Covid-19 pandemins konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relationer: data från 9 länder

(1)

Examensarbet e

Examensarbete för kandidatexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap

Grundnivå 15 högskolepoäng Vårtermin År 2021

Student: Pernilla Bäckström

Handledare: Elisabeth Berglund Kristiansson Examinator: Deborah Gustafson

COVID-19 PANDEMINS

KONSEKVENSER AV MÄNS VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER. DATA FRÅN 9 LÄNDER.

En systematisk litteraturstudie

COVID-19 PANDEMIC

CONSEQUENCES OF MEN'S VIOLENCE AGAINST WOMEN IN INTIMATE RELATIONSHIPS.

DATA FROM 9 COUNTRIES.

A systematic review

(2)

Förord

Denna uppsatts tillägnar jag mina två söner Benjamin och Jonathan.

Ni är mitt ljus i mörkret, min styrka i livet och min stora kärlek.

(3)

SAMMANFATTNING

Titel: Covid-19 pandemins konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Data från 9 länder.

Författare: Bäckström, Pernilla

Avdelning/Institution: Avdelningen för folkhälsovetenskap, Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde

Program/kurs: Folkhälsovetenskapligt program, Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E, 15 hp

Handledare: Berglund Kristiansson, Elisabeth Examinator: Gustafson, Deborah

Nyckelord: Mäns våld mot kvinnor, Våld i nära relationer, Våld i hemmet, Hemisolering, Pandemi, Covid-19.

___________________________________________________________________________

Sammanfattning

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och ett brott mot mänskliga rättigheter. Under 2020-2021, påverkas hela världen av covid-19-pandemin, med restriktioner som hemkarantän och arbeta hemifrån har detta även resulterat i en social isolering, minskat socialt stödsystem samt ökat våld mot kvinnor. Vilket i sin tur innebär att situationen för våldsutsatta kvinnor riskerar att förvärras. Av de kvinnor som utsätts för våldsbrott, inträffar tre av fyra incidenter i kvinnans egen bostad. Detta innebär att för en kvinna är det hennes egna hem som i statistiken är den farligaste platsen för henne att befinna sig. Syfte: Studiens syfte är att belysa covid-19-pandemins konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie med en tematisk analys baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Samtliga artiklar rapporterade psykiskt våld som den formen av våldshandling som både ökat och nyttjades mest av män i våld mot kvinnor, men mycket tyder på att mörkertalet för mäns våld mot kvinnor i nära relationer i samband med covid-19 är globalt mycket större än vad som framkommit i dessa studier. Slutsats: Den aktuella studiens resultat fann ett begränsat stöd för sambandet mellan hypoteser i förhållandet mellan olika samhällsåtgärder under covid-19-pandemin och vissa socioekonomiska faktorer, på mäns våld mot kvinnor. När de socioekonomiska faktorerna påverkades av en pandemi samtidigt som den ekonomiska stressen uppkom, ökade mäns våld mot kvinnor. Psykiskt våld var den formen som rapporterades både ökat och användes mest av män i utövandet av våld mot kvinnor under covid-19-pandemin.

(4)

ABSTRACT

Title: Covid-19 pandemic consequences of men's violence against women in intimate relationships. Data from 9 countries.

Author: Bäckström, Pernilla

Dept./School: Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde

Course: Bachelor’s degree Project in Public Health Science G2E, 15 ECTS Supervisor: Berglund Kristiansson, Elisabeth

Examiner: Gustafson, Deborah

Keywords: Men's violence against women, Intimate partner violence, Domestic violence, Home quarantine, Pandemic, Covid-19.

___________________________________________________________________________

Abstract

Introduction: Men's violence against women is a global public health problem and a violation of human rights. In 2020-2021, the entire world is affected by the covid-19- pandemic. Restrictions such as home quarantine and working from home have resulted in social isolation, reduced social support, and increased violence against women. This indicates that the situation for abused women is in danger of deteriorating. Of women who are victims of violence, three of four incidents occur in the woman's own home. This means that for a woman, her own home is the most dangerous place for her to be. Aim: This analysis aims to clarify the covid-19-pandemic's consequences of men's violence against women in intimate relationships. Methods: A systematic review with a thematic analysis based on ten scientific original articles. Results: All articles reported psychological violence as the form of violence that increased and was used the most by men in violence against women. Data indicate that the magnitude of men's violence against women in connection with covid-19 is globally large. Conclusion: The results of the current study found limited support for the hypotheses in the relationship between different society restrictions in connections with the covid-19-pandemic and socio-economic factors on men's violence against women. When the socio-economic factors were affected by the pandemic and at the same time experienced economic stress, men's violence against women increased. Psychological violence was the form of violence that was, reported to be used the most by men in their violence against women during the covid-19-pandemic.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 FÖRKORTNINGSLISTA ... 5

2 INTRODUKTION ... 6

2.1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIG RELEVANS... 6

2.2 COVID-19 ... 7

2.2.1 Figur 1: Handsignal... 8

2.3 INTERNATIONELL STATISTIK ... 8

2.4 NATIONELL OCH REGIONAL STATISTIK ... 9

2.5 EKONOMISKA KOSTNADER ... 9

2.6 RISKFAKTORER... 10

2.7 PREVENTIVA FAKTORER ... 10

2.8 PROBLEMFORMULERING ... 11

3 SYFTE ...12

4 METOD ...13

4.1 STUDIEPOPULATION ...13

4.2 VALIDITET OCH TROVÄRDIGHET ...13

4.3 DATAINSAMLING ...13

4.3.1 Tabell 1: Artikelsökningar CINAHL ... 14

4.3.2 Tabell 2: Artikelsökningar PubMed ... 15

4.3.3 Tabell 3: Artikelsökningar ScienceDirect ... 15

4.4 URVAL ... 15

4.5 ANALYS ... 16

4.5.1 Figur 2: Analysprocessen ... 17

4.5.2 Tabell 4: temaanalys ... 18

4.5.3 Tabell 5: Analysmatris ... 18

4.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 21

5 RESULTAT ... 22

5.1 TABELL 6: RESULTAT ... 22

5.2 VÅLDET ... 25

5.2.1 Våldets karaktär ... 25

5.2.2 Tabell 7: Våldets karaktär i procent % ... 28

5.2.3 Sociodemografiska faktorer ... 29

5.3 COVID-19 ...31

5.3.1 Lockdown/hemisolering ...31

5.3.2 Ekonomisk stress ... 32

6 DISKUSSION ... 34

6.1 RESULTATDISKUSSION ... 34

6.2 METODDISKUSSION ... 36

6.2.1 Styrkor och svagheter ... 37

6.2.2 Etiska aspekter ... 37

6.3 SLUTSATS ... 38

7 TACK TILL ... 39

8 REFERENSER ... 40

BILAGA 1: STROBE CHECKLISTA ... 44

BILAGA 2: CHECKLISTA TEMATISK ANALYS ... 46

BILAGA 3: PRISMA CHECKLISTA ... 47

BILAGA 4: DEPRESSION ANXIETY STRESS SCALES (DASS) ... 49

(6)

1 FÖRKORTNINGSLISTA

B = b-koefficienten, som då är uttryckt i den beroende variabelns enhet (Ostandardiserad regressionskoefficient)

BRÅ = Brottsförebyggande RÅdet Covid-19 = COrona VIrus Disease 2019

DASS-21-skalan = Depression Anxiety Stress Scales-21 EIGE = European Institute for Gender Equality

JD = Jordansk Dinar (Valuta).

