Samverkan mellan fritidshem
och vårdnadshavare
En kvalitativ studie om samverkan
Rasan Hussein & Simon Berhane
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Självständigt arbete 15 hp, GN
Barn- och ungdomsvetenskap
Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem & bild
& musik (180 hp) Höst-/Vårterminen 2020 Handledare: Malena Janson Examinator: David Cardell
English title: school-age educare
Samverkan mellan fritidshemmet
och vårdnadshavare
En kvalitativ studie om samverkan
Rasan Hussein & Simon Berhane
Sammanfattning
Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidshemmet samverkar med elevernas vårdnadshavare på skolan. Vi anser att den tidigare forskning som vi hittade inte innehåller kontrast samt nyanserad kontenta vilket vi anser är bristande och detta är den primära anledningen till att vi i huvudsakliga syfte valt att undersöka detta. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod under denna studie där vi intervjuat åtta verksamma fritidspedagoger samt barnskötare i fritidshemmet.
Utifrån de svaren som vi blivit givna under intervjuerna så kan vi summera att fritidshemmets samverkan med vårdnadshavarna kan variera beroende på elevens behov, detta kommer vi att
förtydliga i studien. Det finns även en osäkerhet från vårdnadshavarna om vad just samverkan innebär och detta kommer vi även att förtydliga. Ni läsare kommer även få en djupare blick om hur
fritidspedagoger samt vårdnadshavare samverkar i fritidshemmet samt vilka eventuella möjligheter samt brister det finns mellan fritidspedagogerna samt vårdnadshavarna.
Nyckelord
Fritidshem, vårdnadshavare, barn, samverkan, sociokulturellt perspektiv, utvecklingsekologiska teorin, intervjuer, språk, hinder, engagemang.
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Beskrivning av författarnas insatser i studien ... 1
Inledning ... 2
Tidigare forskning ... 3
Syfte och frågeställningar ... 6
Teoretiskt perspektiv ... 7
Metod ... 10
Val av metod ...10
Urval och avgränsningar ...11
Undersökningspersoner/Undersökningsmaterial ...11
Genomförande ...12
Databearbetning och analysmetod ...14
Forskningsetiska överväganden ...15
Studiens kvalitet ...16
Resultat och analys ... 17
Kommunikation i samverkan……….16
Hinder i samverkan………...20
Diskussion ... 23
Betydelse för praktiken och professionen ...24
Slutsatser ...24
Vidare forskning ...24
Referenser... 26
Bilagor ... 26
1
Förord
Vi är två studenter som studerar till grund lärare mot arbete inom fritidshem i Stockholms universitet.
Vi har under våra fem terminer i skolan skrivit samt diskuterat mycket om samverkan mellan fritidshemmet samt skolan men inte om samverkan mellan fritidshemmet samt vårdnadshavare och detta är en stor anledning till att vi valt att forska inom det.
Vi vill tacka alla fritidspedagoger som ställt upp samt medverkat i denna studie. Vi vill även tacka vår handledare Malena Janson som hjälpt oss med tips samt stöttat oss under studiens gång.
Beskrivning av författarnas insatser i studien
I denna studie så har vi fördelat arbetet jämt mellan oss. Vi har skapat ett gemensamt dokument som vi båda haft tillgång till där vi suttit och skrivit. Vi har även under ett antal gånger träffats för att
diskutera intervjuerna som vi genomfört. När vi fick svar från skolorna som vi skulle intervjua så valde vi vilka vi skulle intervjua gemensamt samt vilka som vi skulle intervjua enskilt.
2
Inledning
Tittar vi i läroplanen så kan vi se att ordet samverkan förekommer vid ett flertal tillfällen. Samverkan handlar om samarbetet/kommunikationen mellan skolan och vårdnadshavare. Skolverket (2019) beskriver att fritidshemmet ska samverka på ett pålitligt sätt med vårdnadshavare. Genom
kommunikationen mellan fritidshemmet samt vårdnadshavare skall vårdnadshavarna få upplysning om elevens skolsituation, hälsa samt kunskapsutveckling. Fritidshemmet skall även få upplysning av vårdnadshavarna om elevens personliga situation så att man tillsammans med vårdnadshavarna strävar mot gemensamma mål och utveckling för individen men även för fritidshemmets personliga
utveckling (Skolverket, 2019).
Under tiden som studenter så har vi båda arbetat som vikarier på fritidshem, under tiden vi jobbat samt haft vår VFU så har vi insett hur relevant samt viktigt det är med samverkan med vårdnadshavare. Vi har även insett att med en god relation till vårdnadshavare så skapar man större möjligheter för eleverna, detta kompletterar även hemmets problematik då skolan kan kompensera hemmets
problematik genom att samtala med vårdnadshavarna. Vi har även insett att när man samverkar med samma struktur som vårdnadshavarna så blir det enklare för eleven att förstå sig på den fundamentala etiken. Men frågan som vi oftast ställt oss själva är hur samverkan egentligen fungerar?
Enligt allmänna rådet (2014) samt läroplanen (2019) så nämner de vid upprepande tillfällen att skolan och fritidshemmet skall samverka mellan föräldrar för individens utveckling i kunskap samt för att kunna sträva mot individens uppsatta mål. Enligt Skolverket (2014) skall samverkan mellan vårdnadshavarna inte endast upplysa individens mål etc. utan samverkan skall även upplysa
föräldrarna om verksamhetens arbetssätt, syfte men även aktivitets upplägg. Detta ger föräldrarna en inblick på vad deras barn har hamnat i för skola men även på vilket sätt skolan jobbar, detta är även ett perspektiv på samverkan.
Eriksson (2004) menar att samverkan inte endast är givande för bara eleven utan även för
verksamheten, verksamheten kommer få veta vad saker och ting behövs till för att kunna utvecklas som verksamhet, därför anser Eriksson att samverkan är en viktig del. Genom samverkan enligt Eriksson (2004) påpekar han att samverkan behövs även för att ge alla individer lika möjligheter att kunna utvecklas och därför är det viktigt att prioritera en sådan viktig faktor som samverkan.
Samverkan kan ske på olika sätt men det vi vill fokusera på i denna studie är just samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare.
Vi är nyfikna på hur samverkan verkligen ser ut i praktiken mellan vårdnadshavare och pedagoger i praktiken, finns de tydliga riktlinjer som de ska följa eller beror de på individerna? Av egna
erfarenheter har vi sett hur teknologin påverkat vårt samhälle, kommer detta att speglat av sig i samverkan med digitala plattformar osv? Under vår forskning skall vi även försöka bena ut de största brister som kommer upp mellan dessa parter när man talar om samverkan. Vi kommer under studiens gång förhoppningsvis kunna besvara dessa frågeställningar men även ge ett tydligare perspektiv när det gäller samverkan mellan fritidshemmet och vårdnadshavarna.
3
Tidigare forskning
I detta kapitel så presenterar vi tidigare forskning som vi anser vara relevant för vår studie. Det som vi kommer att fokusera på under detta kapitel är just hur relationen mellan vårdnadshavare samt
fritidshemmet ser ut enligt forskning. Vi kommer även att skriva om tidigare avhandlingar som kan relateras eller likna ämnet vi valt att skriva om
Flising, Lisbeth, Fredriksson, Gunilla., & Lund, Kjell (1996) menar på att läraren har en skyldighet att arbeta tillsammans med hemmet samt vårdnadshavarna. Skolan ska vara en mötesplats mellan
vårdnadshavare samt personal för en sådan god utveckling för eleven som möjligt. Dock så skiljer det sig i mötet mellan dessa. Lärarens roll har förändrats från att vara en bestämmande roll i skolan till en roll där de idag måste samverka tillsammans med vårdnadshavarna för att kunna ge barnet de bästa möjligheterna för barnets lärande. Även vårdnadshavarens roll har förändrats med tiden då de förut hade en roll som enbart fokuserade på att de skulle få information från läraren och lyda det. Nuförtiden så är vårdnadshavaren mer aktiva samt så har de mer tillgång till elevernas lärande i skolan (Flising, et al. 1996). Detta är en gammal artikel men förr i tiden alltså vid 1996 så var det inte lika lätt för
vårdnadshavarna att vara lika aktiva i samverkan som nu, läroplanen har utvecklats med åren och nu är det lättare för föräldrar att få tillgång till exempelvis digitala brev.
