Årsanalys 2018

(1)

Foto: Sanna Dolck Wall

Årsanalys 2018

Kulturnämnden

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning...5

Mål ...6

Förklaring av bedömning och värden...6

Översikt nämndsmål ...6

Översikt åtagande ...8

Målområde 1 – En ung, global och modern stad ...8

Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. ...8

SAMARBETEN - MÅLEN UPPFYLLS I SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER Kulturnämnden ska etablera nya och fördjupa befintliga samarbeten, interna såväl som externa, i syfte att genom lärande och utveckling av ny kunskap berika Malmös kulturliv. ...8

DELAKTIGHET OCH DIALOG Kulturnämndens verksamhet ska präglas av delaktighet och dialog, där alla Malmöbor ges lika möjligheter till inflytande och medskapande i arbetet med att utveckla stadens kulturliv och bidra till ökad hållbarhet. ...10

Uppdrag - Samtliga nämnder och bolag får i uppdrag att exemplifiera hur man arbetar med de globala målen i samverkan med andra nämnder och externa aktörer. ...11

Målområde 2 – En stad för näringsliv och arbete...11

Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning...11

KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR Aktörer inom kulturella och kreativa näringar ska ha goda förutsättningar att etablera sig, verka och utvecklas i Malmö. ...11

KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR Kulturnämnden ska, genom att till exempel lyfta fram goda förebilder och inspirerande exempel samt erbjuda kvalitativa sommarjobb och praktikplatser, ge unga Malmöbor möjlighet att tidigt komma i kontakt med yrken inom kultursektorn. ...12

Målområde 3 – En stad för barn och unga...13

Kommunfullmäktigemål – Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. ...13

MALMÖBON I FOKUS Alla Malmös barn och unga ska såväl under skoltid som på sin fritid ha goda och likvärdiga möjligheter att ta del av och vara delaktiga i kulturupplevelser som berör, vidgar perspektiv och inspirerar. ...13

Målområde 4 – En öppen stad ...15

Kommunfullmäktigemål – Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. ...15

LIKABEHANDLING OCH ANTIDISKRIMINERING Kulturnämnden ska säkerställa att alla Malmöbor och besökare i staden ges likvärdiga möjligheter att ta del av Malmös kulturliv...15

Målområde 5 – En jämlik stad...16

Kommunfullmäktigemål – Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället...16

MALMÖBON I FOKUS Genom särskilda satsningar och tydliga prioriteringar ska kulturnämndens verksamheter tillgängliggöra konst och kultur för Malmöbor som är socioekonomiskt utsatta...16

(3)

MALMÖBON I FOKUS Malmös äldre befolkning ska ha goda möjligheter att delta, känna sig

delaktiga och vara medskapande i kulturella sammanhang. ...17

MALMÖBON I FOKUS Genom särskilt riktade satsningar ska kulturnämnden bidra till att konst och kultur utgör ett tillgängligt och meningsfullt inslag i vardagen hos de personer som är i behov av stöd och hjälp och personer som av olika skäl inte kan ta sig till nämndens verksamheter. ...18

Målområde 6 – En trygg stad ...20

Kommunfullmäktigemål – I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum...20

ÖKAD TRYGGHET GENOM KULTUR OCH SAMVERKAN Kulturnämndens verksamheter ska i samverkan med andra aktörer arbeta för och bidra till ökad trygghet i närområdet. Genom att utgå från hela Malmö och låta kulturen vara en naturlig del av stadsplaneringen, ska kulturen ta plats i det offentliga rummet, skapa rörelse och på så vis bidra till ökad trygghet i staden. ...20

Målområde 7 – En aktiv och kreativ stad ...21

Kommunfullmäktigemål – I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av ett meningsfullt fritid- och kulturliv. ...21

LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER I STADEN - KULTUR FÖR ETT HÅLLBART MALMÖ Genom god tillgänglighet, låga trösklar och likvärdiga förutsättningar att ta del av kultur i hela Malmö, ska kulturen skapa mervärden och möjligheter för alla Malmöbor och bidra till en demokratisk och hållbar stad...21

EN ÖPPEN OCH ATTRAKTIV STAD Kulturnämnden ska genom ett rikt kulturliv med relevans, aktualitet och djärvhet bidra till Malmös profil som öppen och attraktiv kulturstad. Kulturen i Malmö ska vara en betydande anledning till att människor besöker, bor och verkar i staden...22

Målområde 8 – En ekologiskt hållbar stad ...23

Kommunfullmäktigemål – Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. ...23

LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER I STADEN - KULTUR FÖR ETT HÅLLBART MALMÖ Genom god tillgänglighet, låga trösklar och likvärdiga förutsättningar att ta del av kultur i hela Malmö, ska kulturen skapa mervärden och möjligheter för alla Malmöbor och bidra till en demokratisk och hållbar stad...23

Kommunfullmäktigemål – Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. ...25

Målområde 9 – En stad med bra arbetsvillkor...25

Kommunfullmäktigemål – Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna...25

ORGANISATORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Kulturnämnden ska vara ett föredöme som arbetsgivare, med goda arbetsvillkor för alla medarbetare och en arbetsmiljö som är öppen, jämställd och inkluderande. ...25

KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR Kulturnämnden ska, genom att till exempel lyfta fram goda förebilder och inspirerande exempel samt erbjuda kvalitativa sommarjobb och praktikplatser, ge unga Malmöbor möjlighet att tidigt komma i kontakt med yrken inom kultursektorn. ...27

Uppföljning av verksamhet ...29

Viktiga händelser...29

Nettokostnadsutveckling ...31

Uppföljning av ekonomin ...32

Utfall ...32

Kommentar till utfall ...41

(4)

Investeringsram...41 Särskild fråga från kommunstyrelsen...43 Riktade statsbidrag ...43

(5)

Sammanfattning

Kulturnämndens resultat för 2018 är ett överskott med 4 703 tkr vilket dock till största del, 4 443 tkr beror på fondintäkter som influtit under året. Dessa fondintäkter ska finansiera inköp av konst till Malmö stads konstsamling som förvaltas av Malmö Konstmuseum. Institutionerna/verksamheterna visar totalt ett överskott med 260 tkr.

De boende i Malmö får dagligen möjlighet att ta del av konst och kultur genom att kulturnämndens verksamheter finns i alla delar av staden. Oavsett ekonomiska förutsättningar får Malmöbor ta del av stadens konst och kulturliv genom kostnadsfria programaktiviteter och mötes- och studieplatser i publika miljöer. Kostnadsfria kulturella aktiviteter och mötesplatser ökar även känslan av samhörighet i staden, och kostnadsfria studieplatser ökar möjlighet för unga Malmöbor att kunna genomföra studier och bidrar därigenom på sikt till en hållbar stadsutveckling.

Inom den statliga lovsatsningen har kulturnämndens verksamheter genomfört många aktiviteter som särskilt riktats till barn i områden med socioekonomiska utmaningar. Sommarscen Malmö arbetar aktivt för att varje år hitta nya spelplatser för och samarbeten med lokala aktörer för att kunna nå Malmöbor med kulturarrangemang och upplevelser i hela staden. Tillsammans med de kostnadsfria aktiviteterna för barn i förskola och skola ges alla barn i Malmö stad goda möjligheter för att uppleva kultur och själva skapa under sin skoltid, och bidrar även till en ökad läs- och språkutveckling.

Genom Stadsbibliotekets uppsökande verksamhet har ett stort antal barn och unga i Malmö tagit del av biblioteksverksamhet som tar sin utgångspunkt i barnens egna förutsättningar, perspektiv och delaktighet.

Under året har Biblioteksbussen regelbundet besökt förskolor, jourboenden och fritidsgårdar med aktiviteter som litteraturförmedling, boksamtal, sagostunder och skapande verkstäder för olika åldersgrupper. Bussens sommarturné har inneburit en ökad närvaro bland annat i Rosengård och Lindängen.

El Sistema fortsätter att spridas och startade på höstterminen på Kirseberg. Drygt 300 barn i Kirseberg och Segevång som inte tidigare deltagit i Malmö Kulturskola möter nu kulturskolan 3 gånger i veckan.

