Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3 och 4-6, 15 hp
Sårbara pojkar och
självständiga flickor
En genusanalys av fem
barnböcker som används i
grundskolans mellanår
Sara Berg
Beatrice Bråstad
Handledare: Nicolas Manuguerra
Sammanfattning
I den här analyseras fem skönlitterära barnböcker som används på mellanstadiet ur ett
genusperspektiv. De barnböcker som analyseras är: Du & jag (2013) av Katarina von Bredow,
Brorsan är kung! (2016) av Jenny Jägerfeld, Alex Dogboy (2007) av Monika Zak, Eldens hemlighet
(1995) av Henning Mankell och Lars är LOL (2017) av Iben Akerlie. Barnböckerna undersöks genom en kvalitativ textanalys utifrån närläsning. Uppsatsen utgår från följande
frågeställningar: ”Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i böcker som används i
grundskolans mellanår?” samt ”Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall, hur framställs de i litteraturen?”. Analysen baseras på Nikolajevas schema över ”manliga” och ”kvinnliga” egenskaper samt de teoretiska utgångspunkterna genus,
könsroller och över- och underordnade maktstrukturer. Studiens resultat visar på att alla huvudkaraktärer
är försedda med både ”manliga” och ”kvinnliga” attribut. Det gäller även för flera bikaraktärer. Däremot beskrivs ofta vuxna bikaraktärer på ett sätt som är mer könsstereotypt. I barnböckerna finns det över- och underordnade maktstrukturer mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna. Maktstrukturer som är vanligt förekommande i böckerna skiljer sig åt mellan könen. De manliga karaktärerna har främst ekonomisk, politisk eller fysisk makt medan de kvinnliga karaktärerna främst har makt i sociala relationer. I analysen finns det både manliga och kvinnliga karaktärer som har högre maktpositioner. Det finns också exempel i böckerna där maktfördelningen är jämn mellan könen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2 Inledning ... 5 Arbetsfördelning ... 5 Bakgrund ... 6 Läsning i skolan ... 6 Genus i Lgr11 ... 7 Forskningsöversikt ... 9 Barnbokens karaktär ... 9 Genus i barnböcker ... 10 Teoretiska utgångspunkter ... 13 Genus ... 13Normer och könsroller ... 14
Över- och underordnade maktstrukturer... 15
Syfte och frågeställningar ... 17
Metod ... 18
Kvalitativ textanalys ... 18
Närläsning ... 18
Validitet och reliabilitet ... 19
Metodkritik ... 19
Urval och material ... 21
Urval ... 21
Material ... 21
Analys... 23
Du & jag ... 23
Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i Du & jag? ... 23
Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall hur framställs de i Du & jag? ... 26
Brorsan är kung! ... 27
Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana
fall hur framställs de i Brorsan är kung!? ... 29
Alex Dogboy ... 30
Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i Alex Dogboy?... 30
Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall hur framställs de i Alex Dogboy? ... 32
Eldens hemlighet ... 34
Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i Eldens hemlighet? ... 34
Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall hur framställs de i Eldens hemlighet? ... 36
Lars är LOL ... 38
Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i Lars är LOL? ... 38
Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall hur framställs de i Lars är LOL? ... 39
Diskussion ... 41
Böckernas beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer ... 41
Böckernas framställning av manlig och kvinnlig makt ... 42
Konklusion ... 44
Referenslista ... 45
Primärlitteratur ... 45
Inledning
Under våra studier på grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4-6, har vi intresserat oss för användningen av skönlitteratur i skolan. Vi anser att läsning är en viktig del av
undervisningen, då det skapar möjlighet att diskutera och reflektera över det innehåll som böckerna förmedlar. Som lärare har man inflytande över vilken litteratur eleverna möter i skolan. Läraren kan även styra vilka teman från böckerna som blir till underlag för diskussion i
klassrummet. Vi tycker att det är viktigt att läraren själv funderar över valet av litteratur och vad den kan tänkas förmedla.
Under studiernas gång har vi reflekterat över innehållet i skolans läroplan, där det står att eleverna ska få tillfällen att diskutera hur könsroller kan påverka människors liv och möjligheter (Lgr11, 2019, s. 11). Vi tänker oss att skönlitteratur kan användas som en ingång och som ett verktyg för att diskutera uppfattningar om vad som är ”manligt” och ”kvinnligt”. Skönlitteratur skulle då kunna vara ett sätt att få in frågor om genus i undervisningen, samtidigt som eleverna får konkreta exempel att förhålla sig till.
I den här uppsatsen har vi därför valt att analysera hur karaktärer beskrivs samt hur över- och underordnade maktsystem framställs ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en textanalys av skönlitteratur som används i grundskolans mellanår. En förhoppning är att vår uppsats kan vara till hjälp för lärare i deras val av litteratur i deras undervisning.
Arbetsfördelning
Sara Berg har skrivit delarna metod samt urval och material. Hon besvarar även första frågeställningen ”Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i böcker som används i grundskolans mellanår?” i uppsatsens analysdel. Beatrice Bråstad har skrivit om uppsatsens teoretiska utgångspunkter samt i analysdelen besvarat frågeställningen ”Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall, hur framställs de i litteraturen?”. Övriga delar har författats gemensamt.
Bakgrund
Läsning i skolan
Lärare i skolor måste ideligen ta ställning till vilken skönlitteratur de ska använda i sin
undervisning. I Barnboken i samhället (2013) skriver Lena Kåreland om hur det åligger skolan att lära elever sådant som de behöver kunna inför en framtid på arbetsmarknaden, samtidigt som eleverna med skolans hjälp förväntas bli demokratiska medborgare (Kåreland, 2013, s. 114). I skolans läroplan står det att det är skolans skyldighet att förbereda elever för ett aktivt deltagande i samhället. Skolan ska även se till att elever klarar av personliga ansvarstaganden (Lgr11, 2019, s. 6). En del av skolans uppdrag är också att genom läsning, skrivande och samtal bidra till elevers identitetsskapande (Lgr11, 2019, s. 7).
Skönlitteraturen har länge ansetts ha en viktig roll i att fostra elever till att ställa sig bakom starka rådande ideal i samhället. Ett exempel på det är att det var vanligt bland lärare under 1900-talets början att välja litteratur som skulle stärka både elevernas karaktärer och deras känsla för
nationen (Kåreland 2013, s. 110). I takt med att andra normer blivit framträdande har den tidigare synen på vilken skönlitteratur i skolan som var användbar fått ge vika till förmån för böcker med nya ideal. Genom skrivelser i kursplaner idag framgår det att skönlitteratur kan vara ett verktyg för elever som hjälper dem att sätta sig in i hur andra människor tänker och känner, vilket i sin tur kan tänkas motverka rasism och sexism (Kåreland, 2013, s. 109–110, 113–114).
Föreställningen om litteratur som uppbygglig, som råder hos många i skolans värld,
problematiseras dock av Magnus Persson i Den goda boken (2012). Persson menar att det finns en myt om litteratur som går ut på att läsande automatiskt genererar goda människor (Persson, 2012, s. 16). Han skriver att svenskämnets kursplaner, både historiskt och i nutid, berättigat läsandet av skönlitteratur med att sådan läsning dels är viktig för elevers språkutveckling, dels för deras egna identitetsskapande men även för främjandet av demokratiska värderingar hos läsararna. Vidare skriver Persson att ingen av svenskämnets kursplaner från Lgr62 och framåt, innehåller skrivelser om att litteraturen bör läsas med kritiska ögon. Det jämför han med andra ämnens kursplaner, där det framgår att eleverna ska kunna granska andra textformer, som exempelvis reklam, med ett kritiskt förhållningssätt. Hans teori är att den skrivelsen inte finns med i svenskämnets kursplaner på grund av föreställningen om att litteraturen har en inneboende godhet – till skillnad från samhället utanför litteraturen (Persson, 2012, s. 19–20). Persson menar att skolans dubbla
litteraturundervisningen. Det skulle kunna ta sig uttryck genom att litteraturen som eleverna kommer i kontakt med har ett innehåll som utmanar deras värderingar och uppfattningar. Om elever får strategier för att leva sig in i andra karaktärers tankar och känslor, särskilt de karaktärer som på olika vis skiljer sig från det egna jaget, kan en del av skolans dubbla uppdrag uppfyllas i läsundervisningen (Persson, 2012, s. 25–26).
