Samspelet mellan innovations- och handelsfrämjande

52  Download (0)

Full text

(1)

Samspelet mellan innovations- och handelsfrämjande

Tillväxtanalys har studerat länder i Europa som bedöms vara innovativa i sitt sätt att hantera sina internationella relationer

avseende samspelet mellan handel och innovation. I Nederländerna styrs främjandet av ”toppsektorstrategin”, en samordning av

Nederländerna på hemmaplan och i fält

(2)

Dnr: 2015/033

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund

Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

E-post: info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se

För ytterligare information kontakta: Magnus Lagerholm Telefon: 010 447 44 74

E-post: magnus.lagerholm@tillvaxtanalys.se

(3)

Förord

Tillväxtanalys fick under 2014 i uppdrag att göra en översikt och analys av vilka handels- och innovationspolitiska utmaningar och behov som finns i de för Sverige viktiga mark- naderna Kina, Indien, Japan, Sydkorea och Brasilien. Uppdraget resulterade i fem land- rapporter som bland annat visar på behovet av anpassade erbjudanden och av att integrera handels- och innovationspolitiska insatser (se Svar direkt 2014:18–22).

I ett tilläggsuppdrag har Näringsdepartementet bett Tillväxtanalys att undersöka hur andra länder organiserar och genomför sitt främjandearbete. Uppdraget innefattar att studera länder i Europa som bedöms vara innovativa i sitt sätt att hantera sina internationella relationer avseende samspelet mellan handel och innovation. Myndigheten ska dels studera vad dessa länder gör på hemmaplan men också vad de gör ”i fält” i tillväxtländerna Kina, Indien, Sydkorea, Brasilien och på de mogna marknaderna i Japan och USA. Uppdraget har resulterat i fyra rapporter med utgångspunkt från länderna Danmark, Tyskland, Neder- länderna och Schweiz. I denna rapport är Nederländerna i fokus.

Rapporten är skriven av Tillväxtanalys utlandskontor:

Japan – Helena Tillborg

Sydkorea – Niklas Z Kviselius, YoonJung Ku

Kina – Christer Ljungwall, Daniel Ekström

Indien – Andreas Muranyi-Scheutz, Peter Wennerholm

Brasilien – Mikael Román

USA – Andreas Larsson, Cecilia Palme

Europa – Carl Jeding, Sophia Tannergård

Projektledare för uppdraget har varit Magnus Lagerholm, Tillväxtanalys Stockholm.

Stort tack till alla som varit involverade och tagit sig tid att ställa upp på intervjuer. Tack också till Sveriges ambassader som ställt upp på ett föredömligt sätt med sina kontakter.

Stockholm, juni 2015

Enrico Deiaco

Avdelningschef, Innovation och globala mötesplatser Tillväxtanalys

(4)
(5)

Innehåll

Sammanfattning ... 7

Summary ... 11

1 Inledning ... 14

1.1 Tillväxtanalys uppdrag ... 15

2 Nederländernas strategier och organisation ... 17

2.1 Toppsektorstrategin ... 17

2.1.1 Aktörer inom toppsektorstrategin ... 19

2.2 Strategi för handelsfrämjande ... 20

2.2.1 Centrala aktörer som främjar handel och export ... 21

2.3 Strategi för forskning och innovation ... 22

2.3.1 Centrala aktörer som främjar forskning och innovation ... 23

3 Nederländernas främjande av innovation och handel i Japan ... 25

3.1 Dagligt arbete och organisation ... 25

3.2 Konkreta exempel ... 26

3.3 Relation med hemmaorganisationen ... 27

3.4 Uppföljning och utvärdering ... 27

3.5 Framtidsutsikter ... 27

4 Nederländernas främjande av innovation och handel i Sydkorea ... 29

4.1 Dagligt arbete och organisation ... 30

4.2 Praktiska exempel ... 31

4.3 Relation med hemmaorganisationen ... 32

4.4 Utvärdering av resultat ... 32

4.5 Framtidsutsikter ... 33

5 Nederländernas främjande av innovation och handel i Kina ... 34

5.1 Strategiskt samarbete med Kina ... 34

5.2 Nederländernas ekonomiska nätverk ... 34

5.3 Nederländernas kontor för vetenskap och teknik ... 35

5.4 Integrerat främjande av handel och innovation ... 35

5.5 Politisk dimension ... 36

6 Nederländernas främjande av innovation och handel i Indien ... 37

6.1 Hur arbetar Nederländerna i Indien? ... 38

7 Nederländernas främjande av innovation och handel i Brasilien ... 41

7.1 Nederländernas innovations- och handelspolitik i Brasilien ... 42

7.2 Policyambitioner och handlingsplan ... 42

7.3 Organisation och resurser ... 43

7.4 Implementering... 43

7.5 Resultat och framtida riktningar för samarbetet ... 44

8 Nederländernas främjande av innovation och handel i USA ... 45

8.1 USA och Nederländerna ... 45

8.2 Nederländernas strategi ... 45

8.3 Nederländerna och ”softlanding” – Silicon Valley och New York ... 46

8.4 Nederländerna står ut – investeringsdelen står ut ... 48

9 Diskussion ... 49

(6)
(7)

Sammanfattning

I Nederländerna är den övergripande toppsektorstrategin styrande för främjandet. Övriga policydokument med fokus på handel och export relaterar uttryckligen till denna. Genom toppsektorstrategin har Nederländerna åstadkommit en samordning av politikområdena som är mycket starkare än vad som är fallet i Sverige. I många delar framstår samord- ningen som en styrka, där insatser på de olika områdena stärker varandra. Inom handels- främjandet ger fokuseringen till ett antal utvalda områden möjligheten att erbjuda en mycket mer kvalificerad hjälp till nederländska företag än om man skulle bedriva främjan- dearbete brett över hela ekonomin.

Toppsektorstrategin utgör även grunden för den nederländska forsknings- och innovations- politiken där vikten av att forskningen på ett tydligare sätt arbetar sida vid sida med näringslivet, samt både drar nytta av näringslivet och tillgängliggör sina resultat för före- tag, betonas. För att säkerställa kopplingen mellan företag och forskning medverkar representanter från både näringsliv och akademi i utformningen av agendan.

Handelspolitiken i Nederländerna utgår i praktiken från ett resonemang om värdeskapande i globala värdekedjor.1 Exportfrämjandet handlar inte bara om export av färdiga produkter.

Främjarorganisationen arbetar också mycket aktivt med att koppla samman nederländska leverantörer med exempelvis franska och tyska företag, som i sin tur är stora exportörer.

Nederländerna har genom att förändra sitt policyramverk med utvecklingen av

toppsektorer fått tydligare områden/sektorer att rikta satsningar inom. Utöver detta har strategin också lett till att samordningen mellan politikområden stärkts, något som också genomsyrar arbetet med främjandet. Exempelvis kopplar den nederländska agendan för bistånd, handel och investeringar ihop målsättningen att öka internationaliseringen av nederländska företag med toppsektorerna och satsningar sker därför huvudsakligen inom ramen för dessa. Strategin bidrar också till en ökad samordning av aktörerna i sektorerna, där representanter för offentlig sektor, akademi och näringsliv gemensamt ska ansvara för prioriteringar och handlingsplaner och bidra till finansiering av insatserna. Genom topp- sektoransatsen har man fått en mycket tydligare specialisering inom handels- och innova- tionsfrämjandet genom en mycket hårdare prioritering/selektering. I och med att toppsekto- rerna anger vilka områden som är prioriterade för samarbeten kan Nederländerna genom- föra ett fokuserat handels- och innovationsfrämjande.

