla ledningar komma att ligga på allmän platsmark.
3.2. E.ON Gas Sverige AB
Påpekar att E.ON Gas kan leverera energigas för uppvärmning till området och noterar att detta nämns i planbeskrivningen.
4. SAKÄGARE, MARKÄGARE, BOENDE, FÖRENINGAR, M. FL.
4.1. Yttrande 1 (gemensamt yttrande)
Motsätter sig inte planerna att bebygga området men anser att fastigheterna kommer att påverkas negativt av en utbyggnad enligt planen med avseende på: försvunnen utsikt (vegetationen i tomtgräns är glesa pilträd), bullerstörning från Hököpingevägen samt strålkastarbelysning från bilar in i bostad från den t-korsning med Hököpingevägen som skapas. Önskar en diskussion med kommunen om åtgärder till förbättring.
Yttrandena redovisar och hänvisar till planens bullerutredning till stöd för sina påpekanden.
Kommentar. Försvunnen utsikt. Det är ofrånkomligt att utsikten med nya hus blir en annan än med öppen åkermark. Avstånd till närmsta nya hus blir ca 50 meter.
Buller från vägtrafik. Yttrandet är korrekt. Bullerutredningen visade att riktvärdet för ekvivalentnivå vid fasad och därmed också uteplats överskrids framför allt på en av fastigheterna, på denna
fastighets östra sida även vid en antagen hastighet av 40 km/tim. (Maxbuller överskrids också men här gäller att ett överskridande inte får vara frekvent och särskilt inte inträffa nattetid. Ingetdera är troligt här. Typiska maxnivåer inträffar när en tung lastbil, t.ex. en sopbil eller en buss kör förbi).
Nya riktlinjer för tillåtet buller har emellertid beslutats sedan samrådet hölls och gäller från 1 juli 2017. De innebär att tillåten ljudnivån vid fasad är max 60 dB(A) ekvivalentvärde. Fasad på det aktuella bostadshuset hamnar under detta värde.
Yttrandet hänvisar till att planen föreslår åtgärder (en bullervall) som skydd av de nya husen på motsatt sida av Hököpingevägen. Detta var emellertid endast ett förslag till åtgärd för reduktion av buller enligt bullerutredningen. Planen innehåller inget krav på bullervall och med nya
bullerriktlinjer behövs den inte.
Strålkastarbelysning från bilar. Den norra vägkanten på planens anslutningsgata träffar i sin förlängning det berörda husets sydöstra hörn. Ljuskäglor över fasad kan därmed komma från de bilar som svänger åt höger från planens väg, men inte från de som svänger åt vänster. Vägens placering är bestämd av en siktlinje mot kyrkan i dennas längdaxel, så att kyrktornet kan ses långt in i den nya bebyggelsen. Kommunen håller fast vid att detta är ett värde i planen och ändrar inte gatans läge.
De upplevda problemen med buller från Hököpingevägen samt strålkastarljus kan enklast åtgärdas med ett plank, och/eller tätare vegetation i de berörda fastigheternas gräns mot Hököpingevägen.
Planen kan dock inte föreskriva något sådant utanför det område planen avser men kommunen bör ha dialog med boende om detta för att få en lösning anpassad både till stadsbild och boendes behov.
4.2. Yttrande 2 (gemensamt yttrande)
Anser att avståndet mellan den egna befintliga bebyggelsen i Olsgårdsområdet och den som föreslås i den nya planen är oacceptabelt kort. Hävdar sig ha blivit lovade ett avstånd på 60-70 meter, d.v.s.
bredden på grönområdet mellan Asklunda och Olsgården när områdena planlades och byggdes ut på 1970-talet.
Anser det oacceptabelt att den nya planen tillåter hus i två våningar närmast den befintliga egna bebyggelsen.
Kräver mer detaljerad information om dagvattenavrinning och fördröjning för att kunna veta att den inte påverkar de egna fastigheterna negativt.
Anser det felaktigt att förlänga Olsgårdsgatan till Södra Åkarps Kyrkoväg, då det ger
genomfartstrafik med bl.a. konsekvensen att inbrottstjuvar har lättare att ta sig in och ut ur/mellan områden.