KI = KonfidensIntervall.

M(±SD): Medelvärde ± (StandarDavvikelse) n = Nummer av deltagare

NCK = Nationellt Centrum för Kvinnofrid P = p-värdet

PRISMA = Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses PTSD = PostTraumatiskt StressynDrom

SARS-CoV-2 = Severe Acute Respiratory Syndrome COronaVirus 2 SBU = Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering SD = StandarDavvikelse

SKR = Sveriges Kommuner och Regioner

STROBE = STrengthening the Reporting of OBservational Studies in Epidemiology UN = United Nations

USD = USA Dollar/Amerikansk Dollar (Valuta) WHO = World Health Organization

(7)

2 INTRODUKTION

WHO har sedan år 2002 definierat mäns våld mot kvinnor som ett världsomfattande folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna (WHO, 2013). I Sverige förekommer våld i nära relationer inom alla samhällsklasser, i alla åldrar och i alla olika typer av relationer, dock är de utsatta till största delen kvinnor och förövarna män. Våldet i sin tur påverkar inte endast de utsatta kvinnornas hälsotillstånd utan även hela deras livskvalité. Våld i nära relationer karakteriseras många gånger av att offret har en nära relation samt starka känslomässiga kopplingar till förövaren, vilket i sin tur gör det svårare för kvinnan att ta sig ur relationen. Allvaret och intensiteten i våldet ökar oftast i takt med att relationen fortgår. Våld i nära relationer innefattar allt psykiskt, fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld som till exempel kränkningar, hot, misshandel, våldtäkt samt systematisk kontroll (Nybergh et al., 2013). Enligt Sacco et al. (2020) kan mäns våld mot kvinnor i nära relationer vara allt ifrån små handlingar till allvarliga brott samt att våldet ofta leder till omfattande fysiska och psykiska konsekvenser för våldsoffret. Exempel på situationer som kan leda till våldsbrott i nära relationer är bland annat stress, emotionell besvikelse, ekonomiska faktorer, trånga bostäder och alkohol- eller drogmissbruk (Sacco et al., 2020).

Den nu aktuella covid-19-pandemin påverkar i stort sett alla världens invånare, dock så påverkar det emellertid inte alla människor på samma sätt. covid-19 orsakar inte endast stora dödstal utan även förödande socioekonomiska konsekvenser för olika utsatta grupper i befolkningen, som till exempel för de äldre, kvinnor och barn. Social distansering, hemisolering och arbeta hemifrån är alla framgångsrika strategier för att minska smittspridningen runt om i världen. Men för de kvinnor som lever med våld i nära relationer kan social distansering, hemisolering och distansarbete medföra allvarliga negativa konsekvenser (Jämställdhetsmyndigheten, 2020b).

2.1 Folkhälsovetenskaplig relevans

Sánchez et al. (2020) belyser att mäns våld mot kvinnor precis som SARS-CoV-2 erkänts som en "global pandemi" av UN generalsekreterare António Guterress. Författarna lyfter även komplexiteten som följer av en samexistens mellan dessa två pandemier som båda förvärrar farorna för negativa konsekvenser i hälsa och välbefinnande, hos de kvinnor som lever i våldsutsatta relationer. Män och kvinnor påverkas av faror på olika sätt och detta sker även under pandemier då ojämställdheten mellan kvinnor och män upplevs öka (Sánchez et al., 2020). Enligt UN ”Agenda 2030” är förutsättningen för en hållbar och fredlig utveckling jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet innebär att makt, inflytande och resurser fördelas rättvist mellan båda könen. Alla typer av våld, diskriminering samt skadliga sedvanor riktade mot kvinnor och flickor drabbar inte endast den utsatta individen utan hela samhället i stort. Att människor får leva ett liv fritt från våld samt diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet och helt avgörande för att samhällen ska kunna utveckla sin fulla potential. Jämställdhet är inte endast en grundläggande mänsklig rättighet utan även en nödvändig grund för en fredlig, välmående och hållbar värld. De senaste decennierna har en del framsteg gjorts som bland annat att fler flickor går i skolan, färre flickor tvingas till tidigt äktenskap, fler kvinnor tjänstgör i parlament samt i olika ledarpositioner och lagarna reformeras för att främja jämställdhet (UN, 2020). Trots dessa framsteg kvarstår åtskilliga

(8)

genomgripande, samtidigt som kvinnor fortsätter att vara underrepresenterade på alla nivåer inom politiskt ledarskap (UN, 2020). Därtill rapporterar en av fem kvinnor och flickor i åldrarna 15 till 49 år att de någon gång inom en tolvmånadersperiod upplevt fysiskt eller sexuellt våld av en intim partner. I samband med covid-19 pandemin riskeras de framsteg som tidigare åstadkommits för alla kvinnors lika rättigheter samt jämställdhet runt om i världen, att gå förlorad. Virusutbrottet förvärrar likaså de ojämlikheter som kvinnor upplevde redan innan pandemin som exempelvis inom hälsa, ekonomi, säkerhet och socialt skydd. Pandemin kan även leda till en ökning av mäns våld mot kvinnor i nära relationer speciellt i länder där kvinnor tvingas till hemisolering med en våldsutövande man, samtidigt som tillgången till hjälp från samhället drabbas av nedskärningar och begränsningar.

Viktigare än någonsin, ger de globala målen i Agenda 2030 en kritisk ram för återhämtning av covid-19 pandemin (UN, 2020).

2.2 Covid-19

WHO (2020) förtydliga att covid-19 är en infektionssjukdom orsakad av SARS-CoV-2 som är ett coronavirus, vilket upptäcktes i staden Wuhan i Kina, i december 2019. Från första början tros smittspridningen av viruset ha inträffat från djur till människa vid en matmarknad. Efter upptäckten har coronaviruset snabbt spridits runt om i hela världen och i mars, 2020, klassade WHO, covid-19 som en pandemi. Majoriteten av de individer vilka blir infekterade med covid-19, kommer att uppfatta sjukdomen som en vanlig förkylning och tillfriskna utan att det behövs någon speciell behandling. Den äldre befolkningen samt de individer vilka har en underliggande sjukdom som exempelvis hjärt-kärlsjukdom, diabetes, kronisk andningssjukdom eller cancer är mer mottagliga för att viruset ska utveckla ett allvarligare sjukdomstillstånd. Covid-19 viruset sprider sig främst genom droppar av saliv som exempelvis släpps ut när en infekterad person hostar eller nyser (WHO, 2020).

