1
Den fria leken – en nödvändighet
En studie om förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan, vilka begränsningar och möjligheter som kan påverka den fria leken.
Marica Boström Sofia Nilsson Arikanli
Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Termin 7/2021
Handledare: Linda Carlson
Examinator: Sofia Eriksson Bergström Kurskod: PE184G
Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp
2
Förord
Detta självständiga arbete handlar om förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan. Vi har arbetat med studien under vår sjunde termin på förskollärarutbildningen på Mittuniversitetet. Vi befinner oss i den sista terminen av utbildningen vilket också betyder att detta arbete är det sista vi gör under denna lärorika utbildning. Utbildningen har utvecklat oss inför vår kommande yrkesroll och förberett oss för kommande profession. Samtliga delar i det självständiga arbetet har diskuterats och skrivits tillsammans.
Slutligen vill vi tacka alla medverkande som möjliggjort denna studie. Vi vill specifikt tacka och hylla vår handledare Linda Carlsson som stöttat oss genom hela arbetet i med- och motgångar.
Marica Boström och Sofia Nilsson Arikanli
Mittuniversitetet Sundsvall 2021
3
Abstrakt
Syftet med studien var att ta reda på förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan. Detta har vi tagit reda på genom en enkät som skickats ut i sociala medier i grupper som riktar sig till förskolan och förskollärare. Vi har med hjälp av Sutton-Smiths (1997) lekretoriker analyserat insamlade data, tidigare forskning och litteratur. Dessa lekretoriker kan också benämnas som sju olika ideologier om lek. Resultatet visar hur förskollärarna anser att fri lek är en nödvändighet för barns utveckling samt att leken bidrar till att barn utvecklar många olika förmågor och färdigheter.
Genom leken utvecklar barn många olika förmågor och färdigheter. Sammanfattningsvis gäller det som förskollärare att vara lyhörd och ha ett öppet förhållningssätt till barns fria lek, där förskollärarna kan läsa av leksignaler och förstå sig på barns lekramar, det vill säga kunna läsa av barns kroppsspråk och signaler samt förhålla sig inom lekens gränser.
Nyckelord: fantasi, fri lek, förskola, förskollärare, lekens egenvärde, Sutton-Smith, utveckling
4
Innehållsförteckning
Inledning... 6
Tidigare forskning ... 7
Lekens historia ... 7
Den fria leken ... 7
Leksignaler ... 8
Lekens begränsningar ... 8
Barns agentskap ... 9
Lekens roll i förskolan ... 9
Teoretiska begrepp ...10
Utveckling, fantasi och lättsinnighet ...11
Lek som utveckling ...11
Lek som fantasi ...12
Lek som lättsinnighet ...12
Syfte...13
Frågeställning ...13
Metod...14
Datainsamlingsmetod ...14
Urval ...14
Genomförande ...14
Databearbetning och analys...15
Forskningsetiska överväganden ...15
Metoddiskussion...16
Fördelar med enkät som metod ...17
Nackdelar med enkät som metod ...17
Validitet och reliabilitet...17
Resultat...18
Lekens egenvärde ...18
Lekens progression ...19
Lekens idévärld ...19
Lekens begränsningar och möjligheter...20
Diskussion ...21
Den fria lekens möjliggörande ...21
Den fria lekens betydelse ...22
Pedagogiska betydelser för förskola ...24
5
Slutsats ...24
Framtida studier ...25
Referensförteckning ...26
Bilaga 1 ...28
6
Inledning
Vi har valt att undersöka förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan. Under vår teoretiska samt verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat hur den fria leken ibland avbryts. Litteratur vi tagit del av belyser lekens betydelse för barn och eventuella problem som bland annat avbrutna aktiviteter på grund av olika faktorer. Brodin och Lindstrand (2008) beskriver lekens betydelse för barn och vad som kan påverka barns fria lek. Genom leken utvecklar barn flera förmågor, exempelvis fantasi, socialitet, kreativitet och mentalitet. Det som kan påverka barnens fria lek är lokalernas utrymme. En av våra informanter förklarar i enkäten att de är två avdelningar som delar på en lokal, där lokalens yta för liten för barngruppens storlek. Brodin och Lindstrand skriver också att leken kan upplevas stökig där förskollärare istället leder barn till en aktivitet som följer förskolans normer och regler. Knutsdotter Olofsson (2017) beskriver att när leksignalen inte uppfattas av förskollärare blir leken ofta stökig, exempel hon ger på detta är bråklekar samt springlekar. Bråklekar kan ofta ha som syfte att barn är fiender där de slåss i leken medan springlekar kan innebära att barnen jagar de varandra. Utomhus finns det större yta vilket ger springlekar större möjligheter. Riskerna för eventuella kollisioner med andra människor eller möblemang är mindre utomhus vilket kan vara en av de större riskerna inomhus.
Brodin och Lindstrand (2008) som beskriver att leken behöver vissa element för att kunna kategoriseras som lek. Förskolor har olika normer och regler för sin förskola, de olika reglerna kan även skilja avdelningsvis för vad som är en accepterad lek och inte. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018, s. 5) ska barn ges förutsättningar till lek som de själva tar initiativ till och som arbetslaget introducerar. Den fria leken är en viktig och central del för barns individuella lärande där bland annat fantasiförmåga, kommunikation samt motorik ingår vilket också är utvecklingsområden som förskolan enligt läroplanen ska ge varje enskilt barn möjligheten att utveckla. Leken bör därför uppmärksammas som nödvändig för barns utveckling (Knutsdotter Olofsson, 2003).
Tidigare forskning har visat på lek som form består av dimensioner som gör den egna leken svårkontrollerad och svårpåverkad (Pramling och Wallerstedt, 2019). Exempel på dimensioner kan vara svårhanterliga lekar som blir våldsamma alternativt accepterade lekar som följer förskolans och förskollärares normer och regler, vad som anses vara okej kan ofta bero på förskollärares förhållningssätt. Pramling och Wallerstedt (2019) beskriver vidare hur leken påverkas då den sätts in i utbildningssammanhang där det finns lekar som både är planerade och strukturerade av vuxna i verksamheten. Leken kan bli svårstyrd då det lätt blir att pedagoger styr bort leken som kan upplevas stökig mot en lek som faller in i en mer normaliserad leksituation, vilket då egentligen inte gör den fria leken fri för barnen. Pramling och Wallerstedt (2019) nämner också hur barn avstyrs från den fria leken på grund av normer och regler trots att den skapar olika känslor som glädje och frihet. Detta kan också styrkas av Knutsdotter Olofsson (2017) som nämner hur barns fria lek ofta avbryts på grund av rutiner som ska följas i verksamheten, såsom samlingar, lunch, mellanmål och liknande.
Den fria leken kan bidra till att stimulera barns lärande och utveckling och den fria leken behöver få utrymme, tid och plats i verksamheten. Samtidigt påverkas barnens fria lek av olika faktorer som till exempel barnens ålder, storlek på barngruppen, regler och normer i förskolan samt pedagogernas förhållningssätt till den fria leken. Genom föreliggande studie är ambitionen att skapa kunskap om hur pedagoger uppfattar den fria lekens betydelse för barns lärande och utveckling, vilka förutsättningar som krävs för att den fria leken kan ge förutsättningar för barns utveckling, fantasiförmåga samt
7 utrymme för barns bearbetning av tidigare erfarenheter. Utgångspunkten vi kommer arbeta efter är
“Förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek”.