På det organisatoriska planet har toppsektorstrategin reformerat inte bara det nationella FoI-systemet utan även främjandeverksamheten genom tydligare fokus och satsningar i linje med utpekade sektorer. Ekonomiministeriet är huvudansvarigt för toppsektorstrategin medan utrikesministeriet är ansvarigt för främjandearbetet, dock så har dessa ministerier en gemensam budget för handel och utvecklingssamarbeten. Inom varje toppsektor samverkar näringsliv, akademin och offentliga aktörer och regeringen utser ett så kallat ”toppteam”

som både utformar politiken och tar ansvar för att implementera strategin inom de utvalda sektorerna. Nederländerna riktar sitt innovations- och handelsfrämjande mot 26 länder, urvalet av dessa är baserat på de möjligheter till tillväxt som länderna erbjuder, ambitioner- na hos de nederländska toppsektorerna, samt i vilken utsträckning den nederländska staten

1 Läs mer om Sverige i globala värdekedjor på:

http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/rapportserien/rapportserien/2014-12-16-sverige-i-globala- vardekedjor---forandringar-av-foretagens-roll-i-en-alltmer-sammanflatad-varldsekonomi.html

(8)

kan agera för att minska handelshinder. Urvalet har ökat möjligheten att satsa mer intensivt på de utvalda marknaderna.

Nederländerna har genom myndigheten Rijksdienst voor Ondernemend Nederland (RVO) även öppnat forsknings- och vetenskapskontor (Netherlands Offices of Science and Technology, NOST) i länder som bedöms vara särskilt intressanta. NOST-kontoren utgör en viktig del av innovationsfrämjandet. NOST hanterar innovations-, forsknings- och utbildningsfrämjandet och är väl integrerade med det ekonomiska främjandet i länder- na. När det gäller att stödja företags marknadstillträde och affärsutveckling tar huvudsak- ligen andra organisationer över arbetet men ofta i samarbete med NOST. För en överskåd- lig bild av hur Nederländerna organiserar sitt främjande i Kina se Figur 2.

Integreringen mellan olika områden har lett till att främjandet kan synkroniseras bättre och olika aktörer kan dra nytta av varandras arbeten, som när ett nederländskt forsknings- institut ville tillgängliggöra sin biobank för forskare och företag världen över. NOST fann intressenter i det japanska forskningsinstitutet Riken och företaget Fujifilm, kontakter som nu lett till samarbete och affärer. Även den investeringsfrämjande avdelningen bjöds in och tog tillfället att till en bred grupp japanska forskare och företag visa upp annan världs- ledande forskning i Nederländerna, vilket i sin tur lett till japanska investeringar i landet.

Toppsektorstrategin påverkar även de insatser som genomförs på främjandemarknaderna.

Ett syfte med strategin är att få företagen att dra nytta av forskning och utveckling och bättre dra nytta av de möjligheter som finns i tillväxtländer. RVO och dess utlandsbaserade forsknings- och vetenskapskontor är särskilt viktiga för implementeringen av de prioritera- de insatser som riktar sig direkt till företag, särskilt SMF. Målet är att hitta möjligheter och skapa samarbeten inom FoU och innovation som både Nederländerna och samarbetslandet kan dra nytta av. Fokus ligger på nyckelteknologier inom toppsektorerna.

Exempelvis har Indien och Nederländerna genomfört en gemensam utlysning inom IT- området, i linje med toppsektorn kreativa näringar. Utlysningen genomfördes av Neder- ländska organisationen för vetenskaplig forskning (NWO) i samarbete med det indiska departementet för elektronik och informationsteknologi (DeitY) och riktade sig till konsortier bestående av akademiska institutioner från de båda länderna samt företag från Indien och/eller Nederländerna. Den nederländska budgeten var på två miljoner euro.

NOST-kontoren har även möjlighet att agera på signaler lokalt, exempelvis i Sydkorea där marknaden visade intresse för utveckling av så kallad serious gaming i samarbete med Nederländerna. Detta har lett till flera avtal om utbyte inom både utbildning och forskning mellan länderna och en chans för Nederländerna att bli världsledande inom området.

Initiativ kan även komma direkt från toppteamen och spegla sektorns behov. Ett stort energibolag med engagemang i Indien såg ett behov av utveckla kompetensbasen för sektorn. Bolaget investerar 20 miljoner euro samtidigt som bolaget har förmått den neder- ländska staten att bidra med lika mycket för att utbilda doktorander från Indien i Neder- länderna inom sektorn. Förfarandet vittnar om en flexibilitet i det nederländska forsknings- systemet där staten kan gå in och stödja ett specifikt företag om projektet i fråga anses vara av nationell vikt för toppsektorn.

En risk med toppsektorstrategin är inlåsning i utvalda sektorer och att andra sektorer däri- genom får svårare att utvecklas. En annan risk är att när prioriteringar, policyformulering och genomförande utlokaliseras till samarbetsorgan mellan stat, akademi och näringsliv blir transparensen i besluten svagare. Därtill blir ett politiskt ansvarsutkrävande svårare.

(9)

Nederländernas arbete i andra länder

Långsiktiga relationer och språkkunskaper betonas för att få till de nätverk i Japan som behövs för att kunna få till samarbeten. Mellan fyra- och femhundra japanska bolag har sina europeiska huvudkontor i Nederländerna vilket är en tillgång i främjandearbetet efter- som det underlättar nätverksbyggandet i Japan. Det finns ett starkt mandat för NOST i Tokyo att planera sin verksamhet, men också ett ansvar för att driva frågor som är rele- vanta för toppsektorerna. Enligt uppgift är direktiven från hemmaorganisationen att ha fokus på tillämpad forskning snarare än grundforskning. Det finns låga incitament till samarbete mellan innovation – handel – investering, då varje enhet följs upp separat.

Sydkorea är ett av de sex länder som valts ut som särskilt intressant för Nederländernas handelsrelationer. Fem sektioner är samlokaliserade: jordbrukssektionen, investerings- sektionen, ekonomi- och kommersiella sektionen, sektionen för studentutbytesstöd, och forsknings- och vetenskapskontoret (NOST). NOST i Seoul arbetar med tre fokusområden:

högteknologiska system och material (halvledare), havsbaserad vindkraft och serious gaming. Fokusområden bestäms i nära samråd med intressenter på hemmaplan, de flesta projekt initierats dock av lokalkontoret.

Främjande av innovation och vetenskap i Kina sker genom NOST. NOST är integrerat i det ekonomiska främjandet genom sin placering på nederländska ambassader och konsulat.

Fokus ligger på nyckelteknologier inom de toppsektorer som är grunden för den neder- ländska främjandestrategin. Åtta av toppsektorerna representeras i Kina och målet är samarbeten inom FoU och innovation som både Nederländerna och Kina kan dra nytta av.

Att dessa har kunnat anpassas så att de sammanfaller med kinesiska intressen på området är direkt avgörande för framgångsrika handelsrelationer med Kina, liksom politiskt stöd från Kina. Värt att notera är att samtliga MoU på innovationsområdet daterar till 2011 och 2012, det vill säga samtidigt som exportstrategin togs fram av den då nytillträdda rege- ringen.

Sex toppsektorer är prioriterade i Indien – jordbruk och livsmedel, högteknologiska mate- rial och system, energi, kreativa näringar, livsvetenskaper och vatten. Nederländerna agerar gemensamt i så stor utsträckning som möjligt för att främja såväl innovation, forsk- ning som handel. Ett samförståndsavtal, med ambitionen att lösa Indiens samhällsutma- ningar, och delegationsresor fungerar som viktiga dörröppnare. Delegationsresor företas gemensamt av politiska beslutsfattare, företag, universitet och forskningsinstitutioner för att visa en enad front gentemot Indien med fokus på toppsektorerna behov och möjligheter.

Det läggs även vikt på att samtidigt attrahera investeringar och locka talangfulla studenter och forskare till Nederländerna.

