Nämndsbudget 2019

(1)

Nämndsbudget 2019

Grundskolenämnden

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...4

Nämndens ansvar ...5

Mål...7

Förklaring av värden...8

Målområde 1 – En ung, global och modern stad...8

Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. ...8

Alla elever ska vara nöjda med sin skola. ...8

Målområde 2 – En stad för näringsliv och arbete...10

Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning...10

Alla elever som avslutar grundskolan ska vara behöriga för gymnasiestudier och vara väl förberedda för den framtida arbetsmarknaden. ...10

Målområde 3 – En stad för barn och unga...11

Kommunfullmäktigemål – Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. ...11

Måluppfyllelse: Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt. ...11

Likvärdighet: Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål...13

Uppdrag - Grundskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att stärka arbetet med elevhälsan och höja kvaliteten på sex-och samlevnadsundervisningen...14

Uppdrag - Grundskolenämnden ges uppdrag att, utifrån den gjorda hederskartläggningen, utveckla arbetet mot hedersproblematik i skolans verksamheter...14

Uppdrag - Förskolenämnden, Grundskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att utveckla formerna för information om stadens skolor med syfte att möjliggöra bra och informativa skolval...15

Målområde 4 – En öppen stad...16

Kommunfullmäktigemål – Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. ...16

Grundläggande demokratiska värderingar ska genomsyra alla elevers utbildning. ...16

Alla elever ska känna sig delaktiga i och ha inflytande över sin utbildning...17

Målområde 5 – En jämlik stad...18

Kommunfullmäktigemål – Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället ...18

Alla elever ska få det stöd de behöver för att klara utbildningens mål. ...18

Målområde 6 – En trygg stad...20

Kommunfullmäktigemål – I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum...20

Alla elever ska vara trygga i skolan...20

(3)

Målområde 7 – En aktiv och kreativ stad ...21

Kommunfullmäktigemål – I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av ett meningsfullt fritid- och kulturliv...21

Alla elever i förskoleklass till årskurs 6 med rätt till fritidshem ska ha tillgång till en fritidshemsverksamhet av god kvalitet...21

Målområde 8 – En ekologiskt hållbar stad...22

Kommunfullmäktigemål – Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad...22

Alla elever ska ha tillgång till en ekologiskt hållbar skola med god lärmiljö utformad på barns villkor...22

Kommunfullmäktigemål – Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val...23

Alla elever ska ha tillgång till en ekologiskt hållbar skola med god lärmiljö utformad på barns villkor...23

Målområde 9 – En stad med bra arbetsvillkor ...24

Kommunfullmäktigemål – Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. ...24

Alla elever ska ha tillgång till en skola med behöriga pedagoger...24

Plan för verksamheten...26

Ekonomi ...34

Resultaträkning...34

Investeringsram...46

(4)

Sammanfattning

Ett omfattande kompensatoriskt uppdrag kräver mer resurser

Malmö har, sedan lång tid tillbaka, en större andel elever med föräldrar med relativt låg utbildning än riket.

Malmö har dessutom en större andel nyanlända elever. Statistik från Rädda barnen visar att mer än vart fjärde barn i Malmö växer upp i relativ fattigdom. Det är den högsta siffran i någon svensk kommun.

Uppdraget i skolförfattningarna tar inte hänsyn till elevernas hemförhållanden utan ställer samma krav på alla skolhuvudmän för alla elever – alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt.

Skolorna i Malmö har således ett omfattande kompensatoriskt uppdrag. Statistik från Kolada visar att trots att Malmö stad har den högsta andelen barn som växer upp i fattigdom, tilldelas Malmös skolor inte en högre elevpeng än riksgenomsnittet. Samtidigt fortsätter andelen elever med kompensatoriska behov att öka i Malmös skolor.

Okompenserade kostnader försämrar förutsättningarna

Hyreskostnaderna för Malmös skolor har, p g a ny- och ombyggnation för att skapa plats för alla elever samt ökade myndighetskrav för ventilation, ökat de senaste åren och fortsätter att öka. Denna

kostnadsökning kompenseras grundskolenämnden endast till viss del för.

Det ökade elevunderlaget skapar ett behov av att anställa fler lärare vilket bidrar till ytterligare hårdare konkurrens i en tid av nationell lärarbrist. Detta påverkar lönerna för nyanställda lärare, där nyanställningar driver upp lönerna. De senaste åren har lönekostnaderna fortsatt att öka mer än utrymmet för

löneutveckling som getts i kommunens resursfördelning.

Ovanpå en redan relativt låg resurstilldelning jämfört med riket och okompenserade kostnadsökningar för hyror och löner, har nu grundskolenämnden fått ett effektiviseringskrav som ytterligare försvårar

möjligheterna för verksamheten att leva upp till skolförfattningarnas krav.

Förvaltningen fokuserar på varje elevs bästa skola

Utifrån grundskolenämndens uppdrag att säkerställa en likvärdig utbildning av god kvalitet till Malmös alla elever utifrån elevernas förutsättningar fokuserar grundskoleförvaltningen även fortsättningsvis på att:

· Utveckla varje elevs bästa skola där varje elev utvecklar kunskaper, värden, färdigheter och förmågor för ett aktivt och självständigt liv utifrån skolförfattningarnas mål och intentioner.

· Säkerställa behörig och kompetent personal och långsiktig kompetensförsörjning på Malmös samtliga grundskolor.

Implementerar strategiskt ramverk för att möjliggöra varje elevs bästa skola

Förvaltningens samtliga chefer arbetar med att implementera grundskoleförvaltningens strategiska ramverk för varje elev bästa skola. Skolledningen på samtliga skolor har dessutom nyligen färdigställt det inledande arbetet med medarbetarna inom det strategiska ramverket. När skolmedarbetarnas inledande arbete inom kort sammanställts, kommer förvaltningen att anta den andra versionen av det strategiska ramverket. Inför läsåret 2019/2020 inleds därmed implementeringen av ramverket hos samtliga skolmedarbetare.

Kompetensförsörjning kräver omfattande insatser

Bristen på utbildade och behöriga lärare är fortsatt allvarlig och kräver aktiva åtgärder. Behöriga och kompetenta lärare är en av de främsta framgångsfaktorerna för att elever når måluppfyllelse i skolan.

Förvaltningen kommer under 2019 att fortsätta identifiera och genomföra insatser som leder till att skolan kan bemannas av kompetent personal, både på kort och lång sikt. Samarbeten med andra huvudmän nationellt och internationellt blir allt viktigare för att ta del av andras erfarenheter om hur

(5)

kompetensförsörjningsutmaningen kan lösas.