Tidigare forskning
I denna del kommer vi lyfta begreppet lek, vad det är och vad forskningen visar om lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Vi beskriver även lekens historia, framväxt och hur synen på lekens som en viktig faktor för barns lärande och utveckling. Vidare beskriver vi Sutton Smiths (1997) sju lekretoriker som också kan benämnas som sju olika ideologier om lek. Vi beskriver vad dessa begrepp innebär då hans teori ligger till grund för vår studie. Vi presenterar också tidigare forskning där vi beskriver förskollärares uppfattning om barns fria lek i förskolan.
Lekens historia
Den fria lekens uppkomst kom under en tid med stora förändringar i samhället, industrialiseringen, där barnen inte längre behövde arbeta utan skyddas. Øksnes (2011) beskriver att “en hel armé” (Øksnes, 2011, s. 70) av olika yrkeskategorier ansåg att det var deras sin moraliska plikt att hjälpa barn förbättra barns livssituation. Detta på grund av förhoppningar om att barn inte skulle behöva befinna sig i omänskliga arbetsförhållanden och istället göra barndomen salig. Vidare skildrar Øksnes att innan industrialismen var det mer regel än undantag att barnen arbetade och tjänade till sitt uppehälle tillsammans med föräldrarna. Myndigheter och föräldrar ansåg det vara deras ansvar att barn hade arbete, det var en tradition som betraktade som naturligt och nödvändigt. Vidare beskriver Øksnes hur barn kunde uppfattades vara ekonomiskt värdefulla. De bidrog med pengar till uppehället för hushållet och kunde arbeta inom yrken som föräldrar inte hade en storleksmässig chans att arbeta med, såsom arbeten i trånga utrymmen, exempelvis gruvor. Däremot upplevdes det ofta att barnen hade mer lekfullhet än arbetsmoral vilket ansågs vara bekymmersamt hos myndigheter.
Welén (2009) beskriver lekens betydelse för utveckling som forskare och människor varit enig om i alla årtionden men har haft svårt att definiera vad det faktiskt är trots att alla är enig om under längre perioder i livet används leken på olika sätt för utforskning av sin miljö samt i lekar och låtsasaktiviteter.
För att skapa sig en bild av vad lek som fenomen är så är en stor fördel att studera lekens historia och framväxt för att se hur bilden av lek har förändrats över tid. Exempelvis under lekens framväxt i den romerska och grekiska kulturen var synen att uppfostran skulle ske militäriskt och lekarna skulle vara krigsinspirerande. Vidare nämner Welén (2009) och Øksnes (2011) Platon (424 - 348 f.Kr.), som ansåg barnens fostran i unga år skulle grundas på bland annat lek för skapandet av en stabil grund för ett fortsatt lärande. Øksnes (2011) beskriver att detta förmodligen har gett nutida vetenskapsmän och forskare inspiration till dagens pedagogiska teorier om barns fria lek.
Den fria leken
Lindqvist (1996) förklarar med hjälp av Vygotskijs sociokulturella teori om den kulturhistoriska synen på lek. Med hjälp av leken utvecklar barnet sitt medvetande om världen. I leken kan barnet förverkliga sina önskningar och leken är den viktigaste utgångspunkten till utveckling av känsla, tanke och vilja hos barnet. Vidare nämner Lindqvist (1996) leken som ett dynamiskt möte mellan barnets inre som känslor och tankar, och den yttre verkligheten, där leken är en fantasi i handling, en fantasiprocess, vilket skapar betydelser då en verklig situation får en ny och främmande innebörd. Som Lindqvist (1996) tolkar Vygotskijs teori kan språket användas som redskap för tolkning av världen, vilket hjälper leken till en djupare dynamik mellan lekens idé och handlingen som uppstår.
8 Vygotskij (1995) nämner att människan är reproduktiv och återskapande, vi handlar utefter våra erfarenheter och minnen för upprepning av tidigare skapade och utarbetade handlingar. Han förklarade det som så, viks ett papper på mitten, kommer pappret alltid ha ett spår kvar av förändringen som skett. Desto fler gånger pappret viks, desto större erfarenhet skaffar vi oss och på så sätt kommer minnena och erfarenheterna finnas kvar. Barn leker efter deras erfarenheter, i leken byts även erfarenheter ut sinsemellan eller av något de upplever. Olofsson Knutsdotter (2003) nämner också genom att leka transformerar vi oss från verkligheten till något annat. Ens erfarenheter och upplevelser transformerar oss in i leken, där vi kan förverkliga våra drömmar eller skapa nya versioner av våra upplevelser.
Leken är en stor del av barns liv där leken stimulerar till utvecklingen av förmågor och färdigheter som barn besitter. Förmågorna är allt från det motoriska där gå, springa etc. ingår till det psykiska där vi bearbetar intryck, problemlösning och utveckla uppfattningen om sig själv och andra. Knutsdotter Olofsson (2003), Øksnes (2011), Sutton-Smith (1997) har ett likvärdigt synsätt på barns fria lek och hur nödvändig leken är för barns utveckling. Samtliga beskriver också pedagogers förhållningssätt som en viktig del där de kan uppmuntra och förstå lekens betydelse för barn.
Leksignaler
Olofsson Knutsdotter (2003) beskriver leken som ett spännande fenomen och vi i alla åldrar leker på olika sätt. Barn som gungar kan leka att de är fåglar och flyger, vuxna kan drömma sig bort och låtsas att de är utomlands samtidigt som de sitter i kvällssolen och njuter. Vidare nämner Knutsdotter Olofsson att i lek befinner sig människan i verkligheten på minst två tolkningsplan. Exempelvis när valpar tumlar runt, jagar varandra, morrar och biter vet dem att det bara är på skoj, en lek. Genom användning av kroppshållning och svansföring signalerar de lek även om det kan tolkas hotfullt för utomstående. Samma sak gäller människor, barn som leker tillsammans eller barn som leker med vuxna. För att visa att människor endast är i lekens verklighet används mimik, kroppsspråk, röstläge och det som sker är på skoj. Genom att använda de olika uttryckssätten används leksignaler vilket visar och hjälper till att förstå om det som händer är lek eller inte. Olofsson Knutsdotter (2003) beskriver leksignaler på ett tydligt sätt:
“Om jag exempelvis tar en sked, för den mot örat och säger ‘Hallå, det är Birgitta’ gör ett uppehåll, himlar med ögonen, ser bekymrad ut och säger ‘Vad säger du? Så hemskt!’ så skulle man kunna tro att jag blivit galen” (Olofsson Knutsdotter, 2003, s. 9).
Leksignalen, det svaga leendet på läpparna, ger en annan tolkning. Hon låtsas hon talar i telefonen. Då ett barn är med som sällskap hjälper det omgivningen med förståelsen att det är en lek än om hon skulle sitta vid ett bord på en restaurang. Leksignalen hjälper oss tolka det som händer som “lek”.