Andersson (2004) beskriver att samverkan kan ha två betydelser, ett utav de är (till)sam(man) vilket betyder att man gör ett arbete gemensamt. Den andra betydelsen är sam(s)arbete, dvs att man inte bråkar och ställer till med en konflikt. Ett samarbete kan även innebära att olika intressen hamnar i konflikt med varandra, för att kunna få en fördjupning om samarbete så krävs en vilja att hantera intressekonflikter. Andersson (2004) tyder vidare på att fem villkor behövs för att man ska kunna tala om samverkan. Dessa är villkoren:
1. Det måste finnas ett gemensamt intresse mellan bägge för att samverka
2. Uppgiften får inte vara av sådan karaktär att någon av de som samverkar tror att den kan lösa situationen bättre på egen hand än den andra.
3. Det ska finnas gemensamma mål som anger riktningen för och det önskvärda utfallet av samverkan.
4. Samverkan måste innehålla en typ av belöning för bägge partnerna. Alla måste i något mån vinna på samverkan.
5. Man måste kunna enas om i vilket situation den samverkan ska ske och i vilken situationen den inte kan ske.
Begreppet samverkan innebär alltså enligt Andersson (2004) att man arbetar tillsammans, anpassar sina uppgifter, klargör ansvar, roller, gränser och ens personliga mål.
En studie gjordes av Nihad Bunar (2015) angående samverkan mellan skolan och nyanlända familjer, i denna studie så genomförde man intervjuer med vårdnadshavare till dessa nyanlända familjer. Det primära hindret var språket samt individernas anpassningar till det svenska samhället och normerna.
Resultatet som Bunar (2015) kom fram till var att dessa skolor som satsade på kommunikation och dessa nyanlända blev kommunikationen och samverkan ej så problematiskt mest på grund av att vårdnadshavarna var delaktiga och ville tydligt utveckla barnens språk och anpassning till samhället etc. Elevernas språkliga framgång utvecklas tydligt genom att försöka tala svenska konstant och vid
4
vissa tillfällen använda sig av tolk och efter en period så kunde lärarna och eleverna förstå varandra till en viss mån utan flytande språkkunskaper menar Bunar (2015).
Thornberg (2009 beskriver en undersökning om olika individers perspektiv som de kan ha som nackdelar samt fördelar. De som deltog i studien var allt från elevassistenter, elevhälsoteam, lärare samt vårdnadshavare. Studiens primära syfte var att undersöka individers olika behov samt
vårdnadshavarens deltagande i skolan. Resultaten enligt Thornberg visade att det fanns många olika anledningar till att samverkan på skolorna inte fungerade som de hade förväntat sig. Thornberg (2009) menar att det skall finnas goda relationer mellan parterna dvs skolan och vårdnadshavarna. Den primära faktorn Thornberg belyser ett flertal gånger i sin undersökning är ett förtroende från vårdnadshavarna till lärarna och detsamma från motparten. Lärarna och andra personal skall visa förtroende, engagemang och stödja eleven under skolans gång. Thornberg (2009) menar kortfattat att det blir svårt att kunna driva en individ framåt om det endast är ena parten som vill drivas framåt utan det är en gemensam kamp menar han. Det skall finnas utrymme för diskussioner och
överenskommelser och bådas röster skall höras, lärarens och vårdnadshavarnas röster är viktiga i detta samarbete. Det ska finnas möjlighet för samspel samt öppna dialoger för att samverkan ska fungera på ett så bra sätt som möjligt (Thornberg, 2009). Något som missgynnar samverkan är låg tillgänglighet, är man inte delaktig i samverkan så blir det svårt att komma överens om det som är bäst för barnet.
Vidare beskriver Magnus Dahlstedt (2007) om en genomförd studie som han gjort, denna studie handlar om hur personalen på skolan ser på samverkan med vårdnadshavare samt om det finns hinder i samverkan. Denna studie genomfördes i en mångkulturell stadsdel i Stockholm. Genomförandet av studien gick till genom att samla på sig material från observationer samt intervjuer med personal på skolan (Dahlstedt 2007). Resultaten som Dahlstedt (2007) kom fram till var att synen på samverkan från skolpersonalens perspektiv var en enormt viktig del i deras arbete eftersom samverkan var ett pedagogiskt sätt att utveckla elevernas lärande i skolan samt fritidshemmet. Något som även visades i resultatet av studien var att vårdnadshavare som har svårigheter med det svenska språket var ett stort hinder i samverkan eftersom det är svårt att få de engagerade i elevernas arbete då kommunikationen är svår. Ett annat hinder som resultatet i studien visade var att vårdnadshavare som innehar en annan kultur än den svenska kan vara ett problem för samverkan. Detta eftersom det skapas en slags obalans mellan personalen samt vårdnadshavarna då vårdnadshavarna är uppvuxna med en annan kultur och de förstår sig inte på den svenska kulturen. Dessa föräldrar sätter en slags förväntning på personalen som personalen inte har någon aning om alls eftersom de inte är uppvuxna på samma sätt (Dahlstedt, 2007). Slutsatsen i studien visar att det finns två argumentationslinjer, dessa argumentationslinjer påverkas genom vårdnadshavarnas språk samt deras kultur och även deras utanförskap i det svenska samhället.
För att få en djupare förståelse för samverkan i skolan mellan vårdnadshavare samt skola så har vi även tittat på Erikssons (2014) beskrivning om samverkan. Samverkan enligt Eriksson (2004) anses vara ett slags samarbete mellan bägge parterna för att utveckla eleven som individ men även
verksamheten. Det primära syftet är att först och främst ge alla individer lika möjligheter att utvecklas för att kunna förbereda sig inför framtida utmaningar i samhället. För att uppfylla detta så ska man ge barnen god kunskap men även god social kompetens för att kunna samspela med andra samt kunna kommunicera med varandra. Samverkan behöver inte betyda att man tillsammans kommunicerar med varandra utan det kan även betyda att skolan samt vårdnadshavaren arbetar på liknande sätt för att uppnå positiva förändringar för barnen samt för verksamheten.
5
Eriksson (2004) beskriver att det finns fyra centrala element som bygger upp en så kallad partnerskapsmodell. Det första elementet är ‘’tvåvägskommunikationen’’ och handlar om att personalen samt vårdnadshavarna delar på information om barnet för att få gemensamma
förväntningar. Det andra elementet i partnerskapsmodellen är ‘’lärandet i både hem och skola’’, där beskrivs det att samarbetet byggs upp mellan hemmet samt skolan i syfte att lärandet förstärks om vårdnadshavarna deltar mer frivilligt i skolan som exempelvis hjälplärare, handledare eller mentorer.
Det tredje elementet är ‘’ömsesidigt stöd’’, där beskrivs det att det är viktigt att skolan ska kunna erbjuda vårdnadshavarna ett stöd i aktiviteter som exempelvis seminarier samt diskussionsgrupper för att kunna ge stödjande support till vårdnadshavarna. Det sista elementet som är det gemensamma beslutsfattandet handlar om att om det finns en bra kommunikation mellan personal samt
vårdnadshavare så skapas det goda relationer mellan bägge parterna (Eriksson, 2004).
6
Syfte och frågeställningar
Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att undersöka om hur fritidshemmet samverkar med elevernas vårdnadshavare på skolan. För att få svar på detta så kommer vi att använda oss utav en kvalitativ metod. Detta gör vi i form av intervjuer med pedagoger på fritidshemmet för att få svar på vår frågeställning. Vi kommer sedan analysera våra resultat utifrån det sociokulturella perspektivet samt utvecklingsekologiska teorin. Anledningen till att vi valt att undersöka om detta område är eftersom vi anser att detta är ett stort område att jobba inom när vi går ut på arbetsfältet. Vi har
diskuterat om våra tidigare VFU platser och där så var kommunikationen med vårdnadshavarna en stor del utav arbetet.
Frågeställningar:
•Hur beskriver fritidspedagogerna samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare?
•Råder det brister för samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare?
7
Teoretiskt perspektiv
I detta kapitel så kommer vi att beskriva två tycken teorier som vi kommer att använda oss utav i resultat och analysdelen. Dessa teorier är den sociokulturella teorin samt den utvecklingsekologiska teorin. Teorierna kommer vi att koppla till de svar vi får från intervjuerna vi genomfört.
Sociokulturella Teorin
Vi kommer att utgå utifrån teorier och relatera mycket till det sociokulturella perspektivet som
skapades för ett flertal år sedan av psykologen Lev Vygotskij. Lev Vygotskij skapade teorin och teorin har på senare tid fortsatt behandlas av andra författare som exempelvis Roger Säljö. Teorins grundtes är att man som individ formas från födseln utifrån sociala sammanhang som sedan skapar individens personlighet, genom samspel med barnets miljö och kommunikation med andra så skapar barnet nya kunskaper (Säljö, 2014).