(6)

Nämndens ansvar

Grundskolenämndens verksamheter styrs av skollag och förordningar samt läroplaner, ”Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” samt ”Läroplan för grundsärskolan”. Förskoleklassen och fritidshemmen omfattas av avsnitten om skolas värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt sedan 2016 separata avsnitt om syfte och centralt innehåll för förskoleklassen respektive fritidshemmen. Verksamheterna styrs också av Skolverkets Allmänna råd. Allmänna råd är

rekommendationer till hur skolor ska tillämpa förordningar och föreskrifter. Råden ska följas om skolan och huvudmannen inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls.

Skollag och läroplan slår fast att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig. Den ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.

Skolan ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utbildningen ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

I samarbete med hemmen, ska utbildningen främja elevernas allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Hänsyn ska tas till elevers olika behov. Elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

Förskoleklassen är en obligatorisk skolform under ett läsår från och med höstterminen det år barnet fyller sex år. Obligatoriet infördes under 2018. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Grundskolan är en obligatorisk skolform för alla barn från och med höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Grundsärskolan är en egen skolform som är anpassad för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Enligt skollagen kan utbildningen omfatta ämnen eller ämnesområden, eller en kombination av dessa. Den kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska vara organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetar tillsammans med utbildningsuppdraget i Malmö stad i ett 0-65-årsperspektiv. Grundskolenämndens uppdrag är att bedriva en likvärdig utbildningsverksamhet av hög kvalitet för alla Malmös barn och unga i åldern 6-15 år. På grund av den mycket stora elevökningen behöver grundskolenämnden under de kommande åren:

- förbättra utbildningens kvalitet och likvärdighet

- rekrytera ett betydande antal behöriga lärare, andra pedagoger och medarbetare - kraftigt bygga ut antalet elevplatser.

(7)

För att klara det behöver grundskolenämnden, liksom förskole- och gymnasie- och

vuxenutbildningsnämnderna, stöd av övriga nämnder i Malmö stad. Skolnämnderna behöver mötas av förståelse för sina komplexa uppdrag samt för att uppdragen styrs nationellt.

(8)

Mål

Grundskolenämndens beslut om två övergripande nämndsmål kvarstår. De övergripande målen är:

• Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse).

• Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet).

Dessa två mål riktas till samtliga skolor samt till grundskoleförvaltningen övergripande. Alla övriga nämndsmål riktas direkt till förvaltningsnivån, eftersom skolorna ska arbeta för de målsättningar som staten formulerat i läro- och kursplaner samt det samlade uppdraget enligt skollagen och andra författningar. Utifrån grundskolenämndens nämndsmål, samt de behov och brister som förvaltningen identifierat i kvalitetsrapporten för föregående läsår, har förvaltningsledningen prioriterat det kommande årets viktigaste utvecklingsarbete.

Åtaganden

Inom grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete har förvaltningen identifierat utmaningar, möjligheter och behov som sammanfattats i förvaltningens kvalitetsrapport. Utifrån de identifierade utmaningarna har förvaltningen – stabsarbetsgrupp för uppföljning och planering, rektorsarbetsgrupp för uppföljning och planering samt förvaltningsledning – tagit fram en plan för det fortsatta arbetet.

Att se över och förbättra förvaltningens implementering samt uppföljningsprocess har identifierats som viktiga utvecklingsområden. Om implementeringen respektive uppföljningen utvecklas, kommer det att ha effekt på arbetet inom många olika sakområden. Därför har förvaltningsledningen beslutat om följande utvecklingsarbete:

1. Strukturera och organisera förvaltningens utvecklings- och implementeringsuppdrag. Strukturen ska utgå från helhetstänk, vara samordnad och sammanhängande och ta utgångspunkt i det strategiska ramverket.

2. Se över struktur och organisation för förvaltningens övergripande uppföljning, inom

uppföljnings- och planeringsprocessen. Strukturen ska utgå från nationella och kommunala krav, helhetstänk, vara samordnad och sammanhängande och ta utgångspunkt i det strategiska

ramverket.

Utöver att utveckla ovanstående arbetssätt, har planeringsarbetet visat att tre av åtagandena från fjolåret bör fortsätta som åtaganden/större projekt även 2019:

 Varje elevs bästa skola

 Kompetensförsörjning

 Digitalisering

Det fortsatta åtagandearbetet ska utvecklas till att bli mer projektorganiserat d.v.s. innefatta aktiviteter som är temporära och målstyrda, väl avgränsade i tid och som när de är klara avslutas eller överförs till drift.

Övriga åtaganden från 2018 kommer att fortsätta som mindre projekt. Strukturen för det fortsatta arbetet med åtaganden och övriga projekt kommer att utvecklas inom uppdraget inom punkt 1 ovan.

Uppföljning av nämndens mål

Grundskolenämndens mål tar sin utgångspunkt i skollagens uppdrag. Målen är långsiktiga och kan endast bedömas läsårsvis. Grundskolenämndens intention är att åstadkomma bättre resultat och högre

måluppfyllelse för varje läsår. Inom ett pågående läsår går dock förändringar i måluppfyllelsen inte att bedöma. Det påverkar också nämndens möjligheter att bedöma hur verksamhetens resultat bidrar till uppfyllandet av kommunfullmäktigemålen. Även kommunfullmäktiges mål är långsiktiga och omfattande.

Kommunfullmäktige uppmanar nämnderna att anta målvärden till samtliga indikatorer i sina respektive nämndsbudgetar. Det kan grundskolenämnden inte göra. Att anta målvärden är, enligt Skolinspektionen

(9)

(se dokumentation i "Huvudmannens styrning av grundskolan - ett uppdrag med elever i fokus"

Kvalitetsgranskning 2015:01) inte förenligt med skollagen.

Styr- och ledningsmodell

Grundskolenämnden har antagit en styr- och ledningsmodell (GRF 2013-3793) som preciserar nämndens styrning och förvaltningens ledning av verksamheten. I grundskoleförvaltningens riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete (GRF 2015-10472) framgår också att grundskoleförvaltningen arbetar utifrån två

styrmodeller - en styrmodell utifrån nationella styrdokument och en utifrån kommunala styrdokument. De två styrmodellerna möts på förvaltningsnivå, där förvaltningen följer upp så väl kommunala som

nationella mål. Det parallella arbetet med de två styrmodellerna möjliggör för förvaltningen att följa upp de nationella målen utifrån skolornas läsårsarbete samt följa upp de kommunala målen utifrån

kommunfullmäktiges uppföljnings- och planeringsprocess som löper kalenderårsvis. Skolorna arbetar endast i den nationella styrmodellen.