I Barnbokens byggklossar (2017), skriven av Maria Nikolajeva, står det om den kognitiva
narratologin. Den kognitiva narratologin betyder att människors hjärnor reagerar på händelser, miljöer och personer i skönlitteratur på samma sätt som vi reagerar på verkliga händelser. Forskning om kognitiv narratologi konstaterar att det vi lär oss genom nya erfarenheter blir till information som lagras i hjärnan vilket i sin tur gör att den mänskliga hjärnan utvecklas
(Nikolajeva, 2017, s. 50). I Skönlitteratur för barn och unga (2015) av Kåreland framgår det dock att utvecklandet av kognitiv och emotionell medvetenhet i många fall går förlorad, då det sällan ges tid att arbeta med de aspekterna av litteraturen. För det första har sakprosa en mer framträdande roll i skolan och för det andra ligger fokus oftare på att träna läsförmågan, när skönlitteratur väl används. Gemensamma boksamtal utförs sällan och när det sker är det ofta under förhörliknande former. Kåreland skriver att det är kritisk läsning av litteraturen som istället bör främjas, och att det lästa bör sättas i relation till egna åsikter och föreställningar. Genom att läsningen av litteratur i skolan istället framförallt fokuserar på det lästekniska, riskeras skönlitteraturens potential att bidra till skolans demokratiuppdrag att gå förlorad (Kåreland, 2015, s. 200–201, 206).
Genus i Lgr11
Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet har skolan ett ansvar när det kommer till att förmedla de riktlinjer som finns gällande kön och genus. Skolan har som uppdrag att förmedla och gestalta lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter oberoende av individers könstillhörighet, eller genus (Lgr11, 2019, s. 7). Skolan ska se till att ingen utsätts för diskriminering eller att kränkande behandling sker på grund av ens kön eller ens
könsöverskridande identitet (Lgr11, 2019, s. 5). Det betyder att ens genus inte ska påverka hur personen blir behandlad.
I läroplanen står det att skolan ska utveckla elevers förståelse och uppfattningar kring manligt och kvinnligt och hur dessa uppfattningar kan påverka människors möjligheter. Skolan har ansvar att utveckla elevers förståelse kring bemötanden, krav och förväntningar som bidrar till att forma deras uppfattningar kring manligt och kvinnligt (Lgr11, 2019, s. 6–7). I riktlinjer för lärare står det
att läraren ska: ”Synliggöra och med eleverna diskutera hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter, samt hur könsmönster kan begränsa egna livsval och livsvillkor” (Lgr11, 2019, s. 11). Det är en del av lärarens arbete att informera om uppfattningar om manligt och kvinnligt i hens undervisning samt att föra en dialog med eleverna kring ämnet. Läraren har ansvaret att prata om könsmönster vilket ska ”bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster” (Lgr11, 2019, s. 7). Eleverna ska kunna granska könsmönster utifrån olika perspektiv och de ska få en djupare förståelse kring de begränsningar som könsmönster bidrar till. Läraren kan synliggöra könsmönster genom att på olika sätt inkludera ämnet i undervisningen.
Utifrån läroplanen kan man läsa om lärarens ansvar att undervisa elever om genus och
könsmönster. Det är med den utgångspunkten som den här uppsatsen har analyserat hur genus och könsroller speglas i skönlitteratur som används i grundskolans mellanår.
Forskningsöversikt
Barnbokens karaktär
Vad som räknas som barnlitteratur kan ibland lättare förklarar i termer kring vad det inte är. I
Barnbokens byggklossar vänder sig Nikolajeva mot att barnboken ska kallas för genre, då barnbokens
innehåll har utvecklats och varierat i hög grad genom åren. Hon vänder sig också mot att kalla allt som barn läser för barnlitteratur, eftersom barn även läser litteratur som är ämnad för vuxna (Nikolajeva, 2017, s. 13). I sin bok definierar hon barnlitteratur som ”litteratur skriven, publicerad, marknadsförd och behandlad av experter med barn som dess huvudsakliga publik” (Nikolajeva, 2017, s. 31). Vidare skriver hon att hon med barn syftar på personer mellan 0 och 18 år. Det är alltså litteratur som har barn som målgrupp som dominerande läsarskara som räknas till barnlitteratur (Nikolajeva, 2017, s. 31).
Någonting som ibland lyfts fram som utmärkande för barnböcker är att det ofta finns didaktiska ändamål bakom sådana böckers tillkomst (Nikolajeva, 2017, s. 33). Kåreland har i boken
Skönlitteratur för barn och unga skrivit om hur detta framförallt gäller historiskt, även om dessa drag
fortfarande finns kvar. Förr i tiden var kyrkan betydande i uppfostrans- och bildningssammanhang och därför var mycket av den litteratur som riktades till barn till för att forma dem till goda kristna människor. Barn har historiskt sett också uppmanats att läsa böcker som skulle främja deras känslor för nationen. Kåreland skriver att litteratur, och inte minst barnlitteratur, har en förmåga att spegla det samhälle med tillhörande idéströmningar som den produceras i (Kåreland, 2015, s. 22, 200). Under 1960- och 1970-talen uppkom en stor efterfrågan på böcker som skildrade familje- eller samhällsproblem. Många vuxna ställde sig positiva till den typen av böcker då de kunde användas som underlag för diskussion med barnen (Nikolajeva, 2017, s. 98).
Kåreland använder ”det vidgade realismbegreppet” som en benämning på barnlitteraturens utveckling under de senaste decennierna. Samhälleliga och sociala problem har fått lämna allt mer företräde för realism som är mer psykologiskt orienterad. Samhällskritik kan fortfarande återfinnas i böcker men den är sällan ett huvudsakligt motiv. Barnkaraktärers olika val har istället fått en större plats i litteraturen idag. Kåreland har sett att barn som individer har börjat tillskrivas större spelutrymme och hon menar att det beror på att gränsen mellan barn, unga och vuxna har börjat luckras upp allt mer på sistone. Medvetna och självständiga barn innebär också krav och att de ofta får eller tvingas ta mycket ansvar (Kåreland, 2015, s. 50–51).
Romantik är ett vanligt tema i barnböcker idag. I Att vara två. Romantik för flickor och pojkar i bokserien
om Eva och Adam (2005) har Marika Andræ analyserat romantik som tema i den populära bokserien Eva & Adam, skapad av Måns Gahrton och Johan Unenge. Hon skriver att temat tidigare varit mer
förknippat med böcker som riktar sig till flickor, men att romantiska skildringar nu börjat framträda mer även i andra böcker som inte har flickor som specifikt uttalad målgrupp. Hon lyfter böckerna om Eva och Adam som exempel på en bokserie som innehåller mycket romantik och riktar sig till både pojkar och flickor. Andræ konstaterar även att det blivit allt vanligare att även pojkar läser böcker om kärlek och att kärlek var det mest förekommande temat i barnboksutgivningen överlag under 2003 (Andræ, 2005, s. 253–254, 281–282).
Genus i barnböcker
I Barnbokens byggklossar skriver Nikolajeva att när flertalet texter under en epok och kultur följer liknande mallar sägs det att de följer en konvention. Enligt konventioner beskrivs ofta pojkar och män i genrer som bygger på att de är aktiva, till exempel i äventyrsromaner, samt att de rör sig i miljöer som är åtskilda från hemmets sfär. Detta kan ställas i motsats till hur och var kvinnor och flickor gestaltas, vilket ofta innebär att fokus ligger på deras känsloliv, samt att de i högre utsträckning befinner sig i sin hemmiljö. Händelse- och karaktärsutveckling kan ofta ta sig olika uttryck beroende av om det är ”maskulina” eller ”feminina” berättelser det rör sig om. De ”maskulina” berättelserna har en förmåga att styrka stereotyper om genus, till skillnad från ”feminina” berättelser som oftare ifrågasätter genusstereotyper (Nikolajeva, 2017, s. 273–274). Marika Andræ skriver om skillnaderna mellan ”maskulina” och ”feminina” berättelser. I hennes avhandling Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströns ungdomsböcker 1924–1944 (2001) undersöker hon ungdomsböcker från tidigt 1900-tal som riktar sig till antingen flickor eller pojkar. Resultatet visade på att det i böckerna fanns skillnader mellan hur karaktärer av olika kön förväntades vara och vad de förväntades göra, ofta med ett borgerligt ideal som grund. I böcker som riktade sig till flickor hade familjen en betydande roll och att få en enad och harmonisk familj var någonting som flickorna i böckerna ofta strävade mot. Som personer skulle flickorna vara lydiga och omhändertagande – om inte vid bokens början så åtminstone vid bokens slut. Böckerna som å andra sidan riktade sig till pojkar, innehöll äventyr i högre utsträckning och ett starkt manligt ideal i böckerna var också ansvarsfullhet. Pojkars personliga utveckling gick ut på att de skulle bli ansvarsfulla samhällsvarelser, samtidigt som flickors utveckling handlade om att bli omhändertagande familjemödrar (Andræ, 2001, s. 243–245).