Kommentar. Avstånd mellan bebyggelse. Planen har ett smalt grönområde som avskiljning mellan ny föreslagen bebyggelse och befintlig bebyggelse. Det är utformat som en serie triangulära parkrum så att avstånd mellan befintliga och nya tomter varierar mellan 10 och 40 meter, där det minsta utrymmet gäller i en spets i triangeln. Det finns inte någonstans ett mått av 10 meter
kontinuerligt mellan tomter utan avståndet vidgas från 10 meter. Ett snitt på avståndet torde vara ca 25 meter (utan att räkna in delen av grönområdet med ett mycket större avstånd där parkområdet vidgar sig och rymmer fördröjningsmagasin för dagvatten).
Diskussioner som fördes på 1970-talet kan inte ses som löften idag. Förutsättningar förändras. Den nya planen anpassar sig till några av de idéer för markanvändningen i stort som initierades med planeringen på 1970-talet. Det gäller framför allt att fortsätta att utveckla det centrala parkstråket mellan Asklunda och Olsgården norrut. Den plan för Asklunda från 1968 som finns i kommunens arkiv avsåg från början att omfatta också området i norr, alltså nuvarande plans västra del men denna del undantogs från fastställande. I planen från 1968, som är det dokument som säger något om tankar då, visas ett grönstråk i en remsa mellan delarna på ca 30 meters bredd, alltså relativt likt det som föreslås idag.
Planen har en bestämmelse som gör att hus i två våningar måste uppta mindre yta på tomten än hus i ett plan, d.v.s. husvolymer får ungefär samma omfång vare sig de är i en eller två våningar. Ett två- våningshus får oftast samma höjd som ett envåningshus med fullt utnyttjad vindsvåning (1,5-plans hus). Kommunens bedömning att det är lämpligt att tillåta bebyggelse i som mest två våningar närmast befintlig bebyggelse kvarstår.
Dagvattenhantering har beräknats så att dagvatten inte ska påverka planområdets omgivning ens vid extrema regn (”hundraårsregn”) utan vattnet ska fördröjas på parkmark inom planområdet innan det så småningom leds ut i kommunens övriga system. En noggrannare teknisk projektering kommer att göras inför exploateringen.
Olsgårdsgatans förbindelse med Södra Åkarps Kyrkoväg är inte en del av denna plan utan något som redan har beslutats tidigare av kommunen i och med antagandet av en annan detaljplan.
Åtgärd. Tomtformer justeras något så att det avskiljande parkstråket i söder får ett minsta mått av 15 meter mellan föreslagna och befintliga tomter.
4.3. Yttrande 3
Påpekar att befintliga träd som vetter mot åkern ger skydd för väder, vind och ljud. Önskar att träden skyddas i den nya planen. Skulle vilja köpa en bit mark där träden står.
Påpekar att dagvattenanläggningarna bör utformas så att de kan utnyttjas till andra aktiviteter när det inte regnar och att de inte får bli för djupa med hänsyn till barnen.
Kommentar. Träden som avses står troligen inte inom planområdet utan inom parkmark angiven i planen för Asklundaområdet och ingen förändring sker med den nya planen. Denna avser att mer vegetation ska planteras i parkstråket som skiljer det nya området från Asklunda samt att ytor för dagvatten utformas i enlighet med yttrandets förslag.
4.4. Yttrande 4
Yttrade sig under plansamrådets möte med farhågor beträffande störningar från förskolan (buller). I skrivelse framför man vidare följande synpunkter.
Miljö. Ifrågasätter att bostäder ska byggas på denna mark som är högvärdig jordbruksmark.
Bebyggelsen kommer att gränsa till riksintressen och förändra det öppna jordbrukslandskapet samt dölja den befintliga trädallén. Det finns bosättningsfynd i marken. Det vore lämpligare att bygga närmre Vellinge centrum eller närmre den nya tågstationen i öster. Trafiken på Södra Åkarps Kyrkoväg ökar med ökat buller på vår fastighet som följd. Oklart hur vi ska ta oss in på den egna fastigheten (Stödjer dock förslaget att vägen förbi denna inte ska vara genomfartsväg). Befintliga
byggnader har hittills styrts till att vara typ skånelänga, vilket bör bevaras. Ifrågasätter byggande i flera plan och föreslagna utformningar.