Säljö (2014) beskriver vidare att utgångspunkten i det sociokulturella perspektivet sker i särskilda kulturella sammanhang där man genom samspel skapar och bevarar människors kunskaper. En annan viktig del som ingår i det sociokulturella perspektivet är kommunikation, Säljö (2014) talar om att människan via kommunikation utbyter kunskaper och lärande mellan varandra. Människans primära inlärning är via kommunikation (Säljö, 2014). Vi kommer att senare i detta arbete försöka bena ut och nyanserat försöka ge en så tydlig förklaring till varför individernas kommunikation mellan varandra är nyckeln till god samverkan.
Säljö (2014) talar om olika centrala begrepp som står till grunden i denna teori, dessa begrepp är proximala utvecklingszonen, sociokulturella redskap och mediering men även som vi nämnde ovan kommunikation.
Proximala utvecklingszonen talar olikheten mellan individens personliga kunskap dvs det individen kan själv gentemot kunskapen som individen kan nå med handledning vilket kan relateras till
exempelvis att lära sig köra bil med lärare som finns på plats som stöd men även för handledning av kunskap, regler men även tillvägagångsätt att manövrera bilen. Roger Säljö (2014) förklarar kortfattat den proximala utvecklingszonen på ett ytterst simpelt sätt, att det är skillnaden vad en individ kan göra med hjälp av en vuxen samt vad en individ kan göra individuellt menar Säljö på enklast sätt. Roger Säljö (2014) menar inte att det alltid behöver vara en vuxen som hjälper individen utan att individen tillsammans med sina kamrater även kan uppnå utveckling och inte alltid behöver vara en vuxen och som är på plats för vägledning.
Sociokulturella redskap och Mediering är även två utav de centrala begreppen som lyfts i den sociokulturella teorin. När Säljö (2014) talar om sociokulturella redskap menar han saker som finns i vår vardag, telefonen, miljö, trafikljusen, rulltrapporna till tunnelbanan osv. Dessa sociokulturella redskap betyder olika saker för varje individ t.ex. för oss i Sverige kan det vara telefonerna etc. men kan vara annat för t.ex. dessa som bor i slummen i Brasilien där de t.ex. kan se annorlunda ut där man tydligt kan se saker från annat perspektiv då man kan se mat som överlevnad medan i Sverige mat kan ses som mer en njutning. Säljö (2014) menar senare i litteraturen att mediering innebär samspelet samt uppfattningen av de sociokulturella redskapen kallas mediering, individens uppfattning
begrundas oftast på individens kognitiva schema eller under individens gång skapar ett nytt kognitivt schema.
8
Kommunikation - i det sociokulturella perspektivet nämner Säljö (2014) att kommunikation är nyckeln till kunskap, han nämner att det är via kommunikation individen blir mer intresserad av kunskap och färdigheter samt att samspelet med andra individer får individen att utvecklas samt ta in ny kunskap. Människan anses redan i tidiga åldrar vara kapabla till kommunikation och som på senare tid utvecklas, med kommunikation menas inte endast talförmåga utan kan vara gester och andra slags kommunikationer.
Utvecklingsekologiska teorin
Den utvecklingsekologiska teorin uppkom av en rysk amerikansk psykolog på 1970-talet som heter Urie Bronfenbrenner. Denna teori belyser främst samspelet mellan olika miljöer, denna miljö sägs vara den som utvecklar elevens framsteg i skolan samt i det sociala livet. (Andersson, 2004).
Bronfenbrenner menar på att barnens inlärning sker på många olika miljöer samt att miljöerna i sig förhåller sig till varandra. För att kunna studera miljöerna kring barnet samt för att kunna se deras helhet så måste barnet placeras i ett större sammanhang. Bronfenbrenner (1979) menar på att miljöerna förhåller sig till varandra, vidare menar han då att man ej skall studera individen vid en viss miljö utan man behöver se barnets kunskapsutveckling som ett större perspektiv. Med detta menas det alltså att de olika miljöerna förhåller sig till varandra, en miljö är beroende av en annan (Imsen, 2000).
Andersson (2004) menar att barnens miljö inte endast handlar om omgivningen utan barnets utveckling involverar deras sociala, känslomässiga samt psykiska påverkan om hur barnet samt de andra involverade kan samspela med varandra. En god miljö för barnets utveckling är en miljö där barnen tillsammans med en vuxen som den har god relation till deltar i aktiviteter och tillsammans arbetar mot en utveckling sp, ger barnet en positivt och arbetsvänlig miljö.
I den utvecklingsekologiska teorin belyser Bronfenbrenner (1979) i sin modell fyra olika centrala begrepp, mikro, maso, exo samt makronivåer.
Mikronivån är den miljön som talar främst om den enskilde individen samt vad som befinner sig i individens närmiljö. Det som kan definieras som närmiljö brukar man ofta tala om grannar, kompisar, skolan samt saker som individen oftast håller en nära. Barnet utvecklas socialt samt mentalt när de samverkar med varandra (Bronfenbrenner, 1979)
Mesonivån består av relationerna samt kontakterna som individen har inom mikronivån som
exempelvis familj, skolan samt vänner. Dessa två miljöer har en koppling till varandra då skolan kan påverka familjen samt tvärtom. Mesonivån kan kopplas till kontakten mellan fritidspedagog och föräldrar för att utveckla individen kompetens.
Exonivån påverkar barnet oftast indirekt, barnet påverkas av sin miljö samt samhällets uppbyggnad som exempelvis normer etc. Det kan vara indirekt att barnet påverkas av sin miljö då barnet obligatoriskt inte ens behöver delta i den miljö som att exempelvis att familjen kan ha drabbats av något på jobbet vilket kan ge barnet en negativ effekt i hemmet.
Den sista nivån i modellen kallas för makro och i denna nivå talar man för det mesta om samhällets olika förhållanden till individen. Det kan handla om allt från skolans ekonomiska förutsättningar som sedan påverkar individen men kan även vara familjens boende, bor familjen i ett destruktivt område kan detta även få individen att må dåligt (Imsen, 2000)
9
Dessa två teorier har vi valt eftersom vi anser att innehållet passar in bra till samverkan samt att vi anser att de nämner vettiga centrala begrepp som vi kan använda oss utav i vår uppsats. Något som dock kan vara kritiskt i den utvecklingsekologiska teorin är att det kan bli svårt att försöka koppla vissa nivåer till samverkan mellan fritidshemmet samt vårdnadshavare då vissa nivåer talar om barnets utveckling i det sociala livet. Det går att koppla det sociala livet till fritidshemmet men vi vill försöka att endast fokusera på fritidshemmet samt samverkan med vårdnadshavare.
10
Metod
I detta kapitel så kommer vi att presentera de metoderna som vi använt för att besvara våra frågeställningar, vi kommer vidare att beskriva hur metoden vi valt genomförs.
Val av metod
För att kunna få svar på våra frågeställningar om hur personalen ser på samverkan mellan fritidshems personalen samt vårdnadshavare samt vilka eventuella brister det finns i samverkan mellan dessa så har vi valt att tillämpa en kvalitativ metod. Syftet till varför vi endast valt att göra en kvalitativ forskning och inte en kvantitativ är eftersom vi vill få en djupare blick från personalens erfarenheter samt beskrivningar om hur det ser ut i verkligheten. Ahrne & Svensson (2015) beskriver att i en kvantitativ forskning så får man mer koll på tabeller och siffror, detta anser vi vara för brett då det finns flera olika skolor som fungerar på olika sätt.
Bryman (2011) menar på att intervjuer är den mest använda metoden i kvalitativ forskning. Genom att använda sig av en kvalitativ undersökning i form av intervju så får man en djupare förståelse om den sociala verkligheten då man bygger en närmare relation till personerna man intervjuar.
Ahrne & Svensson (2015) menar på att fördelen med en kvalitativ intervju är att man på ett snabbt sätt samlar in information samt att alla intervjuer går tillväga på samma sätt dvs att vi kommer ha en färdig frågemall som vi följer med varje person vi intervjuar.
Ahrne & Svensson (2015) talar även om att via intervjuer så får man en tydligare bild på vad personen man intervjuar försöker att säga, man kan även via intervjuer gå djupare in på vad personen menar jämfört med en enkät, när saker är otydligt via enkäter är det oftast svårt att tolka enkätens
kontenta medan via intervjuer så kan man be individen förklara tydligare vad hen försöker att säga och även ställa vidare frågor för att få en tillfredsställande kontenta. I en kvalitativ intervju så kan man förvänta sig att få nyanserade svar tillbaka. Under intervjuns gång kan man även ställa vidare frågor för att få ett mer detaljerat svar för att sedan kunna ha ett nyttigt innehåll att sedan skriva om. Vidare under intervjuns gång har man endast en individ i fokus vilket gör det lättare för respondenten att få tydligare svar. Är det flera som man intervjuar på samma gång så kan det hända att det blir en tävling, då kan det hända att man inte vill yttra sig ärligt för att oroa sig över andras åsikter. Det huvudsakliga syftet med intervjun är självfallet att få en nyttig samt innehållsrik information till sin forskning (Ahrne & Svensson, 2015).
