The Surinam Cockroach (Pycnoscelus surinamensis (L.)) has established

Viixthuskackerlackan Py c no s c e lus s uriname nsis (L.) (Blattodea: Panchloridae) etablerad i Sverige

ToRKEL necsrnOl,r a nArRN LJUNGBERG

Hagstrcim, T., & Ljungberg, H.: Viixthuskackerlackan Pycnoscelus surinamensis (L.) (Blattodea: Panchloridae) etablerad i ^Sverige. [The Surinam Cockroach Pycnoscelus surinamensis (L.) (Blattodea: Panchloridae) established in Sweden.l - ^{Ent. Tidskr. 120}

(3): 113-l 15. Lund, Sweden 1999. ISSN 0013-886x.

The Surinam Cockroach (Pycnoscelus surinamensis (L.)) has established

permanent po- pulation in heated greenhouses at the Botanical Garden, Gdteborg, Sweden. It has occurred there at least since the summer of

995. This parthenogenetic pest, originating from south- easternAsia, has previously been recorded only sporadically in Sweden.

Torkel Hagstrdm, Naturhistoriska museet, Box 7283, 5-402 35 Gdteborg, Sweden Hdkan Ljungberg, Kiimniirsvtigen 3 A - 106,226 46 Lund, Sweden

Inledning

Htisten

996 kontaktades Naturhistoriska mu seet

i Griteborg av Hikan Wallin vid Gciteborgs Bota- niska Triidgflrd. Anledningen var att man i de re- lativt nybyggda vdxthusen besvdrades av en tal- rikt fcirekommande, medelstor mdrkfrirgad kack- erlacka. Arten i ^friga hade observerats fcirsta gingen sommaren 1995. Insamlade djur bestiim- des till Pycnoscelus (syn. Leucophaea) surina- mensis (L.), en art som sivitt vi erfarit tidigare endast pitraffats vid enstaka tillfiillen i vin land.

Tidigare fynd i Gdteborg gjordes l97O och'1972 i Triidgirdsfcireningens Palmhus, eft jeffelikt vAxt- hus i engelsk stil, som byggdes om helt

986 och ddr amerikansk kackerlacka (Pe riplaneta ame ri-

cana (L.)), nu helt dominerar. Dessutom tillvara- togs ett exemplar 1974 i Skolstyrelsens (!) loka- ler i Gdteborg. Arten dr i Viistsverige ocksfl fun- nen i Vdnersborg, dlir den pitrliffats (srikerligen helt tillftilligt) i ett badhus. Enstaka individer p6- triiffades dar 1992 och 1996, frirmodligen infcirda med tropiska prydnadsvdxter. Nigra tecken pi

att arten fortplantat sig pi platsen finns inte.

Ekologi och fortplantning

Uppviirmda vdxthus utgdr, som ovan framgir, de lokaler ddr denna kackerlacka i fdrsta hand bcir scikas. Temperaturen pi platsen spelar en nyckel- roll, eftersom 957o av individerna avlider redan vid en siinkning till ett par plusgrader. Djuren fdr dagtid ett griivande liv i <iversta jordlagret, _men gflr nattetid upp fdr att sdka fcida. De dr alldtare, men i vdxthusen kommer fddan av naturliga sktil att domineras av vegetabilier. Skadorna leir kun- na bli betydande, men har i Griteborg hittills haft relativt begrdnsad omfattning. Till de vdxter som angripits hcir en ormbunke, dlghornsbriiken (P/a- rycerium bifurcatum (Cav.)). Handeln med pryd- nads- och nyttovAxter (inklusive _{byte av} material mellan botaniska triidgirdar) zir frirmodligen framsta orsaken till att arten cikat sin utbredning i

modern tid.

Vdxthuskackerlackan uppvisar en ^ovanlig,

modifierad form av ovovivipari. Den nylagda 2ig- gkapseln fcirs in i en speciell yngelsdck i honans bakkropp. Efter drygt en m6nad kliicks iiggen inne i honan, vilken diirpi fcider. De 20-30 (stun- dom einnu fler) nymferna iir di 4-5 mm linga. I

1r3

Torkel Hagstrdm & Hdkan Ljungberg Ent. Tidskr. l2O (1999)

Fig. l. Vuxen hona av viixthuskackerlacka (Pycno- scelus suinamensis). Foto: kif ^Jonsson.

FulLy grown female Surinam Cockroach (focno- scelus suinamensis). l,ength 16-24 mm.

ett uppvarmt vaxthus tar det 4-7 minader fdr

dem att vexa upp och bli kcinsmogna - ^{fdrsta iig-}

gkapseln brukar produceras nigon vecka efter sista hud<imsningen. Nymfperioden omfattar 6-

l2 (vanligtvis 8-10) stadier. En hona fdder nor- malt tre, ibland iinda upp till fem, kullar med ett

par minaders mellanrum. Normal livsliingd uppgir till drygt 300 dagar.

Kflnnetecken

Vdxthuskackerlackan (den partenogenetiska ho- nan) iir ^16-24 mm l6ng. Ovansidan [r i regel mdrkbrun, med nflgot ljusare (fullt utvecklade) framvingar. Vissa exemplar kan dock vara rcid- bruna-blekbruna, andra praktiskt taget svarta.

Halssk6lden har en ljus framkant, som iir myck- et karaktaristisk, men kan vara nigot reducerad hos de m<irkaste djuren (Fig I ).

Vaixthuskackerlackans nymf iir tadigen ^ljus som ung, ^mcirkare i senare stadier. Hos alla

tt4

Fig 2. Nymf av vtixthuskackerlacka (Pycnoscelus surinamensis) i sent stadium. Foto: Leif Jonsson.

l,ote sta|e nymph of Surinam Cockroach (Pycno- scelus surinamensis).

nymfstadier dr dorsalsidan hos de fem sista ab- dominalsegmenten matt och "skrovlig", i pifal- lande kontrast mot resten av kroppen, som dr blank och mer eller mindre gldnsande (Fig 2).

Fiirslag till svenskt namn fiir arten

P. surinamensis kallas pi engelska Surinam Cockroach, pi tyska Surinamschabe eller Ge- wiichshausschabe. Vi har fciredragit att fdrsven- ska

stndmnda beteckning, eftersom (uppviirm- da) vdxthus tycks vara den g:ingse miljdn ftir ar- ten siviil i Europa (Ragge 1965, Keilbach 1966) som i norra USA (Cornwell 1968). I Nordafrika och Latinamerika lever den dven utomhus.

Ett annat skdl att inte pi svenska koppla ihop denna kackerlacka med det sydamerikanska land som anges i artepitetet, iir att arten av allt att dcima ursprungligen hdrrcir frin Sydostasien.

Endast ddr kan ndmligen hannar pitrdffas, med-

an de vdsterkindska populationerna, miijligen

Ent. Tidskr. 120 (1999)

med vissa sentida kontinentala undantag (Suiter

& Koehler 1991), enbart bestir av partenogen- etiska honor! Linn6s beskrivning frhn l'767 ba- seras visserligen pi material frfln Surinam, men dit har arten siikerligen spritts med mdnniskans hjiilp. Viigen torde ha gitt 6ver Indiska Oceanen

till Afrika med arabiska handelsfartyg och diir- efter frfln Afrika till Viistindien med spanska slavhandelsskepp (Cornwell

968).

Tack

Roy Danielsson vid Zoologiska institutionen i Lund, Thomas Jaenson pi Zoologiska museet i ^Uppsala,

Monika Akerlund pi Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm och Henrik Wallin pi Anticimex AB i

VlLxthuskacke rlac kan

Pycnos

lus surinamensis ) Stockholm har alla leimnat information om eventuella Pycnoscelus-fynd tillvaratagna 6 respektive institu- tion. Torulf Greek liimnade uppgifter om artens f<ire- komst i Viinersborg.

Litteratur

Comwell, P.B. 1968. The Cockroach.Vol I. Hutchin- son & Co. London.

Keilbach, R. 1966. Die tierischen Schiidlinge Mittel- europas. VEB Gustav FischerVerlag. Jena.

Ragge, D.R. 1965. Grasshoppers, Crickets and Cock- roaches. Warne & Co. London.

Suiter, D.R. & Koehler, P.G. 1991. Surinam Cock- roach, Pycnoscelis surinamensis. Fact Sheet ENY-241, Inst. of Food and Agricultural Scien- ces, Univ. of Florida. http://hammock.ifas.ufl.

eduitext/mg/

0002.h tml

Upprop: rapportera fynd av dynglevande bladhorningar (Coleoptera: Scarabaeidae)!

Skalbaggsfaunan knuten till ^spillning av tam-

djur iir en i naturvi.rdssammanhang viktig grupp, som p.g.a. arternas kiinslomiissigt ladda-

de uppehflllsort ofta fcirsummats av samlare.

Frirst pi senare 6r har dyngbaggarnas betydelse i vira naturbetesmarker bcirjat uppmiirksammas (se t.ex. artiklar i tidigare nummer av Entomolo- gisk Tidskrift av Gunnar Gustavsson och Staffan

Wiktelius). Sflvdl studier i andra ldnder som svenska entomologers erfarenheter tyder pi att situationen fcir minga arter dr mycket allvarlig.

Efterkri

stiden s genomgripande fcirdndringar i kreaturshillningen har medfcirt att flera tidigare allmrinna arter nu riskerar att helt fcirsvinna ur v6r fauna. Fcir flera arter har tillbakagingen skett sfl snabbt att kunskapen om deras utbred- ning och status har sldpat efter drastiskt. Ett sli-

ende exempel ar Aphodius merdarius, som i Danmark av Mctor Hansen betecknades som

"meget almindelig", i en bok tryckt se sent som 1964. Senare efterforskningar har visat att A.

merdarius rir akut hotad eller mcijligen utdrjd i

Danmark, och att det senaste fyndet gjordes just 1964! Hur situationen fcir denna och minga an- dra arter rir i Sverige dr ndstan helt okdnt, men det tzinker vi rida bot pi.

Fcir att ffl en mera aktuell bild av de svenska dyngbaggarnas status, tdnker vi genomfrira en kartliiggning av det material som finns i svenska samlingar. Siirskilt akut 6r att kaftlagga de hota- de eller potentiellt hotade arterna. M iir diirfrir mycket angeliigna att fi in uppgifter om fynd av nedanstiende arter (nomenklatur enligt Catalo- gus 1995):

115