Främjandet i Brasilien har en tydlig profilering av forsknings- och utbildningsfrågor, där en av huvudambitionerna är att presentera Nederländerna som ett innovativt och hållbart land. Toppsektorstrategin innebar en förändrad främjarorganisation i Brasilien genom etableringen av NOST-kontor i São Paulo (2012) och på ambassaden i Brasília (2013). De två kontoren har innovationsattachéer för att stödja forsknings- och innovationssamarbeten inom marinteknik, flygteknik och livsmedelsförädling. Nederländerna har ett aktivt forskning- och innovationsavtal, MoU, med Brasilien. Ministerierna och forskningsfinan- siärerna från båda länderna träffas en gång om året för att planera verksamheten. Neder- länderna har därutöver ett särskilt kontor för att främja samarbeten mellan brasilianska och nederländska universitet.

(10)

Nederländernas handels- och innovationsfrämjande arbete i USA fokuserar på att attrahera företag till Nederländerna, inte minst små och medelstora nystartade teknikföretag. Detta ligger i linje med Nederländernas vilja att bli ett europeiskt centrum för entreprenöriell verksamhet och Amsterdams strategi att locka huvudkontor. Exempel på större företag som etablerat sig i Nederländerna är internetbokningssajten Expedia, filmstreamingtjänsten Netflix och ett datacenter av Google. Nederländska små och medelstora innovations- intensiva företag som vill etablera sig i USA får tillgång till ”soft-landing”-tjänster genom Startup Delta som är en virtuell accelerator. Under de tre första månaderna hjälper de till med att hitta lokaler, medarbetare, förmedla kontakter till potentiella kunder och sam- arbetspartners, strategiarbete och företagstjänster.

(11)

Summary

The interplay between innovation and trade promotion – The Netherlands at home and abroad

In the Netherlands, it is the so called top sector strategy that governs export promotion.

Through the top sector approach, the Netherlands has achieved a coordination of its policies much stronger than what is the case in Sweden. This coordination appears to be an advantage, where the efforts in different areas support each other. The selection of focus areas makes it possible to offer a more qualified assistance to Dutch companies than if promotion work was carried out in a broader fashion.

The top sector strategy is also the basis for the Dutch research and innovation policy, emphasizing the importance of research working side by side with industry to benefit from the business community and make their results available for companies. In order to ensure the link between business and research representatives, both industry and academia are involved in shaping the agenda.

Trade policies are based on the value creation in global value chains. Export promotion is not just about the export of finished products. Promoting organizations also work very actively to connect Dutch suppliers with for example French and German companies, which in turn are large exporters.

By changing its policy framework with the development of the top sector strategy, the Netherlands got clearer areas/sectors to target its efforts to. In addition, the strategy also led to better coordinated policies, something that also permeates the work of the promo- tion. For example, the Netherlands agenda for aid, trade, and investment aims to increase the internationalization of Dutch companies and investments are therefore primarily direc- ted towards the top sectors. The strategy also contributes to an increased coordination of the actors in the sectors, where representatives of government, academia and industry will jointly be responsible for setting priorities, action plans and contribute to the financing of actions. Through the top sector strategy the specialization is much clearer in trade promo- tion through a tougher prioritization and selection. As the top sector strategy points out prioritized areas, the Netherlands can implement a focused trade and innovation promotion agenda.

At the organizational level, the top sector strategy reformed not only the national research and innovation system, but also works to promote the business through greater focus and investments in line with the identified sectors. Ministry of Economy is responsible for the strategy, while the Foreign Ministry is responsible for promotion; however, the ministries have a shared budget for trade and development cooperation. Within each top sector the government appoints a so-called “top team” consisting of industry, academia and the public sector which takes responsibility for implementing the strategy in selected sectors.

The Netherlands directs its innovation and trade promotion towards 26 countries; the selection is based on the opportunities for growth, the ambitions of the Dutch top sectors, as well as the extent to which the Netherlands can act to reduce trade barriers.

The Dutch agency Rijksdienst voor Ondernemend Nederland (RVO) runs the Netherlands Offices of Science and Technology, NOST, in countries that are considered to be of parti- cular interest. NOST are managing innovation, research and education promotion and is well integrated with the economic promotion, even though the business-to-market and

(12)

business development promotion mainly are done by other organizations in collaboration with NOST.

The integration between areas has led to better synchronized promotion and that different actors can benefit from each other’s work which was the case when a Dutch research institute wanted to make its bio bank available for researchers and companies worldwide.

One example is when NOST found stakeholders in the Japanese research institute Riken and the company Fujifilm, contacts who led to cooperation and business. Also the invest- ment department was invited and took the opportunity to a wide group of Japanese researchers and companies showcasing world-leading research in the Netherlands, which in turn led to Japanese investments in the country.

The top sector strategy also affects the operations carried out. One aim of the strategy is to get companies to take advantage of research and development and make better use of the opportunities available in emerging countries. NOST are particularly important for the implementation of the actions addressed directly to enterprises, especially SME’s. The goal is to identify opportunities and establish cooperation in R&D and innovation which both the Netherlands as well as the partner country will benefit from. Focus is on the top sectors key technologies. For example, India and the Netherlands carried out a joint call in the IT sector, in line with the top sector “creative industries”. The call was conducted by the Netherlands Organization for Scientific Research (NWO) in collaboration with the Indian Ministry of Electronics and Information Technology (Deity). It addressed consortiums of academic institutions from both countries as well as companies from India and/or the Netherlands. The Dutch budget was two million euro.

NOST offices can act on local signals, as they did in South Korea, where the market showed interest in the development of so-called serious gaming in cooperation with the Netherlands. This has led to several agreements on exchange in education and research between the two countries and an opportunity for the Netherlands to become a world leader in the field.

Initiatives may also come directly from the top teams and reflect the sectors’ needs.

A large energy company with commitments in India had a need to develop the skill base of the sector. The company invested 20 million euro, and succeeded the Dutch State to contri- bute just as much, to educate graduate students from India in the Netherlands within the sector. The procedure shows the flexibility in the Dutch research system in which the state can step in and support a specific business if the project in question is considered to be of national importance for a top sector.

A risk with the top sector strategy is a lock-in on selected industries, missing developing sectors. Another risk is that once priorities, policy formulation and implementation are relocated to a cooperation body consisting of government, academia and industry the transparency in the decision making and responsibility is less clear.

The Netherlands abroad

Long-term relationships and language skills are of importance to create networks and collaborations Japan. Between four and five hundred Japanese companies have their European headquarters in the Netherlands which is an asset in promoting and networking in Japan. There is a strong mandate for NOST in Tokyo to plan their activities, but also a responsibility to pursue issues relevant to top sectors. The instructions from the home organization are to focus on applied research rather than on basic research. There are low

(13)

incentives for cooperation between innovation – trading – investments, since each unit is followed-up separately.

South Korea is one of six countries selected as particularly interesting to the Netherlands’

trade relations. Five sections are co-located: the agricultural section, investment division, economic and commercial section, division for student exchange, and the research and technology office (NOST). NOST in Seoul is working with three focus areas: high-tech systems and materials (e.g. semiconductors), offshore wind energy and serious gaming.

Focus areas are determined in close co-operation with stakeholders at home, but most of the projects are initiated by the office in South Korea.

Promotion of innovation and science in China is done by NOST, which is well integrated in the economic promotion through its placement at the embassy and consulates. The focus is on key technologies within the top sectors. Eight of the top sectors are emphasized in China, and the goal is collaboration in R&D and innovation from which both the Nether- lands and China can benefit. These have been adapted to coincide with Chinese interests which are essential for successful trade relations with China, as well as political support from China. It is worth noting that all MoU in the field of innovation dates back to 2011 and 2012, when the export strategy was declared by the then newly appointed government.

Six top sectors in India are prioritized; agriculture and food, high-tech materials and systems, energy, creative industries, life sciences, and water. The Netherlands act united in order to promote innovation and research, as well as trade. A memorandum of under- standing, with the ambition to solve societal challenges in India, and delegations acts as important starting points for dialogues. Delegation trips are carried out jointly by policy- makers, companies, universities and research institutions in order to be coordinated in its message to India with a focus on top sector needs and opportunities. The delegations also aim to attract investment and talented students and researchers to the Netherlands.