Yrkar p.g.a. dessa frågeställningar att en miljökonsekvensbeskrivning ska göras.
Förskola. Ljudnivån från lekande barn blir hög. Föreslår andra lägen för förskola och skola längre österut. Förskolan skulle kunna flyttas till befintlig gårds huvudbyggnad.
Utbyggnadsetapper. Börja i den södra delen längs med Asklundaområdet. Stöder att infarten till grusvägen från Södra Åkarps Kyrkoväg stängs av. Räknar med att detta inte innebär nya kostnader av något slag. Idag går vatten- och avloppsledningar till vår fastighet över åkern. Räknar med fortsatt kommunalt vatten och avlopp utan extra kostnad. Hur påverkas påbörjade planer på bredband/fiber?
Anser sammanfattningsvis att det inte tagits hänsyn till hur våra befintliga fastigheter påverkas av utbyggnadsplanerna.
Kommentar.
Miljö. Kommunens bedömning av varför ingen miljökonsekvensbeskrivning behövs framgår av planbeskrivningen under rubriken ”Behovsbedömning”. En miljökonsekvensbeskrivning görs bara om påverkan på miljön är betydande. Miljöbalk och Plan- och Bygglag ger anvisningar om vad detta betyder och vilka allmänna intressen som en kommun har att ta hänsyn till vid planeringen.
Jordbruket är ett sådant allmänt intresse, viktigt för landets hushållning. Bostadsbyggandet är emellertid också ett allmänt intresse där kommunen har ett stort ansvar. I detta fall har en avvägning mellan jordbruket och bostadsbyggandet gjorts först i kommunens översiktsplan och nu igen i planärendet. Området bedöms lämpligt för bostäder i kraft av att det ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse och planerad bebyggelse, omges av vägar och har förutsättningar också i annan befintlig infrastruktur (vatten, avlopp, el). Det har möjligheter att utveckla kollektiva
kommunikationer mot mål inom och utom kommunen.
Påverkan på riksintresset kulturmiljö, som värnar om det historiska kulturlandskapet med landmärken som kyrkor och gravhögar, är litet och planen är inspirerad av riksintresset i t.ex.
bevarandet av en siktlinje mot en kyrka. Arkeologiska undersökningar har aktualiserats av
planärendet och har påbörjats. Inget tyder på att det skulle finnas fyndigheter av en sådan dignitet att de ska bevaras som ett område till hinder för avsedda bostäder. Planen innebär en positiv påverkan på park och biologisk mångfald genom att den bevarar och utvidgar befintlig park. Ur klimatförändringssynpunkt hanterar planen frågan om hur stora regnmängder ska tas om hand.
Sammantaget medför inte planen någon betydande negativ miljöpåverkan.
Trafiken på Södra Åkarps Kyrkoväg bedöms inte bli störande enligt riksdagens senast beslutade riktvärde för trafikbuller som är högre (60DbA) än det som använts i bullerutredningen. Befintlig bebyggelse omfattas idag inte av någon form av styrning till en viss husform eller annat skydd (bebyggelse som omfattas av angränsande planer regleras av dessa). Den får det först i kraft av denna plan som innehåller skyddsbestämmelser för befintligt gårdskomplex.
Fastigheterna i yttrande 4 och 5 får genom denna plan rätt till att bebyggas i enlighet med planen, en rätt som inte finns på samma sätt utan plan.
Förskola. Ljudnivån från barns lek kan bli hög. Barnen är dock på förskolegården endast under dagtid och inte på kvällar och helger. Förskoletomten kan utformas för att styra lekar så att de inte blir som intensivast närmast den aktuella fastigheten genom gårdens utformning och med en avskärmande plantering.
Utbyggnadsetapper m.m. Kommunen och exploatören kommer överens om utbyggnadsetapper i annat avtal. Det styrs inte av planen men troligen sker utbyggnad från söder. Konsekvenser av planens genomförande som kostnad för omläggning av ledningar, väg m.m. och kostnader för detta är föremål för ett exploateringsavtal mellan kommunen och exploatören.