Under 1960- och 1970-talen började dock allt fler intressera sig för kön och genus i barnböcker. Framförallt könsstereotyper var ett vanligt forskningsområde, vilket handlar om att pojkar och flickor uppför sig på ett sådant sätt så att det stämmer in på samhällets normer kring hur de förväntades agera (Nikolajeva, 2017, s. 191). Sedan 1980-talet har allt fler kvinnliga författare också skapat böcker med flickkaraktärer som är mindre bundna vid tidigare stereotyper och är mer mångsidiga än vad deras föregångare varit (Nikolajeva, 2017, s. 202). Även pojkkaraktärer har fått ett rikare känsloliv på senare tid, jämfört med i äldre barnlitteratur. Hur karaktärer ser ut, beter sig, samt hur de uppfattas och behandlas i böcker får betydelse för vad barn kodar som ”manligt” och ”kvinnligt”. Kåreland menar att litteraturen kan ha en positiv inverkan på barn och unga, eftersom litteratur kan få dem att förstå att man inte behöver agera på ett visst sätt baserat på sitt kön (Kåreland, 2015, s. 179–180).
Barnböcker är dock inte fria från föreställningar om hur människor ska agera och vara. I Reading
Children’s Literature (2019) skriver Carrie Hintz och Eric L. Tribunella bland annat om
barnlitteraturens betydelse gällande konstruktion av genus och identitet (Hintz & Tribunella, 2019, s. 437). De menar att äldre föreställningar kring familjeroller, som att mannen försörjer och kvinnan står för det omsorgsfulla, lever kvar i barnlitteratur än idag. Samtidigt finns det en åtskillnad mellan hur vuxna och barn förväntas agera. Av män fordras ansvar, samtidigt som pojkar får vara busiga och mer ansvarsfria. Flickor skiljer sig från kvinnor i den mån att de inte förväntas vara lika romantiskt eller sexuellt tillgängliga för män som vuxna kvinnor förväntas vara (Hintz & Tribunella, 2019, s. 440).
Enligt Nikolajeva framträder karaktärer inför läsaren genom agerande, vad de säger och vad de tänker, men även utifrån berättarens och andra karaktärers uttalanden. Genom inflöde av information från olika personers perspektiv i texten, kan läsaren dra egna slutsatser om en persons karaktär (Nikolajeva, 2017, s. 176). Ett sätt att närma sig en text för att ta reda på hur litterära karaktärer skildras i förhållande till genus, normer och stereotyper, är att använda sig av Nikolajevas schema för egenskaper som anses vara utmärkande ”manliga” respektive ”kvinnliga”. De ”manliga” och ”kvinnliga” egenskaperna ställs upp som motsatspar till varandra i schemat, som ser ut enligt följande:
Tabell 1. Schema för ”manliga” respektive ”kvinnliga” egenskaper.
Män/pojkar Kvinnor/flickor
Starka Vackra
Våldsamma Aggressionshämmade
Känslokalla, hårda Emotionella, milda
Aggressiva Lydiga
Tävlande Självuppoffrande
Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla
Skyddande Sårbara
Självständiga Beroende
Aktiva Passiva
Analyserande Syntetiserande
Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt
Rationella Intuitiva
Även om det bygger på generaliseringar och människor sällan ensidigt kan sägas ha det som här anses vara ”kvinnliga” eller ”manliga” egenskaper, kan schemat ändå utgöra ett hjälpmedel vid analys av litterära karaktärer (Nikolajeva, 2017, s. 192–193).
Teoretiska utgångspunkter
I den här delen av uppsatsen kommer begreppen som ligger till grund för våra teoretiska utgångspunkter definieras och förklaras. Begreppen som presenteras är genus, könsroller och maktstrukturer.
Genus
Begreppen kön och genus utgör grunden för analyser om män och kvinnor eller det som anses vara manligt/maskulint och kvinnligt/feminint. Begreppet genus används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som formar människors sociala kön
(Nationalencyklopedin [NE], u.å., genus). När det skrivs om det sociala könet kan det skiljas från så kallade biologiska könet. Det biologiska könet syftar på det kön som man föds med. Det sociala könet utgår från samhällets konstruktioner kring det som anses vara manligt/maskulint samt det som anses vara kvinnligt/feminint (NE, u.å., genus).
Begreppet genus introducerades i Sverige under mitten av 1980-talet som en vetenskaplig term. Ordet kommer från engelskans gender som man använde i den feministiska samhällsvetenskapliga och historiska forskningen (Magnusson, 2019, s. 186–187). I kvinnoforskning har man använt begreppet för att förklara relationen mellan könen och hur män och kvinnor definierar sig av varandra (Carlsson Wetterberg, 2004, s. 82). Innan begreppet genus använde många forskare sig av ordet könsroller för liknande forskningsområden. Yvonne Hirdman skriver att forskningen kring begreppet könsroller belyste det osynliga bindestrecket mellan ”kön och roll” (Hirdman, 2003, s. 13). Användningen av begreppet könsroller blev problematiserat eftersom forskningen inriktade sig på förbestämda roller för män och kvinnor i samhället (Hirdman, 2003, s. 12–13). Ordet genus blev tänkt som ett verktyg för att frångå det laddade ordet könsroller. Genus skulle ses som ett tomt begrepp som kunde användas utan att det fanns förutfattade meningar om vad ordet betydde (Hirdman, 2003, s. 12).
Begreppet genus lägger fokus på hur vårt samhälle, vår kultur och våra sociala konstruktioner blir en del av människors medvetande. Hirdman skriver att den ”rena” kroppen inte kan existera utan vårt medvetande. Kroppen präglas både av ens biologiska funktioner och ens omgivning och kultur (Hirdman, 2003, s. 14). Ens genus blir således påverkat, både medvetet och omedvetet, av vår omgivning. I boken Genustrubbel (2007) diskuterar Judith Butler tanken om att genus
genus definitionsmässigt är det samma som kön (Butler, 2007, s. 57–58). Butler skriver att båda termerna, kön och genus, existerar på samma nivå och är kopplade till varandra (Butler, 2007, s. 11).
För att förtydliga innehållet i analysen kommer begreppen kön och genus ha skilda definitioner. Begreppet kön har använts för att beskriva karaktärers biologiska kön. I uppsatsen har vi använt begreppet genus för att beskriva karaktärers sociala kön.
Normer och könsroller
Normer är en del av den sociala infrastrukturen som är en grund för vårt samhälle (Baier & Svensson, 2009, s. 171). Alla miljöer och samhällen skapar regler och påbud för det som anses vara lämpligt beteende hos människor. De här reglerna kan anses vara självklara även om de inte är uttalade. Människor växer upp och präglas av normer trots att de inte är uttryckligt
formulerade och bestämda regler i samhället (Magnusson, 2019, s. 216). Könsroller är något som skapas inom ramarna för ett normsystem. Det finns normer i samhället om att att kvinnor ska leva och uttrycka sig ”kvinnligt” och att män ska leva och uttrycka sig ”manligt” (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012, s. 27). De normer som bidrar till skapandet av kategoriseringen mellan manligt och kvinnligt är det som benämns som könsroller.
Harriet Holter skriver i boken Könsroller och samhällsstruktur (1973) att könsroller är en del av samhällets grunddrag och att det finns en uppdelning mellan män och kvinnor i arbetslivet så väl som i andra delar av samhället. Holter skriver att det är upprätthållandet av dessa uppdelningar som bidrar till att det finns könsdifferentieringar i samhället (Holter, 1973, s. 9). Hon skriver även att differentiering mellan könen har varit ett grundläggande kriterium för fördelningen av arbete och utveckling av könsbundna karaktärsdrag (Holter, 1973, s. 1). Ylva Elvin-Nowak och Heléne Thomsson skriver att kategoriseringen mellan manligt och kvinnligt inte är något naturligt som alltid har funnits utan det har skapats utifrån de normer som finns i samhället (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012, s. 20).
I den här uppsatsen har begreppet könsroller använts för att förklara de normer som finns i samhället kring ”manligt” och ”kvinnligt”.