Promotion in Brazil has a focus on research and education, where one of the main ambi- tions is to present the Netherlands as an innovative and sustainable country. The top sector strategy changed how the promotion work is organized in Brazil through the establishment of NOST-offices in São Paulo (2012) and at the embassy in Brasília (2013). The two offices’ innovation attachés support research and innovation cooperation in marine engineering, aeronautical engineering and food processing. Netherlands has an active research and innovation agreement, MoU, with Brazil. Ministries and research funding agencies from both countries meet once a year to plan activities. In addition, the Nether- lands has an office to promote cooperation between Brazilian and Dutch universities.

The Netherlands’ trade and innovation promotion in the United States focuses on attracting businesses to the Netherlands, especially small and medium-sized start-up technology companies. This is in line with the Netherlands’ ambition to be the European hub for entrepreneurial ventures and Amsterdam’s strategy to attract head offices. Examples of major companies established in the Netherlands are a travel booking site, a streaming site and a data center. Dutch innovative SME’s aiming for the US market have access to “soft landing” services by Startup Delta which is a virtual accelerator. During the first three months Startup Delta will help finding office space, employees, contacts with potential customers and partners, and business services.

(14)

1 Inledning

Inledningskapitlet nedan återfinns i samtliga fyra rapporter med titeln ”Samspelet mellan innovations- och handelsfrämjande”, om hur europeiska länder organiserar och samman- kopplar dimensionerna handel och innovation i sitt främjandearbete.

Tillväxtanalys har tagit fram redogörelser för ett antal europeiska länders strategiska arbete med att sammanföra främjandet av innovation med främjandet av handel och export.

Studierna av andras länders strategier på ”hemmaplan” och praktiska arbete i ”fält” är nedslag i olika länders främjandesystems organisering, om strategiskt gjorda val och arbetet med att kombinera innovationsfrämjande med handelsfrämjande. En förhoppning med rapporterna, med utgångspunkt i länderna Danmark, Tyskland, Schweiz och Neder- länderna, är att de ska bidra till en övergripande förståelse, tjäna som inspiration och ge goda exempel från ländernas offentligt finansierade främjandearbete. I denna rapport studeras Nederländernas arbete med handels- och innovationsfrämjande.

Förutsättningarna för internationella relationer är i förändring och konkurrensen gentemot andra länders strävan att stärka sin position i det ekonomiska systemet gör att sökandet efter ett effektivt sätt att säkra handels- och innovationsutbyte med andra länder är priorite- rat. Vikten av att anpassa ett lands främjandeverksamhet beror inte minst på att de ekono- miska förhållandena snabbt förändras genom att basen för handel länder emellan allt mer tar sin utgångspunkt i kunskapsintensiva näringar och innovationer. Tillväxtländerna tar allt mer plats i världsekonomin och utgör en växande marknad för en liten, öppen och export- och kunskapsintensiv ekonomi som Sverige. För att Sverige ska hålla sin position i de globala värdekedjorna krävs väl utvecklade relationer med viktiga handels- och

samarbetspartners.

Tidigare biståndsländer har utvecklats till att mer och mer vara viktiga marknader och producenter av varor och tjänster. Indien och Kina, är växande exportmarknaderna för svenska företag. Samtidigt blir dessa länders FoU (forskning och utveckling) allt mer avancerad och bidrar till att forskningsfronten flyttas framåt, inte sällan tillsammans med västerländska samarbetspartners. Sveriges handels- och innovationsfrämjande står inför stora utmaningar i att svara upp emot de nya förutsättningarna för internationellt sam- arbete. Kina, Indien, Brasilien och Sydkorea expanderar inom många områden, medan Japan och USA är mogna ekonomier med sina utmaningar och har en längre historia med handels- och innovationssamarbete med Sverige. Länder som Japan och Sydkorea har dessutom ett stort behov att hantera sin allt starkare regionala granne Kina, som tar sig in på fler och fler delar av både ekonomin och forskningen och uppvisar en stark tillväxt.

Brasilien och Kina försöker ställa om till en innovationsbaserad ekonomi och Indien försöker diversifiera sin näringslivsstruktur men satsar även på att skapa arbetstillfällen för de miljoner indier som varje månad vill in på arbetsmarknaden, något som skapar en konkurrens med Kina om tillverkningsjobben.

Tillsammans med Danmark, Tyskland och Finland betecknas Sverige som en så kallad

”innovation leader” enligt EU:s Innovation Scoreboard. Sveriges hemmamarknad är dock liten så specialiserade kunskapsintensiva svenska företag expanderar utomlands för att få marknadsunderlag och skapa långsiktig tillväxt i landet. Detta gör att Sverige som land är beroende av sin innovationsförmåga och handel med andra länder för att skapa utrymme för välfärd och utveckling. En ofördelaktig geografisk lokalisering i förhållande till nya och växande centrum för ekonomisk aktivitet i Asien och på södra halvklotet medför att

(15)

svenska företag är i behov av gynnsamma villkor på dessa marknader. En del av denna problematik kan mildras genom ett fokuserat främjandearbete för att bibehålla och stärka svenskt näringsliv, konkurrenskraft genom utveckling av Sveriges roll i de globala värde- kedjorna och FoU-, handels- och innovationssamarbeten med andra länder. Därutöver är dessa länder viktiga exportmarknader.

Att förstå dessa länders samhällsutmaningar och politiska prioriteringar är viktiga ingångs- värden då Sveriges framtida strategier och handlingsplaner ska tas fram.2 De studerade europeiska länderna har på olika sätt hanterat dessa utmaningar och prioriteringar, något Sverige kan inspireras av. Det finns tecken på en alltför fragmenterad främjarverksamhet som kan vara problematisk för svenska företag och universitet/högskolor som söker sig utåt att navigera i och för mottagarländerna att hantera. Sveriges offentliga insatser inom främjandet har möjlighet att spela en viktig roll i de erbjudande som riktas till andra länder för att skapa relationer och viktiga samarbeten med andra länder för att få större avkastning även på icke-handelsorienterade aktiviteter som exempelvis forskning och innovation.

Sverige är dock inte ensamt om att ha en fragmentiserad främjarverksamhet. En översiktlig genomgång av de studerade europeiska ländernas främjandeverksamhet visar på en

fragmentering av huvudmän och insatser, en blandning av privata och statliga insatser som inte alltid är genomskådlig eller som en intervjuad person i ett av de studerade ländernas främjarsystem uttryckte det:

”Om ni lyckas reda ut hur vårt främjararbete är koordinerat i fält och hur allt hänger ihop får du hemskt gärna återkomma till mig, för jag har då inte lyckats förstå hur allt hänger ihop, om det ens gör det”.

1.1 Tillväxtanalys uppdrag

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har fått i uppdrag att under våren 2015 bistå Regeringskansliet i dess arbete med exportstrategin.3 Uppdraget innefattar att Tillväxtanalys studerar länder i Europa som bedöms vara innova- tiva i sitt sätt att hantera sina internationella relationer avseende samspelet mellan innova- tion och handel. Vad dessa länder gör på hemmaplan i Danmark, Tyskland, Nederländerna och Schweiz samt vad de gör i "fält" i tillväxtländerna Kina, Indien, Sydkorea, Brasilien och på de mogna marknaderna i Japan och USA. Uppdraget har resulterat i fyra rapporter med utgångspunkt i de europeiska länderna.