Åtgärd. Förskoletomten får en egenskapsbestämmelse ”plantering” närmast fastigheten i yttrande 4.
4.5. Yttrande 5
Yttrade sig under plansamrådets möte om farhågor för buller från förskola i enlighet med grannen samt med en fråga om hur planen avsåg att bilangöring till fastigheten ska ske. Fastigheten har i dag såväl garage som gårdsplan med gästangöring riktade direkt mot Södra Åkarps Kyrkoväg.
Garageportar öppnas mot vägen och det får nätt och jämnt plats med en bil framför dessa. En annan fråga med anledning av detta gällde om planen avsåg att det ska finnas en gång- och cykelväg framför fastigheten längs Södra Åkarps Kyrkoväg.
Kommentar. Planen avser att angöring till fastigheten så småningom flyttas så att det sker från endera av två möjliga gator inne i planområdet. Åtgärden motiveras av trafiksäkerhet. Direktutfarter på Södra Åkarps Kyrkoväg är inte lämpliga. En detaljplan fungerar emellertid så att dess
bestämmelser över en fastighet som tidigare inte varit reglerad i plan först träder i kraft när markanvändningen förändras, t.ex. vid en större till- eller ombyggnad. Planen förbjuder alltså till dess inte nuvarande lösning. Planens avsikt är att det ska finnas en gång- och cykelväg längs Södra Åkarps Kyrkoväg. P.g.a. hur husen ligger på den befintliga fastigheten skulle den behöva sträcka sig fram framför fastigheten i direkt anslutning till vägbanan på den lilla remsa av allmän parkmark som finns mellan vägbana och fastighet. Hur exakt detta ska göras behöver studeras och avtalas vidare tillsammans med fastighetsägaren till yttrande 5 när detta planområde exploateras.
4.4. Falsterbonäsets Naturvårdsförening
Yttrandet är inte ett yttrande över planen i sig utan en plädering för att den goda jorden som omfattas av planområdet inte bör exploateras. Yttrandet hävdar att moränleran här är den kanske bästa
åkerjorden i Europa och Vellinge kommun bör revidera sin översiktsplan och ompröva denna plan.
Kommentar. Avvägningen mellan en användning av området som jordbruksmark eller område för bostadsbebyggelse har i princip gjorts i kommunens översiktsplan som har beslutats av
kommunfullmäktige. Avvägningen upprepas i denna plan. Jordbruk är ett viktigt allmänt intresse ur hushållningssynpunkt. Bostäder är ett annat viktigt allmänt intresse där kommunen har ett ansvar för bostadsförsörjningen. Området bedöms lämpligt för bostäder i kraft av att det på tre sidor har omedelbar anslutning till befintlig och redan planerad bebyggelse, omges av vägar och har förutsättningar också i annan befintlig infrastruktur (vatten, avlopp, el). Det finns möjligheter att utveckla befintliga kollektiva kommunikationer mot mål inom och utom kommunen. Se också svar till Länsstyrelsens råd om Vellinges bebyggelseutveckling generellt sett.
Åtgärd. Planhandlingens förklaring till att bostadsbebyggelse prioriteras här utvecklas något. Se också svar till Länsstyrelsen.
4.5. LRF Vellinge
Anser att planområdet inte bör bebyggas på grund av att området innehåller värdefull jordbruksmark, som förstörs för all framtid av att exploateras med bebyggelse. Yttrandet tillskriver planhandlingen synpunkten att bostäder och hårdgjord yta är mer ekologiskt hållbart än brukande av jordbruksmark och att planhandlingen säger att dagvattenhanteringen blir bättre om planen genomförs.
Kommentar. Se svar till Falsterbonäsets Naturvårdsförening. Planhandlingen säger inte att
bostäder och hårdgjord yta är bättre ekologiskt sett än brukande av jordbruksmark. Det som sägs är att en utbyggnad av områdets dagvatten-hantering enligt planen troligen kommer att innebära mindre risk för översvämningar i området och närliggande områden än om ingen utbyggnad alls sker. Texten justeras dock så att den inte innehåller jämförelsen före och efter utbyggnad utan endast en beskrivning av konsekvensen av utbyggnadens dagvattenhantering.