Över- och underordnade maktstrukturer
Maktbegreppet kan användas för att förklara en grupp eller en individs överordnad mot andra (Magnusson, 2019, s. 53). Begreppet kan också definieras som någon som har resurser och en förmåga att använda sig av de resurserna. Resurser kan innebära materiella saker, såsom pengar, och immateriella saker som kan vara färdigheter eller socialt tillskrivna egenskaper (Edling & Liljeros, 2010, s. 12, 20). Ett exempel på en maktresurs är vålds- och tvångsmakt, vilket är när man använder sig av olika sorters våld för att utöva makt. Ett annat exempel på en maktresurs är ekonomisk makt. Den ekonomiska makten handlar om att en person har kontroll över ekonomiska resurser (NE, u.å., makt). Makt kan också förekomma i olika sociala interaktioner mellan människor. Det finns maktrelationer som kan representera en ojämlikhet i relationer mellan två eller flera individer. Den sortens makt kan förekomma när antingen materiella eller immateriella resurser är ojämnt fördelade (Edling & Liljeros, 2010, s. 12, 20).
I de flesta samhällen finns det könsmaktssystem som bygger på en grundtanke om att kvinnor är underordnade och män är överordnade (Nowak & Thomsson, 2012, s. 35). Enligt Elvin-Nowak och Thomsson utgår könsmaktssystemet efter två principer: isärhållandet och den manliga normen. (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012, s. 43). Isärhållandet menas med att män och kvinnor har olika yrken och särskilda platser som skapar avstånd och håller isär de två grupperna (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012, s. 44). Hirdman skriver också om isärhållandet och anser att det är ett mönster som vi enkelt och detaljerat kan se i praktiken. Yrken som tidigare praktiserats av både män och kvinnor blir uppdelade i ”kvinnliga” respektive ”manliga” arbetsområden (Hirdman, 2003, s. 66). Den andra principen utgår från att det som anses som manligt också blir normen och eftersträvansvärt att följa. Elvin-Nowak och Thomsson skriver om normen och de som bryter mot den:
Könsmaktssystemet säger att männen är normen, kvinnor ska likna männen, men inte för mycket. Samma sak gäller för männen. De ska vara män, och får inte bli för lika kvinnorna. Jag har träffat män som blivit kallade ”Feministen” eller ”Kvinnornas förkämpe” (med negativ biklang), bara för att de klivit ett steg för långt in på vad omgivningen betraktade som kvinnors domäner. De blev helt enkelt för ”kvinnliga” och hamnade därmed i underordningens fälla. (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012, s. 49)
De som inte följer normerna kring manligt och kvinnligt ses som annorlunda. De som bryter mot normerna kring maktsystemet kan även bli straffade av omgivningen (Elvin-Nowak &
Thomsson, 2012, s. 49). Enligt Elvin-Nowak och Thomsson är det dessa två principer som skapar en obalans mellan män och kvinnor i samhället där männens position blir högre än kvinnornas (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012, s. 44–47).
Hirdman skriver om den manliga normen och hon menar att den har sitt ursprung i en djupt kulturell nedärvd självklarhet. Hon skriver om den historiska synen på mannen som alltid tycks beskrivas som viktigast. Hirdman använder skapelseberättelsen som exempel, där mannen är en avbild av Gud medan kvinnan är skapt från mannen kropp och beskrivs i negativ bemärkelse (Hirdman, 2003, s. 59–60). Eva Magnusson ger också ett exempel på samhällets syn på mannen som överordnad i könsmaktsystemet. Magnusson tar upp exemplet att kvinnor under förra seklet inte hade rösträtt och var omyndiga. Kvinnor stod under mäns förmyndarskap och saknade maktbefogenheter över sina livssituationer (Magnusson, 2019, s. 53–54).
I den här uppsatsen har vi använt ordet maktstrukturer för att beskriva den obalans som existerar mellan manliga och kvinnliga karaktärer.
Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att undersöka hur ”manligt” och ”kvinnligt” framställs i fem olika barnböcker som används i grundskolans mellanår, utifrån ett genusperspektiv. Studien ämnar ta reda på och analysera följande frågeställningar.
1. Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i böcker som används i grundskolans mellanår?
2. Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall, hur framställs de i litteraturen?
Metod
Kvalitativ textanalys
Metoden som har använts för denna uppsats är kvalitativ textanalys genom närläsning. Vid kvalitativa textanalyser framträder inte alltid det som ska analyseras vid en första läsning, varpå analysverktyg behövs (Esaiasson et al., 2017, s. 211). Innan läsningen måste frågeställningar formuleras, då analysen av texten syftar till att svara på det uppställda forskningsproblemet. Det vetenskapliga i textanalyserna som sedan görs ligger i vad som framkommer av en sådan läsning, med hjälp av de analysverktyg som har använts (Esaiasson et al., 2017, s. 216).
Närläsning
Den valda litteraturen har studerats genom närläsning. Vid användningen av närläsning som metod läses och granskas texten i detalj. Hur faktorer som inte återfinns i texten, som exempelvis författare och tid, har påverkat det skrivnas utformning är inte relevant i den här typen av analys. Vid närläsning av texter är det istället innehållet i sig som är det centrala. Även enskilda ord tillmäts här mening, då de i hög grad påverkar läsarens förståelse och tolkningar av texter (Lundqvist, 1995, s. 16).
Esaiasson et al. (2017) föreslår ett tillvägagångssätt vid textanalyser, där man efter en övergripande genomläsning av sitt material går in på den analytiska uppgiften. Då kan man utifrån de uppställda frågeställningarna läsa sitt material, helst genom att relatera texterna till en fråga åt gången och sedan läsa igenom texterna med analysverktygen i åtanke. Genom att bearbeta texten så pass systematiskt hittar man troligtvis mer i texten att tolka, jämfört med om man skulle ha hållit sig till att enbart göra en genomläsning (Esaiasson et al., 2017, s. 229).
Materialet har genomgått fyra genomläsningar. Den första genomgången av böckerna var till för att ge oss en övergripande uppfattning om böckernas innehåll. Vid den andra genomläsningen studerades det hur pojkar och flickor beskrivs genom deras yttre och deras handlingar. Den tredje genomläsningen fokuserade på de över- och underordningar som skildrades i böckerna. Vid den andra och tredje närläsningen har anteckningar tagits med koppling till uppsatsens frågeställningar samt jämförts med Nikolajevas schema över ”manliga” och ”kvinnliga” egenskaper. Böckernas innehåll har även analyserats med hjälp av den här studiens teoretiska utgångspunkter; genus,
noggrannhet, en sista genomläsning för att få en helhetsbild samt för att fånga upp sådant som eventuellt kan ha missats vid tidigare genomläsningar.
Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet är aspekter som är viktiga för en studies giltighet. Validitet handlar om att man identifierar eller mäter det som studien avser identifiera eller mäta. Analys och slutsatser ska med andra ord baseras på det som faktiskt framgår av studiens empiri (Bryman, 2018, s. 465). Genom användningen av Nikolajevas schema samt de teoretiska utgångspunkterna som tidigare presenterats som analysverktyg, kommer det empiriska materialet att genomläsas med forskningsfrågorna i åtanke.
En studies reliabilitet bygger på att undersökningen sker och beskrivs så pass noggrant att även någon annan ska kunna utföra samma studie med likadant resultat. Textanalyser innebär ofta tolkningar vilket kan vara problematiskt då tolkningar inte sällan är subjektiva. Därför blir ordentliga genomläsningar mycket viktigt (Bergström & Boréus, 2012, s. 42). Intern validitet uppnås när det råder enighet bland forskare, som arbetar med samma projekt, kring hur empirin ska tolkas (Bryman, 2018, s. 465). Denna studie genomfördes av två personer med samma ramar som utgångspunkt för tolkningar. Resultaten har också sedan gemensamt diskuterats och på så vis har den interna validiteten ökat.
Metodkritik
Den här studiens resultat bygger på tolkningar av andra författares texter. Under rubriken närläsning framgår det att det exempelvis inte är författaren eller tiden som texten producerades i som är relevant för studien. Även om utgångspunkten är att inte analysera texterna med de faktorerna i åtanke, innebär det inte att texten i sig inte bär spår av dem. Textanalyserna i den här uppsatsen kan också hävdas vara subjektiva tolkningar av litteraturen, då vi drar slutsatser efter att aktivt ha letat svar på våra fördefinierade frågeställningar. Det här är dock inte unikt för vår studie. Esaiasson et al. (2017) skriver att en metodkritik som ibland riktas mot textanalyser är att sådana inte kan vara objektiva, då det är forskarens tolkning som ligger bakom dennes resultat, samt att det är dennes tidigare förförståelse och upplevelser som spelar in i vilka forskningsfrågor som formulerats för en studie. Genom noggrann beskrivning av tillvägagångssätt samt att det finns en transparens och öppenhet kring metod och material ökar dock studiens reliabilitet. Vidare skriver h att tillvägagångssätt man kan använda för att göra en studie mer transparant är att exempelvis
använda citat från texter för att stödja de tolkningar som gjorts vid analysen (Esaiasson et al., 2017, s. 228). Nämnda strategier för att öka en textanalytisk studies reliabilitet har vi också tillämpat i den här uppsatsen.