Nackdelarna med att använda sig utav en kvalitativ metod vid en intervju är enligt Ahrne & Svensson (2015) att det kan ske missuppfattningar mellan mottagaren och respondenten. Ibland så kan
respondenten uppfatta svaret den blivit given fel, detta kan då leda till ett tendentiöst svar vilket inte är primära syftet vilket då blir inkorrekt. En annan nackdel som Bryman (2011) nämner är att kvalitativa intervjuer är en hyfsat tidsödande process. Det kan ibland ta fem till sex timmar att transkribera en timmes intervju.
11
Urval och avgränsningar
Vi startade detta arbete med att läsa igenom tidigare forskningen för att få ett grund på hur tidigare individer gått tillväga i sina egna forskningar. Därefter samlade vi ihop material och började maila ut samt kontakta pedagoger på olika skolor för att boka in intervjuer eftersom vi av tidigare erfarenhet vet att det kan ta lång tid att hitta luckor som passar båda parterna.
Vi var noggranna med att förmedla till pedagogerna att syftet med intervjun var att betona samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare. Vi skickade även ut intervjufrågorna tidigare så att vi kunde få välgrundade samt välplanerade svar.
Vi bollade även med varandra hur många intervjuer vi skulle utföra och fick tag i åtta som var intresserad och ansåg att åtta intervjuer fungerar och passar till vår storlek av denna studie. Under intervjuernas gång så var det en som ställde frågor medan den andra antecknade stödord. Vi har även valt pedagoger från olika delar från Stockholms, vi har en skola från ett väldigt utsatt område, en som är lite mindre utsatt samt en som är en skola i innerstan för få varierande svar. Två av dessa skolor hittade vi genom att gå till ett utsatt område i Stockholm och den sista skolan hittade vi genom att söka på skolor i innerstan. Intervjuerna som vi genomförde skedde i fritidshemmet medan vissa intervjuer skedde på lärarnas planeringstid i deras arbetsrum för att kunna få ut en lugn miljö under den
begränsade tiden vi fått.
Ett par problem som vi tänkte skulle uppstå var att pedagogerna vi intervjuade skulle känna sig obekväma med att bli intervjuad av två främlingar, detta märkte vi under de två första intervjuerna. Vi märkte av detta senare i transkriberingen och i de andra intervjuerna försökte vi göra lärarna bekväma på så sätt att vi innan intervjuns start försökte lära känna pedagogerna bättre samt att vi berättade med om vilka vi är samt våra intressen och försökte hitta gemensamma intressen med pedagogerna. Detta resulterade till att pedagogerna vi intervjuade blev mer bekväma att sitta och bli intervjuade av oss.
All information som vi fick av pedagogerna var givande att ha med i vår forskning.
Undersökningspersoner/Undersökningsmaterial
För att försäkra oss att intervjuerna inte misstolkas eller att informationen inte förvrängs har vi valt att spela in intervjuerna och även ändra deras namn för låta respondenterna vara anonyma och därför kunde de tala fritt om deras verksamhet utan att vara oroliga för att deras arbetskamrater eller liknande misstolkas deras yttrande (Vetenskapsrådet, 2017).
Eftersom deltagarna ska vara anonyma så har vi valt att namnge deltagarna till påhittade namn för att inte riskera att något namn blir offentligt. De anonyma deltagarna är:
Skola A - F-9 Skola
Andreas - Utbildad lärare inom fritidshem med 8 års erfarenhet Emilia - Utbildad fritidspedagog med 26 års erfarenhet
Jasmine - Utbildad fritidspedagog med 6 års erfarenheter Skola B - F-9 Skola
Abdi - Utbildad fritidspedagog med 11 års erfarenhet
12 Shirin - Utbildad fritidspedagog med 6 års erfarenhet
Johan - Utbildad grund lärare inom fritidshem med 18 års erfarenhet Skola C F-9 Skola
Martin - Utbildad grund lärare inom fritidshem med 4 års erfarenhet Elisabeth - Utbildad barnskötare med 16 års erfarenhet
Genomförande
Vi startade detta arbete med att läsa igenom tidigare forskningen för att få ett grund på hur tidigare individer gått tillväga i sina egna forskningar. Därefter samlade vi ihop material och började maila ut samt kontakta pedagoger på olika skolor för att boka in intervjuer eftersom vi av tidigare erfarenhet vet att det kan ta lång tid att hitta luckor som passar båda parterna. Vi försökte att hålla oss till tidsramen 30–45 minuter per intervju. De flesta av intervjuerna tog 25–35 minuter och det ansåg vi räcka då vi fick fram tillräckligt med information.
I början var vi aningen osäkra på vilket frågeställning vi skulle välja inför intervjun, vi hade små aningar om att vi skulle vilja utgå från ämnet samverkan så vi började tidigt att leta tidigare forskning för att verkligen hitta en tydlig grund och en massa information som vi senare förmodligen kommer ha nytta av. Vi började sedan maila ut och kontakta fritidspedagoger som vi personligen vi känner för att tips och vägledning eller tidigare varit i kontakt med via tidigare intervjuer eller dylikt. Eftersom vi valde att intervjua ett par pedagoger som vi haft kontakt med sen tidigare så gick det mycket smidigare att få tag på de samt hitta en snabb tid att få intervjuerna genomförda.
Nackdelarna som kan ske med att intervjua någon man tidigare känner är att man kan prata om oväsentliga ämnen, just därför var vi tydliga med att informera att vi har kort om tid att intervjua och att vi endast skulle hålla oss till frågeställningarna som vi hade tagit med oss. Vi intervjuade olika personal på samma skola för att slippa åka runt till sex till åtta olika skolor och detta kommer även ge oss olika perspektiv från samma skola vilket kommer vara mer intressant att läsa i kommande stycken vilket vi anser är bra. Genom att intervjua olika personal på samma skola så kan man få se hur det skiljer sig åt från avdelning till avdelning.
Innan vi satte igång intervjun så bestämde vi oss hur arbetet skulle fördelas, vi kom överens om att en av oss skulle styra frågorna medan den andra satt med datorn och försökte anteckna så mycket som möjligt. Vi visste om att vi skulle transkribera intervjun utifrån det inspelade samtalet vi fått från mobilen men vi antecknade för säkerhets skull ifall något skulle hända med det inspelade samtalet.
Ahrne & Svensson (2011) menar på att det är bra att vara två under en intervju eftersom det är två personer som kan uppmärksamma materialinsamlingen samt att det löper en mindre risk för att glömma bort det som sagts under intervjun om ljudinspelningen försvinner. Ahrne & Svensson (2011) menar på att det enda negativa med att man är två under en intervju är att det kan bli obekvämt för personen som blir intervjuad eftersom hen kan känna att två personer har mer makt än en och att
13
frågorna kan bli styrda åt fel håll. Detta hanterade vi genom att starta en konversation med pedagogen innan intervjun som handlade lite om fritiden, gemensamma intressen osv så att pedagogen skulle känna sig avslappnad under intervjuns gång.
14
Databearbetning och analysmetod
För att analysera vår data så valde vi den tematisk analysmetoden eftersom det är en flexibel metod då deltagarna samverkar med analysen man genomfört. Braun & Clarke (2006) menar på att en tematisk analysmetod är en metod för att kunna identifiera, analysera samt rapportera mönster som man fått insamlat från sin intervju. Braun & Clarke (2006) belyser sex faser av en tematisk analys:
I det första stadiet så handlar det om att man ska bekanta sig samt lära känna sitt material. Man brukar under det första stadiet lyssna på inspelningar samt läsa igenom sitt material ett flertal gånger för att kunna lära sig sin skrivna text. Detta gjorde vi i början av vår transkribering då vi satte oss
tillsammans och lyssnade på det insamlade material för att tänka på det som blir relevant för vår studie.
I det andra stadiet så väljer man ut det som man anser vara relevant utifrån den inspelade intervjun.
Man rensar bort det som inte anses vara relevant för att välja ut det viktigaste i sitt material. Det transkriberade material ska alltså läsas igenom för att kodas. Vi använde oss utav fas två då vi satt tillsammans och lyssnade på ljudinspelningarna, vi lyssnade klart på det som sagts under en fråga och pausade sedan för att skriva det som vi ansåg vara relevant.