I styr- och ledningsmodellen framgår att grundskolenämnden styr genom uppföljning. Nämnden beslutar således inte om vad en viss skola ska göra, utan tydliggör istället - genom beslut om mål och indikatorer i denna nämndsbudget - vilka resultat som nämnden kommer att följa upp. Nämnden koncentrerar sin styrning på uppföljningen och har tilltro till varje skola att själv identifiera och prioritera vad skolan ska arbeta med för att nå goda resultat. På samma sätt leder förvaltningsledningen verksamheten genom att ha tillit till att varje skola, genom det systematiska kvalitetsarbetet, identifierar och prioriterar de viktigaste utvecklingsområdena för den aktuella skolan. Utifrån den egna analysen beslutar skolan om det

kommande årets utvecklingsarbete i sin åtagandeplan. Resultatet följer förvaltningsledningen bland annat upp i fyra årliga kvalitetsdialoger med varje skola samt förvaltningens kunskapsrapport, enkätrapporter och kvalitetsrapport. Nämnden följer upp resultatet i delårsanalys och årsanalys samt i den årliga presidiedialogen.

Förvaltningen har inlett ett omfattande och långsiktigt arbete med att förbättra och fördjupa styr- och ledningssystemet så att varje elevs bästa skola, enligt skollagens och läroplanernas krav och intentioner, kan uppnås. Under de kommande åren kommer förvaltningen att ha fokus på detta övergripande arbete som kommer att involvera samtliga medarbetare och elever.

Förklaring av värden

Värden i tabeller som visas inom parentes indikerar könsuppdelade målvärden där flickor alternativt kvinnor visas först följt av pojkar alternativt män. Värden utan parentes visar totala målvärdet.

Målområde 1 – En ung, global och modern stad

Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen.

Nämndsmål/bolagsmål:

Alla elever ska vara nöjda med sin skola.

Varför har nämnden/bolaget valt just detta nämndsmål? Beskriv hur nämndsmålet bedöms bidra till kommunfullmäktigemålet?

Om alla elever är nöjda med sin skola skapar det goda förutsättningar för att eleverna också är stolta över staden de bor i. Att eleverna är nöjda med skolan är grundskolenämndens bidrag till

kommunfullmäktigemålet.

Beskriv hur nämnden/bolaget ska samverka med andra nämnder/bolag (eller externa aktörer) för att skapa bättre förutsättningar för att uppnå kommunfullmäktigemålet?

(10)

För att eleverna ska vara nöjda med sin skola behöver de lyckas i skolan. Arbetet inom detta målområde är således på inget sätt skilt från kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget som grundskolenämnden genomgående arbetar med.

Grundskolenämnden fokuserar på sitt kärnuppdrag att erbjuda en likvärdig skol- och fritidsverksamhet av hög kvalitet där alla elever når målen för sin utbildning. I det arbetet samarbetar nämnden främst med vårdnadshavare och andra aktörer.

Finns eventuella målkonflikter med andra nämnder/bolaget i uppfyllandet av kommunfullmäktigemålet? Hur hanteras detta?

Samsyn kring stadens samlade uppdrag, och vad som särskilt behöver prioriteras, i relation till

medborgarna är mycket betydelsefullt. Att samtliga nämnder verkar för att omsätta principerna och kraven i FN:s konvention om barnets rättigheter till aktiv handling för att säkerställa att barn får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda stärker den nödvändiga samsynen.

Vilka förändringar har gjorts sedan budget- och uppföljningsåret 2018 för att förbättra nämndens/bolagets möjlighet att bidra till att uppfylla kommunfullmäktigemålet?

Grundskoleförvaltningen fortsätter det omfattande och långsiktiga fördjupningsarbetet för varje elevs bästa skola. Under de kommande åren kommer förvaltningen att fokusera på att fördjupa och förbättra styr- och ledningssystemet för varje elevs bästa skola. Arbetet kommer omfatta samtliga medarbetare och samtliga elever inom nämndens verksamheter.

Grundskoleförvaltningen avser stärka den kollegiala och undersökande kulturen med fokus på det egna arbetets påverkan på elevernas resultat, tydligheten ifråga om vision och mål samt ansvarsfördelningen, konsekvent användande av data som underlag för beslut, beslut som genomgående utgår från elevernas bästa samt ett fokus på elevernas progression, resultat och utveckling. Förvaltningen behöver dessutom ha ett systemsynsätt där förhållningssätt, kultur, vision, det databaserade beslutsfattandet och elevfokus systematiseras och delas av alla medarbetare på alla nivåer. Det gemensamma förhållningssättet omsätts i praktiken genom de handlingar som medarbetarna gör. På så sätt levandegörs systemets styrande idéer och eleverna påverkas.

Varje pedagog, varje medarbetare och varje ledare behöver verka i en kollegial kultur som är nyfiken på att förstå varför eleverna presterar de resultat de gör och där medarbetarna tillsammans jämför, prövar, utvecklar och förbättrar. Den kollektiva och undersökande kulturen som omfattar alla medarbetare är, enligt internationell forskning, en nyckel till att förbättra elevernas resultat. Den kulturen behöver grundskoleförvaltningen fortsätta utveckla och stärka.

Grundskoleförvaltningen behöver utveckla ett system och ett förhållningssätt och på djupet förankra det hos alla medarbetare. För att kunna göra det har förvaltningen utarbetat ett strategiskt ramverk för varje elevs bästa skola. Det strategiska ramverket stakar ut riktningen för medarbetare och organisation. Genom att omfattas av den gemensamma visionen och ha rätt kompetens för uppdraget verkar medarbetarna tillsammans för att skapa varje elevs bästa skola i enlighet med uppdraget i läroplanerna. Under

innevarande läsår implementerar förvaltningen det strategiska ramverket på ledarnivå. Kommande läsår ska ramverket implementeras på medarbetarnivå.

Att fördjupa och förbättra styr- och ledningssystemet för varje elevs bästa skola är förvaltningsledningens mest prioriterade åtagande de kommande åren. Det kommer att påverka hela organisationens prestationer.

Målindikator Målvärde

Andel positiva grundskoleelever i årskurs 3+5 på frågan Jag är nöjd med min skola som helhet

Andel positiva grundskoleelever i årskurs 7+9 på frågan Jag är nöjd med min skola som helhet

(11)

Målindikator Målvärde Andel positiva grundsärskoleelever på frågan Jag är nöjd med min skola som helhet

Andel positiva fritidshemselever på frågan Jag är nöjd med mitt fritidshem som helhet

Utfall av fråga till Malmöpanelen: Vilket förtroende har du för Malmös kommunala grundskolor?