Uppdraget är en fortsättning på det arbete Tillväxtanalys utförde åt Näringsdepartementet under 2014, då en en översikt och analys gjordes av utmaningar och behov i de för Sverige viktiga marknaderna Kina, Indien, Japan, Sydkorea och Brasilien. Det uppdraget resulte- rade i fem landrapporter som var och en för sig visar på behovet av anpassade erbjudanden (se Svar direkt 2014:18–22). 4,5

Ett nästa steg för att hitta inspiration och goda exempel i det fortsatta svenska arbetet är att genomföra en internationell omvärldsbevakning i vilken Tillväxtanalys utreder vad andra

2 Se Svar direkt 2014:18-22, http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2014-11-10- kina---mojligheter-for-sverige-i-granslandet-mellan-handel-och-innovation.html

3 N2014/4090/IS

4 Se Svar direkt 2014:18-22, http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2014-11-10- kina---mojligheter-for-sverige-i-granslandet-mellan-handel-och-innovation.html

5 Tillväxtanalys har även genomfört ett uppdrag om hur utvärderingar av främjandeinsatser kan utvecklas, se Effekter av statens främjandeinsatser för internationalisering. Slutrapport: utveckling av mätmetoder och indikatorer. Tillväxtanalys Rapport 2015:03

(16)

länder gjort för att brygga politikområdena innovation och handel i sin främjandeverksam- het. Då basen för handel länder emellan allt mer tar sin utgångspunkt i kunskapsintensiva näringar och innovationer är det angeläget att studera denna utvecklingsriktning.

Projektet syftar således till att bättre förstå internationaliseringsfrämjandet genom att studera strategier och organisationsmodeller i utvalda länder där handel och innovation sammanförts på ett framgångsrikt sätt. Målet med uppdraget är att understödja Regerings- kansliets arbete med främjandeinsatser, internationaliseringsstrategier och bidra till en diskussion kring hur dessa allt mer sammanflätade aktiviteter kan adresseras mer integrerat på sikt. Avsikten med rapporterna är att de ska ge en övergripande förståelse, tjäna som inspiration och ge goda exempel från ett antal länders offentligt finansierade främjande- arbete.

Några centrala frågor har varit:

Vilken logik, argument och modell används för att sammanföra områdena handel och innovation?

På vilket sätt har detta påverkat främjandet av innovation och handel ute i fält respektive i hemlandet?

Vilka resultat går att visa på från respektive håll?

Fyra rapporter är framtagna med utgångspunkt i respektive europeiskt land. Tysklands, Danmarks, Schweiz och Nederländernas strategiska arbete på ”hemmaplan” och vad detta arbete får för konsekvenser för främjandeinsatserna i länderna Kina, Indien, Sydkorea, Brasilien, Japan och USA.

Studierna har genomförts av Tillväxtanalys utlandskontor genom analyser av strategiska dokument och intervjuer med berörda personer i ländernas främjarverksamhet. Ramböll har bidragit med underlagsrapporter för de europeiska länderna i studien.

(17)

2 Nederländernas strategier och organisation

Nederländerna är sedan länge en framgångsrik handelsnation och är idag världens femte största exportör.6 De nederländska handelsrelationerna är i hög grad inriktade på grann- länderna. Under de senaste åren har ungefär 25 procent av landets export gått till den tyska marknaden. Utanför Europa är USA den viktigaste marknaden för nederländska företag.7 Nederländerna brottas i likhet med många andra europeiska länder med en utdragen låg- konjunktur och demografiska förändringar. Nederländska exportföretag har inte gynnats i lika hög utsträckning som andra europeiska konkurrenter av expansionen i nya tillväxt- marknader.8 Ungefär fem procent av den nederländska exporten går till BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina), vilket kan jämföras med tio procent av både Sveriges och Tysklands export.9

När det gäller innovation rankades Nederländerna år 2014 som det sjätte främsta innova- tionslandet bland EU:s medlemsländer. Nederländerna placerar sig därmed över genom- snittet men inte bland de allra högst rankade länderna i EU.10

2.1 Toppsektorstrategin

Nederländerna har en övergripande strategi för främjandet av såväl export som forskning och innovation. Denna strategi fokuserar på nio så kallade ”toppsektorer”. Strategin presenterades i februari 2011 av den då nytillträdda nederländska regeringen.Den utgår från ett antal utmaningar för den nederländska ekonomin: minskade offentliga utgifter, lägre ekonomisk tillväxt, stigande arbetslöshet samt osäkerhet bland såväl konsumenter som företag.11

Toppsektorstrategin har en tydlig branschinriktning som innebär att regeringen fokuserar på att förbättra förutsättningarna för specifika branscher där Nederländerna redan har en stark och lovande position ur ett internationellt perspektiv.12 De branscher som strategin pekar ut som så kallade toppsektorer är:

6 WTO International trade statistics, 2012

7 Nederländska utrikesministeriet (2013) A World to Gain: A new Agenda for Aid, Trade and Investment. s 10

8 OECD (2014) OECD Reviews of Innovation Policy: Netherlands 2014. OECD Publishing. s 17

9 OECD (2014) OECD Reviews of Innovation Policy: Netherlands 2014. OECD Publishing. s 60

10 Europeiska kommissionen (2014) Innovation Union Scoreboard 2014. Europeiska Unionen. s 4

11 Ekonomiministeriet (2013) Enterprise Policy at full speed. Progress report on enterprise policy 2013. s 5.

12 Ekonomiministeriet (2014) Enterprise Policy Monitor 2014. s 9

(18)

jordbruk och livsmedel

kemikalier

kreativa näringar

energi

högteknologiska system och material

hortikultur

life science och hälsa

logistik

vatten (vattenförsörjning, vattenrening och maritim byggnation)

Att attrahera huvudkontor var ursprungligen också en tionde toppsektor. Detta har dock senare gjorts till ett horisontellt tema inom övriga toppsektorer.13

Just dessa sektorer har identifierats eftersom de är områden där Nederländerna har en stark export och redan är ledande inom både industri och forskning. Inom toppsektorerna finns potential för ökat kunskapsutbyte mellan näringsliv och akademi samt gemensam utveck- ling av innovationer. Dessa sektorer lyfts också särskilt fram eftersom deras produkter och teknologi bidrar till att lösa globala samhällsutmaningar.14

Det övergripande och formella målet med den toppsektorstrategin är att den ska bidra till

”en starkare innovationsförmåga i den nederländska ekonomin”. Visionen har vidare preci- serats i följande mål till år 202015:

Nederländerna är en av världens fem främsta kunskapsekonomier.

Nederländerna spenderar 2,5 procent av bnp på forskning och utveckling.

Offentliga och privata aktörer deltar i så kallade topp-konsortier för kunskap och innovation (TKI) till ett värde av minst 500 miljoner euro, varav minst 40 procent finansieras av näringslivet.

Tanken är att de insatser som genomförs för att främja utvecklingen inom sektorerna ska skära över gränserna på olika politikområden – från utrikespolitik till utbildningspolitik, från regelverk till forskning samt från utvecklingssamarbeten till infrastruktur och IKT.16 De fokusområden som lyfts fram som nyckelkomponenter i genomförandet av strategin är kunskap och forskning, utrikespolitik, sektorernas förutsättningar och villkor (såsom regel- börda, fysisk planering, infrastruktur och skatter), utbildning och kompetensutveckling, samt hållbarhet. För varje komponent anges även målsättningar.17

13 Regeringen vill arbeta för att fler företag placerar sina huvudkontor i Nederländerna eftersom de bidrar till att upprätthålla den nederländska ekonomiska profilen. Enligt regeringen bidrar huvudkontoren dessutom till fler arbetstillfällen, vilket gör dem viktiga för samtliga toppsektorer. Intervju med ekonomiministeriet, 2015- 04-21.

14 Ekonomiministeriet. ” Investing in top sectors” http://www.government.nl/issues/entrepreneurship-and- innovation/investing-in-top-sectors (2015-03-19)

15 Rådet för vetenskap, teknik och innovation (2014) Status of the top sectors in 2014. English summary. s 2

16 Ekonomiministeriet (2011) To the Top: Towards a new enterprise policy. s 3

17 Ekonomiministeriet (2011) To the Top: Towards a new enterprise policy. s 6f

(19)

Tabell 1 Nyckelkomponenter och relaterade målsättningar i den toppsektorsorienterade strategin Nyckelkomponent Målsättning

Kunskap och forskning Kunskap och forskning omvandlas snabbare till nya produkter och tjänster

Utrikespolitik Den nederländska utrikespolitiken stödjer toppsektorerna, till exempel genom ekonomisk diplomati och exportfrämjande insatser

Sektorernas förutsättningar

och villkor Hinder för företagande har tagits bort inom områden som t.ex.

upphandlingsregler, hälso- och sjukvårdsreglering, fysisk planering och infrastruktur samt skattesystem.