Urval och material
Urval
Då detta är ett självständigt arbete inom ramen för grundlärarprogrammet årskurs 4-6 ville vi analysera böcker som används av lärare i deras undervisning i grunskolans mellanår. För att ta reda på vilka böcker som används i skolor kontaktade vi Cirkulationsbiblioteket för att be dem om en lista över de klassuppsättningar med böcker som lärare på mellanstadiet oftast lånar. Cirkulationsbiblioteket, som tillhör Stockholms stad, tillhandahåller skönlitterära resurser i grupp- och klassuppsättningar som lärare kan använda i sin undervisning. Även om Cirkulationsbiblioteket sätter den litterära kvalitén före användbarhet i undervisningssammanhang, är böckerna i deras samlingar i stort sett utvalda så att de ska svara mot kursplaner i Lgr11. Det yttrar sig bland annat genom att de har litteratur i olika genrer och som utspelar sig på olika platser och i olika tider (Cirkulationsbiblioteket, 2014, s. 1).
Listan med boktitlar som Cirkulationsbiblioteket sände till oss innehöll elva titlar som mellanstadielärare ofta lånar och följde inte någon inbördes ordning gällande popularitet. Av de elva böckerna valde vi ut fem – Du & jag (2013) av Katarina von Bredow, Brorsan är kung! (2016) av Jenny Jägerfeld, Alex Dogboy (2007) av Monica Zak, Eldens hemlighet (1995) av Henning Mankell och Lars är LOL (2017) av Iben Akerlie. Då samma författarnamn kunde återkomma på listan valdes böckerna på basis av att de har olika författare, för att de inte skulle riskera att ha alltför likt innehåll när det gäller genusbildandet hos karaktärer. Alla böcker är skrivna av nordiska författare och fyra av fem böcker har svenska som originalspråk. Lars är LOL är översatt från norska till svenska. En gemensam nämnare hos böckerna är att de är verklighetsefterbildande. I den här uppsatsen har vi valt att utesluta böcker med övernaturliga inslag, vilket innebär att alla karaktärer är människor. Urvalet av titlarna baserades också på att vi ville ha en någorlunda jämn fördelning av litteratur som utgår från både flickors och pojkars berättelser. Eldens hemlighet och Lars är LOL skildras från flickors perspektiv medan Du & jag, Alex Dogboy och Brorsan är kung! skildras från pojkars.
Material
Följande böcker ligger till grund för analysen:
Du & jag av Katarina von Bredow handlar om mellanstadieeleven Andreas som har känslor för sin
låtsas inte om honom. Samtidigt som Andreas brottas med sina känslor för Alicia har han problem på hemmaplan, då han misstänker att hans pappa är otrogen mot hans mamma.
Brorsan är kung! av Jenny Jägerfeld handlar om elvaåriga Måns som en sommar följer med sin
mamma till Malmö. Där träffar han sin tillfälliga granne Mikkel och de blir snabbt nära vänner. Måns föddes med flickkropp och när Mikkel får reda på vad Måns dolt för honom reagerar han inte som Måns hade hoppats.
Alex Dogboy av Monica Zak utspelar sig i Honduras. I boken får vi följa gatupojken Alex Dogboy
under några år av hans liv, från att han överges av sina föräldrar till att han blivit van vid livet på gatorna. Där möter han svårigheter som hunger och människosmugglare men också nya vänner i form av både hundar och människor.
Eldens hemlighet av Henning Mankell handlar om tolvåriga Sofia och utspelar sig i Mocambique.
Sofia upplever flykt från banditer, familjemedlemmars död och tvingas också vara separerad från sin familj när hon behöver vård efter att ha förlorat båda sina ben efter att ha trampat på en landmina. Trots alla motgångar försöker hon skapa en bättre framtid för sig själv och sin familj.
Lars är LOL av Iben Akerlie har mellanstadieeleven Amanda som huvudperson. Amanda ska börja
sjätte klass och ser precis som sina klasskamrater fram emot att bli fadder till en yngre elev. Hennes förväntan byts först ut till besvikelse när hon istället tvingas bli fadder åt jämnåriga Lars som har Downs syndrom och är ny i klassen. Så småningom inser hon dock att de har roligt tillsammans. Amanda slits dock mellan att våga stå upp för Lars när han blir mobbad och sin egen önskan att vara populär.
Analys
I analysdelen har varje bok analyserats en åt gången. Analyserna av varje bok innehåller två delar, där den första delen utgår från frågeställningen ”Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i böcker som används i grundskolans mellanår?” och den andra delen utgår från frågeställningen ”Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall, hur framställs de i litteraturen?”.
Den första frågeställningen besvaras tematiskt utifrån tre kategorier: hur karaktärernas utseenden beskrivs, hur huvudpersoner beskrivs utifrån handlingar och känslor samt hur bikaraktärer beskrivs utifrån handlingar och känslor. Den andra frågeställningen besvaras genom att först analysera maktsystemen mellan manliga och kvinnliga karaktärer på individnivå. Efter det har maktstrukturerna analyserats utifrån ett helhetsperspektiv. I helhetsperspektivet har böckerna analyserats utifrån en mer generell uppfattning kring framställningen av makt mellan manliga och kvinnliga karaktärer.
Eftersom uppsatsen behandlar olika frågeställningar har den första frågeställningen främst analyserats i förhållande till Nikolajevas schema. Den andra frågeställningen har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna, och i synnerhet i förhållande till maktstrukturer.
Du & jag
Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i Du & jag?
I Du & jag beskrivs flickors utseende i högre utsträckning än pojkars. Kärleksintresset Alicias utseende beskrivs i bokens första delar, allt från hennes kläder, hår, glittrande ögon och hur hennes kropp ser ut i jämförelse med hennes kompis kropp (von Bredow, 2013, s. 3, 6–7). Hur Alicia sminkar och klär sig beskrivs genomgående i boken. Detta kan jämföras med att Andreas själv endast beskrivs som ljushårig (von Bredow, 2013, s. 3). Hans bästa kompis Edvins utseende nämns inte alls. Det finns däremot två pojkar vars utseende beskrivs, klasskompisarna Kevin och Noah. Det berättas om deras hårfärger och hur de slänger med sina frisyrer, långt efter att karaktärerna introducerats för första gången (von Bredow, 2013, s. 142). Samtidigt beskrivs de kvinnliga bikaraktärerna i större detalj. Ett exempel är klassens populäraste flicka, Ida, som trots att hon knappt förekommer i handlingen skildras utseendemässigt i större detalj än många andra, då framförallt hennes bröst väcker uppmärksamhet (von Bredow, 2013, s. 32, 192). Även Andreas nya
kompis Viktoria beskrivs ofta utseendemässigt när hon är med i handlingen, till exempel kommenteras hennes hår och de kläder hon har på sig (von Bredow, 2013, s. 192, 256). I Nikolajevas schema framgår det att kvinnor i litteraturen typiskt sett framställs som vackra. Motsvarande egenskap för män är att de är starka, vilket är en egenskap som inte nödvändigtvis säger någonting om deras utseende (Nikolajeva, 2017, s. 193). Utseendefixering kring litterära karaktärer verkar således mest röra kvinnor och flickor, vilket kan utläsas även i Du & jag.