Åtgärd. Planhandlingens förklaring till att bostadsbebyggelse prioriteras här utvecklas något.
Förklaringen av konsekvenser av dagvattenhantering i beskrivningens konsekvenskapitel justeras så att det inte har en jämförelse mellan före och efter utbyggnad. Se också svar till Länsstyrelsen.
Sammanfattning: ändringar i planförslaget efter samråd
Ändringar motiverade av synpunkter som lämnats eller andra överväganden inför granskningen:
• Förklaringen till varför bostäder prioriteras framför jordbruk utvecklas något i planbeskrivningen.
• En bestämmelse om att befintlig allé ska bevaras förs in i planen över den befintliga allén.
• Plankartan justeras så att befintliga fastighetsindelningar framgår.
• Det byggnadsfria avståndet justeras så att 12 m från vägområde antingen är prickmark eller parkmark på plankartan. Gatumarken justeras i anslutningen mot Södra Åkarps Kyrkoväg vid skola, förskola så att det ryms en korsning enligt trafikkonsult och VGU. Träd tas bort ur planillustrationen så att siktavstånd enligt VGU uppfylls. GC-vägen dras i illustrationen förbi befintlig fastighet längs Södra Åkarps Kyrkoväg
• Planbeskrivningen kompletteras med en illustration av planens föreslagna gång- och cykelvägar och deras kopplingar till befintliga och planerade gång- och cykelvägar i närliggande områden.
• Bestämmelse om att plank inte får finnas mot parkmark införs.
• Bestämmelsen om byggnadsarea för olika hustyper omformuleras till att gälla friliggande bostadshus i 1 till 2 plan. Justeringar uppåt i angivna ytor görs. Bestämmelser om hur byggnader kan placeras mot fastighetsgräns revideras.
• Anvisning om hur långt burspråk och balkong får sticka ut i gatumark stryks ur bestämmelse om placering.
• Bestämmelser om utformning utvecklas med att inslag av trä kan förekomma i fasad samt att tak kan vara sedumtak.
• Den administrativa bestämmelsen om utökad lovplikt för fällning av träd bibehålls för träd inom den del av den uppvuxna parken som i granskningshandlingarna ligger inom markanvändnings- ändamål skola och förskola, men ska inte som i samrådsförslaget gälla för träd på annan parkmark.
• Användningsändamål E (område för tekniska anläggningar) läggs till som markanvändning med förslag till lägen för transformatorstationer.
• Förskoletomten får en egenskapsbestämmelse ”plantering”.
• Avståndet mellan fastighet enligt planen och närmsta befintliga fastighet i söder ökas till 15 meter.
Andra ändringar:
• Bestämmelse om att endast radhus och/eller flerbostadshus får finnas förs in i lägen längs de större gatorna. Berörda kvarter får också en bestämmelse om att gemensamhetsanläggning ska bildas med en minsta omfattning av fri, obebyggd yta för rekreation.
• Smärre justeringar görs i plankartans markering av byggbar yta. En omarbetning av strukturen görs i södra delen av Del 2 Öster. En omarbetning görs också i del 2:s nordvästra kvarter så att den allmänna gatumarken dras runt kvarteret.
• Rivningsbestämmelse tas bort för befintlig gårdsanläggnings ladugårdsbyggnader. K-
bestämmelsen förtydligas till att gälla också för eventuella byggnader som ersätter befintliga ladugårdsbyggnader. Byggrätten utvidgas något (ca 2 m) inåt gården.
• Byggnaderna som utgör befintlig gårdsanläggning får ett tillägg i användning: S, d.v.s. att de kan utnyttjas till skol- och förskoleändamål. Detta gäller dock inte själva boningshuset.
• Planen justeras vad gäller möjligheter för tillfarter till skolområdet så att detta ansluter till lokalgata över befintlig allé och till allmän platsmark cykelväg över vilken tillfart får finnas från Södra Åkarps Kyrkoväg.
• Cirkulationsplats i korsningen mellan Hököpingevägen och Södra Åkarps kyrkoväg är inarbetad i planen.
Vellinge kommun
Enheten för Plan och exploatering
Annan Möller Johan Helgeson
Samhällsbyggnadschef Planarkitekt