Hela världen påverkas just nu av pandemin vilket innebär, att för våldsutsatta kvinnor riskerar situationen att förvärras (Jämställdhetsmyndigheten, 2020b). John et al. (2020) menar att till följd av SARS-CoV-2 utbrottet och covid-19 pandemin har flertalet länder runt om i världen stängt ned hela samhällen, i ett försök att minska smittspridningen. Med olika restriktioner och åtgärder som bland annat hemkarantän, nedstängning av skolor, arbeta hemifrån samt kanalisering av hjälpresurser för att kunna tillhandahålla akutsjukvård, har detta även resulterat i en social isolering, minskat socialt stödsystem och ökade fall av våld i hemmet mot kvinnor. UN samt andra internationella organisationer tror på en ytterligare ökning av våld i nära relationer och har därför föreslagit att regeringar runt om i världens alla länder bör vidta lämpliga åtgärder för att skydda kvinnors hälsa och mänskliga rättigheter. Även om denna politik kan vara betydande samt kritisk finns det ett behov av att ta itu med kontexten för kvinnors och flickors liv, så att det inte orsakar mer skada än befarat.

Ökningen av våld mot kvinnor och barn under humanitära nödsituationer och folkhälsokriser är en manifestation av dessa ojämlikheter och sårbarheter (John et al., 2020).

För att hjälpa människor som upplever våld i samband med hemisolering under pandemin har kampanjen #SignalforHelp lanserats (se Figur 1) (Wood, 2021). All-Party Parliamentary Group for UNWomen (2021) genomförde i januari, 2021, en YouGov-undersökning där 1000 kvinnor framförde förekomsten av trakasserier mitt på öppen gata. Undersökningen rapporterar att 71 %, av kvinnor i alla åldrar har upplevt sexuella trakasserier på offentliga

(9)

platser och endast 3 % av kvinnor i åldrarna mellan 18 och 24 hade aldrig upplevt sexuella trakasserier (All-Party Parliamentary Group for UNWomen, 2021). WHO (2021) rapporterar att cirka 736 miljoner kvinnor utsätts för fysisk eller sexuellt våld någon gång under deras livstid, vilket motsvarar ungefär var tredje kvinna globalt (WHO, 2021). Genom att öka medvetenheten om mäns våld mot kvinnor är önskan att #SignalforHelp kan erbjuda en intervention till överlevande under och efter covid-19 pandemin, online och personligen.

Dessutom kan alla människor i en situation där de känner sig hotade och diskret behöver be om hjälp använda #SignalforHelp (Wood, 2021).

2.2.1 Figur 1: Handsignal

(Canadian Women’s Foundation, 2021)

2.3 Internationell statistik

Enligt WHO (2013) visar den internationella statistiken att mäns våld mot kvinnor i nära relationer har högst förekomst i Subsahariska Afrika, där 65,6 % av kvinnorna som varit eller är i ett förhållande har upplevt våld från sin partner. Samtliga regioner i Subsahariska Afrika ligger över det globala genomsnittet som är på 26,4 %. Östra Asien är där förekomsten av våld i nära relationer är lägst med 16,3 %. Andra regioner som ligger under det globala genomsnittet är höginkomstländer i Västeuropa på 19,3 %, Nordamerika 21,3 %, Centralasien 22,9 % och södra Latinamerika 23,7 %. De återstående länderna har en förekomst på 26 % eller högre. Det är viktigt att notera att även i de regioner som ligger under genomsnittet har mellan en fjärdedel och en femtedel av kvinnorna som någonsin varit partner fortfarande upplevt partnervåld (WHO, 2013).

(10)

2.4 Nationell och regional statistik

BRÅ är de som i Sverige sammanställer landets officiella kriminalstatistik via brott som anmälts och registrerats hos polisen, tullen och åklagare under det aktuella året (BRÅ, 2019).

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer kan dock inte mätas genom att enbart utgå ifrån den officiella kriminalstatistiken, då den statistiken enbart demonstrerar polisanmälda och registrerade företeelser. Det mörkertal som existerar kring mäns våld mot kvinnor uppskattas därför vara stort då kriminalstatistiken inte visar en komplett bild av hur utbrett våldet är (NCK, u.å.) Enligt BRÅ:s statistik för 2019 polisanmäldes 28 400 misshandelsbrott där brottsoffret var en kvinna i ålder 18 år eller äldre. Av dessa uppgick mäns våld mot kvinnor i nära relationer till 22 300. Av de anmälda misshandelsbrotten som var riktade mot en individ 18 år eller äldre var 48 % av brottsoffren kvinnor och majoriteten av de misstänkta förövarna var män. 7 % av Sveriges invånare uppger att de någon gång blivit utsatta för våld i en nära relation. Över en livstid uppger drygt 25 % av kvinnorna att de någon gång utsatts för brott i nära relationer. Av de kvinnor som under år 2012, blev utsatta för grov misshandel, uppgav 29 % att de varit i behov av sjukvård. I Sverige dödar en man sin partner var tredje vecka. Globalt blir mer än var tredje kvinna utsatt för våld och ungefär var sjätte kvinna i Sverige är i nutid utsatta för våld (BRÅ, 2019).

2.5 Ekonomiska kostnader

Mäns våld mot kvinnor orsakar inte enbart en omfattande och oacceptabel barriär för jämställdheten i Sverige och globalt, det medför även stora ekonomiska kostnader som årligen måste tas från landets skattemedel. Det är pengar som egentligen skulle kunna ha använts till att förbättra exempelvis välfärden i Sverige (Motion 2020/21:657). Enligt Socialstyrelsen (2006) var de totala samhällskostnaderna för mäns våld mot kvinnor i Sverige år 2006 mellan 2,7 och 3,3 miljarder kronor per år (Socialstyrelsen, 2006). Enligt Statens offentliga utredningar (SOU 2015:55) uppskattades den årliga samhällsekonomiska kostnaden i Sverige för mäns våld mot kvinnor år 2015, att uppgå till 13 miljarder kronor.

Kostnaderna inkluderar direkta kostnader som exempelvis värdet av materiella ting och tillhörigheter, hjälp, stöd till våldsutsatta kvinnor och rättsväsendets hantering och straff för förövarna. Indirekta kostnader kan vara hälso- och sjukvård, sjukskrivning, inkomstbortfall, nedsatt arbetsförmåga samt ökade kostnader med anledning av psykiskt lidande, ångest, depression och suicid (SOU 2015:55).