Andreas framstår till en början som passiv i situationer där han egentligen skulle vilja ingripa. När Alicia och hennes kompis våghalsigt testar isen på en frusen å, vill han be dem att gå därifrån men han gör det inte eftersom det riskerar att få honom att verka larvig (von Bredow, 2013, s. 10). I skolan, när en av de populära killarna i klassen ber Andreas göra en läxa åt honom, ställer han upp trots att han egentligen inte vill göra det och klandrar sig själv för att han aldrig kommer till skott med att säga ifrån (von Bredow, 2013, s. 28). Andreas framställs också som lydig och ordentlig. När det börjar gå ett rykte om att Andreas har varit en av de inblandade i en klottring är det många som reagerar över hans förmodade deltagande:
Det viskas och fnissas, tisslas och tasslas och flera blickar kastas på Andreas. Förvånade, tvivlande, villrådiga, uppskattande och undrande blickar. Att Kevin tydligen varit med och målat väggen förvånar ingen, men att Andreas påstås ha deltagit är otroligt.(von Bredow, 2013, s. 137)
Både passivitet och lydnad brukar räknas som kvinnliga egenskaper. Att vara stark, självständig och skyddande är dock ”manliga” attribut (Nikolajeva, 2017, s. 193). Dessa egenskaper utvecklar Andreas under bokens gång. Styrka och självständighet visar han genom att till slut våga stå upp för vad han själv vill när han bestämmer sig för att sluta klottra och inte längre vara en del av målargruppen Deco Army (von Bredow, 2013, s. 292). Andreas visar även upp skyddande egenskaper när Alicia kommer hem till honom och är ledsen och rädd efter att ha varit på en fest där närmanden från en äldre kille förekommit (von Bredow, 2013, s. 309–311). När Alicia är sårbar intar Andreas en skyddande roll, men Alicia visar också upp en hårdhet, framförallt vid tillfällen och i sällskap där hon vill passa in i grupper som har hög status. Vid sådana tillfällen kan hon visa förakt mot de som anses vara under henne i hierarkin (von Bredow, 2013, s. 282). Hårdhet och känslokyla tillhör de ”manliga” egenskaperna enligt Nikolajevas schema. Sårbarhet å andra sidan, är en ”kvinnlig” sådan (Nikolajeva, 2017, s. 193). Varken Andreas eller Alicias personligheter visar alltså ensidigt upp egenskaper som anses vara ”manliga” eller ”kvinnliga”.
Av de vuxna som skildras i boken är Andreas föräldrar de mest synliga. När Andreas föräldrar är tillsammans med honom pratar de ofta om hans framtid och inte sällan om vikten av att prestera bra i skolan för att han ska ha nytta av det senare i livet. När Andreas är själv med sin mamma tycker han att det är mysigare, eftersom han upplever att han blir bättre lyssnad på då (von Bredow, 2013, s. 36). Framträdande karaktärsdrag hos Andreas föräldrar skildras på olika sätt i boken. Vid många tillfällen i boken framgår det hur Andreas mamma Lena visar omsorg. Det kan till exempel handla om att hon försäkrar sig om att Andreas tar på sig kläder så att han inte ska frysa, eller att han alltid ska ha pengar med sig för att kunna köpa mellanmål på skolan om han blir hungrig (von Bredow, 2013, s. 12, 60). Dessutom förstår hon att Andreas blir besviken när Alicia ställer in att umgås med honom, utan att Andreas själv nämnt det (von Bredow, 2013, s. 112). När Andreas presterar sämre än vad han brukar göra på ett matematikprov funderar han på om han, när han visar resultatet för sin mamma, ska berätta att det varit tufft i skolan på sistone på grund av andra klasskamrater. Han bestämmer sig dock för att låta bli, eftersom han är rädd att hon ska dyka upp i skolan och att det ska leda till samtal och utpekanden, vilket skulle kunna förvärra situationen (von Bredow, 2013, s. 240).
Mamma Lena kan sägas besitta omsorgsfulla kvaliteter, vilket enligt Nikolajeva klassas som en ”kvinnlig” egenskap (Nikolajeva, 2017, s. 193). Andreas pappa Christer är dock den som får se matematikprovet först och han blir både förvånad och besviken över resultatet, trots att det ligger över medelgränsen. Här är det inte fråga om att fokusera på Andreas känslor utan han utkräver snarare en förklaring av sonen kring varför resultatet är lägre än förväntat och undrar varför Andreas inte gjorde sitt bästa:
Personen Christer reser sig. Av hans blick att döma kunde man tro att Andreas hade noll rätt. Eller åtminsone långt under medel.
- Svårt att koncentrera dig? säger han. Svårt att koncentrera dig? Du gör ju aldrig så här! Du vet ju hur man samlar tankarna inför ett prov! Du är mycket bättre än så här, Andreas! Och om det var något som du inte förstod kunde du ha frågat mig. Du gjorde ju inte ens talen jag skrev åt dig, eller hur? För du visste att du kunde, sa du. Varför gör du inte ditt bästa? (von Bredow 2013, s. 241-242).
Detta sätt att utkräva resultat, med hårdhet bakom orden, faller mer in under klassiskt ”manliga” egenskaper (Nikolajeva, 2017, s. 193). Jämfört med Andreas och Alicia faller alltså föräldrarna Lena och Christer, i deras omsorg om sonen, mer in under traditionella könsroller.
Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall hur framställs de i Du & jag?
I Du & jag kan man läsa om några olika över- och underordningar mellan karaktärerna. De första karaktärer som visar på över- och underordnade maktsystem är huvudkaraktärens föräldrar. I boken finns det ett exempel på när mamman behöver använda deras bil: ”- Jag skulle ju ha bilen till Ica nu, säger hon. Men jag får väl ta cykeln istället. Det tar inte så lång stund. Är du hungrig älskling?” (von Bredow, 2013, s. 52). Andreas fortsätter att berätta om hur det var när mamman kom hem:
När mamma kommer hem med tre stora matkassar, har Andreas nästan blivit färdig med sina skisser…Han går ut till mamma som står svettig och andfådd i hallen och hänger upp sin kappa på en galge.
- Jag skulle verkligen ha behövt bilen, muttrar hon. Är han inte hemma än? (von Bredow, 2013, s. 55– 56)
I berättelsen är det inte tydligt om det är pappan som äger bilen men det är pappan som har tillgång till bilen. Det är också pappan som får behålla boendet när föräldrarna senare separerar. Pappa verkar ha en högre ekonomisk makt i jämförelse med mamman trots att föräldrarna har samma yrke. I Du & jag kan man tolka det som att mamman är i ett ekonomiskt underläge och är således beroende av pappan. Förhållandet mellan mamman och pappan verkar följa könsmaktssystemet som beskrivs i boken Att göra kön där grundtanken är att kvinnor är underordnade männen (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012, s. 35).
I boken får läsaren en inblick i Andreas relation till Alicia, hans granne och klasskompis. I relationen mellan Andreas och Alicia kan man tolka det som att det är Alicia som har en högre maktposition i förhållandet. Hon är mer populär i klassen och vill inte bli sedd med Andreas framför resten av klassen. Alicia beter sig dåligt mot Andreas framför andra eller ignorerar honom:
Men det är klart att det är skillnad på Andreas och de andra. Det är ju inte det enda området där de verkar ha rättigheter som inte han har. Och hur många gånger har Alicia egentligen sagt elaka saker till honom i skolan? Saker som skurit djupt i honom? Han kan inte ens räkna alla gånger. Kanske minns han dem inte ens. Det blev en vana att ta emot elakheter från både henne och de andra. Men hon var alltid värst. (von Bredow, 2013, s. 282)
I boken kan man läsa om hur Alicia beter sig mot Andreas när de är i skolan. Den makten som Alicia utövar mot Andreas är att det är hon som bestämmer när de ska umgås och under vilka omständigheter de umgås. Det finns ett exempel där Andreas skickar ett sms till Alicia men Alicia vill inte svara eftersom hon umgås med en annan klasskompis. Alicia vill inte att andra i klassen ska veta att de umgås. Situationen skildras från Andreas perspektiv: ”Han fattar. Det var pinsamt att få sms från honom, så hon snabbklottrade ner ett svar bara för att han skulle fatta att han inte ska fortsätta skriva till henne.”(von Bredow, 2013, s. 111). De enda gångerna hon vill umgås med Andreas i skolan är när han har blivit mer populär. När Andreas har målat graffiti på skolgården kommer hon fram till honom i skolan för att ta reda på om det verkligen var han som målat och då säger hon att han kan berätta för henne eftersom de är kompisar (von Bredow, 2013, s. 139). Det är första tillfället i boken som Alicia öppet vill vara vän med Andreas. Alla gånger som hon öppet vill umgås med honom är när han har en social status. Det är Alicia som verkar ha makten i deras relation och man kan tolka det som att det är den kvinnliga karaktären i detta fall som har en överordnad maktposition.
När man undersöker maktstruktererna mer översiktligt i boken verkar maktuppdelningen mellan manliga och kvinnliga karaktärer vara relativt jämn. Det finns inte några tydliga uppdelningar mellan yrkesroller eller andra maktstrukturer i samhället som visar på ojämn maktfördelning. Det finns dock undantag i några av relationerna som nämns i boken där manliga eller kvinnliga karaktärer har högre maktpositioner, exempelvis mellan Andreas föräldrar eller i relationen mellan Andreas och Alicia. De olika maktstrukturer som beskrivs i boken skiljer sig mellan de yngre, respektive mellan de äldre karaktärerna. Bland de yngre karaktärerna är maktutövandet emotionellt och det sker även i relationer i sociala sammanhang. I de vuxna relationerna kan man också se maktutövanden men makten verkar vara av ett mer ekonomiskt och materiellt slag.