Utfall av fråga till Malmöpanelen: Du som har barn som går i Malmös grundskola; Vilket förtroende har du för den kommunala grundskolan där ditt/dina barn går?

Åtagande

Varje elevs bästa skola: fördjupa och förbättra styr- och ledningssystemet

Målområde 2 – En stad för näringsliv och arbete

Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning.

Alla elever som avslutar grundskolan ska vara behöriga för gymnasiestudier och vara väl förberedda för den framtida arbetsmarknaden.

Grundskolenämndens bidrag till kommunfullmäktiges mål är att rusta alla elever för fortsatta studier i gymnasieskolan och bidra till att eleverna är väl förberedda för ett kommande yrkesliv.

Grundskolenämnden uppnår målet och bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att genomföra sin kärnverksamhet med hög kvalitet. För att uppnå målet behöver Malmös skolor bedriva undervisning i enlighet med styrdokumenten och individualisera undervisningen så att alla elever utmanas utifrån sina behov och stimuleras att nå så långt som möjligt. Det är skolornas huvuduppdrag och är ett mycket krävande uppdrag att göra med alla elever.

För att uppnå målet behöver nämnden stimulera alla lärare att individualisera sin undervisning utifrån den aktuella elevgruppen, utgå från styrdokumenten när undervisningen planeras, genomförs och följs upp och ha ett undersökande förhållningssätt till sitt eget arbete och dess resultat. Aktuell samverkan med andra aktörer är således den samverkan som stödjer skolans kärnuppdrag. Samverkan med vårdnadshavarna är en framgångsfaktor. Samverkan även med civilsamhället, arbetsmarknaden och övriga samhället är också starkt bidragande. Nämnden samverkar också med förskole- samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnderna. Samverkan med de övriga skolnämnderna är prioriterad och kommer att vara det även fortsättningsvis. Skolförvaltningarnas samverkan berör många arbetsområden och pågår inom många olika processer. I arbetet med övergångar mellan skolformer och skolor är samverkan med fristående skolor lika betydelsefull. Utvecklingen av detta arbete fortsätter.

Så länge samtliga nämnder fokuserar på de övergripande målen i relation till medborgarna behöver det inte

(12)

uppstå några målkonflikter.

Tillsammans med förskoleförvaltningen har grundskoleförvaltningen implementerat strukturer och pedagogisk samverkan kring övergångar mellan förskola och förskoleklass/grundskola/fritidshem.

Tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har grundskoleförvaltningen pilottestat framtagen struktur för övergångar på några skolor. Strukturen är justerad och beslutad, och införs nu på samtliga skolor inför gymnasievalet innevarande år.

Andel grundskoleelever exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund i årskurs 9 behöriga för gymnasiala studier

Andel nyanlända grundskoleelever och elever med okänd bakgrund i årskurs 9 behöriga för gymnasiala studier

Åtagande

Målområde 3 – En stad för barn och unga

Kommunfullmäktigemål – Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential.

Måluppfyllelse: Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt.

Nämndsmålet sammanfattar Malmös skolors och grundskolenämndens uppdrag utifrån de nationella styrdokumenten. Skollagens krav är entydigt - alla elever ska nå målet för den utbildning de går och alla elever ska dessutom utvecklas så långt som är möjligt för den enskilde. Nämndsmålet sammanfattar på samma sätt grundskolenämndens huvudsakliga bidrag till kommunfullmäktigemålet samt till stadens arbete i stort. Det är i uppfyllandet av detta mål som grundskolenämnden lämnar sitt största, och för Malmös del helt avgörande, bidrag till att bygga Malmö helt.

Nämnden samverkar i första hand med övriga skolnämnder. Skolorna samverkar i första hand med de aktörer som de behöver involvera för att utmana och stimulera eleverna att utvecklas så långt som möjligt.

Vårdnadshavarna är genomgående en viktig samverkansgrupp. I övrigt varierar skolornas val av

samverkansaktörer utifrån vad som framkommit i skolans systematiska kvalitetsarbete. Skolan identifierar sitt utvecklingsbehov genom sin uppföljning och analys. Utifrån analysen planerar skolan sitt kommande utvecklingsarbete och planerar då vilka aktörer (interna såväl som externa) som ska involveras. Eftersom skolans utvecklingsarbete utgår ifrån de av skolan själv identifierade behoven, varierar

samverkansaktörerna från skola till skola.

(13)

Under förutsättning att samtliga nämnder fokuserar på de övergripande målen i relation till medborgarna, behöver det inte uppstå några målkonflikter.

Förvaltningen har, i åtagandet Förbättra och fördjupa styr- och ledningssystemet för Varje elevs bästa skola, tagit ett helhetsgrepp kring att förbättra systemet som ger skolorna och medarbetarna som dagligen möter eleverna de förutsättningar de behöver för att leva upp till skollagens och läroplanernas krav och intentioner.

Förvaltningen har antagit ett strategiskt ramverk för varje elevs bästa skola och arbetar nu med att

implementera ramverket på ledarnivå samt att se över alla processer och rutiner så att de följer ramverkets intentioner. Implementeringen på medarbetarnivå inleds kommande läsår.

Andel grundskolelever exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund i årskurs 3 som nått målen i alla ämnen

Andel nyanlända grundskoleelever och elever med okänd bakgrund i årskurs 3 som nått målen i alla ämnen

Andel grundskoleelever exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund i årskurs 6 som nått målen i alla ämnen

Andel grundsärskoleelever i årskurs 6-9 som nått målen i alla ämnen

Betygsutfall i förhållande till resursfördelningsmodellens prognosvärde för elever i årskurs 9

Andel positiva grundskoleelever i årskurs 3+5 inom alla frågeområden, sammanvägt resultat av elevenkäten

Andel positiva grundskoleelever i årskurs 7+9 inom alla frågeområden, sammanvägt resultat av elevenkäten

Andel positiva grundsärskoleelever inom alla frågeområden, sammanvägt resultat av elevenkäten

Andel positiva fritidshemselever inom alla frågeområden, sammanvägt resultat av elevenkäten.

Skillnad i genomsnittlig meritvärdespoäng mellan hög- och lågpresterande elever åk 6

Skillnad i genomsnittlig meritvärdespoäng mellan hög- och lågpresterande elever åk 9

Åtagande

(14)

Likvärdighet: Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål.

För att kommunfullmäktiges mål ska uppnås krävs bland annat att alla barn och unga i Malmö har tillgång till en utbildning av hög kvalitet. Därför är grundskolenämndens verksamhet central för att

kommunfullmäktiges mål ska uppnås.