Lekens begränsningar
Brodin och Lindstrand (2008) beskriver lekens begränsningar som kan ske på grund av rutiner samt ytan behöver användas till annat som vid lunch, undervisning etc. De nämner också att förskolor har stora barngrupper, små lokaler förhållande till barntätheten samt personaltätheten är överlag låg.
Vidare beskriver och styrker Brodin och Lindstrand att rutiner, begränsningar och restriktioner är något som påverkar barns fria lek, detta i och med vissa rutiner som exempelvis lunch är något som måste genomföras varje dag. Barn blir avbrutna i sin lek på grund av dessa och därmed påverkas även deras lek. Det kan tolkas av Brodin och Lindstrand att förskolan är uppbyggd på ramar, regler och
9 bestämmelser av olika slag, vilket de också menar är förståeligt för att också kunna ge förskolebarnen den omsorg som de behöver. Detta är också något som kan styrkas av Knutsdotter Olofsson (2003) som beskriver olika hinder som kan uppstå i barns fria lek vilket försvårar lekens utveckling. Rutiner och regler är två av de hinder hon beskriver kan hindra leken. Exempel på detta kan vara material som inte får flyttas från sin bestämda plats. Det kan också en lekstation där ett bestämt antal barn får vistas samtidigt, vilket kan begränsa om fler barn vill leka tillsammans.
Det kan tolkas att människan ofta har en förutbestämd definition om vad lek är och att den redan fått en beteckning och betydelse. Som Brodin och Lindstrand (2008) nämner finns det vissa element som ska ingå i leken för att kunna kategorisera aktiviteten som lek, där leken kan definieras med olika begrepp såsom spontan, frivillig, förväntansfylld etc. De skriver fortsättningsvis konsekvenser som lätt blir för vilken benämning som används vid beskrivning av lek. Genom detta ges då en utvald och given inställning om vad som kan kategoriseras som godkänd lek.
Barns agentskap
Lagerlöf, Wallerstedt och Kultti (2019) nämner i sin artikel om barns agency vilket betyder agentskap och handlingsutrymme, där barnen får möjlighet att handla självständigt från egna val. Den fria leken möjliggör för barns egenbestämande och till största möjlighet blir barn självstyrande i den fria leken.
Forskarna beskriver barns agentskap och handlingsutrymme som viktigt när det kommer till den fria leken i förskolan, detta då barn lär sig naturligt i leken och är viktig för barns utveckling. Eriksson Bergström (2013) nämner att barns agentskap är när de ges handlingsutrymmet och själva kan bestämma över sig i leken. Dessa forskningsstudier visar att pedagogernas förhållningssätt har en betydande del för barns lek och utveckling. Pedagoger behöver vara medvetande och medforskande i barns lek samt kunna tyda barns leksignaler, detta för att kunna hjälpa barnen spinna vidare på sina idéer om lekens utveckling.
Jonsson och Thulin (2019) beskriver i sin artikel vuxnas deltagande i barns lek är ett diskuterat ämne då de kan anses störa och eventuellt förstöra deras lek. Detta kan anses på grund av när pedagoger deltar i barns fria lek hamnar de lätt, enligt en studie av Walsh, McGuinnes och Spoule (2017) i en situation där pedagogerna gärna knyter an leken till läroplansinnehåll, vilket kan störa den fria leken eftersom leken inte förblir fri. När pedagoger deltar i leken kan det uppstå tillfällen där barnen ställer frågor i leken. Vidare kan det tolkas av Jonsson och Thulin (2019) att pedagoger använder sig av barns frågor i leken till utveckling av sina undervisningstillfällen med barngruppen. Tillfällena när pedagoger faktiskt deltar i barns lek sker inte allt för ofta enligt Jonsson och Thulin då bland annat barngrupperna är stora och tiden inte räcker till. Utifrån detta kan det vara ett argument att använda sig av lek som metod för skapandet av en undervisningssituation. Detta kan tolkas vara till fördel för stimulansen till lärande och utveckling.
Lekens roll i förskolan
Pramling och Wallerstedt (2019) beskriver vilken roll lek har i förskolan idag. Lek i sig består av olika dimensioner som gör leken svårkontrollerad. När leken sätts in i planerade och strukturerade ramar i förskolans verksamhet blir det en utmaning. Leken har oftast inga målorienterade delar men de kan ha mål i själva leken för barn. Exempelvis kan barn leka att de ska ta sig över de sju haven och hitta skattkistan som ligger begravd på en avlägsen ö. Målet för barnen är då destinationen och resan dit utvecklas under lekens gång.
10 Johansson och Pramling Samuelsson (2006) beskriver att leken inte bara är ett återskapande av tidigare erfarenheter utan tvärtom, de antyder hur leken är ett uttryck för barns förmåga att kombinera erfarenheter till något nytt och kreativt. Med lekens möjligheter beskriver dem hur barn låtsas att saker och ting förefaller vara något annat. Enligt Johansson och Pramling Samuelsson tolkas barns perspektiv av vuxna, dock är det fortfarande viktigt att betona betydelsen av barns rätt att uttrycka sin ståndpunkt och förståelse. De skriver vidare att Piaget (1976) är forskaren som introducerade synen på barnperspektiv till forskningen, vilket de skildrar gav forskare ett nytt synsätt och uppfattning på barns perspektiv.
Teoretiska begrepp
Brian Sutton-Smith var en känd lekforskare som har arbetat fram olika teorier om lek. I en av sina lekteorier har han arbetat fram sju olika ideologier om lek som kan förklara vad lek är. Sutton-Smith (1997) beskriver att lek inte kan kategoriseras utan begränsning av fenomenet lek. Lek innefattar många olika delar och för att inte tappa en innebörd av lek går det inte benämna vad lek är. Nilsson, Grankvist, Johansson, Thure och Ferholt (2018) förklarar hur Sutton-Smith såg lek som ett stort och brett begrepp och som angränsar till andra fenomen som lärande, övning, utforskande och träning. Dock ville inte Sutton-Smith (1997) benämna lek efter dessa begrepp då han inte vill begränsa innebörden av vad lek är. Sutton-Smith (1997) skildrar att det finns olika sätt att förstå sig på lek och det kan vara svårt att sätta beteckning på vad lek är då fenomenet lek är stort.
Nedan följer korta förklaringar på Sutton-Smiths (1997) sju lekretoriker med beskrivningar av de olika begreppen.
• Lek som utveckling
Detta är enligt Sutton-Smith en utveckling som utvecklar människans fantasi, socialitet, kreativitet samt mentalitet. Enligt honom är leken också en förberedelse för barn inför vuxenlivet.
• Lek som fantasi
Enligt Sutton-Smith är fantasin kreativ och romantisk. Fantasin är en stor del av barnens lek. Genom fantasin skapar och utforskar barnen, det finns inga begränsningar.
• Lek som lättsinnighet
Lekens egenvärde är stort och betydelsefullt menar Sutton-Smith. Leken behöver inte placeras i någon slags förbindelse utan har sin mening utan att sättas i en aspekt.