Brorsan är kung!
Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i Brorsan är kung!?
I Brorsan är kung! Har elvaåriga Måns många tankar kring sitt utseende. Redan i första kapitlet säger han till sin mamma att han hatar sin passbild. Senare i boken beskriver han hur det gick till flera år tidigare när passfotot togs. Måns pappa och farmor hade tvingat honom att ta på sig en tröja med ett ponnymotiv och att sätta ett hårspänne för luggen. Att tvingas ta på sig kläder och accessoarer som han inte kände sig bekväm med gjorde att han klippte sitt hår kort när han kom hem (Jägerfeld, 2016, s. 9, 108–109). Måns reflekterade sedan tillbaka på den dagen med orden: ”Det hade känts
så fel att de tvingat mig, men jag hade liksom inte haft orden att förklara varför. Jag var så liten då” (Jägerfeld, 2016, s. 109). Vid tiden för berättelsen har flera år gått sedan den händelsen och Måns har sedan dess lyckats sätta ord på det han säger att han alltid vetat – att trots att han föddes med en snippa så är han är en kille (Jägerfeld, 2016, s. 54).
Måns tvingades anpassa sitt utseende på grund av föreställningar om hur människor med hans biologiska kön ska se ut, trots att det inte stämmer överens med hans genus. På grund av den biologiska kroppens sätt att fungera kommer han också att få bröst och mens i framtiden, någonting som är en stor oroskälla för honom (Jägerfeld, 2016, s. 76). Måns erfarenheter och tanker kring sin kropp går i linje med Hirdmans ord om hur kroppen ges form både genom biologiska funktioner och av omgivningen (Hirdman, 2003, s. 14).
Ett av Måns framträdande drag är att han är våghalsig. Hans föräldrar visar flera gånger oro för att han tycker om att ta risker och göra tricks med sin skateboard (Jägerfeld, 2016, s. 12, 19). Måns och hans nya kompis Mikkel åker också till Köpenhamn på egen hand utan att han meddelar sin mamma eller sin barnvakt (Jägerfeld, 2016, s. 83). Ett annat karaktärsdrag är att Måns är emotionell. Han har nära till gråt, exempelvis när folk är arga på honom eller när han känner sig lycklig (Jägerfeld, 2016, s. 51, 54). Utöver detta finns det en sårbarhet hos honom, som bland annat visar sig när han tänker på sin pappa:
Varje gång jag tänker på pappa blir jag ledsen. Därför försöker jag låta bli att tänka på honom. Men ibland går det inte. Då undrar jag om det alltid kommer att vara så här. Att vi inte pratar med varandra. Jag hatar det. (Jägerfeld, 2016, s. 89)
Måns mår dåligt över hur relationen med hans pappa har förändrats sedan Måns gick ut med att han inte är en flicka, och att hans pappa har svårt att hantera det faktumet. Självständighet och att vara aktiv räknas är ”manliga” egenskaper enligt Nikolajevas schema. Att vara emotionell och sårbar räknas däremot som ”kvinnliga” sådana (Nikolajeva, 2017, s. 193). Måns visar prov på dessa egenskaper, vilket innebär att han besitter både ”manliga” och ”kvinnliga” karaktärsdrag.
Måns nya kompis Mikkel visar även han upp flera olika karaktärsdrag. Under deras första möten beskrivs han som aggressiv. Första gången de träffades råkade Måns skjuta iväg sin skateboard så att den träffade Mikkels haka. Andra gången de stöter på varandra vill Mikkel att de ska göra upp
(Jägerfeld, 2016, s. 40). Att vara aggressiv och tävlingsinriktad menar Nikolajeva är typiskt
”manliga” egenskaper. Sårbarhet och omtänksamhet däremot, räknas som ”kvinnliga” (Nikolajeva, 2017, s. 193). Mikkels sårbarhet visar sig bland annat i att han tycker att det är viktigt med ärlighet. Hemifrån har han med sig negativa erfarenheter av en förälder som lovar att de ska göra roliga saker och spendera mer tid tillsammans, utan att det blir av, vilket gör honom ledsen (Jägerfeld, 2016, s. 85–86). Hans omtänksamhet uttrycker sig bland annat genom att han ser det som en självklarhet att låna ut kläder till Måns, när de båda blivit genomblöta i regnet, utifrån devisen ”mina kläder är dina kläder” (Jägerfeld, 2016, s. 82).
Måns och Mikkel har problematiska förhållanden till varsin förälder, men boken innehåller även en djup konflikt mellan Måns föräldrar som gör att Måns oroar sig för en eventuell skilsmässa. Han känner också att deras konflikt beror på honom (Jägerfeld, 2016, s. 31–32). När Måns tänker tillbaka på hur det gick till när hans föräldrar fick reda på att han är en pojke, sade hans mamma att hon nog egentligen förstått det men bad ändå om ursäkt för att det tog så lång tid för henne att inse det. Hans pappa reagerade dock annorlunda. Han blev först chockad och rädd, sedan blev han ledsen (Jägerfeld, 2016, s. 57–59). Under handlingens gång får läsaren inblick i konflikten, bland annat genom ett sms som mamman skickar till sin man som lyder: ”Skärp dig! Du har inte ’förlorat ett barn’! Vi HAR ett barn och det är friskt! Vi trodde att det var en flicka, men vi hade fel! Så kan det gå! GET OVER IT!!!” (Jägerfeld, 2016, s. 90). Med tiden börjar Måns pappa inse faktum och börjar till slut kalla Måns för ”han” istället för ”hon”. Han börjar även säga emot äldre släktingar på skarpen när de inte använder rätt pronomen, och kräver att de ska visa sonen respekt (Jägerfeld, 2016, s. 124, 126). Den, enligt Nikolajeva, ”manliga” egenskapen skyddande (2017, s. 193), är ett karaktärsdrag som främst mamman visar på under stora delar av boken. Först mot slutet anlägger dock pappan ett nytt förhållningssätt och kan då ta en mer aktivt normativ roll som beskyddare.
Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall hur framställs de i Brorsan är kung!?
I Brorsan är kung! umgås huvudkaraktären Måns och hans killkompis Mikkel med två flickor, Nicki och Jasse. I boken får man läsa om Måns första möte med flickorna och den konversation som uppstår mellan Mikkel och flickorna som åker skateboard:
- NICKI! JASSE! KOM NER! röt han.
Tjejerna reagerade knappt. Hon med kepsen slängde bara en kort blick åt vårt håll från avsatsen innan hon kastade sig ner och fortsatte åka. Då klev Mikkel upp på rampen och fick den rödblonda att väja. Hon blev tvungen att hoppa av brädan som flög iväg som en missil rakt ur från rampen och bort över asfalten
Vad GÖR du? skrek hon. Du är ju LIVSFARLIG! Ni får flytta på er, sa Mikkel lugnt. Vi ska battla.
Det skiter väl jag i, tönt! Det är vi som åker. (Jägerfeld, 2016, s. 42–43)
I texten kan man urskilja den relation som finns mellan pojkarna och flickorna. Flickorna är självständiga och känner inget behov av att lyda Mikkel. De kvinnliga karaktärernas beteende är inte underordnat utan de står upp för sig själva och visar att de har lika mycket makt som Mikkel och Måns har.
Relationen mellan Måns mamma och pappa ser ut att vara jämställd. I boken verkar mamman ta mer ansvar för Måns vilket kan antyda på kvinnliga könsroller. Samtidigt verkar pappan ansvara för omsorgen i hemmet, något som vanligtvis inte förknippas med den manliga normen kring könsroller (Nikolajeva, 2017, s. 193). I boken tänker Måns: ”Mamma sover ju på soffan i vardagsrummet på nätterna, men eftersom pappa inte var på plats för att städa efter oss låg det kläder, böcker, glas och tallrikar överallt.” (Jägerfeld, 2016, s. 105). Måns föräldrar verkar dela på ansvaret i hemmet och det finns inte något utmärkande som visar på att den ena skulle ha mer makt än den andra.
I dess helhet är maktrelationerna i boken jämnt fördelade mellan manliga och kvinnliga karaktärer. Det finns inga tydliga exempel på en obalans mellan manliga och kvinnliga karaktärer vilket är ett resultat i sig.
Alex Dogboy
Hur beskrivs pojkar/män och flickor/kvinnor i Alex Dogboy?