Vårdnadshavarnas utbildningsnivå har det enskilt största sambandet med elevernas skolresultat. Elever med föräldrar med högre utbildning har bättre kunskapsresultat än elever med föräldrar med lägre utbildning i Malmö likväl som i riket. Skollagens intentioner är dock det motsatta - skolan ska sträva efter att uppväga skillnaderna i elevernas förutsättningar och erbjuda en likvärdig utbildning där alla elever inhämtar kunskaper och värden och utvecklas till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

I Malmös skolor finns stora resultatskillnader mellan olika grupper. Malmös skolor lyckas stimulera elever med högutbildade föräldrar till högre meritvärde än genomsnittet i riket. För elever med föräldrar med lägre utbildning har Malmö närmat sig rikets resultat. I Malmö har en lägre andel av eleverna föräldrar med eftergymnasial utbildning. Det påverkar Malmös samlade resultat och förklarar varför det

genomsnittliga meritvärdet i Malmö är lägre än i riket. Därför har Malmös skolor särskilt stora utmaningar med likvärdigheten och det är bakgrunden till grundskoleförvaltningens prioritering av detta mål som ett av nämndens två huvudsakliga mål.

För att grundskolenämndens mål ska uppnås krävs bl a att Malmös skolor har stort fokus på att

systematiskt förbättra undervisningen, att undervisningen utgår från styrdokumenten, att alla medarbetare har ett undersökande förhållningssätt till sitt eget arbete och dess resultat och att alla lärare individualiserar undervisningen utifrån varje elevs behov. För att skolan ska lyckas med detta krävs fokus på uppdraget, goda förutsättningar, god arbetsmiljö, kompetenta medarbetare, ledare som organiserar och strukturerar verksamheten och stimulerar varje medarbetare att ständigt förbättra sitt resultat. Det är ett mycket krävande arbete och ett komplext uppdrag. För att klara det krävs fullt fokus. Pedagoger och skolor har således inte möjlighet att också anta andra arbetsuppgifter.

I samverkan med övriga nämnder behöver skolnämnderna mötas av stor förståelse för det komplexa och omfattande uppdrag de arbetar med. Skolnämnderna hoppas på övriga nämnders förståelse och

anpassningsbarhet i relation till skolornas behov.

Åtagande

(15)

Uppdrag - Grundskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att stärka arbetet med elevhälsan och höja kvaliteten på sex-och samlevnadsundervisningen.

Grundskoleförvaltningens centrala elevhälsa fortsätter arbetet med att stärka elevhälsan för att kunna erbjuda ett starkt stöd till verksamheterna utifrån deras identifierade behov. Arbetet med att implementera Elevhälsoplanen fortsätter så den blir väl förankrad i alla verksamheter. Elevhälsan fortsätter under våren att genom RFSL HBTQ-certifiera personalen och erbjuder även nyanställda den möjligheten. Därefter kommer insatsen att följas upp så att det klarläggs vilka värden och effekter den har gett. Centrala elevhälsan har en tvärprofessionell arbetsgrupp som kommer att ta fram en gemensam handlingsplan, utifrån de önskemål och behov som föreligger. Fokus kommer att vara på fem prioriterade områden.

Skolorna kommer fortlöpande att arbeta med frågor om sexualitet, jämlikhet, diskriminering etc, utifrån varje skolas lokala behov. Det är ett arbete där hela skolan kommer att vara involverad - elever,

vårdnadshavare och personal.

Kontakt är upprättad mellan gymnasie- och vuxenutbildningens centrala elevhälsa,

grundskoleförvaltningens centrala elevhälsa och Pedagogisk Inspiration Malmö för att förvaltningarna tillsammans ska arbeta med uppdraget att höja kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen. "Malmö delar", som är en didaktiskt digital resurs, kommer att utgöra arenan för att sprida god undervisning.

Arbetet kommer att utgå från Skolverkets material samt ta stöd av specialister från olika organisationer och pedagoger som idag undervisar i ämnet. Vidare kommer arbetet att utgå från den forskning som finns inom området samt analysen av enkäter som nyligen genomförts både lokalt och nationellt.

Förvaltningarna kommer att fortsätta att erbjuda skolorna direkt stöd inom arbetsområdet.

Sedan ett par år tillbaka samarbetar skolförvaltningarna i arbetet med att utbilda processtödjare inom normkritik på stadens förskolor och skolor. Antalet processtödjare inom "Normkritik - Inkludering på riktigt" ökar löpande i verksamheten och är ett bra stöd på skolorna. Utbildningen kommer att fortsätta att genomföras.

Skolförvaltningarnas arbete inom arbetsområdet har inneburit många olika insatser under flera års tid.

Grundskoleförvaltningen avser nu följa upp vilka effekter som insatserna lett till. Utifrån uppföljningen kommer förvaltningen att bedöma vilka insatser som bör fortsätta. Uppföljningen ska ge förvaltningen en grund för att kunna bedöma hur det fortsatta stödet till skolorna att arbeta med relationer och samverkan utifrån diskrimineringsgrunderna och barnkonventionen bör struktureras.

Uppdrag - Grundskolenämnden ges uppdrag att, utifrån den gjorda hederskartläggningen, utveckla arbetet mot hedersproblematik i skolans verksamheter.

Grundskoleförvaltningen medverkar i en arbetsgrupp med medarbetare från flera olika förvaltningar som samordnas av arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Arbetsgruppen arbetar med att kartlägga alla främjande och förebyggande insatser och åtgärder som relaterar till hedersproblematik i Malmö. Gruppen har i uppdrag att, utifrån den genomförda hederskartläggningen, ta fram förslag på insatser som stödjer verksamheterna.

Grundskoleförvaltningen har tidigare utbildat elevhälsopersonalen inom hedersrelaterade frågor. Sedan tidigare erbjuder förvaltningen stöd genom handledning och fortbildning till skolornas processtödjare inom normkritik och bistår även skolorna med insatser direkt i verksamheten. Förvaltningen avser fortsätta det pågående samarbetet med de forskare som medverkat i ovan nämnda kartläggning.

Hederskartläggningen visade att grundskoleförvaltningen bedriver ett kvalitativt främjande och

förebyggande arbete inom arbetsområdet. Enligt kartläggningen känner många elever sig trygga med att prata med någon på skolan. Grundskoleförvaltningen ser det som positivt att frågor om intersektionalitet och livsvillkor har varit centrala i kartläggningsarbetet. Det medför att kartläggningen inte bara har

fokuserat på etnicitet och religion, vilket sker i fråga om hedersproblematik i många sammanhang. Malmös kartläggning har också tagit med aspekter som ekonomiska resurser och villkor.