Utbildning och

kompetensutveckling Utbildning och kompetensutveckling motsvarar näringslivets behov Hållbarhet Hållbara produkter och hållbara produktionsmetoder som ger företagen

möjlighet att växa på nya marknader

2.1.1 Aktörer inom toppsektorstrategin

En tydlig utgångspunkt för både utformningen och implementeringen av strategin är samarbetet mellan offentliga aktörer, näringslivet och akademin. Arbetssättet innebär att regeringen bjuder in intressenter från näringsliv och akademi att både utforma politiken och ta ansvar för att implementera strategin inom de utvalda sektorerna. Ambitionen är att identifiera problem och möjligheter inom varje sektor tillsammans med de aktörer från näringslivet och akademin som har god kännedom om den aktuella sektorn. Därmed syftar man till att tydligare utgå från sektorsspecifika förutsättningar och behov.18

För varje toppsektor har regeringen utsett en arbetsgrupp, ett så kallat ”toppteam”, med representanter från näringsliv, akademi och offentliga aktörer. Dessa arbetsgrupper spelar en betydande roll i regeringens prioriteringar och när det gäller beslut om offentligt finan- sierade insatser. Toppteamen ansvarar för att skapa en gemensam vision för respektive sektor som sedan utgör basen för utformningen av sektorernas handlingsplaner. I hand- lingsplanerna integreras de nyckelkomponenter som regeringen pekat ut som särskilt prioriterade. Med utgångspunkt i handlingsplanerna genomför regeringen och berörda aktörer inom respektive toppsektor insatser för att främja bland annat export samt forsk- ning och innovation.19

Under ledning av toppteamen har varje toppsektor formulerat och signerat ett innovations- kontrakt som pekar ut toppsektorns gemensamma prioriteringar och insatser inom forsk- ning och innovation. Dessa kontrakt ger även anvisningar för hur forsknings- och utveck- lingsarbetet ska finansieras. Tanken är att kontraktet ska utgöra en plan för respektive toppsektor och säkerställa en gemensam inriktning som speglar sektorns ambitioner och expertis. I enlighet med regeringens uppmaning har innovationskontrakten utformats så att de även relaterar till prioriteringar i Horizon 2020.20

Outputen från toppteamen är prioriteringar för insatser, och varje toppteam har själva fått sätta upp mål för sin verksamhet. Regeringen ska nu börja utvärdera toppteamen mot de mål de själva har satt upp. Toppsektoransatsen har bara implementerats i drygt tre år, så någon systematisk utvärdering av resultat är för tidigt att göra. Dock har man låtit genom- föra två ”mid-term reviews”; en av OECD och en av en nationell teknik- och innovations-

18 Ekonomiministeriet (2011) To the Top: Towards a new enterprise policy. s 6

19 Rådet för vetenskap, teknik och innovation (2014) Status of the top sectors in 2014. English summary. s 2

20 Ekonomiministeriet & Ministerier för utbildning, kultur och vetenskap (2014) Global challenges, Dutch solutions. s 8

(20)

aktör. Ett av de tydliga resultaten man kan se redan nu är att deltagarna i toppsektorerna i högre grad fått överensstämmande mål och visioner, och att forskning och innovations- insatser blivit mer koncentrerade.21

Utöver toppteamen har ekonomiministeriet det övergripande ansvaret för implemente- ringen och uppföljningen av toppsektorstrategin. För varje toppsektor har dessutom ett ansvarigt regeringsdepartement utsetts. Det ansvariga departementet fungerar som kontakt- punkt för toppsektorerna och ansvarar för statens bidrag till sektorns utveckling.22

Tabell 2 Ansvarigt regeringsdepartement per toppsektor

Toppsektor Ansvarigt ministerium

Agro-food Ekonomiministeriet

Hortikultur Ekonomiministeriet

Högteknologiska material och system Ekonomiministeriet

Energi Ekonomiministeriet

Logistik Ministeriet för infrastruktur och miljö

Kreativa näringar Ministeriet för utbildning, kultur och vetenskap Life science och hälsa Ministeriet för hälsa, välfärd och sport

Kemikalier Ekonomiministeriet

Vatten Ministeriet för infrastruktur och miljö

2.2 Strategi för handelsfrämjande

Den övergripande toppsektorsorienterade strategin är i hög grad styrande för export- främjandet, eftersom strategin tillsammans med toppsektorernas handlingsplaner är vägledande för de insatser som riktas till företag. Därutöver finns även andra strategier, agendor och policydokument som har särskild betydelse för exportfrämjandet.

Agendan En värld att vinna: en ny agenda för bistånd, handel och investeringar är gemensam för bistånd, handel och investeringar. I den anges tre övergripande mål för Nederländernas bistånd, handel och investeringar i utlandet:23

Utrota extrem fattigdom under en enda generation

Hållbar och inkluderande tillväxt i hela världen

Framgång för nederländska företag utomlands

När det gäller handelsrelationer anger agendan dessutom följande ambitioner:24

Öka antalet nederländska företag, särskilt SMF, som är aktiva internationellt

Öka den nederländska export- och investeringsnivån i växande ekonomier Det är värt att notera att handelspolitiken i praktiken utgår ifrån ett resonemang om värdeskapande i globala värdekedjor. Exportfrämjandet handlar inte bara om export av färdiga produkter. Främjarorganisationen arbetar också mycket aktivt med att koppla

21 Intervju med Ekonomiministeriet, 2015-04-21.

22 Ekonomiministeriet (2011) To the Top: Towards a new enterprise policy. s 8

23 Utrikesministeriet (2013) A World to Gain: A new Agenda for Aid, Trade and Investment. s 6

24 Utrikesministeriet (2013) A World to Gain: A new Agenda for Aid, Trade and Investment. s 47

(21)

samman nederländska leverantörer med exempelvis franska och tyska företag, som i sin tur är stora exportörer.25

De sex marknader som är i fokus för denna studie återfinns bland de länder som lyfts fram som särskilt intressanta för Nederländernas handelsrelationer. Förutom Kina, Japan, Indien, Sydkorea, Brasilien och USA ska Nederländerna även fokusera på att stärka sina handelsrelationer med Australien, Belgien, Kanada, Colombia, Frankrike, Gulfstaterna, Irak, Malaysia, Mexiko, Nigeria, Polen, Rumänien, Ryssland, Singapore, Storbritannien, Sydafrika, Turkiet, Tyskland, Ukraina och Vietnam.26

Urvalet av länder utgår från ländernas storlek, de möjligheter till tillväxt som länderna erbjuder, ambitionerna hos de nederländska toppsektorerna, samt i vilken utsträckning som den nederländska staten kan agera för att minska handelshinder. I agendan betonas vidare att fokus riktas mot de länder som genomgår en snabb utveckling, där det är viktigt att de nederländska företagen vinner marknadsandelar – särskilt med tanke på den bristande tillväxttakten i Europa.27

Regeringen avser att nå de uppsatta målen genom att fokusera på frihandelsavtal, främja det nederländska näringslivets internationalisering, attrahera utländska investerare samt skydda nederländska investeringar i de utpekade länderna.