I Alex Dogboy skildras inte karaktärernas utseende i någon högre utsträckning. Huvudkaraktären Alex, även kallad Dogboy, beskriver själv att han har svart och ostyrigt hår (Zak, 2007, s. 3). Andra karaktärer som beskrivs i detalj är hans mamma och kärleksintresset Alicia. Alex mamma flyttade
henne är när hon kommer tillbaka till hemlandet under en begränsad period för att sälja mark. Då beskrivs hennes utseende och kläderna hon har på sig. (Zak, 2007, s. 7–8). Alicia, som infinner sig senare i handlingen, får både kläder och sitt utseende beskrivet och Alex tycker att hon är vacker (Zak, 2007, s. 141, 148). Det är främst kvinnliga karaktärer som får sitt utseende beskrivet i någon högre utsträckning, vilket går i linje med Nikolajevas schema (Nikolajeva, 2017, s. 193).
Alex visar karaktärsdrag av många slag. Han tar ett självständigt beslut att bli gatubarn, trots att han bor hos sin moster med familj, med en föreställning om att det riktiga livet börjar när han lämnar hennes hem. När han flera år senare får möjlighet att komma bort från gatorna med hjälp av en man som arbetar för en organisation som hjälper gatubarn, vägrar han, eftersom han vill vara fri (Zak, 2007, s. 16–17, 131). En annan egenskap Alex har är att han värnar starkt om de han tycker om. När den ena av hans två hundar är dräktig är han orolig då han av tidigare erfarenhet vet att valpar tenderar att bli stulna. När en taxichaufför erbjuder sig att ta med den dräktiga hunden hem till sig på landet, så att hon får vara ifred den närmsta tiden, går Alex med på det för hundens skull trots att det gör honom ledsen att lämna henne ifrån sig (Zak, 2007, s. 162–163).
Alex besitter en rationalitet som framkommer vid flera tillfällen. Det sker bland annat då Alex bevittnar hur en lastbilschaufför som han liftat med dör i en explosion under en orkan. Han kräks först men inser att han inte kan göra någonting för chauffören och skyndar snabbt vidare och händelsen glöms sedan bort (Zak, 2007, s. 93). Episoden verkar inte påverka honom nämnvärt. Några år senare när en pojke hittas mördad under en bro blir han först orolig men sedan blir han lugn och lättad:
Dogboy och de andra knuffade varandra i sidan och skrattade, de skrattade för att de var lättade, de skrattade för att det inte var en av dem, det var inte deras kompis Noel. Den här pojken kände de inte igen, att det inte var ett gatubarn syntes på kläderna. (Zak, 2007, s. 158)
Att vara hård, rationell, skyddande och självständig klassas alla som ”manliga” egenskaper. Sårbar och lydig räknas som ”kvinnliga” egenskaper (Nikolajeva, 2017, s. 193). De senare är egenskaper som Alex också visar prov på under handlingens gång. Alex sårbarhet visar sig främst i hans ambivalenta förhållande till sin mor. Trots att hon knappt är med i boken annat än som en illusion eller minne har hon en betydande roll. Alex föreställning om att hon finns i deras gamla hus och väntar på honom får honom exempelvis att försöka ta sig till sin gamla hemstad (Zak, 2007, s. 90). Samtidigt är han arg på henne. När hans kompis Manuel börjar berätta om sin mamma tänker Alex på sin egen:
Dogboy satt tyst länge och tänkte på Manuels mamma som köpt honom en riktig gasballong. Han önskade att hans mamma hade köpt honom en ballong när han var liten. Nej, såna tankar fick han inte ha. Han skulle ju inte tänka på sin jävla idiotmamma. (Zak, 2007, s. 133)
Samtidigt som han är arg på henne önskar han att han var hos henne och han blir mycket lycklig när han hör från henne för första gången sedan han var ett litet barn (Zak, 2007, s. 183).
Att Alex är lydig visar sig då han är beredd att lyssna på de människor som han bryr sig om. Alicia som han är kär i tycker inte om när han sniffar lim. Det gör inte heller Rosa, som ger honom ett hem på villkoret att han inte tar med sig sitt lim dit. Alex låter därför bli att sniffa lim innan han ska träffa Alicia och han hörsammar även Rosas villkor (Zak, 2007, s. 146, 172).
Viktiga bikaraktärer i Alex Dogboy är fru Leti, som ger Alex ett jobb, och Rosa, som ger Alex ett hem (Zak, 2017, s. 153, 172). Båda kommer att inta en omsorgsfull modersroll och visar därmed på typiskt ”kvinnliga” egenskaper (Nikolajeva, 2017, s. 193). När rivningar av stadens ruiner börjar ske riskerar Alex boende att försvinna och han blir orolig för det hem som Rosa gett honom och andra utsatta människor – ett hem som han till och med börjat kalla sitt eget (Zak, 2007, s. 195). När situationen för gatubarn i Honduras blir allt farligare blir fru Leti mycket ängslig för Alex skull, något som glädjer honom. ”Det mest underbara med fru Leti tyckte Dogboy var att hon oroade sig för honom.” (Zak, 2007, s. 157). Rosa och fru Leti har blivit modersfigurer och är viktiga för Alex då de får honom att känna en trygghet och omsorg som han aldrig fått uppleva tidigare.
Finns det över- och underordningar mellan manliga och kvinnliga karaktärer och i sådana fall hur framställs de i Alex Dogboy?
I Alex Dogboy får man läsa om Alex olika möten med människor när han börjar leva på gatan. En av personerna som han möter är Margarita som lär Alex hur man letar mat och material på soptippen. I boken får man se relationen mellan Margarita och hennes storebror genom Alex ögon:
Det enda Margarita gjorde var att peka på den större och äldre pojken och säga: - Det är min brorsa.
- Stick, sa den äldre pojken till Margarita.
Margarita stod orörlig en stund, det var som om hon krympte. När hon gick sin väg upp mot sopberget gick hon hopkurad med nedböjt huvud. De tjugo hundarna försvann med henne, men de hoppade inte glatt omkring henne som de brukade göra. (Zak, 2007, s. 75)
I texten kan man läsa om hur Margarita agerar när hennes bror är i närheten. När Margarita enbart umgås med Alex beskriver han henne som glad och hjälpsam. Margaritas relation till storebrodern är ett exempel på en maktstruktur mellan en manlig karaktär och en kvinnlig karaktär. Brodern är i en maktposition och verkar använda sig av systerns rädsla för att få henne att göra som han vill. I mitten av boken träffar Alex ett äldre par som ger honom husrum och mat. När han ska gå säger han till paret: ” – En dag när jag fått en flickvän kommer jag hit och hälsar på, sade ha till avsked. Jag kommer hit med henne så hon får lära sig laga världens godaste mondongo.” (Zak, 2007, s. 89). Förutom att anspela på könsroller ger citatet en inblick i tankarna kring vad som anses vara manliga sysslor och vad som anses vara kvinnliga sysslor. Det är kvinnorna i berättelsen som ansvarar för att laga maten i hemmet. För Alex verkar det vara en självklarhet eftersom han inte funderade på att lära sig laga maträtten själv utan tänkte istället att hans framtida flickvän kan lära sig det. I boken
Att göra kön skriver författarna att könsmaktssystemet utgår från två principer, den manliga normen
och isärhållandet mellan könen. Isärhållandet bygger på att det skapas särskilda platser och yrken för män och kvinnor som håller isär de olika grupperna (Elvin-Nowak & Thomsson, 2012, s. 34). Matlagning och hushållssysslor verkar vara kvinnornas domän i boken och det kan man tolka som ett isärhållande mellan könen. Isärhållandet skapar en obalans i maktstrukturen eftersom det bidrar till att förhindra män och kvinnor att röra sig bortom de grupperingar som finns kring manligt och kvinnligt. Alex syn på vad som är ”kvinnliga” uppgifter kan ses som en maktstruktur mellan män och kvinnor som skildras i boken.
Helhetsperspektivet man får av maktsystemet i boken är att de karaktärer som har makt främst är män. En person med politisk makt är den manliga borgmästaren. Borgmästaren bestämde och fastställde reglerna om att få bort folk från gatan. I boken står det: ”Det var den nya borgmästaren som kom. Han sade till doñaCecilia att hon inte fick bo under trädet. Det var farligt för en gammal människa att bo mitt i trafiken. Det är ovärdigt, sade han. Hon skulle bort.” (Zak, 2007, s. 194). I citatet kan man läsa att det är borgmästaren som avgjorde huruvida den gamla damen fick bo kvar