I det tredje stadiet handlar det om tematisering som är en viktig del i denna fas eftersom det innebär att man väljer bort oväsentlig kontenta och försöker att hålla sig till ämnet och behålla nödvändig och innehållsrik kontenta annars hade transkriberingen blivit väldig och onödigt lång. I denna fas så sorterar man sitt insamlade data till potentiella teman som är relevanta för ämnet. Vi förhöll oss till två teman under denna fas vilket var samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare och det andra temat är hinder i samverkan mellan vårdnadshavare samt fritidshem.
.
I fas fyra så tittar man ifall texten är relevant till ämnet man skriver om. Här så tar man bort den data som inte stärker ämnet. I denna fas så kan det hända att vissa ämnen inte riktigt har med temat att göra, finns det inte tillräckligt med data som stödjer temat så skriver man inte den.
Fas fem handlar om att man ständigt ska analysera samt vara kunnig inom det ämnet som man
analyserar. Man ska färdig slipa valda teman som man skriver om i analysen, analysen ska i denna fas ge svar på varför de valda teman är relevanta för ens studie. I denna fas så satt vi och diskutera i vilket syfte det som sagts passar in i vårt valde tema.
I det sjätte och sista stadiet så är syftet att man ska summera allt man skrivit. I denna fas så skriver man en färdig rapport som utgår utifrån det man skrivit i sin analys. Rapporten ska vara så tydlig så att de som läser det i forskningssyfte ska kunna förstå rapporten utan problem. Rapporten ska göra mer än bara tillhandahålla data, man ska kunna argumentera för samt emot sin rapport för den som frågar. I denna fas så satt vi tillsammans och skrev klart en färdig rapport, vi försökte att argumentera för och emot rapporten med varandra och diskussionen höll sig i över tio minuter.
15
Forskningsetiska överväganden
Individer som forskar bör förhålla sig till Vetenskapsrådet (2017) genom att inte vara tendentiösa e.tc.
Vi började i tidigt skede tala om för pedagogerna som vi skulle intervjua att deltagandet i denna forskning var valfritt. Personerna vi intervjuade behövde inte heller besvara alla frågor som vi ställde utan kunde avbryta och hoppa över frågor precis när som helst under intervjuernas gång detta framgick även tydligt i vår samtyckesblankett (se bilaga 2.) som de fick skriva på innan intervjun skulle ske.
Vetenskapsrådet (2017) beskriver fyra riktlinjer som vi utgick ifrån eftersom dessa riktlinjer underlättar processen för både den som intervjuar samt den som blir intervjuad.
Informationskravet
Vetenskapsrådet (2017) skriver att intervjuaren ska informera deltagaren om forskningens syfte samt vilka villkor som gäller för deltagaren. Fortsättningsvis ska det upplysas om att deltagandet är frivilligt samt att deltagandet kan avbrytas. Vi förklarade för deltagaren i intervjun att det insamlade materialet skulle användas till en uppsats som vi skriver gällande samverkan mellan vårdnadshavare samt fritidshem. Vi förklarade även att om deltagaren väljer att dra sig ur intervjun så är det självklart okej.
Samtyckeskravet
I denna riktlinje så tyder Vetenskapsrådet (2017) att deltagaren själv bestämmer över sitt medverkande i studien. Den eller de som intervjuar behöver få ett samtycke av deltagaren för att intervjun ska genomföras. Denna riktlinje följde vi då vi genom ett samtyckes papper samt muntligt på plats förklarat för personen vi intervjuat att det är frivilligt att svara på frågorna samt att intervjun kan avbrytas när personen känner för det.
Konfidentialitetskravet
Den tredje riktlinjer som Vetenskapsrådet (2017) talar om kallas konfidentialitetskravet.
Konfidentialitetskravet primära syfte är individens anonymitet, individerna som alltså deltog i
undersökningen skall vara säkra på att detta görs anonymt. Vetenskapsrådet (2017) menar att man inte får läcka deras identiteter eller spela upp för andra vad deltagarna har uttryckt sig om. Efter
transkriberingen skall alltså inspelningar förstöras för att ge deltagarna en trygghet. Detta berättade vi även ännu en gång innan inspelningen av intervjun att vi skulle förstöra materialet så fort vi hade fått godkänt på vår uppsats samt behandlat materialet vilket vi ville bara ytterst noga med.
Nyttjandekravet
Den fjärde riktlinjen är nyttjandekravet, i denna riktlinje så förklaras det i vilket syfte materialet har.
Det insamlade materialet får inte användas eller lånas ut för ett kommersiellt nyttjande eller andra icke vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2017). Vi förklarade för de som vi intervjuade att materialet som vi samlar in och skriver endast kommer användas till vår studie. Vi belyste att det insamlade materialet kommer att raderas så fort vi fått vårt betyg i kursen.
16
Studiens kvalitet
Syftet med denna undersökning var att forska om hur samverkan mellan fritidshem samt
vårdnadshavare såg ut samt vilka eventuella brister det finns i den samverkan. Vi valde att genomföra åtta stycken intervjuer eftersom vi ansåg att det skulle räcka till vår studie. Eftersom studien handlade om samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare så valde vi att endast intervjua pedagoger på fritidshemmet eftersom vi ansåg att intervjua vårdnadshavare skulle ta för lång tid. Vi undersökte både fördelarna samt nackdelarna med samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare. Vi valde att genomföra en kvalitativ metod eftersom vi ville få en djupare blick från personalens erfarenheter samt beskrivningar om hur det ser ut i verkligheten. I den kvalitativa forskningen så valde vi att genomföra intervjuer, Bryman (2011) menar på att intervjuer är den mest använda metoden i kvalitativ forskning.
När man använder sig utav intervjuer i en kvalitativ forskning så får man en djupare förståelse om den sociala verkligheten samt att man då bygger en närmare relation personerna man intervjuar.
Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2011) menar även i litteraturen att det finns nackdelar i denna sorts studie t.ex. i intervjuerna att respondenten endast yttrar sig om saker som låter bra för dennes position för att höja sig i sitt yrke men kan även yttra sig på ett sådant sätt där hen endast talar om saker som hen tror kommer vara nyttigt för vår studie vilket inte är objektivt. Därför är det ytterst viktigt att vara noga att belysa för respondenten att inga namn eller personliga detaljer kommer att delas ut efter studien för att kunna ge respondenten en chans att tala ut och ge nyanserade samt ärliga svar. En annan nackdel i vår metod var att det hade varit bättre om vi även hade kunnat intervjua vårdnadshavare så att man även får deras syn på samverkan. Problemet är att det skulle ta för lång tid med att hitta vårdnadshavare som vill bli intervjuade samt att även transkribera materialet som vi hade fått från de.
17
Resultat och analys
Under denna rubrik kommer vi att beskriva det resultat vi fått fram av intervjuerna. I vår analys så har vi delat upp insamlingen av material i två olika teman, samverkan mellan fritidshem samt
vårdnadshavare samt hinder i samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare. Deltagarna i
intervjun kommer att ha anonymiserade namn eftersom vi tar hänsyn till konfidentialitetskravet. Dessa namn går att hitta i ‘’undersökningspersoner’’ som vi nämnt ovan i texten.
Kommunikationen i samverkan
Samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare ser olika ut beroende på vem vi frågar, vi frågade Shirin på Skola B hur hon ansåg att samverkan såg ut och hon lyfte bortsett från det årliga
föräldramötet och utvecklingssamtalen brukar den mestadels kontakt vara vid hämtning och lämning av barnen. Shirin arbetar på förmiddagarna som resurs med en elev som har stora svårigheter och menar att eleven med svårigheter har fler möten jämfört med en “vanlig” elev. Eleven som Shirin är resurs till brukar ha möten med rektor och kurator etc. för att eleven helt enkelt är i stort behov av detta menar hon.
Samverkan på vår skola ser väldigt annorlunda ut bortsett från det årliga föräldramötet, fritidsmöte, utvecklingssamtal så enligt mig så sker det mesta samverkan med föräldrar vid hämtning och lämning av barnen - Shirin skola B
Även Abdi på skola B beskriver att
Vi kommunicerar med vårdnadshavarna på flera olika sätt, exempelvis när föräldrarna lämnar samt hämtar sina barn så kan det hända att vi ibland har små dialoger, under utvecklingssamtal så brukar vi sitta med där vi berättar hur det fungerar för barnet på fritidshemmet. Vi brukar även samtala genom digitala plattformar som exempelvis mail eller vår skolplattform. – Abdi Skola B
Precis som Abdi nämner ovan sker kommunikationen via hämtning och lämning av barn. Skillnaden mellan Abdi samt Shirin är att Shirin inte nämner något om digitala plattformar vilket Abdi gör, detta kan beror på olika faktorer som exempelvis på Shirins avdelning så använder de inte sig utav digitala plattformar eftersom de tidigare försökt det detta men inte fått ett lyckat resultat. Eftersom det inte blivit någon framgång med det så beslutade de sig att endast ge ut papper vilket majoriteten av vårdnadshavarna ansåg vara enklast.
Andersson (2004) beskriver om den utvecklingsekologiska teorin som handlar om att barnens miljö inte handlar om omgivningen utan endast inkluderar barnens sociala, känslomässiga men även hur miljön påverkan individens samarbete med andra vilken Abdi i Skola B nämner. Abdi talar om att detta utvärderas under utvecklingssamtalet då en från fritidshemmet kommer och talar om individens utveckling och sociala samspel under fritidshemmet detta är exakt det Andersson (2004) menar.
Det mesta av samverkan med föräldrarna sker vid hämtning och lämning barnen, föräldrarna brukar fråga hur saker och ting har gått men även ifall det finns någon läxa eller något barnen inte skall glömma. Vi har försökt använda oss av mail och andra digitala plattformar, dock så har det inte blivit någon framgång med det och därefter beslutade vi att endast ge ut papper vilket majoriteten ansåg vara enklast – Shirin Skola B
18
Av det som Shirin berättar så förstår vi det som att pedagogerna på fritidshemmet endast kommunicerar via pappersform eller via kontakten vid hämtning samt lämning av barnet.
Shirin jobbar även som resurs åt en elev med många olika svårigheter och har en konstant
kommunikation med elevens föräldrar på grund av olika möten och utvärderingar som görs oftare än elever utan liknande svårigheter. Eleven har enligt Shirin också olika slags möten med kurator etc på skolan vilket innebär att kommunikationen sker på ett annorlunda sätt just för individens specifika behov.
Vi har tidigare i denna uppsats talat om olika nivåer som t.ex. mikro, maso, exo men makronivåer som Imsen (2000) talar om. I mesonivån så lyfter litteraturen att mesonivån består främst av relationer mellan t.ex. fritidspedagogen och vårdnadshavare för att t.ex. utveckla individen som lyfter att hon inte har så mycket tid bortsett från vid hämtning och lämning men även veckobrev jämfört med Johan på samma skola medan Johan nämner att han ofta kommunicerar på annat sätt.
Bortsett från veckobrev så brukar jag ta emot samtal och mail från föräldrar om det är något specifikt annars brukar jag tala med föräldrar vid hämtning och lämning ifall det är någon incident brukar jag oftast kalla på möten eller ringa hem för att föräldrarna skall vara medvetna. Jag anser att samverkan ser lite olika ut beroende på eleven och vårdnadshavare vissa föräldrar vet jag inte kan svara under arbetstid då brukar jag ta det vid hämtning eller ringa när jag senare har tid eftersom det är viktigt för dem att veta vad som har hänt ifall barnet senare berättar hemma för föräldrarna och skolan inte har meddelat ser väldigt dåligt ut. – Johan Skola B
Vi tolkar då de Johan nämner ovan att han har mer tid för att kontakta föräldrar via telefon och mail som Shirin på samma skola inte hade lika mycket tid för att göra detta. Johan talar även om att han är tvungen att kontakta föräldrarna ifall något specifikt har hänt och att han föredrar att berätta för föräldrarna före barnet för att inte tappa förtroendet hos vårdnadshavare vilket måste vara viktigt för relationen mellan fritidspedagog och vårdnadshavare vilket är det primära i mesonivån.
Något som verkligen skiljde sig åt i intervjuerna var fritidspedagogernas delaktighet i
utvecklingssamtalet. Johan, Shirin samt Abdi lyfter att den sociala kompetensen samt interaktioner med andra elever är något som synd väldigt tydligt i fritidshemmet.
Det hade varit bra om man åtminstone skulle kunna delta en stund och utvärdera till exempel elevens beteende samt elevens sociala kompentens etc. som man specifikt kan utveckla under fritidshemmet gång då skoltiden oftast fokuserar på kunskap. - Shirin skola B
Detta för mig är en självklarhet, vårdnadshavarna skall få en helhetsbild av eleven. Jag tycker
personligen att fritidshemmet lär ut mer social kompetens, kommunikation och dessa andra samspel och interaktioner med andra och dessa har väldigt stor inverkan på framtiden tycker jag. - Johan Skola B
Jag anser ibland att den sociala kompetens och elevens interaktioner med andra elever kan vara viktigare än lektioner och därför ska man inte blunda för fritidshemmet för att det är mer lek, det kan vara saker som eleven lär sig indirekt och därför tycker jag att man ska involvera det också. - Abdi Skola B
Dessa pedagoger ansåg att utvecklingssamtalen var en viktig del av kommunikationen då vårdnadshavarna, klasslärare samt fritidspedagogerna är samlade och då kan man tillsammans
19
utvärdera elevens individuella sociala kompetens. Det som skiljde sig i denna punkt var att Emilia, Elisabeth samt Andreas endast vill delta för att lyfta samverkan mellan ämnena i skolan och inte utvärdera elevernas kommunikation och beteende vilket de andra pedagogerna betonade mer.
När vi har samverkan med skolan med läsgrupper så brukar jag sitta med den grupp som är svagare elever och vi pratar om t.ex. Kalles lässvårigheter så tycker jag självklart att jag borde vara med i den biten på utvecklingssamtalet. - Andreas skola A
Självklart behöver vi vara med på utvecklingssamtalen. Vi samverkar mycket med klasslärarna på denna skola, nyligen så har barnen arbetat med rymden på NO lektionerna och då har vi på fritidshemmet byggt olika planeter tillsammans med barnen. - Elisabeth skola C
Vi har nyligen börjar med läxhjälp på fritidshem och då är det viktigt att berätta på utvecklingssamtalet att det finns läxhjälp om eleven saknar kunskaper i exempelvis svenskan eller matte. - Emilia skola A Dessa tre pedagoger lyfter att det är viktigt att delta i utvecklingssamtalen tillsammans med läraren då man oftast jobbar tillsammans med de i olika ämnen som exempelvis i svenskan. Vårdnadshavarna behöver veta hur det går i den delen, lärarna är inte alltid med alla elever då någon fritidspedagog kan ha tagit ut hen för att exempelvis läsa. Bronfenbrenner (1979) talar om mikronivån för den enskilde individen. I teorin belyser man om individens närmiljö samt hur individen utvecklas socialt med andra och detta är precis det Abdi, Johan samt Shirin nämner om elevernas utveckling i social kompetens samt samverkan med andra.
Något som alla pedagoger vi intervjuat lyft fram är att en stor del av kommunikationen sker via veckobrev, dessa veckobrev innehåller information om det som eleverna gjort under veckan samt en kort introduktion om den kommande veckan.
Är det viktiga lappar som behöver skickas ut som exempelvis veckobrev så brukar vi dela ut de till föräldrarna, dessa veckobrev innehåller information om det som vi gjort under veckan samt en kort introduktion inför den kommande veckan. Veckobreven skickar vi även ut i skolans plattform så att vi är säkra att den kommit till vårdnadshavarna. – Emilia Skola A
Jag vet att vi även försökt med digitala plattformar för något år sen men vi slutade senare använda det då det inte gick så bra, vi skickade ut information på skolplattformen men det blev oftast missförstånd och strul med det. Därför valde vi att sluta med att använda oss utav det. – Johan Skola B
Vi använder oss utav veckobrev för att tilldela information om det som vi gjort under veckan som exempelvis om vi gått till någon park eller haft aktiviteter i skolan, många av vårdnadshavarna hade tidigare klagat på att veckobreven som vi hängt ut i kapprummen inte kommer hem så vi valde då att även lägga ut veckobreven på vår skolplattform. – Martin Skola C
Något som vi märkte var att både skola A samt skola C använder sig utav digitala plattformar för att skicka ut veckobrev, detta är något som skola B inte använder sig utav eftersom de försökt med det tidigare men det har inte blivit något lyckat resultat av det. Det har oftast varit strul med det tidigare så de valde att sluta med det.
Något som nästan alla pedagoger var överens om var att samverkan är en ytterst viktig faktor för elevernas utveckling.
Samverkan mellan fritidspedagoger samt vårdnadshavare är viktig eftersom det hjälper oss att främja barnens utveckling - Abdi Skola B
20
Samverkan är jätteviktig eftersom i slutändan pratar vi om vårdnadshavarens barn, vi arbetar mycket gemensamt för att barnet ska få en sån bra utveckling som möjligt. - Andreas Skola A
Samverkan enligt mig är extremt viktigt eftersom i slutet av dagen så hjälper det barnets utveckling. - Elisabeth Skola C
Det är för barnets skull, samverkar vi så hjälper vi barnen på alla sätt och vis. - Emilia Skola A
Samverkan mellan personalen på fritidshemmet samt vårdnadshavarna är viktig eftersom i slutet av dagen så arbetar vi för att utveckla barnet. - Jasmine Skola A
Andersson (2004) menar på att den utvecklingsekologiska teorin beskriver hur barnets utveckling involverar deras sociala, känslomässiga samt psykiska påverkan om hur barnet samt de andra
involverade kan samspela med varandra. Som nämnt ovan så var nästan alla pedagoger överens om att samverkan är en viktig faktor för barnens utveckling. Detta kopplas även till mediering i den
sociokulturella teorin då Säljö (2014) menar att vi är beroende av mediering i vårt samhälle. Vi behöver samverka med varandra för att uppnå en utveckling.
Sammanfattningsvis kan vi se här att skola A, B samt C ser liknande ut då alla tre använder sig utav veckobrev för att förmedla information om det som eleverna gjort under veckan, dessa skolor använder sig av olika metoder för att nå fram med veckobreven. Två av skolorna använder både pappersformat samt digitala plattformar och en av skolorna använder sig endast av pappersformat som de hänger upp i elevernas kapprum. Roger Säljö (2014) talar om i sin litteratur om det sociokulturella perspektivet att det är via kommunikationen eleven och vårdnadshavaren blir mer intresserad av kunskap och det är via dessa sociala redskap som mail, veckobrev etc. som individen blir upplyst av kunskapen som sedan eleven kan spegla i skolan samt sin vardag.
Enligt den sociokulturella teorin talar om den proximala utvecklingszonen som kan tydligt relateras till fritidshemmet och utvecklingssamtalet, under utvecklingssamtalet så berättar läraren vad eleven har för goda kunskaper men även brister och med hjälp av kommunikationen och vårdnadshavarnas samt lärarens åsikter är syftet att man kommer fram till vad läraren samt eleven kan göra för att komplettera dessa brister. Lärarens uppgift är att vägleda och detta är del av den proximala utvecklingszonen, enklast förklarat som vad individen kan göra utan lärarens hjälp men även vad eleven vad som kan utvecklas med lärarens hjälp och detta är något som diskuteras och beslutas tas av bägge parter med hjälp av kommunikation då.
Alla tre skolor talar om årliga föräldramöten och utvecklingssamtal vilket verkar som att det är det mest vanliga tillvägagångssättet när det gäller kommunikation på de skolor vi valde att intervjua personal. Alla skolor var nämnde också att kommunikationen sker oftast vid hämtning och lämning och ansåg att det var det mest givande sättet att få kontakt angående eleven. Det var även en pedagog som nämnde att det sker personliga samtal till vårdnadshavaren ifall någonting specifikt skulle ske t.ex. som en incident. Säljö (2014) belyser kommunikationen som en primär faktor i individens utveckling vilket blir konkret i dessa sammanhang som utveckling men under föräldramötet också men främst under utvecklingssamtalet då individens styrkor samt svagheter i kunskap samt beteende även lyfts upp.
21
Hinder i Samverkan
Vi märkte att under detta tema så skiljde det sig mycket åt från pedagog till pedagog då de personligen har olika hinder i fritidshemmet som de anser vara hinder.
Det som fungerar mindre bra är att vi behöver hitta en form där vi kan ta emot mer förslag från föräldrarna, de har insyn på vad vi gör eftersom vi skickar ut brev samt information men hur de ska påverka det skulle jag vilja bli bättre - Emilia Skola A
Av det som Emilia berättar så behöver en hitta en slags metod i fritidshemmet där man kan ta emot mer förslag från föräldrarna, det finns alltså en brist inom detta område. Föräldrarnas påverkan är en stor faktor till elevens utveckling och Emilia menar då att det behövs en bra metod för att kunna ta emot mer förslag från föräldrarna så att samverkan mellan pedagogerna samt vårdnadshavare stärks.
Andreas samt Abdi känner att engagemanget från vårdnadshavarna borde bli bättre, det sker oftast missförstånd mellan pedagogerna och vårdnadshavarna och detta kan leda till brist i samverkan.
Det som fungerar mindre bra är att olika föräldrar är olika engagerade, vissa föräldrar vill inte alltid vara en del av lösningen utan de vill endast fokusera på problemet, det är enkelt då att det sker missförstånd mellan oss och vårdnadshavare – Andreas Skola A
Jag har jobbat i över 10 år nu och märkt att när vårdnadshavare är delaktiga i vårt arbete mot barnets utveckling så går det mycket bättre än när de inte är det – Abdi skola B
Som nämnt ovan så beskriver både Andreas samt Abdi att engagemanget är en viktig faktor i samverkan då både behöver vara lika delaktiga för att samverkan ska fungera på ett så bra sätt som möjligt. Andersson (2004) beskriver i den utvecklingsekologiska teorin att en god miljö för barnens utveckling är där samspelet mellan vuxna är en viktig del i barnens utveckling.
Ett annat hinder i samverkan är tidsbristen, Både Shirin samt Jasmine nämner att tidsbristen är ett problem som man stöter på när det gäller samverkan med vårdnadshavarna.
Jag har full förståelse för föräldrar som vill ha mycket samverkan och kontakt men det finns i
ärlighetens namn inte utrymme för det, jag står på benen från 8-16:30 varje dag så det hade varit svårt och ha något slags möte ofta, så enklaste sättet är vid hämtning och lämning för annars blir det en alldeles stor belastning för oss som redan har väldigt mycket och göra detta är min personliga åsikt så tolka inte skolan fel. Enda sättet för mig att hinna iså fall att svara på mail och samtal hade varit på min fritid vilket jag inte får betalt för vilket jag personligen även anser är orättvis – Shirin Skola B
Ett annat problem som oftast uppstår är att vi ibland inte har tiden att samspela med vårdnadshavarna så mycket. Det kan hända periodvis att ett flertal föräldrar vill boka in möten med oss om någon som har med deras barn och göra eller att vi får in ett flertal mail från föräldrar som vi behöver svara på. Ibland så finns inte tiden för det och då kan det uppstå lite frustrationer från föräldrarna eftersom de tror att vi inte tar de på allvar. – Jasmine Skola A
Som vi kan se ovan så beskriver Shirin samt Jasmine att ett hinder i samverkan är att det inte finns tillräckligt med tid för att samspela med vårdnadshavarna. Det är tidskrävande att boka in möten med vårdnadshavarna då man endast jobbar åtta timmar per dag, Man behöver även svara på flera mail som föräldrarna brukar skicka till pedagogerna vilket man inte alltid har tid för.
22
Något stort hinder som Elisabeth samt Johan tycker är vårdnadshavarna som har svårigheter med det svenska språket
På de senaste åren så har vi fått in ett flertal elever från Syrien och Afghanistan vilket vi inte hade så många av förut. Ett stort hinder här är att vi har svårt att kommunicera med vårdnadshavarna eftersom de varken kan svenska eller engelska. Många av våra pedagoger pratar endast svenska samt engelska så att ta hjälp av någon av personalen är inget alternativ. Vi får helt enkelt försöka kommunicera med teckenspråk eller ibland så använder vi Google translate – Elisabeth Skola C
Vad som funderar mindre bra kan väl vara kommunikationen med föräldrar som har brister med språket. – Johan skola B
Elisabeth samt Johan nämner ovan att ett hinder för de är kommunikationen med de vårdnadshavarna som inte behärskar tal i det svenska eller engelska språket. I den sociokulturella teorin så beskriver Säljö (2014) att kommunikationen är nyckeln till kunskap, genom kommunikation så utvecklar individen sina färdigheter i delaktighet i kunskaper samt färdigheter. Genom kommunikation med andra så får individen möjlighet att utveckla kunskap i något nytt.
Sammanfattningsvist så tolkar vi det som att det råder många hinder i samverkan beroende på olika faktorer, tittar vi utifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori samt Säljö (2014) sociokulturella teori så passar det in i intervjuerna på följande sätt.
Mesonivån kopplas till att pedagogerna talar om att vårdnadshavarna inte är engagerade i arbetet som pedagogerna gör samt att de inte kommer med förslag eller idéer för att utveckla ens barn. Mesonivån handlar om att ett samspel mellan pedagogerna samt fritidshemmet är ytterst viktigt. Av det som vi hört från intervjuerna så brister det en aning i samspelet med vårdnadshavarna. Den sociokulturella teorin belyser även att genom samspel med barnets miljö och kommunikationen så skapar barnet nya kunskaper (Säljö, 2014).
Vi tolkar det även som att engagemanget från föräldrarna kan bero på språksvårigheter då det blir svårt för föräldrarna att säga vad de tycker och känner om de inte kan det svenska språket. Det blir lätt att förstå varför en av pedagogerna ser detta som ett hinder då nästan all personal endast talar svenska medan de andra pedagogerna vi intervjuade förklarade att de har personal som talar flera olika språk som kan hjälpa till i sådana situationer. Kommunikationen är en central del i den sociokulturella teorin, Säljö (2014) beskriver att det är genom kommunikation samt språk som människor kan utbyta olika erfarenheter. Råder det ingen kommunikation mellan pedagogerna samt vårdnadshavarna på grund av svårigheter i kommunikationen så blir det svårt att bilda en förståelse om det som rör elevens utveckling. Den proximala utvecklingszonen inom den sociokulturella teorin som handlar om vad en person klarar av på egen hand samt vad den klarar av med hjälp av en annan person i sin omgivning passar in till två av skolorna då de tar hjälp av personalen på skolan som talar flera olika språk. I både skola A samt B så finns det flera personal som talar olika språk och genom de så kan flera av
personalen ta stöd ifrån när det gäller viktig information som vårdnadshavarna behöver bli tilldelade eller när vårdnadshavarna vill berätta något om sitt barn.
23
Diskussion
Syftet med denna studie är att undersöka samt analysera hur samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare fungerar på skolans verksamhet. Detta gjorde vi genom att samla information från tidigare forskning, böcker och artiklar samt genom att intervjua personal på fritidshemmet för att få deras perspektiv på samverkan. Vi skapade vår frågeställning utifrån det som vi ansåg vara relevant för studien vilket var hur fritidspedagoger beskriver samverkan mellan fritidshem samt
vårdnadshavare samt vilka eventuella brister det finns för samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare.
Vår resultat av analysen visade att varje verksamhet fungerar på olika sätt, det finns både fördelar med samverkan samt hinder med samverkan i fritidshemmet. Alla fritidspedagoger som vi intervjuade var enade om att samverkan är en ytterst viktig faktor för elevens utveckling. Ett stort hinder som många pedagoger nämnde var att många vårdnadshavare inte är engagerade i samverkan vilket det kan finnas flera olika orsaker till, vi tolkade det som att vårdnadshavare med språksvårigheter har svårare att engagera sig då kommunikationen brister med pedagogerna på fritidshemmet.
Resultaten visade att många pedagoger ansåg att engagemanget från vårdnadshavarna inte var tillräcklig, enligt tidigare forskning så talar Flising et al (1996) om att läraren har en skyldighet att arbeta tillsammans med vårdnadshavare. Skolan ska även vara en mötesplats för en god utveckling hos eleven men detta bör vara ömsesidigt ifall läraren försöker ta kontakt med vårdnadshavaren och inte får en tydlig respons kan den största konsekvensen enligt Flising endast drabba barnet. Eriksson (2004) talar även om fyra centrala element om partnerskapsmodellen, han talar om att en god kommunikation mellan vårdnadshavare och personal stärker individens utveckling-.
I tidigare forskning så nämner Dahlstedt (2007) om en genomförd studie som han har gjort, studien handlade om hur personalen på skolan ser på samverkan med vårdnadshavare samt om det finns hinder i samverkan. Han började med att samla material från olika observationer samt intervjuer med personal på skolan. Resultaten han fick fram är liknande av det som vi fått fram av våra intervjuer, att pedagogerna på fritidshemmet ansåg samverkan vara en viktig del utav arbetet mot att utveckla en elev så mycket som möjligt. Det visades även i Dahlstedt (2007) studie att brist på det svenska språket var ett stort hinder i samverkan eftersom det blir svårare att engagera sig i arbetet mot barnets utveckling då det råder brist på kommunikation. Detta nämnde flera av pedagogerna som vi intervjuade, speciellt i skola C som inte tidigare haft så många elever från exempelvis Syrien eller Afghanistan.
Vårdnadshavarna kunde varken svenska eller engelska vilket resulterade till att det blev svårt för pedagogerna att kommunicera med vårdnadshavarna om exempelvis en konflikt som skett på skolgården där deras barn vart inblandade.
Bunar (2015) talar om precis den ovan nämnda problematiken med nyanlända och den problematiken med kommunikationssvårigheter och anpassning till samhället och det framgår tydligt i litteraturen att en satsning av läraren, dvs lärarens vilja samt engagemang att utveckla individerna i det svenska språket är en stor faktor i det hela menar Bunar (2015). Det framgår i skola B att det finns ett hinder med kommunikationen på grund av språksvårigheter men ingen tydlig satsning på att kunna vilja lära eleverna vilket Bunar (2015) talade om i sin undersökning kan vara den givande faktorn i det hela.
Avslutningsvis så menar Bunar (2015) att lärarnas engagemang och vilja är det största faktorn till
24
elevernas utveckling i språket och detta kan vara lösningen till denna problematik på skolorna som lyfts upp som ett hinder.
Thornberg (2009) beskriver en genomförd studie om individers olika behov samt vårdnadshavares deltagande i skolan. Han nämner att det skall finnas goda relationer mellan parterna för att barnet ska få en så god utveckling som möjligt. Personalen på skolan ska visa engagemang samt förtroende och stödja eleven under skolans gång, för att detta ska funka så behöver bägge parterna vara delaktiga i samverkan. Detta nämnde Andreas samt Emilia på skola A som hinder, att det finns för lite
engagemang samt förtroende från vårdnadshavaren. Om endast en av dessa parterna är villiga att delta i samverkan så blir inte barnets utveckling lika prioriterad. Det ska finnas möjlighet för samspel samt öppna dialoger för att samverkan ska fungera på ett så bra sätt som möjligt (Thornberg, 2009).
Det som skiljde sig åt för det mesta i resultatdelen var delaktigheten från fritidspedagogerna på utvecklingssamtalen. Resultaten var att vissa anser att de behöver vara med på utvecklingssamtalen eftersom fritidshemmet utvecklar elevernas sociala kompetens, vårdnadshavarna behöver veta hur elevernas sociala kompetens samt samverkan med andra elever fungerar i skolan. Vissa andra pedagoger lyfte dock inte detta och nämnde istället att de behöver vara med på utvecklingssamtalen eftersom klassläraren samt pedagogerna på fritidshemmet samverkar i olika ämnen som exempelvis i No lektionerna så tilldelar klassläraren kunskap om rymden och på fritidshemmet så bygger de
planeterna med hjälp av olika redskap. Eriksson (2004) beskriver samverkan som ett samarbete mellan två parter för att utveckla eleven som individ men även verksamheten. Det primära syftet med
samverkan enligt Eriksson (2004) är att alla individer ska få lika möjligheter att utvecklas för att kunna förbereda sig inför framtida utmaningar. Detta var något fritidspedagogerna betonade eftersom
fritidshemmets primära uppgift är bland annat att förbereda eleverna för framtiden, social kompetens och samverkan har en stor betydelse menade pedagogerna under intervjuerna som framgår ovan.
Betydelse för praktiken och professionen
Denna uppsats har en stor betydelse inför vår kommande yrkesprofession eftersom samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare är en stor del utav jobbet. Vi har ett stort ansvar att samverka med vårdnadshavare eftersom det stöder elevens utveckling i skolan samt i det sociala livet. Detta går att relatera till det som Skolverket (2019) beskriver att skolan samt vårdnadshavarna ska samarbeta med varandra. Man behöver vara öppen för förslag från vårdnadshavare och ta till det som de säger för att kunna utveckla barnet. Ibland så sker det konflikter i skolan och då behöver man ha en god kontakt med vårdnadshavarna för att kunna komma fram till en bra lösning.
Slutsatser
I denna uppsats så har vi genom intervjuer på tre olika skolor kommit fram till hur fritidspedagogerna samt barnskötarna på fritidshemmet ser på samverkan mellan fritidshem samt vårdnadshavare. Utifrån resultaten som vi fått fram på våra intervjuer så sammanfattar vi det som att en samverkan sker på olika sätt som exempelvis genom veckobrev, digitala plattformar, inlämning samt upphämtning av barn, föräldramöten samt vid utvecklingssamtal. Det finns massor med hinder som sker i samverkan