EIGE (2014) uppskattar att kostnaderna för mäns våld mot kvinnor i Sverige uppgår till en summa på 39,7 miljarder kronor per år, då togs även förlorad livskvalité och förlust av friska levnadsår med i beräkningarna. För år 2020 antas denna siffra uppgå till mycket högre summor (Motion 2020/21:657). Nationalekonomer (2017) som på uppdrag av regeringen utförde en kommunbaserad fallstudie för att uppskatta samhällets totala ekonomiska kostnader för mäns våld mot kvinnor. Studiens resultat visade att endast en enskild våldtäkt kostar samhället runt 13 miljarder kronor (Motion 2020/21:657).

(11)

2.6 Riskfaktorer

En viktig faktor som WHO (2014) lyfter i deras rapport är att för kvinnor som lever i en relation som präglas av våld är alternativet att ta sig ur relationen inte alltid en självklarhet.

Kvinnorna har många gånger varit utsatta för våld under en längre tid vilket ofta bidrar till förödande konsekvenser, för kvinnans fysiska och psykiska hälsa. Genom att den våldsutövande mannen över tid stegvis bryter ner kvinnans självkänsla, självförtroende samt självtillit har denne åstadkommit att upprätta en makt och kontroll över sin partner. Tidigare forskning från WHO (2014) visar att det är mer vanligt att kvinnor som utsatts för våld i nära relationer kan komma att drabbas av depression och PTSD senare i livet, jämfört med kvinnor som inte upplevt våld. I många av världens länder uppgår andelen våldsutsatta kvinnor till mer än 20 %. Därmed är mäns våld mot kvinnor orsaken till ett omfattande lidande samtidigt som det även bidrar till negativa hälsoeffekter, för större delen av den globala kvinnliga befolkningen. Förutom de direkta fysiska skadorna som exempelvis benbrott, hjärnskakning och tandskador, ökar även risken för kvinnan att drabbas av kroniska sjukdomar som fibromyalgi samt mag- och tarmsjukdomar. Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är även enligt statistiken i en ökad riskzon att missbruka alkohol och andra droger, än icke våldsutsatta kvinnor. Dessutom anses risken för självmord vara betydligt högre (WHO, 2014).

SKR menar att covid-19 pandemin framkallar en ökad rädsla, stress samt ekonomisk svårighet hos hela världens befolkning, vilket i sin tur ökar risken för en eskalering av mäns våld mot kvinnor i nära relationer (SKR, 2021).

2.7 Preventiva faktorer

Nybergh et al. (2013) menar att Sverige betraktas vara ett av de mest jämställda länderna i världen, med ett högt deltagande av både kvinnor och män, i exempelvis beslutsfattande befattningar som i regeringen. Det anses i allmänhet existera en låg tolerans för våld och att män brukar våld mot kvinnor, vilket dessutom i Sverige är straffbart enligt lag. Dock är våld i nära relationer ett mycket vanligt brott i landet (Nybergh et al., 2013). För att mäns våld mot kvinnor ska upphöra krävs det en insats som är både effektiv och utvidgad (Jämställdhetsmyndigheten, 2020a). Därav inrättade Sveriges regering i januari, 2018, en Jämställdhetsmyndighet som ska säkerställa att regeringens jämställdhetspolitiska prioriteringar får verkan, genom att bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken. Tidigare har Sveriges samhällsinsatser främst fokuserat på våldets konsekvenser i stället för på dess orsaker. Regeringen vill av den anledningen få till stånd en förändring i perspektivet från att endast fokusera på stöd och skydd, till att även implementera ett förebyggande förhållningssätt. Genom att utveckla ett sådant arbete på flera olika samhällsarenor möjliggörs att alla grupper i samhället nås. Huvudsakligen innebär arbetet att trotsa samhällets alla föreställningar om makt och maskulinitet som till en viss grad försvarar männens våld mot kvinnor, precis som de normer vilka begränsar kvinnors rätt till att bestämma över deras eget liv. För att förebygga att män använder och upprepar våld mot kvinnor fordras verksamma och effektiva åtgärder samt ett större intresse ifrån de berörda männen (Jämställdhetsmyndigheten, 2020a). Det är en nödvändighet att alla män tar

(12)

andra ideal som kontrollerar kvinnors handlingar och val i livet (Jämställdhetsmyndigheten, 2020a). Jämställdhetsmyndigheten (2020a) har därför ett nära samarbete med flera olika statliga myndigheter, kommuner, regioner samt näringslivet och det civila samhället. Det är av stor vikt att Sverige står enad samt upprätthåller en nolltolerans för mäns våld mot kvinnor och för att uppnå detta krävs det att landet inför strängare straff för att på så vis arbetar emot det ökade kvinnovåldet. Under en allt för lång tid har Sveriges rättsväsende använt sig av

”mjuka åtgärder” för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Resonemangen som nyttjas medverkar till intrycket att ett brottsligt beteende är detsamma som ett sjukligt beteende och bör därför botas inom vården precis som sjukdomar. Att införa regelrätta och avskräckande straff bör vara ett ofrånkomligt krav i arbetet, med att stoppa mäns våld mot kvinnor. Till följd av en straffskärpning kan Sverige markera att mäns våld mot kvinnor inte är accepterat.

Nya förbättrade straff kommer därför inte bara att hjälpa offren till upprättelse, utan de kommer även under en längre tid att bevara farliga återfallsbrottslingar inom kriminalvården och därav förhindra gärningsmännens möjlighet att utföra nya brott (Jämställdhetsmyndigheten, 2020a).

2.8 Problemformulering

Buttell och Ferreira (2020) menar att världens regeringar undviker att tala om det uppenbara sambandet mellan covid-19 pandemin samt den globalt ökade förekomsten av män våld mot kvinnor (Buttell & Ferreira, 2020). Roesch et al. (2020) betonar att pågående covid-19 pandemi utgör ett globalt krisläge vilket kan innebära döden för de människor som smittas och därav är insatserna för att minska smittspridningen i allra högsta grad viktig. Dock kan vissa åtgärder ha förödande konsekvenser för olika grupper i befolkningen, som exempelvis för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. En ökad isolering kan då bidra till en mardrömslik situation för kvinnorna, som även den kan leda till döden. En hemisolering medför även att möjligheterna för våldsutsatta kvinnor att ta del av samhällets stödinsatser försvåras avsevärt (Roesch et al., 2020). I närmare 50 % av de totalt anmälda fallen av kvinnomisshandel har den utsatta kvinnan vid något tillfälle haft en nära relation till förövaren. Av de kvinnor som utsätts för våldsbrott av män, inträffar tre av fyra incidenter i kvinnans egen bostad. Detta innebär att för en kvinna är det hennes eget hem som i statistiken, är den farligaste platsen för henne att befinna sig (Jämställdhetsmyndigheten, 2020a). Med ökad oro, stress, isolering samt ekonomisk påfrestning relaterat till covid-19 pandemin eskalerar faran för kvinnor att utsättas för våld i hemmet. Den egna bostaden som i själva verket ska vara en trygg samt fredad plats blir istället ångestfylld och otrygg för den utsatta kvinnan (Roesch et al., 2020).

Mäns våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem vilket riskerar att förvärras under covid-19 pandemin. Av den anledningen är det oerhört viktig att studera konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer under pågående pandemi, då det innebär bland annat en ökad hemisolering som i sin tur riskerar att trappa upp kvinnors utsatthet för våld.

(13)

3 SYFTE

Studiens syfte är att belysa covid-19 pandemins konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relationer.

(14)

4 METOD

I detta avsnitt kommer val av metod, material samt de avgränsningar som gjorts gällande detta att redovisas. Tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av material kommer att beskrivas samt artikelsökningarna redovisas. Likaså redogörs även dem etiska överväganden som tagits under studiens gång.

För att svara på studiens syfte har en systematisk litteraturbaserad studie genomförts. Enligt Forsberg och Wengström (2016) går en systematisk litteraturstudie ut på att systematiskt söka vetenskaplig dokumentation inom det valda ämnesområdet, välja ut artiklar, kritiskt granska, analysera och att göra en sammanställning av litteraturen inom det aktuella ämnet samt diskutera resultatet. En systematisk litteraturstudie bedömdes vara den metod som var lämpligast för att ge den aktuella studien en överblick av det aktuella forskningsläget i det valda ämnet och att belysa eventuella kunskapsluckor samt behov av vidare forskning (Forsberg & Wengström, 2016).

4.1 Studiepopulation

Kvinnor i ålder 18-72 år.

4.2 Validitet och trovärdighet

Enligt Bryman (2018) är validitet en bedömning om metoden eller studien mäter det som är tilltänkt att mäta (om slutsatserna som framställts från en vetenskapligstudie hänger ihop eller inte). Om det finns en överensstämmelse mellan verklighet och tolkning, då föreligger validitet. Reliabilitet tillika tillförlitlighet handla om frågan ifall ett resultat från en undersökning utfaller sig överensstämmande om undersökningen skulle utföras en gång till, eller om resultatet blir påverkat av tillfälliga eller slumpmässiga förutsättningar.

Trovärdighet innebär att forskaren redovisar alla steg och moment som utförs i studien, som att val av metod redogör, begrepp som används beskrivs, en tydlig beskrivning av hur själva studien genomförts samt att syftet och frågeställningar har besvarats samt diskuterats.

Trovärdighet handlar i slutändan om hur forskaren beskriver forskningens slutgiltiga resultat, vilka framkommit i studien samt hur trovärdigheten upplevs av läsare.

Överförbarhet är motsvarigheten till extern validitet, det vill säga om resultaten kan användas i andra sammanhang. Pålitlighet påminner om reliabilitet, alltså om liknande resultat även framkommer vid en senare tidpunkt. Konfirmering motsvarar objektivitet, som innebär att forskaren kan bevara en neutralitet och inte påverkar undersökningen med sina egna värderingar på ett avgörande eller snedvridet vis (Bryman, 2018).

4.3 Datainsamling

En inledande artikelsökning gjordes under våren 2021 och startade med sökningar efter vetenskapliga originalartiklar. CINAHL, PubMed och ScienceDirect är de databaser som används då alla tre innehåller vetenskapliga artiklar riktade mot området hälso- och

(15)

vårdvetenskap, vilka är relevanta för den aktuella studiens syfte. Flera olika sökningar utfördes med varierande sökord på de tre databaserna. För att avgränsa artiklarna i sökningar valdes åren 2020 och 2021 på samtliga databaser, då det var under denna period som coronaviruset spred sig runt om i världen. Även filter som ”Academic Journals” nyttjades på CINAHL, ”Journal Article” på PubMed och ”Research articles” på ScienceDirect likaså som endast artiklar publicerade på engelska kryssades i under sökningar på CINAHL och PubMed. Första sökningen utfördes på databasen CINAHL med sökorden ”Domestic violence AND Covid-19” vilket gav 89 träffar, andra sökningen ”Violence AND Covid-19 AND Lockdown” gav 39 träffar och tredje “Domestic abuse OR Domestic violence OR Intimate partner violence AND Covid-19” gav 798 träffar (se Tabell 1). På databasen PubMed utfördes första sökningen med sökorden ”Domestic violence AND Covid-19”

vilket gav 259 träffar, andra ”Violence AND Covid-19 AND Lockdown” gav 93 träffar, och tredje ”Domestic abuse OR Domestic violence OR Intimate partner violence AND Covid- 19” gav 303 träffar (se Tabell 2). På databasen ScienceDirect gjordes första sökningen med sökorden ”Domestic violence AND Covid-19” vilket gav 422 träffar, andra ”Violence AND Covid-19 AND Lockdown” gav 309 träffar, och tredje ”Domestic abuse OR Domestic violence OR Intimate partner violence AND Covid-19” gav 62 träffar (se Tabell 3). Totalt valdes 24 artiklar ut med hänsyn till deras rubriker och abstracts, de vill säga om det framgick att artiklarna berörde ämnen som mäns våld mot kvinnor i nära relationer samt covid-19.

Samtliga artiklar kontrollerades för peer-review på databasen ”Ulrichsweb” och efter en första genomläsning valdes 14 av 24 artiklar ut för kvalitetsgranskning. De 10 artiklar som exkluderades från litteraturstudien gjordes detta med anledning av att dem exempelvis inte var publicerade i en tidskrift som var peer-review, artiklarna inte kunde bidra till att svara på den aktuella studiens syfte, eller att artiklarnas studiemetod var review eller meta-analys.

Tabell 1,2 och 3 redovisar sökhistoriken för vetenskapliga artiklar på varje enskild databas, med datum, sökord, filter, antal artikel träffar, lästa titlar, lästa abstrakt och det sista urvalet av artiklar.

4.3.1 Tabell 1: Artikelsökningar CINAHL

Sökdatum Sökord Filter Antal

träffar Lästa titlar

Lästa abstrakt

Lästa artiklar

Utvalda artiklar 23/3–2021 Domestic violence AND

Covid-19

Academic Journal, 2020–2021 Språk: engelska

89 43 20 3 1

23/3-2021 Violence AND Covid-19 AND Lockdown

39 5 5 0 0

6/4-2021 Domestic abuse OR Domestic violence OR Intimate partner violence AND Covid-19

798 50 17 7 3

(16)

4.3.2 Tabell 2: Artikelsökningar PubMed

träffar Lästa titlar

Covid-19

2020–2021, Journal Article, Språk: engelska

259 33 15 4 1

93 5 5 0 0

303 57 20 8 4

4.3.3 Tabell 3: Artikelsökningar ScienceDirect

träffar

Lästa titlar

Covid-19

2020–2021, Research articles

422 5 5 0 0

309 5 5 0 0

62 14 1 2 1

För kvalitetsgranskning av utvalda vetenskapliga artiklar användes STROBE checklista för cross-sectional studies (tvärsnittsstudier) samt för observational studies (observationsstudier). Kvalitetsgranskningen i en systematisk litteraturstudie vilar på hur bra författaren kan värdera och identifierar artiklarna som valts ut att inkludera i studien. De utvalda artiklarna granskades via checklistorna för att säkerställa att kvalitéten var godkänd (SBU, 2020). För granskning av STROBE checklista (se Bilaga 1). Av de 14 genomlästa och kvalitetsgranskade artiklarna valdes 4 artiklar bort, då dessa vid närmare granskning inte visade sig vara relevanta för studiefrågan. 10 artiklar valdes därmed ut att ingå i studien, då dessa ansågs mest relevanta för ämnet och frågan i litteraturstudien samt hade blivit godkända av en etisk kommitté.

4.4 Urval

Inklusionskriterierna för sökning av artiklar var att dem skulle vara publicerade under tidsperioden januari 2020, till april 2021, då det var under denna period som coronaviruset orsakade en världsomfattande pandemi. Ett annat krav var att alla artiklarna som valdes ut var originalartiklar, publicerade på engelska i en Academic Journal.

Exklusionskriterier innebär att kriterier som inte överensstämmer med syftet utesluts i artikelsökningen. Dock så nyttjades inga exklusionskriterier i den aktuella studiens artikelsökning, då inklusionskriterierna avgränsade sökningarna tillräckligt (SBU, 2020).

(17)

4.5 Analys

För den aktuella studien har en tematisk analys valts ut som analysmetod. Braun och Clarke (2006) menar att den tematiska analysen är en lämplig metod vid systematisk litteraturgranskning, då metoden noggrant identifierar, analyserar, finner likheter (teman) i artiklarnas data och rapporterar innebörden av den data som samlas in med avsikten att ge svar på den aktuella studiens forskningsfråga. Den tematiska analysen utförs genom sex olika delmoment där det första avser att bli bekant med underlaget samt söka efter mönster i artiklarnas text. Det andra momentet börjar när studenten har läst och bekantat sig med informationen och genererat en lista med idéer om vad som finns i materialet och vad som är intressant med dem, vilket innebär att en kodningsprocess börjar som avser att gruppera det insamlade materialet i olika kategorier. Moment tre avser att finna teman samt sortera och sammanställa den kodade informationen för att skapa en överblick av materialet. Fjärde momentets mål är att ännu en gång granska samt bekräfta att de teman som urskilts är tydliga samt kontrollera att dem verkligen formar en sammanhängande struktur. I moment fem ska namn bestämmas för de teman som uppkommit, vilka ska redovisas i resultatstycket. I det sjätte och sista momentet ska utförandet av den tematiska analysen redogöras i avsikt att klargöra analysens trovärdighet samt presentera resultatet (Braun och Clarke, 2006). För granskning av Braun och Clarke (2006) 15-punkts checklista över kriterier för god tematisk analys (se Bilaga 2).

1. I steg ett numrerades de utvalda artiklarna från ett till tio för att skapa en struktur i arbetet. Därefter påbörjades en kritisk granskning och analys och samtliga artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att få en uppfattning och förståelse för innehållet samt för att minska risken för missförstånd av granskningsmallarna. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna med hjälp av STROBE checklistor (se Tabell 5).

2. Steg två handlar om att hitta nyckelfynd samt fakta i varje artikel som anses vara betydande för studien. När detta hittades markerades det med en överstrykningspenna och stödord antecknades som var relaterade till varje artikels nyckelfynd och en kodningsprocess startade som avsåg att gruppera det insamlade materialet i olika kategorier.

3. Moment tre innebär att identifiera likheter och skillnader mellan alla de utvalda artiklarna för att sedan jämföra dessa varandra. Därefter utformades teman och den kodade informationen grupperades samt sammanställa för att skapa en överblick av materialet. En resultatsammanställning utformades där artiklarnas nr, författare, (årtal), titel, tidskrift, land, syfte, metod, deltagare, resultat och nyckelfynd antecknades i en resultattabell (se Tabell 6).

4. Moment fyra granskades samt bekräftades de teman som urskilts ännu en gång så att de var tydliga och kontrollera att dem verkligen formar en sammanhängande struktur.

(18)

5. I steg fem framkom två teman vilka är: 1. Våldet, och 2. Covid-19. Utifrån dessa teman kunde sedermera fyra övergripande subteman urskiljas som är 1. Våldets karaktär, 2. Sociodemografiska faktorer, 3.

Lockdown/hemisolering, samt 4. Ekonomisk stress. För redovisning av temaanalys (se Tabell 4).

6. I det sjätte momentet ska utförandet av den tematiska analysen redogöras i avsikt att klargöra analysens trovärdighet (se Figur 2) samt presentera resultaten (se Tabell 6) .).

4.5.1 Figur 2: Analysprocessen

Analysprocessens olika steg.

1. Samtliga artiklar lästes igenom flera gånger, för att få ett grepp samt förståelse

för innehållet.

2. Nyckelfynd identifierades och

plockas ut, en kodningsprocess

startade.

3. Identifiera likheter och skillnader, kodad

information grupperades.

4. Granska samt bekräfta de teman som

urskilts, kontrollera att strukturen är sammanhängande.

5. Namnge teman och subteman, skapa en

analystabell.

6. Tematiska analysen redogörs, och resultatet presenteras.

(19)

4.5.2 Tabell 4: temaanalys

Matris över temaanalysen som visar de teman och subteman som kommit fram under själva analysen. De tio vetenskapliga artiklarna i studien är sorterade i alfabetisk ordning efter författarnas efternamn och numrerade från ett till tio. Ett X är satt efter författarens namn och under aktuellt subtema om artikeln ifråga berör temat.

NR TEMAN VÅLDET COVID-19

SUBTEMAN Våldets

karaktär

Sociodemograf iska faktorer

Lockdown/

hemisolering

Ekonomisk stress FÖRFATTARE, ÅR

1 Abuhammad, (2020) X X X

2 Abujilban et al., (2021) X X X

3 Arenas-Arroyo et al., (2021) X X X X

4 Gebrewahd et al., (2020) X X X

5 Haq et al., (2020) X X X X

6 Leslie & Wilson, (2020) X X X

7 Mahmood et al., (2021) X X X X

8 Muldoon et al., (2021) X X

9 Rayhan & Akter, (2021) X X X

10 Sediri et al., (2020) X X X X

4.5.3 Tabell 5: Analysmatris

Analysmatrisen redovisar samtliga artiklar i aktuell studie efter nummer, författare, (årtal), titel, tidskrift, land, metod, styrkor, svagheter och kvalitét.

Nr Författare, (årtal), titel, tidskrift, land

Metod Styrkor Svagheter Kvalitet

1 Abuhammad, S.

(2020). Violence against Jordanian Women during COVID‐19 Outbreak.

International Journal of Clinical Practice.

Jordanien.

En

tvärsnittsstudie med en internetbaserad enkätundersökning

Godkänd av en etisk kommitté́.

Studiens deltagare fick detaljerad information om målen för forskningen samt ett samtyckeformulär som godkändes innan studiens start. Undersökningen var anonym då deltagarna inte var ombedda att lämna någon personlig eller identifierande information i studiens frågeformulär.

Denna studie är tvärsnittslig och bygger på mätning av våld med hjälp av en självadministrerad internetbaserat enkätundersökning. Det behöver utföras forskning med Time-series design eller longitudinell studie för att undersöka storleken på studievariablerna över en längre tid. En annan begränsning är den beskrivande karaktären av studien, som begränsas för att ha en detaljeradrik förståelse av våldets natur i samband med covid-19 pandemin.

Godkänd

(20)

Nr Författare, (årtal), titel, tidskrift, land

Metod Styrkor Svagheter Kvalitet

2 Abujilban, S., Mrayan, L., Hamaideh, S., Obeisat, S., &

Damra, J. (2021).

Intimate Partner Violence Against Pregnant Jordanian Women at the Time of COVID- 19 Pandemic’s Quarantine.

Journal of Interpersonal Violence.

Jordanien.

En tvärsnittsstudie med en

internetbaserad enkätstudie.

Korrelationsdesign användes och en icke-sannolik (snöboll) provtagningsteknik användes för att välja studieprovet.

Innan studiens start delgavs samtliga deltagare information om anonymitet för deltagande och sekretess för information förklarades.

Studiens resultat har vissa begränsningar till följd av provtagningstekniken och datainsamlingsmetoden. Bland annat har inte alla kvinnor tillgång till data eller internet kan därför inte delta, vilket resulterade i ett icke-representativt urval och följaktligen påverkade studiens externa giltighet. Resultat är inte heller

generaliserbara för den allmänna kvinnliga befolkningen i Jordanien då studien endast inkluderade kvinnor med hög

socioekonomisk status.

Godkänd

3 Arenas-Arroyo, E., Fernandez- Kranz, D., &

Nollenberger, N.

(2021). Intimate partner violence under forced cohabitation and economic stress:

Evidence from the COVID-19 pandemic.

Journal of Public Economics.

Spanien.

Tvärsnittsstudie med en internetbaserad enkätundersökning i två delar.

Godkänd av en etisk kommitté. Det tas inte upp någon information i artikeln om studiens deltagare fick ge ett skriftligt samtycke innan de valde att delta i enkätstudien. Det nämns inte heller om deltagarna blev delgivna någon form av information angående studiens syfte eller om sekretess garanterades för all information som erhölls.

Godkänd

4 Gebrewahd, G.

T., Gebremeskel, G. G., &

Tadesse, D. B.

(2020). Intimate partner violence against reproductive age women during COVID-19 pandemic in northern Ethiopia 2020: A community-based cross-sectional study.

Reproductive Health. Etiopien.

En samhällsbaserad tvärsnittsstudie med en internetbaserad enkätundersökning som

samlades in under perioden april-maj 2020.

Godkänd av en etisk kommitté.

Skriftligt samtycke erhölls från

respondenterna. Sekretess garanterades för all information som erhölls och inga personliga identifierare användes i frågeformuläret.

Studien behöver peer-baserad information om den verkliga upplevelsen av skadorna på kvinnor eftersom studiens deltagare kan ha upplevt att dem vågar uttrycka sitt svar fritt. Följaktligen kan resultatet ha utsatts för återkallande fördomar. Det är dessutom självrapporterad data från deltagarna.

Godkänd

5 Haq, W., Raza, S. H., &

Mahmood, T.

(2020). The pandemic paradox:

Domestic violence and happiness of women. PeerJ.

Pakistan.

En samhällsbaserad tvärsnittsstudie med en internetbaserad enkätundersökning.

Godkänd av en etisk kommitté.

Deltagarna informerades om syftet med frågeformuläret och respondenternas anonymitet garanterades, då enkäten skulle fyllas i anonymt utan några personliga uppgifter. Genom att deltagarna valde att svara och skickade in frågeformuläret lämnade dem automatiskt deras informerade samtycke.

Saknar beskrivning av etiska riktlinjer.

På grund av covid-19 pandemin och landets lockdown, var forskarna tvungna att endast förlita sig på en självrapporterad online-kartläggningsmetod, som kan ha en del begränsningar som exempelvis oförmågan att nå den utmanande delen av befolkningen som bor i avlägsna områden och av de kvinnorna utan tillgång till internet eller med brist på

teknikmedvetenhet.

Godkänd

6 Leslie, E., &

Wilson, R.

(2020).

Sheltering in place and domestic violence:

Evidence from calls for service during COVID- 19. Journal of public

economics. USA.

Observationsstudie, difference-in- differences model av observationsdata från ringda SOS- samtal till polisen på grund av våld i hemmet, i 14 stora amerikanska städer.

Godkänd av en etisk kommitté. Med tanke på den sannolika

underrapporteringen till polisen av våld i nära relationer kan ökningen av faktiska incidenter vara mycket större än vad som redovisas i studiens resultat. I händelse av längre varaktiga perioder av hemisolering samtidigt som hushållsekonomin försämras kan den ackumulerade effekten få stora, betydande negativa konsekvenser både på kort och lång sikt.

Godkänd

(21)

7 Mahmood, K. I., Shabu, S. A., M- Amen, K. M., Hussain, S. S., Kako, D. A., Hinchliff, S., &

Shabila, N. P.

(2021). The Impact of COVID-19 Related Lockdown on the Prevalence of Spousal Violence Against Women in Kurdistan Region of Iraq.

Journal of Interpersonal Violence.

Irakiska Kurdistan.

Tvärsnittsstudie med en internetbaserad enkätundersökning.

Anonymitet för deltagande i studien och sekretess för information förklarades för deltagarna innan i undersökningen startat.

Deltagarna blev medvetna om det frivilliga i deras deltagande i undersökningen och informerat samtycke erhölls från alla deltagare. Deltagarna informerades också om den fria och konfidentiella hjälplinjen från FN: s befolkningsfond i samarbete med generaldirektoratet för bekämpning av våld mot kvinnor i Kurdistan-regionen i Irak, där överlevande av könsbaserat våld kan söka stöd, rådgivning.

På grund av covid-19 pandemin fanns det stora utmaningar för hur forskarna kunde samla in data. Den aktuella studien valde därför att utföra en självrapporterad online undersökning för att undersöka

förekomsten av våld mot kvinnor i nära relationer. De mest utsatta grupperna, som kvinnor med låg utbildning, arbetslösa, låg inkomst och de som bor på landsbygden, är dessutom tydligt underrepresenterade i urvalsundersökningen.

Godkänd

8 Muldoon, K. A., Denize, K. M., Talarico, R., Fell, D. B., Sobiesiak, A., Heimerl, M.,

& Sampsel, K.

(2021). COVID- 19 pandemic and violence: Rising risks and decreasing urgent care- seeking for sexual assault and domestic violence survivors. BMC Medicine.

Kanada.

Observationsstudie av

observationsdata från två

akutmottagningar i Ottawa, Kanada, analyserades från 4 mars till 5 maj 2020 (62 dagar) under covid-19 pandemin och jämfördes med samma period 2018 innan covid-19 pandemin.

Studien innefattar analys av rutinmässiga insamlade data och patientens samtycke krävs inte.

Till forskarnas kännedom är deras studie den första som undersöker fall av sexuella övergrepp och våld i hemmet där offer själva söker akut sjukhusvård under covid- 19 pandemin och studiens resultat kan därför bidra med viktig information.

Studien använder Akutmottagnings data från ett program som är specialiserat för offer av sexuella övergrepp och/eller våld i hemmet och icke-representativt urval av antalet personer som upplevt våld i allmänheten. Studien har även begränsad information om sociodemografiska faktorer inklusive ras och inkomst. Denna studie representerar en förändring av patientvolymen vid ett specialiserat program för sexuella övergrepp och våld i hemmet på ett storstadssjukhus, insamlade data kan därför bidra till en högre volym av övergreppsfall jämfört med institutioner utan ett specialiserat program. Dessutom kan den korta tidsramen och det begränsade urvalet leda till högre variation i uppskattningarna.

Godkänd

9 Rayhan, I., &

Akter, K. (2021).

Prevalence and associated factors of intimate partner violence (IPV) against women in Bangladesh amid COVID-19 pandemic.

Heliyon.

Bangladesh.

En samhällsbaserad tvärsnittsstudie med en internetbaserad enkätundersökning.

Studiens alla deltagare informerades om studiens syfte och karaktär innan start, därefter samlades data in anonymt.

Deltagarna försäkrades om att informationen skulle hållas strikt konfidentiell, och de var fria att lämna studien när som helst. Frågeformuläret startades med samtycksfrågan om de var överens om att tillhandahålla den information som krävs eller inte.

Studien bidrar till den befintliga forskningen och genom att lyfta fram de associerade faktorerna för våld i nära relationer i pandemin, kan komma att bidra till en förebyggande politik i landet.

Självrapporterad tvärsnittsstudie har vissa metodologiska begränsningar och den aktuella studien är inte fri från dem. Trots vissa begränsningar har forskarna ansträngt sig till sitt yttersta för att säkerställa datakvaliteten och erhålla tillförlitliga uppskattningar.

Godkänd

(22)

10 Sediri, S., Zgueb, Y., Ouanes, S., Ouali, U., Bourgou, S., Jomli, R., &

Nacef, F. (2020).

Women’s mental health: Acute impact of COVID-19 pandemic on domestic violence.

Archives of Women's Mental Health. Tunisien.

Tvärsnittsstudie med en internetbaserad enkätundersökning.

Informerat samtycke erhölls från alla enskilda deltagare som medverkade i studien.

Studien genomfördes i enlighet med riktlinjerna i Helsingforsdeklarationen från 1995 och dess revisioner.

Till forskarnas kännedom är deras studie den första som utvärderar den akuta effekten av covid-19 på mental hälsa samt våld mot kvinnor i Tunisien, Afrika och arabvärlden. Studien bidrar därför med viktig information med tanke på regionens kulturella särdrag. Dess data kan då användas för att fastställa lämpliga interventionsstrategier.

Studiens provmetod (snöbollssampling) kan begränsa generaliserbarheten av resultaten. Dessutom var studien begränsad till att endast bedöma deltagare som hade tillgång till internet och har en viss datakunskap. Med tanke på de speciella förhållandena med lockdown och social distansering var snöbollens

samplingsstrategi den enda möjliga.

Dessutom var 80 % av deltagarna mellan 26 och 45 år och 40 % hade en

universitetsutbildning (andel som är högre än officiella siffror som visar att 14,8 % av de tunisiska kvinnorna över 25 år, hade fullgjort minst en kortsiktig högre utbildning. Karaktäristiken för urvalet när det gäller ålder och utbildning kan hindra generaliserbarheten av resultaten för den allmänna kvinnliga befolkningen i Tunisien.

Godkänd

4.6 Etiska överväganden

Det är viktiga att alltid ta hänsyn till etiska överväganden även när en systematisk litteraturstudie utförs. Vid all forskning som berör människor ska de fyra grundläggande principerna följas vilka är (Vetenskapsrådet, 2017):

• Informationskravet: Alla människor som deltar eller på något vis berörs av forskningen ska informeras om forskningssyfte.

• Samtyckeskravet: Människor som medverkar i en forskningsstudie har rätten att själva bestämma över deras deltagande och kan när som helst under studiens gång välja att avbryta sin medverkan.

• Konfidentialitetskravet: Alla individer som deltar i en forskningsstudie ska garanteras största möjliga konfidentialitet och alla personuppgifterna ska bevaras samt skyddas så att inga obehöriga inte kan komma åt dem.

• Nyttjandekravet: All information som samlats in om enskilda individer får enbart brukas i forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2017).

Då denna litteraturstudie är baserad på tidigare forskat material med underlag som redan är etiskt granskat berörs inte de etiska övervägandena i lika stor omfattning, då ingen persondata har behövts samlats in. En kvalitetsgranskning utfördes för varje artikel med hjälp av ”STROBE Statement - checklist of items that should be included in reports of cross- sectional studies”, samt ”STROBE Statement - checklist of items that should be included in reports of observational studies”, för att garantera att alla artiklar i studien var av godkänd kvalitét. Grundläggande för samtliga artiklar som valts ut till litteraturstudien var att de diskuterat etik, samlat in ett informerat samtycke från studiedeltagarna om det erfordrats samt blivit godkända av en etisk kommitté.