Genom toppsektoransatsen har man fått en mycket tydligare specialisering inom handels- främjandet genom en mycket hårdare prioritering/selektering. I och med att toppsektorerna anger vilka områden som är prioriterade för samarbeten kan man göra ett mycket mer fokuserat arbete i handels- och innovationsfrämjandet. Det finns ännu inga resultatutvärde- ringar, men intrycket hos det ansvariga utrikesdepartementet är mycket tydligt att man idag kan erbjuda främjandeinsatser av högre kvalitet.28

2.2.1 Centrala aktörer som främjar handel och export

Sedan 2012 har ansvaret för handelsfrågorna förts över från ekonomiministeriet till utrikes- departementet, i syfte att få till stånd bättre samverkan mellan handels- och biståndspoliti- ken. Man kan redan se att politikområdena tydligt har ensats, och att toppsektoransatsen är styrande för hela området.29

Av den handelspolitiska agendan framgår att de föreslagna insatserna kräver ett strategiskt samarbete mellan de nederländska aktörer som arbetar med att främja handel och export.

Det gäller till exempel finansieringen av de offentliga insatser som beskrivs i agendan.

Enligt agendan står utrikesministeriet för finansieringen tillsammans med ekonomiministe- riet genom en integrerad budget för handel och utvecklingssamarbeten.30

De exportfrämjande insatser som finansieras av ekonomiministeriet genomförs i första hand av Rijksdienst voor Ondernemend Nederland (RVO). Myndigheten lyfts fram som särskilt viktigt för implementeringen av de prioriterade insatser som riktar sig direkt till företag, särskilt SMF. RVO har ansvar för att stimulera nederländska entreprenörer till hållbart, innovativt och internationellt företagande. Genom att ge finansiellt stöd, hjälpa till att hitta affärspartners, stötta med kunskap om företagande samt lagar och regler bidrar

25 Intervju med ekonomiministeriet, 2015-04-21.

26 Utrikesministeriet (2013) A World to Gain: A new Agenda for Aid, Trade and Investment. s 47

27 Utrikesministeriet (2013) A World to Gain: A new Agenda for Aid, Trade and Investment. s 28

28 Intervju med ekonomiministeriet, 2015-04-21.

29 Intervju med ekonomiministeriet, 2015-04-21.

30 Utrikesministeriet (2013) A World to Gain: A new Agenda for Aid, Trade and Investment. s 59

(22)

RVO till att stärka nederländska företag. Verksamheten bedrivs både i Nederländerna och utomlands i samarbete med till exempel andra offentliga aktörer och internationella organisationer.31

Netherlands Foreign Investment Agency (NFIA) har till uppdrag att stötta utländska före- tag som önskar etablera sig på den nederländska marknaden. I verksamheten ingår att kostnadsfritt erbjuda dessa företag rådgivning, information, praktisk hjälp samt tillgång till ett nätverk av affärspartners och offentliga aktörer.32

Dutch Trade Board (DTB) finansieras gemensamt av regeringen och näringslivet. Verk- samheten handlar främst om att ge stöd till nederländska företag vid internationalisering till exempel genom att informera om finansieringsalternativ. Insatserna fokuserar på fyra länder (Brasilien, Indien, Ryssland och Turkiet) där näringslivet och regeringen vill rikta sina gemensamma krafter.33

2.3 Strategi för forskning och innovation

Under det senaste decenniet har den nederländska forskning- och innovationspolitiken förändrats, vilket inneburit en förskjutning mot en mer tematisk och sektorsorienterad politik. Dessutom har politiken blivit mer inriktad på att öka effektiviteten i det offentliga stödet genom att både rationalisera de offentliga insatserna samt utöka den offentliga finansieringen av forskning och utveckling inom näringslivet. Finansieringen av forskning och utveckling vid lärosäten och offentliga forskningsinstitut har skiftat från generella stöd till projektfinansiering. Mer fokus har dessutom riktats mot att kunskapen ska tillvaratas av framförallt små och medelstora företag, vilka också blivit mer direkt involverade i forsk- nings- och utvecklingsprogram. En annan viktig förändring är att fler intressenter har involverats i processen då politiken formuleras samt i implementeringen och utvärde- ringen.34

Toppsektorstrategin utgör grunden för den nederländska forsknings- och innovations- politiken. I praktiken har de första två åren av implementeringen av toppsektorspolitiken varit fokuserade på att reformera det nationella FoI-systemet, och att samordna priorite- ringarna inom systemet med dem för den övergripande ekonomiska politiken.35 Forsknings- och innovationsprioriteringarna inom toppsektorerna formuleras genom en blandning av bottom-up och top-down. De internationella nätverken och samarbeten som existerade inom innovationssystemet innan toppsektorspolitiken inleddes (och som har tillkommit bottom-up) finns till största del kvar. Det pågår en rullande genomgång av forskningssamarbeten där en del av dem gradvis byts ut för att bättre matcha toppsektorer- nas prioriteringar och agendor.36

Utöver toppsektorstrategin finns strategin 2025: Visions for the Future. Choices for the Future som presenterades av regeringen i december 2014. Strategin beskriver den neder- ländska regeringens forskningspolitik och pekar ut vägen fram till år 2025 för de aktörer som antingen bedriver forskning eller arbetar med att främja forskning i Nederländerna.

31 Netherlands Enterprise Agency. “Netherlands Enterprise Agency (Rijksdienst voor Ondernemend Nederland)“ http://english.rvo.nl/home/about-rvonl/what-is-rvonl. (2015-03-19)

32 Netherlands Foreign Investment Agency. “Netherlands Foreign Investment Agency”

http://www.nfia.nl/About_NFIA.html (2015-03-19)

33 Internationaal Ondernemen.“Over DTB” http://www.internationaalondernemen.nl/over/dtb (2015-03-19)

34 OECD (2014) OECD Reviews of Innovation Policy: Netherlands 2014. OECD Publishing. s 179

35 Intervju med Ekonomiministeriet, 2015-04-21.

36 Intervju med Ekonomiministeriet, 2015-04-21.

(23)

Strategin anger följande tre generella mål för den nederländska forskningen fram till år 202537:

Nederländsk forskning håller världsklass

Nederländsk forskning har starka band till och maximal inverkan på samhälle och näringsliv

Nederländsk forskning fortsätter vara en grogrund för talanger

En nationell vetenskapsagenda är en av de prioriterade insatser som lyfts fram i strategin.

Enligt regeringen ska agendan precisera de prioriteringar som anges i regeringens strategi och fungera som länken mellan olika policydokument och agendor på området.38 Den nationella agendan, som regeringen har för avsikt att presentera hösten 2015, ska relatera till de prioriteringar som anges i Horizon 2020. Dessutom ska agendan utgå från och fungera som ett komplement till den övergripande toppsektorstrategin. Vetenskapsagendan ska peka ut ett antal samhällsfrågor som relaterar till områden där nederländsk forskning är särskilt framstående. I enlighet med tanken om en ökat deltagande från näringslivet och akademin har regeringen lämnat ifrån sig ansvaret för utformningen av den nationella vetenskapsagendan. En så kallad kunskapskoalition bestående av forskare samt represen- tanter från privat, offentlig och ideell sektor arbetar med att formulera agendan.39

Den mycket tydliga fokuseringen av forsknings- och innovationspolitiken på toppsektorer- na innebär en överföring av resurser från andra områden. I OECD:s översyn av Neder- ländernas innovationspolitik identifierar man samordning och tydlighet i styrningen som en nederländsk styrka, men pekar samtidigt på risker med politiken. En sådan risk är att fokuseringen på ett fåtal sektorer blir statisk, och att det därmed blir svårt för ”nya”

sektorer att växa fram och utvecklas. Samma hot identifieras för utbildning och human- kapital – att övriga delar av ekonomin blir underförsörjda till följd av den starka fokusen på toppsektorerna. En annan risk är att finansieringen till forskningsinstitutioner i form av fria ”fakultetsanslag” minskar. När näringslivet får ett större inflytande för att formulera efterfrågan på forskning genom toppsektorerna innebär det i praktiken minskad autonomi för exempelvis forskningsinstituten, vilket i sin tur riskerar att ge ett kortare tidsperspektiv och otillräckliga investeringar i infrastruktur och kunskapsuppbyggnad.40