• Lek som öde
Sutton-Smith nämner hur ödet styr leken, det går inte i förväg förutspå lekens innehåll och slut. Det kan liknas med spel. Det går inte i förväg säga vem som kommer vinna spelet.
• Lek som makt
Sutton-Smith nämner att i leken går det inte komma ifrån uppkomsten av maktpositioner, ofta är det en som tar rollen som lekledare och bestämmer vem som har vilken roll i leken och hur leken ska lekas.
Detta kan ske dagligen av samma person när leksituationer uppstår. Maktpositioner sker inte bara i barngruppen barnen sinsemellan utan det sker även från den vuxnes roll. Där de kan utnyttja barnets
11 intresse för lek och använder sig av leken för styrning av dem. De kan även använda sig av leken för att skapa ett lärande.
• Retoriken om självet
Denna retorik handlar om en själv som individ och används vid ensam-lek. Här ska leken vara en slags återhämtning där individen har roligt själv. Det handlar om avkoppling och att fokus ligger på barnet som leker.
• Lek som identitet
Sutton-Smith nämner hur människan söker sin identitet och vill tillhöra något, de söker sig till dem som har liknande intressen som en själv. Det kan vara individer som tillhör samma lag, sjunger i kör eller har samma åsikter och värderingar. Oavsett när i tiden det skett eller sker har leken lika stor betydelse för identitetsskapandet.
Utveckling, fantasi och lättsinnighet
Utifrån enkätens resultat valde vi att fokusera på tre av dessa lekretoriker, vilka är lek som utveckling, lek som fantasi samt lek som lättsinnighet. Vi ansåg dessa lekretoriker vara mest betydelsefulla för vår studie då dessa tre främst överensstämde med vår frågeställning och svaren från informanter speglade även in i dessa ideologier om lek. Därav valdes de resterande retorikerna bort.
Lek som utveckling
Sutton-Smiths (1997) retorik om lek som utveckling handlar om hur barn lär och utvecklas i lek. Detta synsätt uppfattar vi också av Knutsdotter Olofsson (2003) som beskriver olika sätt att förstå sig på lekens ramar och regler. Hon skriver om leksignaler och dess betydelse för både barns utveckling och lekens framgång. Knutsdotter Olofsson skriver vidare leksignalen som; “... uttryck för inställningen, förhållningssätt till verkligheten och tolkningen av det som sker så länge leken varar” (Knutsdotter Olofsson, 2003, s. 9). Lekens deltagare behöver vara medveten och ha förståelse för leksignaler, lekens ramar och regler för bidragandet till fortsatt lekande och ett utvecklande av själva leken. Barnet behöver också förstå sig på olika leksignaler som signalerar vad som är lek eller inte, där barnen också kan kommunicera och signalera mellan varandra. Inom lekens ram behöver barn förstå sig på lekens regler för att kunna delta, vilket gör kommunikationen mellan deltagarna viktig för att kunna komma överens om de gemensamma reglerna för leken. Detta kan också styrkas av Lillemyr (2002) som beskriver kommunikation som en av de viktigaste delarna för att kunna hålla sig inom lekens ramar.
Sutton-Smith (1997) anser leken vara rationell, det vill säga leken styrs av regler och ska vara ordningsam för att barn ska kunna skapa och skaffa sig förståelse och färdigheter som krävs för att bli vuxen. Sutton-Smith (1997) menar det är i leken som människan utvecklar sina förmågor och breddar sina kunskaper som exempelvis fantasi, kreativitet, socialitet och mentalitet. Brodin och Lindstrand (2008) beskriver betydelsen av lek för barns utveckling. De antyder leken vara nödvändig för barns utveckling och förberedelse för vuxenlivet. Detta kan också styrkas av Gärdenfors (2009) som nämner barns lek är en livsnödvändighet. Genom ensamlek eller gemensam lek tillsammans med andra tränas självkontrollen upp samt att lära sig styra sitt tänkande när de föreställer sig en lekvärld. För skapandet av gemenskap och delaktighet behövs leken och dess gemenskap för möjliggörandet av barns rätt till deltagande i samhällslivet. Som de också nämner behöver barn leka för möjliggörandet av utveckling och tillgång till ett fullvärdigt liv. Detta kan också styrkas av Øksnes (2011) som beskriver leken som
“rationell, ordnings- och regelstyrd” (Øksnes, 2011, s. 23). Hon beskriver leken som en del av barns
12 utveckling och det livslånga lärandet att bli vuxen människa, detta då den genom leken kan anses styras i vissa bestämda, korrekta och framtidsorienterade riktningar.
Lek som fantasi
I sin teori nämner Sutton-Smith (1997) att fantasin kan beskrivas som kreativ och romantisk. Vidare beskriver han fantasin är en form av sinnesstämning där bland annat frihet och konst ingår. I leken har fantasin en stor betydelse, med hjälp av fantasin uppstår många tillfällen där barnen kan skapa, utforska och vara kreativ. Det finns heller inga begränsningar när det kommer till fantasin, vilket även kan styrkas av Lillemyr (2002) som beskriver med hjälp av fantasin, utforskandet, tidigare erfarenheter samt att våga prova sina erfarenheter utvecklas leken men även en själv. Med hjälp av leken utvecklar barnen självtillit och de lär även känna sig själv.
Johansson & Pramling Samuelsson (2007) nämner med hjälp av fantasin ges möjligheten att förflytta sig mentalt. De beskriver vidare att genom fantasin kan människan förflytta sig till drömmarnas värld och bli den stora sjörövaren som härskar på de sju haven eller bli den omtyckta och duktiga veterinären som tar hand om alla djuren som är sjuka eller har skadat sig. De beskriver också att allt detta i lekens värld är en “kroppslig symbolisering, där fantasin tar sig överraskande former i lekens olika uttryck” (Johansson
& Pramling Samuelsson, 2007, s. 15). Barn behöver inte uttrycka att det här är lek utan i sin lekvärld faller allt samman. Rum, miljön, kropp, rollfigurer och rörelser skapar en symbios i deras lekvärld och barnet vet det hela bara är på låtsas. Dessa påståenden kan också stödjas av Knutsdotter Olofsson (2003) som också menar att barn går in i en fantasivärld där de glömmer tid och rum där verkligheten möter fantasin, det vill säga barn använder sig av erfarenheter och sin verklighet till skapandet en fantasivärld som är på låtsas.
Lek som lättsinnighet
Enligt Sutton-Smith (1997) är leken betydelsefull och egenvärdet för leken är stort. Han antyder att det inte nödvändigtvis behöver finnas en mening med barns lekande utan att leken i sig har ett egenvärde.
Han menar fortsättningsvis också hur forskare och vuxna människor fokuserar för mycket på lekens syfte och definition istället för att lägga fokuset vid lekens faktiska mångtydighet och dess variation.
Lekens egenvärde är också något Øksnes (2011) skriver om där hon förklarar leken som karnevalisk och vardaglig. Vidare skildrar Øksnes att i den karnevaliska leken går människan in i lekens djup och glömmer tid och rum, regler och rutiner. Barnen hamnar sina egna “lekbubblor” och märker inte av omgivningen. Den vardagliga leken däremot har de omgivningen med sig, de vet vilka regler som ska följas och de förhåller sig till både regler och rutiner medvetet. Tid och rum glöms inte bort utan leken kan ses som en mer accepterad, stillsam och givande leksituation. Lillemyr (2002) beskriver också lekens egenvärde för barnen. Lillemyr skriver leken som viktig för barn i förskolan och skolan, där pedagogers och vuxnas observationer av barns lek gynnar de vuxnas kunskap om lekens värde och betydelse, då Lillemyr (2002) också skildrar att leken är en stor del av barnkulturen.
13
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan samt vilka möjligheter och begränsningar den fria leken ger.
Frågeställning
• Vad är förskollärarens uppfattningar om barns fria lek i förskolan?
• Vilka faktorer uppfattar förskollärare kan möjliggöra eller begränsa barns fria lek i förskolan?
14
Metod
Datainsamlingsmetod
Syftet med denna studie var att ta reda på vad förskollärare har för uppfattningar om barns fria lek i förskolan. För att nå ut till en bredare grupp förskollärare valde vi att använda oss av en enkät utformad efter en kvalitativ metod. Enkäter brukar ofta vara kvantitativa (Backman, 2016) men då vi använde oss av öppna frågor där de svarande fick svara med egna ord blev det en kvalitativ metod. Vid användandet av kvalitativa metoder ställs ofta öppna frågor och bjuder in till informantens egen tolkning till frågorna och informanten får möjlighet till skapandet av sin egen verklighet (Backman, 2016). Med den kvalitativa utformningen av enkät som metod får vi möjlighet till en viss inblick av förskollärarens uppfattningar kring barns fria lek i förskolan. Vad som menas med en viss inblick kan ses som vi väljer ut specifika frågor till enkäten och möjligheten till följdfrågor finns inte. Vi göra en sammanställning av inkomna svar och av det kan vi dra en slutsats och därmed också få ett trovärdigt resultat baserat på våra frågor vi valt ha med i enkäten.
Vår enkät som vi använde oss av för att ta reda på förskollärarens uppfattningar om barns fria lek innehöll tio frågor (se bilaga 1) som ansågs relevanta för vår studie. Innan vi skickade ut enkäten för detta arbete använde oss av enkät som metod i en pilotstudie. Med hjälp av pilotstudien fick vi feedback från informanter om det var någon fråga som behövdes omformuleras samt den data vi samlade in gav oss möjlighet till utveckling av vår frågeställning. Med hjälp av pilotstudiens resultat kunde vi då samla in relevant data för vår studie.
Urval
Vi valde i enkätens utformning att vända oss till enbart förskollärare och deras uppfattningar kring barns fria lek i förskolan. Detta gav oss ett urval samt eventuellt bidrog till att vi förhoppningsvis fick svar endast från utbildade förskollärare. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) är arbetsuppgifterna uppdelade mellan verksamhet, arbetslag, förskollärare och rektorer, vilket gav oss intresse att fokusera på en av yrkesrollerna där förskollärarna föll logiskt in i vår studie i och med vår utbildning till blivande förskollärare.
Genomförande
Inför examensarbetet fick vi som tidigare nämnt möjlighet att prova på vårt val av enkät som metod för att se om det var ett bra arbetssätt inför examensarbetet. Det vi upptäckte var formulering på frågorna var viktig att tänka på samt enkät var ett bra alternativ att använda sig av för att förhoppningsvis nå ut till en bredare målgrupp av förskollärare.
Vi valde att dela vår enkät i två grupper på sociala medier där förskollärare och lärare hämtar och delar med sig av inspiration för undervisning samt utveckling av miljöerna där de arbetar i. Innan tillträde ges till dessa grupper och dess innehåll måste frågor besvaras om hen arbetar inom läraryrket eller studerar till någon profession inom ämnet, detta skapar en trygghet för medlemmarna i de berörda grupperna samt vår studie då en slutsats kan dras att de flesta medlemmarna har relevant koppling till ämnet. Tidigare har vi sett andra studenter dela enkäter i dessa grupper för att nå ut till klientelet som arbetar inom den yrkeskategori de vill studera inom. Det råder just nu pandemi i vårt samhälle och i hela världen, vilket gjorde valet av enkät som metod till det självklara valet för allas säkerhet. En annan påverkande faktor till vårt val av metod var också att ge samtliga som vill deltaga möjligheten till det.
Vid deltagande i en enkät kan informanten svara när tillfälle ges. Pandemin har påverkat vårt samhälle
15 negativt där alla med sjukdomssymptom måste stanna hemma för minskning av smittspridning. I och med detta kände vi en viss osäkerhet vid arbete med en annan metod då det kan bidra till eventuell stress hos förskollärare som behöver lämna kollegor i barngruppen samt att vi kan bidra till eventuell smittspridning av covid-19.
Databearbetning och analys
Det var möjligt för de svarande att deltaga under två veckors tid, därefter stängde vi enkäten och gick tillsammans igenom samt analyserade inkomna data. Den inkomna data bestod av 30 informanter som med förhoppning arbetar som förskollärare då vi hade som önskan att endast få svar av förskollärare, en av frågorna som ställdes var: “Hur länge har du arbetat som förskollärare”. Under tiden vi läste samtliga svar såg vi återkommande begrepp från olika informanter. I och med detta valde vi leta teman och utifrån dem plockat ut likheter i svaren samt plocka ut de gemensamma begreppen vi fann. Vi gjorde av dessa begrepp en sammanställning och en tolkning av informanternas uppfattningar.
Återkommande begrepp som flera informanter nämnde var bland annat “utveckling”, “fantasi”,
“nödvändig”, “erfarenheter”, “upplevelser”, “begränsningar”, “möjligheter” samt “intressen”.
Utifrån våra analyser samt genomgångar av data har vi kunnat sammanställa resultatet. Vi analyserade vår empiriska data utifrån ett deduktivt förhållningssätt eftersom vi i detta fall prövar vår data utifrån tre av Sutton-Smiths (1997) ideologier om lek. Dessa ideologier valdes ut efter analysering av vår empiri som vi tolkade vara relevanta och betydelsefulla för vår studie.
• Lek som utveckling
• Lek som fantasi
• Lek som lättsinnighet
Förskollärarnas olika uppfattningar om barns fria lek kommer beskrivas utifrån de teoretiska ideologierna om lek då vårt syfte med studien var att analysera och undersöka förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan.
Forskningsetiska överväganden
I och med att vi använde oss av enkät som metod samt publiceringen av enkäten i två olika grupper för förskollärare i sociala medier kunde vi inte skicka ut något missiv till personerna som valde deltaga i enkäten. Vi beskrev istället individskyddskravet direkt i presentationen av enkäten.
Individskyddskravet kategoriseras som fyra allmänna krav för forskningen (Vetenskapsrådet, 2002).
Kraven är generella för alla forskare att använda sig av vid undersökningar av olika slag så de som deltar vet vad de har för rättigheter i sitt deltagande samt vad undersökningen kommer användas för.
Vetenskapsrådet (2002) och Bryman (2018) beskriver kraven som väsentliga för de som väljer deltaga i studien. De fyra grundläggande är:
• Informationskravet
• Samtyckeskravet
• Konfidentialitetskravet
• Nyttjandekravet
Informationen om och syftet med dessa fyra grundläggande huvudkrav hämtade vi från Vetenskapsrådet (2002), förklaringar av dessa följer nedan:
Informationskravet förklarade syftet med vår studie och vilka vi som tagit fram enkäten är. Vi behövde informera informanterna vårt ändamål med vår enkät och vad vi ville uppnå genom de inkomna
16 svaren. Samtyckeskravet använde vi genom att vi informerade i början frivilligheten med deltagandet där informanterna kunde avsluta sitt deltagande när och om de ville, vilket gav dem möjlighet att ge sitt samtycke till oss för användning av svaren. Konfidentialitetskravet användes då vi informerade informanterna om hur enkäten endast kommer användas i vår studie av oss och vår handledare.
Personuppgifter var inte relevant för vår studie vilket också förklarades innan enkäten påbörjades och därmed kunde inga identiteter avslöjas. Det sista kravet var nyttjandekravet och förklarade att vi efter genomförd studie raderar insamlade data och att den inte används till något annat än studiens syfte.
Metoddiskussion
Syftet med denna studie var att ta reda på förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan, då det råder pandemi i samhället och världen föll det sig naturligt att använda oss av enkät som metod. Frågorna i enkäten var väl genomtänkta för att ta reda på hur förskollärare uppfattar barns fria lek i förskolan. Vi har i vår studie utgått från tre av Sutton-Smiths (1997) sju ideologier om lek;
utveckling, fantasi och lättsinnighet. Vi har arbetat med dessa under hela studien, och kommer vidare arbetas med i resultat och diskussion.
Vi gjorde en enkät där alla informanter fick svara på samma frågor och blev därmed en likvärdig undersökning, det som skiljde enkäten åt var informanternas tolkning och svar. Ett medvetet urval gjordes innan enkäten skickades ut vilket var att vi endast önskade svar från utbildade förskollärare då förskollärare har ett eget ansvar i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Utifrån förskollärares syn på och uppfattningar om den fria leken i förskolan ansåg vi det vara en relevant studie för förskollärare och annan personal i förskolan.
Frågorna i enkäten var både öppna och slutna. Hjalmarsson (2014) nämner att vid öppna frågor kan det innebära mer arbete för forskarna då svaren kan bli långa och som läsare måste hitta teman i svaren.
Svaren i de öppna frågorna behöver också vara längre än vad svarsalternativen är i de slutna frågorna.
Ett exempel på våra öppna frågor är “Upplever du att det finns ytterligare faktorer i verksamheten som påverkar förutsättningarna för den fria leken?”. Alltså bör svaren på de öppna frågorna vara längre än exempelvis ja eller nej. En av våra slutna frågor var “Hur länge har du arbetat som utbildad förskollärare?”.
Hjalmarsson (2014) nämner att svarsalternativen på de slutna frågorna bör ha få alternativ och att de är genomtänkta på grund av de som svarar, i det här fallet förskollärarna, inte ska tröttna under enkätens gång och ge ogenomtänkta svar.
När vi arbetade fram frågor till vår enkät använde vi oss av vårt syfte. Vår frågeställning och syftet med denna studie blev undersökning av förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan, då det var något som vi hade pratat om under hela förarbetet till uppsatsen.
Formuleringen av frågor var viktiga för att få svar på det vi är ute efter med vårt syfte vilket vi upptäckte i vår pilotstudie. När pilotstudien genomfördes valde vi att vända oss till ett fåtal förskollärare i vår näromgivning. Under examensarbetet valde vi att dela vår enkät i grupper för förskollärare på sociala medier. Vår förhoppning med distribuering av en enkät på sociala medier var att nå ut till fler förskollärare än i vår hemkommun samt få in en större mängd data. Genom detta gav det oss goda analyseringsmöjligheter. Dock kan vi inte garantera att vi nådde ut till informanter i andra kommuner då vi missade att ta med en fråga om vilken kommun de tillhör vilket är något vi tar med oss för eventuella kommande enkäter. Anledningen till att försöka nå ut till förskollärare utanför hemkommunen var för att förskolan kan skilja sig mellan kommuner och län och vi anser detta är betydelsefullt att ha med. Beroende på var verksamheten befinner sig kan det finnas olika
17 förutsättningar, några exempel på detta kan vara sociokulturell bakgrund, ekonomi, personaltätheten etc.
Med användandet av enkät finns det både för och nackdelar. Enkäten som vi skickade ut i sociala medier besvarades också anonymt, vilket innebär att en identitet blir omöjlig att röja eller säkerhetsställa (Hjalmarsson, 2014). Detta kan ses som både positivt och negativt, där det positiva är att informanten kan känna sig säker på att dennes identitet är säkrad. Det negativa med en anonym enkät kan vara att vi inte kan återkoppla till informanterna vid eventuella följdfrågor. Det finns alltså med denna sort av enkät ingen möjlighet till diskussion med informanterna.
Fördelar med enkät som metod
Möjligheterna för deltagande är större vid val av enkät som metod, detta då informanterna kan besvara enkäten när möjlighet och tid finns (Bryman, 2018). Bryman beskriver också att det går snabbare att skicka ut en enkät samtidigt som en större mängd data kan samlas in till skillnad från exempelvis intervjuer. Då vi får in en större mängd data blir också resultatet mer trovärdigt och får större reliabilitet.
Nackdelar med enkät som metod
Nackdelarna med en enkät kan vara möjligheterna till följdfrågor och uppföljning försvinner samt att vetskapen om vem som besvarar frågorna aldrig kan fastställas till hundra procent (Bryman, 2018).
Utvecklande svar också kan missas, detta då det kan vara enkelt att endast ge ett ord som svar på öppna frågor, detta är något vi erfarit i vår enkät och kan också styrkas av Bryman som skriver att en enkät inte passar alla informanter vilket kan påverka deras svar och därmed också vår insamlade data.
Validitet och reliabilitet
Om vi skulle vid framtida studier välja användningen av enkät som metod igen skulle vi kunna välja ut förskolor att skicka enkäten till, där vi ber rektorerna för dessa förskolor lämna ut enkäten till deras anställda förskollärare. Med detta skulle vi få en större reliabilitet eftersom vi då haft kontakt med rektorer där vi tydliggjort att vi önskar endast få in svar från utbildade förskollärare. Vi medvetna om vår reliabilitet minskade då vi valde att skicka ut enkäten via sociala medier, detta eftersom vi aldrig med säkerhet kan säga att endast förskollärare besvarat enkäten då alla medlemmar i den aktuella gruppen har tillgång till den, detta är något som också kan bekräftas av Bryman (2018) som beskriver trovärdigheten och reliabiliteten minskar vid anonyma enkäter på grund av det inte går säkerhetsställa vem som svarat.
18
Resultat
Under denna del kommer vi presentera och analysera det som framkommit utifrån vårt syfte med uppsatsen, vilket var förskollärarens uppfattningar om barns fria lek i förskolan. I denna del kommer vi använda oss av benämningen “pedagog” då informanterna använder sig av “pedagoger” i sina svar.
Resultatet från vår enkät kommer redovisas med hjälp Sutton-Smiths (1997) lekretoriker. När vi gick igenom enkäten märkte vi att merparten av svaren stämde överens med Sutton-Smiths (1997) lekretoriker och valde därför att arbeta med hans teori som metod. Lekretorikerna vi kommer använda oss av är:
• Lek som lättsinnighet - lekens egenvärde
• Lek som utveckling – lekens progression
• Lek som fantasi - lekens idévärld
Lekens egenvärde
I resultatet av vår enkät anser förskollärarna förhållningssättet vara väldigt viktigt. Informanterna beskriver förhållningssättet till samt kunskapen om barns fria lek är "livsnödvändig” då förskollärare kan påverka hur leken kan möjliggöras eller begränsas.
Informanterna beskriver att leken behöver inte alltid ha ett syfte och barn ska få möjlighet till tid för lek och utforskning. Vidare uttrycker de genom att låta barn få möjligheten till utforskning av sina egna intressen tillåts barn bara få vara i sin lek. En av informanterna uttryckte sig “Den är en del som bygger på barnens egna intressen. Egna kunskaper och möjligheter att använda material och miljön.” Informanten skildrar att leken inte alltid behöver användas för lärande eller undervisning samt leken inte alltid behöver sättas in i ett perspektiv.
Det framkommer också av informanterna i enkäten att förskollärare behöver ha kunskap och förståelse för barns fria lek där de bör kunna iaktta lekens utveckling på avstånd utan att störa leken. En av informanterna påvisar vikten av barns egen lek;
“I leken testar barn alltifrån socialt samspel till att ta in det vi pedagoger undervisar om i sin lek.
Ibland behöver vi vuxna gå in i leken när något barn inte klarar av att själv hitta strategier att komma in i leken, eller leken utvecklas till något destruktivt. Men vi måste också låta barnen vara ifred i sitt lekande. Jag upplever att många barn blir ”störda” när vi vuxna kommer och tittar eller kommer med kommentarer.”
Här beskriver en av informanterna ett förhållningssätt hos en förskollärare, där denne är medveten om hur de kan deltaga i barns fria lek samtidigt som hen har kunskapen om när vuxna ska undvika att kliva in i leken, vilket också beskrivs av ytterligare en informant “Det är en balansgång. Har man en god relation med barnen och varandra i arbetslaget så får man också reda på när det är läge att deltaga eller ej”. Några av informanterna upplever att barn med hjälp av förskollärares kunskap om barns lek kan möjliggöra för barn att försvinna in i sin lekvärld utan för stunden bli störda av regler och rutiner eller en vuxen som kommer med förslag som inte just då passar in i deras lek. Detta kan styrkas av en annan informant som skriver om hur barn kan ges möjlighet till fri lek, samtidigt som pedagogerna ska vara närvarande på avstånd;
19
“Det måste ges tid till den fria leken, barnen måste få tid att utforska/leka. Tror att vi pedagoger har en bild av att vi måste hålla i en massa aktiviteter för att vi är utbildade och kan mycket. När jag ger barnen tid att leka och kan vara ” en fluga på väggen” kan jag iaktta och se mycket genom att bara observera vad som händer i leken. Det handlar inte om att göra annat och låta barnen vara själva.”
Informanterna beskriver hur de på avstånd kan observera barns fria lek och därmed ha möjligheten att stödja barn i leken vid behov, samtidigt som de uppfattar barns olika intressen och med hjälp av den kunskapen främja barns möjligheter till utforskande av den egna leken och kan därmed utveckla den med deras egna fantasier.
Lekens progression
Informanterna skildrar att leken har en väldigt stor betydelse i barns utveckling. Sutton-Smith (1997) beskriver lek som utveckling där barn utvecklar olika kunskaper i lekens stund. Han beskriver leken är en förberedelse inför vuxenlivet, då områden som utvecklas är bland annat socialitet, mentalitet, fantasi och kreativitet. Samband finns mellan detta och informanternas uppfattningar, då en av informanterna formulerade sig om leken;
“Den är en mycket viktig del i utbildningen och ska respekteras och ges tid och förutsättningar. I den fria leken sker så otroligt mycket utveckling och lärande inom flera områden. Den fria leken är en förutsättning för barnens sociala interaktion och utveckling.”
Informanterna anser den fria leken vara viktig i barns liv för bearbetning av upplevelser och erfarenheter. Informanterna beskriver att barn använder sig av sina erfarenheter i sin lek och bygger upp leken på tidigare upplevelser och att leken kan anses vara grunden till lärandet. Förskollärare uppfattar också att via tidigare upplevelser och lärdomar kan barn också utveckla dessa kunskaper vidare och därmed utöka kunskaperna. En av informanterna skriver; “Lek initierad av barn, där vi kan se vad barnen är intresserade av, vad/hur de bearbetar erfarenheter/upplevelser/begrepp som de möter både på förskolan och utanför”. Informanten uttrycker att via leken möjliggörs bearbetning av tidigare erfarenheter och upplevelser hos barn vilket kan anses vara en viktig del för barns utveckling.
Informanterna uppfattar och uttrycker att barn i fri lek lär av varandra och skapar gemenskap och socialitet. De beskriver att barn då kan i fri lek uppfatta, förstå och lära av varandra för användning av det vid senare tillfälle. Det nämns av en informant; “barn lär av varandra, de lär sig framförallt sociala regler och får erfarenheter om dessa”. Uttryckligen uppfattar informanter fri lek som möjliggörande för utveckling av barns samspel vilket också en annan informant uttrycker; “Vi som pedagoger kan hjälpa barnen i leken genom att skapa rätt förutsättningar för ett gynnande samspel barnen emellan”. Informanterna framställer att barn behöver förstå sig på de olika lekreglerna som finns för att kunna delta i den fria leken och skapa gemenskap samt socialisera sig. Informanterna återger att förskollärare och andra vuxna behöver vara medvetna om deras förhållningssätt till leken för att kunna hjälpa barn vidare i utvecklingen. De uttrycker att om barns förståelse för lekens regler inte är utvecklade eller saknas kommer det bli svårt att delta i en lek med flera deltagare.
Lekens idévärld
Denna del beskriver Sutton-Smith (1997) är den del som är kreativ och romantisk. Det finns inga begränsningar i fantasins värld och är en stor del av barns lek. Förskollärare anser också fantasin vara en stor del av barns lek. Informanterna uttrycker att den fria leken framhäver och möjliggör barns
20 fantasi genom att barn lever ut och använder sig av sina tidigare erfarenheter för skapandet av något nytt. De beskriver vidare att barn använder sig av tidigare erfarenheter från upplevda situationer till skapandet av nya kunskaper och lärdomar. En av informanterna gav ett exempel på hur barn kan använda sig av sina tidigare erfarenheter i leken och fantasins värld; “... Något som är viktigt för att barn t.ex. skall kunna bearbeta upplevelser och erfarenheter. Som exempel att leka doktor efter ett besök på BVC”.
Informanten uttrycker på hur barn med hjälp av sina tidigare erfarenheter och fantasin kan skapa en lek och utveckla sina färdigheter och kunskaper där barn använder sig av en bild de redan har för skapandet av en lek. Vidare uttrycker sig en annan informant; “Man måste lyssna in utifrån vilka erfarenheter /upplevelser barnet har. Det är ju utifrån detta som sedan barnen har möjlighet att skapa sin fantasi som är en förutsättning för lek.”. Informanterna uppfattar det viktigt att vara lyhörd mot barnen.
Informanterna beskriver gemensamt att i barns lek eller försök till lek, beroende på om de förstått lekregler, bearbetar dem sina erfarenheter i sin fantasi och erfarenheterna kan hjälpa utvecklingen av barns fantasi.
Gemensamt antyder informanterna att miljön i förskolan har en stor betydande del för barns fria lek.
De uttrycker att miljön behöver vara noga genomtänkt och inbjuda till lek för att fantasin ska kunna skena iväg. Informanterna belyser genom att skapa en miljö som är formad utefter barns intressen främjas barns utveckling i den fria leken där fantasin kan ta form.
Lekens begränsningar och möjligheter
Informanterna beskriver att det finns både begränsningar och möjligheter för den fria leken i verksamheten och de beskriver även hur förskollärares förhållningssätt till den fria leken påverkas av förskolans normer och regler. En informant skildrar förhållningssättet hos förskollärare “Pedagoger som värdesätter och har kunskap om att barns fria lek inte är ett tidsfördriv utan livsnödvändig för varje barn”.
Informanten antyder att ett medvetet och kunskapsberikat förhållningssätt till barns fria lek hos förskollärare har betydelse för barnen och deras lek.
Gemensamt för informanterna är att de skildrar begränsningar i förskolan som påverkar den fria leken.
En informant nämner; “Vi är två avdelningar i samma lokal, så ibland betyder det att leken avbryts för att den andra gruppen ska vara inne i lokalerna.” Informanten anser att storleken på lokalerna begränsar möjligheterna för fri lek. Informanten anser deras lokal vara för liten när den delas på två avdelningar och att den fria leken kan störas på grund av det. En annan informant beskriver likvärdigt; “Att det finns rum där man kan leka fåtal och få vara ifred utan att någon stör.” Förskollärare uppfattar att möjligheterna begränsas om miljön inte är tillåtande.
Informanterna beskriver hur den fria leken synliggörs när förskollärare har ett medvetet förhållningssätt och kan avgöra när de kan och ska deltaga i leken eller inte. Informanterna belyser hur förståelse och kunskap om barns fria lek samt hur den kan påverkas av olika faktorer möjliggör barns utveckling inom olika utvecklingsområden. En av informanterna uttrycker sig; “En pedagog kan främja eller hindra barns kunskapsinhämtning utifrån deras förhållningssätt.” Informanten anser att det är pedagogernas kunskap om barns fria lek och deras förhållningssätt som är en stor påverkande del för lekens utfall.
21
Diskussion
Utifrån Sutton-Smiths (1997) ideologier om lek har vi analyserat vår data där vi med hjälp av tre av ideologierna kunnat koppla samman dessa till förskollärares syn på och uppfattningar till barns fria lek i förskolan. Ideologierna om lek vi använt oss av är “lek som utveckling”, “lek som fantasi” samt
“lek som lättsinnighet”. Vi kommer i denna del diskutera och jämföra den tidigare forskningen gentemot vårt resultat i denna studie. Avslutningen i denna del kommer redovisa en sammanfattning, slutsats samt framtida studier.
Den fria lekens möjliggörande
Platon (424–348 f.Kr.) som nämns av Welén (2009) och Øksnes (2011) är en av många forskare som tidigt forskade och studerade barns lek och dess betydelse. Platon beskrev att barn utvecklas genom tillgång till undervisning som grundar sig bland annat i lek. Vidare beskriver både Welén (2009) och Øksnes (2011) att Platon ansåg dessa saker nödvändiga för skapandet av en stabil grund till ett fortsatt lärande för unga barn. Vi uppfattade i resultatet att förskollärare använder sig av lek när det kommer till barns utveckling av olika förmågor. Leken kan användas i både utbildningsform (Pramling &
Wallerstedt, 2019) samt i barns fria lek där ett spontant lärande kan ske. Øksnes (2011) nämner att Platons teorier kan ha gjort ett avstamp i historien, vilket kan tolkas att dagens forskare inspirerats av det.
Vi kan utläsa av vårt resultat och litteratur (Brodin & Lindstrand, 2008) att det finns flera faktorer spelar in för att det ska räknas som lek. Miljö är en av faktorerna då barnet är i sin fantasivärld och använder sig av omgivningen för att leka, exempelvis rum, miljö och kroppsspråket. Barnet behöver då inte visa eller förklara vad som är lek. De som deltar i leken förstår sig på leksignalerna vilket är en slags kommunikation mellan barnen för att kunna samspela och följa de gemensamma reglerna för leken.
Barnen i leken förstår sig då på lekens regler och leksignalerna och förstår vad som är på låtsas och vad som är på riktigt. En av informanterna belyser detta “i den fria leken får barnen utveckla sin fantasi, sin kreativa förmåga, samspelet med andra barn och förmågan att kompromissa.” Detta exempel tydliggör den fria lekens betydelse för barns utveckling av bland annat fantasi. Barn går in i sin egen värld när de leker och där möter deras verklighet fantasivärlden, de använder sig av tidigare erfarenheter och kunskaper för att försvinna in i fantasins värld och skapa en lek där de utvecklar nya kunskaper och erfarenheter.
Genom att ge barn tid, möjlighet och rum för leken hinner de hamna i en lekvärld vilket Knutsdotter Olofsson (2003) beskriver som fantasivärld. Där utvecklar de bland annat fantasi, socialt samspel samt förståelsen för gemensamma lekregler och signaler. Hon nämner med hjälp av fantasiförmågan kan vi känna oss fri och kan därmed påverka och förändra lekens värld, exempelvis kan en pinne bli en häst eller stenar och lera kan bli köttbullar och potatismos. Tolkningsvis kan detta också styrkas av Øksnes (2011) som skriver om den karnevaliska leken, den handlar om möjligheterna att skapa och påverka fantasivärlden. Barn kan med den karnevaliska leken gå in i sin egen ”lekbubbla” och därmed glömma tid, rum, regler och rutiner. Vi uppmärksammade också hos informanterna att genom förskollärares förhållningssätt till den fria leken tillåts barn för stunden inte bli störda av regler och rutiner utan barn ges då möjlighet att försvinna in i sin lekvärld. En informant skildrade “När jag ger barnen tid att leka och kan vara “en fluga på väggen” kan jag iaktta och mycket genom att bara observera vad som händer i leken. Det handlar inte om att göra annat och låta barnen vara själva”. Med detta kan vi utläsa att förskollärare eller andra vuxna i förskolan inte ska se fri lek som möjlighet till utförande av andra sysslor. Den fria leken