Huvudsatsningen ligger på modern körsång, som ger möjlighet till att nå alla elever på en så pass stor skola som Kirsebergsskolan.

Genom det omfattande pedagogiska arbetet på Malmö Museer och Marinpedagogiskt center har Kulturnämnden bidragit till att 26 000 barn och unga i Malmö fått möjlighet att få kunskap om hållbarhetsfrågor.

En inventering har gjorts över det kulturella utbudet som finns för äldre. Den har omfattat samtliga institutioner, men också på kulturbolagen. Samtidigt har en undersökning av behov och intresse för kulturaktiviteter genomförts på Hälsa-, vård och omsorgsförvaltningen.

En fördjupad områdesanalys i samverkan med övriga förvaltningar ledde fram till att kulturnämnden i augusti fattade beslut om att etablera ett nytt allaktivitetshus på Apelgårdsskolan i Rosengård. Under hösten startade verksamheten i liten skala och det stora intresse som de boende i området direkt visat tyder på ett stort behov av meningsfulla aktiviteter i området. Effekterna är att fler Malmöbor som inte annars haft möjlighet att ta del av aktiviteter har kunnat delta då aktiviteterna arrangerats i deras närmiljö.

I maj stod kulturförvaltningen värd för ICORN 2018 generalförsamling, som verkar för yttrandefrihet, demokrati samt skydd och främjande av konstnärliga yrkesutövare. Många kulturarbetare som fått beskydd av ICORN deltog under konferensen och uppträdde för allmänheten. Årets tema var "safe not silent".

Under generalförsamlingen erbjöds ett offentligt och kostnadsfritt program riktad till Malmöborna.

Med utgångspunkt i den stora strukturella arbetslösheten som finns i Malmö har Kulturnämndens verksamheter under 2018 berett en plats för Malmös unga i våra verksamheter. Kultursommar/Ung i sommar erbjöd 293 ungdomar praktik i någon av kulturnämndens verksamheter under sommaren 2018, vilket jämfört med tidigare år var en ökning med 100 platser.

(6)

(7)

Mål

Förklaring av bedömning och värden Bedömning av måluppfyllelse görs enligt nedan:

Uppföljningen visar att målet, målvärdet eller bedömningskriteriet är uppnått Uppföljningen visar att målet, målvärdet eller bedömningskriteriet är delvis uppnått

Uppföljningen visar att målet, målvärdet eller bedömningskriteriet inte är uppnått Uppföljningen kan ännu inte göras, till exempel på grund av det inte finns tillgänglig data

Värden i tabeller som visas inom parentes indikerar könsuppdelade mått där flickor alternativt kvinnor visas först följt av pojkar alternativt män. Värden utan parentes visar totala värdet.

Översikt nämndsmål

Målområde Nämndsmål/bolagsmål

SAMARBETEN - MÅLEN UPPFYLLS I SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER Kulturnämnden ska etablera nya och fördjupa befintliga samarbeten, interna såväl som externa, i syfte att genom lärande och utveckling av ny kunskap berika Malmös kulturliv.

Målområde 1 – En ung, global och modern stad

DELAKTIGHET OCH DIALOG Kulturnämndens verksamhet ska präglas av delaktighet och dialog, där alla Malmöbor ges lika möjligheter till inflytande och medskapande i arbetet med att utveckla stadens kulturliv och bidra till ökad hållbarhet.

KULTURELLA OCH KREATIVA

NÄRINGAR Aktörer inom kulturella och kreativa näringar ska ha goda förutsättningar att etablera sig, verka och utvecklas i Malmö.

Målområde 2 – En stad för näringsliv och arbete KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR Kulturnämnden ska, genom att till exempel lyfta fram goda förebilder och inspirerande exempel samt erbjuda kvalitativa sommarjobb och praktikplatser, ge unga Malmöbor möjlighet att tidigt komma i kontakt med yrken inom kultursektorn.

Målområde 3 – En stad för barn och unga

MALMÖBON I FOKUS Alla Malmös barn och unga ska såväl under skoltid som på sin fritid ha goda och likvärdiga möjligheter att ta del av och vara delaktiga i kulturupplevelser som berör, vidgar perspektiv och inspirerar.

Målområde 4 – En öppen stad

LIKABEHANDLING OCH

ANTIDISKRIMINERING Kulturnämnden ska säkerställa att alla Malmöbor och besökare i staden ges likvärdiga möjligheter att ta del av Malmös kulturliv.

Målområde 5 – En jämlik stad MALMÖBON I FOKUS Genom särskilda

satsningar och tydliga prioriteringar ska

kulturnämndens verksamheter tillgängliggöra konst

(8)

Målområde Nämndsmål/bolagsmål

och kultur för Malmöbor som är socioekonomiskt utsatta.

MALMÖBON I FOKUS Malmös äldre befolkning ska ha goda möjligheter att delta, känna sig delaktiga och vara medskapande i kulturella sammanhang.

MALMÖBON I FOKUS Genom särskilt riktade satsningar ska kulturnämnden bidra till att konst och kultur utgör ett tillgängligt och meningsfullt inslag i vardagen hos de personer som är i behov av stöd och hjälp och personer som av olika skäl inte kan ta sig till nämndens verksamheter.

Målområde 6 – En trygg stad

ÖKAD TRYGGHET GENOM KULTUR OCH SAMVERKAN Kulturnämndens verksamheter ska i samverkan med andra aktörer arbeta för och bidra till ökad trygghet i närområdet. Genom att utgå från hela Malmö och låta kulturen vara en naturlig del av stadsplaneringen, ska kulturen ta plats i det offentliga rummet, skapa rörelse och på så vis bidra till ökad trygghet i staden.

LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER I STADEN - KULTUR FÖR ETT HÅLLBART MALMÖ Genom god tillgänglighet, låga trösklar och likvärdiga förutsättningar att ta del av kultur i hela Malmö, ska kulturen skapa mervärden och möjligheter för alla Malmöbor och bidra till en demokratisk och hållbar stad.

Målområde 7 – En aktiv och kreativ stad

EN ÖPPEN OCH ATTRAKTIV

STAD Kulturnämnden ska genom ett rikt kulturliv med relevans, aktualitet och djärvhet bidra till Malmös profil som öppen och attraktiv kulturstad. Kulturen i Malmö ska vara en betydande anledning till att människor besöker, bor och verkar i staden.

Målområde 8 – En ekologiskt hållbar stad

LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER I STADEN - KULTUR FÖR ETT HÅLLBART MALMÖ Genom god tillgänglighet, låga trösklar och likvärdiga förutsättningar att ta del av kultur i hela Malmö, ska kulturen skapa mervärden och möjligheter för alla Malmöbor och bidra till en demokratisk och hållbar stad.

ORGANISATORISKA

FÖRUTSÄTTNINGAR Kulturnämnden ska vara ett föredöme som arbetsgivare, med goda arbetsvillkor för alla medarbetare och en arbetsmiljö som är öppen, jämställd och inkluderande.

Målområde 9 – En stad med bra arbetsvillkor

KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR Kulturnämnden ska, genom att till exempel lyfta fram goda förebilder och inspirerande exempel samt erbjuda kvalitativa sommarjobb och praktikplatser, ge unga Malmöbor möjlighet att tidigt komma i kontakt med yrken inom kultursektorn.

(9)

Översikt åtagande

Målområde 1 – En ung, global och modern stad

Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen.

Nämndsmål/bolagsmål:

SAMARBETEN - MÅLEN UPPFYLLS I SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER

Kulturnämnden ska etablera nya och fördjupa befintliga samarbeten, interna såväl som externa, i syfte att genom lärande och utveckling av ny kunskap berika Malmös kulturliv.

Genom att utveckla nya och fördjupa redan befintliga samarbeten under året har kulturnämndens verksamheter utvecklats genom lärande och ny kunskap om Malmöbornas kulturvanor, engagemang och livsvillkor. Kulturnämndens institutioner bygger en stor del av sin verksamhet på samverkan med andra parter och grunduppdraget för verksamheten kan ofta inte utföras utan dessa samarbeten, såväl med interna verksamheter som externa aktörer. Genom sin samverkan har verksamheter och institutioner skapat och upprätthållit den typ av samverkan som Malmökommissionen kallar kunskapsallianser, vilka är en betydelsefull del i Malmös framtida utveckling. Sammantaget är bedömningen att kulturnämndens verksamheter i stor utsträckning har bidragit till att uppfylla målet och insatserna nedan är exempel på vad som möjliggjort den förflyttning som har skett under året:

 Biblioteken i Malmö har under 2018 deltagit i det nationella utvecklingsprojektet ”Digitalt först med användaren i focus” och Bellevuebiblioteket har under våren genomfört en

inspirationsfortbildning kring läsfrämjande på fritids på uppdrag av PI (Pedagogisk inspiration) för drygt 80 personer från stadens fritidshem. Utvärdering visar att upplägget med forskning kring läs- och språkutveckling har fungerat mycket väl och konkreta effekter har identifierats då

deltagarna bedömer att de fått ökad kunskap om metoder för att jobba mer med läsning på fritids framöver.

 Fristadsprogrammet har genom att etablerat partnerskap med andra fristadsstäder inom ICORN- nätverket (mer än 60 städer) samt med externa organisationer som PEN, SafeMuse, FreeMuse, ARJ och andra institutioner, gett stor kunskap till Malmö. Den nuvarande deltagaren har getts möjlighet att delta i konferenser och workshops i Sverige, bland annat i andra städer med fristadsprogram. En ny deltagare för perioden 2019–2021 har inbjudits och beräknas komma till Malmö i april 2019.

 2018 anordnades åter "Safe Haven", en konferens och expertmöte som en del av Sveriges ordförandeskap i Nordiska Ministerrådet, där fler än 160 personer från ett stort antal länder deltog. Internationella, nationella och nordiska gäster besökte staden och fick genom konferensen inblick i hur Malmö prioriterar dessa frågor och kunskapsdelar. Detta sprids som ringar på vattnet till organisationer och det fria kulturlivet och till kulturinstitutionerna i Malmö. Effekterna är lärande och en kunskapsöverföring mellan de deltagande organisationerna och personerna. En effekt av konferensen är också att de rekommendationer och sammanfattningar som

sammanställts efter konferensen kommer utgöra en bra plattform för framtida kunskapsdelning och utvecklingsarbete i frågor kring hotade konstnärer.

 Kommunstyrelsen i Malmö förnyade under 2018 samarbetsavtalet där kulturnämnden via rollen som en "Leading city for Culture" i nätverket United Cities and Local Governments (UCLG) ska utforska och stärka kulturens roll för hållbar stadsutveckling samt dra nytta av nätverket för att öka kunskapen i staden kring FN:s globala hållbarhetsmål. Nyttan av UCLG-samarbetet består bland annat i städernas arbete med att koppla FN:s hållbarhetsmål till sina mål, samt utbyten av kunskap och stöd. Malmö har uppmärksammats internationellt för hur man stadsövergripande arbetat med kulturfrågorna genom kulturstrategiarbetet och att den nu även ingår i Malmös översiktsplanearbete. I övrigt planeras Malmö Stads deltagande i UCLG:s toppmöte Cultural Summit i Buenos Aires i april 2019.

(10)

 Under 2018 har Rörelsernas museum (The Museum of Movements) inlett en etableringsfas.

Regeringen beslutade att från och med 2018 etablera Rörelsernas museum i mindre skala och att under 5-6 år testa metoder för samverkan och kunskapsinhämtning, för att under vägen växa fram till att bli ett fullskaligt nationellt museum för demokrati och migration i Malmö, utifrån civila rörelsers perspektiv och med forskning som grund. Museet stöds av Malmö stad och staten, med syfte att skapa ett nationellt demokrati- och migrationsmuseum i Malmö.

 Inom ramen för Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU) har kulturnämndens verksamheter varit med att utveckla samverkansformer mellan Malmö stad, Malmö universitet och andra aktörer. Detta har inneburit att förvaltningen samlat, utvecklat, förmedlat och utbytt kunskaper och erfarenheter inom institutets intressekrets. Samarbetet inom ISU bidrar till

implementeringsarbetet av Malmökommissionen, Översiktsplanen, Kulturstrategin,

Miljöprogrammet och Malmö universitets strategi 2020. Dessa effekter ligger väl i linje med tanken om att utveckla kultur som en fjärde dimension av hållbar utveckling och som verktyg för hållbar stadsutveckling.

Att fortsätta samarbeta nationellt och internationellt, med civilsamhället, andra offentliga institutioner, akademi och inte minst med andra förvaltningar och bolag inom staden, ser kulturförvaltningen som en förutsättning för att skapa ett bättre kulturliv för Malmöborna samt kunna hantera de utmaningar som Malmö står inför.

Målindikator Utfall Målvärde

Bedömning av effekter från samarbeten med internationella samarbetsorganisationer. Mål 2018: Kulturförvaltningen ska via rollen som en Leading city for Culture i nätverket United Cities and Local Governments att utforska och stärka kulturens roll för hållbar stadsutveckling samt dra nytta av nätverket för att öka kunskapen i staden kring FN:s globala hållbarhetsmål.

Delvis uppnådd

Kommentar

Internt har vi beslutat att hösten 2019 så skall UCLG-arbetet spridas inom staden via SOS-gruppen och omvärldsgruppen som sammanhålls av stadskontoret.

Sammantaget uppfattar kulturnämnden att UCLG-samarbetet skapat möjligheter till erfarenhetsutbyte med andra städer, bland annat kring FN:s hållbarhetsmål som står högt på agendan. Dock behöver formerna utvecklas för hur arbetet inom UCLG-nätverket kan spridas inom staden, ett arbete som har satts igång. Under hösten har också en kommunikationsplan, intern och extern tagits fram

Under 2018 förnyades samarbetsavtalet av Kommunstyrelsen där Kulturnämnden via rollen som en Leading city for Culture i nätverket United Cities and Local Governments ska utforska och stärka kulturens roll för hållbar stadsutveckling samt dra nytta av nätverket för att öka kunskapen i staden kring FN:s globala

hållbarhetsmål. Nyttan av UCLG-samarbetet består bl.a. i städernas arbete med att koppla FN:s hållbarhetsmål till sina mål, utbyte av annan expertis och stöd. Som Leading City förväntas Malmö stad dels stå som arrangör för "Peer-learning arrangemang dit andra städer bjuds in, dels att själva delta och stötta andra städer i sitt arbete med att implementera Culture 21 Actionplan (motsvarande Kulturstrategin). Bl.a. har Malmö besökt Namur i Belgien för att delta i en peer to peer workshop i november. Under hösten besöktes Malmö och SOS- gruppen av UCLG:s koordinator för kultur som redovisade nyttan med Malmös deltagande som leading city inom nätverket. Malmö har uppmärksammats internationellt inte minst för hur man stadsövergripande arbetat med kulturfrågorna genom kulturstrategiarbetet och att den nu även ingår i Malmös Översiktsplan. I övrigt planeras Malmö Stads deltagande i UCLG:s toppmöte Cultural Summit i Buenos Aires i april 2019, vid detta toppmöte kommer Malmö även att representeras politiskt.

Genomförandegrad av handlingsplanen för kulturstrategin.

Målvärde 2018: Uppdrag kopplade till handlingsplanen ska genomföras enligt plan.

Delvis uppnådd

Kommentar

Den sammanvägda bedömningen är att det drivs en utveckling med koppling till Kulturstrategin och

handlingsplanen. Arbetet med handlingsplanens åtaganden fortskrider dock i olika takt, och har påverkats av Kulturförvaltningens interna omorganisation varför målet delvis bedöms uppnått. Under 2018 påbörjades dock ett arbete med att revidera handlingsplanen för att kraftsamla och genomföra Kulturstrategin i sin helhet när den 2019 går in på sitt sista år.

(11)

DELAKTIGHET OCH DIALOG Kulturnämndens verksamhet ska präglas av delaktighet och dialog, där alla Malmöbor ges lika möjligheter till inflytande och medskapande i arbetet med att utveckla stadens kulturliv och bidra till ökad hållbarhet.

Möjligheten till delaktighet och demokratiskt inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle såväl som för kulturnämndens verksamheter. Det ger oss en ovärderlig kunskap om våra målgruppers behov och önskemål. En kunskap som under året lett till ökat deltagande samt möjliggjort för våra verksamheter att bättre svara upp mot Malmöbornas faktiska behov. Delaktighet med Malmöbor har gett Malmöborna inflytande och en känsla av sammanhang och ägarskap. Malmöbor har involverats inom kulturnämndens samtliga verksamheter, allt ifrån publikundersökningar, referensgrupper, fokusgrupper, barnråd, till verksamheter som Allaktivitetshusen, Arena 305 och KRUT, vars framgång helt bygger på medskapande processer med Malmös unga. Genom dessa insatser har vi gett Malmöborna en direkt möjlighet att påverka och bidra till utformningen av och innehållet i våra verksamheter. Nämnas bör även Sveriges kvinnolobby, som 2018 gjort en kartläggning av segregation ur ett jämställdhetsperspektiv. I rapporten lyfts projektet KRUT fram som ett gott exempel utifrån det framgångsrika laborativa samarbete som genomförts med målgruppen och som motverkat segregationen för unga kvinnor. Sammantaget är bedömningen att kulturnämndens verksamheter i mycket stor utsträckning har bidragit till att uppfylla målet och insatserna nedan är exempel på vad som möjliggjort den förflyttning som har skett under året:

 Allaktivitetshusmodellen fångar upp det stora engagemang som finns bland många Malmöbor och som inte kan eller har möjlighet att kanaliseras genom föreningslivet. Delaktigheten och

inflytandet hos deltagarna skapar en känsla av gemensamt ägandeskap och ansvar för verksamheten och den fysiska plats, skolan, där den äger rum. Effekter syns på olika sätt, till exempel berättar deltagare för personalen om att de i högre grad kan påverka sina liv, till exempel genom att börja arbeta eller byta arbete, studera eller starta en förening. Skolledare och personal vittnar om avsevärt minskad skadegörelse och en märkbart tryggare skolmiljö. Under 2018 har dialogen med de boende i områdena mognat, så att samtal kring normer och värderingar ha kunnat föras på ett mer positivt sätt än förut. I uppföljning framhålls att det inte är aktiviteterna i sig som utgör modellens främsta framgångsfaktor, utan istället de värden som skapas på

mötesplatsen i form av gemenskap, tillit och att vara eller ha en lokal förebild.

 Biblioteken har generellt svårt att nå unga, och forskningsprojektet Ung livsstil visar att tjejer, särskilt i de lägsta socioekonomiska skikten, är underrepresenterade i aktiviteter som erbjuds i Malmö. 2016 startades KRUT. Projektet har fokus på unga som saknar resurser, plattform eller sammanhang. KRUT har utvecklats med Tjejer i förening och 28 unga från hela Malmö. Under hösten har KRUT invigts och gått från idéstadie till ordinarie verksamhet. Kulturnämnden har nu har en mötesplats som aktiveras av unga samtidigt som den möjliggör ungas behov att skapa arrangemang, workshops eller kreativa projekt. Ca 200 unga tjejer och killar från hela Malmö tar dagligen platsen i anspråk. KRUT aktiveras i huvudsak av unga och har sedan projektstart haft över 200 arrangemang som tidigare inte hade någon plats på biblioteket.

 Sommarscen Malmö och Malmö museer har under 2018 genomfört stora publikundersökningar och därmed möjliggjort för Malmöbor att komma med önskemål och påverka verksamheternas utbud.

Kulturnämndens verksamheter kommer även framåt att fokusera på dialog och delaktighet. Under 2019 kommer kulturförvaltningen i samarbete med Fritidsförvaltningen och forskare att genomföra

undersökningen Ung livsstil i syfte att öka kunskapen om Malmös unga.

Uppföljning av upplevd delaktighet i kulturlivet i

Kulturintressemätning. Mål 2018: Förbättring i jämförelse med tidigare mätning.

Kommentar

Under 2018 har Kulturförvaltningen inte genomfört någon kulturintressemätning. Detta p.g.a. att förvaltningen arbetar med att revidera indikatorer och metoder för uppföljning inför 2019.

(12)

Uppdrag - Samtliga nämnder och bolag får i uppdrag att exemplifiera hur man arbetar med de globala målen i samverkan med andra nämnder och externa aktörer.

Målområde 2 – En stad för näringsliv och arbete

Kommunfullmäktigemål – Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning.

KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR Aktörer inom kulturella och kreativa näringar ska ha goda förutsättningar att etablera sig, verka och utvecklas i Malmö.

Kulturnämnden har via stöd till Malmös fria kulturliv möjliggjort för Malmöbor och besökare att ta del av kvalitativ och aktuell samtidskultur och möta intressanta konstnärskap inom olika konstformer och genrer.

Kulturstödet har under 2018 möjliggjort för Malmöbor att medverka aktivt i kulturlivet, som professionell kulturaktör eller utifrån ett ideellt engagemang. De fria kulturaktörerna har bidragit till att förstärka och synliggöra Malmös kulturliv, både lokalt och utanför Malmö.

Kulturstödet har genom en digitalisering av ansökningsprocessen tagit ett viktigt steg mot att underlätta för Malmös kulturutövare att söka bidrag för sin verksamhet. Ansökan av alla former av kulturstöd sker nu via e-tjänster. Digitaliseringen har inneburit en enklare hantering, bättre tillgänglighet och ökade möjlighet till likvärdig bedömning. Responsen från kulturaktörerna har varit övervägande positiv.

Sammantaget är bedömningen att kulturnämndens verksamheter i stor utsträckning har bidragit till att uppfylla målet och insatserna nedan är exempel på vad som möjliggjort den förflyttning som har skett under året:

 För att ytterligare underlätta för Malmös kulturaktörer har dialogen mellan Malmö stads bidragsgivande förvaltningar intensifierades 2018. Samverkan mellan förvaltningarna har fått tydligare gemensamma ramar och mål. Det handlar om att fördjupa samverkan med civilsamhället och att säkerställa en likvärdig bidragshantering men även tydligare krav på de verksamheter som får stöd är till nytta för Malmöborna och är i linje med demokratiska värderingar. Förvaltningen har tagit en aktiv roll i pågående processer och dialoger, utifrån rollen som en av Malmö stads betydande bidragsgivare.

 Under 2018 har de uppdaterade föreskrifterna för kulturstöd implementerats fullt ut. Två nya stödformer ingår: Stipendiet Kulturkraft för unga i åldern 18–30 år och projektstöd för utvecklingsprojekt, bland annat riktat till nya nätverk, organisationsutveckling och konstnärliga pilotproduktioner. Att bidra till goda arbetsvillkor och arbetsmöjligheter för kulturskapare i Malmö ingår i stödkriterierna.

 Stipendiet Kulturkraft har gett främst semiprofessionella och yngre kulturskapare bättre förutsättningar att genomföra mindre projekt. Det nya stödet för utvecklingsprojekt har riktats både till etablerade verksamheter och till nya initiativ, och innebär en prioritering av långsiktiga satsningar och konstnärlig utveckling.

 Malmös kulturutövare har även under 2018 getts möjlighet till arbete genom samarbete med förvaltningens institutioner och avdelningar. Förutom att möjliggöra arbete för det fria kulturlivet innebär samarbetet även en möjlighet för Malmös fria kulturliv att möta en större publik på fler platser i staden.

Att de fria kulturaktörerna har rimliga arbetsvillkor är en förutsättning för ett levande lokalt kulturliv som vågar utmana och ta risker. Under 2019 kommer förvaltningen internt att se över och utveckla arbetet med lokaler för fria kulturaktörer. Kulturnämndens verksamheter kommer även fortsatt att prioritera det övergripande arbetet med föreningar, bidrag och idéburen sektor. Aktuella frågor är bland annat det nya kontaktcentrets roll gentemot föreningslivet och att fånga upp verksamhet som inte har någon självklar kommunal hemvist.

(13)

Målindikator Utfall Målvärde Antal praktikanter inom ramen för Kultursommar vid

kulturförvaltningen. Målvärde 2018: Minst 195 platser

293 minst 195

Kommentar

Inom ramen för Kultursommar, erbjöds år 2018, 293 praktikplatser, på kulturförvaltningens olika verksamheter och institutioner, i samarbete med arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Tjejer i förening med Demokratiambassadörprojektet.

KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR Kulturnämnden ska, genom att till exempel lyfta fram goda förebilder och inspirerande exempel samt erbjuda kvalitativa sommarjobb och praktikplatser, ge unga Malmöbor möjlighet att tidigt komma i kontakt med yrken inom kultursektorn.

Med utgångspunkt i den stora strukturella arbetslösheten som finns i Malmö har kulturnämndens verksamheter under 2018 berett en plats för Malmös unga i våra verksamheter. Genom en ökad

inkludering av Malmös unga i våra verksamheter har vi bidragit till mer likvärdiga möjligheter i staden för Malmös unga. Genom inspiration, goda relationer och ett prioriterat fokus har Malmös unga möjliggjorts en yrkesmässig introduktion i kulturnämndens verksamheter. Deltagande unga har fått möjlighet att prova på hur det är att arbeta inom kultursektorn, fått kunskap om de yrkesområden som finns inom

kulturnämndens verksamheter och för många av dem som får en tim- eller säsongsanställning har det varit ett första steg in i arbetslivet.

Samarbete med Malmös unga har även gett kompetens och nya och viktiga perspektiv in i våra

verksamheter. En annan positiv effekt är att Malmöbor som besökare kulturnämndens verksamheter har genom mötet med unga Malmöbor fått möta personal med annan språk- och kulturell bakgrund.

Sammantaget är bedömningen att kulturnämndens verksamheter i mycket stor utsträckning har bidragit till att uppfylla målet och insatserna nedan är exempel på vad som möjliggjort den förflyttning som har skett under året:

 Kultursommar/Ung i sommar erbjöd 293 ungdomar praktik i någon av kulturnämndens verksamheter under sommaren 2018, vilket innebär en ökning med 98 platser från önskat målvärde195 platser.

 Sommarscen Malmö har under sommaren 2018 anställt ett tjugotal unga Malmöbor till genomförandet av sommarens program. Allaktivitetshusen erbjuder varje år ett flertal unga Malmöbor både timanställningar och praktikplatser. Under året har man dessutom arbetat tillsammans med fastighetsägare och civilsamhälle för att gemensamt skapa förutsättningar för en bättre arbetsmarknad för ungdomar.

 BIM har under många år arbetat med att, inom Ung i sommar-paraplyet, skapa kvalitativa och inspirerande sommarjobb åt unga i Malmö. I år gjordes en gemensam satsning tillsammans med Tjejer i förening där 150 ungdomar utbildats till och arbetat som demokratiambassadörer i syfte att öka valdeltagandet bland förstagångsväljare.

 Malmö Museer har arbetat både aktivt och strukturerat med att erbjuda många olika målgrupper en möjlighet att arbeta, praktisera eller komma i kontakt med museets verksamhet. Sammantaget ca 40 personer. De målgrupper som avses utöver den reguljära är nyanlända, Ung i sommar, behov av arbetsprövning, studenter och de som är långt ifrån ordinarie arbetsmarknad.

Kulturnämnden verksamheter kommer även framåt att fokusera på inkludering av Malmös unga i syfte att skapa mer jämlika livsvillkor för Malmös unga.

(14)

Målindikator Utfall Målvärde Antal praktikanter inom ramen för Kultursommar vid

kulturförvaltningen. Målvärde 2018: Minst 195 platser

293 minst 195

Kommentar

Inom ramen för Kultursommar, erbjöds år 2018, 293 praktikplatser, på kulturförvaltningens olika verksamheter och institutioner, i samarbete med arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Tjejer i förening med Demokratiambassadörprojektet.

Målområde 3 – En stad för barn och unga

Kommunfullmäktigemål – Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential.

MALMÖBON I FOKUS Alla Malmös barn och unga ska såväl under skoltid som på sin fritid ha goda och likvärdiga möjligheter att ta del av och vara delaktiga i kulturupplevelser som berör, vidgar perspektiv och inspirerar.

Malmös barn och unga har idag genom kulturnämndens verksamheter möjlighet ett ta del av ett kulturellt basutbud, att ta del av och vara delaktiga i kulturupplevelser som berör, inspirerar, skapar delaktighet och stärker lärandet och den demokratiska fostran, såväl i skolan som på fritiden. Sammantaget är

bedömningen att kulturnämndens verksamheter i mycket stor utsträckning har bidragit till att uppfylla målet och insatserna nedan är exempel på vad som möjliggjort den förflyttning som har skett under året:

 Under året har 68 150 barn i Malmös skolor och förskolor tagit del av programverksamhet under förskole- och skoltid, och 99 843 resor har genomförts med kulturbussarna till och från dessa arrangemang. Andel förskolebarn som under förskoletid har tagit del förvaltningens utbud är 77 % för läsåret 2017/18. Grundskolan i Malmö använder i allt högre grad kulturförvaltningens statistikunderlag för att påvisa vilka elever som tar del av kulturutbudet, vilket är en konsekvens av att förvaltningen utvecklat verktyg och metoder för att bättre kunna bidra till skolans kulturuppdrag.

 En betydande del av kulturnämndens ekonomiska stöd till det fria kulturlivet under 2018 har riktats till verksamheter med barn och unga som målgrupp, bland annat i form av kulturprogram för skola och förskola och arrangemang för barn, ungdomar och familjer på fritiden. Stödet till lokala kulturaktörer inom olika konstformer innebär att Malmös barn och unga får ökade

möjligheter att möta aktuell och kvalitativ kultur som skapas här och nu och som utgår från barns och ungdomars egna perspektiv.

 Utifrån Ung Livsstil-studien (genomförd 2015) har utbudet för 13–25-åringar på Sommarscen Malmö setts över och intensifierats. Som en effekt av analysen ökades bland annat antalet arrangemang riktade till Malmöbor i åldern 13–25 år, från 8 arrangemang 2017 till 11

arrangemang 2018. Sommarscen har även genomfört riktade kommunikationsinsatser gentemot målgruppen med ett lyckat resultat, sammantaget i år har målgruppen 13–25-åringar utgjort 26 % av publiken jämfört med 10 % 2017.

 Biblioteken i Malmö har genom projekt KRUT omsatt ungas idéer och behov i en fysisk plats på Stadsbiblioteket. Det handlar om att möjliggöra för unga och unga vuxna att ta plats i samhället och kulturlivet på en plats som arbetar aktivt med inkludering, jämställdhet och besökarens behov. En konkret effekt av KRUT är att ungdomar i Malmö i större utsträckning ges likvärdiga möjligheter att göra sin röst hörd.

 Genom det omfattande pedagogiska arbetet på Marinpedagogiskt center har kulturnämnden bidragit till att barn och unga i Malmö fått möjlighet till kunskap om hållbarhetsfrågor kopplat till havet och klimatfrågorna. Effekten av detta är delaktighet för barn och unga, en större känsla av sammanhang samt en möjlighet till naturupplevelse som de annars inte skulle fått.

(15)

 Unga Malmöbor har kunnat uppleva samtidskonst på Malmö konsthall, och samtidigt fått möjlighet till att utforska sin egen kreativitet, såväl under skoltid som under helger och lov. Bland annat har detta skett genom de 188 kostnadsfria kreativa verkstäder för barn och unga som konsthallen genomfört under året, varav många varit uppsökande och förlagda ute i

stadsområdena. I projektet "Rörelse mitt i konsten" provades en ny metod för de mindre barnen där de tillsammans med en konstpedagog och en rörelsepedagog fick prova på att tolka konsten med hela kroppen, med sitt kroppsspråk. Projektet fick översvallande positiv respons från de deltagande förskolorna och stärkte barnen i sitt lärande.

En viktig satsning framöver för förvaltningen är arbetet med barnrätt som ett eget fokusområde, vilket syftar till att möjliggöra välgrundade prioriteringar och beslut utifrån ett barnrättsperspektiv, samt öka barns och ungas delaktighet och inflytande i frågor som rör dem. Malmö stads "Utvecklingsplan för barnets rättigheter i Malmö stad" är en viktig utgångspunkt för att bygga upp en kulturell allemansrätt för Malmös barn och unga.

Andel förskolebarn respektive grundskolelever som inte tagit del av barnkulturenhetens utbud ska minska jämfört med tidigare år. Målvärde 2018: <30%

Delvis uppnådd

Kommentar

Andel förskoelbarn som inte tagit del av barnkulturenhetens utbud var läsaåret 17/18 23%.

Andel grundskoleelever som inte tagit del av barnkulturenhetens utbud var läsåret 17/18 har inte tagits fram pga svårigheten att få en korrekt siffra. Det som har tagits fram är andel bokade/obokade platser av det totala antalet erbjudna platser. Dessa siffror för läsåret 17/18 är:

F-3 92/8%

4-6 11/89%

7-9 29/71%

Andel barn per stadsområde som deltar i kulturskolans verksamhet. Målvärde 2018: Andel barn per stadsområde enligt kulturskolans verksamhetsmått för 2018.

Delvis uppnådd

Kommentar

Här visas i vilken utsträckning Malmö Kulturskola når barn och unga i de olika stadsområden som Malmö Stad var uppdelad i fram t o m våren 2017. Budgetmålen för 2018 för varje stadsområde står i parantes

Siffrorna gäller barn och unga mellan 8 - 18 år.

Andel av målgruppen i Stadsområde Norr 17 % (13%) Andel av målgruppen i Stadsområde Söder 4 % (6%) Andel av målgruppen i Stadsområde Väster 9 % (10%) Andel av målgruppen i Stadsområde Öster 7 % (7%)

Andel av målgruppen i Stadsområde Innerstaden 13 % (13%)

Siffrorna ovan avser att åskådliggöra hur väl Kulturförvaltningen via Kulturskolan når ut till målgruppen barn och unga i olika stadsområden.

Anledning till det goda resultatet i Stadsområde Norr är utbyggnaden av El Sistema Kirseberg. Vidare har en personell förstärkning på El Sistema Rosengård inneburit att budgetmålet har gått att uppnå i Stadsområde Öster trots en kraftig befolkningsökning i området. Däremot har det inte funnits möjlighet att sätta in samma resurser i Stadsområde Söder. Detta har inneburit att kulturskolan trots att elevantalet inte minskat nominellt, inte når upp den procentuella täckning av målgruppen som var budgetmålet. Här ska dock tas i beaktande att Kulturförvaltningen satsar på annat sätt än genom kulturskola på barn och unga i Stadsområde Söder genom satsningen på Allaktivitetshus.

(16)

Målområde 4 – En öppen stad

Kommunfullmäktigemål – Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång.

LIKABEHANDLING OCH ANTIDISKRIMINERING Kulturnämnden ska säkerställa att alla Malmöbor och besökare i staden ges likvärdiga möjligheter att ta del av Malmös kulturliv.

Genom årliga jämställdsanalyser, ett konsekvent intersektionellt arbete med jämställdhetsintegring, ett mångspråkigt förhållningssätt och aktivt arbete med att höja medvetenheten och kunskapen om

diskriminering, skapar kulturnämndens verksamheter mer likvärdiga möjligheter för Malmöborna att ta del av kultur.

Med hjälp av kompetensutveckling har kulturförvaltningens medarbetare fått kunskap och verktyg för att utveckla en mer jämställd och jämlik verksamhet. Sammantaget är bedömningen att kulturnämndens verksamheter i stor utsträckning har bidragit till att uppfylla målet och insatserna nedan är exempel på vad som möjliggjort den förflyttning som har skett under året:

 Malmö stad är ett finskt förvaltningsområde, vilket innebär ett förstärkt skydd för det finska språket och finsk kultur och gör att det finns ett utökat ansvar att erbjuda service på finska i staden. Bland annat har Sommarscen Malmö och Kirsebergs- fritids- och kulturhus bidragit till att finskspråkiga Malmöbor haft möjlighet till finsk kultur, det finska språket och inflytande och delaktighet.

 2015 blev Stadsbiblioteket HBTQ-certifierade av RFSL och för att behålla denna certifieringen ska Stadsbiblioteket genomgå en omcertifiering. Arbetet med detta påbörjades 2017 och under 2018 har biblioteket färdigställt en handlingsplan för att säkerställa att arbetet med likabehandling och antidiskriminering fortgår. Under 2018 har samtidigt områdesbiblioteken blivit certifierade av RFSL. Att Biblioteken i Malmö nu i sin helhet är HBTQ-certifierade är ett hållbart och långsiktigt sätt att förbättra såväl arbetsmiljö som bemötande. När besökare upplever sig välkomna från början läggs en förtroendefull grund för fortsatt positiv kontakt.

 Inom ramen för "Välkommen till Skåne" har Stadsbiblioteket genomfört fyra träffar för

nyanlända där man tillsammans med samhälls- och hälsokommunikatörerna i Skåne, och som en del av introduktionsprogrammet, genom en fördjupad presentation av folkbibliotek i allmänhet och Malmös bibliotek i synnerhet skapat relationer med nya Malmöbor. Projektet utvärderas av Uppsala universitet och visade vid delrapportering på effekter som stärker nyanländas inträde i det svenska samhället och ger ökade möjligheter att ta del av Malmös kulturliv.

 Med anledning av det omtalade #metoo-uppropet anordnade en halvdagsutbildning för alla medarbetare i kulturförvaltningen på temat sexuella trakasserier. Drygt 80 procent (ca 450 personer) av förvaltningens medarbetare deltog vid något av de tre utbildningstillfällena och det fanns en stark intern vilja att öppna upp för samtal och arbeta förebyggande. Under utbildningen diskuterades bland annat definitionen av begreppet sexuella trakasserier, aktuell lagstiftning, ansvarsområden för chef respektive medarbetare samt Malmö stads policy.

 Genom att ha information på hemsida och Facebook på både svenska och engelska, erbjuda visningar på engelska, teckenspråk och finska och erbjuda aktiviteter runt om i staden har konsthallen och konstmuseet bidragit till att säkerställa att Malmöbor ges likvärdiga möjligheter att ta del av konst och kultur. I likhet med flera andra av nämndens verksamheter och

institutioner har Malmö Museer arbetat med att göra sina lokaler tillgängliga för alla Malmöbor i högre grad och för att tillgängliggöra verksamheten på flera språk.

Kulturförvaltningen har i sitt kommunikationsarbete ett naturligt fokus på likabehandling och

antidiskriminering vilket innebär en tillgänglig kommunikation som utgår från diskrimineringsgrunderna.

Förvaltningen säkerställer detta genom kontinuerliga stickprov på bildval och texter. Under 2018 har ett särskilt fokus legat på att rikta kommunikation till de grupper som idag inte tar del av Malmös kulturliv i

(17)

högre utsträckning. Genom att bland annat ge information på Malmöbors egna modersmål och samarbete med till exempel arabisktalande nyhetsmedia har fler Malmöbor gett möjlighet att ta del av stadens kulturliv.

Uppföljning av publikundersökningar vid förvaltningens institutioner. Målvärde 2018: Positiv utveckling vid jämförelse mot tidigare år.

Kommentar

Under 2018 har ingen sammanhållande publikundersökningen genomförts på kulturförvaltningens institutioner.

Detta beror på att förvaltningen arbetar med att införa nya indikatorer och arbetssätt med uppföljning inför 2019. På några av institutionerna har dock publikundersökningar genomförts.

Bland annat har Malmö Museer gjort en sommarundersökning med över 2 500 svarande, vilken visar att 94 % av besökarna var nöjda eller mycket nöjda med besöket

Sedan förra årets undersökning kan man se en kraftig ökning av antalet besökare från områden som Söderkulla, Lindängen, Rosengård, Höja, Oxie och Segevång. Det är främst barn och familjebesök som görs på museet, ett tecken på att satsningarna på barn och unga slagit väl ut.

Målområde 5 – En jämlik stad

Kommunfullmäktigemål – Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället

MALMÖBON I FOKUS Genom särskilda satsningar och tydliga prioriteringar ska kulturnämndens verksamheter tillgängliggöra konst och kultur för Malmöbor som är socioekonomiskt utsatta.

De boende i Malmö får dagligen möjlighet att ta del av konst och kultur genom att flera av

kulturnämndens verksamheter är placerade i delar av staden med många unga Malmöbor och i områden med stora socioekonomiska utmaningar. Oavsett ekonomiska förutsättningar får Malmöbor ta del av stadens konst och kulturliv genom kostnadsfria programaktiviteter och mötes- och studieplatser i publika miljöer. Kostnadsfria kulturella aktiviteter och mötesplatser ökar känslan av samhörighet i staden.

Kostnadsfria studieplatser ökar möjlighet för unga Malmöbor att kunna genomföra studier och bidrar därigenom på sikt till en hållbar stadsutveckling. Sammantaget är bedömningen att kulturnämndens verksamheter i mycket stor utsträckning har bidragit till att uppfylla målet och insatserna nedan är exempel på vad som möjliggjort den förflyttning som har skett under året:

 Inom den statliga lovsatsningen har kulturnämndens verksamheter genomfört många aktiviteter som särskilt riktats till barn i områden med socioekonomiska utmaningar. Sommarscen Malmö arbetar för att varje år hitta nya spelplatser och samarbeten med lokala aktörer för att kunna nå Malmöbor med kulturarrangemang och upplevelser i hela staden. De kostnadsfria aktiviteter för barn i förskola och skola ger alla barn i Malmö goda möjligheter att uppleva kultur och själva skapa under sin skoltid, vilket bidrar till en ökad läs- och språkutveckling.

 Under året har Biblioteksbussen regelbundet besökt förskolor, jourboenden och fritidsgårdar med aktiviteter som litteraturförmedling, boksamtal, sagostunder och skapande verkstäder för olika åldersgrupper. Bussens sommarturné har inneburit en ökad närvaro bland annat i Rosengård och Lindängen. Biblioteksbussen har under 2018 haft en öppettid om 12 timmar i veckan, vilket innebär färre turer än tidigare år riktade till allmänheten men istället har fler riktade turer

genomförts till prioriterade grupper och platser, vilket innebär en tydlig effekt i ökad tillgänglighet för dessa grupper.

 Biblioteken i Malmö har genomfört särskilda satsningar för att nå ut till arabisktalande barn och

(18)

vuxna med riktade besök på SFI/Södervärn, lokala mötesplatser och föreningar, samt deltagande i större festivaler och evenemang som Eid firande i Folkets Park, Arabiska Bokmässan och

Malmöfestivalen. Under hösten har Biblioteken i Malmö även genomfört "Bibliotekets dag" på temat demokrati med ambitionen att nå nya målgrupper. Sammantaget har detta arbete inneburit att Biblioteken i Malmö nått nya grupper av Malmöbor och bidragit positivt till att uppfylla nämndsmålet.

 Malmö Konsthall har under året fortsatt med projektet "Första besöket" riktat till Malmöbor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Effekterna har gjort att boende i socioekonomiskt utsatta områden har fått möjlighet att ta del av Malmö Konsthalls utställningar och samtidskonst i allmänhet.

 Genom konceptet "El Sistema" får ca 1500 barn och unga - de flesta från Malmös mest socioekonomiskt utsatta områden - regelbundet deltar i gruppundervisning. ”El Sistema”

använder musik för social och mänsklig utveckling vilket bland annat bidrar till ett gynnsamt socialt klimat på skolorna. Konceptet finns på 5 skolor, varav det senaste startades hösten 2018 på Kirsebergskolan.

Kulturnämndens verksamheter kommer under 2019 fortsatt att göra riktade satsningar för Malmöbor i områden med socioekonomiska utmaningar, bland annat under skolloven i samarbete med

Fritidsförvaltningen och Fastighets- och gatukontoret genom den etablerade förvaltningsövergripande samverkan som byggts upp inom lovsatsningen. Förvaltningen kommer framgent att förstärka arbetet med att inhämta kunskap om förutsättningarna för Malmöbor i socioekonomiskt utsatta områden, bland annat genom arbetet med att sprida allaktivitetshusmodellen i staden.

Uppföljning av publikundersökningar vid förvaltningens institutioner.

Delvis uppnådd

Kommentar

Under 2018 har inga förvaltningsövergripande publikundersökningar genomförts då arbetet med att ta fram nya nämndsmål och målindikatorer påbörjats. Gemensamma publikundersökningar är dock ett verktyg som kommer att användas som uppföljning för framtida målindikatorer.

Malmö museer genomförde en omfattande publikundersökning sommaren 2018, vilken visar på goda resultat.

Museet har en väldigt hög andel nöjda besökare, 93,5 %. Endast 5,5 % tyckte att besöket var ok medan 1 % var missnöjda. Motsvarande siffror för 2017 var 98 % nöjda och 2 % missnöjda.

MALMÖBON I FOKUS Malmös äldre befolkning ska ha goda möjligheter att delta, känna sig delaktiga och vara medskapande i kulturella sammanhang.

Äldre Malmöbor har genom guidade visningar, separata mötesplatser, bokbuss, öppna kurser och studiecirklar möjlighet att uppleva och delta i kulturella sammanhang, vilket bidrar till meningsfullhet och höjer livskvaliteten. Hälften av Malmös invånare är under 35 år och det satsas mycket på att ge dessa Malmöbor bästa möjliga förutsättningar för att leva, utvecklas och trivas i staden. Men vad händer med de som inte är lika synliga och inte har samma förutsättningar att ta del av allt som staden erbjuder? Utifrån detta perspektiv har kulturnämnden under 2018 förstärkt arbetet med fokus på äldre Malmöbors tillgång till kultur. Genom att en tjänst som äldresamordnare skapats med ett förvaltningsövergripande uppdrag, möjliggörs tydligare fokus och samverkan för att genom kultur och social samvaro bidra till välmående och mening för äldre Malmöbor. Sammantaget är bedömningen att kulturnämndens verksamheter i stor utsträckning har bidragit till att uppfylla målet och insatserna nedan är exempel på vad som möjliggjort den förflyttning som har skett under året:

 Limhamns biblioteket och Tygelsjöbiblioteket har under våren erbjudit digital handledning till äldre i samarbete med SeniorNet. Mötesplatserna i Kirseberg, Lindängen och Hermodsdal har spelat en viktig roll för äldre Malmöbors känsla av trygghet och sammanhang, vilket är viktiga

(19)

faktorer för en god hälsa.

 Sommarscen Malmö kunde genom att åter föra in folklig komedi i programmet tillmötesgå ett önskemål som framförts från den äldre målgruppen, vilket kommer stärkas ytterligare under kommande år i och med den referensgrupp för äldre som startades under hösten 2018 för att fånga upp målgruppens önskemål och behov inför kommande säsonger.

 Malmö Konsthall har haft dagliga kostnadsfria introduktioner till pågående utställningar med möjlighet till dialog samt kostnadsfri programverksamhet. Tillsammans med ABF Malmö har studiecirkeln Papper + tråd = bok genomförts för målgruppen 60+. Samarbetet med Malmö Konststudio har fortsatt med visning av pågående utställning och genom att konsthallens verksamhet marknadsförs särskilt till deras medlemmar. De sammantagna effekterna av dessa satsningar är att Malmöbor som är 60+ har getts möjlighet till fördjupning av utställningarna dagtid såväl som kvällstid samt till eget kreativt skapande, vilket stärkt målgruppen och skapat en ökad känsla av delaktighet och medskapande.

 Under året har ett antal äldre Malmöbor på demensboenden tagit del av pedagogiska aktiviteter på stadsarkivet, vilket bidragit till ökad livskvalitet. Koordination av aktiviteter och behov på

äldreboenden bedriven i samverkan med hälsa-, vård och omsorgsförvaltningen har skapat förutsättningar för ökad delaktighet och medskapande för äldre Malmöbor.

Under 2018 påbörjade kulturförvaltningen en omfattande kartläggning för att klarlägga vilka aktiviteter förvaltningen erbjuder eller har erbjudit de senaste åren som vänder sig till målgruppen äldre, samt att titta på möjligheterna att utveckla denna verksamhet och vad kulturnämndens institutioner och verksamheter önskar inför framtiden. Utredningen, som färdigställs under 2019, ska även undersöka hur behovet av kultur ser ut, först och främst i hälsa-, vård och omsorgsförvaltningen men också i övriga förvaltningar. I arbetet ingår även en omvärldsanalys där erfarenheter från andra kommuner inhämtas och befintlig forskning på området lyfts.

Uppföljning av publikundersökningar vid förvaltningens institutioner.

Delvis uppnådd

Kommentar

Under 2018 har inga förvaltningsövergripande publikundersökningar genomförts då arbetet med att ta fram nya nämndsmål och målindikatorer påbörjats. Gemensamma publikundersökningar är dock ett verktyg som kommer att användas som uppföljning för framtida målindikatorer.

Malmö museer genomförde en omfattande publikundersökning sommaren 2018, vilken visar på goda resultat.

Museet har en väldigt hög andel nöjda besökare, 93,5 %. Endast 5,5 % tyckte att besöket var ok medan 1 % var missnöjda. Motsvarande siffror för 2017 var 98 % nöjda och 2 % missnöjda. 80% angav att de kommit med familjen till museet vilket är en höjning med 7 % från året innan. Årets siffror visar på samma mönster som 2017 vad gäller ålder på besökarna, största kategorin är i åldern 20-39 år. Småbarnsfamiljer faller inom denna kategori och detta har visat sig vara den vanligaste besökaren enligt tidigare frågeställningar.

MALMÖBON I FOKUS Genom särskilt riktade satsningar ska kulturnämnden bidra till att konst och kultur utgör ett tillgängligt och meningsfullt inslag i vardagen hos de personer som är i behov av stöd och hjälp och personer som av olika skäl inte kan ta sig till nämndens verksamheter.

Malmöbor med funktionsvariationer eller i behov av stöd och hjälp har idag lättare att ta del av stadens konst och kulturliv på ett meningsfullt sätt, genom kulturnämndens arbete med ökad digitalisering, särskilda satsningar på prioriterade målgrupper och genom kulturnämndens mötesplatser runt om i staden.

Just mötesplatser spelar en viktig roll då de påverkar hälsan och känslan av trygghet för de boende i områdena, vilket är särskilt viktigt för personer i behov av stöd och hjälp. Sammantaget är bedömningen att kulturnämndens verksamheter i stor utsträckning har bidragit till att uppfylla målet och insatserna nedan är exempel på vad som möjliggjort den förflyttning som har skett under året:

 Genom nämndens satsning på Sommarscen Malmö finns verksamhet över hela staden och gör

(20)

det möjligt för Malmöbor att ta del av kultur på ett stort antal platser. En tydlig effekt av detta är att många Malmöbor som i vanliga fall inte har någon kulturverksamhet i sin närhet och ofta inte har möjlighet att normalt ta del av stadens kulturliv, under sommaren kan uppleva kultur i närområdet. Teckenspråkstolkning och syntolkning har erbjudits på delar av programmet vilket ytterligare har förstärkt denna effekt.

 Genom en påbörjad kartläggning av låntagare, samt inbjudan till bokcaféer är förhoppningen att fler av de Malmöbor som behöver det ska få tillgång till "Boken kommer"-service. Biblioteken i Malmö har under året förbättrat erbjudande av depositioner på boenden och daglig verksamhet och även påbörjat inventering av boenden, önskemål från befintliga depositioner samt översyn av bibliotekets erbjudanden. Sammantaget innebär detta att verksamheten bidragit till att fler

Malmöbor i behov av stöd och hjälp har fått detta och tagit del av Malmös konst och kulturliv.

 Malmö Konsthall har genomfört riktade satsningar för att utveckla och stärka den

konstpedagogiska verksamheten i förhållande till personer med särskilda behov, såväl vuxna som barn och unga. Bland annat har projektet "Konst som uttrycksmedel" för yngre vuxna med demenssjukdom i samarbete med anhörigföreningen Cefalon åter startats upp. En annan satsning är ”Konstlyftet”, ett projekt i samarbete med KKV Grafik Malmö (Konstnärernas kollektiva grafikverkstad Malmö) för brukare och personal i Daglig verksamhet LSS inom Malmö stad.

”Konstlyftets” deltagare har speciellt uppskattat utställningen med Judith Scott – en autodidakt konstnär med funktionsvariationer. Sammantaget har Malmöbor i behov av extra stöd och hjälp getts möjlighet att ta del av konsthallens verksamhet utifrån sina egna förutsättningar, vilket stärkt dessa besökare och skapat ett meningsfullt inslag i vardagen, bidragit till en ökad självkänsla och ökat självförtroende samtidigt som det även är ett konkret möte med Malmös kulturliv.

 Malmös barn och unga med funktionsvariationer har under 2018 haft möjlighet att lära sig dans genom en särskilt riktad verksamhet på kulturskolan. En tydlig effekt av mötet med kulturskolan är en positiv förbättring av den motoriska och psykiska utvecklingen för dessa barn.

 Under året har Malmö Museer initierat ett samarbete med Statens fastighetsverk (SFV) för att anpassa de historiska lokalerna så att de kan användas av personer med nedsatt gångfunktion och rullstolsburna.

 Malmö Museer har arbetat för att sprida sin verksamhet geografiskt för att fler ska kunna ta del av museets verksamhet. Bland annat till aktiviteter i Torup, till samtliga av stadens bibliotek, genom medverkan på Limhamns- och Malmöfestivalen, till skolor, samt Marinpedagogisk Center.

Konsekvensen är att Malmöbor numera inte är begränsade att bege sig till museet för att ta del av dess utbud. Det finns även möjlighet att ta del av utbudet via internet. Effekten av dessa

satsningar är att Malmöbor som normalt har begränsade möjligheter att ta del av stadens kulturliv, nu kan ha en tillgänglig och meningsfull kontakt med konst och kultur.

Tillgänglighetsgrad vid kulturförvaltningens publika lokaler och mötesplatser enligt kriterier i Malmö stads

tillgänglighetsguide. Målvärde 2018: Positiv utveckling i jämförelse med 2017.

Kommentar

Arbetet med att tillgängliga våra lokaler är prioriterat inom Kulturförvaltningen. Tex har hissen i ungdomens hus försetts med nytt stannplan vilket tillgängliggjort Café Barbro. I samband med arbetet med den nya historiska utställningen på Slottsholmen installeras ny hiss för att tillgängliggöra lokaler som tidigare inte kunnat användas av besökare med nedsatt rörelseförmåga.

Tillgänglighetsgraden i snitt inom de 27 inventerade lokalerna är 85,6 %. Snittet i vad gäller bibliotek, museum, konstmuseum, konsthall, kulturskola och stadsarkiv är 95,7 %. Snittet vad gäller inventerade lokaler inom kulturhus, Arena 305, Kirsebergs fritids och kulturhus samt Ungdomens hus är 52,6 %. Ovanstående siffror är de senaste uppmätta för tillgänglighetsgraden vid förvaltningens publika lokaler. Pga bristande ritningsunderlag har inte en nyare beräkning kunnat göras. I samband med revideringen av nämndsmål och indikatorer under 2019 kommer indikatorn att ses över för att bättre kunna avspegla förvaltningens aktuella lokalbestånd.