2.3.1 Centrala aktörer som främjar forskning och innovation

Antalet aktörer som är involverade i att genomföra den nederländska innovationspolitiken har ökat under det senaste decenniet. Flertalet regeringsdepartement, myndigheter och andra typer av organisationer arbetar numera med att främja innovation. Näringslivets roll i formulering och implementering av politiken, genom till exempel public-private partner- ships, har även ökat. De senaste årens utveckling har dessutom bidragit till att forskningen blivit mer fragmentiserad, eftersom fler forskningsinstitut och företag är involverade i forskning och innovation.41

37 Ministeriet för utbildning, kultur och vetenskap (2014) 2025: Visions for the Future. Choices for the Future. s 11

38 Ministeriet för utbildning, kultur och vetenskap (2014) 2025: Visions for the Future. Choices for the Future. s 11

39 Ministeriet för utbildning, kultur och vetenskap. ”Government science plans for 2015–2025”

http://www.government.nl/issues/science/science-in-question (2015-03-19)

40 OECD (2014) OECD Reviews of Innovation Policy: Netherlands 2014. OECD Publishing. s 30–40

41 OECD (2014) OECD Reviews of Innovation Policy: Netherlands 2014. OECD Publishing. s 180

(24)

Ekonomiministeriet främjar forskning och innovation genom att framförallt finansiera de insatser som riktas till näringslivet. En betydande del av dessa program och aktiviteter administreras av RVO.Inom ramen för sitt uppdrag förväntas RVO till exempel stimulera forsknings- och innovationssamarbeten mellan näringsliv och akademi. RVO:s främsta verktyg för att stimulera innovation är kopplade till de finansiella instrument som organisa- tionen administrerar och ansvarar för. Det handlar framförallt om skattelättnader och direkt finansiellt stöd för forskning och utveckling.42

För att specifikt understödja internationellt samarbete inom forskning och innovation driver ekonomiministeriet Netherlands Offices of Science and Technology (NOST) på platser i världen där Nederländerna har diplomatisk representation och som bedöms intres- santa ur forsknings- och innovationsperspektiv. NOST samlar och analyserar information om forskning och innovation från offentliga aktörer, universitet och företag för att identi- fiera potentiella samarbetspartners och -områden för nederländska aktörer.

Ministeriet för utbildning, kultur och vetenskap ansvarar för finansieringen till de neder- ländska lärosätena men är även en stor finansiär bakom Nederländernas organisation för vetenskaplig forskning (NWO) och Kungliga nederländska akademin för konst och vetenskap (KNAW). Dessa båda organisationer främjar forskning och innovation genom att finansiera forsknings- och utvecklingsprojekt. NWO investerar årligen drygt 650 miljoner euro i forskning och är därmed en av de största nederländska finansiärerna av forskningsprojekt.43 KNAW å sin sida har bland annat ansvar för sexton nationella forsk- ningsinstitut. Inom dessa verksamheter främjar KNAW innovation och tillvaratagande av forskningsresultat. Dessutom arbetar KNAW för ytterligare samarbeten mellan institutet och forskargrupper vid universitet både inom och utanför Nederländerna.44

Vid sidan av de offentligt finansierade insatserna för att stimulera forskning och utveckling genomförs även insatser av akademin och näringslivet. Ett exempel är Toppkonsortier för kunskap och innovation (TKI). TKI har skapats inom toppsektorerna och består av företag och forskare som gått samman för att ta gemensamma initiativ till forskning eller tillämp- ning av innovativa produkter och tjänster. Samarbetena har oftast tydlig koppling till topp- sektorernas innovationskontrakt och spelar en viktig roll i implementeringen av desam- ma.45

Innovationskontrakten fungerar dessutom som utgångspunkt för de nederländska aktörer som finansierar forskning och innovation. Bland annat NWO, KNAW och de nederländska instituten för tillämpad forskning (under den gemensamma benämningen TO2) har utfor- mat sina forskningsprogram utifrån prioriteringarna i toppsektorernas innovationskon- trakt.46

42 OECD (2014) OECD Reviews of Innovation Policy: Netherlands 2014. OECD Publishing. s 185

43 Nederländernas organisation för vetenskaplig forskning.“What does NWO do?”

http://www.nwo.nl/en/about-nwo/what+does+nwo+do (2015-03-19)

44 Kungliga nederländska akademin för konst och vetenskap. ”About us” https://www.knaw.nl/en/about-us (2015-03-15)

45 Ekonomiministeriet & Ministerier för utbildning, kultur och vetenskap (2014) Global challenges, Dutch solutions. s 8

46 Ekonomiministeriet & Ministerier för utbildning, kultur och vetenskap (2014) Global challenges, Dutch solutions. s 8

(25)

3 Nederländernas främjande av innovation och handel i Japan

Relationen mellan Nederländerna och Japan har en lång historia. Handelsförbindelserna etablerades redan för över fyrahundra år sedan. Holländarna fanns på plats under Japans stängda period, och blev på så sätt Japans enda källa till kunskap om västvärlden. Den långa relationen är viktig för Nederländernas nuvarande arbete i Japan, och används som en plattform när det gäller att utveckla och vårda befintliga relationer, och att skapa nya.

Japan är ett av de länder som Nederländerna lyfter fram som särskilt intressant handels- partner. Den ekonomiska dimensionen är den mest betydande för relationen mellan Japan och Nederländerna, snarare än den politiska och kulturella. Den totala exporten från Nederländerna till Japan uppgår till cirka tre miljarder euro årligen47, varav en tredjedel är kopplat till jordbruk. Jordbruket som sektor har en särställning i Nederländernas handel med utlandet. Samtidigt är det en sektor som Japans nuvarande regering har identifierat som ett tillväxtområde, föremål för pågående avregleringar och effektiviseringar. Neder- länderna med sitt moderna, högproduktiva jordbruk blir därför högintressant. I övrigt domineras exporten från Nederländerna av maskin- och fordonsteknik, vilket även av- speglas i forsknings- och innovationssamarbeten mellan de båda länderna.

Från Japan investeras cirka nio miljarder euro i Nederländerna. Det beror framförallt på att landet är en nod för japanska företag med verksamhet i Europa, som väljer Nederländerna tack vare ett bra investeringsklimat. Det finns mellan 400–500 japanska huvudkontor i Nederländerna, vilket ger japanska företag fördelar av det geografiska läget med närhet till exempelvis Storbritannien, Tyskland och Frankrike och bra tillgänglighet genom bland annat Europas största hamn i Rotterdam. Nederländerna är känt för goda språkkunskaper och ses som starkt på innovation. Låg företagsskatt kan också anses vara en viktig faktor för att attrahera utländska företag. Den stora närvaron av japanska företag i Nederländerna är en tillgång för främjararbetet genom att det underlättar förbindelser och ger bra kontak- ter i Japan.

Nederländernas strategi för handel samt forskning och innovation innehåller nio så kallade

”toppsektorer”, bland annat jordbruk, högteknologiska material, kreativa näringar och livs- vetenskap. När landets egen industri prioriterar utländska marknader för samarbete och handel inom dessa sektorer har inte Japan högsta prioritet. Inom högteknologiska material och livsvetenskap rankas Japan ”i mitten”.

3.1 Dagligt arbete och organisation

Främjandeverksamheten vid Nederländernas ambassad i Tokyo speglar den struktur man har i hemlandet, med avdelningar för export (Trade), investeringar (FDI) respektive vetenskap & teknologi (NOST). Jordbrukets särställning manifesteras genom att det är den enda utpekade sektorn med egen avdelning (Agro) i Tokyo, liksom i hemlandet. Kontoren för FDI, Agro och NOST styrs och finansieras av Ekonomiministeriet medan Trade finansieras av Utrikesministeriet. Trade har också viss uppdragsfinansiering från privata näringslivet, men det är enligt uppgift en liten del av totala budgeten. Främjande inom högre utbildning delas av NOST och ambassadens kulturavdelning. Intrycket är att man i viss utsträckning arbetar tillsammans över avdelningsgränserna, även om det inte finns

47 Uppgifter från intervju.

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :