Självständigt arbete inom det
fritidspedagogiska området, 15hp.
Samverkan mellan skola och
fritidshem
- En kvalitativ studie om fritidshemslärarnasu
uppfattningar om samverkan mellan skolan
och fritidshemmet
Författare: Iliriana Vllasalija &
Elin Svensson
Abstrakt
English title: Collaboration between the school and leisure-time centre: A qualitative study about the leisure-time centre teachers’ perception about the collaboration between the school and leisure-time centre.
Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om fritidshemslärarnas uppfattning om samverkan mellan skola och fritidshem. De två frågeställningar som studien utgår från är: Vad innebär samverkan mellan skol- och fritidshemsverksamheten för fritidshemslärarna? Hur uppfattar fritidshemslärarna att samverkan uppnås mellan skolan och fritidshemmet? För att uppnå syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Underlaget till empirin grundar sig på sex informanter varav fyra är utbildade fritidspedagoger och två är lärare i fritidshem från tre medelstora skolor i södra Sverige. I studien väljer vi att använda samlingsbegreppet fritidshemslärare som innefattar båda yrkesgrupperna.
Studiens resultat visar samverkans innebörd enligt fritidshemslärarna samt hur fritidshemslärarna uppfattar den rådande samverkan i verksamheterna. Fem av sex informanter upplever att fritidshemslärarna ger mer än vad de får tillbaka genom att täcka upp för klasslärarna när de behöver hjälp eller är sjuka. Klasslärarna är däremot inte lika villiga att hjälpa till på fritidshemmet när det behövs då det innebär att de går miste om sin egen planeringstid. Detta resulterar till att många av fritidshemslärarna inte får tillbaka sin förlorade planeringstid. Fyra av sex informanter visar på att det råder en fungerande samverkan mellan skola och fritidshem, men att det ändå finns en del som bör förbättras. Fritidshemslärarna visar sig ha en stor vilja att samverka med lärarna i den obligatoriska skolan eftersom det gynnar både eleverna och personalen. Fritidshemslärarnas gemensamma uppfattningar om samverkan är att de går in och hjälper till i en klass eller undervisar i ett ämne som de har kunskaper om. Samverkan innebär alltså att all skolpersonal tar vara på varandras kunskaper och erfarenheter, samt hjälps åt för elevernas och kollegornas bästa.
Nyckelord
Innehållsförteckning
1 Inledning och bakgrund _______________________________________________ 1
1.1 Begreppsdefinition ... 2
1.1.1 Samverkan ... 2
1.1.2 Fritidshemslärare ... 2
2 Syfte och forskningsfrågor _____________________________________________ 3 3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 4 3.1 Samverkans innebörd ... 4 3.2 Uppfattningar om samverkan ... 5 4 Metodologiskt ramverk ________________________________________________ 7 4.1 Vetenskapsteoretiskt perspektiv ... 7 4.2 Metodval ... 7 4.3 Datainsamling ... 8 4.4 Urval ... 8 4.5 Genomförande ... 9 4.6 Bearbeting av data ... 10 4.7 Etiska överväganden ... 11 5 Resultat ____________________________________________________________ 12 5.1 Samverkans innebörd enligt fritidshemslärarna ... 12
5.2 Fritidshemslärarnas uppfattningar om den rådande samverkan ... 13
5.3 Sammanfattning av resultat ... 16
5.4 Analys av resultat ... 17
6 Diskussion __________________________________________________________ 18 6.1 Resultatdiskussion ... 18
6.1.1 Innebörden av samverkan ... 18
6.1.2 Den rådande samverkan och fritidshemslärarnas uppfattningar... 18
6.2 Metoddiskussion ... 20
6.2.1 Validitet och realibitet ... 21
6.2.2 Vidare forskning ... 22
Referenser ___________________________________________________________ 23 Bilagor _______________________________________________________________ I
1 Inledning och bakgrund
Det behövs en omfattande förändring av samverkan mellan fritidshem och skola om verksamheterna gemensamt ska bidra till att effektivt stärka alla elevers lärande och utveckling.(Pihlgren 2015:329)
Under våra verksamhetsförlagda utbildningar (VFU) har det iakttagits att det inte råder en tydlig och strukturerad samverkan mellan fritidshemmet och skolan. Det finns heller ingen tydlig plan för hur samverkan skall ske praktiskt mellan de två verksamheterna. Däremot står det i Läroplanen för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet (LGR11) (Skolverket, 2018) att rektorn har ett ansvar för att samverkan skall ske mellan förskolan, skolan och fritidshemmet. Det visar sig däremot finnas brist på kunskap om fritidshemmet bland skolledningen vilket resulterar i att fritidshemslärarnas uppdrag upplevs som betydelselöst för skolans lärare (Pihlgren, 2015). Pihlgren (ibid.) skriver dock också att samverkan mellan skola och fritidshem är en viktig del för elevernas utveckling och lärande och därför skall skolan ta tillvara på resurserna som finns och använda dem på rätt sätt. Det är därför betydelsefullt att undersöka på vilket sätt skolan och fritidshemmet samverkar, samt i vilken utsträckning detta sker då det visar sig vara viktigt för verksamhetsutvecklingen och elevers utveckling och lärande.
I LGR11 (2018) står det att förskoleklass, fritidshem och skola skall samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångarna skall de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Det skall finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar mellan olika skolformer eller fritidshemsavdelningar. Dessutom skrivs det att skolan och fritidshemmet skall ha en kontinuerlig och ömsesidig samverkan för att skapa sammanhang i elevernas lärande. Något Skolinspektionen (2018) och Pihlgren (2017) påpekar är att samverkan mellan skola och fritidshem inte är tydligt strukturerad och att det saknas en tydlig bild från skolledningen om hur samverkan skall ske. Skol- och fritidshemslärarna på skolorna upplever att planeringstiden i vissa fall inte är tillräcklig för att samverkan mellan fritidshemmets avdelningar skall kunna ske. Skol- och fritidshemslärarna lämnas ensamma att försöka hitta strukturer för att få en fungerande samverkan. Det resulterar i att samverkan ser olika ut på skolorna eftersom ansvaret hamnar hos skol- och fritidshemslärarna. För att lyckas få en fungerande samverkan krävs det engagerad personal. När samverkan ser olika ut på skolorna kan det i längden leda till att utbildningen inte blir likvärdig (ibid.).
visat sig vara betydelsefullt för elevernas utveckling. Därav är samverkan ett viktigt område i skolan som bör belysas och ske på ett fungerande sätt (ibid.). Med tanke på att det även finns stora forskningsluckor inom fritidshemmet, är ämnet samverkan mellan skola och fritidshem en forskningslucka som vi vill bidra med mer kunskap inom.
1.1 Begreppsdefinition
Under detta kapitel definieras begreppen samverkan och fritidshemslärare eftersom det är två centrala begrepp som återkommer frekvent i studien. Begreppen definieras för att skapa en gemensam förståelse om vad dessa begreppen innebär i denna studien.
1.1.1 Samverkan
Samverkan i denna studie innebär hur fritidshemslärare arbetar med klasslärarna för att bidra till en god utveckling och lärande för eleverna (Skolverket, 2018). Eftersom samverkan är ett brett område som dessutom råder mellan skolan och hemmet, samt mellan förskola, skola och fritidshem, fokuserar studien sig endast på den samverkan som råder mellan fritidshem och skola.
1.1.2 Fritidshemslärare
2 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om fritidshemslärarnas uppfattningar om samverkan mellan skola och fritidshem. För att uppfylla syftet har två forskningsfrågor utformats.
1. Vad innebär samverkan mellan skol- och fritidshemsverksamheten för fritidshemslärarna?
3 Tidigare forskning
I följande kapitel presenteras den tidigare forskning som är i relevans för vårt syfte och frågeställningar om samverkan mellan skola och fritidshem. Forskningen som presenteras i studien handlar bland annat om samverkans innebörd och fritidshemslärarnas och klasslärarnas uppfattningar om samverkan. I studien används tidigare forskning inriktad på både grundskolan och fritidshemmet. Anledningen till att forskning från grundskolan används i studien är för att det saknas forskning om fritidshemmet vilket begränsade möjligheterna att nå ett resultat. Varför forskning från grundskolan anses relevant i studien är på grund av att skolan och fritidshemmet skall ha en kontinuerlig samverkan mellan varandra (LGR11, 2018).
3.1 Samverkans innebörd
Fredriksson (1993) skriver att samverkan kräver att skol- och fritidshemslärarna planerar tillsammans, något som kräver tid från alla inblandade vilket leder till att det känns mer effektivt att arbeta ensam. Det måste uppfattas som attraktivt att ingå i ett samarbete med en annan person för att det skall bli ett bra samarbete. Om skol- och fritidshemslärarna upplever att de har samförstånd blir det enklare för dem att samarbeta med varandra (ibid.). Vidare skriver Fredriksson (ibid.) att samverkan mellan lärarna i skolan och fritidshemslärarna kan underlättas genom att de har ett gemensamt ansvar över eleverna. Fördelar som upplevs med arbete i arbetslag är att ingen lärare står ensam med olika uppgifter och problem. Enligt Fredriksson (ibid.) finns det även nackdelar med arbete i arbetslag och det är att klasslärarna känner sig tvungna att kompromissa i vissa frågor. Detta kan leda till en förändring hos den individuella läraren som i sin tur kan uppfattas som en irritationsfaktor av en del lärare. En annan nackdel är grupptrycket som kan uppstå vid ett lagarbete, men även svårigheter för den enskilda läraren att följa enskilda elevers framsteg (ibid.). Lago & Elvstrand (2020) påpekar däremot en samverkansförutsättning som handlar om bristen på gemensam planeringstid bland lärarna, anses vara den viktigaste förutsättningen för att uppnå en fungerande samverkan. Den gemensamma tiden anses påverkas av lärarnas prioriteringar mellan olika uppdrag och deras individuella tid som är splittrad mellan olika uppdrag. Däremot påpekar Lago och Elvstrand (ibid.) att det saknas tydliga arenor för pedagogiska frågor för att kunna utveckla och bevara en samverkanskultur. Fritidshemslärare och klasslärare anser den gemensamma planeringstiden som något viktigt men att den saknas. Däremot nyttjas den tiden som finns till befogande till att lösa problem eller praktiska lösningar. De som många skolor i studien uttryckte, var en önskan om att få möjlighet till att diskutera pedagogiska frågor mellan olika lärare (ibid.).
klasslärarna tycker det blir svårare att få kontroll över elevernas förmågor att uppnå de olika målen. Klasslärarna försöker påverka innehållet på fritidshemmet genom att berätta vad eleverna skall arbeta med, till exempel genom att komma med övningar som eleven kan genomföra på fritidshemmet med hjälp av en Ipad. En annan skillnad som upplevs inom samverkan i arbetslaget är fritidshemslärarnas positivitet när de får vara delaktiga vid utvecklingssamtal. Detta eftersom det hjälper till att ge en helhetsbild över elevens skolgång. Eftersom det däremot inte finns några riktlinjer till detta, är det upp till klasslärarna om de vill samverka vid utvecklingssamtal eller inte (ibid.).
3.2 Uppfattningar om samverkan
Andersson (2013) och Munkhammar (2001) diskuterar båda samverkan mellan fritidshemslärarna och klasslärarna. Munkhammar (ibid.) skriver att fritidshemslärarna påstår sig sakna förutsättningar för att uppnå samverkan. De förutsättningar som saknas är bland annat tid och vägledning, vilket fritidshemslärarna önskar att ledningen skall vara tydligare med. Eftersom det finns brist på stöd och vägledning är detta ännu en faktor som resulterar till att samverkan inte heller råder mellan verksamheterna. Stedt (2013) skriver att det kan uppstå friktioner mellan klasslärarna och fritidshemslärarna som försvårar samverkan. En friktion kan till exempel uppstå om en fritidshemslärare upplever att klassläraren hindrar hen från att utföra sitt arbete på egen hand. Andersson (2013) skriver att fritidshemslärarna ser samverkan som en bisyssla som tar över planeringstiden.
Hansen (1999) skriver att de olika yrkesgrupperna i skolan upplever svårigheter med samverkan. De svårigheter som uppkommer med samverkan är den dubbla yrkesrollen som fritidshemslärarna blir tilldelade genom att arbeta både i skolan och på fritidshemmet. Det är en svårighet med tanke på att det blir en mental omställning mellan två verksamheter eftersom det delvis är olika syften och förutsättningar i verksamheterna. Fritidshemslärarna upplever att deras dagar delas upp och uppgifterna blir mer ytliga och splittrade. De upplever också att kontakten med eleverna blir ytligare eftersom det är ett större antal elever i olika typer av gruppkonstellationer som växlar under dagen (ibid.). Dessutom skriver Jonsson (2018) att fritidshemslärarna upplever att de studsar fram och tillbaka. Ifall någon personal är sjuk måste fritidshemslärarna ofta vikariera för personen och då upplever dem att de inte hinner med eleverna. När detta sker uteblir fritidshemslärarnas planeringstid vilket leder till att fritidshemmet blir oregelbundet i undervisningen. Detta leder även till korridorsplanering vilket innebär att fritidshemslärarna planerar fritidshemsverksamheten precis innan den börjar och därför blir planeringen ostrukturerad. Fritidshemslärarna upplever att deras yrkesmässiga kompetens inte tas tillvara i fritidshemsverksamheten, utan huvudsyftet blir att praktisk genomföra verksamheten under eftermiddagen. Enligt fritidshemslärarna bidrar det till sämre kvalité på fritidshemmet (ibid.).
att tiden upplevs som uppdelad bland fritidshemslärarna. Lago & Elvstrand (ibid.) skriver att klasslärarna upplever vissa uppdrag som mer prioriterade beroende på hur de själva uppfattar sitt uppdrag, men också beroende på hur ledningen prioriterar. Dessa prioriteringar visar sig ske både på individnivå och kollektiv skolnivå. Ludvigsson & Falkner (2019) skriver att klasslärarna kan välja om de vill avstå från att samverka med fritidshemslärarna eller genom att täcka upp för personal på fritidshemmet om det skulle saknas personal. Klassläraren har möjlighet att kunna avstå från samverkan med fritidshemsläraren men fritidshemsläraren har inte samma möjlighet eftersom hen har det dubbla uppdraget och måste anpassa sig efter situationen.
4 Metodologiskt ramverk
I kommande kapitel presenteras den metod som använts i studien för insamlandet av datamaterialet. Kapitlet är fördelat i kategorierna: vetenskapsteoretiskt perspektiv, metodval, datainsamling, urval, genomförande, bearbetning av data och etiska överväganden.
4.1 Vetenskapsteoretiskt perspektiv
Studien utgår från en fenomenografisk forskningsansats eftersom den exemplifierar hur fritidshemslärare uppfattar fenomenet samverkan (Barajas, Forsberg, Wengström, 2013). Den fenomenografiska forskningsansatsen förtydligar inte endast individuella svar utan även analyserar och upptäcker mönster i samverkansprocessen, samt hur informanterna upplever fenomenet samverkan (Dahlgren & Johansson, 2015). Kihlström (2007) skriver att den fenomenografiska forskningsansatsen härleder sig från fenomenografin som är en kvalitativ ansats, där huvudsyftet är att ta reda på hur människor uppfattar olika fenomen i sin omvärld. Uppfattningarna är olika för alla människor och det handlar inte om hur något är utan om hur något ter sig för någon. Syftet med en fenomenografisk forskningsansats är att hitta variationer i att systematisera människors erfarenheter av olika fenomen. Det handlar om människors tankar om sin omvärld och hur du erfar, upplever och uppfattar den (ibid.). Kihlström (ibid.) skriver att den fenomenografiska forskningsansatsen innebär att ansatsen har olika innebörd för olika människor. Den fenomenografiska forskningsansatsen används i studien för att få fram hur fenomenet samverkan uppfattas av informanterna och det skedde genom intervjuer med sex fritidshemslärare. De olika kvalitativa uppfattningarna uppmärksammades när en grupp människors tankar och utsagor analyserades i form av kategorisering. Kihlström (ibid.) skriver att med hjälp av den fenomenografiska ansatsen i studien kan informanternas tankar och utsagor analyseras och kategoriseras för att få fram ett resultat. Anledningen till att den fenomenografiska forskningsansatsen passar in i vår studie är för att den behandlar informanternas olika tankar om fenomenet samverkan.
4.2 Metodval
4.3 Datainsamling
Kvalitativa intervjuer är ett forskningsverktyg som tillhör den kvalitativa metoden och den används i studien för att upptäcka eller förstå fenomenet samverkan mellan skola och fritidshem bland fritidshemslärare (Starrin & Renck, 1996). Det som är viktigt att tänka på vid kvalitativa intervjuer är att inte styra intervjun eller ställa ledande frågor genom att själv fundera över och belysa sin egen tolkning. Det är informantens uppfattningar och föreställningar som är det intressanta (ibid.). Vidare används personliga semistrukturerade intervjuer som innebär att ämnena och frågorna som skulle behandlas och besvaras valdes ut i förväg (Denscombe, 2018). Semistrukturerade intervjuer är ett effektivt forskningsverktyg då det ger en fördjupning av hur fenomen uppfattas och förstås av olika individer. Samtidigt ger den informanten möjlighet att utveckla sina idéer och svar gällande frågorna som ställs och diskuteras under intervjuerna. Anledningen till detta är för att semistrukturerade intervjuer inte behöver följa någon särskild ordning, utan det sker flexibelt där intervjun utformas efter samtalets diskussioner (ibid.). Genom semistrukturerade intervjuer finns det dessutom inga fasta svarsalternativ eller på förhand tänkbart svarsutrymme. De semistrukturerade intervjuerna går även att koppla till teorin fenomenografi eftersom den centrala utgångspunkten inom fenomenografiska intervjuer är att det inte finns något rätt eller fel svar. Informanterna hade möjlighet att svara utifrån vad de ansåg vara rätt svar på frågan och det kunde vara olika för alla informanter (Alexandersson, 1994). Intervjuguiden (Bilaga B) innehöll åtta huvudfrågor och fyra underfrågor som formades utifrån studiens syfte och problemformulering. Utöver dessa tolv frågor fanns det även två frågor där informanterna fick möjlighet att tillägga saker samt uttrycka tankar som uppstod under intervjuns gång. Slutligen fanns det fyra personlig frågor för att studiens urval skulle stämma överens med infomaterna. Intervjufrågorna formades för att informanterna skulle kunna svara öppet på frågorna med möjlighet att utveckla sina svar. Ordningsföljden på frågorna kunde variera eftersom informanterna kunde besvara frågan i en annan fråga utan att den hade blivit ställd. Ordningsföljden anpassades därav utifrån hur intervjun utformades.
4.4 Urval
utgör studiens syfte (ibid.). Då samverkan är ett brett område som även råder mellan förskolan, grundskolan, fritidshemmet och hemmet, fokuserar studien därför enbart på samverkan mellan skola och fritidshem. De sex informanter som deltog i studien beskrivs i tabellen nedan. Utifrån konfidentialitetskravet har samtliga namn gällande informanterna fingerats.
Tabell 1.
Information om respektive informant.
Namn Ålder Utbildning Legitimation Yrkeserfarenhet Skola och placering
Calle 40-45 Fritidspedagog Ja 20 år Fjärilskolan
(Förorten i Södra Sverige) Anna 40-45 Lärare i fritidshem Ja 15 år Fjärilsskolan (Förorten i Södra Sverige Erik 30-35 Lärare i fritidshem Ja 8 år Ämnesskolan (Landsbygden i Södra Sverige)
Carolin 55-60 Fritidspedagog Ja 39 år Fjärilskolan
(Förorten i Södra Sverige)
Kerstin 55-60 Fritidspedagog Ja 28 år Blomsterskolan
(Centrum i Södra Sverige) Pär 50-55 Fritidspedagog Ja 26 år Ämnesskolan (Landsbygden i Södra Sverige
4.5 Genomförande
Det första momentet var att utforma en intervjuguide (Bilaga B) utifrån studiens syfte och frågeställningar. Det som däremot var viktigt att tänka på vid formulering av intervjuguide var att intervjufrågorna skulle skilja sig frågeställningarna (Kihlström, 2007). Efter utformning av intervjuguiden arbetades missivet (Bilaga A) fram som sedan skickades ut till respektive fritidshemslärare som önskades att intervjuas. I missivet presenterade vi oss själva, studiens syfte, innehåll och de etiska principer som tillämpades i intervjun. Brevet skickades ut som en förfrågan om medverkan i vår studie, samt för att förbereda informanterna om intervjuns genomförande. Därefter inväntades svar från våra informanter och sedan bokades tid och plats in med respektive informant inför den kommande intervjun. Det som var viktigt att tänka på vid genomförandet av intervjuerna var att ha genomarbetade och öppna frågor som resulterade till mer öppensinnade och utvecklande svar (ibid.). Inför genomförandet av intervjun presenterades intervjuns upplägg och innehåll ytterligare för att informera informanten. Detta för att inget missförstånd skulle uppstå (ibid.).
dialogen mellan varje informant utvecklade sig innebar detta att frågornas ordningsföljd kunde varieras mellan intervjuerna (Esaiasson et al. 2017). Vid informantens samtyckande spelades intervjuerna in. Inspelningen av intervjun hjälpte oss att analysera informanternas uttryckande genom transkribering av intervjuerna. Även om intervjuerna spelades in var det bra att ha med papper och penna för att anteckna informantens kroppsspråk och uttryckande vid flertal tillfällen. Det var däremot två av informanterna som inte gav oss samtycke att spela in intervjun vilket innebar att dessa två intervjuer fick skrivas för hand direkt under intervjuns gång. Detta resulterade till att det inte blev lika utförliga svar som de inspelade intervjuerna eftersom endast det viktigaste antecknades. När transkribering var genomförd, sammanställdes all data för att sedan analysera och försöka hitta mönster, kopplingar och skillnader mellan informanternas svar. Det som var viktigt att tänka på vid genomförandet av intervjun var att ha en naturlig ögonkontakt med informanten under intervjun. Därför var det bra att intervjun genomfördes på ett lämpligt ställe som exempelvis, mindre klassrum eller arbetsrum. För att informanten eller intervjuaren inte skulle behöva avbryta intervjun var det också viktigt att planera tiden väl och inte dra över tiden. Detta eftersom det är lätt hänt att skynda på intervjun och svaren kan då bli ofullständiga (Kihlström, 2007). Vår intention var att skapa ett gott samtalsklimat mellan informant och intervjuare. Detta för att ge informanterna möjlighet till att svara mer öppensinnat där frågorna även kunde diskuteras och besvaras med mer varierande svar.
4.6 Bearbeting av data
se och uppmärksamma skillnader, likheter och mönster i våra intervjuer. Efter att datan har analyserats och bearbetats, organiserades materialet upp på ett tydligt sätt genom rubriker och underrubriker eftersom det lättare gick att jämföra, få struktur och svar på våra frågor.
4.7 Etiska överväganden
5 Resultat
I kommande del presenteras resultatet av våra genomförda intervjuer i två avsnitt valda utifrån studiens syfte och frågeställningar. Det genomfördes sex intervjuer med fyra fritidspedagoger och två lärare i fritidshem. Empirin som använts i vår studie har bearbetats och fått en skriftspråkligare karaktär. Bearbetningen har resulterat till att empirin blivit enklare att förstå och läsa eftersom talspråket har formulerats till ett mer skriftvänligare språk. Detta genom att upprepningar och andra utfyllnadsord har sorterats bort. Det har däremot sorterats bort utan att ha påverkat eller ändrat innebörden av empirin eller de olika uttalandena. I resultatdelen används fiktiva namn, vilket innebär att informanternas riktiga namn inte står med i texten. Våra informanters namn har ersatts med namnen Calle, Anna, Carolin, Kerstin, Erik och Pär.
5.1 Samverkans innebörd enligt fritidshemslärarna
Enligt fritidshemslärarna innebär samverkan att hjälpa till in en klass eller undervisa i ett ämne som de har kunskaper om. Det innebär även att all personal tar vara på varandras kunskaper och erfarenheter, samt hjälps åt för elevernas och kollegornas bästa. Det gäller även att alla har samma förhållningssätt genom att alla har samma regler att utgå från, både på rasterna och i skolan. Enligt Calle innebär samverkan att personalen ställer upp för varandra och hjälps åt, att nyttja varandras erfarenheter och kunskaper på ett bra sätt. Erik berättar om vad samverkan innebär för honom samt hur han anser att det går att arbeta med samverkan. Han berättar även om att samverkan skall ske för elevernas bästa, men även för en bra arbetsplats.
Samverkan för mig innebär att man samarbetar för att göra det bästa för eleverna men även för att det ska bli en så bra arbetsplats som möjligt. Man ska även utnyttja varandras erfarenheter och kunskaper, exempelvis om skolan ska ha en utedag så kan de [lärarna] dra nytta av oss från fritids eftersom vi vistas mycket mer ute än vad de övriga lärarna gör. (Erik)
Enligt Kerstin innebär samverkan att bidra med olika kunskaper för att på så sätt kunna nyttja varandras erfarenheter och kunskaper som resulterar till en fungerande verksamhet. Pär och Anna påpekar att samverkan handlar om att känna sig viktig och betydelsefull genom att hjälpas åt och nyttja varandras kunskaper, samt genom att undervisa i det du är bra på.
Vid samverkan är det även viktigt att man liksom får veta att man är betydelsefull genom att kanske undervisa i sitt ämne eller undervisa i halvklass genom att exempelvis ha PA-pass...för då kan jag arbeta med ämnet som eleverna läser i skolan och koppla det till fritidshemmet på ett mer praktiskt sätt...vilket också blir roligare och enklare för eleverna att kanske lära sig. (Pär)
Fritidshemslärarna anser också att samverkan innebär att alla samverkar om eleverna, att de kan lyfta och diskutera saker som upplevs svåra vilket exempelvis kan handla om en elev. Citatet nedan visar på att kommunikation och öppenhet resultera till en bra och fungerande samverkan mellan skola och fritidshem.
Alla sex informanter anser att det endast finns fördelar med en fungerande samverkan eftersom yrkesgrupperna då kan nyttja och ta tillvara på varandras kunskaper och erfarenheter. Det innebär att alla arbetar mot samma mål. Nedanstående citat beskriver hur Anna, Carolin och Kerstin ser på samverkan samt hur det kan se ut när de arbetar med det.
En fördel är att man kan arbeta mot samma mål till exempel när vi hade musikfestival, då skrev dem manus i skolan och vi filmade då kunde man utnyttja det man var bra på men vi hade samma slutprodukt. Jag tänker att det är bra för eleverna att se, att det sker lärande på fritids med. (Anna) Vi är ju här för barnen eller elevernas skull och att det är en trygghet för dem tror jag, asså att vi vet vad som har hänt på förmiddagen, så att vi också vet hur barnet mår när dom kommer till oss. (Carolin)
Fördelar med samverkan är att alla spelar lika stor roll och att man tar tillvara på varandras erfarenheter och kunskaper på ett bra sätt, samt att man hjälps åt där det behövs. (Kerstin)
Allt det tidigare nämnda beskriver vad samverkan innebär för fritidshemslärarna. Även ifall det är på detta vis som fritidshemslärarna ser på samverkan, framgår det i insamlandet av datan att samverkan inte råder som de önskar ute i verksamheterna.
5.2 Fritidshemslärarnas uppfattningar om den rådande samverkan
Fyra av sex informanter påstår att det råder en fungerande samverkan mellan skola och fritidshem, men att det ändå finns en del som bör förbättras. Fritidshemslärarna visar sig ha en stor vilja att samverka med klasslärarna eftersom det gynnar eleverna och personalen. Fem av sex informanter upplever däremot att fritidshemslärarna ger mer än vad de får tillbaka genom att de täcker upp för klasslärarna när de behöver hjälp eller är sjuka. Klasslärarna är däremot inte lika villiga att hjälpa till på fritidshemmet när det behövs, eftersom det innebär att de går miste om sin planeringstid. Detta resulterar i att många fritidshemslärare inte får tillbaka sin förlorade planeringstid eller rast eftersom de offrar sin tid för en annan yrkesgrupp.
Vi som fritidslärare ska alltid ställa upp och hjälpa till i skolan även om det innebär att vi missar vår planeringstid eller raster, men den övriga skolpersonalen behöver väldigt sällan hjälpa oss på fritids och vi får heller inte tillbaka vår planeringstid. (Erik)
Calles upplevelser om förlorad planeringstid skiljer sig från de övriga informanterna. Nedanstående citat beskriver Calles upplevelse om den förlorade planeringstiden.
Att om man går in och täcker för någon person som är sjuk att man kan få tillbaka kanske förlorad planeringstid. (Calle)
Utifrån citatet ovan kan vi se att Calle får tillbaka förlorad planeringstid. Utifrån den insamlade datan är detta något som de övriga informanterna önskar att de också skulle få för att det skulle råda en helt fungerande samverkan.
genom att arbeta med de sociala frågorna ifall det exempelvis uppstår en konflikt. Dessutom arbetar han med gruppsammansättning eller gruppsammanhållning för att få ihop gruppen på olika sätt eftersom eleverna då får ett bredare utbud än bara kunskapsämnena, vilket enligt Calle gynnar deras sociala förmågor i skolan.
Anna anser att samverkan sker genom att klasslärarna och fritidshemslärarna hjälps åt för verksamhetens bästa och även för elevernas bästa. De gemensamma planeringstillfällena med klasslärarna och fritidshemslärarna innebär stundtals gemensamma utedagar eller aktiviteter, samt PA-pass som utförs med en halvklass under skoltid. Vidare påpekar Anna att samverkan sker genom att hon tar ut mindre grupper från en klass och stöttar eleverna som är i behov av extra stöd. Detta på grund av att hon ser det sociala och hur det sociala påverkar elevens situation i skolan. Därför anser Anna att det är viktigt att arbeta med relationer för elevernas bästa.
Jag tycker att man ska tänka på elevernas bästa, gruppens bästa, vad kommer att fungera bäst i denna gruppen. Är det att jag går ut med en liten grupp eller att jag sitter med en elev, och då är det ju kommunikationen mellan varandra som är det viktiga. För jag tänker att det kan se olika ut utifrån vilken klass man hamnar i liksom. Elevernas främsta och sätter dem i fokus. (Anna)
Fritidshemslärarna nyttjas även som resurser i klassrummet genom att hjälpa enskilda elever som har det svårt, eller endast finnas med som stöd åt klassläraren. Nedanstående citat visar hur Pär anser att fritidshemslärarna arbetar under skoldagen.
Vi undervisar i vårt ämne eller delar upp undervisningen med klassläraren ifall man är inne som resurs...eller bara finns där och hjälper dem elever som behöver extra stöd..till exempel med läsning, stavning eller någon hemläxa som de inte hunnit med. (Pär)
Fritidshemsläraren Kerstin samverkar med skolan genom något som kallas för Solen. Det innebär att fritidshemsläraren har en halvklass och gör något som eleverna arbetar med under skoltid och kopplar det till fritidshemmet. Kerstin beskriver hur hon arbetar med samverkan i citatet nedan.
Genom “solen”, arbetar tematiskt och sedan vet barnen vad de arbetar med i skolan och kan fånga upp det. I höstas samverkade de [lärarna] genom att göra ett tema tillsammans om världen. (Kerstin)
Fritidshemslärarna påstår dessutom samverka genom att ha en dialog med klasslärarna och fritidshemslärarna, samt träffar som exempelvis Elevhälsoteamet (EHT), Arbetsplatsträff (APT) eller Arbetslagsträffar (Teamträffar) där olika yrkesgrupper träffas och delger varandra information. Det kan vara information om någon elev eller om någonting skall ske eller har hänt på skoltid eller fritidstid som kan vara viktigt att veta.Fritidshemslärarna påstår att samverkan är betydelsefullt eftersom att det leder till en ständig dialog och kommunikation med klassläraren. På så vis får fritidshemslärarna information kring verksamheten och eleverna. Exempelvis ifall någon elev haft en mindre bra förmiddag och därmed kan fritidshemslärarna förbereda verksamheten utefter eleven när hen kommer till fritidshemmet.
Eller Calle som påstår
Att man samverkar kring barnen, att man diskuterar så att man har en samsyn, hur ska vi förhålla oss till när det här händer, exempelvis när det blir en konflikt [...]. (Calle)
Carolin och Calle påpekar att kommunikationen mellan klassläraren och fritidshemsläraren är viktig inom samverkan för att skapa en samsyn om eleverna. Det är viktigt att ha en bra kommunikation mellan yrkesgrupperna om det exempelvis uppstår en konflikt med en elev. Då är det bra att de delger varandra information och idéer samt drar nytta av varandras kunskaper och erfarenheter eftersom de olika yrkesgrupperna har olika erfarenheter och kunskaper.
Jag anser att lärarna inte har någon förståelse över att fritidshemmet också behöver planering och att de [lärarna] därför förväntar sig att vi kan vara överallt hela tiden. (Pär)
Samverkan sker nu endast i förbifarten. Vi ska vara överallt så vi hinner knappt planera vår egen verksamhet så även det sker oftast i förbifarten eller precis innan fritids börjar. (Kerstin)
Pärs och Kerstins tankar om hur samverkan fungerar i verksamheterna lyfts i citaten ovan. Pär anser att lärarna i den obligatoriska skolan inte har en förståelse över hur fritidsverksamheten fungerar vilket då också resulterar till en bristande samverkan. Enligt Kerstin sker samverkan på så sätt att fritidshemslärarna befinner sig överallt, vilket resulterar till att deras planeringstid blir lidande. Därför sker både planeringstiden och samverkan i förbifarten.
Anna upplever att det börjar gå framåt och att lärarna börjar inse att fritidshemslärarna också är betydelsefulla. Carolin berättar hur det såg ut när fritidshemmet flyttade till skolans lokaler.
I början stod man mest i klassen men idag har man ju uppgifter så jag tycker det går åt rätt håll. Men det kanske beror på att jag idag är säkrare och vågar säga till. Det är mycket upp till personkemin mellan pedagogerna. (Anna)
[...] när fritids flyttade in fick vi kopiera massa papper och göra såna här grejer för lärarna visste inte vilka… asså dem [lärarna] hade ju aldrig träffat oss, dem visste inte vad vi skulle göra och knappt inte vi heller [...].
(Carolin)
Citaten visar att samverkan har utvecklats och håller på att utvecklas på så sätt att fritidshemslärarna har alltmer ansvar och större plats ute i verksamheterna idag jämfört med förr. Utifrån informanternas uppfattningar har samverkan utvecklats på så sätt att fritidshemslärarna undervisar i ett praktiskt ämne som exempelvis bild, musik, idrott eller något annat som de har utbildning inom.
Vid en fungerande samverkan kan informanterna inte påstå att det finns några nackdelar med samverkan, däremot ser de nackdelar när samverkan inte fungerar fullt ut. Nedanstående citat visar informanternas uttryckanden gällande samverkan.
ju att den är välplanerad. Krävs tid till planering, vilket alltid inte finns. Nackdel när den tiden inte finns till planering och samverkan. (Anna)
Om en samverkan fungerar så ser jag inga nackdelar med det. (Erik)
Nackdelar vet jag inte riktigt om jag kan se någon nackdel med samverkan, jag har väldigt svårt att tro det. Jag tror inte vi blir bra, vi vuxna blir inte bra om vi inte samverkar och det blir inte bra för barnen. Barnen måste ju också veta var alla vuxna står liksom i, jag har svårt att se någon nackdel.
(Carolin)
Nackdelar med samverkan är att det oftast bara funkar på ett håll och det är när fritidshemspersonalen ska hjälpa till på skolan men skolpersonalen hjälper inte till på fritids, med en fungerande samverkan finns inga nackdelar vad jag kan se. (Kerstin)
5.3 Sammanfattning av resultat
5.4 Analys av resultat
Då syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om fritidshemslärarnas uppfattningar om samverkan mellan skola och fritidshem, kan detta kopplas till den fenomenografiska forskningsansatsen eftersom teorin exemplifierar hur människor uppfattar ett fenomen (Barajas, Forsberg, Wengström, 2013). Eftersom teorin i studien exemplifierar hur fritidshemslärarna uppfattar fenomenet samverkan, har den inte endast förtydligat individuella svar utan även analyserat och upptäckt mönster i samverkansprocessen (Dahlgren & Johansson, 2015). Då huvudsyftet med fenomenografin är att ta reda på hur människor uppfattar olika fenomen i sin omvärld, anses resultatet ge en rättvis bild på fritidshemslärarnas uppfattningar om samverkan mellan skola och fritidshem eftersom majoriteten av fritidshemslärarna har liknande uppfattningar om samverkan. När intervjuerna analyserades med varandra framkom det ett mönster där bristen på samverkan ofta beror på klasslärarna, eftersom de många gånger prioriterar sin egen verksamhet och inte fritidshemsverksamheten. Det innebär att samverkan sker åt ett håll där fritidshemslärarna förväntas hjälpa till i skolan men får ingenting tillbaka vid behov. Den tidigare forskningen gällande fritidshemslärarnas uppfattningar om samverkan visar att det finns en del hinder som gör det svårt för fritidshemslärarna att få till en fungerande samverkan. Bland annat finns det hinder där rektorn inte hjälper till att vägleda personalen.
Jonsson (2018) skriver att fritidshemslärarna hoppar fram och tillbaka om någon är sjuk eftersom de måste hoppa in och vikariera för den personen, samtidigt som de egentligen skall befinna sig någon annanstans. När detta sker uteblir även planeringstiden och undervisningen i fritidshemmet blir då drabbadsamt att det sker korridorsplanering som innebär att fritidshemslärarna planerar verksamheten i förbifarten. Det som Jonsson (ibid.) skriver om utebliven planeringstid och konsekvenserna av det, går att koppla till det informanterna säger om samverkan. Informanterna säger att de får vikariera men att de då offrar sin planeringstid. I intervjuerna framgick det däremot inte vad som sker med verksamheten ifall fritidshemsläraren missar sin planeringstid. Däremot skriver Jonsson (ibid.) att planeringstiden är viktig för en fungerande samverkan och därför måste klasslärarna vara villiga att delta i samverkan för att även gynna fritidshemslärarna. Lago och Elvstrand (2020) skriver i sin studie att klasslärarna och fritidshemslärarna får en möjlighet att diskutera pedagogiska frågor med varandra. Detta kan kopplas till informanternas svar eftersom fritidshemslärarna påpekade att en dialog mellan fritidshemslärarna och klasslärarna är viktig och även en början på samverkan. Calander (2000) skriver att fritidshemslärarna får möjlighet att nyttja sina kompetenser när de är resurs eller assisterar i ett klassrum. Detta är något som informanten Anna också nämnde då hennes kunskaper och kompetenser nyttjas genom att undervisa en grupp i matematik vilket hon anser vara positivt.
6 Diskussion
I denna del kommer resultaten från intervjuerna att diskuteras och kopplas till arbetets tidigare forskning, litteratur och teori som studien grundar sig på. Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse om fritidshemslärarnas uppfattningar om samverkan mellan skola och fritidshem.
6.1 Resultatdiskussion
LGR11 (2018) skriver att rektorn på skolan har ett ansvar att samverkan sker mellan skola och fritidshem. Pihlgren (2015) skriver att samverkan är en viktig del av elevernas utveckling och lärande samt att skolorna därför skall ta vara på resurserna som finns. Trots att LGR11 (2018), fritidshemslärare och andra forskare belyser samverkans betydelse, framgår det i studien att samverkan för det mesta fungerar åt ena hållet. Det som visas i resultatet är att samverkan inte fungerar som det står i LGR11 (2018) att det skall råda. Det finns brister som gör att samverkan inte uppnås fullt ut.
6.1.1 Innebörden av samverkan
Informanterna har en tydlig bild över hur de önskar att samverkan skall råda, däremot stämmer inte den bilden överens med verkligheten. Informanterna anser att samverkan innebär att alla hjälps åt och att de skall ha en bra dialog mellan varandra och stötta varandra. Dessutom skall de sätta eleverna i fokus och samverka för att det skall bli så bra som möjligt för eleverna. Informanterna vill även att samverkan skall ske lika mycket åt båda hållen. Ifall det är någon fritidshemslärare som behöver offra sin planeringstid skall de få möjlighet att få tillbaka den vid ett senare tillfälle. Informanterna ser samverkan som en möjlighet att ta vara på varandras kunskaper och erfarenheter och skapa ett så bra lärande som möjligt för eleverna. Enligt Skolverket (2014) skall samverkan mellan skola och fritidshem bidra till att personalen skapar ett helhetsperspektiv över elevernas utveckling, lärande och utbildning och att elevernas bästa står i fokus. Det som Skolverket (ibid.) skriver går att koppla till informanternas bild av hur de vill att samverkan skall se ut eftersom fritidshemslärarna vill arbeta för elevernas bästa och ha en dialog med den övriga skolpersonalen. Detta för att exempelvis veta om någon elev har haft en sämre förmiddag för att sedan kunna anpassa verksamheten utifrån vad situationen kräver om det skulle behövas. Skolverket (ibid.) skriver även att det är viktigt att de olika verksamheterna har kunskap om de olika uppdragen vid samverkan samt att de har en gemensam syn på lärande. En informant anser att klasslärarna brister i kunskapen om fritidshemmets verksamhet eftersom de enligt honom inte visar förståelse över hur deras verksamhet fungerar och att fritidshemslärarna också behöver sin planeringstid. Skolverket (ibid.) skriver att det är viktigt att ledningen ser till att det finns en gemensam och strukturerad planeringstid för fritidshemslärarna och den berörda skolpersonalen för att få en så bra samverkan som möjligt. Under en sådan planeringstid finns det tid för de som deltar att utbyta erfarenheter och kunskaper samt möjligheter att utveckla samarbetet.
6.1.2 Den rådande samverkan och fritidshemslärarnas uppfattningar
det endast råder åt ena hållet. Dem upplever att de skall finnas tillgängliga överallt och offra sin planeringstid för att hjälpa klasslärarna men får ingen hjälp tillbaka. Skolinspektionen (2018) påpekar att personal på olika skolor upplever att planeringstiden inte är tillräcklig för att samverkan mellan skola och fritidshem skall kunna ske. Däremot upplever fritidshemslärarna att det har skett en förändring och att de har fått mer utrymme. De står inte endast i klassrummet längre utan nu är de alltmer aktiva i undervisningen på olika sätt. Pihlgren (2017) skriver att det har skett en förändring för fritidshemslärare och enligt henne är den största förändringen att fritidshemmet har flyttats till skolan, både lokal- och personalmässigt men även att de ingår i arbetslaget med de övriga lärarna. Informanterna berättar dessutom att de ibland kan ta halvklass och undervisa medan klassläraren har den resterande halvan. Ludvigsson & Falkner (2019) skriver att klassäraren kan välja om hen vill samverka eller inte samt om hen vill hjälpa till på fritidshemmet ifall det skulle behövas. Däremot har fritidshemslärare inte den valmöjligheten utan de förväntas hjälpa till i skolan även om det innebär att de går miste om sin planeringstid. Det som Ludvigsson & Falkner (ibid.) skriver kan vara en bidragande orsak till att informanterna känner att samverkan endast sker åt ena hållet, samt att de inte får hjälp av den övriga yrkesgruppen ifall det skulle behövas på fritidshemmet. Detta eftersom de övriga lärarna har valmöjligheten att inte hjälpa till medan fritidshemslärarna skall hjälpa till.
Informanterna berättar att de samverkar med klasslärarna genom att vara resurs i klassrummet eller undervisa i halvklass och köra något som kallas för PA-pass eller Solen. Skolverket (2014) skriver att användandet av fritidshemslärare i klassrummet kan stärka och upprätthålla kvaliteten genom förstärkning under skoldagen. Utifrån det som Skolverket (ibid.) skriver om användandet av fritidshemslärare i klassrummet och informanternas uttryckanden gällande nyttjandet som resurser, bevisar detta att fritidshemslärarnas roll under skoldagen är viktig och betydelsefull för en god kvalitetet i skolan. Även Pihlgren (2017) skriver att fritidshemslärare har en annan roll än klasslärare och är därför viktiga för verksamheten under skoldagen. En informant berättar om hur de samverkar genom teman där lärarna gör det som de är bra på och fritidshemslärarna det som dem är bra på men att samma mål uppnås i slutet. Pihlgren (ibid.) skriver att skolan skall skapa förutsättningar och bygga ett aktivt kommunikationsnät med många återkopplingskretsar, samt utveckla en kultur som är öppen för nya idéer och ny kunskap. Det kan exempelvis uppnås genom temaarbeten. Vid ett temaarbete sker en del av planeringen tillsammans i arbetslaget och det är viktigt att fritidshemslärarna har kännedom om alla delar av läroplanen för att kunna bidra till att ge eleverna en kontinuitet i undervisningen. Det är även viktigt att de övriga lärarna har kännedom om fritidshemmet uppdrag. Klasslärarna tillsammans med fritidshemslärarna diskuterar sedan och gör en plan för temaarbetet (ibid.).
Enligt Jonsson (2018) innebär det att fritidshemslärarna gör en korridorsplanering på grund av den bristande planeringstiden vilket då även leder till en bristande verksamhet. Pihlgren (2017) skriver att tidsbristen är densamma för samtliga arbetslag vilket orsakas av ständiga förändringar och nya återkommande svårigheter. Det visar sig att de akuta frågeställningarna måste prioriteras och tar tid ifrån de pedagogiska samtalen som därav minskar möjligheterna för personalen i arbetslaget att prata ihop sig.
6.2 Metoddiskussion
Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse om fritidshemslärarnas uppfattningar om samverkan mellan skola och fritidshem. För att kunna undersöka studiens syfte och frågeställningar har den kvalitativa metoden tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Detta innebar att det genomfördes enskilda intervjuer med varje informant för att få fram empiri. Anledningen till val av semistrukturerade intervjuer med enskilda informanter är för att informantens egna tankar om fenomenet samverkan är studieobjekten i vår studie. Detta skedde genom att ställa samma frågor till samtliga informanter i studien med hjälp av intervjuguiden (Bilaga B) (Esaiasson et.al. 2017). Studien har dessutom utgått från den fenomenografiska forskningsansatsen som innebar att exemplifiera hur fritidshemslärarna uppfattar fenomenet samverkan (Barajas, Forsberg, Wengström, 2013). Ansatsen förtydligar inte endast individuella svar utan analyserar och upptäcker även mönster i intervjuerna om samverkansprocessen (Dahlgren & Johansson 2015). Syftet med den fenomenografiska forskningsansatsen var att ta reda på hur informanterna uppfattar fenomenet samverkan i sin omvärld vilket uppfattas olika för alla människor (Kihlström, 2017). Den fenomenografiska forskningsansatsen kopplad till resultatet synliggörs då informanterna exemplifierar begreppet samverkan samt beskriver det utifrån deras uppfattningar.
intervjuerna visar att fritidshemslärarna har liknande uppfattningar om samverkan. Det hade därför varit bra om studien även behandlade andra yrkesgruppers uppfattningar om samverkan för att kunna se skillnader och jämföra. Intervjuerna genomfördes på så sätt att alla deltagare fick samma frågor. Däremot fick alla inte dem i samma ordningsföljd eftersom informanternas svar kunde varieras och besvaras automatiskt i en annan fråga. Det som var viktigt att tänka på var att förklara frågan och omformulera den ifall det skulle uppstå någon otydlighet under intervjuns gång. Det ställdes däremot inga följdfrågor i intervjuerna vilket resulterade till att vi inte kunde fördjupa oss i informanternas svar och samtidigt få möjlighet till en mer utökad datainsamling. Det positiva med studiens metodval var att med hjälp av ett ljudinspelningsverktyget kunna transkribera intervjuerna i efterhand, analysera och kategorisera dem i minsta detalj under transkriberingens gång. Det negativa med ljudinspelning var däremot att det tog lång tid att transkribera intervjuerna eftersom det skrevs för hand, pausades och spelades om flertal gånger för att få med varje detalj. Detta är något som bör finnas i åtanke när den kvalitativa metoden skall användas (Denscombe, 2018). Enligt Bryman (2011) är det viktigt att informanterna informeras och vet om att samtalet spelas in eftersom ljudinspelningen kan ha en påverkan på deltagaren och hens svar. Samtidigt kan informanten känna sig obekväm och osäker inför inspelning av intervju vilket också kan påverka hens svar. Deltagare förbereddes genom att få ett missivbrev angående studiens syfte och intervjuns genomförande. En nackdel med transkriberingen var att kategorisera empirin i olika ämnen eller teman eftersom det var svårt och informanterna gav liknande svar på frågorna. Vi ansåg i efterhand att det också hade varit bra om studien även behandlade andra yrkesgruppers uppfattningar och åsikter om samverkan för att få en djupare och bredare syn på ämnet.
6.2.1 Validitet och realibitet
Begreppen validitet och reliabilitet är två centrala begrepp inom den samhällsvetenskapliga studien (Bryman, 2011). Begreppet validitet (trovärdighet) innebär att forskaren mäter det som är avsett att mäta. Det betyder ifall empirin som samlats in är rimlig och förhåller sig till studiens syfte och innehåll samt ifall empirin hänger ihop med alla delar i studien eller inte (Barajas, Forsberg, Wengström, 2013). Reliabilitet (tillförlitlighet) innebär däremot att mätmetodens förmåga vid upprepad mätning av ett fenomen ger samma mätvärde, alltså vill det säga i vilken utsträckning resultatet blir detsamma vid upprepade mätningar. Hög reliabilitet tyder på hög mätsäkerhet medan låg reliabilitet innebär att mätproceduren lätt kan påverkas av slumpfel, exempelvis genom oklarhet i frågeformulering eller bristande instruktioner om intervjuns upplägg etc (ibid.). Studiens validitet mäter empirins trovärdighet och ser till att studiens alla delar hänger ihop med varandra. Studiens reliabiliteten handlar istället om hur tillförlitligt resultatet är om någon annan forskare väljer att genomföra samma studie och lyckas få liknande resultat. Det kan även handla om ifall vi genomför samma studie vid ett senare tillfälle och ser ifall liknande svar återkommer eller ifall svaren skiljer sig åt.
forskningsetiska principerna, samt kunna delge deltagarna det transkriberade materialet för att bekräfta informationen och därmed öka trovärdigheten (Bryman, 2018). Trovärdigheten ökas ifall andra författare eller forskare kan uppfatta och bekräfta det som framkommer i resultatet. För att validiteten skall vara betydande måste intervjuerna som genomförts ha en intern koherens. Det innebär att resonemanget och resultatet som gäller studiens alla steg är eniga och hänger ihop (Denscombe, 2018). Därav anses studiens validitet som hög eftersom intervjuerna är genomförda utifrån de forskningsetiska principerna och att alla studiens delar hänger ihop. De likheter och mönster som kunde ses i informanternas svar kopplades till den tidigare forskningen där det också framgick likheter med vårt resultat (Denscombe, 2009). Då validiteten ställer frågan om forskarna empiriskt studerat det som de teoretiskt påstod studera, kan det konstateras att studien stämmer bra överens med syftet och frågeställningarna. Detta eftersom resultatet visar på det vi undersökte, alltså fritidshem lärarens uppfattningar om samverkan mellan skola och fritidshem samt hur de uppfattar att samverkan uppnås mellan skola och fritidshem (Esaiasson, et al. 2017). Därav anses reliabiliteten hög då de upprepade intervjuerna har visat sig ge liknande resultat.
6.2.2 Vidare forskning
Referenser
Alexandersson, Mikael (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
Andersson, Birgit. (2013). Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Umeå universitet, 2013. ISSN 1650-8858. Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer (diva-portal.org)
Björnkdahl Ordell, Susanne (2007). Etik. I Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. tredje upplagan Stockholm: Liber
Calander, Finn (2000). From 'the pedagogue of recreation' to teacher's assistant. I Scandinavian Journal of Educational Research. Jun 2000; 44, 2; Social Science Premium Collection. S. 207-220.
https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/eric/docview/219851775/fulltext/E1EBBC9AC1604638PQ/1?account
id=14827
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Dahlgren, Lars-Owe & Johansson, Kristina (2015). Fenomenografi. Handbok i kvalitativ analys. S. 162-175
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. första upplagan Stockholm: Natur & Kultur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
Fredriksson, Gunilla (1993). Integration förskola, skola, fritidshem: utopi och verklighet: ett försök att skapa en annorlunda skola i en traditionell miljö =
[Integration preschool, primary school and leisure time centres] : [utopia and reality] : [an experiment in putting into operation a uniquely different school organization in a traditional environment]. Diss. Stockholm : Univ.
Hansen, Monica (1999). Yrkeskulturer i möte: läraren, fritidspedagogen och samverkan. Diss. Göteborg : Univ
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/7609/1/gupea_2077_7609_1.pdf
Jonsson, Kristina (2018). Socialt lärande. [Elektronisk resurs] : arbetet i fritidshemmet. Lic.-avh. (sammanfattning) Mälardalens högskola, 2018
http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231356/FULLTEXT03.pdf
Kihlström, Sonja (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I Björkdahl Ordell, Susanne, Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Lago, Lina & Elvstrand, Helene (2020). ”Vi har väldigt lite tid för varandra här”. Temporala och spatiala förutsättningar för samverkan mellan grundskola, förskoleklass och fritidshem [Elektronisk resurs]. Utbildning och Lärande / Education and Learning. 14:1, 121-138. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35113
Langelotz, Lill (2014). Vad gör en skicklig lärare?: en studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/34853/1/gupea_2077_34853_1.pdf
Ludvigsson, Ann & Falkner, Carin (2019). Fritidshem - ett gränsland i
utbildningslandskapet [Elektronisk resurs] Lärare i fritidshems institutionella identitet. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk. 5
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1318149/FULLTEXT01.pdf
Munkhammar, Ingmarie (2001). Från samverkan till integration: arena för gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar : en studie av hur förskollärare,
fritidspedagoger och lärare formar en samverkan. Luleå: Univ.-tr. Doctoral thesis, no 2001:15. ISSN 1402-1544.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990355/FULLTEXT01.pdf
Pihlgren, Ann S. (red.) (2017). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur
Pihlgren, Ann S. (red.) (2015). Fritidshemmet och skolan: det gemensamma uppdraget. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Skolinspektionen (2018). Undervisning i fritidshemmet inom områdena språk och kommunikation samt natur och samhälle. https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter
stat/granskningsrapporter/tkg/2018/fritidshem/fritidshem_rapport_2018.pdf [Hämtad 2021-03-03]
Skolverkets allmänna råd med kommenterar (2014). Fritidshem. Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/getFile?file=3301 [Hämtad 2021-05-06]
Starrin, Bengt & Renck, Barbro (1996). Kvalitativ metod och datateknologi. I Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur
Stedt, Lisbeth (2013). Samarbete och lärande: om friktion, uppgifters komplexitet och erfarenhetsutbyten i samarbete. Diss. Stockholm : Stockholms universitet,
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:603359/FULLTEXT01.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på internet:
https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
[Hämtad 2021-03-10]
Bilagor
Bilaga A – Missiv
Hej!
Vi heter Iliriana Vllasalija & Elin Svensson och studerar sista terminen på Grundlärarprogrammet med inriktning arbete mot fritidshem vid Linneuniversitet i Växjö. Vi har nyligen påbörjat vårt examensarbete som handlar om samverkan mellan skola och fritidshem. Anledningen till att vi kontaktar just dig är för att vi gärna skulle vilja använda oss av dina kunskaper, erfarenheter och uppfattningar om samverkan mellan skola och fritidshem i vår studie.
Intervjun är tänkt att genomföras fysiskt eller digitalt via Teams eller Zoom, beroende på vad som gynnar dig bäst, någon gång under veckorna 13-17 då vi är ute på VFU. Intervjun som genomförs varar i cirka 30 minuter. Intervjun kommer att spelas in med hjälp av en inspelningsfunktion via mobiltelefon. Studien utgår därmed från forskningsetiska principer. Det innebär att all data och information som samlas in under intervjun kommer att behandlas på ett säkert sätt. Anonymitet garanteras och inga personliga uppgifter som överlämnas till oss kommer att användas i studien. Din medverkan är frivillig och kan avbrytas närsomhelst.
Har du några frågor eller funderingar kontakta; Iliriana Vllasalija på xxxxxxx@student.lnu.se, eller Elin Svensson på xxxxxxx@student.lnu.se.
Är du villig att ställa upp för en intervju?
Ja Nej
Med vänliga hälsning,
Bilaga B – Intervjuguide
Frågor till fritidshemslärare:
1. Vad innebär samverkan för dig?
2. På vilket sätt samverkar du med andra lärare i arbetslaget?
a) På vilket sätt nyttjar fritidshemslärarna och lärarna varandras kunskaper? 3. Hur kompletterar fritidshemslärarna skolan?
a) Hur ser en ideal komplettering ut för dig? 4. Hur ser
a) arbetsfördelningen b) ansvarsfördelning c) planeringstiden
ut mellan fritidshemslärarna och lärarna? 5. Hur ser planeringen ut?
a) Planerar du själva eller tillsammans med den övriga skolverksamheten? 6. På vilket sätt har arbetsrutinerna förändrats genom tiden?
7. Om du skulle bestämma, vilka förändringar vill du göra inom samverkan? 8. På vilket sätt kan lärarna hjälpa till på fritidshemmet?
Avslutning:
1. Är det något du funderar över? 2. Är det något du skulle vilja tillägga?
Personlig bakgrund:
1. Hur gammal är du? 2. Vad har du för utbildning?
3. Hur länge har du arbetat med det yrket?