Förvaltningens pågående stödinsatser inom arbetsområdet Normer och värden kommer att beakta kartläggningens slutsatser och omsätta dessa i stöd till skolorna inom arbetsområden som relaterar till allas

(16)

lika värde utifrån ett intersektionellt, barnrätts- och normkritiskt interkulturellt perspektiv. Även arbetet inom radikalisering drar nytta av arbetet. Ett ökat samarbete mellan förvaltningar kan komma att behövas för att förtydliga förväntningar och uppdrag.

Uppdrag - Förskolenämnden, Grundskolenämnden och Gymnasie- och

vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att utveckla formerna för information om stadens skolor med syfte att möjliggöra bra och informativa skolval.

Enligt direktiv ska grundskoleförvaltningen hitta nya vägar att sprida information om skolornas verksamhet och utveckling till allmänheten för att förebygga stigmatisering. Fokus ska läggas på att involvera och informera föräldrar och elever snarare än att informera allmänheten i vidare bemärkelse.

Informationen ska vara nyanserad.

Stigmatiseringen förebyggs först och främst genom att skolan håller en genomgående hög kvalitet.

Transparens och öppenhet kring skolans inre arbete kan också leda till ökad förståelse för komplexiteten i skolverksamheten och ge en bättre grund för ökat föräldraengagemang.

Formella forum för samråd för elever och föräldrar

En stor del av kommunikationen sker på skolorna och regleras i skollagen, grundskolans läroplan och kursplaner. Det är rektorns ansvar att se till att det finns formella och fungerande forum för samråd för elever och föräldrar, exempelvis elevråd och föräldraråd. Lärarens roll är viktig för att informera och involvera eleverna.

Enhetligt kommunikationssystem

Genom en kanalstrategi och ett kvalitetssäkrat kommunikationssystem skapas ett likvärdigt och

genomtänkt system för kommunikation mellan skolor och vårdnadshavare. Ett projekt med syftet att få ett enhetligt kommunikationssystem som underlättar skolornas kommunikation med vårdnadshavare pågår och beräknas vara klart 2019.

Malmo.se

Malmö stads officiella webbplats är digitala huvudkanal för information om Malmö stads verksamheter.

Alla skolor ska ha funktionella, användarvänliga och aktuella webbsidor. Kommunen har ett övergripande och samordnande ansvar för att presentera samtliga skolor i Malmö och ska ge besökaren en helhetsbild och överblick. Ansvaret är även att informera om möjligheten att välja skola, hur det går till och underlätta för vårdnadshavarna genom god information om våra skolor. Under 2019 kommer skolornas webbsidor på malmo.se att utvecklas och förnyas.

Skolvalet – hitta och jämför grundskolor

Inför att kontaktcenter öppnar under 2019 anpassas malmo.se för att tydligare inriktas mot service och tjänster. Merparten av webbsidorna som rör grundskolan flyttas till servicewebben som sköts av stadskontoret. Stadskontoret har ansvaret för webbsidor som rör skolvalet. Grundskoleförvaltningens samtliga e-tjänster och blanketter samlas i e-tjänsteplattformen Open e-platform.

I samband med skolvalet 2018 lanserades hitta och jämför grundskolor på malmo.se. Under hösten har tjänsten uppdaterats och kompletterats med bilder på och beskrivningar av skolorna. Förbättringar av tjänsten sker kontinuerligt under 2019.

Sociala medier

Grundskoleförvaltningen har inga centrala konton, men många skolor eller klasser kommunicerar direkt med vårdnadshavare via Facebook, Twitter, Instagram etcetera. Malmö stad är skyldig att ha kontroll över alla konton och lista dem på www.malmo.se. Under 2019 genomförs en granskning om sociala medier hanteras på ett ansvarsfullt sätt i enlighet med Malmö stads riktlinjer. Serviceskyldigheten innebär att

(17)

frågor från enskilda på sociala medier ska besvaras så snart som möjligt.

Webbvideo

För att nå ut med budskap till ännu fler målgrupper ska grundskoleförvaltningen också lyfta fram

berättelser och goda exempel för spridning internt och externt med hjälp av film. Riktlinjer för webbvideo är framtaget och används. Under 2019 planeras ytterligare filmer inte minst kopplat till arbetet med varje elevs bästa skola samt i rekryteringssammanhang.

Ett aktivt press- och mediearbete

Press och media är en betydelsefull kunskapsförmedlare och opinionsbildare. Genom att vara tillgängliga och proaktiva kan vi medverka till en nyanserad bild av grundskolorna i Malmö stad.

Grundskoleförvaltningen tar initiativ till pressaktiviteter och uppmuntrar skolor att kontakta media för att sprida goda exempel. Revidering av rutiner för press och mediaarbetet sker under våren 2019.

Skolornas pedagogiska webbplatser i Malmö Apps

I Malmö Apps har Malmö stads skolor möjlighet att skapa en digital samarbetsplattform. Den pedagogiska webbplatsen rör lärandet och är ett verktyg i undervisningen för pedagoger, lärare, elever och rektorer.

Pedagogisk inspiration Malmö ansvarar för administrationen av Malmö Apps.

Inom ramen för Malmö Apps har skolorna också möjlighet att skapa en extern/publik del som inte kräver inloggning – en pedagogisk webbplats. Där finns nyheter, information, kalendarium, bloggar, sociala medier, filmer och bilder. Den vänder sig i huvudsak till föräldrar som har sitt barn i skolan. Här kan skolan lyfta fram allt positivt som händer och ge en nära och levande insyn i skolan.

Pedagog Malmö

Pedagog Malmö går att likna vid en webbtidning. Syftet är inspirera genom att visa pedagogiska exempel från Malmös skolor, förskolor och fritidshem. Även om målgruppen är främst pedagoger och personal i skolan så kan Pedagog Malmö bidra till att visa det förbättringsarbete som pågår inom skolan. Besök på webbplatsens sidor kommer fortsatt under 2019 att följas upp.

Målområde 4 – En öppen stad

Kommunfullmäktigemål – Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång.

Grundläggande demokratiska värderingar ska genomsyra alla elevers utbildning.

I enlighet med läroplanerna för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet samt för grundsärskolan ska skolan säkra att varje elev utvecklar värden. I läroplanens fastslås att skolan vilar på demokratisk grund. Det första kapitlet i läroplanen ägnas helt åt de värden som skolan ska se till att alla elever inhämtar och utvecklar. Värdegrundsarbetet är således centralt för skolans arbete - så centralt att lagstiftaren har valt att inleda läroplanen med det. Värdegrundsarbetet ska genomföras inkluderat i all ämnesundervisning - kunskaper och värden inhämtas parallellt under varje skoldag. Förskoleklassen och fritidshemmet, som inte omfattas av läroplanens kursplaner, omfattas i lika hög grad av värdegrundsarbetet. Nämndsmålet sammanfattar mycket kort läroplanens första kapitel och betonar skolans värdegrundsuppdrag.

(18)

Grundskoleförvaltningen samverkar med förskole- samt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningarna med ett långsiktigt processbaserat utvecklingsarbete kring normkritik och jämställdhet. Det är ett arbete som vänder sig till samtliga förskolor och skolor. Arbetet sträcker sig över flera år.

Under förutsättning att samtliga nämnder fokuserar på de övergripande målen i relation till medborgarna, behöver inga målkonflikter uppstå.

Andel positiva grundskoleelever i årskurs 7+9 inom huvudfrågeområdet Grundläggande värden på skolan

Andel positiva grundsärskoleelever inom huvudfrågeområdet Bemötande

Åtagande

Alla elever ska känna sig delaktiga i och ha inflytande över sin utbildning.

Enligt läroplanerna ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever. Eleverna ska successivt utöva ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. På så vis förbättras deras möjligheter att utveckla de kunskaper och färdigheter som skolan lär ut och samtidigt tränas eleverna i ansvarstagande och demokratiskt beslutsfattande. Grundskolenämndens strävan att träna eleverna i delaktighet och inflytande är således betydelsefullt både för elevernas nuvarande utveckling samt deras och därmed hela samhällets framtid.

Att göra eleverna delaktiga i utformningen av undervisningen tar visserligen tid, men har stor potential att förbättra deras inlärning. Inflytande och ansvarstagande är två bärande principer inom formativt

förhållningssätt till lärande. Förvaltningsledningens intention är att alla skolor ska utveckla ett formativt arbetssätt. Utvecklingsarbetet sker i skolans egen takt och inleds när skolledningen bedömer, utifrån det systematiska kvalitetsarbetet, att skolan är redo för det. Utvecklingsarbetet kring formativt arbetssätt är ett långsiktigt förbättringsarbete som pågår under flera år.

Samverkan med elevernas vårdnadshavare är central. Det samma gäller samverkan med de övriga

skolförvaltningarna så att förskolan och skolan arbetar successivt med att träna barnen/eleverna i att vara delaktiga och att utöva ett allt större inflytande. Samverkan tillsammans med civila samhället har också stor potential att vara utvecklande för eleverna.

(19)

Under förutsättning att alla nämnder fokuserar på de övergripande målen i relation till medborgarna, behöver inga målkonflikter uppstå.

Andel positiva grundskoleelever i årskurs 3+5 inom huvudfrågeområdet Elevinflytande

Andel positiva grundskoleelever i årskurs 7+9 inom huvudfrågeområdet Delaktighet och inflytande

Andel positiva grundsärskoleelever inom huvudfrågeområdet Delaktighet och inflytande

Andel positiva fritidshemselever inom huvudfrågeområdet Elevinflytande i fritidshemmet

Åtagande

Målområde 5 – En jämlik stad

Kommunfullmäktigemål – Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Nämndsmål/bolagsmål:

Alla elever ska få det stöd de behöver för att klara utbildningens mål.

Skollagens krav på skolhuvudmän och skolor är tydlig. Det är skolans uppgift att anpassa verksamheten, utveckla arbetssätt och fördela resurser så att alla elever når utbildningens mål. Den starkaste

förklaringsfaktorn till varför vissa elever och inte andra når utbildningens mål är deras vårdnadshavares utbildningsnivå. Elever med hög- respektive lågutbildade vårdnadshavare fördelar sig ojämnt över Sveriges skolor. Det samma gäller Malmös skolor. För att kompensera för elevernas skilda hemförhållande, som skolan inte kan råda över, fördelar grundskolenämnden medel till skolorna utifrån en

resursfördelningsmodell som tar hänsyn till elevernas vårdnadshavares utbildningsnivå, kön, invandringsår, förekomsten av försörjningsstöd i familjen, antal vårdnadshavare som eleven bor tillsammans med, bostadsområdets sociala sammansättning och skolans sociala sammansättning. Malmös skolor mottar därför en grundersättning - lika för alla skolor beroende av årskurs - samt en strukturersättning som tar hänsyn till ovan nämnda bakgrundsfaktorer. Elevpengen skiljer därmed stort mellan skolorna. Avsikten är att denna varierade elevpeng ska ge skolorna möjlighet att kompensera för elevernas skilda förutsättningar så att alla elever får samma möjligheter att nå utbildningens mål. Skolorna ska därmed fokusera sitt arbete på att, utifrån styrdokumenten, arbeta formativt med varje elevs lärande och utveckling utifrån hens förutsättningar och behov.

(20)

Grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport visar att skolorna behöver utveckla sin struktur och sitt arbetssätt för att arbeta främjande och förebyggande med alla elever och etablera en god lärmiljö som stödjer alla elevers utveckling och lärande. Många skolor agerar alltför individbundet och lägger mycket kraft på att reaktivt stödja en elev som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd istället för att bygga en grund av en för alla elever stödjande lärmiljö. Detta är ett utvecklingsområde för många skolor. På samma sätt är det ett utvecklingsområde för grundskolenämnden att stödja skolorna i det förebyggande, främjande och formativa arbetet.

Förvaltningens och skolornas samverkan inriktas särskilt på vårdnadshavare och de övriga

skolförvaltningarna. Malmö stads grundskolor behöver ha en etablerad, välkänd och fungerande process för övergångar med de andra skolförvaltningarna samt berörda förskolor och gymnasieskolor. Nämndens samverkan med arbetsmarknads-, socialnämnden är avgörande för de elever som behöver stöd från individ- och familjeomsorgen. Denna samverkan, samt med barn- och ungdomspsykiatrin med fler, försvåras ibland av otydliga gränsdragningar mellan parterna vad gäller utredning av barnets/ungdomens svårigheter och behov samt genomförande av insatser.

För att kunna bryta sambandet mellan vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund och elevernas skolresultat behöver Malmös skolor (likväl som rikets skolor) utveckla det kompensatoriska arbetet så att alla elever känner sig välkomna, delaktiga och betydelsefulla i skolans verksamhet. Skolan behöver också säkerställa att alla elever lyckas och upplever att de lyckas. Denna upplevelse är enligt forskningen främjande och förebyggande för elevernas fortsatta utveckling och här har grundskoleförvaltningen ett

utvecklingsområde i att stödja lärares och pedagogers ledarskap. Arbetet skulle stärkas ännu mer av fler behöriga lärare och övriga högskoleutbildade pedagoger som stannar kvar på sin skola över längre tid så att arbetslagen kan bedriva ett systematiskt förbättringsarbete av hög kvalitet. Malmös skolor brottas här med en nationell brist på flera yrkesgrupper, stor personalrörlighet, och stor konkurrens om behöriga lärare och högskoleutbildad personal. Skolor och fritidshem i socialt mer utsatta områden brottas också med att färre behöriga medarbetare söker sig dessa skolor och fritidshem.

Under förutsättning att alla nämnder fokuserar på de övrigripande målen i relation till medborgarna och att nämnderna tilldelas resurser utifrån behoven, behöver inga målkonflikter uppstå.

Andel grundskolelever exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund i årskurs 3 som nått målen i alla ämnen

(21)

Målindikator Målvärde Andel nyanlända grundskoleelever och elever med okänd bakgrund i årskurs 9 som nått

målen i alla ämnen

Andel grundsärskoleelever i årskurs 6-9 som nått målen i alla ämnen

Andel positiva grundskoleelever i årskurs 3+5 inom huvudfrågeområdet Individanpassning

Andel positiva grundskoleelever i årskurs 7+9 inom huvudfrågeområdena Anpassning efter elevens behov och Utmaningar

Andel positiva grundsärskoleelever inom huvudfrågeområdet Kunskap och lärande

Åtagande

Målområde 6 – En trygg stad

Kommunfullmäktigemål – I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum.

Alla elever ska vara trygga i skolan.

Att eleverna känner sig trygga i skolan är inte bara en förutsättning för att de ska kunna inhämta och utveckla kunskap och värden, det bidrar också starkt till deras upplevelse av delaktighet och tillhörighet - så väl i skolan som i samhället i stort. Trygghet, delaktighet och upplevelsen av att lyckas i skolan är starkt förebyggande krafter för barn och unga. Elevernas trygghet i skolan har därmed potential att påverka elevernas välbefinnande både under skolåren och i vuxenlivet. Grundskolenämndens mål har därmed mycket stor inverkan på kommunfullmäktigemålet. Det samma kan sägas om skolans uppdrag i stort. Ett komplett grundskolebetyg från årskurs 9 som ger eleven behörighet till gymnasiet är det främsta

förebyggande verktyget samhället kan ge en ung människa. Gymnasiebehörighet har, enligt t ex kommission för ett socialt hållbart Malmö och annan relevant forskning, visat sig ha ett mycket tydligt samband med hur det går för individen senare i livet. Elevernas trygghet i skolan påverkar därmed inte bara deras egna framtida trygghet utan även tryggheten i staden och samhället i stort.

Grundskolenämnden samverkar med de övriga skolnämnderna samt ytterligare nämnder, polisen, räddningstjänsten, civilsamhället och inte minst vårdnadshavarna.

Under förutsättning att samtliga nämnder fokuserar på de övergripande målen i relation till medborgarna, behöver inga målkonflikter uppstå.

(22)

Andel positiva grundskoleelever i årskurs 3+5 inom huvudfrågeområdet Trygg i skolan

Andel positiva grundskoleelever i årskurs 7+9 inom huvudfrågeområdet Trygghet

Andel positiva grundsärskoleelever inom huvudfrågeområdet Trygghet och trivsel

Andel positiva fritidshemselever inom huvudfrågeområdet Trygg i fritidshemmet

Åtagande

Målområde 7 – En aktiv och kreativ stad

Kommunfullmäktigemål – I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av ett meningsfullt fritid- och kulturliv.

Alla elever i förskoleklass till årskurs 6 med rätt till fritidshem ska ha tillgång till en fritidshemsverksamhet av god kvalitet.

Läroplanens fjärde kapitel om fritidshemmet poängterar inte bara att fritidshemmet ska stimulera

elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Läroplanen klargör också att fritidshemmet ska stimulera eleverna att utvecklas och lära med skapande genom estetiska uttrycksformer, pröva sin identitet, utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga.

För att Malmö stads fritidshem ska lyckas med det behöver alla fritidshem ha ett tydligt ledarskap med en tydlig pedagogisk idé där lärandet i fritidshemmet är tydligt och ett systematiskt kvalitetsarbete som löpande utvecklar verksamheten i fritidshemmet. Grundskoleförvaltningen arbetar sedan ett par år tillbaka med att stödja denna utveckling i samtliga fritidshem. Det arbetet kommer att behöva fortsätta.

Fritidshem av bra kvalitet säkrar att eleverna har möjlighet till ett meningsfullt fritids- och kulturliv. Det förbättrar också chanserna att eleverna framöver blir aktiva och kreativa medskapare, till gagn för dem själva och omgivningen.

Samverkan med kultur- och fritidsnämnderna är mycket betydelsefull. Samverkan med arbetsmarknads- och socialförvaltningen inom t ex allaktivitetshusen är också betydelsefull. Många fritidshem bedriver samverkan med civilsamhället, t ex med idrotts- och kulturföreningar.

Samverkan med kulturnämnden är inte bara betydelsefullt för fritidshemmens verksamhet. Satsningen kring Skapande skola med flera insatser erbjuder även skolelever skapande, utvecklande, kreativa lärande

(23)

och utvecklande aktiviteter på såväl skoltid som fritid.

Under förutsättning att samtliga nämnder fokuserar på de övrigapande målen i relation till medborgarna, behöver inga målkonflikter uppstå.

Andel positiva fritidshemselever inom alla frågeområden, sammanvägt resultat av elevenkäten.

Åtagande

Målområde 8 – En ekologiskt hållbar stad

Kommunfullmäktigemål – Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad.

Alla elever ska ha tillgång till en ekologiskt hållbar skola med god lärmiljö utformad på barns villkor.

Pedagogiskt och hälsomässigt ändamålsenliga lokaler till Malmös växande elevgrupp är en utmaning för såväl grundskolenämnden som hela staden. För att skapa skollokaler med god lärmiljö till alla elever samarbetar grundskolenämnden med bland annat servicenämnden. Effektiva stadsövergripande processer är avgörande för att målet ska nås. Utöver att skapa de fysiska lokalerna, där grundskolenämnden ansvarar för en mycket begränsad del, är nämndens inblandning i att skapa en god lärmiljö ur pedagogisk synvinkel desto större.

Grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport har konstaterat att förvaltningen som helhet samt skolorna ytterligare behöver utveckla goda lärmiljöer som är främjande och förebyggande och stödjer alla elever och elevgruppers utveckling och inhämtning av kunskaper och värden. En god lärmiljö som välkomnar och bekräftar alla elever är en utmaning för grundskolenämndens verksamheter. För att kunna ägna fullt fokus åt att utveckla denna del av lärmiljön, behöver nämnden att stadens övriga berörda nämnder tar sitt